UTVÄRDERING AV: STADSVANDRINGAR 2014
|
|
- Ola Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UTVÄRDERING AV: STADSVANDRINGAR 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH MÅL.. s. 1 INLEDNING....s. 1-2 SAMMANFATTNING.....s. 2 METOD.....s. 3 RESULTAT..s ANALYS s SYFTE OCH MÅL Funkteks mål är att alla människor oavsett funktion ska kunna ta del av Göteborgs stadsvandingar. Vårt syfte är att hitta metoder och en teknik som gör att stadsvandringarna blir mer tillgängliga. INLEDNING Funktek är ett projekt som handlar om att alla ska kunna gå på och uppleva museum. Alla har lika stor rätt att delta i och skapa kulturen! Men många museer är svåra att besöka om du har en funktionsvariation. De flesta museer, precis som samhället i stort, är bara 1
2 anpassade efter en del av befolkningen. Många museer i Sverige är fulla av hinder av olika slag: fysiska hinder i form av trappor, dåligt placerade eller dåligt fungerande hissar. Men också andra hinder så som svårlästa texter, ingen kommunikation annat än i text (det berättas inte med hjälp av ljud, känsel eller teckenspråk) och bristande samsyn eller medvetenhet kring hur en bemöter alla människor lika oberoende av funktionsvariation. Göteborgs stadsmuseum ligger i en gammal byggnad. Den yngsta delen av museet byggdes under sent 1800-tal medan den äldsta delen av museet byggdes så tidigt som på 1740-talet. Precis som mycket annat avspeglar museets byggnad tiden då den uppfördes, den tidens ideal. Att vara tillgänglig var inte så viktigt då. I dag är idealen helt andra. Både samhället i stort så väl som Göteborgs stadsmuseum har uttryckliga visioner om att bli tillgängliga, bli ett museum för alla. Det är därför som Funktek under sina tre år ska undersöka hur en kan göra Göteborgs Stadsmuseums utställningar och stadsvandringar mer tillgängliga. Denna rapport handlar om just stadsvandringar. Under första året, sommaren 2014 har Funktek utvärderat stadsvandringarna. Det har vi gjort tillsammans med ett gäng funktek-piloter. Genom att involvera och anställa personer med andra funktionsvariationer än de som faller inom ramarna för de funktions-normer som vi har i samhället, har vi utvärderat stadsvandringarna med målet att skapa tillgängliga stadsvandringar. Denna rapport berättar våra funktek-piloters erfarenheter av och åsikter om stadsvandringarna sommaren SAMMANFATTNING Under Funkteks utvärderingar har Funktek-piloterna inte bara kunnat peka på förhållanden eller aspekter av stadsvandringar som innebär hinder för många människor. Även förslag på hur dessa hinder skulle kunna överbryggas eller helt och hållet tas bort har också kommit fram. Några exempel är: Börja varje vandring med att berätta om vandringen, hur långe den är i både tid och km, vilken rutt den ska ta, hur många stopp det kommer att vara och var den kommer att avslutas. Guiden sätter tonen: Ge deltagarna några förhållningsregler. Håll ett jämnt och lugnt tempo. Vänta in alla och använd övergångsställen! Använd alltid mikrofon och se till att testa att den fungerar innan! Tala tydligt, tala vardagligt, förklara svåra ord och berätta beskrivande! Ha inte så stora grupper! Vägra guida fler än 20 personer per vandring. Prata med deltagarna och skapa möjligheter för dom att ställa mycket frågor! Vi människor är nyfikna på andra människor. Ha gärna fokus på människan i manus! 2
3 Några ord att hålla ordning på: Funktionsvariation = Det ord vi använder för att tala om den kognitiva eller fysiska variation som finns hos människor. Funktek-piloter = Personer med olika funktionsvariationer anställda av Funktek för att utvärdera Göteborgs stadsmuseums utställningar och stadsvandringar utifrån hur tillgängliga de är. Deltagare = Övriga besökare på stadsvandringarna Vi = Funkteks koordinatorer som varit de som arbetat med att utvärdera stadsvandringarna tillsammans med funktek-piloterna. METOD Funktek har under sommaren 2014 deltagit i sju stadsvandringar. Vi har gått vandringar guidade av både Walknet, Göteborgs Stadsmuseums pedagoger och med sakkunniga arkeologer och byggnadsantikvarier. För att kunna utvärdera stadsvandringarna har vi arbetat med sammanlagt femton olika funktek-piloter som deltagit vid allt ifrån ett tillfälle till flera olika tillfällen. Att flera funktek-piloter varit med vid flera olika tillfällen innebär att de fått möjlighet att jämföra olika vandringar med varandra. Funktek-piloterna har uppmanats att försöka ta del av varje stadsvandring som om de gjorde det på sin fritid. De har också uppmanats att ta på sig sina tillgänglighets-glasögon och tänka på tillgänglighet inte bara utifrån sig själva utan utifrån alla de kommer att tänka på. Under varje vandring har vi koordinaorer gått med och samlat in kommentarer och tankar som dykt upp allt efter som. Efteråt har vi suttit ner tillsammans med funktek-piloterna och gått igenom vandringen utifrån olika aspekter av tillgänglighet: Information inför Introduktion till vandring/förhållningsregeler Tempo (gångfart) Hörbarhet/ljudnivå Rörelse/orientering Buller/gatuljud Synbarhet/orientering Förstå guiden Ställa frågor till guiden Längd på vandring/minuter Längd på vandring/kilometer Storlek på grupp Resultaten från varje stadsvandring har dokumenterats i en matris och det är dessa matriser som ligger till grund för denna rapport. 3
4 RESULTAT INFORMATION INFÖR Ingen förhandsinfo. Hade velat veta den exakta rutten i förväg. Höll på att missa. Behöver veta var vi ska för att kunna ta ut vägen (ser och hör dåligt). Vill ha mer info. De började 10 minuter tidigare. Så jag missade hela början för jag behövde hitta tillgänglig WC. Viktigt att veta hur länge något är när en ska beställa tolk! Det står inte på hemsidan tex. Det borde finnas en länk på stadsvandringars hemsida till tex google maps med hela rutten. Varken våra Funktek-piloter eller de övriga deltagare som vi pratat med har varit inne på hemsidan för att hämta information inför stadsvandringarna. Den första stadsvandringen för säsongen annonserades ut i GP, det drog en hel del folk till vandringen. Några deltagare har fått tag i ett program och läst om vandringen. Ett fåtal av våra funktek-piloter har gått en eller flera stadsvandringar innan. Många nämer att de inte gått stadsvandringar eftersom de redan från början dömt ut vandringarna som otillgängliga. Varför det är så beror på många olika faktorer. Det mesta tyder på att våra funktek-piloter antagit att stadsvandringarna inte kan vara tillgängliga. Bara en funktek-pilot har varit inne på Stadsmuseets hemsida för att kolla. När vi går in och kollar på hemsidan så är det också mycket lite information i allmänhet om stadsvandringarna och ingen information om tillgängligheten. Ett exempel är sidan om Hem i Haga där det inte står någonting om att vandringen sker i otillgängliga lokaler eller att den bara tar 20 personer. Just mer information om stadsvandringarna ber samtliga funktek-piloter om. Både på hemsidan men också i programmet. Samtliga Funktek-piloter vill veta i förväg hur lång vandringen är och vilka vägar vandringen tar. Några föreslår att de olika vandringarna ska vara kopplade till Google maps så att en kan kolla den exakta rutten i förväg. Att inte veta hur lång tid en vandring ska ta och var den börjar och slutar gör det svårt när en ska beställa färdtjänst eller teckenspråkstolkar. Många funktek-piloter uttrycker att de känner sig tryggare när de i förväg vet hur lång en vandring är och vart den bär av. Ta med broschyrer och program om museet och dela ut i samband med stadsvandringarna, detta är speciellt viktigt i början av säsongen. Uppdatera Göteborgs stadsmuseums hemsida och program med vilktig information om stadsvandringarna och hur tillgängliga de är. 4
5 Börja varje vandring med att berätta om vandringen, hur lång den är i både tid och kilometer, vilken rutt den ska ta, hur många stopp det kommer att vara och var den kommer att avslutas. Denna information ska också finnas på hemsidan. INTRODUKTION VANDRING / FÖRHÅLLNINGSREGLER Det var lite tyst Hörde början Hörde ingenting Vet bara att dom visade bilder i början Den information som guiderna gett inför vandringarna har främst bestått av att berätta kort vad guidningen ska handla om, hur lång tid den ungefärligt kommer att ta, att alla ska vara försiktiga i trafiken och ibland var den avslutas. Våra funktek-piloter efterfrågar mer information. Förutom att tydligt upprepa den information som vi föreslår ska stå på hemsida så efterfrågas också att guiden drar några förhållningsregler. Exempelvis: Vi ska gå i ett lugnt tempo och vi kommer att vänta in alla innan vi börjar guidningen igen vid varje stopp. Vi försöker att hålla ihop gruppen så inga genvägar över gator eller liknande. Ställ gärna frågor. Det kan vara lite svårt att höra ibland så kom närmare. Guiden sätter tonen: Ge deltagarna några förhållningsregler. Då vet deltagarna vad som gäller för vandringen och kan lättare anpassa sig efter den. TEMPO / GÅNGFART Svårt att hänga med då funktek-piloten behövde mer tid på sig för att orientera sig pga synnedsättning. Lite för snabbt för permobil som ibland måste ta andra vägar. Borde väntat in mer. tråkigt att bli sist hela tiden. Bra att vänta in alla, bättre att anpassa farten! Under de stadsvandringar Funktek har deltagit i har tempot varierat från gång till gång. Därför har även utvärderingen av tempot gett skilda resultat. Generellt har det dock varit så att vi och våra funktek-piloter alltid varit sist på plats under vandringsstoppen. Hur långt våra funktek piloter kommit efter i stadsvandringen beror också på hur långt det är mellan varje stopp i vandringen, hur mycket trafik det är och om vi korsar många övergångsställen. 5
6 För personer med hel eller viss synnedsättning behövs det oftast lite mer tid för att orientera sig och hitta vägar fram. För våra funktek-piloter som använder sig av rullstol eller permobil tar det längre tid att ta sig igenom stadsvandringen om framkomligheten är dålig som att det är kullersten i gatan eller ojämt underlag. Många gånger får Funktek-piloterna ta omvägar för att hitta upp/nerfasningar i gatan som gör att det tar längre tid att ta sig fram mellan stoppen. För de funktek-piloter som har svårare att gå så behövs också mer tid för att ta sig fram till varje stopp. Generellt sett så gäller det att ju längre avstånd det är mellan stoppen desto längre hamnar en efter. Håll ett jämnt och lugnt tempo. Beräkna vandringen i tid utifrån detta lugna tempo. Om innehållet inte står i proportion till tiden det tar att berätta det, svara på frågor och sedan ta sig till de olika platserna så kommer stressen som guiderna känner antagligen göra att tempot ökar. Förklara i förväg för gruppen att vi kommer att hålla ett lugnt tempo och att vi väntar in alla innan guidningen börjar igen. Ta inga genvägar över gator. Använd övergångsställen. HÖRBARHET/LJUD Svårt att höra. Tappar därför intresset Olika volym på mikrofonen gör det svårare att höra Hörde ingenting på hela tiden Bra med Tolk. Hade varit bra om det fanns jämt! Guidens headset sitter i alla fall på. Hen måste ta av det för att det blåser för mycket. Borde ha blåstskydd! Att funktek-piloterna inte hör guiden är ett av de vanligaste klagomål som vi stött på i våra utvärderingar. Det är inte så konstigt eftersom stadsvandringarna sker utomhus i en ofta bullrig gatumiljö. Samtidigt skiljer det sig mycket mellan olika vandringar. På vissa vandringar hör alla guiden bra, och på andra hör de hen inte alls. Att det skiljt sig så mycket har att göra med flera olika saker. Att guiden under stadsvandringen använder sig av den mirofonutrustning som finns underlättar för nästan alla. Det är också viktigt att guiden hinner testa utrustningen innan vandringen och vet hur den fungerar. 6
7 När gruppen under Stadsvandringarna är mindre, med ett maxantal på 20 personer är det lättare för funktek piloterna att höra än om grupperna är större, som 30 personer eller fler. I Funktek har vi märkt att om en hela tiden måste anstränga sig för att höra vad guiden säger så är risken större att en tappar koncentrationen och intresset för stadsvandringen. Fokus hamnar på andra saker som händer i stadsrummet och vandringen upplevs som ointressant. Skaffa bättre utrustning! Flera funktek-piloter har efterfrågat individuella hörslingor av något slag för att förstärka ljudet. Testa utrustningen innan! Detta gäller både att guiden vet hur utrustningen fungerar och att guiden inför varje stadsvandring kontrollerar utrustningen så inget är trasigt. Det är också viktigt att guiden får tid att bli bekväm med att prata i mikrofon. Tänk igenom stoppen på vandringen. Är detta ett bra och lugnt ställe i förhållande till trafik, ljudnivå och rörelse? Ha inte för stora grupper Fråga gärna flera gånger om alla hör och uppmana gruppen att säga till när/ifall de inte hör. För vissa personer med hörapparat kan det vara svårt att använda den om guiden talar i mikrofon. Speciellt när ljudet ut rör på sig i takt med att guiden rör på sig. Ett jämnare ljud skulle vara bättre. Alltså att ha en fast punkt för högtalaren, eller kanske flera. Det är viktigt att guiden upprepar frågor som deltagare ställer eftersom guiden har mikrofon så alla i gruppen har chans att höra frågan. Be deltagarna att samlas nära guiden under vandringen. På så sätt ökar chanserna att alla hör vad guiden säger (detta skyddar även en del mot blåst och brus i mikrofonen) Vid blåst och dåligt väder kan guiden försöka hitta bra platser i lä under turen så att det inte brusar i mikrofonen. Sådana platser bör ses ut och testas i förväg. RÖRELSE/ ORIENTERING Det sneddas en hel del. Svårt för mig då jag behöver följa markeringar i vägen med känselkäpp Kullersten! Kan inte ta samma väg som alla andra. Inga naturliga upp/nerfasningar där alla andra går. En trottoar är för smal för permobil, får åka i gatan Alla följde inte samma väg, gick lite olika men hittade samman. Tråkigt att dom alltid gick före och att hamna sist. Dom borde väntat in mer Vi gick mer sammansvetsat i dag. Guiden tog mer hänsyn till hela gruppen Det var svårt med rullen. Mycket upp och ner, kullersten. Fick ta omväg, när de andra gick på en stig uppför en kulle fick jag åka runt! 7
8 Bra med paus för att gå runt själv, då kan en komma på frågor att ställa (Hem i Haga) Göteborgs innerstad är full av kullersten. Detta gör att människor som använder sig av permobil och rullstol har svårt att ta sig fram. Det guppar mycket på grund av det ojämna underlaget och det är trögt att ta sig framåt med rullstol. Hela tiden får en vara uppmärksam på ojämnheter och kanter i gatan. När vi gick stadsvandringarna med funktek-piloter så märkte vi att trottoarerna i många fall var för smala för att det ska få plats en permobil. Detta blir till en säkerhetsrisk eftersom den personen är tvungen att istället köra på gatan. Våra funktek-piloter som använder rullstol eller permobil måste flera gånger ta olika omvägar för att komma fram och för att leta rätt på upp- och nerfasningar i trottoaren. Gatumiljön gör det även svårare för våra funktek-piloter med en synvariation att ta sig fram eftersom många gator saknar ledstråk, marken är ojämt och det är mycket trafik. Bygg om hela Göteborg! Byt ut kullersten för plattor i trottoarer och på torg för att skapa stråk som både blir trevligare att åka på och fungerar som ledstråk för en person som använder en känselkäpp! I väntan på att ovannämna ska hända: Fundera över vilka rutter du väljer för en stadsvandring. Tänk in att personer med olika funktionsvariationer ska kunna följa med på samma rutt. Det går att välja vägar som fler kan ta sig fram på utan stora problem. Anpassa farten till de som tar längst tid på sig. Gena inte över gator utan använd övergångsställ. BULLER / GATULJUD Jobbigt med buller. Svårt att fokusera på ljudet från guiden när det är mycket ljud runtomkring Lite jobbigt med bilar å buller Trött i huvudet av alla ljud runtomkring Trött i huvudet, okoncentrerad Mindre bulrigt område Det gick att koncentrera sig på guiden Inte lika bullrigt i dag Jag kopplade bort bullret Bra utan störande gatuljud Upplevelsen av gatuljud och buller varierar hos våra funktek-piloter. För vissa är det mer störande medan andra har lättare för att koppla bort det. När det händer mycket omkring 8
9 och det är många olika ljud från olika hålll är det flera av våra funktek-piloter som tappar koncentrationen under stadsvandringarna.vissa stadsvandringar som hölls av Göteborgs Stadsmusuem var mindre bullriga. De som var det hölls i parkmiljö, inomhus eller på mindre trafikerade platser så som vid Domkyrkan eller vid Hvitfeldtsplatsen. Det kan vara svårt att ungå att det blir bullrigt under en stadsvandring. Dock går det att hitta platser i stadsmiljön som inte är lika bullriga, så som gågator eller platser omgivna av byggnader istället för trafik. När det inte går kan en stanna nära exempelvis vegetation (buskage eller i parklik miljö) som dämpar buller och gatuljud. Förhållandet mellan hur mycket buller det är och hur hög volym det är på guidens mikrofon spelar förstås också in. Guidens röst måste upplevas som högre än bullret. Undvik större gator och välj att stanna på platser som inte är i direkt anslutning till trafik. Undvik platser med väldigt mycket folk i rörelse. Stanna inte mitt i en gågata utan gå lite åt sidan. Samla ihop gruppen och bilda en tät ring, då dämpas buller. SYNBARHET Guiden syns inte Guiden borde bära något utmärkande som talar om att hen är guide och som fungerar som en punkt en kan leta efter och följa Syns bra Man måste våga säga till folk att flytta sig så att man kan komma längst fram så man ser Bilderna kunde gärna vara större När guiden säger "här" å pekar kan jag inte se var hen pekar = förstår inte (synnedsättning) Bra med reflexvästar Svårt att se. Svårt att komma intill (använder permobil) Mörkt och dunkelt, men det gav känsla (inomhus) De funktek-piloter som använder rullstol eller permobil har svårt att se guiden under vandringar med mer folk. Detta beror dels såklart på att det stora flertalet på en vandring är gående men också på att funktek-piloterna ofta hamnar sist. Hamnar du sist så är det svårt att komma längst fram i ringen när det är mycket folk. Då måste du be andra att flytta på sig och det är inte alla människor bekväma med att göra. Under några av vandringarna använder sig guiderna av svartvita biler i A3 format. När det är en större grupp av människor som går stadsvandringar är det svårt att få mer än en 9
10 glimt av dessa bilder när de skickas runt. För de av våra funktek-piloter med en synnedsättning är bilderna inte speciellt meningsfulla alls. Att överlag som guide arbeta med syntolkning och att använda ett målande språk där guiden beskriver vad hen ser ger en mer spännande vinkel av hur stadsbilden ser ut eller har sett ut. Att göra det till en självklarhet att berätta hur omgivningen ser eller har sett ut eller hur det vi tittar på ser ut underlättar för människor med olika variationer av synnedsättningar. Våra funktek-piloter är överens om att det skapar ett mervärde även för de som ser. Att beskriva sådant vi tittar på hjälper en att förstå vad det är vi ser och att beskriva sådant som har funnits hjälper en att skapa sig en inre bild av hur det kan ha sett ut. En annan sak att tänka på är att en person med en synnedsättning inte alltid uppfattar beskrivningar som här eller där om de inte ser handen som guiden pekar med. Därför är det också bra att föklara i ord vart du pekar istället. Istället för att säga här eller där och peka, använd förklarande meningar så som: Till höger om oss, 20 meter ner för gatan, Till vänster om mig, uppför gatan. Vid guidade turer inomhus (hem i Haga) är det viktigt att inte ha för låg ljusnivå. För lite belysning kan skapa problem för människor med synnedsättningar att navigera sig runt. Använd ett målande och beskrivande språk när du pratar. Använd reflexvästar eller liknande så att alla kan se guiden lättare. Det blir också lättare för personer med synnedsättningar att följa var hen skall gå om guiden har utmärkande kläder. Ge deltagarna på stadsvandringarna sitt egna häfte med bilder samt kortare infotext att titta på i istället för större bilder som guiden håller i och visar runt. Detta häfte skulle också kunna vara ett fint minne av stadsvandringen samt att mer info om staden eller museets program skulle kunna stå i häftet. FÖRSTÅ GUIDEN Förklarar bra! Kul men tog på krafterna Kunde varit liiite mindre information i vandringen Bättre i dag. Blev inte trött i huvudet i dag. Hängde med Pratade tydligt och bra Vill att guiden upprepar mer, då lär en sig bättre Rolig och lättsam guide. Gjorde det roligt, lätt att lyssna på Guiden fick med sig folket Pratade lite ointressant Bra stil, bra framställning, Inlevelse 10
11 Det gick snabbt, svårt att förstå allt. Vissa ord var svåra. De borde förklara mer, en ska inte behöva be dom förklara. Jag fick bra svar men kände mig dum som behövde fråga Lika viktigt som att höra vad guiden säger är att förstå vad hen säger. Under vandringarna har det varit stor variation på hur guiderna har lagt upp sina respektive vandringar, vilket språk de använt och hur väl vi och våra funktek-piloter förstått vad som sagts. Vissa guidningar har hållits på ett fackmannamässigt språk med många ord som har upplevts som svåra och som kräver stora förkunskaper. Vissa guidningar har istället skett på ett målande och tillgängligt språk. Saker som våra funktek-piloter upplever som försämrande är när guiderna pratar väldigt fort, när det är mycket information på kort tid, när det förekommer många ord som funktek-piloterna inte kan och när guiden pratar monotont. Saker som våra funktek-piloter istället upplever som förhöjande är när guiden pratar med inlevelse och får med sig gruppen genom att ställa frågor. När guiden pratar tydligt och inte så snabbt och när hen använder ett mer vardagligt språk och förklarar ord som skulle kunna vara svåra att förstå om du inte är insatt. Oberoende av förkunskaper eller funktionsvariation tycker funktek-piloterna bäst om de vandringar som har ett tydligt fokus på människor, antingen kända personer eller där exempelpersoner används för att illustrerar hur människor levde under en viss tid eller hur sammhället och staden var uppbyggd. Ha inte så långa manus. För mycket information på kort tid är svårt att ta till sig. Risken ökar också att guiden pratar väldigt fort för att hinna med. Prata i ett lugnt tempo. Använd ett vardagligt språk och förklara alla fackord. Prata med inlevelse. Använd människor, historiska personer eller exempelpersoner för att berätta om en tid som varit. STÄLLA FRÅGOR TILL GUIDEN Bra när guiden började fråga redan i början. Då vågar deltagarna fråga mer också Fattade inte förra gången att vi fick ställa frågor mitt i gruppen Bra med frågor till deltagarna i början Viktigt att få ställa frågor vid varje stopp Guiden pratar med deltagarna - bra och intressant Kändes som om guiderna inte pratade med gruppen, utan bara pratade Lättare att fråga i mindre grupper Bra med paus för att gå runt själv, då kan en komma på frågor att ställa 11
12 Möjligheten att ställa frågor under en stadsvandring och få dem besvarade upplevs som både viktigt och roligt. Att dessutom ha mer av en dialog mellan deltagare och guide upplevs som förhöjande av upplevelsen. I mindre grupper blir det lättare att ställa frågor och i större grupper blir det svårare. Det blir också svårare att höra i större grupper och att komma närmare guiden vilket också innebär att färre personer tar sig för att fråga. En annan viktig faktor är hur guiden ställer sig till frågor. När guiden uppmanar deltagarna att ställa frågor ofta och agerar som hen tycker om att få frågor, då ökar mängden frågor och våra funktek-piloter uppskattar guiden mer. Börja vandringen med att ställa frågor till deltagarna. Uppmana deltagarna att ställa frågor under vandringens gång. När någon ställer en fråga, upprepa frågan ifall att alla inte hört personen som ställde frågan. Avsätt tid i schemat för vandringar för just frågor och diskussioner. Ha inte så stora grupper. LÄNGD PÅ VANDRING / TIMMAR Viktigt att veta hur länge något är när en ska beställa tolk! Det står inte på hemsidan till exempel Viktigt att hålla tiden Kunde varit lite kortare Borde inte vara mer än en timma Tycker att det kan vara längre, om det inte hade varit så varmt Precis lagom lång. bör inte vara så lång, alla ska ju hänga med För lång tid. Jag var närapå å gå Kunde varit längre. De stressade lite i slutet Borde finnas olika längd på vandringarna! korta och långa vandringar Stadsvandringarna har varierat lite i längd, mellan en timma och en och en halv timma långa. Någon perfekt exakt längd har vi inte kommit fram till. Det verkar snarare vara andra faktorer som spelar in när en vandring bedöms som lagom lång, för lång eller för kort. Generellt sett över de sju vandringar som vi gått med funktek-piloter är att ju mer intressant en vandring upplevs och ju bättre en hänger med både rent fysiskt och innehållsmässigt dessto kortare upplevs den. Samma förhållande gäller vädret. Är det ett behagligt väder så upplevs vandringen oftast som bättre och kortare än den gör om det är alldeles för varmt eller om det regnar. 12
13 En sak som flera funktek-piloter tycker är viktigt är att veta är hur lång en vandring är i förväg och att tiden hålls med liten marginal. För personer som använder sig av förbeställd taxi eller färdtjänst för att ta sig till en stadsvandring är det viktigt att kunna ange exakta start och slutttider. För en person som beställer teckenspråkstolk är det viktigt att veta längden för en vandring för att kunna göra beställningen. Att lyssna på en vandring kräver också en viss koncentration och energi, därför är det bra när en vet i förväg hur länge en behöver vara koncentrerad. Det är också en ökad trygghet i att veta i förväg hur lång en stadsvandring är. Tala alltid om hur lång en vandring är i början av vandringe och försök hålla den tiden. Erbjud både kortare och längre vandringar. Flera funktek-piloter efterfrågar olika sorters vandringar både i längd avseende tid och kilometer och i fördjupningsgrad. LÄNGD VANDRING/ KM Brukar inte ha problem att gå 2km men i dag gick det inte lika bra Lite långa avstånd mellan vissa stop Bra! Plant, inga backar eller trappor och inte så långt att gå Jag var nära att ta spårvagnen nån hållplats Inte bara längden (km) på en vandring spelar roll utan lika mycket hur kuperad själva rutten är, hur långt det är mellan stopp och vilket väder det är. Funktek-piloterna tycker bättre om de vandringar där det är kortare avstånd mellan stoppen än dom där det är längre mellan stoppen. När det är bra väder så är det lättare att gå, när det är som varmast under sommaren blir fler utmattade och sträckan upplevs som längre. Längden på stadsvandringarna verkar generellt väl anpassade efter hur långt våra funktek-piloter orkar gå eller åka. Bara en stadsvandring (parkvandring längs vallgraven) ansågs vara för lång och med för lång sträcka mellan stoppen. Försök lägga stoppen jämnt under vandringen Inte för långa sträckor mellan stoppen Det är bra om stoppen sker på platser där en kan sitta ner på bänkar eller dylikt och vila en stund. 13
14 Försök undvika branta eller långa backar och gator med kullersten. Undvik gärna trappor och speciellt där det inte finns ramper. Tänk på att det är viktigt att korsa gator vid ställen där det finns upp- och nerfasningar i trottoaren för rullstolar. Välj rutter där alla, gående som rullstolsburna, kan ta samma väg. Där en person med rullstol eller permobil inte behöver ta en långre omväg. STORLEK PÅ GRUPP Lite för många i gruppen! Lite mindre grupp hade inte skadat Lagom med hade varit bättre. Då hade alla hunnit med. Och en kan fråga mer På tok för stor Gruppens storlek har påverkat varje stadsvandring som Funktek varit med på. I stort sätt allt som Funktek frågat om upplevs som bättre i en mindre grupp. Det är lättare att höra vad guiden säger och det är lättare för guiden att hålla ihop gruppen. Det är färre personer att vänta in vid varje stopp. Det upplevs som lättare att fråga när gruppen är mindre och stämningen i gruppen blir mer familijär. En grupp om runt tjugo personer har av de flesta funktek-piloter upplevts som en lagom stor grupp. När vi varit det dubbla, runt 40 personer eller fler så upplevs det som en för stor grupp och den bedöms som sämre ur alla synvinklar. Vid en stor grupp tycker funktek-piloterna att det är svårt att höra, svårt att hänga med i tempot, svårt att ta sig för och ställa frågor och svårt att höra när andra ställer frågor. Ha ett tak för max antal deltagare per stadsvandring. ANALYS AV METOD Vi började utvärdera stadsvandringarna inom tre månader efter projektstart. När vi började hade vi knappt påbörjat rekryteringen av funktek-piloter och inte hunnit besöka så många intresseorganisationer eller dagliga verksamheter. Hemsidan för Funktek var inte klar så det fanns inget annat sätt för personer att anmäla sitt intresse. Detta har påverkat 14
15 utvärderingen så att vi haft ett färre antal funktek-piloter med under sommaren. Samtidigt har flera av dessa personer deltagit vid flera vandringar. Att vi haft funktek-piloter som deltagit vid flera olika tillfällen ser vi som positivt. Det har inneburit att de fått en vana av att utvärdera och kunnat jämföra olika vandringar och förhållanden i miljön med varandra. Det har också inneburit att vi som grupp lärt känna varandra vilket skapat både trygghet och förtroende oss emellan. Nackdelen av att ha varit såpass få personer är att vi har haft färre individuella åsikter om samma vandringar och i och med det säkert missat vissa aspekter i utvärderingarna. ANALYS AV RESULTAT När vi i Funktek ser över våra resultat tycker vi oss se att de saker som funktek-piloterna beskrivit som hinder med stadsvandringarna kan delas in i tre olika delar - verktyg, pedagogik och struktur. VERKTYG Med verktyg menar vi adekvat och fungerande teknisk utrustning som kan underlätta eller överbrygga olika hinder som uppmärksammats under stadsvandringarna. Ljudmiljön är det tydligaste exemplet på detta. Det är svårt att som guide göra sig hörd i en bullrig stadsmiljö även om guiden har ljudförstärkande utrustning. Flera gånger innebar den befintliga ljudutrustningen problem för guiderna och den var många gånger inte tillräcklig för att skapa en god ljudnivå beroende på antal besökare, behov hos besökarna och förhållanden i miljön ( så som buller). PEDAGOGIK I ordet pedagogik syftar vi på hinder som kan uppkomma men ofta också lösas beroende på guidens sätt att utföra en stadsvandring. Exempel på saker som våra funktek-piloter kommenterat på vad gäller guiderna är hur snabbt och tydligt guiden pratar. Vilket språk hen använder - fackmannamässigt eller vardagligt. Hur mycket i omgivningen som guiden väljer att beskriva och hur ingående det sker. De flesta funktek-piloterna säger att de uppskattar ett målande och beskrivande språk och att det ger ett mervärde för fler än bara de med en synnedsättning. STRUKTUR Hur en guide kan använda och anpassa en stadsvandring verkar stå i relation både till hur långt tid de får att förbereda sig på till hur den är planerad. Allt arbete som görs med att utforma, planera och kommunicera ut en stadsvandring fram till att själva vandringen startar samlar vi under kategorin strukturer. Många av de saker som våra funktek-piloter pekat ut som hinder under funkteks utvärderingar har haft att göra med faktorer som alla bestämts långt innan en 15
16 stadsvandring äger rum. Alternativt är det saker och strukturer som skulle kunna förändras och hinder i miljön som då skulle kunna kompenseras för genom att en förändrar i upplägget av en stadsvandring. Exempel på detta är val av rutt, innehåll och manus för en stadsvandring, längden (h och km) och direktiv för hur den skall berättas och utföras. Hela idén med vad en stadsvandring är eller ska vara verkar central i ett framtida arbete med att skapa tillgängligare stadsvandringar. Beroende på hur fast en anser att en stadsvandring är i sin form varierar möjligheterna att skapa mer tillgängliga stadsvandringar. Vi i funtek tror att ju flexiblare en är på konceptnivå för vad stadsvandringar är eller ska vara desto större möjligheter har en att skapa en tillgängligare stadsvandring. Om tillgänglighet utifrån många olika aspekter kunde tas i beaktande redan på idéstadie och ses som ett lika viktigt mål att uppfylla som något annat mål så tror vi i funktek att möjligheterna att skapa stadsvandringar för en bredare mångfald skulle vara fler. REFLEKTION Vi började våra utvärderingar av stadsvandringar på ett sätt som i backspegeln framstår som jäktat och till viss del ogenomtänkt. Att det blev så har många olika förklaringar. Projektet Funktek var fortfarande i uppstart i början av sommaren och sådana saker som att bygga en hemsida och hitta det bästa sättet att rekrytera funktek-piloter höll på för fullt. Med några få veckor innan stadsvandringarna var på väg att börja fanns inte mycket tid till eftertanke och nogsam planering utan tid lades istället på att rekrytera funktek-piloter och planera in vilka vandringar som funktek skulle utvärdera. Det fanns en både stor press men också en stor vilja att komma igång med arbetet. På grund av detta blev det aldrig tal om några längre möten med varken de som planerat stadsvandringarna eller de guider som skulle genomföra dem. Konsekvensen av detta blev att utvärderingsarbetet med funktek-piloterna gjordes frånkopplat arbetsgruppen som arbetat med att ta fram stadsvandringarna på museet. Vi kan se flera negativa aspekter i det. Genom att museets personal inte varit med på utvärderingarna så har de inte fått chansen att ställa frågor direkt till funktek-piloterna. Eftersom arbetsgruppen inte har varit med och utfört dessa utvärderingar så har de heller inte haft något inflytande över dem och de har inte fått ta del av resultaten i sitt sammanhang. Det som skulle ha kunnat vara en gemensam insats mellan Funkteks koordinatorer, funktek-piloterna och museets personal, blev istället till en extern bedömning där funkteks uppdrag, krasst uttryckt, blev att gå runt och anteckna med block och penna likt kontrollanter - en roll som kändes mer och mer obekväm för varje gång. Inför kommande arbete med 2015 års stadsvandringar skulle vi vilja ändra på det. Till nästa år tror vi på en tydligare planering och samordning mellan Funktek och arbetsgruppen för stadsvandringar för att tillsammans planera inför framtida 16
17 stadsvandringar. Samtidigt som vi också tror att det behöver frigöras tid och resurser för arbetsgruppen på Göteborgs Stadsmusuem för att de ska kunna genomföra ett förändringsarbete tillsammans med funktek. Vi skulle vilja att funktek kunde fungera som en resurs som fler av museets personal kan arbeta tillsammans med. Vi tror att arbetet med att skapa större tillgänglighet på Göteborgs stadsmuseum skulle bli effektivare och att kvaliteten skulle bli högre om frågor och kunskaper skulle komma från flera håll. Själva arbetet i sig skulle också bli ett automatiskt implementerande av funkteks tankar och kunskaper kring tilgänglighet. Dessutom tror vi att när de som arbetar på museet är delaktiga och har inflytande över det som rör deras arbete så blir känslan nog mindre den av att få sitt arbete bedömt. NYA FRÅGOR Utifrån våra utvärderingar, resultat och reflektioner över arbetssätt och metod har vi några frågor som vi skulle vilja ta med oss in i det arbete som ligger framför oss: - Varför ska vi ha just stadsvandringar? Hur skulle vi vilja att framtida stadsvandringar ser ut? Kan vi anpassa befintligt koncept för stadsvandringar så att de blir mer tillgängliga eller behöver vi ta ett helt nytt grepp och utforska helt andra ideér? - Hur vill guiderna förbereder sig så att de känner sig bekväma och säkra på att guida en mångfald av människor med olika behov? - Vilken teknik skulle kunna skapa en bättre upplevelse av stadsvandringarna för långt fler deltagare? 17
mejl:
www.funktek.se mejl: info@funktek.se FUNKTÄNK! ATT UTVÄRDERA TILLGÄNGLIGHETEN I EN UTSTÄLLNING. www.funktek.se mejl: info@funktek.se VÄLKOMMEN ATT TESTA TILLGÄNGLIGHETEN I MALMÖ MUSEUMS AKVARIE. Detta
RAPPORT: ATT UPPLEVA EN UTSTÄLLNING HELT I LJUD. FÖR UTSTÄLLNINGEN VÄRDEFULLT. BAKGRUND..s 2 METOD...s 2 RESULTAT...s 3 9 ANALYS AV WORKSHOP...
RAPPORT: ATT UPPLEVA EN UTSTÄLLNING HELT I LJUD. FÖR UTSTÄLLNINGEN VÄRDEFULLT BAKGRUND..s 2 METOD...s 2 RESULTAT.....s 3 9 ANALYS AV WORKSHOP...s 10 1 BAKGRUND Vi vill ta reda på hur en upplever en utställning
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.
Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta
Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:
Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden
Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:
Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna
Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!
ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?
MYCKET BRA (14/48) BRA (30/48) GANSKA BRA (3/48) INTE BRA (1/48)
Kursutvärdering moment 1, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (14/48) BRA (30/48) GANSKA BRA (3/48) INTE BRA Enkelt att komma igång och bra tempo Intressant och lärorikt Bra
UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ
UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ Sammanställt av Andreas Jonsson 2007 10 24 BAKGRUND Denna utvärdering initierades av i samarbete med hörselpedagog Anders Mossberg
Fotbollsförening, Skövde 07/10/05
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,
DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE
DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS AV SCOUTERNA? Vem känner igen sig och tilltalas? STEG
Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem
Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag
Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57%
44 svar Sammanfattning Se hela svar Hur stor andel av undervisningen har du deltagit i? Ingen undervisning All undervisning 1 - Ingen undervisning 0 0% 2 0 0% 4 0 0% 5 1 2% 6 0 0% 7 3 7% 8 1 2% 9 20 45%
Utvärdering. Vatten och miljöteknik, Heltid 400 YH-poäng. Kursutvärdering Rörnätsteknik (RÖTE) Totalt antal deltagare: Alla kommentarer
Utvärdering Vatten och miljöteknik, Heltid 400 YH-poäng Kursutvärdering Rörnätsteknik (RÖTE) Totalt antal deltagare: 21 24 Alla kommentarer Förslag på förändringar / Förbättringar Skulle vara bra med fler
Innehållsförteckning. Kapitel 1
Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt
UTVÄRDERING AV STADSVANDRINGAR 2015
UTVÄRDERING AV STADSVANDRINGAR 2015 SYFTE OCH MÅL....s. 2 INLEDNING....s. 2-3 BAKGRUND......s. 4 SAMMANFATTNING...s. 5-6 METOD...... s. 7 ARBETET INFÖR.s. 8-13 RESULTAT......s. 14-38 ANALYS OCH REFLEKTION..s.
De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2
De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker
Killen i baren. 2.R: Okej, så du är inte här riktigt för att du själv vill det. (Komplex reflektion; Empati+)
Killen i baren Målbeteende: Att minska alkoholkonsumtion 1.R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen) (Okodat) K: Tack. Ja, e hmm... jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt att vara
Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada
Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig
Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!
Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du
Diskriminering p.g.a. funktionshinder den 16 mars 2016, kl 10:00, vid AF Spånga Kista, Fagerstagatan 7, Lunda
Diskriminering p.g.a. funktionshinder den 16 mars 2016, kl 10:00, vid AF Spånga Kista, Fagerstagatan 7, Lunda Bristande tillgänglighet: Nedanstående brister i tillgängligheten beträffande den fysiska miljön
Processledar manual. Landsbygd 2.0
Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det
Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.
1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.
Kursrapport uppsatsarbete på kandidatnivå höstterminen 2017
Kursrapport uppsatsarbete på kandidatnivå höstterminen 2017 Den här hösterminen lämnades 33 kandidatuppsatser in för examination. Något fler uppsatser än vanligt rekommenderades att dras tillbaka, vilket
Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.
TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar
Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.
ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det
MYCKET BRA (7/44) BRA (34/44) GANSKA BRA (4/44) INTE BRA (1/44)
Kursutvärdering moment 4, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? BRA (34/44) GANSKA BRA (4/44) Intressant Detta var det intressantaste kursmomentet Den sammanfattande föreläsningen i slutet
God ljudmiljö inom förskolan
God ljudmiljö inom förskolan Ringens förskola/gislaved kommun: Jessica Thylander Jennie Josefsson Ulla-Karin Bengtström Mål att förbättra ljudmiljön kring matsituationen. förbättra ljudmiljön efter utevistelsen.
Min forskning handlar om:
Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom
Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Fittja äng och Alby ängspark
Naturen på lika villkor Fittja äng och Alby ängspark Botkyrka kommun Fittja äng Alby ängspark INVENTERINGSRAPPORT Datum: 31/8 2016 Detta är ett gemensamt projekt mellan Botkyrka kommun, Stockholms läns
Är det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:
Allmänna pedagogiska tips För dig som ska leda en grupp och söker inspiration eller variation följer här några tips som kan vara användbara för att börja ett möte eller utbildningstillfälle, värma upp
Försäsongsträning med KFUM Innebandy division 1
Försäsongsträning med KFUM Innebandy division 1 Träningsschema Under veckorna 26 till 31 kommer jag (Filip) inte kunna vara närvarande överhuvudtaget, så tanken är att jag i detta dokument kommer visa
Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Dina allra ba sta tio kilometer!
Dina allra ba sta tio kilometer! 10 kilometer är en perfekt utmaning. Det är ingen kort sträcka men tillhör inte heller den längsta. 10 kilometer kan de allra flesta klara av med lite träning och utmaningen
1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
FUNKTEK - UTVÄRDERING AV PORTEN MOT VÄSTER
FUNKTEK - UTVÄRDERING AV PORTEN MOT VÄSTER okt 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund. s 2. Syfte och Mål... s 2. Metod. s 2. FunktTek-piloter... s 3. Sammanfattning.. s 4. RESULTA T.. s 4. Associationer till
Funktioner. Räta linjen
Sidor i boken 14-143, 145-147 Funktioner. Räta linjen Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera
God ljudmiljö inom förskolan
God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring
/////// // ///////// / // /
Utvärdering matematikämnet hösten 2010 Dessa grupper är inskrivna: Åk 7 Petra & Malins grupp Åk 8 Malins grupp Åk 9 Petras grupp Åk 7 Jörgens grupp Åk 8 Jonas & Petras grupp Åk 9 Jonas grupp Åk 7 Evas
MO1002_HT17. Antal svar: 4
MO00_HT7 Antal :. Vad var bäst med kursen? Vad var bäst med kursen? Helheten dvs bredden i innehållet Intressant överblick över hur allt är uppbyggt och självklart smarta och trevliga kamrater De engagerade
Har du 64/47: Brukar du känna dig förvirrad? Tillåt att du inte alltid har svaret men det kommer ett aha över tid
9 Energicenter Huvud: Har du 63/4: Tvivlar du på dig själv? Har du mental oro? Vänd det inte mot dig själv Det är ett tecken på att ett mönster/process inte ger lätthet i livet och för framtiden. Vad kan
MT127A 3D CAD. Antal svar: 8 (58) 1. Flervalsfråga Andel. Allmänt. Hur tycker du kursen har varit? 1. Dålig 25% 2. Ganska bra 50% 3.
MT127A 3D CAD Antal svar: 8 (58) 1. Flervalsfråga Andel Allmänt Hur tycker du kursen har varit? 1. Dålig 25% 2. Ganska bra 50% 3. Bra 12,5% 4. Mycket bra 12,5% 2. Öppen fråga Nämn någonting i kursen som
Exempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Killen i baren - okodad
Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...
Processledarmanual. Landsbygd 2.0
Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.
Orienteringsteknik. Steg 1: Att förstå kartans symboler. Steg 2: Att förstå kompassen. Steg 3: Att förstå kartan. Steg 4: Koncentration.
Orienteringsteknik Orientering är egentligen världens enklaste sport. Man får facit redan vid start och får kolla på det hur ofta man vill under hela loppet. Trots detta har majoriteten av orienterarna
Sammanställning av enkätundersökning
Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2017 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 63 enkäter i december 2017. Vi fick in 22 svar,
Den räta linjens ekvation
Den räta linjens ekvation Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter dem för första gången är
Min individuella uppgift om hamnens Webbsida
Min individuella uppgift om hamnens Webbsida Tävlingar på FB Arrangera tävlingar över FB och dela ut fina priser till de som faktiskt vinner. Detta fungerar väldigt effektivt i nuläget. ETT bra pris/gilla
För arbete med dialogduk Hembygdsrörelsens utvecklingsträffar. Man kan: med Man kan): a) Idéer nya sätt att nå nya medlemmar (idéerna ska börja
Handledning För arbete med dialogduk Hembygdsrörelsens utvecklingsträffar Diskutera, prioritera och skriv här det ni vill och ska förverkliga. Gå därför igenom de idéer och tankar ni tagit upp under arbetet
KART OCH GIS-DAGEN 2017 KIRSTEN RASSMUS-GRÖHN, CHARLOTTE MAGNUSSON
Tillgänglighet och utformning KART OCH GIS-DAGEN 2017 KIRSTEN RASSMUS-GRÖHN, CHARLOTTE MAGNUSSON Vem är jag? LTH Designvetenskaper Certec (Rehabiliteringsteknik) Forskare & universitetslärare Icke-visuell
Tips för en bra redovisning
Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem
rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013
Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 3 Det vardagliga vansinnet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april
Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.
Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,
ja ja nej Ja 11 st NEJ / 13 st VET EJ Nej nej nej Nej Nej
PROCESSUTVÄRDERING 1 FEB 2010 Har det hänt att någon kollega inte kunnat delta i en viss kompetensutvecklingsinsats eller inte kunnat delta fullt ut på grund av bristande tillgänglighet (obs, inte enbart
Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo
1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så
Bilaga 6: Deltagarnas kommentarer till arbetsmodellen: Samtal i grupp
Bilaga 6: Deltagarnas kommentarer till arbetsmodellen: Samtal i grupp 1. Påståenden kring modellen 1.1 Påståenden och svarskort/åsiktskort är ett bra sätt att starta en diskussion Lätt att komma igång
Tolkhandledning 2015-06-15
Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och
Utvärdering av Värdegrundsdag 2013
Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,
TITTA! EN TILL SOM JUST LÄRT SIG GÅ! KAMPANJEN FÖR ETT VETTIGARE SÄTT ATT RÖRA SIG I GÖTEBORGSTRAFIKEN
TITTA! EN TILL SOM JUST LÄRT SIG GÅ! KAMPANJEN FÖR ETT VETTIGARE SÄTT ATT RÖRA SIG I GÖTEBORGSTRAFIKEN Det går knappast att öppna en tidning eller sätta på teven utan att larmrapporterna strömmar ut vi
EN GUIDE AV. 10 frågor du som arbetsgivare bör ställa under medarbetarsamtalet
EN GUIDE AV 10 frågor du som arbetsgivare bör ställa under medarbetarsamtalet EN GUIDE AV Inledning Medarbetarsamtalet är det perfekta tillfället att stämma av läget med dina medarbetare. Vad krävs för
Sida: 1 (8) Studentutvärdering av introduktion och mottagande i samband med terminsstarten. Fokus på studentföreningarnas aktiviteter.
2013-01-24 Sida: 1 (8) Studentutvärdering av introduktion och mottagande i samband med terminsstarten. Fokus på studentföreningarnas aktiviteter. Hösten 2012 2013-01-24 Sida: 2 (8) 1 Bakgrund Varje höst
FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013
FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning
Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Johanna Bergquist Mittuniversitetet Sundsvall Musik och Ljuddesign LP004G Handledare Jan Thim. Tinnitus och ljudöverkänslighet
Johanna Bergquist Mittuniversitetet Sundsvall Musik och Ljuddesign LP004G Handledare Jan Thim Tinnitus och ljudöverkänslighet 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Introduktion Teori Metod Implementering
Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Art nr
Camilla Jonsson Vem bryr sig av Camilla Jönsson 1. Ett nytt hem Äntligen! Pappa sträckte på sig så att det knakade i ryggen. Det var den sista lådan, sa han och log. Skönt, sa jag och såg mig omkring.
Vi anpassar gatumiljön för alla
Vi anpassar gatumiljön för alla Kollektivtrafik för alla Göteborgs Stad Trafikkontoret, Färdtjänsten och Västtrafik genomför tillsammans ett projekt för att förbättra kollektivtrafiken. Inom ramen för
Träningssupport inför hinderlopp
Träningssupport inför hinderlopp Utveckla kondition och uthållighet inför hinderlopp som THOUGEST eller liknade. Ett terränglopp med olika hinder såsom TOUGHEST har blivit allt mer vanligt förekommande
CHCS Classic Honda Club Sweden 1(5) Att köra i grupp.
CHCS Classic Honda Club Sweden 1(5) Att köra i grupp...1 Kortfattat...1 Innan vi åker iväg, bensin, karta och så...2 Körning på större vägar...2 Använd din blinkers...2 Omkörningar...3 Körning på småvägar...3
Interkulturell kompetens. Lyssna aktivt - en guide i sju steg
Vad är ett aktivt lyssnande? Aktivt och empatiskt lyssnande är ett viktigt verktyg för att skapa ett bra bemötande mellan människor. Det gäller i interkulturella möten - och i alla andra möten. Ett genuint
BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?
Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta
Anna och Sven hade bestämt sig för att söka hjälp för sina relationsproblem. Den akuta anledningen var att Sven hade upptäckt att Anna hade kontakt
Anna och Sven hade bestämt sig för att söka hjälp för sina relationsproblem. Den akuta anledningen var att Sven hade upptäckt att Anna hade kontakt med en annan man på nätet. De hade börjat spela spel
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon
Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered
Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48
Garaget Resultat besöksnöjdhetsundersökningen Vt 2016
Garaget Resultat besöksnöjdhetsundersökningen Vt 2016 Fråga 1. Personalen lyssnar, förstår och respekterar mig. 64% 34% JA IBLAND SÄLLAN NEJ 0% 0% 0% 0% 0% 0% 2% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Kvinna Man Eg.def
Utvärdering Agenda 2030-träff för folkhögskolor 24 november Vår skola arbetar med Agenda 2030 idag
Utvärdering Agenda 2030-träff för folkhögskolor 24 november 2017 1. Vår skola arbetar med Agenda 2030 idag 100% 94.7% 90% 80% 70% 60% Procent 50% 40% 30% 20% 10% 5.3% 0% 0.0% Ja Nej Vet ej Namn Procent
Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial
Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva
OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS
OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS TIPS DIG SOM SKA KÖPA EN UTBILDNING 8 SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ 1 FORMULERA TYDLIGA MÅL Lägg energi på att beskriva vad du vill uppnå med kursen. På så sätt kan
Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:
Plan mot kränkande särbehandling Västra lunds förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö
Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Han bor tillsammans med 20 andra hästar i Polisens stall här i Malmö stad. Mat får de två gånger om dagen.
PROJEKT POLISEN: Polishästar, del 1 Det här är Sierra. Han är 12 år och jobbar som polishäst här i Malmö. Han bor tillsammans med 20 andra hästar i Polisens stall här i Malmö stad. Där har de alla varsin
GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING
SAMMANSTÄLLNING 1 (9) Inst för informationsteknologi GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING del av 1TD442 ALGORITMER OCH DATASTRUKTURER DV1/ 1IT022 PROGRAMKONSTRUKTION II Period 3, 2006 DV/IT Sammanfattning: Vad
Cirkelledaren Din egen berättelse
Till Cirkelledaren Din egen berättelse 11 11. Till cirkelledaren Här finns kommentarer till avsnitten, tips och metoder som är tänkta att underlätta ditt uppdrag som cirkelledare. Läs igenom innan cirkeln
Carolina Lindberg & Malin Valsö. Ung och vuxen med. asperger & AST EN GUIDE I VARDAGEN
Carolina Lindberg & Malin Valsö Ung och vuxen med asperger & AST EN GUIDE I VARDAGEN 2017 Carolina Lindberg & Malin Valsö och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-031-7 Kopieringsförbud! Mångfaldigande
DISKUSSIONER I E-HJÄLPEN
DISKUSSIONER I E-HJÄLPEN Inledningsvis mycket fokus på att rekrytera till studien / behandlingsprogrammet - sprida information på olika arenor och nivåer. Hur ska programmet passa den tänkta målgruppen
Lidköping, Sockerbruket 071109
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,
Den räta linjens ekvation
Den räta linjens ekvation Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter dem för första gången är
Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg
Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra