Sammanfattning Reviderad version 1.2 Anton Brunnberg. Bryman & Bell - Företagsekonomiska forskningsmetoder

Transkript

1 Sammanfattning Reviderad version 1.2 Anton Brunnberg Bryman & Bell - Företagsekonomiska forskningsmetoder - Vidrigheten personifierad (Låt inga jävla freeriders åtnjuta vår sammanfattning som vi tillsammans har slitit med) VT-08

2 Contents Kapitel 1 Introduktion Deduktiv och induktiv teori Vad är positivism? Kap 2 Undersökningsdesign Kriterier för företagsekonomisk forskning Relation mellan design och forskningsstrategi Problemformulering, frågeformulering och forskningsfråga Typer av undersökningsdesigner Tvärsnittsdesign (Survey) Longitudinell design Fallstudien som design Jämförande design (komparativ) Att koppla samman forskningsstrategi och forskningsdesign Kapitel 3 Kvantitativ forskning Reliabilitet Validitet Kausalitet Generalisering Replikation Kritik mot kvantitativa undersökningar Kapitel 4 Urval Grundläggande termer och begrepp som rör urvalstekniker Obundet slumpmässigt urval Olika typer av icke-sannolikhetsurval Kapitel 5 - Strukturerade intervjuer Intervjusituationer Komplimenterande tekniker till strukturerade intervjuer Problem med strukturerade intervjuer Kapitel 6 - Enkäter Kap 7 Att ställa frågor Öppna frågor Slutna frågor Olika typer av frågor Kap 8 Strukturerade observationer Andra former av strukturerad observation Kapitel 9 Innehållsanalys

3 Kodning Kapitel 10 Sekundäranalys och offentlig statistik Sekundäranalys, andra forskares data Metaanalys Offentlig statistik Kap 11 - Kvantitativ dataanalys Kap 13 Kvalitativ forskning Teori och data Alternativa kriterier för bedömning av kvalitativa undersökningar Kap 14 - Etnografi och deltagande observation Urval Kapitel 15 - Kvalitativa interjuver Ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer Kapitel 18 Dokument som datakälla Tolkning av dokument Kap 19 Kvalitativ dataanalys Analytisk induktion Grundad teori Kodning Narrativ analys (berättande analys) Kapitel Kap 22. Kombination av kvantitativ och kvalitativ forskning Kapitel 25 Etiska frågeställningar Etiska principer: Anteckningar

4 Kapitel 1 Introduktion Inledning Det huvudsakliga syftet med kap 1 är att vissa överväganden och hänsynstagande blir aktuella då man sysslar med företagsekonomisk forskning. Relation mellan teori och forskning Deduktivt synsätt - teori styr forskningen. Induktivt synsätt - teori är ett resultat av forskningen. Teori och forskning Teori förklaring av observationsregelbundenheter. Slag av teorier: Teorier på mellannivå - Ex: varför kvinnor ur etniska minoriteter är underpresenterade i företags ledningar. Stora teorier (omfattande) - Är svår att pröva för forskare då det empiriska underlaget är för stort, det blir alltså svårt att göra tillräckliga kopplingar till verkligheten. Ex: kritisk teori Teorier på mellannivå är oftare fokus för empiriska undersökningar än omfattande. Teorier på mellannivå försöker förklara vissa detaljer i samhället, vilket kallas situationsteori. Deduktiv och induktiv teori Deduktiv teori Hypoteser granskas empiriskt och bekräftas eller förkastas. Är den vanligaste uppfattningen av förhållandet mellan teori och praktik (empiri) i samhällsvetenskapen. Processen kan beskrivas enligt följande modell: Teori hypoteser datainsamlingen resultat hypoteserna bekräftas eller förkastas teorin revideras. Grovt uttryckt handlar deduktion om: Teori observationer/resultat. Hawthornestudierna är ett exempel på deduktiv forskning. Induktiv teori Teori är resultatet av en forskningsinsats Den induktiva processen innebär att man drar generaliserbara slutsatser på grundval av observationer. Grovt uttryckt handlar induktion om: observationer/resultat Teori. De olika teorierna innehåller drag av varandra. Det kan alltså finnas inslag av induktion i en deduktionsprocess. - Iterativ (upprepande) - är rörelse fram och tillbaka mellan data och teori

5 Vad är positivism? Förespråkar en användning av naturvetenskapliga metoder vid studier av social verklighet. 1. Det är bara företeelser som kan bekräftas via sinnena som ska ses som riktig kunskap detta benämns fenomenalism. 2. Teorins syfte är att generera hypoteser som kan prövas (deduktivism). 3. man uppnår kunskap genom att samla i fakta som utgör grund för regelbundenheter (induktivism). 4. vetenskapen skall vara värderingsfri (objektiv). Kunskapsteoretiska frågor En epistemologisk eller kunskapsteoretisk frågeställning handlar om vad som kan betraktas som godtagbar kunskap inom ett ämnesområde. Uppfattningen om vikten av att följa naturvetenskapliga metoder kallas positivism. Ontologiska frågeställningar Ontologi Vad som finns. Handlar om sociala tings art och natur. Viktigt är frågan inom ontologin är om sociala ting kan uppfattas som objektiva enheter som besitter en yttre verklighet (objektivism) eller om tinget är en konstruktion som bygger på en individs uppfattning och handlingar (konstruktionism). Objektivism Konstuktionism Anser att sociala företeelser och kategorisering är oberoende av aktörer. Är en ontologisk ståndpunkt går ut på att sociala företeelser och dess mening är något som hela tiden kommer till stånd av aktörer. Exempel på detta är begreppet manlighet, som kan ses som en konstruktion då manlighet in bygger på något specifikt utan är en allmän uppfattning bland individer om vad som är manligt

6 Kopplingen mellan kunskapsteori, ontologi och företagsekonomisk forskning Paradigm Ett kluster av åsikter och påbud som för en vetenskapsman inom en viss disciplin påverkar hur han skall bedriva forskningen och vad som ska studeras. Burrell och Morgans beskriver 4 paradigm som en spegling av de antaganden som forskaren gör om en organisations egenart samt hur man får kunskap om den. 1. Objektivistiskt Det finns en extern synvinkel utifrån vilken man kan betrakta organisationen, som består av verkliga och konkreta processer och strukturer. 2. Subjektivistiskt en organisation kan enbart förstås genom ett grundval av uppfattningar av individer aktiva i organisationen. 3. ett reglerande synsätt meningen med företagsekonomisk forskning är att beskriva vad som sker i organisationen och eventuellt ge förslag till små förbättringar. 4. ett radikalt synsätt - Meningen med företagsekonomisk forskning är att värdera och bedöma hur organisationen borde bete sig samt hur de ska göra för att uppnå sina mål. Dimensionering av dessa ger fyra olika paradigmatiska ståndpunkter: 1. Ett funktionalistiskt paradigm problemlösande inriktning som leder till rationella förklaringar. 2. Ett tolkande paradigm frågor om huruvida organisationen existerar i verklig bemärkelse. 3. Ett radikalt humanistiskt paradigm Organisationen uppfattas som ett socialt arrangemang. Forskningen skall styras efter förändringsbehovet. 4. Ett radikalt strukturalistiskt paradigm Organisationen som en produkt av maktrelationer vilka resulterar i konflikt

7 Faktorer som påverkar genomförandet av företagsekonomisk forskning Praktisk hänsyn teori Kunskaps teori Företagsekonomisk Forskning Värderingar ontologi Värderingar Speglar forskarens personliga åsikter eller känslor. Det finns flera tillfällen då värderingar kan störa forskningsprocessen. Forskarens värderingar spelar in och kan ge subjektiva bedömningar. Praktiska faktorer Praktiska frågor och hänsyn då en undersökning skall göras. Exempel kan vara att forskningsstrategi och metod anpassas efter frågeställningen

8 Kap 2 Undersökningsdesign Undersökningsdesign utgör en ram för insamling och analys av data. Kriterier för företagsekonomisk forskning De tre viktigaste kriterierna är reliabilitet, replikation och validitet. Reliabilitet Innebär tillförlitlighet och rör frågan, om undersökningen skulle göras på nytt skulle då resultaten bli desamma eller om de påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga betingelser. Används oftast vid kvantitativa undersökningar. Replikation För att en replikation skall kunna göras måste en undersökning kunna upprepas dvs. vara replikerbar. Detta görs när t ex resultaten av en undersökning inte stämmer med andra relevanta studier. Validitet Begreppsvaliditet - Intern validitet - Extern validitet - Ekologisk validitet - Handlar om huruvida ett mått för ett begrepp verkligen speglar det som begreppet anses beteckna. T ex mäter intelligenstest verkligen skillnad i intelligens? Handlar om huruvida en slutsats som rymmer ett kausalt förhållande mellan två variabler eller flera är hållbar eller ej. Denna form av validitet väcker frågan om huruvida resultaten från en undersökning kan generaliseras utöver den specifika undersökningskontexten. (Urvalsavgörande) Är samhällsvetenskapliga resultat tillämpliga i människors vardag och i deras naturliga sociala miljöer? Hur naturlig är forskningsansatsen? Relation mellan design och forskningsstrategi Alla dessa begrepp används mest vi kvantitativ forskning och inte vid kvalitativ. Vid kvalitativ forskning används i stället begreppen: Tillförlitlighet Överförbarhet Pålitlighet Konfirmering Motsvaras av intern validitet (inte statistisk sannolikhet). Motsvaras av extern validitet(kan resultaten användas i andra kontexter). Motsvaras av reliabilitet. Motsvaras av objektivitet. (Är forskaren objektiv?)

9 Problemformulering, frågeformulering och forskningsfråga Synpunkter vid val av problemformulering/forskningsfråga - Tydlig - Skall gå att utforska - Skall finnas koppling till etablerad teori och forskning - Forskningsfrågorna ska ha koppling till varandra - Problemformuleringen ska kunna bidra till kunskapen - Inte för vid och inte för snäv Typer av undersökningsdesigner Experimentell design Innebär att man skapar två grupper som utgör grunden för den experimentella manipulationen av den oberoende variabeln som man vill mäta. En grupp utsätts för någon form av variation och jämförs med en kontrollgrupp som inte utsätts för något. Den beroende variabeln mäts före och efter testet (och jämförs). Syftet med att ha både kontrollgrupp och experimentgrupp är att eliminera hot/effekter till alternativa förklaringar. Sådana effekter kan vara: - Testningseffekt (man lär sig) - Mognad (människor förändras) - Mäteffekter (om man ändrat något i testet) - Bortfall (Dödsfall, folk flyttar osv.) - 9 -

10 Hot mot extern validitet 1. Samverkan mellan urval och behandling - Vilka sociala och psykologiska grupper resultaten gäller för? Gruppindelning, urval etc. 2. Samverkan mellan situation och behandling - Är vi säkra på att resultaten gäller i andra situationer och miljöer? 3. Samverkan mellan historia och behandling - Kan resultaten generaliseras framåt och bakåt i tiden? 4. Interaktiva effekter av den av den första mätningen(vid T1) - Om en grupp gjort ett s.k. pre-test, kan undersökningspersonerna ha påverkats av detta och inte jämföras med grupper som inte genomfört detta test. 5. Reaktiva effekter av den experimentella uppläggningen - Man vet att man är med i ett experiment. Laboratorieexperiment Fördelar med laboratorieexperiment gentemot fältexperiment är att forskaren i högre utsträckning kan påverka uppläggning och genomförande. T ex är det lättare att göra en slumpmässig fördelning i ett laboratorium än i en verklig situation (I en organisation t ex). Forskaren har också större kontroll och kan stärka den interna validiteten. Det är också lättare att replikera ett laboratorieexperiment. En av nackdelarna är att det är svårt att bestämma den externa validiteten i och med att man vet att det är en experimentell miljö. Detta gäller också sen ekologiska validiteten. Kvasiexperiment Kvasiexperiment är studier som uppvisar vissa av de drag som kännetecknar experimentell design men inte uppfyller samma krav på intern validitet. T ex att man frångår en slumpmässig urvalsprocess som att alla undersökningspersoner tillhör samma företag men forskningen bedrivs ändå i en naturlig miljö

11 Tvärsnittsdesign (Survey) Utöver survey, kan Tvärsnittsdesign även innefatta, innehållsanalys, strukturerade observationer, analys av offentlig statistik och dagböcker. Vad betyder enkät? Datainsamling från flera olika fall vid en viss tidpunkt som sedan kvantifieras för att slutligen kunna hitta olika slags samband. Olika element i en Tvärsnittsdesign. - Mer än ett fall, Målet med metoden är att finna variationer. Förutsättningarna för dessa variationer bygger på att data samlas in från flera fall. (ex. barnfamiljer eller företag i flera olika länder/städer). - En speciell tidpunkt, Skiljer sig från klassisk design (som ex. undersöker samma familj vid två skilda tillfällen). Tvärsnittsdesign mäter alla fall en gång, samtidigt och jämför dem sedan sinsemellan. - Kvantitativa och kvantifierbara data, Genom att samla in standardiserade data underlättas jämförelser mellan de olika fallen. - Sambandsmönster, Då mätningar bara görs vid ett tillfälle kan inte samband mellan olika variabler förklaras med kausalitet. Vad innebär en surveyundersökning? Informationsinsamling genom enkäter eller strukturerade intervjuer av flera kvantifierbara variabler där sedan ett samband söks. Reliabilitet, replikation och validitet. - Reliabilitet och validitet (mätningsvaliditet) rör de mått som används för mätningar i studien. - Graden av replikerbarheten Bygger på hur pass väl forskaren, i studien, förklarat hur han gått tillväga (urval, frågor, analyser etc.). - Intern validitet Vanligtvis låg, svårt påvisa kausalsamband. - Extern validitet Hög om använt slumpmässigt urval, annars låg. - Ekologisk validitet Ofta låg pga. Att enkäter etc. stör den naturliga miljön. Variabler som inte låter sig manipuleras Till exempel kan inte ålder, kön, antal anställda och kultur kan inte påverkas. Kan leda till att kausala samband kan anas (men inte bevisas med enbart en mätning i tiden) ex. ålder och kön. Tvärsnittsdesign och forskningsteori Tvärsnittsdesign oftast i kvantitativa forskningar, kan dock ibland användas kvalitativt

12 Longitudinell design Används för att kartlägga förändringar. Kan sägas vara en tvärsnittsdesign som utförs på samma fall, vid flera tidpunkter (leder till att kausalsamband kan påvisas). Problem bortfall mellan t1 och t2 (folk flyttar, byter jobb etc.) Problem med vilka intervall studierna ska göras. Problem en person kan påverkas av att redan ha svarat på samma fråga tidigare. Fallstudien som design Detaljerat studium av ex. en viss; person, plats, organisation eller händelse. Vad är ett fall? - Syftar på ex. plats, typ av person, typ av företag etc. Fallstudie grundar sig ofta på både kvalitativa och kvantitativa metoder. Fallstudieideografisk (forskaren vill belysa ett på förhand valt fall) Tvärsnittsdesignmonografiskt (forskaren upptäcker under resans gång vad han vill belysa) Problem extern validitet och generaliserbarhet är svag i fallstudier. Olika typer av fall - Det kritiska eller avgörande fallet, forskaren har valt ut ett särskilt betydelsefullt fall som tros ha haft avgörande betydelse för ex. en viss händelse. - Det unika fallet, där det bara finns ett fall att studera. - Det informationsrika eller avslöjande fallet, extra tydliga tendenser eller lättåtkomliga data. Jämförande design (komparativ) Kvalitativ eller kvantitativ. Genomför exakt samma studie på två vitt skilda ex. företag eller samhällsgrupper för att upptäcka samband genom olikheterna. Det är här enklare att utveckla teorier som håller

13 Att koppla samman forskningsstrategi och forskningsdesign Typiska former av forskning vid en viss design: Forskningsdesign Kvantitativ forskningsdesign Experimentell Kvantitativa jämförelser design mellan en experiment- och en kontrollgrupp. Tvärsnittsdesign Surveystudier eller strukturerade observationer av ett urval vid en viss tidpunkt. Longitudinell design Fallstudiedesign Komparativ design Surveystudier av urval, vid mer än ett tillfälle Surveystudier med syfte att visa tendenser i specifika fall. Surveystudier som jämför två eller flera fall. Kvalitativ forskningsdesign Ingen typisk form, dock ex. Hawthornestudierna Kvalitativa intervjuer och fokusgrupper vid ett bestämt tillfälle. Kvalitativa intervjuer, etnografisk forskning under en viss tid eller vid flera tillfällen. Kvalitativ intensivstudie av ett enda fall. Kvalitativ undersökning av två eller flera fall Nyckelord Påverka A men inte B och jämför sedan. Viss tidpunkt Flera tidpunkter som jämförs Specifikt fall djupgående Jämförande av flera fall

14 Kapitel 3 Kvantitativ forskning Viktigaste stegen i kvantitativ forskning Det finns 11 huvudsakliga steg inom kvantitativ forskning. Dessa återfinns sällan i sin rena form, men det är en bra utgångspunkt att ha; 1.Teori 2. Hypotes 3. Undersökningsdesign 4. Operationalisering 5. Val av forskningsplats 6. Val av respondenter 7. Tillämpning av undersökningsinstrumenten för datainsamling 8. Bearbetning av data 9. Analys av data 10. Resultat & slutsatser 11. Formulering av resultat & slutsatser -> återkoppling till teori. (Modell sid 86. Figur 3.1) Begrepp och dess mätning Vad är ett begrepp? Begrepp är teorins byggstenar och är utgångspunkt för företagsekonomiska studier, exempelvis struktur, samhällsklass, kultur & kvinnligt ledarskap. Begrepp utgör kategorier för en organisering av idéer och iaktagelser enligt Bulmer. För att kunna använda ett begrepp i en kvantitativ undersökning, måste det gå att mäta på något sätt, är det kravet uppfyllt kan variablerna antingen vara beroende eller oberoende. Det kan alltså ge förklaringar till olika aspekter av verkligheten eller stå för det som förklaras. Varför ska vi mäta? Tre huvudorsaker till intresset kring mätproblematiken 1. Vi kan beskriva små och hårfina skillnader. 2. Mätningen ger ett konsekvent eller konsistent verktyg för att påvisa sådana skillnader. 3. Mätningarna ligger till grund för mer exakta skattningar eller beräkningar av eventuell relation mellan begrepp, till exempel sannolikhet

15 Indikatorer skillnaden mellan indikator och mått. Mått handlar för det mesta om kvantiteter som är relativt lätta att räkna på, ex ålder, antal barn, omsättning i personal osv. Indikatorer gör det möjlig att mäta ett fenomen som inte är lika enkelt att beräkna till exempel tillfredställelse i arbete. - Anledningen till att använda multipla indikatorer är insikten att det kan bli problem att enbart förlita sig på en indikator. Risk för feltolkningar, missförstånd minskar vid multipla indikatorer. - En indikator kanske enbart fångar en del av det bakomliggande begrepp som man är ute efter. Risk för att begreppet generaliseras i för stor utsträckning finns också. - De flesta kvantitativa undersökningar har tendensen att det enbart finns en indikator för ett aktuellt begrepp. Reliabilitet Reliabilitet handlar om frågor som rör måttens och mätningarnas pålitlighet och följdriktighet. - Stabilitet: Frågan gäller om måttet över tid är så stabilt att det inte kommer att förändras. Det vill säga om ett urval respondenter gör om undersökningen ska inte resultaten skilja sig åt i större utsträckning. - Intern reliabilitet: Detta rör så kallade multipla indikatorer. Varje svar från en respondent aggregeras med de andra frågorna och ger en totalpoäng. Har en respondent hög poäng på en fråga, bör han ha hög poäng på de andra frågorna om samma begrepp, annars har inte indikatorerna det sambandet vi söker. Detta mäts oftast genom Cronbachs alpha, där 1.0 är perfekt samband och 0.7 visar på en acceptabel nivå. Se föreläsning. - Internbedömarreliabilitet: När det rör sig om subjektiva bedömningar, då man ex ska observera eller översätta data till kategorier, finns det risk för att det finns för liten överensstämmelse mellan de personer som genomför tolkningen av kategoriseringen, ex kategorisera öppna frågor från en intervju

16 Validitet Har att göra med om ett mått för ett begrepp verkligen mäter begreppet i fråga. Finns flera sätt att mäta validitet. - Ytvaliditet: Måttet ska kunna spegla innehållet i begreppet som är aktuellt. Kan ex låta andra personer/experter avgöra om måttet enligt deras uppfattning fångar begreppet. - Samtidig validitet: Forskaren använder sig här av ett kriterium som han vet att olika fall skiljer sig åt och att det är relevant. Exempelvis för begreppet arbetstillfredsställelse, kan ett sådant nytt kriterium vara frånvaro. Då vissa är frånvarande från sitt arbete då de inte är sjuka. - Prediktiv validitet: Ett framtida kriterium väljs istället för ett nutida. Forskaren kan alltså ta framtida nivåer av frånvaro som ett kriterium. - Begreppsvaliditet: Forskaren ska här från teori härleda hypoteser som är relevanta för begreppet i fråga. Ex arbetstillfredsställelse och arbetsuppgifternas art. De som har rutinarmade uppgifter har låg tillfredställelse medan de som mer sällan har rutinuppgifter har hög tillfredställelse. Utifrån detta kan den teoretiska härledningen granskas genom en studie av tillfredställelse och arbetsuppgifternas art. - Konvergent validitet: Bör bedöma validiteten hos ett mått genom att jämföra dessa med hjälp av ett annat tillvägagångssätt. Ex om en enkät utformas för att mäta en chefers aktiviteter, kan validiteten avgöras om vi gör en observation av ett antal chefers aktiviteter. Kausalitet Kvantitativa forskare har sällan något intresse av att beskriva hur saker och ting är, de vill hellre förklara varför det är på det viset. De vill ex inte förklara arbetsmotivation, utan de vill undersöka orsakerna till arbetsmotivation. Generalisering I vilken utsträckning kan vi säga att den genomförda undersökningen gäller för hela populationen som undersökningen är baserad på? Till vilken grad kan vi generalisera resultaten till andra grupper och situationer än de som var aktuella i undersökningen? Det är mkt viktigt att urvalet blir så representativ som möjligt för att man skall kunna hävda att resultaten inte är unika för den undersökta gruppen. Det finns risk att man efter en genomförd undersökning drar för långtgående slutsatser, ex om ett urval av IBM s personal görs, försöka påstå att alla liknande organisationer har samma egenskaper. Detta är dock inte helt ovanligt

17 Replikation För att minimera den påverkan som forskaren som genomför undersökningen har, så gäller det att undersökningen som genomförs i detalj beskrivs, så att andra forskare kan genomföra den, för att på så sätt se om de kommer fram till samma resultat. Det är således oerhört viktigt att noggrant och detaljerat beskriva tillvägagångssättet vid undersökningen. Kritik mot kvantitativa undersökningar Det finns främst fyra former av kritik: - Kvantitativa forskare skiljer inte på människor och sociala institutioner och naturens värld. Det riktar sig mot positivismens centrala tes att naturvetenskapliga metodprinciper kan och bör användas på alla företeelser man vill studera. Kritikerna menar på att man ignorerar det faktum att människor tolkar de värld de lever i, så är inte fallet med naturvetenskapens objekt som molekyler och atomer. - Mätprocessen rymmer någon falsk känsla av precision och riktighet. Det finns ingen säkerhet att de frågor som ställs uppfattas på rätt sätt. - Att man förlitar sig på mätinstrument och mätprocedurer innebär att kopplingen mellan forskning och vardag försvåras. Kvantitativa metoder bygger oftast på att respondenterna utsätts för forskningsinstrument så som strukturerade intervjuer, enkäter osv. Man kan inte veta att alla respondenter är lika medvetna om det som undersöks, ex i en intervju om rasfördomar kan vi inte vara säkra på att alla respondenter är lika medvetna om dessa och hur de yttrar sig. - Analysen av relationerna mellan olika variabler leder till statistisk bild av det sociala som inte är beroende av hur människor lever sina liv. Vi kan alltså inte veta om den relation mellan två variabler som uppkommit beror på ett faktiskt samband eller på de personer som berörs av relationen

18 Kapitel 4 Urval Kapitlet kommer till stor del behandla frågor och problem som rör urvalsförförandet vid en surveyforskning som omfattar strukturerade intervjuer och enkäter. Grundläggande termer och begrepp som rör urvalstekniker Population: Består i grunden av samtliga de enheter som man gör sitt urval ifrån. Enhet används för att det inte behöver handla om människor. Stickprov: Urvalsram: Urval eller sampel, den del av populationen som väljs ut för en studie. Urvalstekniken kan bygga på slumpmässighet eller ett icke-sannolikhetsval. En uppställning av alla enheter i den population man gör sitt urval från. Representativt urval: Ett stickprov, sampel som på ett korrekt sätt speglar populationen. Sannolikhetsurval: Urvalet har gjorts på slumpmässig grund. Man vet således sannolikheten för att varje enhet i populationen väljs ut. Normalt antas att representativt urval blir följden av ett sannolikhetsurval. Målet är att minimera samplingfelet. Icke-sannolikhetsurval: Urvalet tas fram på annat sätt än slumpmässigt, vissa enheter har då större sannolikhet att komma med i urvalet. Urvalsfel: Skillnaden mellan ett urval och den population som urvalet baserar sig på. Fel som inte rör själva urvalet: Skillnader mellan population och urval som är en följd av: brist i sampling, bristfällig urvalsram, bortfall, olämpliga frågeformuleringar, dålig intervjuteknik, felaktigheter vid bearbetning av data. Bortfall: Felkälla som inte rör urvalsprocessen utan som uppstår då individerna väljs ut, ex respondenter vägrar delta. Folkräkning och mantalsskrivning: Uppräkning av en hel befolkning. Görs sällan då det kostar oerhört mycket. Tre huvudorsaker till skevhet 1. En icke slumpmässig eller icke-sannolikhetsbaserad urvalsmetod används. 2. Urvalsramen är bristfällig. Om urvalsramen ej är heltäckande, oriktigt utformad eller det finns någon annan brist, är det urval man får fram inte representativt för populationen. 3. Bortfall uppstår, dvs. någon respondent vägrar delta osv

19 Obundet slumpmässigt urval Denna metod är den mest grundläggande formen av sannolikhetsurval, och bygger på att alla enheter i populationen har samma möjlighet att komma med i urvalet. Ex vi vill intervjua ett urval på ett företag med 9000 anställda, 450 skall väljas ut, urvalsfunktionen för att komma med i urvalet är då en på tjugo (1/20), dvs 450/9000. De viktigaste stegen blir då: 1. Definiera populationen. I detta fall 9000 heltidsanställda på företaget, = stora(n) 2. Urvalsramen utformas då, och de som inte är heltidsanställda tas bort ur urvalet 3. Urvalets storlek bestäms, 450 heltidsanställda = lilla (n) 4. En förteckning över alla som ingår i populationen skapas, och satliga får ett nummer mellan Med hjälp av slumpvalstabell eller dator väljs 450 st ut. 6. De anställda vars siffra stämmer överrens med det slumpmässigt båda talen utgör urvalet. Fördelen med detta system är att den mänskliga faktorn minimeras, och skevheter minimeras således också. Urvalet av personer som skall intervjuas görs på ett mekaniskt sätt. Systematiskt urval I detta fall använder man sig inte av en slumpvals tabell, utan man tar ex var 20 anställd. Det viktiga vid detta förfarande är att de anställda i urvalsramen inte har någon inbördes ordning eller är systematiserade på något sätt. Stratifierat slumpmässigt urval Om det finns en egenskap som vi vill ska känneteckna vårt urval, ex avdelningstillhörighet, så är sannolikheten att det inträffar i ett obundet urval, samt systematiskt urval väldigt liten. Tillvägagångssättet blir då att man får stratifiera populationen utifrån kriteriet avdelning, och där göra obundet slumpmässigt urval eller systematiskt urval på varje avdelning. Klusterurval i flera steg Om man vill göra en undersökning som är spridd över ett stort geografiskt område, ex ett land, blir det väldigt dyrt att resa runt o genomföra dessa intervjuer. Utmärkande drag för sannolikhetsurval Anledningen till att sannolikhetsurval är så viktigt, är att det går att generalisera de resultat som man får fram från stickprovet på hela populationen. OBS! Populationsdata och stickprovsdata är inte samma sak!

20 Urvalets storlek Hur stort ett urval skall vara, eller om det är tillräckligt stort kan man inte säga generellt. Det får oftast bli en kompromiss mellan tid och kostnad. Ökningen av stickprovet ökar precisionen, dvs. samplingfelet minskar. Från 50 till 100 och 150 ökar precisionen märkbart. Över 1000 personer blir ökningen mindre påtagbar. Absolut och relativ urvalsstorlek Avgörande är att urvalets absoluta, och inte dess relativa storlek som är avgörande. Med det menas att ett sannolikhetsurval på 1000 personer i Sverige kan ha samma validitet som ett likadant urval om 1000 personer i Storbritannien, trots att Sveriges befolkning är mycket mindre. Det betyder också att ju större stickprov desto större precision. Observera att ett stort stickprov inte garanterar en hög grad av precision. Bortfall Nått som onekligen kommer att påverka precisionen i en surveyundersökning är bortfall. Man räknar med att någonstans 20 % av stickprovet kommer att försvinna pga. ovilja att svara eller inte möjlighet att svara. Populationens heterogenitet Är stickprovet heterogent, dvs. det finns variationer i stickprovet, är det stor sannolikhet att även populationen är det. Är populationen homogen, ex en grupp av studenter, är variationen mindre. Desto större heterogenitet, desto större stickprov behöver man alltså ha! Olika typer av icke-sannolikhetsurval Bekvämlighetsurval De personer som för tillfället finns tillgängliga för forskaren. Svarsfrekvensen bör bli hög i ett sådant urval, men möjligheten att generalisera resultaten är liten. Snöbollsurval En form av bekvämlighetsurval. Forskaren tar kontakt med ett mindre antal människor som är relevanta för undersökningens tema, dessa personer används för att komma i kontakt med ytterligare respondenter av intresse, där av namnet. Problemet med snöbollsurvalet är att det är osannolikt att det blir representativt för populationen

21 Kvoturval Målet är att dela in populationen i termer av kategorier som speglar populationen, så som kön, ålder, etnisk bakgrund osv. Det är forskaren själv som väljer vilka som skall vara med i undersökningen, dvs. inte slumpmässigt på något sätt. Fördelar: + Billigare o snabbare. + Det krävs inga återbesök hos de som inte svarar första gången. + Då det är snabbare än riktiga urvalsmetoder, används det ofta, som när media vill veta hur det går i nästa val, eller när man vill ha ögonblicklig bild av en fråga, ex reaktioner på 9/11. Nackdelar: - Inte representativt ur sannolikhetssynpunkt, De personer som finns i forskarens närhet vid intervjutillfället behöver inte vara typiska - Intervjuaren gör sannolikt olika bedömningar om ex, egenskaper hos intervjupersonen, ofta ålder. Kvotgruppen samhällsklass, som är vida använd, är synnerligen svår att säkerställa att respondenten kommer från just den samhällsklassen. Gränser för generalisering Återigen är det oerhört viktigt att komma ihåg att inte dra för långtgående slutsatser utav resultat från ett stickprov. Att generalisera slutsatser från stickprovet till populationen är riskabelt

22 Kapitel 5 - Strukturerade intervjuer Målet är att utfrågningen vid en intervju skall vara så standardiserad som möjligt så utfallen av de olika intervjuerna blir så snarlika som möjligt. Alla som intervjuas möter samma frågeformulär för att svar ska kunna jämföras. Frågorna är oftast detaljerade och de måste under alla intervjuer följa samma schema, ofta finns det olika svarskategorier. Variation = sann variation + den variation som beror på felaktigheter. - Individuell variation: Intervjuaren är inte konsekvent i sina intervjuer. - Terindividuell variation: När det finns två, fler intervjuare som inte är konsekventa. Frågorna är oftast slutna vilket innebär att det ofta finns två eller flera svartalternativ för den intervjuade att välja mellan. Fördel är att variationen minska, nackdelen är dock att all information som kanske framgått i öppna frågor inte framkommer. En nackdel med öppna frågor är att det blir en tidsödande process att koda svaren så att de kan bearbetas och chansen att fel ska uppstå är lätt. Semi-strukturerad intervju: Standardiserade frågor med följden kan ändras, samt att det finns möjlighet att ställa ytterliggare frågor. Ostrukturerad intervju: Finns bara teman på frågor, inga specialiserade. Intervjusituationer - Sitter tillsammans med respondenten och skriver, spelar in svaren. - Gruppintervjuer Finns fler än en respondent på plats vilket är bra då det finns fler personen med liknande ansvar och som tillsammans kan ge en rättvis bild. - Fler än en intervjuare - Tenderar att bli ostrukturerade intervjuer. - Dataintervjuer: Har med dator under intervjun och skriver in svaren direkt under frågorna. - Telefonintervjuer - Vanliga vid olika undersökningar men är ändå vanligare med direkt intervjuer. Fördelar med telefon: Bortsett från allt annat är de billigare, lättare att hantera som intervjuare, variationer i svar kan undvikas då respondenten ibland kan påverkas av intervjuarens ras, kön, ålder, klass mm

23 Nackdelar med telefon: De som inte kan kontaktas med telefon uteblivs ur urvalet. Intervjuaren kan inte se respondenten vilket gör att de kan missa olika reaktioner hos den utfrågade. Intervjuaren känner inte ofta den som skall utfrågas och därför kan egentligen vem som helst ta respondentens plats utan att det märks. Komplimenterande tekniker till strukturerade intervjuer 1. Critical incidents Intervjuaren ber respondenten att berätta kritiska händelser som ger intervjuaren en uppfattning om de sannolika effekterna för händelsen, detta för att skapa en bild. Handlar om beteendestrategier för hantering av krissituationer. 2. Projektiv teknik Respondenten presenteras av många olika stimuli för att intervjuaren sedan ska tolka individens respons för att se bakomliggande faktorer. Exempel är collage, skisser, synonymer som visas för respondenten och som den ska reagera på. Se på exempelvis en svartvit och rörig bild och sen säga vad man ser, svaret ska sen tolkas. 3. Tänka högt Man ber respondenten att tänka högt under tiden den utför något för att få fram hur denna tänker när problem ska lösas. 4. Repertory grid Hur en individ konstruerar sina meningar. Hur en individ bygger mening i omgivningen för att hantera kommande händelser. Exempelvis under en arbetsintervju, hur den utfrågade klarar krav och svara på frågor Problem med strukturerade intervjuer Ett problem är att intervjuaren påverkar respondenten. Det finns dock inget generellt men faktorer som kön, etnisk bakgrund och status kan påverka. Ett vanligt problem är response set, svararens skevhet eller tendenser vilket ger variationer. Detta är vanligt när respondenten svarar på ett batteri med relaterade frågor. De här tendenserna kan delas in i två grupper: 1. ja- och nejsägare (acquiescence) Att man kan se hos vissa personer att de konsekvent håller med eller står emot. Detta kan synas då en person svarat att den helt håller med på alla frågor medan dess kollegor kanske svarat sällan. 2. social önskvärdhet (social desirability) En effekt att man som respondent vill ge en bra bild av sig själv, man vill vara socialt önskvärd. Svaren styrs utav dess vilja att vara social

24 Kapitel 6 - Enkäter Fördel med enkät jämfört med strukturerad intervju + Billigare att administrera framför allt om urvalet är stort med stora geografiska område. + Enkäter är snabbare att administrera. Lätt att skicka ut många och lätta att registrera. + Enkäter medför ingen intervjuareffekt. Det finns inget som påverkar respondenten. + Ingen variation när det gäller formulering av frågor. Ingen intervjuare som formulera frågorna på olika sätt. + Enkäter kan lättare anpassas efter respondentens behov. Nackdelar med enkäter jämfört med strukturerad intervju. - Kan inte hjälpa respondenten med tolkningar av frågor eller ställa följdfrågor. - Kan inte ställa uppföljningsfrågor. - Kan inte ställa för många frågor då respondenten blir trött. - Alla frågor passar inte i en enkät, oviktiga frågor kommer inte respondenten att svara på. - Respondent kan se hela enkäten. Då kan den besvara frågor lite efter hand så de passar ihop. - Ingen säkerhet i vem som svarar på frågorna. - Kanske inte kan få med all information. - Större bortfall än vad som hänt vid intervjuer. Åtgärder för att minska bortfallet - Introduktionsbrev som förklarar syftet med enkäten. - Postenkäter kan innehålla frankerat svarskuvert för att underlätta. - Se vilka som tidigare inte besvarat enkäten och inte skicka fler dit. - Korta enkäter visar mindre bortfall så håll dem korta. - Tydliga instruktioner och attraherande layout minskar bortfall. - Börja med frågor som kan intressera respondenten. - Innehålla så få öppna frågor som möjligt då bortfallet ökar när det ska skrivas en massa. - Mindre bortfall då det erbjuds gåva som biobiljett för att svara

25 Utformning av enkäten - Enkäten får inte vara för tät för att det inte ska se jobbigt ut för svaranden. - Det ska finnas en tydlig presentation. Layouten ska vara lockande så man vill svara. - Ska man ha vertikala eller horisontella svarsalternativ. - Det måste finnas tydliga instruktioner för hur den svarande ska svara och gå tillväga. - Det är viktigt att fråga och svarsalternativ kommer på samma sida. Dagbok som en form av enkät - Dagbok som en metod för datainsamling - Forskaren utformar strukturer för hur dagboken ska fyllas i och ber sedan ett antal respondenter att fylla i den. - Dagbok som en källa - Dagboksanteckningar skrivs spontant, utan anvisningar från forskaren. - Dagbok som en loggbok för forskarens verksamhet. - Skapa ordning, struktur på sin forskning, minneskatalog

26 Kap 7 Att ställa frågor Öppna frågor Det innebär problem att bearbeta svar på en öppna frågor. Det gör att man oftare föredrar slutna. Men det finns både för och nackdelar med öppna frågor för surveyforskare. Fördelar + Respondenterna kan svara med sina egna ord. + Öppna frågor lämnar utrymme för ovanliga eller oförutsedda svar eller reaktioner. + Frågorna leder inte in respondenternas tankar i någon viss riktning. + De passar bra för utforskning av nya områden eller sådana teman som forskaren inte är insatta i. Nackdelar - Tidsödande för intervjuarna. Respondenten pratar längre än om man valt en sluten fråga. - Svaren måste kodas och det tar tid och det kan ge upphov till skevheter genom att man kodar svaren på olika sätt och då skapas ett mätfel. - Finns risk för att intervjuarna ställer frågorna på olika sätt, inte registrerar svaren likadant och det kan vara svårt att få ner de exakta svaren. Slutna frågor Fördelar + Lätt att bearbeta svaren. + Slutna frågor ökar jämförbarheten i svaren. + De kan klargöra innebörden av en viss fråga för respondenterna. + Slutna frågor är lätta för en intervjuare att ställa och lätta att besvara för en respondent. + Vid strukturerade intervjuer gör slutna frågor att risken för variation minskar, då intervjuarna registrerar svaren. Nackdelar - Det finns ofta ett stort mått av spontanitet i respondenternas svar. Det kan hända att de hade velat svara ett svar som inte finns. - Det kan vara svårt att få de olika svarsalternativen som presenteras att vara ömsesidigt uteslutande. - Det kan vara svårt att få uttömmande svarsalternativ. - Slutna frågor kan irritera respondenterna om de inte tycker att det finns något alternativ som passar in

27 Olika typer av frågor Personliga faktafrågor: Faktafrågor om andra personer: Faktafrågor rörande informanter: Attitydfrågor: Frågor som rör åsikter: Frågor rörande ålder, yrke och civilstånd etc. Innebär att man vill ha information om andra personer. T.ex. på frågan hur ett arbetslag fungerar. Här går den intervjuade in i rollen som informatör (som ska säga något om andra individer). T.ex. När vi ber någon ange storleken på det företag där de arbetar. Det kan även handla om beteende. Det är mycket vanliga frågor både i intervjuer och enkäter. Kan vara frågor som handlar om politiska eller religiösa uppfattningar. T.ex. Har ekonomin blivigt bättre sen vi gick med i EU? Frågor om normer och värderingar: T.ex. Vilka normer de anser vara viktiga. Svaren överlappar ofta svaren på attityd- och åsiktsfrågor eftersom normer och värderingar ingår i sådana frågor. Kunskapsfrågor: En fråga kan vara ett test på om respondenten besitter tillräckligt med information för att kunna svara på ett meningsfullt sätt. Specifika regler för frågornas utformning - Undvik mångtydiga eller oklara termer - Undvik långa frågor. - Undvik dubbla frågor. - Undvik mycket generella frågor. - Se upp för ledande frågor. - Undvik frågor som innehåller negationer. - Undvik tekniska uttryck - Har respondenterna den kunskap som behövs för att kunna svara? - Se alltid till att det finns en överensstämmelse mellan en sluten fråga och de svarsalternativ som utformas

28 Vinjettfrågor Går ut på att respondenten får ett antal scenarion utformade och sen ska de säga hur de hade reagerat om de befann sig i situationerna. (Se exempel ruta 7.7) Fördelen med en vinjett jämfört med en attitydfråga är att beslutet förankras i en konkret situation, och därmed minskas risken för ett oreflekterat svar. Det finns numera flera frågebanker där man kan gå in och hitta gamla frågor och frågeställningar. Ett exempel på en sådan är Centre for applied social surveys (CASS) och hittas på webbadressen www://qb.soc.surrey.ac.uk

29 Kap 8 Strukturerade observationer Metoden innebär en direkt observation av beteenden och en registrering av dessa utifrån kategorier som bestämts innan man startar sin datainsamling. En av de viktigaste fördelarna med metoden är att den möjliggör en direkt observation av beteendet. Strategier vid observation av beteenden - Det finns olika tillvägagångssätt vid registreringen vid olika beteenden. - Man kan registrera i termer av olika händelser. - Man kan observera och notera det som händer i korta tidsintervaller. - Man kan observera och registrera beteendet under en förhållandevis lång tidsperiod. - Tidssampling, innebär att man väljer ut kortare tidsintervaller för observation. Urval Även vid strukturerade observationer krävs det ett urval. I jämförelse med intervjuer och enkäter så är det vanligt att ta med fler individer i urvalet och fler urvalskriterier. Det finns olika tekniker för att göra sitt urval - Improviserat urval, där observatören registrerar allt som råkar ske vid en viss tidpunkt. - Fokuserat urval, en viss individ observeras under en bestämd tidsperiod. - Översiktsgranskande urval, en hel grupp studeras regelbundet under vissa tidsperioder. - Beteendeurval, en hel grupp studeras och observatören registrerar vilka som ägnar sig åt en viss typ av beteende. Reliabilitet De som använder sig av strukturerade observationer har intresserat sig för graden av överensstämmelse mellan olika observatörer en interbedömarreliabilitet. En andra synpunkt som rör reliabiliteten är graden av överensstämmelse då observationsschemat tillämpas vid olika tidpunkter. Det här är ett problematiskt begrepp då människors förmåga och behov av att bete sig på olika sätt i skilda situationer. Att avgöra överensstämmelsen i bedömningar eller skattningar som görs i många tänkbara situationer är uppenbarligen inte helt lätt. Det är inte speciellt lätt att uppnå en hög grad av reliabilitet vid strukturerade observationer, en viktig synpunkt med tanke på det faktum att validitet förutsätter reliabilitet. Validitet Det handlar om huruvida ett mått verkligen mäter vad det är avsett att mäta. Det påverkas av två faktorer: 1. Om måttet är en spegling av det begrepp som det utformats för att mäta. (kap 3) 2. Fel som uppstår vid tillämpningen av måttet i forskningsprocessen. (kap 5)

30 Den andra aspekten rör i första hand två frågor. 1. Hanteras observationsinstrumentet på det sätt som man tänkt sig? Om det finns skillnader mellan observatörerna kommer måtten inte att vara reliabla och därmed inte heller valida. 2. Förändrar människor sitt beteende för att de vet om att de observeras? Om de gör det blir inte resultatet av undersökningen rättvisande. Andra former av strukturerad observation Fältstimulering - Beskriver en form av observationsforskning som uppvisar många av den strukturerade observationens typiska drag. Den uppfattas som en kvantitativ strategi. En fältstimulering handlar om en styrd observation där forskare går in och ändrar i en miljö för att se vad som händer. Respondenterna vet inte om att de studeras i en fältstudie, vilket de gör i andra fall. Organisationssimulering - En metod för observation av beteende där deltagarna är medvetna om att de studeras. I den här metoden hittar man på en miljö där individerna kan observeras. Simuleringar ger upphov till en stor mängd data under en ganska kort tidsperiod. Det ger också möjligheter till att systematiskt observera saker som inte hade varit möjliga i verkligheten. Det ger även forskarna möjlighet att ändra situationen för att se om det ger ett annat utslag. Metoden kan dock kritiseras för att vara för onaturlig. Kritik av strukturerade observationer - Det finns risk för att man anlägger ett potentiellt felaktigt eller oväsentligt perspektiv på den miljö som studeras. - Eftersom strukturerade observationer är inriktade på direkt observerbart beteende, är det sällan lätt att få tag i avsikterna bakom beteendet. - Det finns en tendens som innebär att en strukturerad observation genererar mängder av data. Det kan vara svårt att koppla samma allt och få en generell bild och svårt att knyta ihop de olika informationsfragmenten. - Strukturerade observationer försummar sammanhanget som beteendet utförs i

31 Å andra sidan Även om vi nyss gick igenom negativa saker med strukturerade observationer så finns det positiva saker också. Då det konkreta beteendet gör fokus för analysen, och de frågor som rör mening och avsikt är av mindre vikt, är strukturerade observationer nästan alltid en säkrare och mer effektiv metod än med hjälp av enkätfrågor låta människor beskriva sitt beteende. Den här metoden kan även fungera bättre om den blandas med andra metoder. Till skillnad från strukturerade observationer kan man genom enkäter och intervjuer få information om både beteende, attityder och social bakgrund medan i observationerna bara beteende

32 Kapitel 9 Innehållsanalys Ett angreppssätt för att studera dokument och texter än ett verktyg för att generera data. Den mest kända definitionen av angreppssättet är följande (Berelson, 1952): Innehållsanalys är en forskningsteknik som rör en objektiv(1), systematisk(2) och kvantitativ beskrivning av det konkreta eller manifesta innehållet i kommunikationen. 1. Objektiv man ska i förväg tydligt specificera hur man ska hänföra olika delar av ett råmaterial till olika kategorier. Forskarens personliga värderingar skall påverka processen så lite som möjligt. 2. Systematik De regler som sätts upp för analysen ska följas konsekvent, för att varje form av felaktighet eller felkälla ska bli så liten som möjligt. Med dessa två egenskaper, kommer antagligen alla som använder dessa regler att komma fram till samma resultat. Meningen är att analysprocessen inte ska bli en följd av forskarens personliga värderingar vilket innebär hög reliabilitet. Vilka frågeställningar ska ställas? Det är viktigt att, som för de flesta kvantitativa undersökningar, specificera frågeställningarna på ett precist och konkret sett. På så vis styrs man att analysera rätt media och göra rätt utformat kodningsschema(se 9.5). Vad ska räknas? Detta beslut påverkas ju självklart av den frågeställning/problemformulering som man valt att ha som utgångspunkt för forskningen. Följande analysenheter, är de som ofta används. - Viktiga aktörer De personer, och deras egenskaper, som omnämns i inslagen är viktiga att koda. Följande faktorer kan vara bra att beakta och notera vid en innehållsanalys: - Vem är det som producerat texten? (allmänreporter eller journalist med specialintresse) - Vem handlar texten om? (högre chef, mellanchef, politiker eller facklig representant) - Vilka bidrar med kompletterande åsikter? (politiker, forskar eller anställd) - Vilket sammanhang förekommer i texten? (finansiella resultat, något viktigt som hänt i organisationen eller ett starkt hot mot organisationen)

33 Det viktigaste syftet med detta är att få en bild av de huvudsakliga aktörerna, samt lyfta fram de processer som är inkluderade vid produktion av information åt allmänheten. - Ord Det kanske kan tyckas vara en tradig och långtråkig uppgift, men ibland räknar man hur ofta olika ord förekommer, vid en innehållsanalys. Man har ett viktigt val att göra, nämligen besluta om man ska undersöka ord, fraser eller satser. - Ämnen och teman När forskare gör kodning av texten i termer av teman och ämnesområden, är tanken att de strävar efter att kategorisera den eller de företeelser som är av intresse. Man tittar på två typer av innehåll; det manifesta och det latenta. Det manifesta står för det tydliga och påtagliga i texten, medan latenta är det dolda (mellan raderna?). I och med detta blir det nödvändigt att ställa mer djupgående frågor av vad som sker eller beskrivs. - Disposition Detta kan man vilja räkna, eftersom man då kan få en bild av om journalisten som beskriver forskningsresultaten är positivt eller negativt inställd till en eller flera aspekter av det som beskrivs. (Ex: de höga chefernas rikligt tilltagna bonussystem) Ett alternativ kan också vara att forskaren vill veta vad en läsare anser om en artikel, inte vad författaren anser. Kodning Det finns två viktiga delar av kodningen som ingår vid en innehållsanalys; utformningen av själva kodningsschemat och utformningen av kodningsmanualen. Kodningsschema Här ska all information som rör ett visst fall eller viss frågeställning föras in. Här nedan är ett exempel på hur denna skulle kunna se ut. Den utgår från den tidigare nämnda undersökningen av beslutsfattande och mod hos chefer: Nummer Info om aktör Kod Nummer Faktorer som rör det mod som uppvisats, eftersökts eller observerats I Aktörens kön VIII Ord som används för att beskriva mod II Aktörens ålder IX Omnämnda redskap III Kvalifikationer X Omnämnda hinder IV Yrke XI Inbegriper val mellan pers/org värderingar V Placering XII Innebär försvar av org värderingar eller visioner VI Rang/status XIII Inbegriper val mellan pers fördelar och org bästa VII Tecken på risktagande XIV Modet hänför sig till aktörens handlingar el egenskaper Exempel på kodningsschema Kod