Spanska som skolämne teori och praktik, 7,5 hp Examination - PM

Transkript

1 Spanska som skolämne teori och praktik, 7,5 hp Examination - PM Gemensam litteratur: Higuera, J.M. (2009). Ur Andraspråksinlärning en analys av kommunikationsproblem och kommunikationsstrategier hos den målspråkliga produktionen av svensktalande inlärare som läser Moderna språk spanska. Tornberg, U. (2009) Språkdidaktik. Malmö: Gleerups. (Caps. 1-4 samt 8) Examinationen ska spegla kursens lärandemål: centrala teoribildningar inom språklärande och deras betydelse för undervisning i moderna språk, spanska. Under kursens olika moduler behandlas olika ämnesdidaktiska traditioner/perspektiv utifrån en historisk utveckling i ett europeiskt utbildningssammanhang. Dessa traditioner/perspektiv relateras till den kunskapssyn som ligger bakom den s.k. kommunikativa språkundervisningen. Kursens obligatoriska litteratur har fokus på centrala begrepp och frågeställningar kring hur språklärande går till och hur en kommunikativ och handlingsorienterad språkundervisning kan se ut. Här följer några ämnesdidaktiska begrepp och frågeställningar som är centrala i kursens seminariediskussioner: Inlärnings- och kommunikationsstrategier Språklig medvetenhet Inlärar- eller lärandestilar (The good language learner) Medvetet och omedvetet språklärande dikotomin learning/acquisition) Acquisition order Comprehensible input Grammatik som produkt, grammatik som process, grammatik som färdighet, grammaticalisation Induktion vs deduktion Deklarativ vs. procedurkunskap Kontrastiv analys och felanalys Interlanguage Formativ och summativ bedömning i språkundervisningen Examinationen består i att skriva och presentera ett PM omfattande cirka 2500 ord där du sammanfattar och utvecklar ett ämnesdidaktiskt tema utifrån eget fördjupningsintresse. Varje student ska välja en frågeställning samt relevant litteratur från listan nedan (egna frågeställningar och annan relevant litteratur som ni finner kan också användas). Observera att PM:et ska skrivas på spanska. Vid examinationsseminariet v lägger du såväl fram ditt eget PM samt kritiskt granskar och diskuterar en studentkollegas. För att alla ska hinna läsa texterna ska dessa laddas upp i Studentportalen senast den 28 november. Schema för vem som granskar vilket PM meddelas senare. Inför examinationsseminariet förbereder du en kort redovisning av ditt PM med ppt eller annat visuellt stöd. Lämplig redovisningslängd är cirka 10 minuter. Inför redovisningen fokuserar ni på det ni funnit centralt och relevant ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv i den utvalda litteraturen.

2 Vad är ett PM? Ordet är en förkortning av latinets promemoria, för minnet Ett PM kan sägas utgöra ett mellanting mellan den fria essän och den vetenskapliga uppsatsen. I likhet med den vetenskapliga uppsatsen bör PM:et vara sakligt grundat och ta sin utgångspunkt i ett konkret källmaterial och inte bara bygga på fritt tyckande. Avsikten med PM-uppgiften är att du kritiskt och självständigt ska diskutera en frågeställning som inryms inom kursen och dra trådar mellan de kursens olika texter. Det är givetvis väsentligt att kurslitteraturen behandlas men det går även bra att komplettera med annan litteratur inom det ämne du har valt. PM:ets grund bör utgöras av sammanfattning och tematisering, kritisk granskning och diskussion av litteraturen utifrån din frågeställning. PM:ets utformning Formen i ett PM är i princip densamma som i andra vetenskapliga uppsatser: Inledning: Vad jag tänker skriva Den första delen i PM:et bör beskriva den frågeställning du har valt att analysera. Tänk på att presentera frågeställningen så tydligt som möjligt. Beskriv även det eventuella syftet med att studera just denna frågeställning. Huvudtext: Nu skriver jag det I denna del resonerar och problematiserar du kring ditt valda ämne. Diskutera utifrån kurslitteraturen och eventuell övrig litteratur. Fundera även lite kring hur man skulle kunna gå vidare om man vill studera detta område empiriskt. Presentera detta i ett kort metodavsnitt i slutet av huvudtexten. Diskussion och slutsatser: Detta är vad jag skrev och nu vill jag tolka det Det är värt att lägga ner möda på dispositionen. Den avgör, tillsammans med språk och innehåll, om framställningen blir intressant och roligt att läsa. Använd gärna underrubriker, det gör det lättare att följa dina tankegångar. Försök att lägga ut en röd tråd som läsaren kan följa. Tänk efter vad som är viktigt. Vad bör utredas i detalj och vad kan nämnas mer i förbigående? Vilka exempel illustrerar bäst det du vill säga? Några andra hållpunkter: Sträva efter att odla ett vetenskapligt förhållningssätt till stoffet. Var noga med att skilja på citat, referat och egna åsikter, synpunkter och analyser. Citat ur texter ska vara ordagranna och försedda med sidhänvisningar. Vid referat av resonemang ska man ange källan till det sagda och när man framför sina egna åsikter bör även detta tydligt framgå. Ange korrekta referenser och gör genomgående lika, oavsett vilket referenssystem du använder. Hänvisa till resonemang och tankegångar i litteraturen, men undvik att stapla citat på varandra. Eftersträva att få fram en informationsrik text som refererar till flera källor, men som samtidigt flyter på bra och är lätt att läsa. Egna kommentarer, ställningstaganden och reflektioner är alltid bra, men om man vill räcker det om man ställer olika åsikter som framförs i litteraturen emot varandra. Kritisera gärna författare, men motivera alltid din kritik!

3 Korrekturläs alltid ditt PM innan du lämnar in det. Stavfel, syftningsfel etc. är irriterande och förtar något av läsvärdet. Det är en bra idé att be någon att korrekturläsa det du har skrivit och ge mindre kommentarer. Det kan vara tills stor hjälp. Här följer några förslag på ämnesdidaktiska frågeställningar som kan vara centrala i nedanstående litteratur (beroende på ert val) och som lämpar sig till PM-skrivandet: Grammatikens roll i språkundervisningen Olika didaktiska positioner gentemot grammatiken i språkundervisningen. Vilken roll har (bör ha) grammatiken i en kommunikativ språkundervisning? Vad innebär att tillämpa en moderat kommunikativ inställning i språkundervisningen? GERS Kunskapssynen bakom den gemensamma europeiska referensramen för språk och GERS:s deskriptorer som ett verktyg för att konkretisera undervisningens mål och innehåll. Produktiva färdigheter Hur integreras teori och praktik i skolan vad gäller produktiva färdigheter (muntlig och skriftlig produktion och interaktion)? Hur jobbar språkläraren och inlärarna mot kommunikativa mål genom skriv- och interaktionsuppgifter? Hur bör språkläraren förhålla sig till språkfel hos elevernas skriftliga och muntliga produktion? Kultur i språkundervisningen Vad betyder kultur i språkundervisningen? Vilken kultur ska man lära sig? Vilken kultur ska man lära ut? På vilket sätt kan man arbeta mot kommunikativa lärandemål genom exempelvis litterära texter, musik eller andra kulturyttringar? Vad innebär begreppet interkulturalitet för undervisningen i moderna språk? Betyg och bedömning Bedömning av inlärarens allsidiga kommunikativa kompetens och olika typer av bedömning enligt GERS. Hur fungerar (bör fungera) bedömning i praktiken (grund- och gymnasieskolan)? IKT i språkundervisningen Finns det ett behov av att anpassa skolmodellen och språkundervisningen till det digitala samhället? Vad innebär att dagens grundskole- och gymnasieelever utvecklat nya sätt att lära (informellt lärande)? Hur lär sig internetgenerationen språk? Hur förhåller sig lärare till de här nya (informella) inlärningsstilar? Dikotomin digital natives/digital immigrants, är den hållbar? IKT ur ett inlärningsteoretiskt perspektiv (se Connectivism och Svensson s ) Google: tjänster och verktyg Bloggar Wikis Podcasting SMS och MMS Videoinspelning genom mobila enheter Bild- och videoredigeringsprogram Sociala nätverk Folksonomies Vilka möjligheter finns i ovanlistade resurser för kommunikation mellan lärare och elever? Hur kan man använda sig av dessa resurser i arbetet mot språkundervisningens kommunikativa mål?

4 Målspråk och undervisningsspråk Målspråket som arbets- och kommunikationsspråk i klassrummet får stöd i tidigare forskning om andraspråksinlärning. I ett undervisningssammanhang där målspråket inte uppfyller en samhällelig funktion (spanskämnet i den svenska skolan) uppkommer däremot andra behov, olika undervisningspraxis och olika uppfattningar om vilket språk ska man använda för att t ex ge instruktioner eller förklara grammatiska fenomen. Vad innebär att undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på målspråket? Hur påverkar lärarens användning av målspråket i klassrummet elevernas inlärningsprocess? Vad gäller arbets- och kommunikationsspråk i klassrummet, finns det metodologiska skillnader mellan engelska och moderna språk, eller beror olika undervisningspraxis på andra faktorer, såsom ämnenas olika status i skolsystemet eller tillgång till dagligt input via media? Litteraturlista Aqcuaroni Muñoz, R. (1997), La experiencia de la poesía: Algunas reflexiones teóricas para apoyar su incorporación en la enseñanza de E/LE, Cuadernos Cervantes, 12, pp Disponible en: Albaladejo García, M. D. (2007). Cómo llevar la literatura al aula de ELE: de la teoría a la práctica., en Marcoele, 5. Disponible en: Baralo, Marta. (1999) La adquisición del español como lengua extranjera. Madrid: Arco/Libros. Bergström, Inger m. fl (1995). Nya erfarenheter i språkundervisningen. Tolv artiklar om forskning och klassrumserfarenheter. Bonnier Utbildning, Uppsala. Corder, S. P. (1981). Error Analysis and Interlanguage. Oxford: Oxford University Press. Consejo de Europa. (2002) Marco común europeo de referencia para las lenguas: aprendizaje, enseñanza, evaluación. Madrid: MECD y Anaya, traducido y adaptado por el Instituto Cervantes. Diaz, P. (2012) Webben i undervisningen : digitala verktyg och sociala medier för lärande. Stockholm: Studentlitteratur. Ellis, Rod (1985). Understanding Second Language Acquisition. Oxford University Press, Hong Kong. Estévez Coto, M., Y. Fernández de Valderrama. (2006) El componente cultural en la clase de E/LE. Edelsa. Gagnestam, E. (2005). Kultur i språkundervisning. Lund: Studentlitteratur. Griffin, K. (2005) Lingüística aplicada a la enseñanza del español como 2/L. Madrid: Arco/Libros

5 Higuera, J.M. (2009). Andraspråksinlärning en analys av kommunikationsproblem och kommunikationsstrategier hos den målspråkliga produktionen av svensktalande inlärare som läser Moderna språk spanska. Examensarbete, 15 etcs. Falun: Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier. Hedge, T. (2000) Teaching and Learning in the Language Classroom. Oxford: Oxford UP. Johansson S. (1975) The Use of Error Analysis and Contrastive Analysis. ELT Journal, 29 (3): Oxford University Press. Malmberg, P m fl. (2000) I huvudet på en elev. Stockholm: Bonniers. Miquel, L.; Sans, N. (2004) El componente cultural: un ingrediente más de las clases de lengua. Red ELE, número 0. Disponible en: Miquel.pdf?documentId=0901e72b80e0c8d9 Moreno Fernández, F. (2000) Qué español enseñar. Madrid: Arco/Libros. Sánchez Lobato J., I. Santos Gargallo. (2004) Vademécum para la formación de profesores. Enseñar español como segunda lengua (L2)/ lengua extranjera (LE). SGEL. Santos Gargallo, I. (1993) Análisis Contrastivo, Análisis de Errores e Interlengua en el marco de la Lingüística Contrastiva. Madrid: Editorial Síntesis. Santos Gargallo, I. (1999) Lingüística aplicada a la enseñanza-aprendizaje del español como lengua extranjera. Madrid: Arco/Libros Skolverket (2009) Gemensam, europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Stockholm: Liber. Skolverket. (2001). Språkboken. Stockholm: Liber. Svensson, Patrik. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Informationsteknik, kommunikation och lärande. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. Tornberg, U. (2009). Språkdidaktik. Malmö: Gleerups VV. AA. Diccionario de términos clave de ELE. Instituto Cervantes. ISBN http://cvc.cervantes.es/ensenanza/biblioteca_ele/diccio_ele/default.htm