Kursbeskrivning. Teorier i barn- och ungdomsvetenskap

Transkript

1 1 (11) Kursbeskrivning Teorier i barn- och ungdomsvetenskap 7,5 hp, Forskarnivå, halvfart Kurskod: UB30034 Våren 2017 Kursansvarig/kursledare Lucas Gottzén lucas.gottzen@buv.su.se Kursadministratör Beatrice Chaveroche beatrice.chaveroche@buv.su.se Lärare Lucas Gottzén, Rickard Jonsson Examinator Lucas Gottzén lucas.gottzen@buv.su.se Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se institutionen Stockholm

2 2 (11) Allmänt om kursen Kursen introducerar tvärvetenskaplig teori kring barn- och ungdom. Betoning ligger på samtida teoribildning inom samhälls- och kulturvetenskap. Kursen berör specifika arenor och institutioner viktiga för barn- och ungdom, men primärt fokus ligger på centrala teoretiska diskussioner i fältet, särskilt kring socialisation, ålder och generation. Även dimensioner som synliggör diversifieringen av barn- och ungdom, såsom etnicitet, sexualitet, klass och genus, berörs. Vetenskapsteoretiska utgångspunkter kring forskning med och om barn och unga diskuteras. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas forskarstuderande kunna: redogöra för historiska och samtida teoretiska diskussioner som är centrala för barnoch ungdomsvetenskap, övergripande presentera vetenskapsteoretiska grunder och centrala vetenskapsteoretiska problem för barn- och ungdomsstudier med utgångspunkt tagen i ett antal för fältet centrala begrepp, redogöra för, kritiskt granska och tillämpa centrala begrepp och perspektiv inom barn- och ungdomsvetenskap, ha fördjupat sitt lärande särskilt kring ett av de centrala begreppen som har särskilt stark anknytning till det egna forskningsprojektet. Kursens uppläggning Kursen ges på halvfart dagtid under perioden 15 mars 7 juni med lärarledd undervisning varannan vecka samt däremellan enskilt arbete. I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och behöver anmäla sig på nytt för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle.

3 3 (11) Examinationer och uppgifter Delkursen examineras genom två veckopapers samt ett slutpaper. Det förväntas även att deltagarna är aktiva vid föreläsningarna/seminarierna. Innehåll Vecka 11 Seminarium: Socialisation och utveckling 15 mars sal 204 mellan Institutionen ligger på Frescati Hagväg 24, Brunnsviken. Detta seminarium presenterar de två begrepp som varit historiskt mest centrala för studiet av barn och unga socialisation och utveckling. Det introducerar en rad centrala teoretiker inom psykologi, sociologi och antropologi, kritik av dessa, samt olika former av socialisations- och utvecklingsteorier. Bronfenbrenner, U. (1986). Ecology of the family as a context for human development: Research perspectives. Developmental Psychology 22(6): Durkheim, E. (1961) Moral education: A study in the theory and application of the sociology of education. New York: The Free Press. (kap. 9-10).* Erikson, E. H. (1950/1993). Barnet och samhället. Stockholm: Natur & kultur. (kap 7)* Parsons, T. (1955b/1968). Family structure and the socialization of the child. I T. Parsons & R. F. Bales (red.) Family: Socialization and interaction process (s ). London: Routledge & Kegan Paul.* Piaget, J. (1973/1992). The necessity and significance of comparative research in developmental psychology. I Jencks, C. (red.) The sociology of childhood: Essential readings (s ). Aldershot: Gregg Revivals.* Waksler, F. C. (1991). Beyond socialization. I Waksler, F. C. (red.) Studying the social worlds of children: Sociological readings (s ). London: Routledge.* Aronsson, K. (2000). Magikern i barnkammaren: Stadier i Jean Piagets utveckling. Tva rsnitt 22: Burman, E. (2008). Deconstructing developmental psychology. London: Routledge. (kap 1 & 12) Langness, L. L. (1975). Margaret Mead and the study of socialization. Ethos 3(2): Mackay, R. W. (1973/1991) Conceptions of children and models of socialization. I Waksler, F. C. (red.) Studying the social worlds of children: Sociological readings (s ). London: Routledge. Mead, G. H. (1976/1995) Medvetandet, jaget och samhället från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos. (kap. III + 33)

4 4 (11) Ochs, E., & Schieffelin, B. (2008). Language socialization: An historical overview. In Encyclopedia of language and education (s ). New York: Springer. Vecka 13 Seminarium: Generation, livsfas eller ålder? 28 mars sal 204 mellan I detta seminarium presenteras perspektiv och begrepp som presenterats som alternativ till socialisations- och utvecklingsbegreppen för studiet av barn och unga. Det rör sig framför allt om begrepp som söker fånga det som är specifikt för barns och ungas livsvillkor och som problematiserar barn- och ungdomsperioden som biologiskt determinerat. Centrala begrepp som berörs inkluderar generationsordning, generation, (social) ålder, ålderism, childism, ungdom, livsfas, livslopp, identitet. Alanen, L. (2009). Generational order. I J. Qvortrup, W. A. Corsaro & M.S. Hong (red.) The Palgrave handbook of childhood studies (s ). Basingstoke: Palgrave Macmillan. * Bennett, A. (2007). As young as you feel: Youth as a discursive construct. I Hodkinson, P. & Deicke, W. (red.) Youth cultures: Scenes, subcultures and tribes (s ). Routledge.* Laz, C. (1998). Act your age. Sociological Forum 13(1): Mannheim, K. (1952). The problem of generations. I Essays on the sociology of knowledge (s ). London: Routledge & Kegan Paul.* Närvänen, A. L., & Näsman, E. (2004). Childhood as generation or life phase? Young 12(1): Rattansi, A., & Phoenix, A. (2005). Rethinking youth identities: Modernist and postmodernist frameworks. Identity 5(2): Bynner, J. (2005). Rethinking the youth phase of the life-course: The case for emerging adulthood? Journal of Youth Studies 8(4): Bytheway, B. & Johnson, J. (1990). On defining ageism. Critical Social Policy 10(29): Elder, G. H., & Rockwell, R. C. (1979). The life-course and human development: An ecological perspective. International Journal of Behavioral Development 2(1): Goodwin, J., & O Connor, H. (2009). Youth and generation. I Furlong, A. (red.) Handbook of youth and young adulthood: New perspectives and agendas (s ). London: Routledge. Halberstam, J. (2005). In a queer time and place: Transgender bodies, subcultural lives. NYU Press. (kap 7)* Webb, E. (2004). Discrimination against children. Archives of Disease in Childhood 89(9): Vecka 15 Seminarium: Röst och representation 12 april sal 204 mellan 10-15

5 5 (11) Inom barndomsforskningen har frågor kring representation av barns och ungas röster och erfarenheter varit centrala. Detta rör delvis frågor om metod, men berör också mer grundläggande frågor kring epistemologi, ontologi och maktrelationer mellan barn och vuxna. I detta seminarium presenteras debatter inom barndomsforskningen, men det diskuterar också frågor om röst och representation diskuterats inom filosofi och kritisk teori. Alcoff, L. (1991) The problem of speaking for others. Cultural Critique 20(1): Bakhtin, M. (2010). Discourse in the novel. I The dialogic imagination: Four essays. Austin: University of Texas Press.* Haraway, D. (1988). Situated knowledges: The science question in feminism and the privilege of partial perspective. Feminist Studies 14(3): Lee, N. (1998/2009) Mot en omogen sociologi. Locus 21(3/4):60-82.* Spivak, G. C. (2014) Kan den subalterna tala? I Subalternisering och den globala utopin. Hägersten: Tankekraft förlag.* Spyrou S (2011) The limits of children s voices: From authenticity to critical, reflexive representation. Childhood 18(2): Edwards, D. (1993) But what do children really think? Discourse analysis and conceptual content in children s talk. Cognition and Instruction 11(3/4): Halldén, G. (2009). Barnperspektiv: Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt verktyg. Locus 21(3/4): James, A. (2007) Giving voice to children s voices: practices and problems, pitfalls and potentials. American Anthropologist 109(2): Scott, J. W. (1991). The evidence of experience. Critical Inquiry 17(4): Vecka 17 Seminarium: Klass 26 april sal 204 mellan Detta seminarium diskuterar forskning om klass i relation till barn/ungdom och social reproduktion. Den presenterar framför allt Bourdieuianska, marxistiska och feministiska perspektiv. Bourdieu, P. & Passeron, J-C. (2008) Reproduktionen. Bidrag till en teori om utbildningssystemet. Lund: Arkiv. (Broadys intro + bok II, kap 1)* Lareau, A. (2003). Unequal childhoods: Race, class, and family life. Berkeley: University of California Press. (kap 1)* Reay, D. (2005). Beyond consciousness? The psychic landscape of social class. Sociology 39(5): Skeggs, B. (2000). Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos. (kap 1 & 5)* Willis, P. (1977) Fostran till lönearbete. Göteborg: Korpen. (kap 5)*

6 6 (11) Frykman, J., & Löfgren, O. (1979). Den kultiverade människan. Malmö: Liber. (kap 1) Halldén, G. (1991). The child as project and the child as being: Parents ideas as frames of reference. Children & Society 5(4): Heath, S. B. (1982). What no bedtime story means: Narrative skills at home and school. Language in Society 11(1): Vincent, C., & Ball, S. J. (2007). Making up the middle-class child: Families, activities and class dispositions. Sociology 41(6): Walkerdine, V., Lucey, H., & Melody, J. (2001). Growing up girl: Psycho-social explorations of gender and class. London: Palgrave. (kap 1) Weis, L. (2009). Social class, youth and young adulthood in the context of a shifting global economy. I Furlong, A. (red.) Handbook of youth and young adulthood: New perspectives and agendas (s ). New York: Routledge. Vecka 19 Seminarium: Etnicitet, ras, postkolonialism och transnationalitet 10 maj sal 204 mellan Lärare: Rickard Jonsson I detta seminarium presenteras litteratur som har sin utgångspunkt i, och ger översikt över, barndoms- och ungdomsforskning kring etnicitet, ras, postkolonialism och transnationalitet. Cannella, G. S., & Viruru, R. (2004). Childhood and postcolonization: Power, education, and contemporary practice. London: RoutledgeFalmer. (kap 4-5)* Frankenberg, R. (1993) Growing up white : Feminism, racism and the social geography of childhood. Feminist Review 45: Hübinette, T., Hörnfeldt, H., Farahani, F. & León Rosales, R. (red.) (2012). Om ras och vithet i det samtida Sverige. Botkyrka: Mångkulturellt centrum. (s )* Nayak, A. (2010). Race, affect, and emotion: Young people, racism, and graffiti in the postcolonial English suburbs. Environment and Planning A 42(10): White, A., Ní Laoire, C., Tyrrell, N., & Carpena-Mendez, F. (2011). Children s roles in transnational migration. Journal of Ethnic and Migration Studies 37(8): Giroux, H. (1995) White panic and the racial coding of violence. I Fugitive cultures: Race, violence, and youth (s ) New York: Routledge. Staunæs, D. (2003). Where have all the subjects gone? Bringing together the concepts of intersectionality and subjectification. NORA: Nordic Journal of Women s Studies 11(2): Vecka 21 Seminarium: Genus, sexualitet, kropp 24 maj sal 204 mellan Litteraturen i detta seminarium berör forskning om barn/ungdom och genus, sexualitet och

7 7 (11) kropp. Den ger viss översikt kring feministiska och genusvetenskapliga studier av barn/ungdom, och presenterar poststrukturella, queera och posthumanistiska perspektiv på barn/ungdom. Burman, E., & Stacey, J. (2010). The child and childhood in feminist theory. Feminist Theory 11(3): Edelman, L. (2004). No future: Queer theory and the death drive. Duke University Press. (s. 1-31)* Foucault, M. (1978/2002). Viljan att veta: Sexualitetens historia Band I. Göteborg: Daidalos. (del IV, kap 2-3) * Hickey-Moody, A. C. (2013). Deleuze s children. Educational Philosophy and Theory 45(3): Lee, N. (2008). Awake, asleep, adult, child: an a-humanist account of persons. Body & Society 14(4): Stockton, K. (2009). The queer child, or growing sideways in the twentieth century. Durham: Duke University Press. (s. 1-58) * Coffey, J. E. & Watson, J (2015). Bodies: Corporeality and embodiment in childhood and youth studies. I Wyn, J. & Cahill, H. (red.) Handbook of children and youth studies (s ). New York: Springer.* Halberstam, J. (1999). Oh bondage up yours! Female masculinity and the tomboy. I Rottnek, M. (red.) Sissies and tomboys: Gender nonconformity and homosexual childhood (s ). New York: NYU Press.* Larsson, H. (2009). Barn, kropp och rörelse. Locus 21(3/4): McRobbie, A. (2007). Top girls? Young women and the post-feminist sexual contract. Cultural Studies 21(4): Messner, M. A. (2000). Barbie Girls versus Sea Monsters: Children constructing gender. Gender & Society, 14(6), Vecka 23 Examinationsseminarium 7 juni sal 204 mellan

8 8 (11) Examination Kursen examineras på följande vis: Examination 1 Aktivt deltagande med förberedda inlägg under seminarierna. Varje student förväntas att ta ansvar för att presentera litteraturen vid ett seminarium. Beroende på omfattningen av deltagare kan detta göras enskilt, i par eller i grupp. Veckopaper för två valfria seminarier Omfång: 4-5 sidor (1½ radavstånd, 12 punkter) exklusive referenslista per paper Välj tematik från två seminarier som du fördjupar dig i. Problematisera och diskutera utifrån kurslitteratur från valda seminarier. Inlämning senast två veckor efter respektive seminarium. Examination 2 Deltagarna examineras genom ett individuellt kurspaper där kurslitteraturen och två monografier kritiskt diskuteras (se nedan). Omfång: 8-10 sidor (1½ radavstånd, 12 punkter) exklusive referenslista. Diskutera monografierna kritiskt i relation till övrig relevant kurslitteratur. Inlämning: 2/ Papret läggs upp i examinationsmapp i Mondo. Examinationsseminarium 7/6: Alla läser samtligas texter i gruppen, men var och en får i uppgift att vara diskussant till ett enskilt paper (detta görs upp under kursens gång). Monografier att välja mellan: Bernstein, R. (2011). Racial innocence: Performing American childhood from slavery to civil rights. New York: New York University Press. Bucholtz, M. (2010). White kids: Language, race, and styles of youth identity. Cambridge: Cambridge University Press. Buckingham, D. (2000/2013). After the death of childhood: Growing up in the age of electronic media. Cambridge: Polity Press. Burman, E. (2007). Deconstructing developmental psychology. London: Routledge. Castañeda, C. (2002). Figurations: Child, bodies, worlds. Durham: Duke University Press. Cohen, S. (1972/2011). Folk devils and moral panics. London: Routledge. Frosh, S., Phoenix, A. & Pattman, R. (2002). Young masculinities. London: Palgrave Macmillan. Gabriel, F. (2013). Deconstructing youth: Youth discourses at the limits of sense. London: Palgrave Macmillan. Hockey, J., & James, D. A. (2002). Social identities across the life course. London: Palgrave Macmillan. Karlsson Minganti, P. (2007). Muslima. Islamisk väckelse och unga muslimska kvinnors förhandlingar om genus i det samtida Sverige. Stockholm: Carlssons. Lareau, A. (2003). Unequal childhoods: Race, class, and family life. Berkeley: University of California Press. Lee, N. (2001). Childhood and society: Growing up in an age of uncertainty. Maidenhead: Open University Press.

9 9 (11) Liebel, M. (2004). A will of their own: Cross-cultural perspectives on working children. London: Zed Books. Lundström, C. (2007). Svenska latinas. Ras, klass och kön i svenskhetens geografi. Stockholm: Makadam. McDowell, L. (2011). Redundant masculinities: Employment change and white working class youth. Oxford: John Wiley & Sons. Mead, M. (1954). Coming of age in Samoa: A study of adolescence and sex in primitive societies. New York: Penguin. Messerschmidt, J. (2012). Gender, heterosexuality, and youth violence: The struggle for recognition. Lanham: Rowman & Littlefield. Nayak, A. (2003). Race, place and globalization: Youth cultures in a changing world. London: Bloomsbury. Ochs, E. (1988). Culture and language development: Language acquisition and language socialization in a Samoan village. Cambridge: Cambridge University Press. Parreñas, R. (2005). Children of global migration: Transnational families and gendered woes. Stanford: Stanford University Press. Pascoe, C. J. (2007/2012). Dude, you re a fag: Masculinity and sexuality in high school. Berkeley: University of California Press. Pugh, A. J. (2009). Longing and belonging: Parents, children, and consumer culture. Berkeley: University of California Press. Reay, D., Crozier, G. & James, D. (2011). White middle-class identities and urban schooling. London: Palgrave Macmillan. Rydstrøm, H. (2003). Embodying morality: Growing up in rural northern Vietnam. Honolulu: University of Hawaii Press. Shaw, C. R. (1966). The Jack-Roller: A delinquent boy s own story. Chicago: University of Chicago Press. Skeggs, B. (2000). Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos. Stockton, K. (2009). The queer child, or growing sideways in the twentieth century. Durham: Duke University Press. Willis, P. (1977) Fostran till lönearbete. Göteborg: Korpen. Omexamination Omexamination äger rum den 4 september Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per 1/termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.

10 10 (11) Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Betyg och betygskriterier G. Bra Uppgiften är genomförd på ett bra sätt. En strukturerad stringent och självständigt formulerade inlämningar. Relevanta och korrekt beskrivna begrepp, teorier och perspektiv ur den obligatoriska och den egenvalda kurslitteraturen, samt föreläsningarna. Bra jämförelser och diskussioner kring använda begrepp, teorier och perspektiv. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan anmärkning (inkl. korrekt referenshantering). U. Otillräckligt, Uppgiften är helt otillräckligt genomförd. Texten är bristande på några av följande punkter: Osammanhängande struktur, felaktiga referenser. För kortfattade paper. Kopplingen till kurslitteraturen och föreläsningarna är för svag. Refererar ej till den valda traditionen. Diskussion saknas. För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G på examinationerna i kursen, aktivt deltagande på samtliga seminarier samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din mailadress, som vi uppskattar att du besvarar. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Disciplinära åtgärder vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat

11 11 (11) sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas eller som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi, mm. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Student-avdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.