4/23/2014. Föreläsning 1. Föreläsning 2. Diskrimineringslagen. Kollektivavtal ( Den svenska modellen LAS. Kollektivavtal

Transkript

1 Föreläsning 1 Ingående Innehåll Upphörande Diskrimineringslagen t Kollektivavtal ( Den svenska modellen Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande t LAS Kollektivavtal [Arbetsrätten är] das einheitliche Recht, das die Beziehungen der Arbeitnehmer regelt. Hugo Sinzheimer The discipline of labour law is defined in part by its subjectmatter, in part by an intellectual tradition. Simon Deakin Gillian S Morris 1

2 1976 Medbestämmandelagen 1974 Lagen om anställningsskydd 1938 Saltsjöbadsavtalet 1928 Kollektivavtalslagen och Arbetsdomstolen 1919 ILO 1915 NJA 1915 s Decemberkompromissen 1864 Näringsfrihetsförordningen Förvaltningsrätt, familjerätt, straffrätt Labour is not a commodity Philadelphiadeklarationen I a (1941) The labor of a human being is not a commodity or article of commerce. Clayton antitrust act sect. 6 (1914) Labour should not be regarded merely as a commodity or article of commerce Versaillesfördraget art. 427 (1919) Näringsfrihetsförordningen 1864 Förvaltningsrätt, familjerätt, straffrätt Subordination Civilrätt t 2

3 Arbetsrätt Civilrätt Arbetsgivare Köpare Avtal Arbetstagare Säljare Arbetstagarorganisation Arbetsgivare Kollektivavtal Arbetstagare Ett kollektivavtal [ ] är ett avtal [som] uppställer normer på ungefär samma sätt som en lag Tore Sigeman 3

4 Huvudorganisation Centralorganisation Lokalorganisation Huvudorganisation Centralorganisation Arbetsgivare Inget krav på representativitet AG ATO ATO OFR PTK LO SACO TCO SN SKL AGverket SAC Fristående förbund KFO Centralorganisation Arbetsgivarförbund Lokal organisation ( fackklubb ) AB, HB, Förening Kommun, Myndighet 4

5 OFR PTK LO SACO TCO SN SKL AGverket SAC Fristående förbund KFO Centralorganisation Arbetsgivarförbund Lokal organisation ( fackklubb ) AB, HB, Förening Kommun, Myndighet Huvudorganisation Huvudorganisation Huvudavtal Centralorganisation Centralorganisation Branschavtal Lokalorganisation Lokalavtal Arbetsgivare Huvudorganisation Huvudorganisation Huvudavtal Centralorganisation Centralorganisation Branschavtal Lokalorganisation Hängavtal Arbetsgivare 5

6 Arbetstagare Arbetsgivare Industriavtalet 2013: En sund och bärkraftig lönebildning förutsätter att förbundsavtalen inom industrin utgör kostnadsnorm och vägledning för arbetskraftskostnader på svensk arbetsmarknad. Huvudorganisation Centralorganisation Lokalorganisation Huvudorganisation Centralorganisation Arbetsgivare Krisavtal (Tillfällig sänkning av arbetstiden, lönen dock minst 80 %) Sjunkande medlemstal Kursändring för den svenska modellen? t? 2000-tal Finanskris, flexicurity, social nya bemanningsstrategier? 1995 EG-medlemskap 1976 Medbestämmandelagen 1974 Lagen om anställningsskydd 1969 Gruvstrejk social oro i Europa 1938 Saltsjöbadsavtalet 1931 Ådalen social oro i Europa 1928 Kollektivavtalslagen och Arbetsdomstolen 1919 ILO världskrig i Europa 1915 NJA 1915 s Storstrejk social oro i Europa 1908 Amalthea 1906 Decemberkompromissen 1898 Septemberforliget 1864 Näringsfrihetsförordningen 1789 Revolution i Frankrike 6

7 Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen första och sista instans: Tvist om kollektivavtal eller tvist enligt MBL eller tvist mellan kollektivavtalsbundna parter eller tvist där arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal och arbetstagare som berörs av tvisten sysselsätts i arbete som omfattas av kollektivavtal. Arbetsdomstolen Central förhandling Lokal förhandling Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen fullföljdsinstans: Annan arbetstvist Arbetsdomstolen Tingsrätt Arbetsdomstolen Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister Arbetsdomstolen: 3 opartiska (varav 1 ordförande) + 2 arbetsgivarledamöter Majoritet + 2 arbetstagarledamöter = 7 ledamöter 7

8 Arbetsdomstolen + 2 arbetsgivarledamöter 4 Föreningen Svenskt Näringsliv, 2 Sveriges Kommuner och Landsting, 1 Arbetsgivarverket + 2 arbetstagarledamöter 4 Landsorganisationen i Sverige (LO), 2 Tjänstemännens centralorganisation (TCO) 1 Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) Arbetsdomstolen Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister Arbetsdomstolen i diskrimineringstvister: 3 opartiska Majoritet + 1 arbetsgivarledamot + 1 arbetstagarledamot = 5 ledamöter Diskrimineringslagen (2008:567) Ersatte: Jämställdhetslagen (1991) Lagen mot etnisk diskriminering (1999) Lagen mot diskriminering av funktionshindrade (1999) Lagen mot diskriminering p g a sexuell läggning (1999) Lagen om förbud mot diskriminering (2003) 8

9 Ett resultat Fem diskrimineringsgrunder: 1-årsplaner för studenter Tre diskrimineringsgrunder: Förebyggande arbete för anställda En diskrimineringsgrund: 3-åriga planer för anställda Andra diskrimineringsförbud Deltid och tidsbegränsat anställda Missgynnande av föräldralediga (Föräldraledighetslagen) Föreningsrättskränkning (7-8 MBL) Negativ föreningsrätt (Artikel 11 EKMR) Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 9

10 Diskrimineringsförbud Arbetslivet Utbildning Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling Start och bedrivande av näringsverksamhet etc. Medlemskap i vissa organisationer (t.ex. fackföreningar) Tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder m.m. Hälso- och sjukvård och socialtjänst Socialförsäkringssystemet m.m. Värnplikt och civilplikt Det offentligas rådgivning m.m. till allmänheten Diskrimineringslagen (Arbetslivet) Tillämpligt diskrimineringsförbud (2 kap. 1 ) + Inget tillämpligt undantag (2 kap. 2 ) + Uppfylld definition av diskriminering (1 kap 4 ) = Diskriminering Förbud mot repressalier 2 kap. 18 Diskrimineringsgrunder Kön: Att någon är kvinna eller man. Den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Den som är gravid. Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning OBS, jfr. 1:5 Funktionshinder Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: Uppnådd levnadslängd. 10

11 Diskriminering Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Sexuella trakasserier Instruktioner att diskriminera Diskriminering Trakasserier (1 kap. 4 3 DiskL) ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med [diskrimineringsgrund] Diskriminering Trakasserier (AD 2013 nr 29) ett arbetsledningsbeslut som medför obehag, inte är sakligt motiverat och som har samband med [diskrimineringsgrund] 11

12 Diskriminering Direkt diskriminering att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med [diskrimineringsgrund] Direkt diskriminering Missgynnande Orsakssamband Diskrimineringsgrund - Person i Jfr. jämförbar situation Graviditet Bevisbörda Bevisbörda 6 kap. 3 DiskL Om den som anser sig ha blivit diskriminerad [ ] visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit. 12

13 Käranden: Rättsfaktum: Orsakssamband mellan omplacering och diskrimineringsgrund Bevisfaktum (t. ex.): - Uttalad negativ inställning - Tidssamband mellan kännedom och missgynnande åtgärd Direkt diskriminering Ickebevisat ickesamband Missgynnande Diskrimineringsgrund - Presumtion Person i jämförbar situation Bevisbörda Svaranden: Rättsfaktum: Icke-orsakssamband mellan omplacering och diskrimineringsgrund Bevisfaktum (t. ex.): -Organisatoriska skäl (arbetsledningsrätten) -AG inte känt till arbetstagarens grupptillhörighet -Säkerhetsskäl 13

14 Direkt diskriminering Ickebevisat ickesamband Missgynnande Diskrimineringsgrund - Presumtion Person i jämförbar situation Bevisbörda Klädsel Religion Klädsel Religion Klädsel Säkerhet Om funktionshindret påverkar arbetsförmågan negativt har arbetstagaren inte sakliga förutsättningar för arbetet. I sådant fall föreligger inte heller en jämförbar situation och därmed inte heller diskriminering. Funktionshinder (?) (Sömnapné) Sömnapné AG:s intresse (säkerhet) Indirekt diskriminering att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med [diskrimineringsgrund], [och inte är proportioneligt ( rättfärdigat )]. 14

15 Rätt Diskriminering Fakta Ickebevisat ickesamband Missgynnande Diskrimineringsgrund - Person i jämförbar situation Tillämpligt diskrimineringsförbud Ickeproportionalitet Statistiskt förhållande? Uppsåtliga handlingar, säkerhetskrav Löneskillnader Säkerhetsregler, kompetenskrav etc. Person i jämförbar situation Proportionalitet [Reglerna om indirekt diskriminering har en enorm potential.] Så snart man kan konstatera att en viss norm ger sämre utfall för den grupp som skyddas av ett diskrimineringsförbud kan domstolen pröva innehållet i den tillämpade normen. Men 15

16 Samtidigt vet alla att det inte går an och inte är meningen att en domstol skall kunna ifrågasätta de mest grundläggande normerna i samhällsstrukturen, t. ex. de strukturella olikheter som den fria marknaden ger upphov till. 16