Kursbeskrivning. Introduktion till barn- och ungdomsvetenskap

Transkript

1 1 (8) Kursbeskrivning Introduktion till barn- och ungdomsvetenskap 7,5 hp, Forskarnivå, halvfart Kurskod: UB30033 Våren 2017 Kursansvarig/kursledare Lucas Gottzén Kursadministratör Lärare Anna Falk Beatrice Chaveroche Karin Aronsson, Nihad Bunar Mats Börjesson, Ann-Christin Cederborg, Lucas Gottzén Examinator Lucas Gottzén Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga Frescati Hagväg 24, 20 & 16B institutionen Stockholm

2 2 (8) Allmänt om kursen Kursen introducerar tvärvetenskaplig forskning och teori kring barn och unga. Kursen ger översikt av samtida barn/barndomsstudier, i synnerhet diskussionen kring den nya barndomsforskningen. Den ger också en översikt av samtida ungdomsstudier, i synnerhet forskning om livsfasövergångar och ungdomskultur. I kursen presenterar aktiva forskare inom barn- och ungdomsvetenskap sin forskning och ger exempel på hur empirisk forskning med och om barn och ungdomar kan bedrivas. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: sammanställa, reflektera, jämföra och kritiskt granska olika barn- och ungdomsvetenskapliga traditioner, sammanställa och reflektera över teorier om barn, barndom, unga och ungdom sammanställa och reflektera över två valbara monografier om barn eller barndom, och unga eller ungdom, sammanställa och reflektera över seminarier och föreläsningar samt redogöra för, kritiskt granska samt tillämpa centrala begrepp och perspektiv på inom barn- och ungdomsvetenskap. Kursens uppläggning Kursen ges på halvfart dagtid under perioden 18 januari 8 mars med lärarledd undervisning varannan vecka samt däremellan enskilt arbete. I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och behöver anmäla sig på nytt för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examinationer och uppgifter Delkursen examineras genom två veckopapers samt ett slutpaper. Det förväntas även att deltagarna är aktiva vid föreläsningarna/seminarierna.

3 3 (8) Innehåll Vecka 3 Föreläsning/seminarium: Introduktion till barn- och barndomsforskning 18 jan sal 204 mellan Institutionen ligger på Frescati Hagväg 24, Brunnsviken. Lärare: Lucas Gottzén Litteratur *) Finns på Mondo Halldén, G. (2009). Bardomssociologi och möjligheten av ett psykosocialt perspektiv. I Halldén, G. (red.) Den moderna barndomen och barns vardagsliv (s ). Stockholm: Carlssons.* Holloway, S. L. (2014). Changing children s geographies. Children s Geographies 12(4): James, A. L. (2010). Competition or integration? The next step in childhood studies? Childhood 17(4): James, A., Jenks, C., & Prout, A. (1998). Theorizing childhood. Cambridge: Polity. (Kap 1-2, 7)* LeVine, R. A. (2007). Ethnographic studies of childhood: A historical overview. American Anthropologist 109(2): Mintz, S. (2012). Why the history of childhood matters. The Journal of the History of Childhood and Youth 5(1): Prout, A. (2011). Taking a step away from modernity: Reconsidering the new sociology of childhood. Global Studies of Childhood 1(1): Ryan, K. W. (2012). The new wave of childhood studies: Breaking the grip of bio-social dualism? Childhood 19(4): Ryan, P. J. (2008). How new is the new social study of childhood? The myth of a paradigm shift. Journal of Interdisciplinary History 38(4): Sommer, D. (2012). A childhood psychology: Young children in changing times. London: Palgrave Macmillan. (kap 1)* Thorne, B. (2007). Crafting the interdisciplinary field of childhood studies. Childhood 14(2): So derlind, I., Engwall, K. & Sko ld, J. (2011). Barnens och barndomens historia vem har skrivit, om vad har den handlat och vem använder den? Paper presenterat på Det Nordiske Historikermøtet, Tromsø, augusti 2011.* Vecka 5 Föreläsning/seminarium: Introduktion till ungdomsforskning och forskning om unga 1 feb sal 204 mellan Lärare: Lucas Gottzén Litteratur *) Finns på Mondo Bucholtz, M. (2002). Youth and cultural practice. Annual Review of Anthropology 31: 525-

4 4 (8) 552. Clarke, J., Hall, S., Jefferson, T. & Roberts, B. (1975/1991). Subcultures, cultures and class: A theoretical overview. I Hall, S., & Jefferson, T. (red.) Resistance through rituals: Youth subcultures in post-war Britain (s. 9-74). London: Routledge.* Furlong, A., Woodman, D., & Wyn, J. (2011). Changing times, changing perspectives: Reconciling transition and cultural perspectives on youth and young adulthood. Journal of Sociology 47(4): Gudmundsson, G. (2013). Young turns twenty: Reflections on the journal s development. Young 21(4): James, A., Jenks, C., & Prout, A. (1998). Theorizing childhood. Cambridge: Polity. (Kap 1-2, 7)* Lerner, R. M., & Steinberg, L. (2009). The scientific study of adolescent development. I Lerner, R. M., & Steinberg, L. (red.) Handbook of adolescent psychology (s. 3-14). Hoboken, NJ: John Wiley & Sons. * Ryan, P. J. (2008). How new is the new social study of childhood? The myth of a paradigm shift. Journal of Interdisciplinary History 38(4): Sernhede, O. (2006). Ungdom och kulturens omvandlingar. Åtta essäer om mondernitet, ungas skapande och fascination inför svart kultur. Göteborg: Daidalos. (kap 2-3) * Tyyskä, V. & Côté, J. (2014). Towards a non-normative youth studies? A framework for a critical conversation between psychologies and sociologies of young people. I Kelly, P. Kamp, A. (red.) A Critical Youth Studies for the 21st Century (s ). Leiden: Brill.* Williams, J. P. (2007). Youth subcultural studies: Sociological traditions and core concepts. Sociology Compass 1(2): Vecka 7 Föreläsning/seminarium: Juristers och politikers förståelse av barn och unga i utsatta livssituationer 15 feb sal 204 mellan Lärare: Ann-Christine Cederborg Litteratur *) Finns på Mondo Cederborg, A. C. & Lamb, M. E. (2006). How does the legal system respond when children with learning difficulties are victimized? Child Abuse & Neglect 30(5): Hedlund, D. & Cederborg, A-C. (2015). Legislators perceptions of unaccompanied children seeking asylum. International Journal of Migration, Health and Social Care 11(4): * Föreläsning/seminarium: Barn, samtalsanalys och social koreografi 15 feb sal 204 mellan Lärare: Karin Aronsson Litteratur Aronsson, K., & Cekaite, A. (2011). Activity contracts and directives in everyday family politics. Discourse & Society 22 (2):

5 5 (8) Butler, C. W., Danby, S., & Emmison, M. (2011). Address terms in turn beginnings: Managing disalignment and disaffiliation in telephone counseling. Research on Language and Social Interaction 44(4): Vecka 8 Föreläsning/seminarium: Barn, migration och utbildning 22 feb sal 202 mellan Lärare: Nihad Bunar Litteratur Bunar, N. (2016). Hållbar skolutveckling för lärande och hälsa likvärdighet och kvalitet genom stödjande skolkultur och stödbaserad inkludering. Socialmedicinsk tidskrift 93(5): Bunar, N., & Ambrose, A. (2016). Schools, choice and reputation: Local school markets and the distribution of symbolic capital in segregated cities. Research in Comparative and International Education 11(1): Pinson, H., & Arnot, M. (2010). Local conceptualisations of the education of asylum seeking and refugee students: from hostile to holistic models. International Journal of Inclusive Education 14(3): Föreläsning/seminarium: Tecken på normalitet barndomar, problem och seendets förutsättningar 22 feb sal 202 mellan Lärare: Mats Börjesson Litteratur *) Finns på Mondo Börjesson, M. & Palmblad, E. (2003). I problembarnens tid. Förnuftets moraliska ordning. Stockholm: Carlssons. (s ) * Foucault, M. (1980). Truth and power. I C. Gordon (red.) Power/Knowledge: Selected Interviews & other writings (s ). New York: Pantheon.* Vecka 10 Examinationsseminarium 8 mars sal 102 mellan Lärare: Lucas Gottzén Examination Kursen examineras på följande vis: Examination 1 Aktivt deltagande med förberedda inlägg under seminarierna.

6 6 (8) Veckopaper för seminarium 1 och för seminarium 2 Omfång: 4-5 sidor (1½ radavstånd, 12 punkter) exklusive referenslista per paper Problematisera och diskutera utifrån kurslitteratur och föreläsning/seminarium. Frågor som kan vara vägledande i diskussionen: Hur kan det tvärvetenskapliga fältet beskrivas? Vilka forskningstraditioner kan identifieras? Vilka onto-epistemologiska positioner finns? Vilka möjligheter till dialog mellan de skilda subfälten (givet t.ex. skilda kunskapssyn, analysnivå)? Inlämning senast två veckor efter respektive seminarium, dvs 1/2 resp. 15/2 2017). Examination 2 Deltagarna examineras genom ett individuellt kurspaper där kurslitteraturen och två monografier kritiskt diskuteras (se nedan). Omfång: 8-10 sidor (1½ radavstånd, 12 punkter) exklusive referenslista. Välj en monografi med fokus på barn/barndom och en på unga/ungdom nedan. Diskutera dessa kritisk i relation till övrig relevant kurslitteratur. I papret ska du diskutera hur de två monografierna kan placeras inom de barn- och ungdomsvetenskapliga fälten vad gäller forskningsfokus, analysnivå, ontologi och epistemologi. Andra frågor som kan vara relevanta att diskutera är hur författarna relaterar till andra discipliner och traditioner och hur de positioner sig gentemot dessa. Inlämning: 5/ Papret läggs upp i examinationsmapp i Mondo. Examinationsseminarium 8/3: Alla läser samtligas texter i gruppen, men var och en får i uppgift att vara diskussant till ett enskilt paper (detta görs upp under kursens gång). Monografier att välja mellan: Barn- och barndomsforskning Aitken, S. C. (2001). Geographies of young people: The morally contested spaces of identity. London: Routledge. Ariès, P. (1982) Barndomens historia. Stockholm: Gidlunds. Chin, E. (2001). Purchasing power: Black kids and American consumer culture. Minneapolis: University of Minnesota Press. Davies, H. (2015). Understanding children s personal lives and relationships. London: Palgrave Macmillan. Hecht, T. (1998). At home in the street: Street children of Northeast Brazil. Cambridge: Cambridge University Press. Lareau, A. (2003/2011). Unequal childhoods: Class, race, and family life. Berkeley: University of California Press. Lee, N. (2013). Childhood and biopolitics: Climate change, life processes and human futures. London: Palgrave Macmillan. Österberg, E. (2016) De små då. Perspektiv på barn i historien. Stockholm: Natur & kultur. Ungdomsforskning Aitken, S. C. (2014). The ethnopoetics of space and transformation: Young people s engagement, activism and aesthetics. Farnham: Ashgate.

7 7 (8) Grossberg, L. (2005). Caught in the crossfire: Kids, politics, and America s future. Boulder: Paradigm. Hebdige, D. (1979). Subculture: The meaning of style. London: Routledge. Nayak, A. (2003). Race, place and globalization: Youth cultures in a changing world. London: Bloomsbury. Sernhede, O. (2007) Alienation is my Nation. Hip hop och unga ma ns utanfo rskap i Det Nya Sverige. Stockholm: Ordfront. Thomson, R., Holland, J., McGrellis, S., Henderson, S., Sharpe, S., Henderson, S. J., & McGrellis, M. S. (2006). Inventing adulthoods: A biographical approach to youth transitions. London: Sage. Willis, P. (1983) Fostran till lönearbete. Göteborg: Röda bokförlaget. Omexamination Omexamination äger rum den 2 juni Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per 1/termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Betyg och betygskriterier G. Bra Uppgiften är genomförd på ett bra sätt. En strukturerad stringent och självständigt formulerade inlämningar. Relevanta och korrekt beskrivna begrepp, teorier och perspektiv ur den obligatoriska och den egenvalda kurslitteraturen, samt föreläsningarna. Bra jämförelser och diskussioner kring använda begrepp, teorier och perspektiv. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan anmärkning (inkl. korrekt referenshantering).

8 8 (8) U. Otillräckligt, Uppgiften är helt otillräckligt genomförd. Texten är bristande på några av följande punkter: Osammanhängande struktur, felaktiga referenser. För kortfattade paper. Kopplingen till kurslitteraturen och föreläsningarna är för svag. Refererar ej till den valda traditionen. Diskussion saknas. För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G på examinationerna i kursen, aktivt deltagande på samtliga seminarier samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din mailadress, som vi uppskattar att du besvarar. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Disciplinära åtgärder vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas eller som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi, mm. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Student-avdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.