Nutritionsaspekter Vid Gastric Bypass
|
|
- Ellen Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gå tillbaka Nutritionsaspekter Vid Gastric Bypass Bakgrund Antalet fetmaoperationer har mer än tiodubblats det senaste decenniet; 2011 gjordes operationer i Sverige (1). För dessa operationer finns strikta indikationer och kontraindikationer formulerade, vilka vilar på amerikanska riktlinjer framtagna i början av 90-talet (2). Även i Sverige har man formulerat indikationer för fetmakirurgi med krav på opererande enheter, "Nationella medicinska indikationer för primär fetmakirurgi och krav på producenter av primär fetmakirurgi" (3). I Sverige finns idag ett Obesitaskirurgiskt register, SOReg (1), som stöds av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Till registret rapporterar alla 42 opererande enheter i Sverige, och innehåller mer än patienter. Registret följer epidemiologi, typ av operationer, komplikationsutveckling, förändringar av fetmarelaterad sjuklighet, hälsorelaterad livskvalitet, etc, och är därmed av ovärderlig betydelse för forskning och kunskapsutveckling inom området. Årsrapporter kan laddas ner från SORegs hemsida: Kirurgiska tekniker och mekanismer Traditionellt sett brukar man skilja mellan restriktiv och malabsorptiv bariatrisk kirurgi. Restriktiva metoder: Magsäcken delas av med ett band, vilket minskar dess volym, Figur 1 a och b. Det blir omöjligt att äta stora portioner. Det finns en rad olika typer av bandkirurgi. Malabsorptiva metoder: Även om också denna metod innebär en minskad magsäck, är avsikten att minska energiupptaget, operationen heter biliopankreatisk divergering med duodenal switch, Figur 1 c. Metoden är ovanlig och endast avsedd för dem med BMI-nivåer över 50 eftersom nackdelarna är gastrointestinala symtom som gasbildning och diarré samt en stor risk för näringsbrister (4-6). Den operation som numera anses utgöra en gold standard i Sverige är Roux-en-Y gastric bypass (gastric bypass), Figur 1 d, som utgjorde 97,5% av all bariatrisk kirurgi under 2011 (7). Gastric bypass innebär att man delar av en liten magsäcksficka inte större än en tumme dit tunntarmen kopplas. Maten går alltså rakt ut i tarmen och den lilla fickan fungerar endast som en passage, man äter således med tarmen. Den avstängda magsäcksdelen tillsammans med bukspott och galla kopplas in 1-1,5 meter ner på tarmen. Sida 1 av 10
2 Matval och kostmönster påverkas till stor del av vilken typ av operation man genomgått (8-10). Vid den förträngning av magsäcken som man skapar vid gastric banding blir det svårt att äta vanlig mat. Det kan vara mycket svårt att äta mat som kött, kyckling, ris, pasta och grönsaker är eftersom de har svårigheter att passera bandet med kräkningar som följd. Frukt, och mjukt bröd kan också orsaka problem. Det som återstår är sådant som lätt passerar bandet, som t ex glass, choklad och söta drycker. Åt man dåligt innan operation, lotsas man till att fortsätta, eller ytterligare försämra, samma dåliga kosthållning, risken för viktuppgång är stor eftersom det är lätt att få i sig kalorier. Med gastric bypass är det tvärtom. Patienten har lättare att tolerera vanlig och även svårsmält mat, men undviker gärna fet och kalorität kost eftersom detta kan orsaka dumpingsymptom. Patienterna är ofta förvånade över vilka volymer de kan äta, så länge maten inte är för fet, det är visat att kostens energidensitet (kaloritäthet) sjunker efter gastric bypass. Mekanismerna bakom gastric bypass är synnerligen komplexa och kan inte förklaras av restriktion eller malabsorption (11). Däremot ökar nivåerna av mättnadshormoner från tarmen som frisätts efter måltid (12), vilket leder till mättnad på mindre portioner. Man vet också att de som har högre nivåer av mättnadshormoner går ner bättre i vikt (13). En annan orsak är stora förändringar vad gäller smak och livsmedelspreferenser (14, 15). Man vet att smaktröskeln för söt smak sjunker efter gastric bypass och man är inte lika intresserad av fet mat (16). Däremot har studier kring fickstorlek visat att denna inte har någon egentligt betydelse för viktreduktion (17, 18), fokus har därför flyttats från ficka till tarm. Dumpingsyndromet som uppstår har en stor betydelse i och med att maten hamnar direkt i tarmen (19). Livsmedelsvalet, men också portionsstorlek och äthastighet, blir då viktigt. Bland måltidsrelaterade symtom skiljer vi på dumpingsyndromet, som uppstår direkt efter att man har ätit och som pågår under upp till 30 min och reaktiv hypoglykemi som kommer 1-3 timmar efter måltid. Dumping ger ganska kraftiga symptom som trötthet, behov av att ligga ner och yrsel eller svimnings-känsla. Trots obehag är patienten oftast tacksam över att få dumping, eftersom detta hjälper dem att få kontroll över matintaget, och blir nästan orolig om den uteblir. Dumpingsyndromet bör därför ses som ett redskap istället för en komplikation. Man bör reducera fettintaget då det verkar medföra besvär av dumpingkaraktär. Maten bör fördelas över dagen och man bör undvika att dricka till maten. Sida 2 av 10
3 Hypotesen bakom reaktiv hypoglykemi är att maten kommer direkt ut i tarmen med en snabb kolhydratabsorption och blodsockerstegring. Detta i sin tur medför ett högt insulinpåslag med påföljande overshoot av blodsockerfall som följd (20). Mekanismerna har diskuterats och bl a har man diskuterat om de ökade inkretin-nivåerna kan bidra till överdriven betacellfunktion (21). Förstahandsalternativet för behandling av både dumpingsyndromet och reaktiv hypoglykemi är kostbehandling (19). Vi rekommenderar en kost med lågt glykemiskt index och gärna en ökning av proteinintaget. En ny typ av operation som man ännu inte har så mycket erfarenhet av är Sleeve-resektion, Figur 1 e, där en stor del av magsäckens ytterkurvatur tas bort så att bara ett rör återstår (22). Sleeve-resektion kan förefalla tilltalande eftersom man inte gör någon tarmomkoppling vilket minskar risken för näringsbrister och ätförmågan verkar vara god (23-25). Gastric bypass och behandlingsnytta I jämförande studier med andra tekniker visar gastric bypass på ytterligare fördelar. Trots en viss viktåterhämtning med åren är viktnedgången i huvudsak bestående med en långsiktigt ca 25% viktreduktion efter att i genomsnitt gått ner 33% under första året. En HTA-utredning (Health Technology Assessment) utförd vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset ger vid handen att baritarisk kirurgi är effektiv inte bara vad gäller viktreduktion, utan har även en positiv effekt på mortalitet och följdsjukdomar, som bl a diabetes (26). Risken att få tillbaka diabetessjukdomen inom 5 år är dock 35% (27, 28). Det finns risk för komplikationer, bl a är risken för intern herniering av tarmen 7% (7), trots detta anses riskerna rimliga i förhållande till behandlingsnyttan (26). Läkemedel kan komplettera otillräcklig effekt av kostbehandling (19) och studier med akarbos (29) och somatostatinanaloger (30) har visats ha effekt. Kostintag och nutritionsbehandling Evidensvärdet för kostråden som ges i vid bariatrisk kirurgi är lågt (31). I princip finns inget annat än de allmänna råd som ges vid fetma. Det är t ex tveksamt det skulle vara bra att äta lite men ofta. Ständigt småätande har visat sig vara knutet till en sämre viktförlust. När det gäller dumpningsyndromet finns det livsmedel som patienten skall undvika, t ex raffinerat socker och andra kolhydrater med högt GI, fettrik mat och laktos (19). Sida 3 av 10
4 Men hur gör patienterna? Vi har i en longitudinell kohortstudie kunnat visa på stora förändringar av ätbeteendet efter gastric bypass (32). Portionsstorlek sjönk signifikant vid alla mättillfällen postoperativt, genomsnittlig måltidsduration var konstant innebärande en signifikant sänkt äthastighet. Antal måltider tenderade att öka postoperativt och signifikant fler måltider intogs under morgon och förmiddag. Problem med emotionellt och okontrollerat ätande minskade, medan kognitiv återhållsamhet var bara tillfälligt ökat 6 veckor efter gastric bypass. Många använder en behandling med Low Calorie Diets före operation för att minska leverns storlek, och därmed minska komplikationsrisken (33-35). Efter operation ges råd om en gradvis upptrappning av kosten; operationsdagen får patienterna ofta dricka lite vatten. Fr o m dagen efter operationen rekommenderas flytande kost, men redan efter en vecka rekommenderas mat som är mjuk och lätt att tugga. Från månad 3 skall man kunna äta allt, även svårsmält mat som råkost (31). Även om de flesta är mycket nöjda med hur de kan äta efter gastric bypass har vissa det besvärligt eller kräver mer nutritionell omvårdnad. En uppgift är att identifiera dessa patienter, det kan t ex gälla patienter som får komplikationer, svårare gastrointenstinala symptom som dumping, illamående eller reaktiv hypoglykemi och patienter som blir gravida under det första postoperativa året (trots att detta avrådes). Vitamin- och mineraltillskott Evidensläget är betydligt bättre när det gäller behandling med kosttillskott (31, 36). Även om malabsorption av makronutrienter inte är så betydelsefull efter gastric bypass (37) är det väl studerat att upptaget av mikronutrienter är försämrat. Efter kirurgisk behandling för fetma är det därför starkt rekommenderat att supplementera kostintaget med vitaminer och mineraler (31, 36, 38). Eftersom man förbikopplar tunntarmens övre del samt att operationen leder till en minskad syrasekretion i kombination med ett minskat energiintag behövs tillskott av bl a vitamin B₁₂, folsyra, järn, kalcium och vit D. GBP-opererade bör ordineras: 1-2 multivitamin- och mineraltablett innehållande minst 400 µg folsyra, 350 µg vit B₁₂, mg kalcium, IU vit D samt menstruerande kvinnor även mg järn (31, 36, 39, 40). Följsamheten till ordination av kosttillskott har funnits vara låg (41). Följande prover bör kontrolleras både pre- och postoperativt; Proteinomsättning: S-Prealbumin (+ CRP), Järnstatus: B-Hb, S-ferritin, Vitamin och mineralomsättning: S-B12, S-folat, Kalciumomsättning: Joniserat Ca, PTH, S-OH-Dvit. Monitorering bör ske minst varje halvår under det första postoperativa året, därefter årligen (31, 36). Ytterligare hänsyn måste tas till specifika vitaminer eller mineraler t ex vid intermittenta kräkningar då risk för allvarlig tiaminbrist föreligger (42). Tiaminbrist kan också uppkomma vid låga energiintag i kombination till dålig följsamhet till kosttillskotten. Framtida utmaningar Vi behöver utveckla nutritionsbehandlingen för gastric bypass-opererade genom att ta fram gemensamma och helst evidensbaserade nationella riktlinjer. Vi behöver också bli bättre på att samarbeta med primärvården. Vi behöver särskilt lära oss att identifiera riskgrupper och engagera oss mer i nutritionsbehandlingen av dessa. Anna Laurenius Leg dietist, doktorand Avd för Gastrokirurgisk forskning och utbildning, GU Sektionen för Endokrinologi, diabetologi och metabolism, SU Referenser 1. Näslund I. SORegs årsrapport ; 2. Hubbard VS, Hall WH. Gastrointestinal Surgery for Severe Obesity. Obes Surg1991 Sep;1(3): Boman L LE, Norström F, Näslund E, Näslund I, Samuelsson O. Nationella medicinska Sida 4 av 10
5 indikationer för primär fetmakirurgi och kvalitetskrav på producenter av primär fetmakirurgi Laurenius A, Taha O, Maleckas A, Lonroth H, Olbers T. Laparoscopic biliopancreatic diversion/duodenal switch or laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass for super-obesity-weight loss versus side effects. Surg Obes Relat Dis Jul-Aug;6(4): Aasheim ET, Bjorkman S, Sovik TT, Engstrom M, Hanvold SE, Mala T, et al. Vitamin status after bariatric surgery: a randomized study of gastric bypass and duodenal switch. Am J Clin Nutr2009 Jul;90(1): Sovik TT, Karlsson J, Aasheim ET, Fagerland MW, Bjorkman S, Engstrom M, et al. Gastrointestinal function and eating behavior after gastric bypass and duodenal switch. Surg Obes Relat Dis2012 Jun Näslund I. SORegs årsrapport ; 8. Kenler HA, Brolin RE, Cody RP. Changes in eating behavior after horizontal gastroplasty and Roux-en-Y gastric bypass. Am J Clin Nutr1990 Jul;52(1): Olbers T, Bjorkman S, Lindroos A, Maleckas A, Lonn L, Sjostrom L, et al. Body composition, dietary intake, and energy expenditure after laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass and laparoscopic vertical banded gastroplasty: a randomized clinical trial. Ann Surg2006 Nov;244(5): Ernst B, Thurnheer M, Wilms B, Schultes B. Differential changes in dietary habits after gastric bypass versus gastric banding operations. Obes Surg2009 Mar;19(3): Bueter M, Ashrafian H, le Roux CW. Mechanisms of weight loss after gastric bypass and gastric banding. Obes Facts2009;2(5): le Roux CW, Aylwin SJ, Batterham RL, Borg CM, Coyle F, Prasad V, et al. Gut hormone profiles following bariatric surgery favor an anorectic state, facilitate weight loss, and improve metabolic parameters. Ann Surg2006 Jan;243(1): le Roux CW, Welbourn R, Werling M, Osborne A, Kokkinos A, Laurenius A, et al. Gut hormones as mediators of appetite and weight loss after Roux-en-Y gastric bypass. Ann Surg2007 Nov;246(5): Halmi KA, Mason E, Falk JR, Stunkard A. Appetitive behavior after gastric bypass for obesity. Int J Obes1981;5(5): Miras AD, le Roux CW. Bariatric surgery and taste: novel mechanisms of weight loss. Curr Opin Gastroenterol2010 Mar;26(2): le Roux CW, Bueter M, Theis N, Werling M, Ashrafian H, Lowenstein C, et al. Gastric bypass reduces fat intake and preference. Am J Physiol Regul Integr Comp Physiol2011 Oct;301(4):R Flanagan L. Measurement of Functional Pouch Volume following the Gastric Bypass Procedure. Obes Surg1996 Feb;6(1): O'Connor EA, Carlin AM. Lack of correlation between variation in small-volume gastric pouch size and weight loss after laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass. Surg Obes Relat Dis2008 May- Jun;4(3): Tack J, Arts J, Caenepeel P, De Wulf D, Bisschops R. Pathophysiology, diagnosis and management of postoperative dumping syndrome. Nat Rev Gastroenterol Hepatol2009 Oct;6(10): McLaughlin T, Peck M, Holst J, Deacon C. Reversible hyperinsulinemic hypoglycemia after gastric bypass: a consequence of altered nutrient delivery. J Clin Endocrinol Metab2010 Apr;95(4): Goldfine AB, Mun EC, Devine E, Bernier R, Baz-Hecht M, Jones DB, et al. Patients with neuroglycopenia after gastric bypass surgery have exaggerated incretin and insulin secretory responses to a mixed meal. J Clin Endocrinol Metab2007 Dec;92(12): Lee WJ, Chong K, Ser KH, Lee YC, Chen SC, Chen JC, et al. Gastric bypass vs sleeve gastrectomy for type 2 diabetes mellitus: a randomized controlled trial. Arch Surg2011 Feb;146(2): Himpens J, Dapri G, Cadiere GB. A prospective randomized study between laparoscopic gastric banding and laparoscopic isolated sleeve gastrectomy: results after 1 and 3 years. Obes Surg2006 Nov;16(11): Schweiger C, Weiss R, Keidar A. Effect of different bariatric operations on food tolerance and quality of eating. Obes Surg2010 Oct;20(10): Sida 5 av 10
6 25. Overs SE, Freeman RA, Zarshenas N, Walton KL, Jorgensen JO. Food Tolerance and Gastrointestinal Quality of Life Following Three Bariatric Procedures: Adjustable Gastric Banding, Roux-en-Y Gastric Bypass, and Sleeve Gastrectomy. Obes Surg2012 Apr;22(4): Bergh C. Mini-HTA Obesitaskirurgi Arterburn DE, Bogart A, Sherwood NE, Sidney S, Coleman KJ, Haneuse S, et al. A Multisite Study of Long-term Remission and Relapse of Type 2 Diabetes Mellitus Following Gastric Bypass. Obes Surg2012 Nov Odelfors H. Studie nyanserar bild av fetmakirurgi mot diabetes. Dagens Medicin Vetenskap2012; 29. Moreira RO, Moreira RB, Machado NA, Goncalves TB, Coutinho WF. Post-prandial hypoglycemia after bariatric surgery: pharmacological treatment with verapamil and acarbose. Obes Surg2008 Dec;18(12): Vecht J, Lamers CB, Masclee AA. Long-term results of octreotide-therapy in severe dumping syndrome. Clin Endocrinol (Oxf)1999 Nov;51(5): Mechanick JI, Kushner RF, Sugerman HJ, Gonzalez-Campoy JM, Collazo-Clavell ML, Spitz AF, et al. American Association of Clinical Endocrinologists, The Obesity Society, and American Society for Metabolic & Bariatric Surgery medical guidelines for clinical practice for the perioperative nutritional, metabolic, and nonsurgical support of the bariatric surgery patient. Obesity (Silver Spring)2009 Apr;17 Suppl 1:S1-70, v. 32. Laurenius A, Larsson I, Bueter M, Melanson KJ, Bosaeus I, Forslund HB, et al. Changes in eating behaviour and meal pattern following Roux-en-Y gastric bypass. Int J Obes (Lond)2012 Mar;36(3): Colles SL, Dixon JB, Marks P, Strauss BJ, O'Brien PE. Preoperative weight loss with a verylow-energy diet: quantitation of changes in liver and abdominal fat by serial imaging. Am J Clin Nutr2006 Aug;84(2): Tarnoff M, Kaplan LM, Shikora S. An evidenced-based assessment of preoperative weight loss in bariatric surgery. Obes Surg2008 Sep;18(9): Van Nieuwenhove Y, Dambrauskas Z, Campillo-Soto A, van Dielen F, Wiezer R, Janssen I, et al. Preoperative very low-calorie diet and operative outcome after laparoscopic gastric bypass: a randomized multicenter study. Arch Surg2011 Nov;146(11): Aills L, Blankenship J, Buffington C, Furtado M, Parrott J. ASMBS Allied Health Nutritional Guidelines for the Surgical Weight Loss Patient. Surg Obes Relat Dis2008 Sep-Oct;4(5 Suppl):S Odstrcil EA, Martinez JG, Santa Ana CA, Xue B, Schneider RE, Steffer KJ, et al. The contribution of malabsorption to the reduction in net energy absorption after long-limb Roux-en- Y gastric bypass. Am J Clin Nutr2010 Oct;92(4): Laurenius A TP, Näslund I, Hedenbro J, Lönroth H, Olbers T Kosttillskott och provtagning efter gastric bypass - förslag baserat på 4 internationella rekommendationer. Abstract presenterat vid Kirurgveckan i Halmstad2009; 39. Biesemeier CK GJ, et al. ADA Pocket guide to bariatric surgery Apovian CM, Cummings S, Anderson W, Borud L, Boyer K, Day K, et al. Best practice updates for multidisciplinary care in weight loss surgery. Obesity (Silver Spring)2009 May;17(5): Brolin RE, Gorman RC, Milgrim LM, Kenler HA. Multivitamin prophylaxis in prevention of post-gastric bypass vitamin and mineral deficiencies. Int J Obes1991 Oct;15(10): Aasheim ET. Wernicke encephalopathy after bariatric surgery: a systematic review. Ann Surg2008 Nov;248(5): FAKTARUTA Gastric bypass: Pro et contra Fördelar: Ingreppet ger en effektiv viktreduktion som varar över tid, det ger en bättre metabol kontroll, och ett mer normalt kostintag och ätbeteende. Sida 6 av 10
7 Nackdelar: 10% återtar sin ursprungliga vikt, risk för näringsbrist och behov av ett livslångt näringstillskottsintag. SAMMANFATTNING 1. Verkningsmekanismerna vid gastric bypass är komplexa 2. Multifaktoriell förändring av kostintaget 3. Dumpingsyndromet är relativt vanligt och går nästan alltid att åtgärda med kostbehandling 4. Reaktiv hypoglykemi går att kostbehandla, ibland behövs tillägg av läkemedel 5. Kostbehandling ofta tillräckligt vid reaktiv hypoglykemi 6. Evidensen bakom kostråd vid gastric bypass är otillräcklig 7. Evidensen är bättre vad gäller vitamin och mineraltillskott 8. Årlig provtagning och viktkontroll rekommenderas 9. Patienterna som genomgått gastric bypass är ofta mycket nöjda med hur de kan äta 10. Patienter med problem måste omhändertas och behandlas; t ex buksmärtor, kräkningar, dumpingsyndromet, reaktiv hypoglykemi, viktuppgång Figurer Fig 1. Kirurgiska tekniker Sida 7 av 10
8 Sida 8 av 10
9 Upp Sida 9 av 10
10 [Innehåll] [Ordföranden] [Sett & Hört] [Aktuell Info] [Redaktionen] [Arkivet] [Länkar] [Diskussionsforum] [Diabetes Update] Sida 10 av 10
Överviktskirurgi vem, hur och resultat?
Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp
Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling
Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Malin Werling ST-läkare allmänmedicin, Göteborg Forskare, Sahlgrenska/SU malin.werling@vgregion.se Stockholm SFSD symposium 2016-04-08 Disposition Bakgrund/Historik
Utlåtande avseende nominerad fråga för HTA-rapport. Substitution med vitaminer och mineraler efter fetmaoperation med gastric bypass
Utlåtande avseende nominerad fråga för HTA-rapport Substitution med vitaminer och mineraler efter fetmaoperation med gastric bypass Förslag/ställd fråga: Vilket vetenskapligt underlag finns för rekommendationer
Graviditet efter fetmakirurgi
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2017-11-30 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravård Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas
Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.
Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt
Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus
Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Obesitas - Behandlingsmodaliteter Livsstilsförändringar Diet regimer Fysisk aktivitet Beteende terapi
AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)
--9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion
Måltidersättning och viktreduktion
Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning
För vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi
För vårdgivare Bakgrund Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt
Vitaminer, mineraler och nutrition Vad ska vi rekommendera obesitasopererade som blir gravida? Anna Laurenius, leg dietist, med dr
Vitaminer, mineraler och nutrition Vad ska vi rekommendera obesitasopererade som blir gravida? Anna Laurenius, leg dietist, med dr Avd för Gastrokirurgisk forskning och utbildning, Sahlgrenska akademin
Regionala riktlinjer för mödrahälsovården gällande kvinnor som genomgått viktminskningskirurgi
Regionala riktlinjer för mödrahälsovården gällande kvinnor som genomgått viktminskningskirurgi Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Exklusiv enteral nutritionsbehandling
Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt
AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)
AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några
Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.
1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003
Nordiska riktlinjer för kosttillskott och uppföljning efter obesitaskirurgi
Nordiska riktlinjer för kosttillskott och uppföljning efter obesitaskirurgi MONITORERING OCH SUPPLEMENTERING MED VITAMINER OCH MINERALER Obesitaskirurgi utgör den mest effektiva behandlingsmetoden mot
Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se
Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom
Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr
Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min
Regionala riktlinjer för kvinnor inom mödrahälsovården som genomgått gastric by-passoperation
Regionala riktlinjer för kvinnor inom mödrahälsovården som genomgått gastric by-passoperation Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med
Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?
Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,
Vitaminer, mineraler och nutrition Vad ska vi rekommendera obesitasopererade som blir gravida? Anna Laurenius, leg die/st, med dr
Vitaminer, mineraler och nutrition Vad ska vi rekommendera obesitasopererade som blir gravida? Anna Laurenius, leg die/st, med dr Avd för Gastrokirurgisk forskning och utbildning, Sahlgrenska akademin
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se
Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får
Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare?
Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare? Swedish Nutri;on Founda;on 20 april 2015 Ideon Science Park, Lund Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr Enheten
Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna
Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Sena problem på mottagningen
Psykosociala besvär och livskvalitet som indikation och kontraindikation Mikael Wirén Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Sena problem på mottagningen Jag kommer inte ner till 67 kg,
Välkomna! Fetma förekomst, konsekvenser och behandling. Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska
Välkomna! Fetma förekomst, konsekvenser och behandling Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska http://www.vgregion.se/beslutstodfetma Kom ihåg att mekanismerna bakom fetma är
Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom?
Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom? Torbjörn Eriksson, specialistläkare i Värnamo, skrev denna essäuppgift för Svensk Kirurgisk Förenings kompetensbevis i kirurgi 2008. Han har nu uppdaterat den för
ERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?
Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller
Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset
Verksamhetsområde Kirurgi Fetma Fetma hos en person orsakas av obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Man kan kalla tillståndet för en sjukdom som i sin tur ökar risken att utveckla diabetes
Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Överviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Faktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Mat vid gastropares. Leg dietist, Ph.D. Eva Olausson Diabetescentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Hemsida: www.evaolausson.
Mat vid gastropares Leg dietist, Ph.D. Eva Olausson Diabetescentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Hemsida: www.evaolausson.se Delarbeten i avhandlingen Measurement of gastric emptying by radiopaque
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt
Komplikationskonferens. Arlanda 3 dec 2014. Johan Ottosson MD PhD. Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden
Komplikationskonferens Arlanda 3 dec 2014 Johan Ottosson MD PhD Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) Startade 2007 100% av opererande enheter
Bariatrisk kirurgi KANDIDATER
Definition - fetma Bariatrisk kirurgi KANDIDATER 2013-11-29 BMI (body mass index) kompenserar för kroppslängd: BMI (kg/m 2 ) = vikt(kg)/[längd(m)] 2 Övervikt: BMI > 25 Fetma: BMI > 30 Sjuklig fetma: BMI
Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni
Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta
Bariatrisk kirurgi KANDIDATER
Definition - fetma Bariatrisk kirurgi KANDIDATER 2014-02-27 BMI (body mass index) kompenserar för kroppslängd: BMI (kg/m 2 ) = vikt(kg)/[längd(m)] 2 Övervikt: BMI > 25 Fetma: BMI > 30 Sjuklig fetma: BMI
Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi
Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Rebecka Kaplan Sturk Mödrahälsovårdsöverläkare Kvinnokliniken Södersjukhuset Roos N. et al BMJ 2013 1 Gastric bypass i Sverige År 2007-2011 genomfördes i
Kostvanor, dumpingsymtom och upplevelse av dietistkontakt hos personer som genomgått gastric bypass
Examensarbete C, 15hp Grundnivå ht 2014 Kostvanor, dumpingsymtom och upplevelse av dietistkontakt hos personer som genomgått gastric bypass en kvantitativ tvärsnittsundersökning Malin Larhammar och Cecilia
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Patientinformation angående överviktskirurgi
Patientinformation angående överviktskirurgi Patientinformation angående överviktskirurgi Innehållsförteckning Din roll... 5 Konsekvenserna av svår fetma.... 5 BMI-tabell...6-7 Introduktion.... 8 Att
Läkemedelsupptag vid mag-tarmsjukdom och efter gastric bypass operation. Jäv. Steg i absorptionen. 1) Läkemedlet sönderdelas
Läkemedelsupptag vid mag-tarmsjukdom och efter gastric bypass operation Eva Wikström Jonsson överläkare, docent Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Jäv Klinisk farmakologi, Karolinska
En guidad tur i kostdjungeln
Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte
Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat
Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat
Obesitaskirurgi att tänka på före och efter operation
Obesitaskirurgi att tänka på före och efter operation Skånsk Allmänläkardag 2014 Med Dr/Överläkare Kirurgi SUS/Landskrona Definition - fetma BMI (kg/m 2 ) = vikt(kg)/[längd(m)] 2 Sjuklig fetma: BMI > 35
Tema: Diabetes Obesitas
ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XXIV NUMMER 2 MARS 2015 Tema: Diabetes Obesitas Organ för Sver iges Kli n iska Di etister Redaktion Ansvarig utgivare Elisabet Rothenberg Redaktör Magnus Forslin
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,
Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus
Överviktskirurgi och diabetesmedicinering Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus 1 Diabetes klassificering Typ 2 2 ANDIS All New Diabetes In Skåne 2008-2013 Diabeteskomplikationer Mikrovaskulära:
Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen
GASTROPARES Vad är gastropares? Med gastropares menas fördröjd magsäcks tömning och den drabbar hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och beror på nervskador i magtarmkanalen.
Varför måste man ha diabetes? Diabeteskirurgi Metabol kirurgi
Varför måste man ha diabetes? Diabeteskirurgi Metabol kirurgi Arvo Hänni, Hans-Erik Johansson, Anette Öhrn-Liberg Överviktsenheten/Endokrin & Diabetessektionen Specialmedicin, Akademiska Sjukhuset, Uppsala
Ger socker typ 2-diabetes?
Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats
HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh
HTA Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården Christina Bergh HTA-centrum Permanent enhet 2011 Består av 7 HTA-experter 20-70% Bibliotekarie Projektsamordnare Bistår med kontakt till
Kostrekommendationer & evidens
Kostrekommendationer & evidens SEDS 16 maj 2019 Cecilia Pettersson Leg dietist Doktorand SEDS Höstmöte 2017 När svenska näringsrekommendationer krockar med den ätstörda verkligheten Gisela van der Ster
Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm
Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september
Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26
Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Peter Sigsjö Hälso och sjukvårdsstrateg 040-675 36 70 Stefan.karlegard@skane.se Datum 2015-04-01 1 (5) Behovsanalys vid förlängning av befintligt
Laparoskopisk Gastric Bypass för ungdomar (13-18 år) med svår fetma
Laparoskopisk Gastric Bypass för ungdomar (13-18 år) med svår fetma AMOS- En svensk multicenter studie Eva Gronowitz European prevalence of overweight and obesity in children & adolescents: heterogeneous
XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning
PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad
Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt
Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Yvonne von Hausswolff-Juhlin Enhetschef SCÄ-FoU SCÄ 16 oktober 2014 1 Prognos Nature 404,
Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:
Fallprevention Dietist Magnus Eriksson Magnus.Eriksson9@Eskilstuna.se Tel: 016-710 51 11 Vem är jag? 33 år Karlstad Vof- Eskilstuna Legitimerad dietist Motorcross Hur mycket mat äter vi under en livstid?
Per Videhult, överläkare, överviktsenheten, kirurgkliniken, Västerås sjukhus
DEBATT 13 KOMMENTARER Varför hade många av deltagarna i tävlingen»biggest loser«gått upp i vikt igen efter sex år? Svaret ligger i ämnesomsättningen, skriver Per Videhult, och refererar till en studie
Viktbehandling icke kirurgisk
Viktbehandling icke kirurgisk Niclas Abrahamsson Endokrin Akademiska Sjukhuset i Uppsala Är det då så farligt att vara överviktig? BMI>40kg/m 2 6% av USAs vuxna bef Konsumerar 20% av sjukvårdsbudgeten
Information till dig som genomgått en gastric bypass
Sida 1 (5) Information till dig som genomgått en gastric bypass Konvalescensen Operationen är första steget i en stor omställning i ditt liv. Under konvalescenstiden skall vävnaderna läka efter operationen
Uppföljning av gastric bypass-opererade patienter inom opererande enheter och primärvården - en undersökning på Hällefors vårdcentral.
1 Uppföljning av gastric bypass-opererade patienter inom opererande enheter och primärvården - en undersökning på Hällefors vårdcentral. Luma Muhi/ST läkare/hällefors vårdcentral. Handledare: Peter Engfeldt,
List of publications from SOReg
2016-03-01 List of publications from SOReg Peer-reviewed original publications from SOReg: 1. Stenberg E, Szabo E, Agren G et al, for the Scandinavian Obesity Surgery Registry Study Group. Early complications
Livsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Patientens upplevelse av obesitaskirurgi
Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen
= + 16KG +1KG 4 KG KATT VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS KATTER SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA
LÅT DIN KATT LEVA LIVET LÄTTARE VIKTEN AV ATT HÅLLA VIKTEN Rätt hull är en förutsättning för din katts hälsa och välbefinnande Katter lagrar sina överflödiga fettreserver främst kring bukpartiet. Detta
Meny. Matprat som förändrar. Termodynamik. Viktarbete. Samtalet vägen till förändring. Minimera ett förmanande förhållningssätt.
Akademiskt primärvårdscentrum Matprat som förändrar Specialistdietist Mahnoush Malek Viktarbete - Realiteten, samtalet Meny Nutrition - Utveckling, samtid och framtid - Modedieter, NNR 2012 Evidens och
Skräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska.
Skräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska.se 1 Rikscentrum Barnobesitas Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska
Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
1.1 (2p)Nämn två indikationer för överviktkirurgi. 1.2 (2p) Vilka operationsmetoder kan man tänka sig att erbjuda henne?
Du har nyligen fått ett vikariat på EV sektionen på Akademiska sjukhuset och denna eftermiddag är det din tur att ha mottagning. Första patienten är en 45 år gammal kvinna som är remitterad till din mottagning
Fetma varför en utmaning för läkare och patient?
Fetma varför en utmaning för läkare och patient? Helena Dreber, ST-läkare i allmänmedicin (Lekeberg) och doktorand (KI) Erik Hemmingsson, Forskare (Överviktscentrum, KI) 2015-01-14 Fetma är svårbehandlat
ULF O GUSTAFSSON DOCENT, ÖVERLÄKARE KIRURG DANDERYDS SJUKHUS SVERIGE NYTTAN AV PREOPERATIV NUTRITION
ULF O GUSTAFSSON DOCENT, ÖVERLÄKARE KIRURG DANDERYDS SJUKHUS SVERIGE NYTTAN AV PREOPERATIV NUTRITION SPELAR PREOPERATIV NUTRITION NÅGON ROLL VID DAGKIRURGI? JA FINNS DET EVIDENS FÖR DETTA PÅSTÅENDE? NEJ
BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA
BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE
Kostråd till dig som är opererad för obesitas
Kostråd till dig som är opererad för obesitas Ersta sjukhus Dietistmottagningen Vid frågor vänligen ring: Dietist Christina Omnell Tel. 08-714 62 93 Telefontid: tis fre 09.45 10.15 Dietist Moa Magnusson
PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay
PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Egenansvar för vård och hälsa - vad kan det innebära och hur långt sträcker sig individens ansvar. Exemplet obesitaskirurgi
Egenansvar för vård och hälsa - vad kan det innebära och hur långt sträcker sig individens ansvar. Exemplet obesitaskirurgi Ingmar Näslund Öl, docent, kir.klin, USÖ Med rådgivare, ÖLL Livsstilsförändring
Viktigaste Ändringar
Revision av Handlingsprogram Övervikt/Fetma - Vuxna Viktigaste Ändringar Betoning av vårdkedja Tydligare flödesschema för behandlingsarbetet Flödesschema för organisation Evidens Stöd för prioritering
DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen
Som tillägg till kost och motion för vuxna patienter med typ 2-diabetes INDIKATIONER I monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans I kombination med: - metformin
Vitaminer & mineraler vid överviktskirurgi
Produktinformation Baricol Complete Vitaminer & mineraler vid överviktskirurgi BARICOL Therapeutic solutions Vitaminer & mineraler vid överviktskirurgi Efter en överviktsoperation är risken stor att man
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt
Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt
Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt
Patient s experience of the dieticians dietary advice before and after a gastric bypass surgery. - A questionnaire study
före och efter gastrisk bypass operation. - En enkätstudie Patient s experience of the dieticians dietary advice before and after a gastric bypass surgery. - A questionnaire study Diana Karlsson, Hanna
Meny. Matpratsom förändrar. Viktarbete. Behandling. Ålderns betydelse för behandlingen. Viktstabilitet = Energibalans
Matpratsom förändrar Meny Behandling - Viktarbete, realiteten, samtalet Nutrition - Utveckling, samtid och framtid - Modedieter, NNR 2012 Evidens och nutritionsbehandling - Svårigheter, nutritionsområden
Bariatrisk kirurgi. Baros: vikt. överskott av kroppsfett
Bariatrisk kirurgi Baros: vikt Iatrikos: medicin Obesitas: överskott av kroppsfett Definitioner BMI Benämning Klass 25-29.9 Övervikt 30-34.9 Obese I 35-39.9 Moderately Obese II 40-49.9 Morbidly Obese III
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Gastric pacing (magsäcksstimulering) vid behandling av fetma
Gastric pacing (magsäcksstimulering) vid behandling av fetma Publicerad 04-03-10 Version 1 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Gastric pacing är en ny metod för behandling av fetma som innebär att elektrisk
Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY
Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.
23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
STARK INFÖR BARIATRISK KIRURGI - KUNSKAPSUNDERLAG
STARK INFÖR BARIATRISK KIRURGI - KUNSKAPSUNDERLAG INLEDNING Socialstyrelsen fastställde 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Syftet med riktlinjerna är att lyfta fram evidensbaserade
Välkomna! 12.30-14.00 Kardiovaskulära riskfaktorer med tonvikt på fetma och motion. Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska
Välkomna! 12.30-14.00 Kardiovaskulära riskfaktorer med tonvikt på fetma och motion Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska Disposition Riskfaktorer - allmänt Ateroskleros - vad