LITTERATURDIDAKTISK FÖRDJUPNINGSKURS 7,5 hp Vårterminen 2009 Kursansvarig: Olle Widhe

Transkript

1 LITTERATURDIDAKTISK FÖRDJUPNINGSKURS 7,5 hp Vårterminen 2009 Kursansvarig: Olle Widhe Undervisningsplan Kursen övergripande mål är att förbereda för lärarprofessionens kärnverksamhet: undervisning. I kursen behandlas grunden för olika didaktiska överväganden med fokus på litteraturens användningsområden inom svenskämnet. Undervisningen fördelas på fem olika tillfällen. Vid varje undervisningstillfälle behandlas och diskuteras de teman och den litteratur som framgår av nedanstående momentschema. Som studerande förväntas du delta aktivt i diskussionen och därför ha läst genom och reflekterat över de texter som ska behandlas i förväg. Till varje tillfälle ska du även förbereda en specifik uppgift. Vid första tillfället är Forslid och Ohlssons Hamlet eller Hamilton undervisningsseminariets huvudtext. Den handlar, som framgår av dess undertitel, om den nutida litteraturvetenskapens problem och möjligheter. I första hand diskuterar författarna utifrån universitetsämnets och lärarutbildningsämnets villkor. Som jag ser det, är diskussionen lika tillämpbar på litteraturundervisningen inom grundskolans senare år och inom gymnasieskolan. Boken omfattar ca 140 sidor och är tryckt i ett litet format. Jag hoppas att ni har möjlighet att helst läsa genom den innan vi ses, i varje fall orientera er om dess huvudinnehåll. Ett sätt att närma sig boken kan vara att fundera över författarnas huvudsynpunkter: vilka anser de problemen respektive möjligheterna vara? Vilken preliminär uppfattning får du själv har om hållbarheten i deras argumentation. I övrigt anser jag att Brodow och Rinisland Att arbeta med skönlitteratur i skolan (2005) är en värdefull kursbok med många konkreta exempel som går att diskutera. I denna undersöks hur svenskläraren kan arbeta med läsning av skönlitteratur i grundskolans senare år och i gymnasieskolan. En annan viktig bok i kursen, Judith A. Langers Litterära föreställningsvärldar (1995), behandlar hur man kan utveckla elevernas läsande och lärande i klassrummet. OBS: Antologin Literature Instruction. A Focus on Student Response kan du ladda ner från nätet genom att googla titeln. Examinationen är skriftlig och muntlig. Till de tre första träffarna förbereder du som student en mindre uppgift genom att skriva en halv till en sida, som ligger till underlag för seminariediskussionen, och som vid seminariets slut lämnas till undertecknad. 1

2 Den huvudsakliga examinationen består emellertid av två olika litteraturdidaktiska tillämpningsuppgifter som redovisas och diskuteras vid kursens två sista seminarier. Till grund för det första tillfället ligger ett mindre studium av skönlitteratur. Var och en väljer här först en roman, företrädelsevis bland av de romaner som föreslagits på litteraturlistan. Vi bör tidigt komma överens om en fördelning, eventuellt kan ni arbeta parvis. Ni får gärna komplettera listan med ett eget förslag: kanske är de flesta texterna på listan mer tänkbara i gymnasieskolan än i grundskolans senare år. Romanerna är sammansatta för att de ska representera olika romangenrer, populära och kanoniserade texter, manliga och kvinnliga författarskap osv. Rimligen erbjuder de olika typer av svårigheter respektive möjligheter som litteraturpedagogiska projekt. Uppgiften består i att presentera ett tänkbart undervisningsupplägg genom att diskutera romanen som undervisningstext i en klassrumsmiljö. Ni söker stöd för era resonemang i kurslitteraturen, men också i ungdomsskolans styrdokument såsom läroplan och kursplan. De didaktiska grundfrågorna Vad, varför och hur kan fungera som goda ledstjärnor vid problematiseringen. Redovisningen sker dels muntligt på seminarium fyra, dels skriftligt i form av en kort punktvis sammanfattning, en hand out eller ett stödark, som utdelas vid tillfället och inlämnas till undertecknad. Papperet bör vara på ungefär en A4- sida. I kursen ingår till sist ett exempel på aktuell litteraturdidaktisk forskning, i form av en doktorsavhandling från de senaste sex åren. Vid seminarium fem redovisas därför huvudinnehåll och problemställningar från en av nedan föreslagna avhandlingar. Var och en presenterar en sammanfattning och viktiga resultat eller problem ni finner i avhandlingen. Tillvägagångssättet liknar oppositionen vid t.ex. ett uppsatsseminarium. En punktvis sammanfattning som vid förra tillfället utdelas och inlämnas till examinator. Den omfattar denna gång ungefär en och en halv A4-sida. Mer om allt detta när vi råkas! Olle Widhe 2

3 Momentschema 1. Vecka 9. Onsdagen 25 februari, kl , sal meddelas senare Kursintroduktion: Undervisningshistoria och modern litteraturdidaktik. Litteraturen är svenskämnets kärna. Vad ska vi läsa och varför? Humaniora under debatt. Om den läsande människan, hennes texter och om litteraturens roll i det medialiserade samhället. Kanon eller erfarenhetspedagogik? Forslid & Ohlsson, Hamlet eller Hamilton? Probst, Five Kinds of Literary knowing Thavenius, Gymnasiets litterära kanon (rekommenderad). UPPGIFT 1. Reflektera utifrån kurslitteraturen över hur synen på litteraturvetenskap och litteraturundervisning inom svenskämnet i ungdomsskolan förändrats under 1900-talet. Försök analysera och värdera de olika synsätten och relatera gärna till dina egna erfarenheter från VFU:n. 2. Vecka 9. Fredagen 27 februari, kl , sal meddelas senare Att läsa skönlitteratur i skolan. Vad är viktigt och hur kan det göras? Vad vill vi uppnå som lärare och vad uppnår vi verkligen? Brodow & Rinisland, Att arbeta med skönlitteratur i skolan (s ) Dias, Literary Reading and Classroom Constraints Kursplaner i svenska. Svedner, Svenskämnet och svenskundervisningen,( s. 9-63) (Rekommenderad). UPPGIFT 2. Försök att med utgångspunkt i kurslitteraturen och kursplanerna formulera din syn på vad litteraturundervisning bör vara. Vad är centralt för dig? 3

4 3. Vecka 10. Fredagen 6 mars, kl , sal meddelas senare Litteratur som mötesplats. Litteraturpedagogiska utmaningar. Hur stimulerar man eleven att läsa, förstå och prata om sin läsning? Hur kan eleven utveckla sitt läsande och tänkande? Hynds, Challenging Questions in the teaching of Literature. Langer, Litterära föreställningsvärldar. Leiva-Wängers novell Elixir UPPGIFT 3. Läs Leiva-Wängers novell Elixir och reflektera över hur denna novell kan användas för att utveckla en elevs läsande och tänkande. 4. Vecka 12. Fredagen 20 mars, kl , sal meddelas senare Vad, hur och varför? Problem och möjligheter. Vilken litterär kunskap kan fås vid undervisning i skönlitteratur och vad syftar sådan undervisning till? Något om bedömningens betydelse för lärarens didaktiska överväganden. Brodow & Rinisland, Att arbeta med skönlitteratur i skolan (s ) EXAMINATIONSUPPGIFT 1: Presentation av litteraturdidaktiska läsexempel. Kurslitteraturen och styrdokument bildar utgångspunkt tillsammans med en eller flera valda skönlitterära romaner. 5. Vecka 13. Fredagen 27 mars, kl , sal meddelas senare Att läsa litteraturdidaktiska texter. En övning i kritisk granskning och ett litet strövtåg i den litteraturdidaktiska forskarvärlden. EXAMINATIONSUPPGIFT 2: Presentationer och problematiseringar av en litteraturdidaktisk avhandling (företrädelsevis vald från litteraturlistan). 4

5 Litteraturlista A. Kurslitteratur Brodow, Bengt & Rinisland, Kristina, Att arbeta med skönlitteratur i skolan praktik och teori. Lund: Studentlitteratur. Dias, Patrick X., Literary Reading and Classroom Constraints: Aligning Practice with Theory, i Judith A Langer, ed., Literature Instruction. A Focus on Student Response, Urbana s Forslid, Torbjörn & Anders Ohlsson, Hamlet eller Hamilton? Litteraturvetenskapens problem och möjligheter, Lund: Studentlitteratur. Hynds, Challenging Questions in the teaching of Literature i Judith A Langer, ed., Literature Instruction. A Focus on Student Response, Urbana 1992, s Langer, Judith A, Litterära föreställningsvärldar: Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos Probst, Robert E., Five Kinds of Literary Knowing, i Judith A Langer, ed., Literature Instruction. A Focus on Student Response, Urbana 1992, s Kursplaner i svenska ( Svedner,Per Olov, Svenskämnet och svenskundervisningen närbilder och helhetsperspektiv: En didaktisk och metodisk handledning. Uppsala: kunskapsföretaget (Rekommenderad). Thavenius, Jan, Gymnasiets litterära kanon, Jan Thavenius, red., Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur (s ). (Rekommenderad) B. Dessutom ingår en av följande doktorsavhandlingar eller forskningsrapporter: Bergöö, Kerstin, Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv, Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola 2005, 375 s. Ewald, Annette, Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår, Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola 2007, 398 s. Jönsson, Karin, Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F 3, Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola 2005, 265 s. Lundström, Stefan, Textens väg. Om förutsättningar för texturval i gymnasieskolan svenskundervisning, Umeå: Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet 2007, 334 s. Molloy, Gunilla, Att läsa skönlitteratur med tonåringar, Lund: Studentlitteratur 2003, 330 s. 5

6 Mossberg-Schüllerkvist, Ingrid, Läsa texten eller verkligheten. Tolkningsgemenskaper på en litteraturdidaktisk bro, Stockholm: Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete 2008, 314 s. Olin-Scheller, Christina, Mellan Dante och Big Brother. En studie av gymnasisters textvärldar. Karlstad: Karlstad University Studies 2006, 267 s. Persson, Magnus, Kampen om högt och lågt. Studier i den sena nittonhundraårsromanens förhållande till masskulturen och moderniteten. Stockholm/Stehag: Symposion 2002, 413 s. Ulfgard, Maria, För att bli kvinna och av lust. En studie i tonårsflickors läsning, Stockholm: B. Wahlström 2002, 380 s. Ullström, Sten-Olof, Likt och olikt. Strindbergsbildens förvandlingar i gymnasiet, Stockholm/Stehag: Brutus Östlings förlag symposion 2002, 510 s. Ursing, Anna Maria, Fantastiska fröknar. En studie av lärarinnegestalter i svensk skönlitteratur, Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion 2004, 254 s. Årheim, Anette, När realismen blir orealistisk. Litteraturens sanna historier och unga läsares tolkningsstrategier, Växjö: Växjö University Press 2007, 219 s. C. Dessutom läses ett av till exempel följande skönlitterära verk: Alakoski, Susanna, Svinalängorna (2006) Bakhtiari, Marjaneh, Kalla det vad fan du vill (2005) Enquist, Per Olov, Nedstörtad ängel. En kärleksroman (1985) eller Ett annat liv (2008) Gardell, Jonas, Jenny (2006) Guillou, Jan, Madame Terror (2007) Hosseini, Kahled, Flyga drake (2004) Kadefors, Sara, Fågelbovägen 32 (2006) Khemiri, Jonas Hassen, Ett öga rött (2004) eller Montecore. En unik tiger (2006) Lee, Mara, Ladies (2007) Linderborg, Åsa, Mig äger ingen (2007) Loe, Erlend, Naiv. Super (1996) Marklund, Liza, Nobels testamente (2006) Martinson, Moa, Kvinnor och äppelträd (1933) Olsson, Linda Nu vill jag sjunga dig milda sånger (2006) Söderberg, Hjalmar, Doktor Glas (1905) eller Den allvarsamma leken (1912) Tamas, Gellert, Lasermannen en berättelse om Sverige ( 2004) 6