UTVÄRDERING AV STADSVANDRINGAR 2015

Transkript

1 UTVÄRDERING AV STADSVANDRINGAR 2015 SYFTE OCH MÅL....s. 2 INLEDNING....s. 2-3 BAKGRUND......s. 4 SAMMANFATTNING...s. 5-6 METOD s. 7 ARBETET INFÖR.s RESULTAT......s ANALYS OCH REFLEKTION..s NYA FÖRSLAG OCH FRÅGOR..s. 44 BILAGOR...s Sammanställd av: Lilian Paunovic Olsson, Utopia Eoin Shortt, Utopia I samarbete med funktek-piloter och arbetsgruppen för stadsvandringar på museet. 1

2 SYFTE OCH MÅL Funkteks mål är att alla människor oavsett funktionsvariation ska kunna ta del av Göteborgs stadsmuseums utställningar och stadsvandringar. Vårt syfte är att hitta metoder och teknik som gör att utställningar och stadsvandringar blir mer tillgängliga INLEDNING Funktek är ett projekt som handlar om att alla ska kunna gå på och uppleva museum. Alla har lika stor rätt att delta i och skapa kulturen! Men många museer dras med otillgängligheter på olika sätt. Det kan röra sig om fysiska hinder i form av trappor eller dåligt placerade eller dåligt fungerande hissar. Men också andra hinder så som svårlästa texter, ingen kommunikation annat än i text (det berättas inte med hjälp av ljud, känsel eller teckenspråk) och bristande samsyn eller medvetenhet kring hur en bemöter alla människor lika oberoende av funktionsvariation. Bild 1: från en av 2014 års stadsvandringar. Gruppen är samlad vid minnesplatsen av förintelsens offer. 2

3 Detta gäller även Göteborgs stadsmuseum. Det är därför som Funktek under sina tre år som projekt ska undersöka hur en kan göra Göteborgs stadsmuseums utställningar och stadsvandringar mer tillgängliga. Genom att involvera och anställa personer med olika funktionsvariationer har Funktek utvärderat stadsvandringarna med målet att skapa tillgängligare stadsvandringar. Denna rapport är den andra i Funkteks treåriga arbete med Göteborgs stadsmuseums stadsvandringar. Den berättar om arbetet som ägt rum mellan sommaren 2014 och fram till sommaren 2015 års vandringar. Främst berättar den funktek-piloternas erfarenheter av och åsikter om stadsvandringarna sommaren Några ord att hålla ordning på: Funktionsvariation = Det ord Funktek använder för att tala om exempelvis den kognitiva eller fysiska variation som finns hos människor utan att värdera denna variation i till exempelvis fullkomlig eller nedsatt, frisk eller sjuk. Funktek-piloter = Personer anställda av Funktek för att utvärdera Göteborgs stadsmuseums utställningar och stadsvandringar utifrån hur tillgängliga de är. Funktek har försökt att rekrytera utifrån ett mångfaldstänk med fokus på att hitta personer med så många olika funktionsvariationer som möjligt. Deltagare = Övriga besökare på stadsvandringarna. Arbetsgruppen = Pedagogerna som tagit fram sommarens stadsvandringar. Vi = Funkteks koordinatorer som varit de som arbetat med att utvärdera stadsvandringarna tillsammans med funktek-piloterna. 3

4 BAKGRUND Sommaren 2014 startade Funkteks arbete med att utvärdera Göteborgs stadsmuseums stadsvandringar. Genom att rekrytera ett 20 tal personer med olika funktionsvariationer började vi det treåriga arbetet med att först titta på 2014 års stadsvandringar. Funktek deltog vid sju olika vandringar och efter varje vandring samlades de funktek-piloter som deltagit för ett samtal utifrån olika aspekter av tillgänglighet. Efter sommaren kunde vi peka på några saker som påverkade alla människors möjlighet att ta del av stadsvandringarna likväl som många förslag på förändringar som skulle göra dem mer tillgängliga. Vi sammanfattade våra resultat i dessa förbättringsförslag, bland annat: Börja varje vandring med att berätta om vandringen, hur lång den är i både tid och km, vilken rutt den ska ta, hur många stopp det kommer att vara och var den kommer att avslutas. Guiden sätter tonen: Ge deltagarna några förhållningsregler. Håll ett jämnt och lugnt tempo. Vänta in alla och använd övergångsställen! Använd alltid mikrofon och se till att testa att den fungerar innan! Tala tydligt, tala vardagligt, förklara svåra ord och berätta beskrivande! Ha inte så stora grupper! Vägra guida fler än 20 personer per vandring. Prata med deltagarna och skapa möjligheter för dom att ställa mycket frågor! Ha fokus på människor i manus! 4

5 SAMMANFATTNING Mycket har hänt med stadsvandringar både vad gäller utförande, utformning och som koncept sedan sommaren När vi ser över alla kommentarer och förslag som funktek-piloterna gett i utvärderingarna under sommaren 2015 så märks en positiv förändring. Mycket upplevs som tillgängligt, tillgängligare än tidigare eller på god väg mot att bli det. Det märks både på alla de positiva kommentarer som inkommit, men också på att antalet mer negativa kommentarer är färre i jämförelser och av en annan karaktär än året innan. Exempel på saker som vi lärt oss eller saker som upplevs som förbättringar sommaren 2015 är: Pedagogerna har i större utsträckning hållit ett jämnt och lugnt tempo, väntat in alla deltagare vid stoppen och hållit de utsatta tiderna. Konceptet med en stadssittning har varit mycket uppskattat. Att få lukta, känna och smaka på olika kryddor eller drycker har uppskattats. Maxantalet om tjugo personer per vandring fungerar bra. Den nya ljudutrustningen har förbättrat hörbarheten på vandringarna mycket. Samtidigt som den även inneburit en utmaning för vissa, speciellt frågefunktionen. Den valda rutten upplevs som enkel att ta sig fram på. Vi har sett att många hinder som finns i miljön faktiskt går att komma runt om en gör medvetna val. Det finns också saker som vi fått till oss att vi behöver arbeta mer med, exempelvis: Att berätta beskrivande. Vi behöver ha fler, regelbundna kurser för alla pedagoger (och kanske andra på museet) i syntolkning så att det blir en självklar del av ens sätt att uttrycka sig. Vi behöver se över vilken information en behöver om stadsvandringar och se till att den återges vid varje stadsvandring men också att den finns på webben, i program och i informationsbladet. Här är det viktigt att se till att informationen som ges är densamma på alla olika ställen. Vi behöver fortsätta att testa ljudlösningen Whispers och se vad som behövs för att skapa god hörbarhet. 5

6 Vi vill testa Interaktive Institutes ljudlösning som vi inte fick möjlighet att testa denna sommar. Slutligen finns det flera saker som vi vill fortsätta att arbeta med därför att de fått ett positivt mottagande. Där handlar det om att ta till vara på det som fungerar bra och förbättra sådant som kan bli ännu bättre. Stadssittningen ser vi gärna att den återkommer nästa år men att den förlängs till att bli ca 45 minuter. Alla sinnen ska med - tänket vill vi fortsätta att utforska. Vi ser det som ett påbörjat arbete men vi tror att det går att göra mer och att det går att få det att fungera ännu bättre i praktiken! Inför nästa år skulle vi gärna se att Funtek och museet tillsammans skapar riktlinjer som kan användas när en tar fram stadsvandringar framöver. Syftet är att göra det både enklare för alla att skapa tillgängliga vandringar, och att se till att det görs även när Funktek inte längre finns som projekt. 6

7 METOD För att kunna utvärdera stadsvandringarna har vi arbetat med sammanlagt 19 olika funktek-piloter som deltagit vid allt ifrån ett tillfälle till flera olika tillfällen. Totalt har Funktek varit med och utvärderat fyra stadsvandringar, fyra stadspromenader och två stadssittningar. Efter varje gång har vi suttit ner tillsammans med funktek-piloterna och pratat om upplevelsen av vandringen, promenaden eller sittningen utifrån följande frågor: Introduktion Har du tagit del av någon information inför vandring? Vad tycker du om introduktionen till vandringen? Vad tycker du om informationsbladet? Miljöupplevelser Hur var det att starta på esperantoplatsen? Hur var det att vara på gården? (Stadssittning) Vad tycker du om val av rutt och platser? Vad tycker du om tempot, gångfarten? Vad tycker du om längden? (h) och (km) Vad tycker du om storleken på gruppen? Teknik Vad tycker du om ljudförstärkningsutrustningen? Vad tycker du om ljudtilläggen som användes? Sinnesupplevelser Vad tycker du om att få lukta och smaka? Vad tycker du om att få prova kläder och hålla i och känna på föremålen? Syn Syntes pedagogen väl? Beskrev pedagogen det hen berättade om? Innehåll Vad tycker du om språket som pedagogen använder? ( ord, hastighet) Vad tycker du om pedagogens sätt att berätta? ( ton, framställning) Vad tycker du om själva innehållet, det som pedagogen berättade om? Delaktighet Hur var det att ställa frågor och få dem besvarade? Övrigt 7

8 ARBETET INFÖR Arbetet med 2015 års stadsvandringar satte igång ordentligt tidigt på våren Det började med att museet utsåg en arbetsgrupp som fick i uppgift att ta fram stadsvandringarna för sommaren Gruppen sattes ihop av en av museets pedagoger, pedagogen i Funktek och enhetschefen för pedagogik. De började med att gå igenom bland annat 2014 års resultat av funktek-pilotutvärderingarna och de förbättringsförslag som Funktek formulerade. En av de första förändringarna som gjordes var att museet ändrade max antal deltagare på en vandring från 40 personer till max 20 personer per vandring. Arbetsgruppen tog också, tillsammans med museets kommunikatörer, fram ett informationsblad med bland annat en karta över själva rutten (se bilaga 1 på s. 46). Även i manusarbetet tog en till sig resultaten från 2014 års utvärdering och bestämde tidigt att lyfta historier om människor som levt i Göteborg under 1600talet. Val av rutt och plats Utöver att göra förändringar direkt kopplade till 2014 års utvärderingar så påbörjades även ett arbete mellan Funktek och arbetsgruppen för stadsvandringar där flera workshops genomfördes tillsammans. Det började i Mars 2015 med ett test av rutt och stopp. Kriterierna i workshopen var bland annat att underlaget ska vara plant och lätt att rulla på, att det inte ska vara backigt eller finnas trappor, alla ska kunna ta samma väg. Också att ljudmiljön inte ska vara för bullrig och att det gärna får finnas skugga och sittplatser vid några av stoppen. I den workshopen kom Funktek fram till att det faktiskt går att hitta vägar och gångstråk som är tillgängliga för fler även i Göteborgs innerstad. Det blev tydligt hur stor påverkan på framkomligheten och tillgängligheten som ett vägarbete eller ombyggnad i staden kan ha. Rakt utanför museets entré genomfördes vid tidpunkten ett omfattande vägarbete som gjorde att några personer i Funkteks testgrupp hade svårt att ta sig både in och ut på museet med rullstol eller permobil. Bland annat på grund av detta vägarbete och att det inte gick att beräkna exakt när det skulle vara klart så valde pedagogerna att förlägga startplats för några av stadsvandringarna vid Esperantoplatsen istället för på museet. 8

9 Bild 2: funktek-piloten Fredrik luktar på ett lintyg i en sinnen -workshop Viktigt att få med alla sinnen Ett allmänt resultat från Funkteks tester under sitt första år som projekt är att museet borde arbeta mer med att aktivera och utmana fler av våra sinnen. Det är i regel stort fokus på bilder och synintryck i första hand och ljud och hörselintryck i andra hand. För stadsvandringarna år 2015 bestämdes att lägga ökat fokus på att alla sinnen ska med. I april 2015 genomfördes en workshop där olika sätt att aktivera fler sinnen testades. Fokus då var de sinnen som inte lika ofta stimuleras så som lukt och känsel som en del i arbetet att skapa vandringar och upplevelser som fler kan ta del av. I den första delen av testet utvärderades taktila element så som att prova tidstypiska kläder och känna på tidstypiska föremål som en kanonkula eller en pistol. I samma workshop jämfördes 3D printade tidstypiska föremål med replikor av samma föremål. Att få prova kläder och känna på och hålla i tidstypiska föremål uppskattades av de flesta som var med och testade. Främst uppskattades det som upplevdes som äkta även om en vet att det inte är det. Replikorna i autentiska 9

10 material var mer populära än de 3D printade varianterna i plast. Just att de var gjorda i plast och varken kändes eller såg ut så som en föreställer sig att originalen gjort angavs som anledningar till att de inte fungerar lika bra. I den andra delen av testet fick funktek-piloterna lukta eller smaka på olika saker kopplade till temat 1600tal. De fick lukta på kryddor så som anis och kummin, men också på sågspån, piptobak och till och med hästgödsel. De fick också prova att smaka på en av de vanligaste läkeörterna, kamomill, i form av kamomillte. Att testa själv och interagera runt föremål och kläder eller att få lukta eller smaka på tex kryddor fungerade som ett sätt att få personer att delta i samtal och utbyta erfarenheter eller dela med sig av anekdoter från sina liv. Utifrån dessa resultat valde pedagogerna att ta med sig både kläder, föremål och kryddor in i det fortsatta arbetet med stadsvandringar. Bild 3: funktek-piloten Sarah testar kungamanteln och hatten i röd sammet framför en spegel. 10

11 Upplevelsehöjande ljud I Maj fortsatte Funktek arbetet med att hitta olika sätt att aktivera alla sinnen. I en workshop testade Funktek och arbetsgruppen två produkter framtagna av Interaktive Institute, dels upplevelsehöjande ljudsegment så som ljudet av klapprande hovar eller ett myllrande torg. Dels 3D printade kartor och en augmented reality 3D vy över platsen där stadsvandringen skulle kunna äga rum. Reaktionerna till att använda upplevelsehöjande ljudsegment som en del av vandringen var positiva, många av piloterna upplevde att det förstärkte upplevelsen eller att det bidrog positivt till förståelsen av berättelsen. De 3D printade kartorna beskrevs som roliga att ta på av flera piloter, men också att de var för detaljerade och att en tappar koncentrationen på vad guiden berättar. Att de var lite otympliga att ta med sig ut på en vandring påpekades också. 3D vyn som testades i samma workshop var av Gustaf Adolfs torg. Genom att röra på huvudet rör du dig på samma sätt i 3D världen och med ögats rörelse kan du zooma in på olika bilder föreställande platsen på 1600talet med medföljande fakta. 3D vyn uppskattades av flera funktek-piloter men flera framhöll att de tyckte att den lämpade sig bättre att använda själv eller två och två snarare än tillsammans i grupp. Utifrån dessa resultat valde Interaktive Institute att fokusera på att utveckla de upplevelsehöjande ljudsegmenten. Tanken var att dessa ljudsegment skulle vara utvalda och sammanställda i en app som pedagogerna kunde ladda ner och installera på sina jobbmobiler och använda under sommarens vandringar. Tyvärr uppstod olika problem som gjorde att det blev en del förseningar. Det visade sig svårt att hitta en fungerande app för museets jobbmobilfabrikat. Det var också svårt att hitta ett smidigt sätt för museet att köpa in appen till varje anställdes jobbmobil. När väl en fungerande app, betalning och installation lösts var tiden alldeles för knapp för att detta nya tillägg skulle kunna börja användas samma sommar och utvärderas av funktek-pioterna. 11

12 Ny ljudteknisk utrustning Ett väldigt tydligt reslutat från 2014 års utvärderingar var att det många gånger var svårt att höra vad pedagogen säger. Den utrustning som användes då, högtalarvästar, fungerade inte tillräckligt bra i en stadsmiljö. Därför började Funktek att titta på att hitta eller skapa en annan teknisk lösning för att förstärka ljudet. Valet föll på en befintlig teknik, så kallade Whispers, som består av en sändare och flera mottagare som delas ut till deltagarna. En individuell hörlur kopplas till varje mottagare som även har en mikrofon som möjliggör för användaren att ställa frågor som hörs av hela gruppen. Dessa har testats under sommarens stadsvandringar. Som ett sätt att börja arbetet med att berätta mer beskrivande och att ta ut riktning och ge vägbeskrivningar som är begripliga för en person med en synnedsättning anordnades också workshops i syntolkning för pedagogerna och för värdskapet på museet. Bild 4: Längst till vänster i bild står Syntolken Eli som beskriver rummet för fem blundande deltagare i syntolkningsworkshopen. 12

13 Slutligen skedde en större förändring i struktur för stadsvandringarna i och med att arbetsgruppen lade fram förslaget om att utöka konceptet stadsvandring till att vara två olika långa vandringar och en stadssittning. Bakgrunden till det är bland annat tidigare års besöksenkäter och samtal mellan flera funktek-piloter om att ibland kanske den mest tillgängliga lösningen inte är en enda lösning utan att en istället erbjuder några olika alternativ. Här var det viktigt för alla inblandade att de olika alternativen blev just alternativ. Inte att ett av dom uppfattades som den riktiga stadsvandringen och de andra som särlösningar. Exempelvis så är den längre vandringen inte en vandring i ett högre tempo utan tempot är detsamma oavsett om en går en promenad eller en vandring. Precis som att en stadssittning riktar sig till alla och inte för specifikt för personer som exempelvis använder rullstol. Utifrån dessa önskemål och resonemang skapade arbetsgruppen de tre olika koncepten för sommaren 2015: Stadsvandring - en vandring ute i staden med två pedagoger om ca 1,24 km och 75 min lång. Stadspromenad - en vandring ute i staden med två pedagoger om ca 500 m och 30 min lång. Stadssittning - en sittning på museets innergård med en pedagog, 30 min lång. 13

14 RESULTAT Resultaten från varje stadsvandring har dokumenterats i en matris och det är dessa matriser som ligger till grund för denna rapport. Vi redovisar en sammanfattning av svaren under respektive fråga som vi pratat kring. Bild 5: Bild från en av 2014 års stadsvandringar. Koordinatorn Lilian går med ryggen till kameran tillsammans med gruppen över Brunnsparken. 14

15 INTRODUKTION Information inför: (Har läst) i GP, men var ska du hämta biljetten? Borde stå tydligare? Annonsera om tolk även i GP's annons. Har kollat på hemsidan men hittade inte...kan man förutsätta att en vandring är tillgänglig för en person med rullstol? Eller borde det stå? De flesta funktek-piloter har fått reda på vandringen genom Funktek, därför är det svårt att dra några slutsatser av museets kommunikation eller hur väl de nått ut med den. Utav de piloter som angivet att de sökt information utöver den som Funktek givit, säger en pilot att hen letat efter information om stadsvandringar på hemsidan men inte hittat någon. (För att hitta till stadsvandringar får en gå via visningar som i sin tur ligger under Program ). Två andra piloter tycker att det borde stå tydligare hur det fungerar med museets årsbiljetter i både program och på hemsida. I GP annonseras det om stadsvandringar inför säsongen, en pilot föreslår att det också ska annonseras att det går att beställa teckenspråkstolk och också mer information om hur det fungerar med biljetter. Förslag: Ha mer utförlig och tydlig information om vandringarna i allmänhet och tillgängligheten i synnerhet på hemsida. Se över struktur och sökvägar på museets hemsida. Se till att all information som går ut om stadsvandringarna stämmer överens och är densamma oavsett kanal, hemsida, program eller i GP. Introduktion till vandringen:... sa hur lång den skulle vara. Kunde nämna vart man skulle gå och slutstation. Jättebra, hen presenterade sig, gav oss ramarna tydligt, vi ska gå dit och dit, avsluta där och då. Kort, enkelt, tydligt så man vet vad man ska va med om. Vi fick prova utrustningen. Känns jättebra! Hur vandringen inletts har varierat beroende på pedagog och tillfälle. Ibland har mer information givits så som rutt, längd på vandring eller slutstation. Ibland har 15

16 vandringen börjat direkt. Många funktek-piloter säger att de uppskattar när pedagogen sätter ramarna för vandringen och ger en del grundläggande information. Också en genomgång av tekniken (Whispers) anges som viktigt. Där är det också viktigt påpekar flera piloter att en inte stressar utan väntar in att alla fått i ordning på sin utrustning innan en börjar vandringen. Förra årets utvärdering visar även den att det har stor påverkan vad guiden säger och vilka förhållningsregler en får förklarade för sig. Förslag: Bestäm i förväg vad som skall informeras om i början av en vandring och skriv en lathund/check-lista till alla som ska genomföra vandringar. Informationsbladet: Bild 6 och 7: Fram och baksida av informationsbladet. På framsidan står det Stadsvandra i sommar och under det finns två bilder och text. På baksidan finns en karta över en del av Göteborgs stadskärna där stadsvandringarna äger rum. För större bilder se bilaga 1 på sida 44 till

17 Fick inget...hade gärna haft flera saker utmarkerade. Ex de olika stoppen...jättebra att dom skriver om teckenspråkstolk, bra att det står var det slutar, det har aldrig stått nånstans innan. Nytt för i år är ett dubbelsidigt informationsblad. Det har gjorts bland annat utifrån önskemål från förra årets tester av stadsvandringar. På framsidan av informationsbladet står det om årets tema för stadsvandringar, att det finns tre olika koncept, var de startar, hur långa de är och hur en löser biljett. På baksidan finns bland annat en karta som visar var museet ligger, var de olika vandringarna eller sittningen startar och slutar. Utav de som fått ett informationsblad och läst det tycker flera att det är bra att det finns. Den utökade informationen uppskattas så som var en vandring börjar och slutar eller att det går att beställa en teckenspråkstolk. Någon påtalar också att det kan fungera som ett minne av upplevelsen och innehålla länkar dit en kan vända sig för att få veta mer. Några förbättringsförslag som kommit in är att det på kartan skulle stå utmarkerat var de planerade stoppen ligger. Det påtalas också att det står lite olika information vad gäller biljetter mellan de olika vandringarna På promenaden och sittningen står det att årsbiljett gäller som biljett. Till stadsvandringen står det inte. Utav de elva tillfällen när Funktek är med och testar blir vi tillfrågade om vi vill ha ett informationsblad vid fyra tillfällen. Förslag: Ett separat informationsblad med mer information än vad som ryms i det ordinarie programmet verkar vara något som efterfrågas. Förlag är att fylla på med en del information så som de olika stoppen och dela ut informationsbladet i början av varje vandring och i receptionen på museet. 17

18 MILJÖUPPLEVELSER Stadssittning på museets innergård: Trevligt. Jättevackert på gården I foajén i dag pga vädret....helt ok med foajén Väldigt trevligt med kaffet, det blir en avslappnad stämning. Bild 8: Bricka med flera koppar på som använts i en workshop om sinnena. I kopparna ligger olika kryddor såsom stjärnanis, nejlikor och muskotnöt. Till skillnad från år ett erbjöds tre olika varianter på stadsvandring istället för en sort. Förutom stadsvandring och stadspromenad erbjöds även en stadssittning som är en pedagogisk visning fast istället för att röra sig runt i staden som på stadspromenad eller stadsvandring så sker sittningen på samma plats. Här under ett kapell på museets innergård. Konceptet stadssittning uppskattas av alla piloter som varit med vid en under sommaren. Det ses som en egen upplevelse värd att delta i för dess egen skull 18

19 snarare än som ett alternativ till att delta vid en stadspromenad eller stadsvandring. Gården beskrivs som en vacker och trevlig plats att vara på, förutom när måsarna skriker som några piloter upplevt som störande. Vid dåligt väder har sittningen flyttat ner till foajén. De piloter som varit med vid ett sådant tillfälle säger att det fungerade bra att vara i foajén. Att det bjuds på te och/eller kaffe som en del av berättelsen och temat 1600-tal upplevs som mycket trevligt och att det skapar en god stämning och en gruppkänsla. Att sitta tillsammans på detta sättet påtalas också att det skapar just en god gruppdynamik som gör det lättare för en att ställa frågor och ha en dialog. Under stor del av sommaren delades sittningarna mellan två pedagoger som hade två olika teman för sina sittningar. Den ena handlade om överflödsförordningar och den ena om synen på kroppen och läkekonsten under 1600talet. Detta har inte annonserats ut och det har några piloter kommenterat på att de skulle ha velat veta i förväg. En vill veta vilken pedagog och vilket tema som är och när för att inte missa den ena eller andra. Förslag: Fortsätt med konceptet stadssittning! Uppdatera all kommunikation utåt med mer information så som till exempel tema för sittningen och vem som ska ge den. 19

20 Esperantoplatsen: Borde mötas längre ner mot språkcafét, det kan locka fler Bättre att starta på museet. Bra att kunna låsa in grejer i skåp, inte så käckt att konka runt på grejer. Borde specificera mer exakt var vi ska mötas på Esperantoplatsen. Bild 9: Gruppen har spridit ut sig längs med muren för att kunna känna på den. Flera piloter tycker att valet att börja vandringarna och promenaderna på Esperantoplatsen är bra. Det påpekas att det knyter samman väl med temat 1600tal att börja nära muren men också att det är kul med variationen. Samtidigt så påpekas det också att beskrivning vi möts på Esperantoplatsen är för vag. Beroende på varifrån en kommer och på grund av de byggnader som ligger på torget är det flera piloter som först inte hittar pedagogerna. Även för en person med nedsatt syn blir mer exakt plats nödvändig. Några piloter tycker att det är bättre när stadsvandringarna utgår från museet. Att det bli lättare att lösa biljett samt att en då kan låsa in sina saker i ett skåp anges som fördelar. 20

21 Förslag: Var tydlig med exakt var mötesplats är, detta blir extra viktigt om en väljer andra platser än inne på museet och de platser som besökare är vana vid. R utt och platser: Jättebra. Bra att vi valt rutt som är tillgänglig även för personer med rullstol! Passade bra ihop med berättelsen. Eventuellt gå på andra sidan gatan från Rosenlundsbron istället för att gå i kungsparken eftersom vi pratar om dom grejerna. Den var trevlig, kunde varit längre. Bild 10: Andra stoppet utanför Feskekörkan med vy ut över kanalen och Haga. Pedagogen berättar om skansen kronan som skymtar överst till vänster i bild. Rutten och platserna för stopp är i år utvalda utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Kriterier har varit att underlaget ska vara plant och lätt att rulla på, att det inte 21

22 ska vara backigt eller finnas trappor. Också att det ska finnas skugga och gärna någonstans att sitta ner vid något eller några av stoppen. Flera piloter tycker att rutten är bra därför att den upplevs som just tillgänglig. Några säger att den knyter samman väl med berättelsen och temat för vandringen. Andra säger att det ibland blev lite rörigt inne i kungsparken när gruppen var samlad på en sida gångbanan och pedagogen på den andra sidan och cyklister passerade förbi emellan. Ett förslag har varit att gå på andra sidan kanalen så att en är närmre de byggnader och platser som vandringen berättar om. Men motförslag har också kommit in att det är bra att vara på just motsatt sida kanalen därför att du får en bättre överblick av det som det berättas om. I den längre rutten i stadsvandringen ingår det att gruppen tillsammans korsar gatan vid två ställen där det (ännu) inte finns några övergångsställen. I workshopen som genomfördes inför 2015 års val av rutt var det några personer som tyckte att det var lite väl riskabelt att göra detta. Samtidigt var det många som tyckte att det var jättekonstigt att det inte finns övergångsställen där och det känns igen som platser där många korsar gatan ändå. Tillsammans skrev Funktek och en pilot ett brev till fastighetskontoret och bad dom överväga att anlägga övergånsställen på dessa platser. Under utvärderingarna har ingen av piloterna kommenterat att vi passerat vid ställen där vi egentligen inte borde. Det kan bero på att flera av de som varit med och utvärderat under sommaren också varit med i workshopen Rutt och plats och därför upplever att de redan haft den diskussionen? Det kan också bero på att det gått smidigt att passera alla de gånger som Funktek varit med och utvärderat stadsvandringar. Att det gått så smidigt handlar säkert om en kombination av att pedagogerna agerat bestämt och förtroendeingivande vid övergångarna samt att båda vägar inte varit så hårt trafikerade just under sommaren (spårvagnstrafiken var avstängd på dessa sträckor under sommaren på grund av vägarbeten). Förslag: Väg in aspekter av tillgänglighet när rutt och stopp väljs. Annordna en workshop av varje ny rutt ( alltså inför varje år) där olika personer med olika funktionsvariationer får möjlighet att utvärdera den/dom innan sommarsäsången börjar. Prata med trafikkontoret och se om det planeras några vägarbeten eller trafikomläggningar som kan påverka den valda rutten eller platserna. 22

23 Gångfart: Lagom, inte långsammare eller snabbare Inga problem, och guiden väntade in så det var bra. Bild 11: Bild från workshop. En grupp funktek-piloter rör sig från museet bort mot Gustaf Adolfs torg. Trottoaren är smalare därför att det pågår ett vägarbete. Vid 2014 års utvärdering av gångfarten fick vi många kommentarer på att tempot var för högt och att pedagogerna borde vänta in alla deltagare vid varje stopp innan de återupptar guidningen. I år har kan vi se en stor förändring till det bättre. En stor majoritet av alla funktek-piloter tycker att gångfarten varit precis lagom och vi har inte varit med om att pedagogerna inte väntar in alla deltagare. En pilot har upplevt gångfarten som för långsam och en annan som för snabb. Den valda rutten, innehåll i förhållande till hur lång tid en har på sig och hur långt en ska gå spelar nog in mycket för att det fungerat att hålla ett jämnare och lugnare tempo i år. Också den nya ljudutrustningen har säkert spelat in eftersom att den innebär att en hör även om en befinner sig en bit bort i förhållande till personen som pratar. 23

24 Längd på vandring/promenad/sittning (i avstånd och i tid): Alldeles lagom tid...jättebra för mig med fasta tidsramar. Jag hade lagt till en kvart, just för att inte behöva hålla igen...samma mängd innehåll men mer luft. (stadsvandring) Lite kort, hade velat ha lite mer. (stadspromenad) Var det bara en halv h, gick lite snabbt. Kunde varit 45 min. (stadssittning) Bra att hen höll tiden, säger man att man ska hålla på till kvart över tre då ska man göra det. Fast det var aldrig så att hen fick säga att "nu kan vi inte ta fler frågor"... Bild 12: Gruppen rör sig längsmed kanalen i Kungsparken på väg till sista stoppet. Flera personer har paraplyer uppfällda. 24

25 Den övervägande upplevelsen av stadsvandringarna är att de är lagom långa i både tid och sträcka. Någon pilot tycker att vandringen skulle kunna vara lite längre (avstånd) men för de flesta är det bra. En annan pilot kommenterar att den mängd innehåll som var kanske kunde mått bra av lite längre tid. Att det kändes som att pedagogen blev stressad över allt som skulle sägas. Det påpekas även i år att det är viktigt att pedagogen håller sig till de utsatta tiderna. En pilot som varit med förra sommaren kommenterar på att vi förra året oftare var med om att en vandring drog ut på tiden med ca 15 minuter men att pedagogerna i år varit mer noggranna med att hålla tiderna. Stadspromenaderna och stadssittningarna har båda haft en tid om 30 minuter. Detta har av många upplevts som lite för kort om tid. Nästan alla piloter känner att det var så bra och intressant att det kunde ha varit längre, snarare runt 45 minuter. Det påtalas att det behövs tid för att hjälpa deltagare att förstå tekniken och tid för att svara på frågor, då försvinner lätt flera minuter och mängd tid som pedagogen har att berätta själva innehållet på blir kort. Någon pilot upplever att rutten på stadspromenaden är lite kort i avstånd. En annan piloter tycker å andra sidan att det varit precis lagom med den kortare promenaden. Förslag: Bra gångfart! Fortsätt att hålla ett lugnt och behagligt tempo på vandringarna. Testa att förlänga stadspromenaden och stadssittningen till ca 45 minuter. 25

26 Storlek på grupp: Bra, hade kunnat vara fler (vi var 17). Bästa gruppen hittills...aktiv grupp (vi var ca 10 pers). Relativt stor för mig, storleken påverkar om man trycker på frågeknappen eller inte...vill svara på frågor men inte ställa dom. Kunde sagt hur många vi var. Hade varit bra att veta (tänker på personer med synnedsättning) Upplevelsen av gruppstorleken är att den oftast och för de flesta varit lagom stor. Någon tycker som citaten visar att en mindre grupp om 10 personer varit lagom medan en annan pilot kunnat tänka sig fler deltagare. Flera piloter påtalar att det blir lättare att ställa frågor i en grupp som inte upplevs som stor. Ingen funktek-pilot har reagerat med att gruppstorleken varit ett stort problem vilket vi tolkar som att antalet deltagare upplevts som åtminstone helt acceptabelt över lag. En förändring som har kommit ur förra årets utvärdering av stadsvandringar är att antalet deltagare begränsats till 20 istället för 40 och det ser ut att ha haft en positiv effekt på de som deltagit. Förslag: Behåll ett maxantal på runt 20 personer per vandring. Kommunicera tydligare att det bara finns ett visst antal platser och varför det är så. Om trycket på deltagande bedöms som högt, överväg att anställa fler pedagoger så att fler vandringar, sittningar och promenader kan genomföras med lagom stora grupper. 26

27 TEKNIK Ljudförstärkningsutrustningen Whispers: Inte alla som använde mikrofon när dom skulle prata eller ställa frågor. Kan tänka mig att gå på en vandring igen på grund av detta. Väldigt bra. Det var det bästa på hela vandringen, då kunde jag gå lite som jag vill, man blir mycket friare. Intressant med tekniken. Mer behändigt att lyssna med dom. Behövde inte tränga ihop sig. Faktiskt bättr e än att inte ha. Jobbigt förra året då hörde jag knappt vad guiden sa. Bild 13: Väskan med Whispers ligger öppen på bänken vid Esperantoplatsen. Förra årets stadsvandringar och utvärderingen visade att ljudet var ett stort problem. Baserat på det valde museet att testa en annan teknik för ljudåtergivning, ett system som kallas Whispers. Det består av en sändare och flera mottagare. Pedagogen pratar i ett headset som sänder talet till mottagarna via radiovågor. Det som skiljer Whispers från andra liknande system är att de har en frågefunktion där varje mottagare har en mikrofon som deltagaren kan prata in i och sända till alla andra i gruppen. Genom att hålla in en knapp aktiveras 27

28 mikrofonen och en kan ställa sin fråga till pedagogen samtidigt som alla andra i gruppen hör vad som sägs. Vi har i stort haft en bra upplevelse av Whispers med positiv feedback så som att det hörs bra och att de är lätta att använda. Jämfört med år ett är det en stor skillnad i hur en upplever ljudmiljön och hur väl en hör pedagogen. Att använda utrustningen utomhus har fungerat bra förutom när det blåst mycket och det brusat i mikrofonen. Pedagogen har kunnat påverka det lite genom att vända sig för vinden men i längden skulle en mikfofonkåpa vara en bättre lösning. Whispers-kittet kommer med två olika sorters hörlurar, en variant med en singellur och vanliga klassisk hörlurar. Vilken typ av lur som passar en bäst varierar mellan funktek-piloterna och går igen i tester som Funktek gjort inne i utställningar där vi jämfört att lyssna på uppläst text i singellur kontra hörlurar. Fördelar som nämns med att använda en singellur är att en samtidigt hör vad som händer runtomkring. Motsatsen anges som anledningen att många föredrar hörlurar, att en kan stänga ute omgivningsljud och fokusera på det en lyssnar på. Under sommaren har tekniken krånglat vid ett utvärderingstillfälle när systemet inte laddat upp ordentligt och då lade av. Det är också viktigt att ha med sig att räckvidden är ca 50 meter och att det är kortare än en kan tro. Hur fungerar det att ställa frågor? Gärna trycka på istället för att hålla in knappen. Blev orolig för att vi skulle avbryta med frågor, Bra att en kan räcka upp handen. Tänkte att det skulle va jobbigt med 20 pers men det fungerade rätt bra. Det är inte lika lätt att se vem som ställer frågan. Under sommarens utvärderingar har samtalet kommit att handla lika mycket om att våga ställa frågor som den tekniska aspekten av att ställa dem med whispers. Hur detta påverkas av tekniken har vi fått olika kommentarer kring. Några piloter tycker att systemet är bra därför att en hör vad andra frågar. Andra tycker att tekniken i sig är lite hämmande, istället för att bara fråga så måste du först ta upp mottagaren och trycka in knappen innan du kan ställa frågan. En pilot påpekar att det är svårare att upptäcka vem det är som frågar eftersom att du tappar känslan 28

29 för riktning. Samtidigt anges detta som en anonymiserande effekt som vissa tycker gör det lättare att ställa frågor. Många påpekar att det oavsett är viktigt att tekniken förklaras ordentligt i början. Systemet har inbyggt i sig att det bara går för en person att prata samtidigt, det är alltså först till kvarn att ställa frågor som gäller. Det har pratats om att det gör det svårare för en att komma in och snabbt kommentera något. Det blir inte lika lätt så att samtal sätts igång därför. Förslag: Fortsätt testa Whispers och se vilka förbättringspotential som finns eller skulle vara önskvärda. Ha alltid en utförlig genomgång av tekniken i allmänhet och frågefunktionen i synnerhet i början av vandringen. Ha både singellur och hörlurar så att en kan välja den version som passar en bäst. Ha en back-up plan eller lösning ifall något skulle hända och det inte går att använda tekniken. 29

30 SINNESUPPLEVELSER Lukta, smaka och känna på saker: Roligt att få smaka på saker och känna på saker Kände inga lukter. Borde va fler saker. Hen var lite snabb, luktade bara på en grej. Bra att få lukta på grejer, att man får vara med, smaka typ som på gården. För mig som inte ser blir de andra intrycken så viktiga för mig, sååå bra! Borde vara mer att en kan lukta och smaka, för mig är det jätteviktigt med smak och ljud och lukter och att få ta. Text och ord kan lätt försvinna förbi men när de kopplas till andra intryck så förstärks det. Väldigt bra, härligt givande med malört. Intressant med vad som händer i kroppen. Bild 14: funktek-piloten Mark känner på 1600talsmuren vid Esperantoplatsen. Hen har en keps på sig som det står HEN på och en vinröd väst. 30

31 Konceptet att integrera sinnesupplevelser i stadsvandringar har testats och utvecklats under några workshops innan sommarens stadsvandringar. I den kortare promenaden har deltagarna fått lukta och känna på 1600tals muren och ett eller några föremål så som tjära eller tjärad tamp. I vandringarna har deltagarna utöver det ovannämnda också fått provsmaka kamomillte vid ett av de senare stoppen som äger rum mittemot byggnaden Pedagogen som från början var platsen för Göteborgs första sjukhus. Flest smak, lukt eller taktila moment har stadssittningarna på museets innergård haft. Där har deltagarna fått smaka antingen kaffe eller te beroende på tema för stadssittningen och lukta på kryddor, känna på olika kläesplagg eller titta på bilder. Många av piloterna är mycket positiva till att stadsvandringar såväl som museeupplevelser i stort aktiverar fler sinnen. Det upplevs som förhöjande av helthetsupplevelsen och att det gör det lättare att ta till sig en berättelse. En förutsättning som nämns om en ska ha med moment som dessa är att det finns tid för dem och att alla får möjlighet att tex känna på muren, ett klädesplagg eller lukta på en krydda. Vid något tillfälle i en stadssittning har det bara varit de som suttit närmast pedagogen som kunnat känna på ett klädesplagg, tycker det är bättre att en pedagog går runt istället för att deltagarna ska skicka runt, när dom ändå är två personer. I dag på sittningen så missade jag att känna på rocken för att vi skulle skicka runt själva, bättre med en person som går runt och sträcker fram så att ingen missas....denna gång så skickades det (tjära) runt bland deltagare, men det såg inte jag så den stannade väl upp hos mig. (Pilot med synnedsättning) En pilot tog upp att hen inte vill smaka på något utan att först få reda på vad det är pga allergirisker. Att vänta med att berätta vad det är en smakar på och istället uppmana deltagarna att gissa är en del av pedagogiken men några kommer behövas veta innan vad det är de kommer att smaka på. Nåt att tänka på och diskutera under planeringsfasen inför nästa sommars stadsvandringar. Förslag: Fortsätt att utforska både prövade och nya sätt att aktivera fler sinnen. Vi tror att vi har kommit en bit på vägen denna sommar och att vi kan sluta oss till att detta med fler sinnesupplevelser är något som vi ska arbeta vidare på. 31

32 SYN Synlighet, orientering och att beskriva det en berättar om: Ja, jättebra med reflexvästarna! Någon som gick förbi frågade vilket parti det var? En indikation på att det inte är tydligt att de (pedagogerna) kommer från GSM Ta bort dom orden: här ser ni, ni som ser ni ser ju det. Bättre att beskriva det och ta bort ser ni så skulle jag vara helnöjd...jag mår ju bra om jag får mer beskrivet för mig också...om en inte kan stället tex. För funktek-piloter med viss till full syn så fungerar de gula reflexvästarna igenkännande och utmärkande, en ser och förstår vem som är pedagog på håll. Någon pilot kommenterar att den rosa vepan är ett bra sätt att tala om var en ska samlas, samtidigt kommenteras det att det är svårt att urskilja museets logga på vepan på håll så det är osäkert om en förstår att det är Göteborgs Stadsmuseum den representerar förrän en kommer närmare. Bild 15: Gruppen står med ryggen till 1600-tals muren vid Esperantoplatsen och tittar och pekar upp för Kungsgatan. För en pilot med synnedsättning spelar det stor roll vad pedagogerna säger och hur hen uttrycker sig. När det kommer till att förklara i vilken riktning föremålet som 32

33 det talas om är eller i vilken riktning gruppen ska röra sig för att ta sig till nästa stopp så har inte det gjorts i tillräcklig utsträckning under sommaren. För att kunna ta ut riktningar är det viktigt att samla gruppen så att alla har ett gemensamt utgångsläge. Då kan en säga: Om ni har muren i ryggen så ska vi gå mot vänster ner mot kanalen och där vika av mot vänster igen mot fiskekyrkan. Också detta att beskriva det en berättar om har gjorts i olika utsträckning under sommaren. Ibland har det gjorts men många gånger har det inte gjorts. För en pilot med synnedsättning så innebär det skillnad om hen kan följa med i berättelsen eller om hen måste gissa eller fråga. Flera exempel på målande och uppskattade beskrivningar har dock uppmärksammats så som att parken runt Skansen Kronan, i dag grön och full av träd, på tiden då Göteborg var en befästningsstad närmast var ett kalhygge. Eller när en pedagog beskrivit hur en kan se på muren och kanalbygget under vilket århundrade det är byggt genom att titta på hur stenen ser ut och är sammanfogad, olikformade och trubbiga stenar signalerar 1600tal medan de rektangulära stenblocken är från senare århundraden. Det ska också sägas att det för många funktek-piloter varit svår att svara på frågor om hur mycket eller väl pedagogerna beskrivit. Det har kanske att göra med att den som ser inte är lika beroende av dessa beskrivningar, även om flera seende piloter vittnar om att det många gånger skapar en ökad förståelse, så är det inte nödvändigt på samma sätt som för en person med en synnedsättning. Förslag: Vissa saker tar tid att förändra. Fortsätt jobba med att berätta beskrivande, att beskriva riktningar på ett sätt som skapar mening för en person med synnedsättning samt att samla ihop gruppen vid varje stopp för att lättare ta ut riktningar. Annordna återkomande workshops i syntolkning. Sådant som att ta ut riktningar till de olika stoppen och även en del av beskrivningarna skulle kunna skrivas in i manus som stöd. 33

34 INNEHÅLL Språket som pedagogen använder (ordval, hastighet): Pratade tydligt och bra. Vad är en kaponjär? Lättsamt personligt språk. Pratade för snabbt, annars bra. Jag undrade varför det heter Esperantoplatsen, det visste hen inte Inte för fort, hen förklarar svåra ord när de kommer. De allra flesta tycker att samtliga pedagoger talar på ett sätt som är lätt att förstå och i en lagom hastighet. Några ord har dykt upp under sommaren som pedagogerna gärna hade fått förklara mer så som bastion, befästningsverk, katakomber och kaponjär. Flera piloter frågar efter tolkar och föreslår att museet förutom teckenspråkstolkning, även borde erbjuda tolkning till andra språk. Sättet som pedagogen berättar på (ton, framställning): Bra, målande Lagom. Kan bli jobbigt om nån är jätteengagerad. Bra att hen var dramatisk. Hur en väljer att framställa och förmedla är väldigt personligt och kanske det utav allt som det är svårast att påverka och kanske också minst motiverat för Funktek att påverka. Att vara tillgänglig handlar ju i sammanhanget inte om att alla pedagoger ska prata så lika som möjligt eller att försöka arbeta bort det som gör människor till individer. Kanske just därför har de allra flesta funktek-piloter svarat bra på den frågan. Någon föredrar lite mer dramatiserade visningar medan någon annan tycker om när pedagogen för mer av ett vardagligt samtal. Gemensamt är att det ses som en fråga om tycke och smak och inte som en tillgänglighetsfråga. 34

35 Temat, historierna och faktan som berättas: Berättelserna var väldigt bra. Bra att lyfta fram vanligt folk och kvinnor i berättelserna och inte bara kungar och män Muren.., Känslan av att vara fängslad i staden och om kommunikation var bra. Historierna var bra. Bra med personliga historier. Bra, men kunde ha svävat ut ännu mer. 1600talet (som tema) begränsar. Bra att det kommer små berättelser så det inte bara blir en massa fakta Många funktek-piloter uppskattar att det varit stort fokus på att berätta historier om människor i årets vandringar. Historierna har beskrivits som levande och lätta att ta till sig. Några funktek-piloter har kommenterat på att vandringarna har haft ett genustänk vilket setts som positivt. Flera saker som en inte visste som en uppskattar att få reda på är till exempelvis att Göteborg faktiskt aldrig blivit anfallet eller att vi haft så hårda regler kring vad en får och inte får ha på sig eller äta osv (överflödsförordningar). Några piloter säger att de hade föredragit lite mer fakta. Exempel på saker en vill veta mer om är muren och hur hög den är men också mer om när staden stängdes ner i sex dagar och hur det påverkade livet inne i staden, mer fakta om Margareta Whitfeldt och mer fakta i största allmänhet om hur människor levde på 1600talet i Göteborg. Någon pilot tycker att innehållet spretat lite ibland. Inledningen att berätta om muren och att få röra vid den har beskrivits som bra av många men att det hade blivit ännu bättre om en hade knutit ihop säcken mer i slutet av vandringen/promenaden genom att koppla an till början om muren. Förslag: Testa innehåll och manus i en eller flera workshops inför varje sommar för att lättare avgöra vilka berättelser en ska berätta, hur de ska beskrivas och mängd fakta en ska ta med. Att pedagogen pratar medan gruppen rör sig mellan stoppen: Bra. Gjorde det lite mer avslappnat, mindre formellt. Tänkte inte mycket på det, det kändes naturligt Jag skulle gärna ha ännu färre pauser och att hen pratar på. Jag tappar lätt koncentrationen men när hen pratar på då behåller jag uppmärksamheten 35

36 En av förändringarna som den nya ljudutrustningen med egna lurar medför är att det går att tala till gruppen även mellan stoppen medan gruppen rör sig. Detta har skett spontant under sommaren och, vad vi vet, inte varit planerat i förväg. Därför har det också skett i olika stor utsträckning beroende på grupp och pedagog. De flesta funktek-piloter tycker att det fungerar bra att gå och lyssna på pedagogen samtidigt. Fördelar som nämns är att det är skönt att slippa avbrotten som kan bli i berättelsen. En annan fördel är att det blev en chans för pedagogen att ge mer persoliga betraktelser eller svara på frågor som dyker upp, det gjorde att det kändes mer avslappnat säger en pilot. En nackdel med att prata mellan stopp som påtalas är att det också kan vara skönt med pauser från att lyssna och att det är viktigt att tänka på att inte distrahera deltagarna för mycket precis när en korsar ett övergångställ till exempel. Att vara två pedagoger med på vandringen: Kul att dom bollade lite emellan sig. Bra med olika kompetenser. Dom kompletterade varandra. Hen tog hand om oss, fick en bra känsla. När vi hamnade efter fångade hen upp oss. Vid de längsta vandringarna om en timma och femton minuter har det i år varit två pedagoger med. Fördelningen har sett ungefär likadan ut under sommaren med en pedagog som haft huvudansvar för att leda och guida under vandringen medan den andra fungerat som medhjälpare och gått längst bak i gruppen och sett till så att alla deltagare hänger med. Vi har bara fått positiva kommentarer till att det varit två pedagoger med på vandringarna. Att det skapar en fin dynamik när de kan fylla i varandras berättelse och komma med olika perspektiv. Att det känns tryggt att ha en person som går längst bak och samlar ihop gruppen och som kan vara behjälplig om det behövs vid frågor eller annat. Förslag: Utveckla vidare konceptet med två pedagoger. 36

37 DELAKTIGHET...Det är ett stort steg framåt att öppna upp för dialog. Kanske kände mig lite hindrad av utrustningen. Frågar hellre mellan stoppen då Teknik hjälpte jättemycket....det blir inte lika mycket jag och ni nu, mer jämställt Att folk ställer frågor samtidigt som guiden pratar var störande. Samt när man går....kan man stänga av frågefunktionen? Bra att vänta med att svara tills vi var framme på stoppet Detta med att folk måste vinka först för att få ställa en fråga det funkar ju inte riktigt för mig, jag kan ju inte se det Att pedagogen öppnar för frågor på så sett att hen tydligt förmedlar att hen vill ha frågor ses som något mycket positivt och de flesta funktek-piloter tycket att pedagogerna varit lyhörda och positivt inställda till frågor. Samtidigt är det flera piloter som också tar upp att det kan vara störigt om många personer ställer frågor eller när personer avbryter pedagogen genom att ställa frågor. Frågefunktionen på Whispers beskrivs som bra av många piloter, av andra som något hämmande, speciellt när den kombineras med att en först ska be om att få ordet. Då hinner en bli nervös och benägenheten att ställa frågor minskar. Att ha möjlighet att ställa frågor i slutet eller mellan stop direkt till pedagogen föredras av några av funktek-piloterna. ÖVRIGT Förbättringsförslag eller önskningar som kommit upp: Tror att det skulle göra stor skillnad om det var lite längre än 30 min (promenad) också. Att mycket skulle bli bättre då Vill ha med en tältstol eller nåt så en slipper stå Vill ha passande musik till Vill ha vandring om krigskonst förr och nu, om olika arbeten förr och nu. Det hade varit intressant. 37