Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Diarienummer Tekniska nämnden TN 2016/

Transkript

1 Protokoll 1 (17) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Diarienummer Tekniska nämnden TN 2016/ Tekniska nämnden Plats och tid Sammanträdesrum Tjurpannan, Tedacthuset, kl Ledamöter Se nästa sida. Övriga närvarande Johansson, Per-Olof, Förvaltningschef, Olsson, Ulrika, Förvaltningsekonom, Hedin, Lennart, VA-chef, Görfelt, Karin, VA-ingenjör, Karlsson, Ann-Sofie, Mark- och exploateringschef, Larsson Larsåsen, Harriet, Trafikingenjör, 113 Andersson, Kerstin, Nämndsekreterare Justeringens plats och tid Paragrafer Sekreterare Kerstin Andersson Ordförande Arne Mörk Justerare Roland Isaksson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Nämnd/Styrelse Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Tekniska förvaltningen Tanumshede Underskrift Kerstin Andersson

2 Tanums kommun Protokoll 2 (17) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Diarienummer Tekniska nämnden TN 2016/ Beslutande ledamöter Ann-Christin Antonsson (S) Arne Mörk, Ordförande (C) Benny Svensson, 1:e vice ordförande (L) Jan Andersson, 2:e vice ordförande (S) Kajsa Mattsson (C) Lisbeth Hansson (M) Magnus Bengtsson (C) Oskar Josefsson (S) Thorgny Fransson (MP) Ulf Andersson (M) Roland Isaksson (M), tjänstgörande ersättare Ersättare Karl-Erik Hansson (C) Jan Olsson (L) Glenn Sandsten (S) Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

3 Tanums kommun Protokoll 3 (17) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Diarienummer Tekniska nämnden TN 2016/ Innehåll Ärende Sida Delårsbokslut 2 per den 31 augusti Redovisning av VA-projekt 6 Slam från kommunala reningsverk 7 Remiss - Bebyggelsegrupper med enskilt VA 9 VA-rådgivning 10 Fastighetsreglering berörande Kville-Berga 2:65, Kville-Berga s:1 m fl 11 Motion från Gunilla Palm (S) om skapande av ställplatser för husbilar i Tanums kommun 12 Sommarparkering på Kornhagens grusplan, Hamburgsund 13 Redovisning av delegationsbeslut Information - Folkhälsorådet 15 Information från VA-styrgruppen Meddelanden och information till tekniska nämnden Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

4 Tanums kommun Protokoll 4 (17) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Tekniska nämnden TN 106 TN 2016/ Delårsbokslut 2 per den 31 augusti 2016 Sammanfattning Tekniska nämndens skattefinansierade verksamheter redovisar ett resultat som är tkr bättre än budget. Intäkter är högre medan kostnaderna följer budget för perioden. Fler inhyrda lokaler för kommunens flyktingverksamhet är den största orsaken till intäktsavvikelsen på 4,6 %. Fastighetsavdelningen hyr in lokaler som sedan hyrs ut till omsorgsnämnden. Intäkterna för sålda mättjänster och arrende är också högre. Totalt så följer kostnaderna budget men på detaljnivå så är de stora avvikelser för inhyrda lokaler som är högre medan köp av lokalvård för kommunens verksamheter är lägre. Överskottet beror på lägre kostnader för lokalvård vilket kommer att betalas tillbaka till verksamheterna, lägre energikostnader för lokaler medan det varit högre intäkter inom mark och kart& mät. Prognos för de skattefinansierade verksamheterna är ett överskott på 400 tkr. Resultatet för VA är ca 900 tkr bättre än budget. Överskottet beror främst på lägre kapitalkostnader, som avviker från budget med 2 %. Totalt sett är kostnaderna 1 % lägre än budget. Aktivering av investeringen för omvandlingsområdena Sönneberget och Trumsemyren i höst kommer att öka kapitalkostnaderna. Räntan på avskrivningarna har varit lägre än budgeterat. Brukningsintäkterna följer budget. VA-verksamheten har budgeterat ett överskott på tkr. Prognosen är att överskottet blir ca tkr bl.a. beroende på att utfallet av en avsättning för en förväntad kundförlust blev lägre samt intäkter från anslutningsavgifter blir högre än budgeterat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Delårsbokslut 2 per den 31 augusti 2016 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att godkänna bilagda delårsbokslut att överlämna delårsbokslut till kommunfullmäktige. Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

5 TANUMS KOMMUN Bilaga TN , 106 Tekniska förvaltningen 1 Delårsbokslut tertial 2 Tekniska nämnden 2016 Verksamhetsberättelse Det är en stadig efterfrågan vad gäller tomter på Vinbäck i Tanumshede varför utbyggnad av en ny gata, Barberarevägen, har startat. När den är klar finns ytterligare nio tomter att bjuda ut till försäljning där några av tomterna redan är bokade. Arbetet fortgår med att ta fram en vägplan som medger utbyggnad av gång- och cykelväg mellan Grebbestad camping och Vadskärspiren. Denna del kallas Grebbestad strand. Trafikverket är ansvarigt för projektet men i samverkan med kommunen och vägplanen har nu varit utställd för granskning. Ett avtal mellan parterna måste tecknas för att antagande av vägplan, samt genomförande av byggnationen, skall kunna ske. Fastighetsavdelningens underhållsplan för åren färdigställdes under våren och totalt har kvm inventerats. För att möta underhållsplanens behov av fastighetsförbättrande åtgärder 2016, har tekniska nämnden beslutat att avsätta 3,5 miljoner kronor ur tekniska nämndens överskott. Avdelningens uppdrag i det kommunövergripande arbetet med flyktingar har fortsatt. Ombyggnationen av tidigare förvaltningslokaler i Tanumshede till HVB-boende för ensamkommande, färdigställdes under mars månad. Ett nytt hyreskontrakt för ytterligare ett HVBboende, nu i kommunens södra del har tecknats och verksamhetsanpassningar för detta boende är avklarat och boendet är nu i bruk. Under april månad anordnades en lyckad strandstädardag på Tjurpannan med över 80 deltagare. Den blåsiga sommaren har också inneburit att de större badstränderna behövt ett flertal insatser med att forsla bort stora mängder tång. Badbryggor har lagts ut och dykningar har utförts vid våra badplatser som har trampolin och/eller hopptorn. Tillgängligheten på Bovikens badplats har förbättrats med ett nytt trädäck och nya trappsteg. Ett bord med bänkar som är anpassat för rullstol och barnvagn har också placerats ut på stranden. En ny aktivitetsled har öppnats i Tanumshede. Leden är 2,9 km lång och är ett resultat av ett samarbete mellan kommunen och Tanums Stigcyklister. Iordningställandet av ny gångstig vid Västerby samt anpassad slinga med start vid Futura är beställt och kommer att utföras under hösten. Trots att vattenförbrukningen är flera gånger högre än under resten av året har vattenförsörjningen under sommaren fungerat bra. På grund av att nivån i Nedre Bolsjön var rekordlåg under våren beslutades att bevattningsförbud skulle råda över sommaren. Detta gjorde att nivån på sjön kunde hållas inom ramen för vattendomen. Belastningen på avloppsverken varierar över året, särskilt i kustsamhällena. Under större delen av året finns mycket stora marginaler på verken men under sommarveckorna har reningsverken i Gerlesborg och på Resö en belastning som tangerar verkens dimensionering. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

6 2 Ekonomisk analys tekniska förvaltningen Budget 2016 Budget t.o.m. 31/8 Aug 2016 Aug 2015 Verksamhetens intäkter (justering va intäkter) Verksamhetens kostnader Ränteintäkter Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital varav taxefinansierat varav skattefinansierat varav vindkraft Personal Förändring eget kapital - investering Tekniska nämnden har beslutat att avsätta tkr ur nämndens överskott till fastighetsförbättrande åtgärder utöver budgeterade medel samt 100 tkr till en handikappanpassad slinga i skogen vid Hedegården i Tanumshede. Jämförelse med budget - VA Resultatet för VA är ca 900 tkr bättre än budget. Överskottet beror främst på lägre kapitalkostnader, som avviker från budget med 2 %. Totalt sett är kostnaderna 1 % lägre än budget. Aktivering av investeringen för omvandlingsområdena Sönneberget och Trumsemyren i höst kommer att öka kapitalkostnaderna. Räntan på avskrivningarna har varit lägre än budgeterat. Brukningsintäkterna följer budget. Jämförelse med VA Intäkterna har ökat med + 6,5 %. Detta beror att brukningstaxan höjdes 6 % i januari samt att det tillkommit nya abonnenter. På grund av fortsatt hög investeringsvolym har kapitalkostnaderna ökat med 7 %. Total kostnadsökning är 5 %, bland annat har bemanningen utökats med en ledningstekniker. VA-verksamheten har budgeterat ett överskott på tkr. Prognosen är att överskottet blir ca tkr bl.a. beroende på att utfallet av en avsättning för en förväntad kundförlust blev lägre samt intäkter från anslutningsavgifter blir högre än budgeterat. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

7 3 Ekonomisk analys skattefinansierade Budget 2016 Budget t.o.m. 31/8 Aug 2016 Aug 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Personal Jämförelse med budget: Tekniska nämndens skattefinansierade verksamheter redovisar ett resultat som är tkr bättre än budget. Intäkter är högre medan kostnaderna följer budget för perioden. Fler inhyrda lokaler för kommunens flyktingverksamhet är den största orsaken till intäktsavvikelsen på 4,6 %. Fastighetsavdelningen hyr in lokaler som sedan hyrs ut till omsorgsnämnden. Intäkterna för sålda mättjänster och arrende är också högre. Totalt så följer kostnaderna budget men på detaljnivå så är de stora avvikelser för inhyrda lokaler som är högre medans köp av lokalvård för kommunens verksamheter är lägre. Överskottet beror på lägre kostnader för lokalvård vilket kommer att betalas tillbaka till verksamheterna, lägre energikostnader för lokaler medan det varit högre intäkter inom mark och kart& mät. Jämförelse med 2015: Inom de skattefinansierade verksamheterna så har intäkterna ökat med 10 % och kostnaderna ökat med 4,3 %. Fler inhyrda lokaler är anledningen till intäktsökningen. Att kostnaderna inte ökat lika mycket som intäkterna beror bland annat på hyran för inhyrda förvaltningslokaler fanns med på kostnadssidan redan förra året. Dessutom har städkostnaderna minskat i år på grund utav ny städentreprenör. Prognos för de skattefinansierade verksamheterna är ett överskott på 400 tkr Prognos tekniska förvaltningen bättre än budget tkr (en förbättring med tkr) -varav taxefinansierat tkr - varav skattefinansierat 400 tkr -varav vindkraft 50 tkr Prioriterade verksamhetsmål Kommunfullmäktige har beslutat om ett antal prioriterade verksamhetsmål varav de allra flesta har beröring med Tekniska nämndens ansvarsområde. Ett specifikt område heter teknisk service och består av två verksamhetsmål med tillhörande indikatorer. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

8 4 Mål Kommunen skall tillgodose behovet av vatten och avloppstjänster på ett kostnadseffektivt sätt i hög grad uppfyllt Kommunen skall utifrån en lokalförsörjningsplan tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva verksamhetslokaler delvis uppfyllt Indikatorer Kommunens VA-taxa får höjas med högst index (KPI) procent per år i genomsnitt de kommande tre åren nära värde Uttaget av vatten får inte överstiga 80 % av vattenverkets kapacitetsutrymme under en längre tid än två dagar i sträck per vecka värde uppnått Antalet anslutna abonnenter till respektive avloppsverk får inte överskrida verkets tillåtna mängd personekvivalenter nära värde Lokalkostnaden för kommunala verksamhetslokaler skall vara högst 750 kr per kvm. värde uppnått Inom området miljö finns bl.a. följande mål Av den energi som används för uppvärmning av kommunens fastigheter ska 98 % vara fossilfri - uppfylls Kommunens totala energiförbrukning ska inte öka utifrån 2015 års nivå (normalårskorrigerad) - uppfylls Mål och kvalitetsgarantier Uppföljning av mål och kvalitetsgarantier görs i Hypergene. Sammanfattningsvis görs bedömning att tekniska förvaltningen kommer att mål och kvalitetsgarantier kommer att uppfyllas eller i hög grad uppfyllas förutom dessa: Fastighets mål bedöms delvis vara uppfyllt eftersom underhållet i vissa delar är eftersatt. Vid den årliga enkätundersökningen bland våra nyttjare i kommunala verksamhetslokaler ska vi uppnå minst 3,0 på en femgradig skala i kundnöjdhet - enkätundersökningen kommer 2016 att genomföras under oktober månad. Resultat presenteras i bokslut. Markförvaltning Verksamhetsberättelse Det är en stadig efterfrågan vad gäller tomter på Vinbäck i Tanumshede. Utbyggnad av en ny gata, Barberarevägen, har nu startat. När den är klar finns ytterligare nio tomter att bjuda ut till försäljning, och några av tomterna är redan bokade. Kommunens skogar sköts utifrån det förslag skogsbruksplanen anger. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

9 5 Kommunen har även ansvar för ett antal kommunala naturreservat. Del av naturreservat i Sannäs skall enligt skötselplanen betas vilket har kunnat uppfyllas eftersom vi kunnat engagera intresserad djurhållare. Ny taxa för arrenden och upplåtelse av allmän plats har nu blivit antagen. Vid kommande upplåtelser av allmän plats tas nu hänsyn till den nya taxan och en översyn av gällande arrenden har påbörjats. Arrendefrågor, omprövning av tomträttsavgälder, ansökningar om lantmäteriförrättningar med tillhörande avtal är uppdrag inom markförvaltning. Vidare sammanställs förvaltningens yttranden i samband med pågående planarbeten. Ekonomisk analys Budget Budget t.o.m. Aug 2016 Aug 2015 helår 31/8 Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Jämförelse med budget Markförvaltningen redovisar ett överskott på 338 tkr. Intäkterna är högre och beror på ökade arrendeintäkter och höjda tomträttsavgälder. Jämförelse med 2015 Intäkter är lägre medan kostnaderna har ökat jämfört med tidigare år. Intäkterna från skogsverksamheten var högre förra året. Kostnadsökningen hör samman med kostnader för skogsavverkning samt tjänstledig personal under 2015 som inte ersattes fullt ut. Prognos är att markförvaltning kommer att redovisa ett överskott på 300 tkr. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

10 6 Kart & Mät Verksamhetsberättelse Kart- och mät-verksamheten har en mätingenjör samt en karttekniker på deltid. Verksamheten erbjuder tjänster i form av inmätning, utsättning och framtagande av nybyggnadskartor. Efterfrågan på mät-verksamhetens tjänster är relativt hög. Kontinuerligt ajourhållningsarbete görs av primärkartan. Ekonomisk analys Budget Budget t.o.m. Aug 2016 Aug 2015 helår 31/8 Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Jämförelse med budget Kart och mät redovisar ett överskott med 210 tkr. Intäkterna är något högre, på grund av sålda tjänster medan kostnaderna är något lägre jämfört med budget. Jämförelse med 2015 Kostnaderna är likvärdiga medan intäkterna är högre än Ökade intäkter beror på ökad försäljning av mättjänster. Prognosen är att kart & mät kommer att redovisa ett överskott, 100 tkr. Gator och Trafik Verksamhetsberättelse Gata och Trafik består av följande verksamheter gata, trafiksäkerhet, gatubelysning och parkering. Den framtagna reinvesterings- och underhållsplanen för gata ligger till grund för verksamhetens reinvesteringsarbete. Fiberföreningarna ansvarar för återställande av gator med mera i samband med nedgrävning av fiber. Detta arbete pågår just nu på Vinbäck i Tanumshede och i Hamburgsund. Övriga samhällen som Tanumshede, Grebbestad och Fjällbacka är inom kort på tur för att få fiber, vilket kommer att påverka de kommunala gatorna. Arbetet fortgår med att ta fram en vägplan som medger utbyggnad av gång- och cykelväg mellan Grebbestad camping och Vadskärspiren. Denna del kallas Grebbestad strand. Vägplanen har nu varit utställd för granskning. Inga synpunkter har lämnats in. Planen har tillstyrkts av länsstyrelsen. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

11 7 Trafikverket är ansvarigt för projektet men i samverkan med kommunen. Ett avtal mellan parterna måste tecknas för att antagande av vägplan samt genomförande av byggnationen, skall kunna ske. Reinvestering av den kommunala belysningsanläggningen samt utbyte av äldre armaturer till miljövänligare alternativ fortsätter. Arbetet har pågått under de senaste åren och bedrivits i takt med de investeringsmedel som beviljats. I tur står nu en översyn i Edsvik, Havstenssund, Sannäs, Heestrand, Slottet, Bottna, Långsjö, Västbacken och Svenneby. Arbetet är startat och skall slutföras under hösten. Hastighetsplanen är nu genomförd men vissa justeringar återstår på både kommunala gator och det statliga vägnätet. Hastighetsplanen innefattar Hamburgsund och Hamburgö, Kville, Fjällbacka, Rabbalshede, Lur, Östad, Grebbestad, Resö, Tanumshede och Vinbäck, Sannäs och Havstenssund. En ny parkering har anlagts på arrenderad mark i Havstenssund. Grusplanen på Kornhagen i Hamburgsund användes till sommarparkering under juli till augusti för att underlätta centrum. Under året har drygt 40 parkeringstillstånd för rörelsehindrade utfärdats. Vidare har 45 nyttoparkeringstillstånd köpts av näringsidkare, där verksamheten förutsätter tillgång till fordonet på arbetsplatsen. 70 boendekort har sålts till boende i Fjällbacka, Grebbestad och Havstenssund till personer som saknar parkeringsmöjlighet på egen fastighet. I samhällena Hamburgsund, Fjällbacka och Grebbestad används parkeringsskiva. Samhällsföreningarna ansvarar för att tillhandahålla p-skivor. Under året har kommunen hittills hanterat 24 fordonsflytt enligt lagen om flytt av fordon, varav 6 fordon har gått till skrot. Vi har yttrat oss i ca 60 upplåtelseärenden av allmän plats vilka kräver polistillstånd där också en ny taxa har börjat tillämpats. Gatu- och trafiksakkunniga på mark- och exploateringsavdelningen bidrar med sin kompetens i bl.a. detaljplanegruppen för att påverka utformningen av nya detaljplaner. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

12 8 Ekonomisk analys Budget Budget t.o.m. Aug 2016 Aug 2015 helår 31/8 Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Jämförelse med budget Gata och trafik redovisar ett överskott på 129 tkr. Intäkter är högre än budget medan kostnaderna följer budget. Avvikelsen för intäkter hör samman med att parkeringsverksamheten får in alla sina intäkter under en begränsad sommarperiod medan budget är fördelad jämt över hela året. Jämförelse med 2015 Intäkterna och kostnaderna är jämförbara med samma period förra året. Prognos är att gata & trafik kommer att följa budget. Fastighet (lokaler) Verksamhetsberättelse Inventeringen av vårt fastighetsbestånd för att skapa en övergripande underhållsplan och därigenom få en helhetsbild av hela fastighetsbeståndets underhållsbehov färdigställdes i mars månad. Med underhållsplanen som utgångspunkt har en investeringsplan för fastighetsförbättrande åtgärder för 2016 arbetats fram. Totalt kommer 9,5 miljoner att investeras på underhåll av våra fastigheter varav 3,5 miljoner av dessa medel har tillskjutits från tekniska nämndens överskott. Avdelningens uppdrag i det kommunövergripande arbetet med flyktingar har fortsatt. Ombyggnationen av tidigare förvaltningslokaler i Tanumshede till HVBboende för ensamkommande, färdigställdes under mars månad. Ett nytt hyreskontrakt för ytterligare ett HVB-boende, nu i kommunens södra del har tecknats och verksamhetsanpassningar för detta boende är avklarat och boendet är nu i bruk. Nedan följer ytterligare exempel på pågående eller under året avslutade större projekt inom Fastighetsavdelningen: Underhållsrenovering Lurs skola Underhållsrenovering Ulseröds kvarn Iordningställande av moduler vid Hedeskolan C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

13 9 Projektering ny grundskola i Tanumshede Projektering Boende barn i Tanumshede Förstudie ombyggnation Hamburgsundskolan Förstudie äldreboende Grebbestad och Hamburgsund Ekonomisk analys Budget Budget t.o.m. Aug 2016 Aug 2015 helår 31/8 Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Personal Jämförelse med budget Lokaler redovisar ett överskott på 795 tkr. Intäkter + 6 % och kostnader +4 % mot budget. Fler inhyrda lokaler (sex stycken) samt en ombyggnad av befintlig lokal är orsaken till intäktsavvikelsen. Att kostnaden inte ökat med samma procent som intäkterna beror bland annat på lägre energikostnader (el, olja och vatten). Jämförelse med 2015 Intäkter + 16 % och kostnader +8 % har ökat jämfört med samma period förra året. Intäkts- och kostnadsökningen beror på samma saker som har nämnts i texten om budget. Ifjol var hyreskostnaden för Tedact inkluderade i kostnaderna. Underskottet 2015 berodde på att hyreskostnaderna för Tedact inte var vidarefakturerade till hyresgästerna. Prognos är att fastighet kommer att följa budget Yttre miljö Verksamhetsberättelse Sommarmånaderna innebär mycket arbete med grönytor och samhällsstäd. Rabatter har rensats, gräsytor klipps, häckar har ansats och träd har beskurits. Skötsel av sommarblommor har utförts. Sommarskyltsättningen gällande parkering har blivit uppsatt och nedtagen. Våra större samhällen har kontinuerligt blivit sopade med upptagande maskiner. Helgstäd har utförts av egen personal. Vi har även placerat ut fler sopkärl för att försöka minska nedskräpningen. Arbetet med att byta bryggdäcket till hopptornet i Grebbestad har färdigställts. Den blåsiga sommaren har också inneburit att de större badstränderna behövt ett C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

14 10 flertal insatser med att forsla bort stora mängder tång. Badbryggor har lagts ut och dykningar har utförts vid våra badplatser som har trampolin och/eller hopptorn. Tillgängligheten på Bovikens badplats har förbättrats med ett nytt trädäck och nya trappsteg. Ett bord med bänkar som är anpassat för rullstol och barnvagn har också placerats ut på stranden. En ny aktivitetsled har öppnats i Tanumshede. Den är 2,9 km lång och är ett resultat av ett samarbete mellan kommunen och Tanums Stigcyklister. Leden går mestadels utmed den befintliga Tassemarksstigen, detta för att orsaka så lite ingrepp i naturen som möjligt. Iordningställandet av ny gångstig vid Västerby samt en tillgänglighetsanpassad slinga med start vid Futura är beställd och kommer att utföras under hösten. Ranebo har fått nya badbryggor och en ny grillplats med pergola har iordningställts. Ranebostugan 40-årsjubilerar och vi planerar för en aktivitetsdag 1/10 för att fira detta. Vi vill samtidigt visa områdets möjligheter till rekreation/motion och naturupplevelser. Den årliga inspektionen med oberoende besiktningsman gällande våra lekplatser har påbörjats och reparationer av lekredskap samt uppluckring av fallskyddsand pågår. Ett stort antal nya lekredskap har blivit uppsatta på våra skolor och förskolor. Lekplatsen vid Sumpan i Fjällbacka har fått ny dränering. Projekteringen av ny lekplats på Rörvik fortsätter och förfrågningsunderlaget är i det närmaste klart. Planerade underhållsåtgärder: Nya badbryggor till Havstenssund och Grebbestad. Utvändiga markarbeten Kalkåsliden Översyn och nyplantering av växter vid Kalkåsliden och Hogslätts äldreboenden. Flytt av toalettbyggnad från Scen på Bônn till Ranebo Utbyte av kulvert Rabbalshede skola. Del av staket byts till nytt vid Grebbestadskolan. Försök med att tvätta och rena fallskyddssand istället för att byta till ny ska utföras på Lurs skola. Urgrävning och stensättning vid parkering Fjällbacka service Flytt av toalettbyggnad Östads badplats för att öka tillgängligheten. Omläggning plattor Hogslätts äldreboende. Stubbfräsning för att effektivisera gräsklippning. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

15 11 Ekonomisk analys Budget Budget t.o.m. Aug 2016 Aug 2015 helår 31/8 Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Personal Jämförelse med budget Yttre miljö redovisar ett underskott på 208 tkr. Intäkter följer i stort sett budget. Underskottet beror på att den fast ersättningen till snöröjare betalas ut till i början på året. Prognos i enlighet med budget Nämnd Tekniska nämnden har haft fyra möten och behandlat 87 ärenden. Presidiet har också deltagit i Plangruppen och VA-styrgruppens möten. Ekonomisk analys Budget Budget t.o.m. Aug 2016 Aug 2015 helår 31/8 Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Jämförelse med budget Intäkter och kostnader följer i stort sett budget. Jämförelse med 2015 Intäkterna och kostnaderna har minskat. Kostnaderna var högre i fjol på grund utav utbildning av den nya nämnden. Prognos är att nämnden kommer att följa budget. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

16 12 Gemensam administration Projektingenjörerna har arbetat med investeringsprojekt för VA, fastighet och mark- och exploatering samt även för kommunens övriga förvaltningar och bolag. Projektet VA-rådgivning som pågått sedan mitten av 2014, fortsätter under 2016 och skall slutredovisas till Länsstyrelsen i mitten av En hygieniseringsanläggning är färdigställd, där slam från slutna tankar behandlas för att sedan spridas på åkermark. För övrigt pågår information och rådgivning till olika områden i kommunen som behöver förbättra sina VA-lösningar. Ekonomisk analys Budget Budget t.o.m. Aug 2016 Aug 2015 helår 31/8 Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Personal Jämförelse med budget Gemensam administration redovisar ett resultat som följer budget Prognos är att gemensam administration kommer att följa budget. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

17 13 Kundcenter Tedact Kundcenter i Tedacthuset, vilket är gemensamt för tekniska förvaltningen och miljö- och byggnadsförvaltningen, öppnade i mitten av april En samordnare arbetar heltid i kundcenter och delas lika mellan förvaltningarna. Ekonomisk analys Budget Budget t.o.m. Aug 2016 Aug 2015 helår 31/8 Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Personal Jämförelse med budget Kundcenter Tedact redovisar ett underskott med 4 tkr. Verksamheten följer budget. Jämförelse med 2015 Kostnaderna har ökat och beror på att kundcentrat inte var fullt bemannat i början av 2015 samt högre hyres- och kapitalkostnader. Prognos är att kundcenter Tedacthuset kommer att följa budget. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

18 14 Fastighet Administration Fastighet administration består av fastighetschef, två administratörer och en lokalsamordnare/projektledare, totalt 4,0 tjänster. Förutom avdelningens egen verksamhet administreras leverantörsfakturor för hela förvaltningen, förutom VA. Ekonomisk analys Budget Budget t.o.m. Aug 2016 Aug 2015 helår 31/8 Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Personal Jämförelse med budget Administration fastighet redovisar ett överskott med 99 tkr. Kostnaderna är lägre och beror på delvis lägre bemannat än budgeterat. Jämförelse med 2015 Intäkter och kostnader är oförändrade jämfört med förra året. Prognos är att administration fastighet kommer att följa budget. Energi På grund av att bidraget från Energimyndigheten beviljas med ett år i taget, finns det svårigheter i att få en kontinuitet i funktionen som energi- och klimatrådgivare. Ett samarbetsavtal har därför tecknats med Dalslandskommunernas kommunalförbund för 2016 som innebär att dom tar över ansvaret för att förmedla energi- och klimatrådgivning till privatpersoner och företag i Tanums kommun till en kostnad motsvarande bidraget från Energimyndigheten. Ekonomisk analys Budget Budget t.o.m. Aug 2016 Aug 2015 helår 31/8 Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Energirådgivningen finansieras helt utav bidrag från energimyndigheten. Prognos är att energirådgivningen kommer att följa budget. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

19 15 Städ Ny upphandling av entreprenör för lokalvården har genomförts med avtalsstart för ny entreprenad Verksamheten har under perioden fokuserat på att säkerställa avslut av tidigare entreprenör genom besiktningar, storstädning, återställning av golv med mera samt att säkerställa utförandekvalitén med ny entreprenör. Funktionen städsamordnare har höjts i omfattning från 0,5 till 1,0 tjänst i samband med avtalsstart. Ekonomisk analys Budget Budget t.o.m. Aug 2016 Aug 2015 helår 31/8 Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Verksamheten redovisar ett resultat som är bättre än budget. Under sommaren har stor-städ utförts som inte har blivit fakturerat. Prognos för 2016 är ett överskott på tkr, som betalas tillbaka till verksamheterna. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

20 16 AFFÄRSVERKSAMHET - TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Vatten och avlopp Verksamhetsberättelse Trots att vattenförbrukningen och produktionen är flera gånger högre än under resten av året har vattenförsörjningen under sommaren fungerat bra. På grund av att nivån i Nedre Bolsjön var rekordlågunder våren beslutades att bevattningsförbud skulle råda över sommaren, vilket gjorde att nivån på sjön kunde hållas inom vattendomsramen. En ny, grövre vattenledning mellan Hamburgsund och Slottet anlades i början av sommaren vilket ökade kapaciteten mot Slottet-Heestrand. Upphandling pågår för den kommande nya högreservoaren på Kvarnberget. Åtgärden med ny högreservoar förväntas förbättra vattentrycket och öka kapaciteten i Hamburgsund under den kritiska högsäsongen. Belastningen på avloppsverken, särskilt de i kustsamhällena, varierar över året. Större delen av året finns mycket stora marginaler på verken. Under sommarveckorna har reningsverken i Gerlesborg och på Resö en belastning som tangerar verkens dimensionering. Det har medfört att halterna av näringsämnen och syreförbrukande ämnen i utsläppsvattnet från de verken i somras varit högre än under resten av året. Belastningen vid Bodalsverket, Fjällbacka och Hamburgsunds reningsverk ökar också stort under sommaren, men där är marginalerna större till full belastning. VA-avdelningens 10 avloppsreningsverk har till största delen haft god funktion under året. Rabbalshedes och Lurs reningsverk har haft varierande funktion. Vid Rabbalshedes avloppsverk är det framförallt reningen av organiskt material, BOD, som inte fungerat riktigt tillfredsställande. Vid Lurs avloppsverk är det avskiljningen av fosfor som tidvis inte uppfyllt kraven. Det hänger ihop med att utfällning och sedimentering av partiklar, som innehåller fosfor, inte fungerar bra hela tiden. I höst ska en filteranläggning installeras på prov i Lur, för att filtrera utgående vatten och på så vis utskilja partiklar och därmed fosfor. Flera projekt av större omfattning pågår och är i sin slutfas. VA-utbyggnad till Krossekärr där cirka 82 fastigheter ansluts varav 22 är via avtal, avslutades i början av sommaren. I etapp 2 gällande anslutning av fastigheter i Trumsemyren i Kämpersvik är motsvarande siffra ca 38 st. Detta projekt planeras vara klart i höst. Även VA-utbyggnaden i Långekärr (Gerlesborg) med ca 25 st fastigheter slutfördes i början av sommaren. En förstudie gällande utbyggnad av Tanumshedes vattenverk är i slutfasen och projektering kommer påbörjas i höst. Extra provtagningar i vattentäkten Nedre Bolsjön har utförts, för att skapa ett bra underlag inför val av teknik. Undersökning av Övre Bolsjöns vatten har utförts, för att utreda om den kan vara en potentiell reservvattentäkt i framtiden. Resultatet visar på att den har ett liknande vatten som Nedre Bolsjön C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

21 17 Ekonomisk analys Budget helår Budget t.o.m. 31/8 Aug 2016 Aug 2015 Intäkter (Just intäkter/resultatfond) Kostnader Ränteintäkter Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Personalkostnader Kapitalkostnader Förändring eget kapital Årets budgeterade överskott, tkr är tänkt att användas för att jämna ut kommande behov av taxehöjningar då investeringsvolymen är fortsatt hög inom VA. Budgeterad resultatfond bokslut 2016: = tkr Jämförelse med budget Resultatet för VA är ca 900 tkr bättre än budget. Överskottet beror främst på lägre kapitalkostnader som avviker från budget med 2 %. Totalt sett är kostnaderna 1 % lägre än budget. Aktivering av projekten Sönneberget och Trumsemyren i höst kommer att öka kapitalkostnaderna. Räntan på avskrivningarna har varit lägre än budgeterat. Brukningsintäkterna följer budget. Jämförelse med 2015 Intäkterna har ökat med + 6,5 %. Detta beror att brukningstaxan höjdes 6 % i januari samt att det tillkommit nya abonnenter. På grund av fortsatt hög investeringsvolym har kapitalkostnaderna ökat med 7 %. Total kostnadsökning är 5 %, bland annat har bemanningen utökats med en ledningstekniker. Verksamheten har budgeterat ett överskott på tkr för Prognosen är att överskottet blir ca tkr bl.a. beroende på att utfallet av en avsättning för en förväntad kundförlust blev lägre samt intäkter från anslutningsavgifter blir högre än budgeterat. Anslutningsintäkter Årets anslutningsintäkter förväntas bli högre än budget. Antalet avtalsområden som har anslutits är fler än förväntat. Anslutningsavgifter (tkr) Intäkt jan-aug Budget 2016 Prognos C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

22 18 Vindkraftverk Tanums kommun har tillsammans med Tanums Bostäder AB och RAMBO byggt ett vindkraftverk på Tyft. Kommunen äger 63 %, TBAB 32 % och RAMBO 5 %. Budget Budget t.o.m. Aug 2016 Aug 2015 helår 31/8 Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital För perioden redovisar vindkraftsverksamheten ett underskott på 12 tkr. Produktionen av el har hittills i år varit 15 % lägre än budgeterat. Försäljningspriset på producerad el har varit högre. Däremot har det genomsnittliga priset på elcertifikat varit lägre. Målet är att vindkraftverket skall producera el 94 % utav tiden och det har uppfyllts för alla månader. Det har i genomsnitt blåst 5 m/s. Prognos tomtförsäljning Budgeterade intäkter från tomtförsäljning är tkr. Prognosen är att intäkterna från tomtförsäljningen kommer att bli tkr inkl. försäljning av mark för tomter på Kattedaben, Tanumshede till. Prognos anslutningsintäkter Budgeterade va-anslutningsintäkter är tkr. Ny prognos är tkr. Sjukfrånvaro Tekniska förvaltningen har en sjukfrånvaro för perioden januari augusti 2016 på 1,38 % låg sjukfrånvaron för samma mätperiod på 3,94 % vilket innebär att förvaltningen hittills i år har en sjukfrånvaro som ligger betydligt lägre än förra året. Föregående år var sjukfrånvaron bland de säsongsanställda ganska hög och förvaltningen hade en långtidssjukskriven medarbetare vilket bidrog till det höga sjuktalet var sjukfrånvaron på helår 1,98 % vilket förhoppningsvis är en nivå som inte kommer överskridas Den genomsnittliga sjukfrånvaron för kommunen som helhet ligger för perioden januari - augusti 2016 på 5,62 %. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

23 19 NVESTERINGSUPPFÖLJNING PER 31 AUGUSTI Totala redovisade investeringsutgifter: Prognos investeringsutgifter sep-dec 2016: tkr tkr Beskrivning av större investeringsprojekt: Ny gata, Vinbäck. Budget tkr. Projektet innebär att bygga en ny gata och VA på Vinbäck i Tanumshede. Detta tillskapar nio nya kommunala tomter. Arbetet pågår och har kommit halvvägs. Gatans namn kommer att bli Barberarevägen. Projektet följer tidplan och kostnadskalkyl VA och ny Gata vid Kattedaben, del av detaljplan Ryland 3:2. Upphandling pågår, tilldelning kommer att ske under september månad Entreprenadarbetet beräknas kunna påbörjas hösten 2016 och vara klart våren I nuläget uppskattas kostnaden till totalt tkr varav VA är ca tkr. Enligt exploateringsavtal skall exploatören betala halva kostnaden för gatubyggnationen Vattenförstärkning till Slottet, Tegelstrand, Heestrand Vattenförsörjningen i området Slottet-Heestrand har förstärkts, i och med anläggandet i våras, av en ny vattenledning mellan Hamburgsund och Slottet. Senare under det kommande året kommer även en tryckstegringsstation att projekteras och byggas i Tegelstrand. Beräknad kostnad 2500 tkr Vattenförstärkning till Resö Med syfte att förstärka vattenförsörjningen till Resö sommartid och för att skapa utrymme för fler VA-anslutningar kommer halva sträckan av den befintliga vattenledningen att läggas om mellan Havstenssund och Resö. Projektering har slutförts och tillstånd har getts från länsstyrelsen. Upphandling pågår och genomförande kommer att ske under höst, vinter och vår 2016/17. Kostnad ca 7500 tkr Högreservoar i Hamburgsund I och med den anslutningstakt av fastigheter i Hamburgsundområdet som pågår måste en del åtgärder göras. Med syfte att förstärka vattenförsörjningen i området Hamburgsund-Heestrand projekteras att anlägga en ny högreservoar på 1200 m³ i Hamburgsund. Upphandling pågår och reservoaren beräknas vara färdigställd under vintern 2016/17. Beräknad kostnad tkr. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

24 Överföringsledning Fjällbacka Kämpersvik samt förlängning av utloppsledning Grebbestad Projektet innebär att Fjällbacka avloppsreningsverk byggs om till en pumpstation och att avloppsvattnet pumpas över till Bodalens avloppsreningsverk. I och med detta måste utloppsledningen i Grebbestad förlängas. Det är ännu inte beslutat av Länsstyrelsen vilken släppunkt som förordas. Vattenförsörjningen kommer även att förstärkas i södra delen av kommunen med en ny huvudledning. Utförda punkter Det har utförts kompletterande bottenundersökningar med hjälp av sondering längs med hela sträckan. Ledningssträckningen har delvis reviderats för att optimera förläggningen. Studerat Mörhultsområdet för att få till anslutning av vattenledningen upp till den planerade vattenreservoaren uppe på Källvikshöjden. Fjällbacka hamn har undersökts för ledningsdragning mellan Ingrid Bergmans torg och Fjällbacka avloppsreningsverk. Utredning av befintligt reningsverk för ombyggnad till pumpstation har utförts. I Veddökilen har det utretts kring ledningsförläggning både i hav och land och placering av pst för anslutning av området. Utredning har utförts hur områden i Kämpersvik och Långsjö kan anslutas. I Kämpersvik har det utretts och projekterats angående ledningsdragning för överföringsledningar och bräddledning. Utloppsledningens släppunkt i Grebbestad har utretts och kommuniceras med Länsstyrelsen. Tillståndsprövning pågår. Det pågår utredning kring utloppsledningens kapacitet och vilket flöde den behöver klara. Pågående punkter Tillståndsansökan hos Länsstyrelsen för sträckan mellan Kämpersvik och Fjällbacka samt utloppsledningen i Grebbestad. Rådighet över mark via Lantmäteriet. Tidplan Mycket svårt att uppskatta. Om rådighet över mark avtalas samt tillstånd från Länsstyrelsen kan ges inom 6 mån, kan tidigast en entreprenadstart ske i september Dock är det troligt att det tar längre tid att erhålla dessa avtal och tillstånd och att entreprenadstart tidigast kan ske När väl alla tillstånd och avtal är på plats är det krav på att anläggande av ledningar i hav enbart får ske under vinterhalvåret, vilket påverkar utförandetiden Utbyggnad Tanumshede vattenverk För att möta kommande behov av vattenförsörjningen i kommunen behöver vattenverket i Tanumshede byggas ut. Projektet är högt prioriterat. En förstudie har utförts och projektering kommer att starta under hösten. Uppskattad total budget är ca tkr och utbyggnaden beräknas klar under vintern 2018/19. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

25 21 Mål och kvalitetsgarantier FASTIGHET/LOKALER Kommunen ska utifrån lokalförsörjningsplan tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva verksamhetslokaler. Fastigheterna ska skötas på ett sådant sätt att kapitalförstöring undviks. Verksamheten ska arbeta för kontinuerlig energieffektivisering och energibesparing. Andelen fossil energi ska minska och på sikt fasas den ut helt. Användningen av energi ska totalt sett minska. Full beläggningsgrad i lokaler och bostäder. Nöjda hyresgäster, nyttjare och brukare. Kommentar Verksamhetens mål bedöms delvis vara uppfyllt eftersom underhållet i vissa delar är eftersatt. En underhållsinventering av fastighetsbeståndet slutfördes i mars 2016 och har sammanställts i en underhållsplan. Plan för att på sikt uppfylla målet presenteras i budget för Lokalsamråd har hållits med verksamheterna där energistatistik, rutiner och hyresgästernas behov följts upp. Kvalitetsgaranti Vid den årliga enkätundersökningen bland våra nyttjare i kommunala verksamhetslokaler ska vi uppnå minst 3,0 på en femgradig skala i kundnöjdhet. Kommentar Den årliga enkätundersökningen kommer 2016 att genomföras under oktober månad. Resultat presenteras i bokslut. STÄD Lokalvården skall vara kostnadseffektiv, ha en hög kvalité och motsvara kundens förväntningar. Kommentar Målet bedöms i hög grad uppfyllt. Skälet till bedömningen är att ny entreprenadupphandling genomförts under 2016 vilken resulterade i ny entreprenör från och med Vissa störningar i bland annat städfrekvenser har uppmärksammats vid ingången av entreprenaden men vår bedömning är dock att målet kommer att vara helt uppfyllt före årets utgång. ENERGI Verksamheten ska arbeta för besparing och effektivisering inom energiområdet samt omställning till förnyelsebara energikällor. Energiplanen ska revideras eller aktualitetsförklaras samt följas upp minst varje mandatperiod. Energirådgivning ska erbjudas privatpersoner, företag, kommunal förvaltning, föreningar och organisationer. Kommentar Målen bedöms vara helt uppfyllda. Arbetsledare inom driftteknik ansvar för uppföljning månadsvis av energiförbrukning av kommunens verksamhetslokaler. I samarbete med Dalslandskommunernas kommunalförbund och Uddevalla kommun tillhandahåller Tanums kommun en energirådgivare som ansvarar för rådgivning och årligen redovisar en verksamhetsrapport till kommunen och energimyndigheten. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

26 22 Kvalitetsgarantier Energirådgivning erbjuds besökande minst en dag i veckan Kommentar Kvalitetsgarantierna bedöms helt uppfyllda Prioriterat verksamhetsmål Kommunen ska utifrån en lokalförsörjningsplan tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva verksamhetslokaler. Kommentar Vi bedömer att kommunen delvis uppfyller villkoren med att tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva verksamhetslokaler. Fastighetsavdelningen önskar att i början av 2017 initiera arbetet med att skapa en övergripande lokalförsörjningsplan för Tanums kommun. Syftet med lokalförsörjningsplan är att den skall vara ett verktyg för planering av framtida lokalbehov, med framförhållning underlätta planering för förändringar av befintliga lokaler, möjlighet att bedöma framtida investeringsbehov och tydliggöra kommunens samlade lokalkostnader. Lokalkostnaden för kommunala verksamhetslokaler per kvm ska vara högst: Utfall Mål Kommentar Vi bedömer att kommunen uppfyller målet om en kvadratmeterkostnad på högst 750 kronor. Vissa osäkra parametrar finns i uppföljningen varför en mer exakt siffra kan presenteras när planerad lokalförsörjningsplan finns framtagen. VATTEN OCH AVLOPP Kommunen ska tillgodose behovet av VA på ett kostnadseffektivt sätt. VA-verksamheten ska tillgodose brukarnas behov av vattentjänster och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Omhändertagandet och reningen av avloppsvatten ska minst uppfylla tillsyns-myndigheternas krav. VA-verksamheten ska arbeta för att öka andelen goda och hållbara VAlösningar för befintlig bebyggelse i kommunen, t.ex. genom att ersätta enskilda avlopp med kommunalt avlopp. Verksamheten ska arbeta för att minska elförbrukningen och mängden tillskottsvatten i spillvattensystemet. Kommentar Funktionen vid reningsverken har till största delen varit god under året. Kvalitetsgarantier dricksvatten Leveransavbrott ska inte vara längre än 24 timmar. Vid leveransavbrott ska hushåll kunna tillgodoses med dricksvatten via vattenpost eller vattentank inom fem timmar, under tiden C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

27 23 Det ska finnas personal i ständig beredskap som tar hand om larm och fel på vattenverk, reningsverk, pumpstationer, tryckstegringar och ledningsnät. Alla abonnenter ska ha ett gott och hälsosamt dricksvatten i tillräcklig mängd som uppfyller Livsmedelsverkets normer. Kommentar Vattenprover skickas till ackrediterat laboratorium varje vecka. Vattenläckor och andra leveransavbrott protokollförs. Prioriterat verksamhetsmål Kommunen ska tillgodose behovet av vatten- och avloppstjänster på ett kostnadseffektivt och säkert sätt. Kommunens va-taxa får höjas med högst index (KPI) procent per år i genomsnitt de kommande tre åren Utfall Mål Kommentar Beslut togs i december 2015 om att taxan skulle höjas med 6 % 1 januari 2016, men under de kommande åren planeras ingen höjning. Uttaget av vatten får inte överstiga 80 procent av vattenverkets kapacitetsutrymme under en längre tid än två dagar i sträck per vecka. Utfall Mål Kommentar I juli månad toppade vattenverkets produktionen vilket precis klarade målet. Antalet anslutna abonnenter till respektive avloppsverk får inte överstiga verkets tillåtna mängd personekvivalenter. Utfall Mål 2016 Kommentar Belastningen på avloppsverken, särskilt de i kustsamhällena, varierar över året. Större delen av året finns mycket stora marginaler på verken. Under sommarveckorna har reningsverken i Gerlesborg och på Resö en belastning som tangerar verkens dimensionering. Belastningen vid Bodalsverket, Fjällbacka och Hamburgsunds reningsverk ökar också stort under sommaren, men där är marginalerna större till full belastning. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

28 24 MARKFÖRVALTNING Kommunen ska erbjuda villatomter i kommunens större samhällen till marknadsmässiga priser. Förvaltningen av kommunens skogsinnehav skall ske med avsikt att nå en långsiktig ökad avkastning kombinerad med hänsyn taget till natur-, rekreation- och kulturvärden. Kommentar Lediga tomter finns i Tanumshede, Grebbestad, Rabbalshede, Östad, Kville och Lur. Kvalitetsgarantier Väntetiden för att få ett erbjudande om villatomt ska understiga fem år i någon av de fyra största tätorterna. KART & MÄT Primärkartan skall kontinuerligt uppdateras. Kommentar Uppdatering av primärkartan pågår kontinuerligt, dels med mätinformation från kommunens mätingenjör, och dels med mätinformation från externa konsulter. GATOR OCH TRAFIK Gång- och cykelvägar eftersträvas, där trafik-situationen kräver det. Gatubelysningen ska vara ändamålsenlig och därmed öka trafiksäkerheten och tryggheten med prioritering av oskyddade trafikanter. Belysningen skall vara miljövänlig och lågenergiförbrukande. Kommunen ska tillhandahålla parkeringsplatser med rimliga gångavstånd till samhällskärnorna. Kommentar Under högsäsong kan det vara bekymmer med parkering i framför allt Grebbestad. Kvalitetsgarantier vägar och gator Akuta vägskador ska åtgärdas inom en vecka. Kommentar I vissa fall har det tagit längre tid att få små vägskador lagade. Kvalitetsgarantier gatubelysning All gatubelysning ska tre gånger per år kontrolleras, och vid behov, åtgärdas. Tekniska nämndens specifika mål Gata och Trafik Det kommunala gatu- och vägnätet ska erbjuda trafikanterna en säker trafikmiljö och en tillfredsställande vägstandard. FASTIGHET/YTTRE MILJÖ Kommunen ska förvalta sitt kulturarv väl. Minst tre badplatser, som är tillgänglighetsanpassade för funktionshindrade, skall finnas i Tanums kommun. Helårsboende kommuninvånare utanför tätort skall erbjudas kommunal snöröjning. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

29 25 Kvalitetsgarantier badplatser Badplatserna med tillhörande utrustning ska vara iordningställda senast den 15 juni Badplatser med hög besöksfrekvens får tillsyn och sophämtning minst tre gånger i veckan under högsäsong medan övriga badplatser får tillsyn och sophämtning minst en gång per vecka På badplatser med hög besöksfrekvens tas regelbundna vattenprover och på badplatser med över 200 badande per dag tas badvattenprov enligt EU-direktiv Kvalitetsgarantier lekplatser Säkerhetsbeskrivning görs en gång per år enligt svensk standard Tillsyn av lekplatsen minst var 14:e dag Från dagen vi får en anmälan, eller vi själva upptäcker att något är trasigt på en lekplats, ska det vara lagat eller utbytt inom tio dagar. Om reservdelar behöver beställas tar det högst trettio dagar Kvalitetsgaranti snöröjning Snöröjning för permanentboende påbörjas vid 10 cm snödjup. C:\Users\kka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.IE5\IRMXY0NB\Delårsbokslut Tertial Tn.docx

30 Tanums kommun Protokoll 5 (17) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Tekniska nämnden Beslutet skickas till Akten Kommunfullmäktige Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

31 Tanums kommun Protokoll 6 (17) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Tekniska nämnden TN 107 TN 2016/ Redovisning av VA-projekt Sammanfattning VA-chef Lennart Hedin redovisar statusen på pågående VA-projekt. Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att tacka för redovisningen. Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

32 Tanums kommun Protokoll 7 (17) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Tekniska nämnden TN 108 TN 2016/ Slam från kommunala reningsverk Sammanfattning Som en restprodukt vid de kommunala avloppsreningsverken bildas slam. Det innehåller mull och flera näringsämnen, bland annat fosfor, men även en del spårämnen så som metaller och vissa kemikalier. Slammet från reningsverken i Tanums kommun har under de senaste åren använts av Rambo till att sluttäcka deponier på avfallsanläggningar inom delägarkommunerna. Under 2017 kommer det inte längre finnas användning för slammet till det ändamålet, och kommunerna måste därför hitta en annan användning. En arbetsgrupp, bestående av representanter från Rambo och delägarkommunernas VA-organisationer samt Strömstad kommun, har arbetat med frågan. Rambos delägarkommuner är Sotenäs, Lysekil, Munkedal och Tanum. Eftersom Munkedal ingår i Västvatten, tillsammans med Uddevalla och Färgelanda, så är hela Västvatten representerat. För att lösa frågan på kort sikt, är planen att gå ut på upphandling. Det finns ett antal olika aktörer som tar hand om slam och använder det på olika sätt. Priset de tar kan bland annat bero på slammets innehåll och vad det finns för avsättningsmöjligheter. Fortsatt arbete pågår för att hitta en hållbar lösning för slammet på lång sikt. Inför upphandlingen, som ska äga rum i höst, behöver Tanums kommun ta ställning till om det ska ställas några speciella krav i upphandlingen, eller om det bara ska vara priset som avgör vilken aktör man sluter avtal med. Som beslutsunderlag finns en delrapport som Rambo sammanställt. Den bifogas till handlingarna. Upphandlingsunderlaget kommer att tas fram av Rambo och några av de deltagande kommunerna. Det kommer vara en gemensam upphandling, men det finns ändå möjlighet för respektive kommun att ställa egna krav, ifall avsikterna skiljer sig mellan kommunerna. Det handlar främst om krav gällande specifik användning av slammet. Ingen av de deltagande kommunerna har Revaq-certifiering på sina avloppsreningsverk. Tanums kommun har inte tidigare tagit något inriktningsbeslut angående användning av slam från de egna kommunala reningsverken, men har i olika Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

33 Tanums kommun Protokoll 8 (17) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Tekniska nämnden sammanhang uttryckt en vilja att återföra näringsämnen till produktiv mark, dock med en stor försiktighet på grund av risken med att även oönskade ämnen införs i kretsloppet. Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2014 om ett svar, å kommunens vägnar, på en remiss från Naturvårdsverket angående hållbar återföring av fosfor. Nämndens beslut bifogas till handlingarna. På nationellt plan har det ännu inte tagits några nya beslut i frågan. De troliga alternativen för avsättning efter upphandlingen är: - sluttäckning av deponier i annan kommun än den egna - tillverkning av anläggningsjord - spridning som gödning och mullbildande ämne på åker- eller skogsmark Det står mer om ovanstående alternativ på sidan 12 i delrapporten. Tekniska nämnden bör främst ta ställning till om det är något av ovanstående alternativ som man inte vill ha med som en möjlighet i upphandlingen. Ärendet har skickats till gruppledarna i de olika partierna för synpunkter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Miljö- och byggnadsnämndens beslut , 42, remissvar angående återföring av fosfor Delrapport september 2016 Slambehandling ARV Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att remittera ärendet till miljö- och byggnadsnämnden för yttrande senast över hur slammet får spridas. Beslutet skickas till Miljö- och byggnadsnämnden Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

34 Bilaga TN , 108

35

36

37 Bilaga TN , 108 Delrapport Uppgiftens namn Organisatorisk enhet Uppgiftsansvarig Uppgiftsbeställare Slam från Kommunala reningsverk behandling/avsättning efter 2017 Rambo utveckling Ann-Marie Olofsson Rambo / Ägarkommunerna Datum Arbetsgrupp: Representanter från Va-organisationerna i Lysekils, Sotenäs, Munkedals, Tanums och Strömstads kommuner, samt Rambo. Rambo är sammankallande. 1 Arbetsgruppens möte , presentationer och beslut Deltagare: Lennart Hedin (Tanum), AnnMarie Erlandsson (Sotenäs), Jerry Johansson (Strömstad), Niklas Karlsson (Leva), Jan Lundberg (Leva), Lars Johansson (Rambo), Ann-Marie Olofsson (Rambo), Kenneth Öhman (Västvatten), Jannie Lundell (Västvatten), Magnus Holm (Västvatten) och Karin Görfelt (Tanum) Ann-Marie Olofsson, Rambo, har sammanställt arbetsgruppens arbete och diskussioner i utkast till Delrapport för projektet Slam från Kommunala reningsverk behandling/avsättning efter 2017, daterad Ann-Marie presenterar en kort redovisning av delrapporten, se bifogad presentation. Lars Johanson, Rambo, presenterar ett förslag, som har diskuterats mellan Preem, LEVA och Rambo, för att underlätta framtida hantering med torkning av slam, genom att nyttja överskottsvärme från Preem,. Denna metod kan även ersätta lokala investeringar för hygienisering av AVR-slam vid respektive reningsverk. Ett torkat hygeniserat slam, är mer lätthanterligt och det finns fler behandlings och användningsområden än för ett vått slam, se bifogad presentation. Lars presenterar även ett förslag till en förstudie som ska beskriva förutsättning, metoder och ekonomi. Lars har fått en offert för förstudie från Chalmers Teknologkonsuler AB på ca kr. UPPGIFTSBESKRIVNING 1(12)

38 Arbetsgruppen var enig om att omvärldsanalysen visar att vi måste arbeta vidare med två parallella ställningsstagande ett på Kort sikt och ett på Lång sikt. Beslutet grundar sig på att, det dels är många kommuner i landet (de flesta) har samma problematik med omhändertagande av ARV-slam som vi, och dels att forskning och försök som utförs idag visar att utvinning av fosfor ur slam, utan spridning på mark, fortfarande är under utveckling. Arbetsgruppens beslut: Kort sikt Upphandling av behandling/omhändertagande av AVR-slam via de befintliga metoder som finns tillgängliga idag. Starta upphandling av omhändertagande av ARV-slam - gemensam för Rambo kommunerna, Lysekil, Sotenäs, Munkedal och Tanum. Strömstad har ett upphandlat avtal med Econova som löper ytterligare några år, men vill delta med förskjutet ingångsdatum när nuvarande avtal går ut. Västvatten är med via Munkedal (och inom kort Sotenäs), och vill att upphandlingen omfattar slam även från Uddevalla och Färgelanda. Arbetsgruppen tar ställning under arbetets gång om upphandlingens former, gemensamt och/eller enskilda avtal, etc. Arbetsgruppen förankrar i respektive kommun och/eller organisation om kommunen har specifika krav på behandling/omhändertagande/återvinning. Mängdförteckning kan vara uppdelat i olika kriterier (kravspec) och slamkvaliteter, men det kan ändå vara ett gemensamt avtal. Viktigt att även att informera om att det troligen blir en stor kostnadsökning. (nu är kostnaderna förhållandevis låga, 330 kr/ton vid Rambos sluttäckning, exklusive transport). Prisbild enligt en snabb undersökning är ca 300 kr/ton för fint slam, Revaq-certifierat och TS över 25%. För slam med lägre kvalitet varierar prisbilden upp till kr exkl transport. Avtalsperiod, 3 år med möjlig förlängning +1 år +1 år, från XX XX. Till upphandlingsgrupp utsågs: Anne-Marie Olofsson, Rambo, (sammankallande), Jan Simonsson, Strömstad, Kenneth Öhman, Västvatten och en representant för LEVA. Ann-Marie Erlandsson, Jan Lundberg och Karin Görfelt är bollplank / remissinstans och bistår med hjälp om det behövs. Upphandlingsarbetet startar så snart som möjligt. Ann-Marie skickar en inbjudan till mötesdag. Lång sikt Rambo och kommunerna undersöker möjlighet till ett långsiktigt hållbart omhändertagande av ARV-slam, genom att följa forskning och utveckling inom behandling och återvinning av näringsämnen. Samtidigt undersöker vi vilka möjligheter som vi lokalt kan göra för framtida hantering, behandling och återvinning. UPPGIFTSBESKRIVNING 2(12)

39 Fortsatt bevakning av utveckling och forskning för återföring av ARV-slammets näringsämnen. Arbetsgruppen var positiv till projektet att via överskottsvärme från Preem torka ARV-slam för bättre möjligheter till ett hållbart omhändertagande och beslöt att arbetsgruppen delar på kostnaden till en förstudie. Rambo skickar ut förslag på fördelning av kostnader till kommunerna, som respektive kommun/bolag ska signera och returnera till Rambo och beställer förstudien av Chalmers Teknologkonsulter AB. Nästa träff med arbetsgruppen: onsdagen den 23 november, kl Rambos kontor, Södra Hamngatan 6, Lysekil. 2 Deltagare Projektet har organiserats via en arbetsgrupp I arbetsgruppen ingår: Leva i Lysekil: Jan Lundgren, Linnea Lundh, Niklas Karlsson Sotenäs: Ann-Marie Erlandsson Munkedal: Västvatten, Kenneth Öhman. Tanum: Karin Görfelt Strömstad: Jan Simonsson Rambo. Ann-Marie Olofsson, samordnare. Möten: Arbetsgruppen har haft fyra möten och en tema/utbildningsdag. Uppstart i Tanum den 10 juni 2015, med efterföljande möten i Lysekil, Leva, den 26 aug och i Strömstad den 1 oktober, samt den 5 september med redovisning av Delrapport och beslut om ställningstagande om Kort och Lång sikt och fortsatt arbete. Temadag, Slam från kommunala avloppsreningsverk den 25 januari 2016 i LEVAS utbildningssal. Anna Vestling (Berggren), konsult från Nitoveskonsulterna AB. Tema dagen delfinansierades av Svenska Vatten. 3 Arbetsgruppen - diskussion och ställningstagande Arbetsgruppen delade upp arbetet med omvärldsanalys/information om hur kommunerna i vårt närområde hanterar slam från kommunala reningsverk idag. Arbetsgruppen har, genom omvärldsanalysen, konstaterat att de flesta som vi har haft kontaktat har samma problemställning med sitt ARV-slam som våra kommuner. Några kommuner har deltagit, eller är aktiva i försök eller forskningsprojekt, men ingen, som vi har haft kontakt med, har kommit fram till en långsiktig hållbar behandling eller UPPGIFTSBESKRIVNING 3(12)

40 omhändertagande, utan avvaktar vidare forskning, inom främst olika sätt för fosforutvinning. Se rubrik Omvärldsanalys. Anna Berggren, föreläsare på Temadagen, bekräftade att den diskussion och problemställning som arbetsgruppen har kommit fram till för omhändertagande av slam från kommunala reningsverk stämmer väl med många kommuner i landet. Förankring i respektive kommun Arbetsgruppens deltagare förankrar och för de diskussioner i sin kommun och organisation som behövs för att dels kunna ta beslut/ställningstagande i projektet och dels för fånga upp om det inom kommunen finns specifika krav/önskemål för omhändertagande av AVR-slam. Detta gäller både för kort sikt upphandlingskrav och på lång sikt ett hållbart omhändertagande. Arbetsgruppens behöver ta ställning till och arbeta vidare med två parallella ställningsstagande: Kort sikt - under 3 5 år, ev. upphandling av behandling/omhändertagande av de befintliga metoder som finns tillgängliga idag, dvs spridning på åkermark/ annan markanvändning eller slammet omarbetas till anläggningsjord. Arbetsgruppen behöver ta ställning till: Ska upphandling göras, var för sig eller gemensam för 2-5 kommuner i så fall vem/vilka ska vara upphandlare? Kommunspecifika krav på behandling/omhändertagande/återvinning Avtalsperiod, ex.vis 3 år +1 år +1 år Utse några ur arbetsgruppen som arbetar fram förfrågningsunderlag Lång sikt - vi undersöker möjlighet till ett långsiktigt hållbart omhändertagande av ARVslam, genom att följa forskning inom behandling och återvinning av näringsämnen. Samtidigt undersöker vi vilka möjligheter som vi lokalt kan göra för framtida hantering, behandling och återvinning. Ett förslag för att underlätta framtida hantering genom torkning av slam har under våren utkristalliserats via diskussioner mellan Preem, LEVA och Rambo. Tanken är att undersöka möjligheten att nyttja överskottsvärme från Preem. Denna metod kan även ersätta lokala investeringar för hygienisering av AVR-slam vid respektive reningsverk. Ett torkat hygeniserat slam, är mer lätthanterligt och det finns fler behandlings och användningsområden än för ett vått slam. En förstudie bör göras som beskriver förutsättning, metoder och ekonomi. 4 Bakgrund Rambos Ägarkommuner, Lysekil, Sotenäs, Munkedal och Tanum, har efterfrågat hur Rambo, efter 2017, när alla avfallsanläggningar är sluttäckta, kommer att hantera/ behandla/avsätta slam från de kommunala reningsverken. Tanums kommun har även för några år sedan ställt en fråga till Rambo hur man ur slammet kan utvinna ren fosfor för gödslig av åkermark, utan att sprida slam. UPPGIFTSBESKRIVNING 4(12)

41 Kommunerna, via sin va-organisation, ansvarar för de kommunala avloppsreningsverken och därmed det slam som dessa producerar. Kommunerna, via sin gemensamma renhållningsorganisation, Rambo AB, ansvarar för slamtömning av slam från enskilda avlopp, såsom slamavskiljare, slutna tankar och minireningsverk, detta slam levereras för behandling till reningsverken i respektive kommun. På nationell nivå finns idag ingen kommun, vad vi vet idag, som har en långsiktig lösning till behandling och avsättning av reningsverksslam. Nationella krav: Naturvårdsverket förslår ett etappmål till miljömålsystemet som syftar till att stimulera en ökad resurshushållning och återföring av växtnäringsämnen som är fria från oönskade ämnen. Förslaget lyder: Kretsloppen av växtnäringsämnen ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från oönskade ämnen. Tillförsel och bortförsel av växtnäringsämnen bör balansera i skog och jordbruk. Avloppssystemen bör utvecklas så att en hållbar återföring av växtnäringsämnen underlättas. Senast år 2018 kommer: Minst 40 procent av fosforn i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö. Minst 10 procent av kvävet i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö. Enlig Anna Vestling (Berggren), Nitoveskonsulterna är det återigen uppehåll i arbetet på grund av vy miljöminister och därmed ny personal. Miljödepartementet tittar även på at samordna en ny förordning om Stallgödsel med förslagen om slamhantering. Så enlig Anna händer inget innan årsskiftet! 5 Syfte, avgränsning och tidplan 5.1 Syfte - Effektmål Långsiktig hantering/behandling/avsättning av kommunalt reningsverksslam. 5.2 Uppgiftsmål Rambo kan erbjuda kommunerna förslag till en miljömässigt och ekonomiskt acceptabel behandling eller avsättning för kommunalt reningsverksslam efter Avgränsningar Enbart hantering/behandling/avsättning av slam från kommunala reningsverk. UPPGIFTSBESKRIVNING 5(12)

42 Att ta fram en metod för alternativ behandling av avloppsslam från enskilda avlopp ingår inte i denna uppgift. Utvinning av fosfor ur slam har vi inte kapacitet att utreda. Möjligen kan vi, som information, i samband med insamling av kunskap och erfarenhetsutbyte för omvärldsanalys, göra ett försök att få fram uppgifter till en mycket övergripande beskrivning om forskning och test/försök nationellt. Artic Paper. Någon specifik lösning för framtida avsättning av pappersbrukets biosediment kommer inte att utredas i denna studie. De lösningar för avloppsreningsverksslam som denna förstudie finner kommer att prövas om de är användbara även för biosedimentet. WWT-slam från Preem, är ett oljeblandat slam, och behandling/avsättning styrs av andra krav och regelverk än för avloppsslam. Detta slam ska inte ingå i denna uppgift, utan att det är två helt skilda uppgifter. Vi har varken möjlighet eller den kunskap som krävs för att studera WWT-slammets behandling/avsättning i samband med slam från de kommunala avloppsreningsverken. De lösningar för avloppsreningsverksslam som denna förstudie finner kan, om det anses möjligt, prövas även för behandling/avsättning för WWT-slam. 5.4 Tilldelad tidsram, start och sluttidpunkt Utifrån arbetsgruppens möjlighet att avsätta tid. Starttid: Förslag: Arbetet påbörjas våren 2015 Sluttidpunkt: Redovisning till VD hösten Tilldelad ram för personella och övriga resurser Arbetsgrupp bestående av Rambo och representanter från kommunernas Va-avdelningar. Rambo är samordnare. 5.6 Tilldelad kostnadsram Kostnader: Arbetsgruppens löner och kostnader för arbete i arbetsgruppen, erfarenhetsutbyte med andra kommuner och branschorganisationer, samt inskaffande av kunskap via ev. kurser och/eller konsulter. Varje organisation står för sina kostnader för egen personal, utlägg och utbildning. Arbetsgruppen diskuterar och fördelar mellan deltagarna de externa kostnader som uppkommer. 5.7 Leverans Beskrivning av dagens problematik. Förslag till Långsiktig hantering/behandling/avsättning av kommunalt reningsverksslam, som ger Rambo möjlighet att erbjuda kommunerna förslag till en miljömässigt och ekonomiskt acceptabel behandling eller avsättning. Kalkyl av kostnadsbild: Rambos kostnad för mottagning, hantering/behandling inom våra anläggningar och avsättning. UPPGIFTSBESKRIVNING 6(12)

43 Intäkter via förslag till ungefärlig prissättning per ton till kommunerna. Leverans till Rambos VD. 6 Mängder slam från avloppsreningsverken De kommunala avloppsreningsverken i Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Tanum och Strömstads kommuner producerar varje år cirka ton avloppsslam (ca 20% TS). Detta innehåller näringsämnen som fosfor och kväve, mullbildande material och en lång rad viktiga mikronäringsämnen men också spår av tungmetaller och svårnedbrytbara kemikalier. Rambo- kommunerna och Strömstad: Kommun Mängd Slam (2014) TS-halt - Ca 20% Avfallsanläggningar Sluttäckning Samlad mäng slam används vid den anläggning där sluttäckningsarbete pågår. Sluttäckning Tidplan Munkedal 1370 ton Hästesked Klar 2014 Tanum 1550 ton Tyft Klar 2015 Sotenäs 2080 ton Hogenäs Startas 2016, klar 2017 Lysekil 1760 ton Sivik Fortsatt mindre deponiområden är aktiva, sluttäckning sker löpande. Behov av liten mängd täckmassor Total mängd Strömstad ton ( inkl. Strömstad ca ton) Vassbäddar: 293 ton TS Econova: 715 ton TS ca 20% 8 st vassbäddar Vassbäddarna ev. till åkermark, resterande levereras till Econova sluttäckning och åkermark. Slam till vassbäddar: m3 slam TS 1% = 293 ton TS Slam till Econova: 715 ton, TS ca 20% UPPGIFTSBESKRIVNING 7(12)

44 7 Slambehandling i avloppsreningsverken och omhändertagande via Rambo idag 2016 Rambo hanterar och behandlar idag, på uppdrag av ägarkommunerna Lysekil, Sotenäs, Tanum och Munkedal, allt slam som kommer från de kommunala reningsverken. Rambo använder sedan några år tillbaka det behandlade slammet till sluttäckning av avfallsanläggningarnas deponier, och har avsättning fram till mitten av Slammet från kommunernas reningsverk blandas med bark, flis, jord, morän, schaktmassor, grus, sand (blandning sker utifrån vilka massor som inkommer). Den färdigblandade slamkomposten används som täckmaterial vid sluttäckning av avfallsanläggningarnas tidigare deponiområden. Tidigare behandling (innan sluttäckning) Innan sluttäckning levererades slammet till Econova i Karlstad. Econova behandlade slammet på liknande sätt som vi gör nu och levererade till andra kommuner som sluttäckningsmassor för sluttäckning av deponier. Vi får idag förfrågningar både från Econova och något annat liknade företag om vi har behov av sluttäckningsmaterial. Längre tillbaka levererades slam till Västergötland för spridning som jordförbättring och gödsling inom jordbruk. En liten mängd levererades även till ett lokalt jordbruk. Slam från kommunala avloppsreningsverk Slam från avloppsreningsverk (ARV) är slam som uppkommer vid rening av avloppsvatten från främst hushåll och verksamheter i kommunens tätorter, samt externt slam från enskilda avlopp. Avloppsvattnet består oftast av svartvatten, gråvatten och vatten från anslutna verksamheter som är påkopplade till ARV. Svartvatten är spolvatten från toaletter och innehåller urin och fekalier medan gråvatten är vatten som kommer från bad, tvätt och disk. Avloppsvatten från anslutna verksamheter som tas emot hos avloppsreningsverken regleras i ABVA, Allmänna bestämmelser för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggning. De kommunala avloppsreningsverken är byggda för att ta bort fosfor, biologiskt syreförbrukande material och kväve övriga främmande ämnen som finns i avloppet går ut med avloppsvatten och/eller hamnar i slammet. Renare slam och renare vatten ut från avloppsreningsverken kräver uppströmsarbete dvs ta bort/minimera de källor som innehåller övriga främmande ämnen. Ca 70 av Sveriges kommuner har valt att jobba med uppströmsarbetet via Svenska Vattens certifieringssystem REVAQ. Ingen av kommunerna Lysekil, Sotenäs, Munkedal och Tanum har REVAQ certifiering. Ett bra strategiskt uppströmsarbete kan utföras utan certifiering, det viktiga är att det utförs med fokus på att minimera förorening av avloppsvatten. Alla kommunerna arbetar med uppströmsarbete för ett renare inkommande avloppsvatten och därmed renare utsläppsvatten till recipient och renare slam som ska tas omhand. Rötning av slam - hygienisering I regeringsuppdraget om hållbar återföring av fosfor kommer krav att ställas för Hygieniserande behandling för Avloppsfraktioner som ska användas, saluhållas eller överlåtas var för sig eller i blandningar till åkermark, skogsmark eller annan mark. UPPGIFTSBESKRIVNING 8(12)

45 Nuvarande rötning vid de kommunala reningsverken i Lysekil och Sotenäs uppfyller inte kravet för hygienisering, då processen inte uppnår tillräcklig hög temperatur. Kommunerna kommer därför att, när regeringen har fattat beslut om krav på hygieniserat avloppsslam, tvingas till investering av nybyggnation eller uppgradering av befintlig anläggning, för termofil (upptill 70 grader) rötning. Lysekil rötar allt slam i 37 grader, mesofil rötning, för att minska volymerna och biogasen används lokalt för uppvärmning av avloppsreningsverkets byggnader. Sotenäs rötar slammet från Omholmen, ca 75% av kommunens totala (ursprungliga) slammängd. Även här mesofil rötning och lokal uppvärmning av byggnaderna. Tanum och Munkedal har ingen rötning. Strömstad: Ingen rötning. Industriellt slam År 2017 är också slutår för Rambo att kunna avsätta komposterat biosediment från Artic pappersbruk som täckmassor i deponisluttäckning. Vi behöver därför överväga om resultatet från förstudien om torkning och framtida avsättning av slam från avloppsreningsverk, även går att använda för biosediment. WWT-slam, oljeblandat slam, från Preem. Rambo behöver även en långsiktig planering för hantering/ behandling/avsättning av detta slam. 8 Omvärldsanalys Andra Kommuner hantering av ARV-slam Västvatten, Munkedal, Uddevalla och Färgelanda (Sotenäs kommun, är på väg till Västvatten) Munkedal går till Rambo. Färgelanda går till RagnSells Heljestorp Uddevalla, Skansverket går till Havskuren - sluttäckning till 30/6-17. Trestadssamarbete, Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg Västvatten samarbetar inom trestad med övergripande va-frågor. Trestad har träffat RagnSells för lösningar på kort och lång sikt. Slamstrategi har tagits fram. Den ger inga lösningar utan tar fram förslag i vilken inriktning verksamheterna skall jobba. Trollhättan, Slammet egen hantering sluttäckning idag. Planerar därefter för kompostering och användning inom kommunens parkanläggningar. Vänersborg, går till RagnSells, Heljestorp, nyttjas som konstruktionsmaterial och sluttäckning av deponi. - Brålanda till Karlstad anläggningsjord för sluttäckning av deponi. Dalslandskommunerna Det slam som inte används eller lagras för sluttäckning av avfallsdeponier leveras till RagnSells avfallsanläggning i Heljestorp, Vänersborg. UPPGIFTSBESKRIVNING 9(12)

46 Orust Mellanlagrar för sluttäckning av deponi, som påbörjas inom 3 5 år. Stenungsund Slam levereras till RagnSells, Heljestorp. Kristinehamn Sluttäckning, av gammal deponi. Blandas med aska och används vid anläggande av en fotbollsplan - ett år kvar. Sedan vet de inte vad de ska göra med slammet. Filipstad Sluttäckning av deponi till Sedan vet de inte. Grums Sluttäcker deponi. På sikt ambition ta hand om slammet mer lokalt, t ex genom gödsling av kommunens åkerareal. En idé är att odla energigröda. Karlstad Har REVAQ-certifiering. Levererar till Mewab för leverans till lantbrukare. Det mesta sprids i Karlstad kommun men även Säffle, Kil och Sunne. Karlstad kan vara intresserade av att ta emot slam från andra kommuner, för ökad rötgasproduktion. Förutsättning är dock att slam från andra kommuner inte får försämra slamkvaliteten och att kommunerna bedriver ett aktivt uppströmsarbete. Dala VA - uppströmsarbete Dala VA (ett samverkansorgan för Dalarnas samtliga va-huvudmän) har sedan ett antal år undersökt en enklare metod än REVAQ-certifiering som kan hantera uppströmsfrågor i syfte att minska miljöbelastningen på reningsverk, recipient och slam. Man har tillsammans med Anna Berggren och Svenskt Vatten arbetat fram en alternativ metod som bygger på REVAQ-processen som ska ge ett väl dokumenterat slam som restprodukt och dessutom vara ett styrinstrument för va-huvudmännen i deras fortsatta uppströmsarbete. Temadagen den 25 jan 2016.Temadag var ett led i arbetsgruppen arbete för att få ökad kunskap om regelverk, vad händer med slamfrågan runt om i landet, samt förutsättningar och behandlingsalternativ. Vi bjöd in Anna Berggren, konsult från Nitoveskonsulterna AB, som föredraghållare. Anna är flitigt anlitad i Va- och slamfrågor och har gjort många utredningar, studier och rapporter på uppdrag av myndigheter, Svenskt Vatten, LRF, m.fl. Förbränning av slam från avloppsreningsverk Uddevalla Under 2012 genomförde Uddevalla Energi och RagnSells ett gemensamt fältprojekt som undersökte förutsättningarna för att förbränna stamversflis uppblandat med rätat reningsverksslam med efterföljande fosforåtervinning ut bottenaskan. Vissa svårigheter visade sig pga ohomogen blandning av slam och flis erhölls partiellt höga temperaturer med efterföljande överskridna utsläpp till luft. Askanlyser visade höga halter av fosfor, både i bottenaska och flygaska. Försök och forskning för utvinning av fosfor ur askan fortsattes av RagnSells och EasyMinings process för fosforåtervinning. Borås Borås Energi Förbränning, 2015 ca 50%; januari 2016 allt va-slam. Blandar, andel ca 15 % slam, med brännbart verksamhetsavfall (ej hushållsavfall är för blött). Kommer under 2016 att förändra till ca 50 % förbränning och avsätta ca 50% slam till anläggningsjord för sluttäckning fram till Askan hanteras som farligt avfall ingen utvinning av fosfor. Borås Energi deltar i flera forskningsprojekt med olika nyttiggörande av aska och fosfor, bl.a. i samarbete med Borås Högskola. UPPGIFTSBESKRIVNING 10(12)

47 Lidköping värmeverk Bengt Olof Andersson - Förbränning av slam sker inte kontinuerligt idag. Försök som är utfört i Lidköping i samarbete med RagnSells: Några eldningar - Slam uppblandat med avfall första provet, (50/50) för blött. Nästa med mindre mängd slam - ok för att elda men då för litet innehåll av fosfor i askan för fosforutvinning. Förbränning av slam - affärsidé som komplement när hushållsavfall inte kan fylla pannan. Askan = farligt avfall. Slam uppblandat med biobränsle - renare aska - kräver en egen förbränningslinje stora investeringar slammets tungmetaller hamnar i askan svårt att nyttja som gödningsmedel utan fosforutvinning. Bengts reflektion: Ev. förbränning av slam i Lidköpings värmeverk, i närtid, utgår ifrån kvittblivning av slam och komplettering av bränsle till pannan vid avfallsbrist, utan återföring av fosfor. Forskning inom området pågår så i framtiden kan det vara fullt möjligt med förbränning av slam och utvinning av fosfor ur askan Linköpings värmeverk Förbränning av slam som blandas med avfall ingen fosforutvinning askans innehåll gör att den klassas som farligt avfall och går till SAKAB för slutförvaring. Forskning Johan Fahlström på RagnSells i Upplands Bro Johan är positivt inställd till slamförbränning med fosforåtervinning ur slaggresterna. Ett lyckat försök i stor skala har också gjorts i samarbete med EasyMining Sweden. Både vattenlösligt ammoniumfosfat och fällningskemikalier (från processen i ARV) tas tillvara i processen. (Rapport: Slambränsleblandningar förbränning och fosforutvinning WR59) Ingen färdig anläggning för kommersiellt bruk finns idag, men det är ett långsiktigt framtida spår att bevaka. säger Johan Umeå och Luleå Universitet arbetar tillsammans med Sandviken Energi och företaget Andritz, för att hitta en teknisk lösning för att kunna återvinna fosfor från avloppsslam. Projektet ska utvisa om det är möjligt att pelletera och hygienisera slammet från avloppsreningsverket i Sandviken för att därefter förbränna det vid deras kraftvärmeverk, och om det är möjligt att återvinna fosforn på detta sätt. Helsingborg Ekobalans, ett företag som i samarbete med NSVA, norra Skånes Vatten och Avlopp och Öresundsverkets i Helsingborg, har utvecklat en pilotanläggning som ryms i en 40 fots container. Containern placeras intill reningsverkets centrifughall och fungerar så att fosfor ur avloppsvattnet samlas upp i struvit, som därefter, för att kunna ersätta handelsgödsel berikas med kväve och kalium. Struviten har ersatt all handelsgödsel i staden parker Borås Högskolan i Borås och Borås Energi och Miljö samarbetar i ett projekt kring fosforåtervinning. I projektet finansieras en doktorandtjänst i fyra år och forskningsgruppen ska titta på olika metoder för att återvinna fosfor och använda det som gödsel. En metod är samförbränning som innebär att man förbränner avloppsslammet tillsammans med andra bränslen, som till ex. halm, och på så sätt får fram en aska som förhoppningsvis är så ren att den direkt kan användas som gödsel. Lidköping En annan pilotanläggning/försök är ett system som kallas TAGS, Termal Anaerobic Gasification System. Företaget Peak Eco Energy har byggt en maskin som genom att UPPGIFTSBESKRIVNING 11(12)

48 blanda slammet med andra brännbara material, avvattnas genom för- och uppvärmning i flera steg ås att kol, gas och olja bildas. Gasen och oljan kan driva anläggningens processer och biokolet som blir kvar har högt fosforinnehåll och kan användas som gödselmedel. Företag som idag behandlar/omhändertar ARV-slam Företagen har gemensamt att de omhändertar och behandlar slam från kommunala reningsverk för spridning som gödning och/eller mullbildande på åker- eller skogsmark täckmassor för sluttäckning av deponier, tillverkning av anläggningsjord som används inom plantering, park- eller golfanläggning, bullervallar, etc. De flesta företag tar emot slam som både är REVAQ-certifierat och inte certifierat. Ett REVAQ-certifierat slam har fler användningsområden och därför lättare att tas omhand. Prisbilden ligger från ca 300 kr/ton för det finaste slammet som är REVAQ-certifierat och som dessutom har minst TS-halt 25 %. Därefter varierar prisbilden upp mot ca kr/ton beroende på analysinnehåll och TS-halt. Transportkostnad till mottagaren tillkommer. Företag som tar emot slam från kommunala avloppsreningsverk: ECONOVA, huvudkontor i Åby, utanför Norrköping. Verksamhet/mottagning närmast oss är i Värmland. Econova har verksamhet i mellersta och södra Sverige samt Norge, Danmark och Finland. Biototal, huvudkontor i Vreta kloster, Linköping. BioRec, Helsingborg, har även verksamhet/samarbete i Danmark. MEWAB, huvudkontor i Karlstad, även kontor i Linköping. Samt RagnSells Heljestorp, Vänersborg Tar emot slam för sluttäckning av egen deponi - flera kommuner i vårt närområde levererar sitt AVR-slam dit inget krav på REVAQcertifiering. Upphandling av omhändertagande av slam från kommunala avloppsreningsverk. Några kommuner har under 2016 gjort upphandling av omhändertagande av ARV-slam, bl.a. MälarEnergi, Västerås och Kungsbacka. Rambo har fått kopior av dessa förfrågningsunderlag. Arbetsgruppen genom Ann-Marie Olofsson, Samordnare UPPGIFTSBESKRIVNING 12(12)

49 Tanums kommun Protokoll 9 (17) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Tekniska nämnden TN 109 TN 2016/ Remiss - Bebyggelsegrupper med enskilt VA Sammanfattning Miljöavdelningen har under 2016 gjort en uppdaterad utredning om bebyggelsegrupper med enskilt vatten och avlopp. Tekniska nämnden har fått den på remiss, med anledning av att miljö- och byggnadsnämndens beslut kommer att påverka tekniska nämndens verksamhet. Ärendets koppling till tekniska nämnden finns beskriven i meddelandet från miljöavdelningen samt i rapporten, främst på sidan Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Remiss från miljöavdelningen Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att föreslå miljö- och byggnadsnämnden att arbeta enligt det föreslagna alternativ 4 - arbeta med tillsyn i bebyggelsegrupper utan att först gå in med VA-rådgivning. Beslutet skickas till Miljöavdelningen Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

50 Tanums kommun Protokoll 10 (17) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Tekniska nämnden TN 110 TN 2016/ VA-rådgivning Sammanfattning Förutsättningarna för att bygga ytterligare en hygieniseringsanläggning är för närvarande små. Det betyder att, om LOVA-projektet avslutas 2016, vi kommer att ha cirka 800 tkr kvar vid projektslut där hälften får återlämnas till staten. Istället borde vi göra vad vi kan för att stödja de fastighetsägare som redan har satt igång sitt arbete och där det förväntas av dem att komma in med en ansökan inom tre år. Miljöavdelningen får sex processer att behandla utan att egentligen ha så mycket resurser till det. Dessutom får miljöavdelningen inte ge fastighetsägarna råd och stöd på det sätt som VA-rådgivningen kan göra. Förvaltningens förslag är att vi använder de pengar som är kvar vid årets slut, till fortsatt VA-rådgivning i de sex (sju) bebyggelsegrupper där vi påbörjat processer med fastighetsägarna. Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att fortsätta projektet med slutredovisning innan juni 2017 med inriktning på VA-rådgivning i de uppstartade områdena. Beslutet skickas till Miljö- och byggnadsnämnden Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

51 Tanums kommun Protokoll 11 (17) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Tekniska nämnden TN 111 TN 2016/ Fastighetsreglering berörande Kville-Berga 2:65, Kville-Berga s:1 m fl Sammanfattning Tanums kommun, tekniska förvaltningen mottog den 8 juli 2016 förfrågan om markbyte från Karl-Erik och Pia Lindbom. Frågeställaren har sökt och erhållit positivt förhandsbesked att uppföra enbostadshus på den samfällda fastigheten Kville-Berga S:1. Delägande fastigheter i Kville-Berga S:1 är Kville-Berga 2:65 med ¾ som ägs av frågeställaren Karl-Erik och Pia Lindbom och med ¼ ägs av fastigheten Kville-Berga 1:24 vilken ägs av Tanums kommun. I förfrågan framgår att frågeställaren önskar byta planlagd tomtmark (byggnadsplan Berga 2:3, 2:65 mfl, laga kraftvunnen ) inom sin fastighet Kville-Berga 2:65 mot att kommunen överlåter sin fjärdedel i del av Kville-Berga S:1 som frågeställaren avser stycka av som tomtmark. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ansökan om markbyte mellan Kville-Berga 2:65 och Kville-Berga S:1 Karta över den planerade tomten på Kville-Berga S:1 Karta över den mark som vid ett markbyte skulle tillfalla Tanums kommun Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att genomföra markbyte i enlighet med frågeställarens ansökan, och att förrättningskostnaderna betalas av Karl-Erik och Pia Lindbom. Beslutet skickas till Mark- och exploateringsingenjör Adam Gistedt för verkställighet Karl-Erik Lindbom och Pia Lindbom Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

52 Tanums kommun Protokoll 12 (17) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Tekniska nämnden TN 112 TN 2016/ Motion från Gunilla Palm (S) om skapande av ställplatser för husbilar i Tanums kommun Sammanfattning Gunilla Palm (S) har den 13 april 2016 skickat in motion om skapande av ställplatser i Tanums kommun. Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2016 att översända motionen till tekniska nämnden på remiss, för att utreda lämpliga ställplatser i kommunen för skapande av ställplatser för husbilar. Tekniska förvaltningen genom mark- och exploateringsavdelningen har utfört utredning av möjliga ställplatser för husbilar i kommunen. Utredningen omfattar kustsamhällena Fjällbacka, Grebbestad, och Hamburgsund samt Tanumshede och Bullaren. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut , 166 Tjänsteskrivelse Utredning ställplatser i Tanums kommun Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att översända utredning om ställplatser i Tanums kommun till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

53 Utredning ställplatser i Tanums kommun Tekniska förvaltningen

54 Innehåll Bakgrund... 3 Studerade platser... 3 Definition av ställplats mm... 3 Hamburgsund... 4 Fjällbacka... 8 Grebbestad Tanumshede Bullaren

55 Bakgrund Gunilla Palm (S) har den 13 april 2016 skickat in motion om skapande av ställplatser för husbilar i Tanums kommun. Kommunstyrelsen beslutade den att översända motionen till tekniska nämnden på remiss för att utreda lämpliga markområden i kommunen för skapande av ställplatser för husbilar. Av motionen framgår att utredningen ska beröra möjligheter till ställplatser i kommunens kustsamhällen, Tanumshede samt Bullaren. Studerade platser Uppdraget till tekniska nämnden är enligt motionen att utreda möjligheterna för ställplatser för husbilar i våra kustsamhällen, samt vår huvudort och bullarebygden. Då inte ställplats definierats mer än så i motionen utgår utredningen från Husbilsdestination Sveriges definition av ställplats, vilken framgår nedan. Kustsamhällen har i utredningen tolkats till kommunens större orter belägna vid havet Fjällbacka, Grebbestad och Hamburgsund. Utredningen har tittat på vilken kommunalägd mark som skulle lämpa sig att iordningsställa/använda som ställplats, samt vilka befintliga ställplatser som finns. Allmänt kan konstateras att det finns ett mycket begränsat antal centrala lokaliseringsmöjligheter, speciellt för mark som inte är tänkt att planläggas för annat ändamål inom de närmaste åren. Definition av ställplats mm Organisationen Husbilsdestination Sverige har följande definition av ställplats: Ett för ändamålet lättillgängligt avsatt markområde för uppställning/övernattning under kortare tid. På ställplatsen eller i dess närhet inom rimligt avstånd finns tillgång till tömning av avlopp och tömning/påfyllning av vatten. Tillgänglighet dygnet runt. Utrymmet för varje boendeenhet skall vara så stort att rekommendationer för avstånd mellan enheter vid en övernattning tillgodoses. Vidare bör ställplatser vara placerade inom gångavstånd till centrum, platsen ska vara en plan hårdgjord yta med tillräcklig bärighet för fordonen. För varje husbilsekipage krävs ca 50 m² (10m*5m) markerad yta och avståndet mellan bilarna ska vara minst 4 meter enligt direktiv från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ska ställplatsen vara avgiftsbelagd krävs betalautomat och bom alternativt att betalningen sköts manuellt av parkeringsvakt. 3

56 Hamburgsund Två platser har lokaliserats i Hamburgsund på kommunalägd mark och i närheten av kommunalt vatten- och avlopp, platserna redovisas på nedanstående karta (A och B markerade med blått). Plats A är inom kommunens fastighet Hamburgsund 13:1 och är ca 2500 m². Platsen är centralt belägen och utgör delvis hårdgjord yta men består mestadels av gräs och sly och skulle behöva schaktas av och hårdgöras för att klara belastningen av husbilar. Marken är detaljplanelagd och angiven som kvartersmark för bostäder samt mark som ej får bebyggas. Nackdel med platsen är att den är belägen söder om skolan vilket betyder att trafiken förbi skolan kommer öka, största ökningen sker dock sommartid när skolan är stängd. Marken är under planläggning där den planeras för bostäder vilket behöver ändras under planarbetet om kommunen anser den vara bättre lämplig för ställplatser. Vatten och avlopp finns framdraget till fastigheten. Plats B är belägen vid Hamburgsunds norra infart, inom kommunens fastighet Hamburgsund 3:1 och är ca 2200 m². Marken består av hårdgjord yta som med relativt små medel skulle kunna iordningsställas för ställplatser, kommunala VA-ledningar finns inom rimligt avstånd för anslutning. Marken är idag är utarrenderad för båtupplag till Motorcentrum i Hamburgsund, arrendet gäller till men är därefter fritt att sägas upp. Placeringen är inte lika central som plats A, för att promenera ner till centrum krävs att man tar sig ut på trafikverkets väg vilken är relativt trafikerad sommartid. Marken är under planläggning. 4

57 Föreslagna platser 5

58 Plats A 6

59 Plats B 7

60 Fjällbacka En plats har lokaliserats i Fjällbacka, på kommunens fastighet Fjällbacka 163:1. Platsen är belägen på den befintliga långtidsparkeringen norr om Tetra Pak Inventing AB:s lokaler och redovisas som alternativ A på nedanstående karta. Platsen ligger på gångavstånd från Fjällbacka centrum. Marken är iordningsställd för parkering och används idag som långtidsparkering för besökande till Fjällbacka. Då parkeringsplatsen är ca 6500 m² finns plats över att avdela en yta avsedd för ställplatser för husbilar. Redan idag är platsen flitigt använd som parkering för husbilar. Platsen är inte planlagd men ett planarbete pågår och marken väntas planläggas för industriändamål. Långtidsparkeringen har därför endast tillfälligt bygglov. Då behovet av parkeringsplatser i Fjällbacka är stort och om långtidsparkeringen ska tas i anspråk för annat ändamål finns behovet av ny långtidsparkering. Eventuellt bör planarbetet behandla detta. Ett förslag på ny långtidsparkering och därmed också en yta för ställplatser är angivet som alternativ B på nedanstående karta. Marken ägs av kommunen och, är relativt platt och består idag av åkermark. För båda platserna finns vatten- och avloppsledningar inom rimligt avstånd för påkoppling, dock närmare för plats A. Föreslagna platser 8

61 Plats A 9

62 Grebbestad I Grebbestad har ett förslag på ny ställplats lokaliserats. Platsen är belägen vid Grebbestads gamla avloppsreningsverk och redovisas som A på kartan nedan. Läget är centralt med kort gångavstånd till centrum och består redan idag av grusad hårdgjord yta. Området utgör ca 1000 kvm men skulle kunna göras större beroende på hur mycket markarbeten man är beredd att utföra. Marken är inte planlagd men ingår i det nya planarbetet för Svinnäs. Avloppsledning finns i alldeles närhet till platsen och vattenledning inom rimligt avstånd för anslutning Dessutom finns en befintlig ställplats med plats för ca 65 husbilar som drivs i privat regi av Swedemount Real Estate AB. Platsen ligger söder om Sportshopen och är utrustad med tömningsmöjlighet för latrin samt el. Pris för att stå inom området är 200 kr under högsäsong (15 juni 15 augusti) och 150 kr under lågsäsong, 50 kr/dygn tillkommer för den som vill ha elanslutning. Platsen är centralt belägen med gång/cykelavstånd via gång- och cykelvägen till Grebbestads centrum. Ställplatsens läge redovisas som B på kartan nedan. Föreslagna platser 10

63 Plats A 11

64 Plats B - befintlig ställplats vid Sportshopen 12

65 Tanumshede I Tanumshede har två lämpliga ställplatser lokaliserats. En längs Riksvägen (markerad som A i kartan nedan) i centrala Tanumshede på kommunens fastighet Tanumshede 2:5, och en vid Tanums köpcenter längs med Brehogsvägen inom kommunens fastighet Oppen 3:4 (markerad som B i kartan nedan). Tanumshede 2:5 är belägen direkt söder om brandstationen och består redan idag av hårdgjord yta. Platsen är väldigt central och används redan idag som parkering och skulle därmed med relativt små medel kunna iordningsställas för ställplatser. Vatten- och avloppsledningar är framdragna till fastigheten. Fastigheten är ca 2600 m² och större del av fastigheten skulle kunna nyttjas för ändamålet. Marken är planlagd för bostad och handelsändamål och ingår även i det nya planarbetet för Tanumshede. Alternativ B är belägen direkt söder om Tanums köpcenter och består även den av grusad hårdgjord yta. Marken användes för uppställning av byggbodar under byggnationen av köpcentret och är ca 1500 m² stor. Vatten- och avloppsledningar är framdragna till platsen. Marken är i befintlig detaljplan angiven som parkering men ett nytt planarbete är påbörjat för området. Marken är i nya planarbetet avsedd som busshållplats, cykel och pendelparkering. Bussterminal finns idag anlagd strax nordöst om platsen med tillfälligt bygglov. Marken är idag utarrenderad till Oppen Fastighets AB till syfte att ge arrendatorn markåtkomst till att bygga parkeringar. Marken utarrenderades på tre år med ett års förlängning om ingen av parterna säger upp avtalet. Någon parkering har inte anordnas inom arrendeområdet. Föreslagna platser 13

66 Plats A (byggnaderna rivna) 14

67 Plats B 15

68 Bullaren I Bullaren finns en befintlig ställplats för husbilar belägen i Östad direkt söder om Östads Livs. Det är också affären som driver ställplatsen. Det finns elanslutningsmöjlighet för husbilarna men inte tömning av latrin, dock finns en kommunal wc att tillgå på baksidan affären. Området är ca 1500 m² och behovet av ställplatser i Bullaren anses därmed uppfyllt varför fler möjliga platser inte utretts. Befintlig ställplats 16