ÅRSREDOVISNING. Årsredovisning 2013

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING Årsredovisning

2 Sida: 1 (51) Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 2 Förvaltningsberättelse.3 Målavstämning... 8 Medborgare/Kund Företrädare för kommunen Process och Utveckling Ekonomi God ekonomisk hushållning Kommunens verksamheter Personalredovisning Ekonomisk redovisning Resultaträkning Balansräkning..42 Kassaflödesanalys.43 Noter...44

3 Sida: 2 (51) Kommunstyrelsens ordförande har ordet Så var det dags att summera det gångna året Ett händelserikt och berikande år för alla oss Nykvarnsbor. Vi är ännu inte i mål men på god väg att få vår driftekonomi i balans. Det är ytterst glädjande att 2011 års historiskt låga driftresultat på -16,6 Mkr nu är återhämtat med 12,5 Mkr då årets drift landar på ett underskott om -4,1 Mkr. Vägen hit har varit utmanande och brokig, men nu är vi snart i mål och det ligger en stark förhoppning i att 2014 års driftresultat ska kunna bli positivt. Med det sagt, så har verksamheterna och förvaltningen samtidigt gjort ett strålande jobb där fokus på leveransen till Nykvarnsborna aldrig varit större, när det gäller kvalité och funktion. Nykvarn utvecklas och fortsätter utvecklas, i en riktning mot att bli en av de kvalitativt och funktionellt vassaste kommunerna i länet. Några av alla de positiva händelser som inträffade 2013 kommer här - Stationstunnelprojektet invigdes - Detaljplanen för vårt nya centrum antogs - I Lundavägsprojektet invigdes vår senaste rondell med konstverket Forssländan - En ny PREEM station började byggas på G-tomten på Sthlm Syd Mörby - Arbetet med en ny översiktsplan 2014 intensifierades - Två nya gruppboenden började byggas på Maskinförare- och Trädgårdsvägen - Nykvarns kommun blev av tidningen Dagens Samhälle utsedd till Superkommun - Sett till resultatet är vi den 4:e finansiellt starkaste kommunen i länet enl. Kommunforskning i Västsverige - Ett antal nya e-tjänster introducerades under året - Det digitala stödet utvecklades vidare i Nykvarns skolor - Turismen i Nykvarns kommun ökade från året innan med 35% - Invånarantalet passerade under året personer - Byggnationen av 44:a nya lägenheter vid Maskinförarevägen startades av AB Nykvarnsbostäder - En förstudie gällande kommunalt vatten och avlopp i stråken Turinge till Sundsvik och Sandtorp till Taxinge/Finkarby genomfördes Nykvarns kommun har nog aldrig stått starkare än idag Stort tack till alla er som dagligen i er gärning jobbar och bidrar positivt till Nykvarns kommuns fortsatta utveckling! Bob Wållberg Kommunstyrelsens ordförande

4 Sida: 3 (51) Inledning Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning av årets verksamhet med den ekonomiska ställningen i kommunen och dess bolag. Syftet är att lämna en informativ redovisning till kommunfullmäktige, kommunens invånare och övriga intresserade. Förhoppningsvis bidrar årsredovisningen till ett ökat intresse för kommunens verksamheter och utveckling. Mer information om kommunens olika verksamheter finns på kommunens hemsida Fem år i sammandrag Antal invånare 31/ Kommunal utdebitering 19,95 19,95 19,95 19,95 19,95 Skatteintäkter och generella statsbidrag, Mkr Avskrivningar, Mkr 23,3 24,8 25,8 27,7 29,8 Årets resultat, Mkr 1,9 14,4 71,4 26,8 26,4 Årets resultat enl balanskravet, Mkr 0 7,2 6,7 8,9 15,8 Nettoinvesteringar, Mkr 71,4 40,2 62,7-6,5 31,0 Verksamheternas budgetavvikelser, Mkr -7,5-11,5-16,6-11,6-4,1 Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag 100% 98% 99% 98% 96% Nettolåneskuld, Mkr 38,1 72,0 141,3 150,4 146,4 Nettolåneskuld per invånare, Tkr 4,1 7,7 15,1 15,9 15,4 Soliditet inkl pensionsåtagande 32% 31% 32% 35% 35% Kommunens organisation Kommunens politiska organisation och mandatfördelning för mandatperioden framgår av nedanstående organisationsschema och tabell. Kommunfullmäktige Antal mandat Kommunstyrelsen Antal mandat Nykvarnspartiet 8 Nykvarnspartiet 3 Moderaterna 7 Moderaterna 3 Socialdemokraterna 7 Socialdemokraterna 3 Folkpartiet 2 Miljöpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Centerpartiet 1 Vänsterpartiet 1 Nationaldemokraterna 1 Totalt 31 Totalt 9

5 Sida: 4 (51) Kommunens ekonomi Kommunens största inkomstkälla är skatteintäkter och generella bidrag från staten. Hur kommunens intäkter fördelas framgår av diagrammet. 1,3 1,1 6,1 4,8 0,8 3,0 83,0 Skatter o generella bidrag Finansiella intäkter Taxor o avgifter Hyror o arrenden Verksamhetsbidrag Försäljning av verks Försäljning anl tillg o övrigt Kommunen tar ut kommunalskatt på inkomster. För varje intjänad 100-lapp betalas 19,95 kr i kommunalskatt. Hur 100 kr i kommunalskatt används för kommunal service och myndighetsutövning framgår översiktligt av bilden.

6 Sida: 5 (51) Koncernstruktur Nykvarns kommunkoncern består förutom av kommunen av det helägda dotterbolaget, Nykvarns Kommunkoncern AB som bildades i slutet av år I kommunkoncernen ingår också AB Nykvarnsbostäder. Nykvarns Kommunkoncern AB Ändamålet med bolagets verksamhet är att skapa en effektiv samordning mellan kommunen och dess bolag och bolagen sinsemellan. Bolagets styrelse utgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott. Bolagets verkställande direktör är kommunchefen. AB Nykvarnsbostäder AB Nykvarnsbostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag som främst ska förvalta hyresrätter i Nykvarns kommun. Det övergripande målet är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Från andra kvartalet 2012 ansvarar bolaget för kommunens tekniska drift och drift av kommunens fastigheter. AB Nykvarnsbostäder har sedan 2010 ägt ett dotterbolag, Modulhus Norge 1 AB, som under året fusionerats med moderbolaget. Övriga företag Kommunen har minoritetsinflytande och/eller intresse i följande företag och organisationer: SYVAB (Sydvästra Stockholmregionens VA-verksaktiebolag) Södertörns Brandförsvarsförbund Svealandsbanan AB Vårljus Kommuninvest Ekonomisk Förening Utveckling och framtid Omvärldsanalys Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av Utvecklingen väntas bli fortsatt stark under För helåret 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent att jämföra med 0,9 procent under Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att konjunkturen blir starkare framöver. Framförallt exporten och investeringarna utvecklas betydligt bättre 2014 än En ökad tillväxt i vår omvärld innebär att den svenska exporten börjar växa igen. Även näringslivets investeringar vänder upp. Betydande ökningar förutses ske också i kommunsektorns investeringar. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i relativt snabb takt under En ökad konsumtion på bekostnad av hushållens sparande ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter att öka under 2014 vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Nedgången i arbetslösheten blir dock på ett års sikt begränsad. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Utvecklingen av skatteunderlaget de närmaste åren är av stor betydelse för Nykvarns ekonomiska utveckling. Enligt den senaste prognosen beräknas skatteunderlaget öka med 3,6 % 2014 och 4,5 % Även för 2016 beräknas en kraftig ökning med 5,2 %. Ett reformerat förslag till utjämningssystem har beslutats av riksdagen i december att gälla fr o m För Nykvarns del innebär de föreslagna förändringarna en årlig förstärkning av de generella statsbidragen med ca 9 Mkr. Ett förslag finns framtaget i Stockholms län om överförande av ansvaret för hemsjukvård från landstinget till länets kommuner från En utredning har pågått om de ekonomiska konsekvenserna och hur en skatteväxling mellan landstinget och kommunerna ska ske. F n har förslaget lagts på is eftersom parterna inte kunnat enas om de ekonomiska förutsättningarna.

7 Sida: 6 (51) Befolkningsutveckling Kommunen hade vid årsskiftet invånare vilket är en ökning med 81 personer. Under 2012 var befolkningsökningen 111 personer. Under 2013 ökade befolkningen mer än planen i 2013 års budget men lite mindre än den reviderade befolkningsprognosen för planeringsperioden Kommunens effektmål om en årlig befolkningsökning med 1,8 % har inte uppnåtts för Ökningen blev 0,9 %. Den faktiska och planerade befolkningsutvecklingen framgår av tabellen där planeringen avser den nuvarande flerårsplanen Befolkning per 31 december respektive år enl SCB befolkningsstatistik. Uppgifterna för är enligt budget och flerårsplan De förändringar som skett av antalet invånare under 2013 består dels i ett födelseöverskott med 38 personer och dels i ett positivt flyttningsnetto med 43 personer. Antalet nyfödda barn är i paritet med planeringen. Antalet barn i förskoleåldern har minskat med 37 barn medan antalet barn i grundskoleåldern fortsätter att öka (+34 barn). Gruppen ungdomar i gymnasieåldern, år, fortsätter att minska (-35 ungdomar). Antalet äldre ungdomar (19-24 år) och vuxna i yrkesverksam ålder (25-64 år) ökar. Utvecklingstrenden för äldre i åldrarna år håller i sig och fortsätter att öka, dock inte i samma kraftiga takt som de senaste åren. Ökningen för de äldre pensionärerna (80 år -) är 21 personer. per 31 december respektive år enligt Statistiska Centralbyråns befolkningsstatistik. Uppgifterna för är enligt nu aktuell budget med flerårsplan. Befolkning åldersgrupper per 31 december respektive år enligt SCB befolkningsstatistik. Uppgifterna för är enligt budget och flerårsplan

8 Sida: 7 (51) år år år år år år W år Nykvarn har fortfarande en relativt ung befolkning jämfört med riket, även om utvecklingen av barn i förskoleåldern närmar sig riksgenomsnittet. Nykvarn har en högre andel barn som utnyttjar förskola, grundskola och gymnasieskola i jämförelse med riket. Andelen äldre i åldrarna år är endast något lägre i Nykvarn i jämförelse med riket. För de som är 80 år och äldre är Nykvarns andel av befolkningen mindre än hälften jämfört med riket. Andel av totalbefolkning 2013 Åldersgrupp Nykvarn Riket Barn 1-5 år 6,8% 6,0% Barn 6-15 år 15,1% 10,9% Ungdom år 4,1% 3,3% Äldre år 14,0% 14,2% Äldre 80-W 2,3% 5,1% Näringsliv, arbetsmarknad och bostadsmarknad Kommunen står inför en stor utmaning att förverkliga den stora utvecklingen av Stockholm Syd/Mörby och förverkligandet av de idéer och uppdrag som kommer att genereras när översiktsplanen fastställts av kommunfullmäktige. Samtidigt pågår stora projekt som centrumutvecklingen och den fortsatta utvecklingen av Brokvarn, Hökmossen och andra bostadsområden. Detaljplanen för centrum har vunnit laga kraft och därmed inleds ett omfattande arbete med omdaningen av centrum. För kommunens del är ansvaret VA-investeringar och utvecklingen av allmän platsmark i centrum. Tillgången på tomter och mark för bostadsändamål är fortsatt god och så är också kommunens planberedskap. Under 2013 har 19 inflyttningsklara lägenheter/villor färdigställts. Flera infrastrukturella projekt har färdigställts under året där stationsprojektet är det största. Lundavägen etapp 2 har färdigställts och gång- och cykelvägen efter Södertäljevägen och väg 509 har påbörjats runt årsskiftet. Färdigställda lägenheter/villor Område Antal Hökmossvägen 3 Brokvarn 5 Skogslund 1 Sätra Gård 2 Vidbynäs 3 Hällby 2 Förtätning/avstyckning 3 Totalt 19 Kommunen deltar i Sveriges Kommuner och Landstings projekt om kvalitetsredovisning där ett antal kvalitetsindikatorer tas fram, analyseras och jämförs med övriga deltagande kommuner. Under rubriken Din kommun som samhällsutvecklare finns ett antal indikatorer om arbetsmarknaden. Nykvarn har en hög andel (87,7 %) förvärvsarbetande i åldergruppen år. Medelvärdet för detta mått är 78,6 %. Nyföretagsamheten mätt i antal nya företag per 1000 invånare är också hög. Nyckeltalet för Nykvarn är 4,8 och medelvärdet för alla kommuner är 5,0. Måttet sjukpenningtal visar också att Nykvarn har en framskjuten position. Måttet visar antalet utbetalda sjukpenningdagar per 1000 invånare och var i senaste mätningen 7,8, vilket kan jämföras med genomsnittet i undersökningen (8,5). Arbetslöshet % Procentuell andel av den registerbaserade arbetskraften, år, som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. Baseras på registerdata från Arbetsförmedlingarna och skiljer sig därmed från arbetslöshetssiffrorna från SCB:s AKU (Arbetskraftsundersökningar). Anledningen till att AKU-siffrorna inte redovisas beror på att dessa inte är tillgängliga på kommunnivå.

9 Sida: 8 (51) Källa: Ekonomifakta, Regional statistik/stockholms län/nykvarn Öppet arbetslösa Samarbete med arbetsförmedlingen, företagarna och kommunen fortsätter för att få ut personerna på praktik eller i arbete så att dom inte hamnar i ett bidrags beroende. Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Målavstämning Kriterier för mätarställning UTMÄRKT BRA OK VARNING DÅLIGT INGEN STATUS GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enheten/verksamheten redovisar ett ekonomiskt överskott totalt samtidigt som man uppfyller eller överträffar fastställda mål VERKSAMHETSMÅL EKONOMIMÅL INVESTERINGSMÅL Enheten/verksamheten överträffar fastställt mål Enheten/verksamheten Enheten/verksamheten redovisar ett ekonomiskt uppfyller fastställt mål utfall enl budget samtidigt som man uppfyller fastställda mål Enheten/verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på max 2 % samtidigt som man uppfyller målen till 90 % eller mer. Enheten/verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på max 3 % samtidigt som man uppfyller målen till 80 % eller mer. Enheten/verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på mer än 3 % samtidigt som man uppfyller målen till mindre än 80 %. Enheten/verksamheten uppfyller fastställt mål inom % Enheten/verksamheten uppfyller fastställt mål till % Enheten/verksamheten uppfyller fastställt mål till mindre än 80 % Målet är inte relevant för enheten/verksamheten Enheten/verksamheten överträffar fastställt mål (=överskott) Investeringen håller tidplanen eller blir klar tidigare och följer budget eller redovisar överskott. Enheten/verksamheten Investeringen följer tidplan uppfyller fastställt mål (= 0 och budget. resultat) Enheten/verksamheten redovisar en ekonomisk avvikelse på max 2 % Enheten/verksamheten redovisar en ekonomisk avvikelse på max 3 % Enheten/verksamheten redovisar en ekonomisk avvikelse på mer än 3 % Investeringen följer budget men är försenat jämfört med tidplanav orsaker som kommunen inte kan påverka Investeringen avviker negativt från budgeten med 5-10%. Investeringen avviker negativt från budget med mer än 10 % eller Investeringen är inte påbörjad av orsaker som kommunen själv kan påverka

10 Sida: 9 (51) Sammanställning av måluppfyllelse: Här ingår samtliga nämnders effektmål. Målavstämningen visar att mål med betygen utmärkt och bra utgör 43 % av målen. Motsvarande uppgift för 2012 var 46 %. Det bör observeras att ett antal effektmål är nya för 2013 och att jämförelsen med 2012 inte är fullt möjlig att göra. SAMTLIGA NÄMNDER/EFFEKTMÅLMÅL UTMÄRKT BRA OK VARNING DÅLIGT INGEN STATUS Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Bygg- och miljönämnden Valnämnden Revision Överförmyndare Totalt SUMMA MÅL Måluppfyllelse 37% 6% 10% 12% 26% 9% 100% God ekonomisk hushållning Måluppfyllelsen har försämrats något jämfört med Det är framförallt resultatet av SCB:s medborgarundersökning som drar ner betyget eftersom flera effektmål är kopplade till denna undersökning. Resultatet av medborgarundersökningen visar generellt på en något försämrad bild av medborgarnas uppfattning om kommunen och dess verksamheter. Det ekonomiska utfallet visar på en klar förbättring jämfört med Det gäller både resultatet och nämndernas budgetföljsamhet. De strategiska målen för ekonomi har också uppnåtts med undantag för att alla nämnder ska ha sin ekonomi i balans. Den totala negativa budgetavvikelsen är endast 0,9 % av nettobudgetramen. Arbetet med att komma till rätta med de negativa budgetavvikelserna fortgår. Den samlade bedömningen av god ekonomisk hushållning är att trots den kraftigt förbättrade budgetföljsamheten och den mycket positiva ekonomiska ställningen på både kort och lång sikt så innebär måluppfyllelsen för verksamhetsmålen att kommunen inte riktigt når upp till begreppet god ekonomisk hushållning. Kommunens kvalitet i korthet Kommunen deltar i Sveriges Kommuner och Landstings projekt om kvalitetsredovisning. Syftet är att ta fram ett antal indikatorer för kommunens kvalitet där jämförelse kan göras över tiden och med andra kommuner i projektet. Projektet syftar också till att ta fram goda exempel. Nykvarn har varit med i tre år års mätning presenteras i början av januari nästa år och kommer därefter att redovisas i årsredovisningen.

11 Sida: 10 (51) Välj: Nykvarn Mått 1: Epost % 91 Mått 2: Tfn % Mått 3: Bemötande % Mått 4: Öppettider timmar/vecka Mått 5: Plats på förskola % Mått 6: Väntetid förskola, dagar Mått 7: Väntetid särskilt boende, dagar Mått 8: Handl.tid ekonomiskt bistånd, dagar Mått 9: SCB trygghet 69 Mått 10: Personalkontinuitet Mått 11a: Antal barn/personal - planerad resurs 5,8 Mått 11b: Antal barn/personal - planerad resurs 5,0 3,0 5,5 8,0 3,0 5,0 7,0 Mått 13: Webbinformation % av max Mått 14: Delaktighetsindex, % av max 33 Mått 15: SCB Inflytande Mått 16: Kr/barn förskola Mått 17a: Nationella prov åk 6 % Mått 17b: Nationella prov åk 3 % 51 Mått 18: Elever behöriga till gymnasiet % 97, ,0 50,0 100,0 Mått 19: Elevenkät åk 8 % Mått 20: Kr/betygspoäng grundskola

12 Sida: 11 (51)

13 Sida: 12 (51) Medborgare/Kund Ok Mätningen av måluppfyllelsen på den kommunövergripande nivån för perspektivet medborgare/kund baseras på tre strategiska mål som alla utgår från resultatet av SCB:s medborgarundersökning. De senaste åren har denna undersökning genomförts under hösten där ett slumpvis antal medborgare får skriftliga frågor om kommunen. Den senaste undersökningen gjordes hösten Perspektivet medborgare/kund är det utvecklingsområde som kommunen satsat mest på under de senaste åren. T ex kan nämnas utveckling och införandet av kundcenterfunktionen, e-tjänster, synpunktshantering och nytt telefonisystem. Till perspektivet medborgare/kund är 28 effektmål för de olika nämnderna hänförbara. Av dessa är 46 % (56% 2012) uppfyllda med bedömningen utmärkt eller bra. Positivt är en fortsatt hög måluppfyllelse för de effektmål som berör medborgare/kund inom bygg- och miljönämndens ansvarsområde. Resultatet av medborgarundersökningen drar ner betyget för perspektivet medborgare/kund. Nykvarns attraktivitet som boendeort ska öka Varning I SCB:s medborgarundersökning tas ett index fram på medborgarnas nöjdhet (nöjd regionindex). I jämförelse med 2012 har index minskat med tre enheter men resultatet är ändå en enhet över det genomsnittliga resultatet för samtliga kommuner. Målet är därför inte uppnått. I 2013 års undersökning får Nykvarn högt betygsindex för områden som trygghet, kommunikationer, arbetsmöjligheter och rekommendationer. Sämre betyg än övriga kommuner får Nykvarn för utbildningsmöjligheter, bostäder, kommersiellt utbud och fritidsmöjligheter. Kommuninvånarnas nöjdhet med de kommunala verksamheterna ska öka Bra Kommuninvånarnas nöjdhet med de kommunala verksamheterna mäts i SCB:s medborgarundersökning och sammanställs i ett "Nöjd medborgarindex". I jämförelse med 2012 har index ökat med en enhet. Det strategiska målet har därmed uppnåtts. Resultatet av årets undersökning visar att Nykvarn får högt betygsindex för bemötande och tillgänglighet samt verksamheter som förskola, gator och vägar samt gångoch cykelbanor. Kommuninvånarnas delaktighet över kommunens utveckling ska öka Varning I SCB:s medborgarundersökning mäts kommuninvånarnas delaktighet över kommunens utveckling (Nöjd inflytandeindex). Resultatet hösten 2013 visar en försämring med två enheter i jämförelse med resultatet för Målet har inte uppnåtts. Nykvarn har ett lite sämre betygsindex än övriga kommuner inom alla delområden som är kontakt, information, påverkan och förtroende. Detta bekräftas av ett av delresultaten i undersökningen Kommunens kvalitet i korthet. Den visar att det finns stor utvecklingspotential vad gäller medborgarnas delaktighet. Företrädare för kommunen Bra Kommunfullmäktige har beslutat om två strategiska mål för detta område som båda uppfyllts. Perspektivet "företrädare för kommunen" omfattas av 17 effektmål på nämndnivå. Perspektivet har sin utgångspunkt i att medarbetare och förtroendevalda ska vara kompe-

14 Sida: 13 (51) tenta och engagerade i sin roll. 39 % av målen har fått betyget bra eller utmärkt i detta perspektiv. Kommunen har sedan flera år en mycket låg sjukfrånvaro. Ett gemensamt effektmål för alla nämnder är att kommunen ska fortsätta arbetet med att bibehålla eller minska den låga sjukfrånvaron, på 5 % nivån. Under 2013 har sjukfrånvaron ökat från 5,4 % (2012) till 6,2 %. Det är framförallt långtidssjukfrånvaron som har ökat. Den största ökningen av sjukfrånvaron återfinns i åldersgruppen år. Om trenden med ökad sjukfrånvaro fortsätter under 2014 är det oroande och kräver en djupare analys med åtgärder. Andelen medarbetare som kompetensutvecklas i sin roll ökar Bra Antalet medarbetare som har en individuell kompetensutvecklingsplan har ökat under 2013 med 3 %, inkomna svar på medarbetarenkäten visar att 75,1 % av medarbetarna har en individuell kompetensutvecklingsplan. Medarbetarnas betyg på ledarskap, utbildning, hälsa och trivsel på arbetsplatsen ökar Utmärkt Mäts i en årlig medarbetarenkät där svaren på två frågor från vardera område, utbildning, hälsa och trivsel på arbetsplatsen, visar att medarbetarnas betyg har ökat med 1,4 % procentenheter 2013 i förhållande till Målet att betyget ska öka har därmed uppnåtts. Vid en granskning av de olika delarna av målet ser man att betyget för: ledarskap har ökat med 3,4 % utbildning har ökat med 3 % hälsa har minskat med -0,7 % trivsel har minskat med -0,2 % Process och Utveckling Varning Perspektivet process och utveckling har två strategiska mål som båda bygger på att kommunen ska utmärka sig i rankingar. Nykvarn ska tillhöra de 30 bästa och mest kostnadseffektiva kommunerna i landet. Effektmålen inom detta område beskriver främst serviceutbud, kvalitetsaspekter och tillgänglighetsfrågor som syftar till att förbättra kommunens ranking. Både vad gäller kostnadseffektivitet och som helhet. Det finns 13 effektmål som ska belysa detta. Sju (54 %) effektmål inom detta område får betyget bra eller utmärkt. Det är en märkbar förbättring jämfört med Förbättringen gäller effektmål som belyser utveckling och förbättring medan däremot de mål som handlar om kostnadseffektivisering i jämförelse med andra kommuner visar låg måluppfyllelse. Det tillsammans gör att perspektivet process och utveckling måste betraktas som ett perspektiv som behöver prioriteras i den fortsatta utvecklingen av kommunen. Kommunen ska höra till de 30 mest kostnadseffektiva kommunerna Dåligt Kommunfullmäktiges strategiska mål har inte kunnat mätas i detalj eftersom det är svårt att definiera vad som kännetecknar en kostnadseffektiv kommun. Det kan dock konstateras att kommunen inte tillhör de mest kostnadseffektiva kommunerna om man menar låga kostnader per utförd tjänst eller per invånare.

15 Sida: 14 (51) Till detta strategiska mål finns för 2013 endast ett effektmål och det är för kommunstyrelsens ansvarsområde för områdena politisk verksamhet, infrastruktur, skydd mm, fritid och kultur ska Nykvarn vara bland de 30 bästa kommunerna (kommuner med lägst kostnad per invånare). Målet är inte uppnått. Flera projekt har påbörjats för att effektivisera kommunens administrativa processer som t ex ärendeprocessen, registratorfunktionen och upphandlingsorganisationen. Nykvarns kommun rankas bland de 30 bästa kommunerna i Sverige Ok Detta strategiska mål stäms av med hjälp av ett antal effektmål som bl a beskriver tillgänglighet, serviceutbud mm. Det är dock inte möjligt att mäta det strategiska målet i en total kommunranking. Flera effektmål som rör tillgänglighet och förenkling för medborgarna får höga betyg i effektmål som hör till detta strategiska mål. Effektmålet inom utbildningsnämndens område om genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 får ett högt betyg och ligger klart över riksgenomsnittet. I Stockholm Business Alliance mätning av företags och näringsidkares syn på kommunens myndighetsutövning hamnar Nykvarn på en hedrande tredje plats. Ekonomi God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning i Nykvarns kommun är en ekonomi i balans samtidigt som verksamheterna redovisar en god måluppfyllelse. De fyra strategiska mål som berör perspektivet ekonomi är för 2013: Ok Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag. Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot ska vara högst 98 %. Skattefinansieringsgraden av investeringar ska vara minst 80 %. Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom kommunfullmäktige beslutade nettokostnadsram. Uppnås dessa mål skapas goda förutsättningar för en långsiktig positiv utveckling av kommunens ekonomi, som bl a innebär att investeringar i största möjliga utsträckning kan finansieras utan lån och att ekonomi tål en tillfällig nedgång eller oförutsedda händelser. I årets delårsrapport har tre av de fyra strategiska målen om ekonomi uppfyllts. God ekonomisk hushållning är också en god måluppfyllelse, förutom för det ekonomiska perspektivet, för perspektiven: Medborgare/kund Företrädare för kommunen Process och utveckling Ekonomin utgör den yttersta restriktionen i driften av kommunens verksamheter. Uppstår konflikt mellan mål och tillgängliga medel ska medlen styra verksamhetens omfattning och kvalitet. För 2013 finns ett antal effektmål för nämndernas verksamheter. Dessa har sorterats in under de fyra perspektiven. En femgradig skala används med kommunövergripande definitoner av hur den femgradiga skalan ska tolkas. Definitionerna i den femgradiga skalan är strikta och lämnar inte utrymme för tolkningar av på vilken nivå man hamnar vid mätning av ett mål. Skalan för god ekonomisk hushållning har också en övervikt mot de ekonomiska aspekterna eftersom de ekonomiska målen är överordnade verksamhetsmå-

16 Sida: 15 (51) len. Förhoppningsvis kommer den nya målstrukturen och definitionerna av graden av måluppfyllelse att bidra till en ännu tydligare redovisning av begreppet god ekonomisk hushållning i Nykvarns kommun. EFFEKTMÅL SAMTLIGA NÄMNDER UTMÄRKT BRA OK VARNING DÅLIGT INGEN STATUS SUMMA MÅL Medborgare/Kund Företrädare för kommunen Process och utveckling Ekonomi Totalt I tabellen ovan redovisas måluppfyllelsen av nämndernas effektmål uppdelat på de fyra perspektiven för mål och måluppfyllelse. Ca 43 % av målen har fått betygen utmärkt eller bra vilket är lägre än för Perspektivet process och utveckling har högst grad av måluppfyllelse (54 %) om man räknar andelen mål med betyget bra eller utmärkt. Perspektivet ekonomi har lägst måluppfyllelse eftersom endast två av de åtta politiska organen har sin ekonomi i balans. Skatter och generella statsbidrag Redovisningen av skatter, utjämning och generella statsbidrag baseras på Sveriges Kommuners och Landstings prognos för december. et är ca 10,7 Mkr bättre än budget vilket dels beror på en försiktig budgetering p g a tidigare års befolkningsutveckling och dels på ett gott konjunkturläge under större delen av Antalet invånare 1 november 2012, som är beräkningsunderlag för skatteintäkterna, var 76 personer fler än budget. Skatter och de generella statsbidragen har ökat med ca 6 % jämfört med Finansiella nyckeltal, Tkr Skatter o generella bidrag Förändring % 11,5 0,8 7,2 2,5 3,0 6,4 Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot för 2013 är positivt i likhet med tidigare år och bidrar därmed till att finansiera verksamheternas driftkostnader. et är ca 1 Mkr högre än för 2012 och drygt 4 Mkr högre än budget. Det positiva utfallet kan helt hänföras till utdelningen från kommunens placering för framtida pensionskostnader. De s k nollkupongsutdelningarna är inte längre garanterade till belopp varför en lite mer försiktig budgetering gjorts för denna del av de finansiella intäkterna. Finansiella nyckeltal, Tkr Finansnetto Nettokostnadernas utveckling Nettokostnaderna exklusive realisationsvinster har ökat med 5 % under Det är en lägre ökningstakt än utvecklingen i form av skatter och generella statsbidrag vilket är positivt. En bidragande orsak till detta är den jämförelsestörande intäktspost på 6,3 Mkr som redovisats avseende återbetalning av försäkringspremier. Samtidigt är ökningstakten klart högre än de två åren dessförinnan. Nettokostnadsökningen inkluderar volymökning samt pris- och löneökningar under året. Avskrivningarna har ökat mest av delposterna i resultaträkningen, nämligen med 6 %. Övriga kostnader har ökat med 4,2 % och intäkterna med 1,2 %. Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot är ett viktigt effektmål för

17 Sida: 16 (51) kommunen. Det redovisas på annan plats i årsredovisningen i diagramform. Finansiella nyckeltal, Tkr Nettokostnader exkl reavinster Förändring % 7,2 1,0 5,3 2,6 1,9 5,0 Låneskuld och utlåning Kommunens låneskuld har varit oförändrad under 2013 och var vid årets slut 450 Mkr. Utlåningen till AB Nykvarnsbostäder har ökat med tkr under 2013 som har finansierats av kommunens överlikviditet. Bolaget har upptagit nya lån med 10,5 Mkr för etablering av de s k modulhusen vid Maskinförarvägen och amorterat tkr i anslutning till försäljningen av Kaffekvarnen 4. Finansiella nyckeltal, Tkr Låneskuld inkl utnyttjad checkkredit Utlåning till AB Nykvarnsbostäder Kommunens nettolåneskuld per invånare har minskat och var vid årsskiftet kronor. Det är en relativt låg nivå jämfört med många andra kommuner. Finansiella nyckeltal, kr Nettolåneskuld per invånare Soliditet Soliditeten uttrycker i vilken grad kommunens tillgångar har finansierats med egna medel. Soliditeten kan därför sägas vara ett mått på kommunens långsiktiga ekonomiska styrka. Sedan ett antal år tillbaka beräknas kommunens soliditet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner. Vid årsskiftet var soliditeten 35 % vilket är oförändrat jämfört med år Finansiella nyckeltal, % Soliditet inkl. pensionsskuld Likviditet Likviditeten visar kommunens förmåga att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid. Under 2013 har kommunen haft en fortsatt stark likviditet. Under året har kommunfullmäktige beslutat om att placera 50 Mkr av överlikviditeten för att täcka upp framtida pensionskostnader. Under 2013 har likviditeten minskat med ca 20,5 Mkr jämfört med årsskiftet 2012/2013. Under året har kommunens checkräkningskredit på 120 Mkr inte behövt utnyttjas vid något tillfälle. Finansiella nyckeltal, Tkr Likvida medel Bank och plusgiro Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag Utmärkt Årets ursprungliga budgeterade resultat är tkr vilket motsvarar målet 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag exklusive realisationsvinster. Genom kommunfullmäktigebeslut under året har tkr av årets resultat tagits i anspråk för nya driftändamål. För översiktsplanearbetet har tillförts 900 tkr och för provisorisk trappa i stationsprojektet har tillförts 300 tkr. Kommunfullmäktige har också beslutat om en utökad beställningssumma till AB Nykvarnsbostäder med tkr för drift av gator och

18 Sida: 17 (51) vägar. Årets budgeterade resultat är därmed tkr (1,5 %). Vid årets slut redovisas ett resultat enligt balanskravet på tkr, vilket motsvarar 3,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet är därmed uppnått för Årets resultat enligt resultaträkningen är 26,4 Mkr varav ca 10,7 Mkr utgör realisationsvinster. Balanskrav Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska vara större än kostnaderna under ett verksamhetsår, således att resultatet ska vara positivt. För att bedöma om kommunen lever upp till det lagreglerade kravet görs en balanskravsutredning i årsredovisningen. När resultatet enligt balanskravet räknas fram räknas realisationsvinster bort. Resultatet enligt balanskravet per är 15,8 Mkr. Det är utifrån den resultatnivån som kommunens mål är satt. Årets resultat påverkas positivt av ett förbättrat utfall för skatter och generella bidrag med ca 10,7 Mkr. Även finansnettot har bidragit till årets resultat då utfallet blev ca 4 Mkr bättre än vad som budgeterats. En ej budgeterad sänkning av den s k RIPS-räntan som styr beräkningen av kommunens pensionsskuld påverkar resultatet negativt med ca 4,9 Mkr. Jämförelsestörande intäkter, i form av återbetalning av gamla personalförsäkringspremier, har uppgått till 6,3 Mkr för Kommunen har under året beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv p g a ändringar i kommunallagen. Detta innebär att en ny resultatnivå redovisas - årets balanskravsresultat. Detta för att visa hur resultatutjämningsreserven har utnyttjats. Resultatet för 2013 ger utrymme att tillföra 11,3 Mkr till resultatutjämningsreserven. Mot balanskravet redovisat resultat Årets resultat Årets resultat enl balanskrav Skatter o generella bidrag Eget kapital - ansvarsförb % av skatter o generella bidr % av skatter o generella bidr Möjligt att reservera Lägsta av årets resultat Avgår 1% av skatter o gen bidr Summa Ingående resultatutjämningsreserv Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnetto ska vara högst 98 % Utmärkt För 2013 budgeterades nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot till 98 %. Detta är i enlighet med kommunfullmäktiges strategiska mål. Beslut om tilläggsanslag under året har medfört att det budgeterade nyckeltalet är 98,2 %. et för 2013 visar att nyckeltalet är ca 96,5 %. Målet har uppnåtts för år Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen har ökat med 1,2 % medan verksamhetens kostnader har ökat med 4,2 %. Nettokostnadsökningen exklusive realisationsvinster och jämförelsestörande intäkter är 4,9 %. Skatteintäkterna har ökat i en snabbare

19 Sida: 18 (51) takt än nettokostnaderna under Utvecklingen av skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnettot jämfört med nettokostnadsutvecklingen framgår av diagrammet nedan. Driftredovisning Driftredovisningen visar budgetutfallet för de kommunala politiska organen där utfallet jämförs med de av kommunfullmäktige fastställda ramarna. För 2013 redovisas en negativ budgetavvikelse med 4,1 Mkr. Det är en klar förbättring jämfört med föregående år då den negativa budgetavvikelsen var 11,6 Mkr. Det politiska beslutet att nämndernas ekonomi ska vara i balans senast vid utgången av 2013 har inte kunnat uppnås. Den negativa budgetavvikelsen måste dock ses i sammanhanget att den endast utgör knappt en procent av nettobudgetramen. Förbättringen består dels i att resurser har tillförts nämndernas ramar och att den ekonomiska medvetenheten på många enheter blivit bättre. Problem kvarstår dock med att det finns enheter som inte genomför åtgärder för att få sin ekonomi i balans. Nämndernas kommentarer till budgetavvikelserna framgår av respektive nämnds verksamhetsberättelse som är bilagor till årsredovisningen års lönerörelse är avslutad. et är beräknat till ökade lönekostnader med 2,47 % vilket är väl inom budgeterade belopp. Utbildningsnämnden redovisar ett budgetunderskott med 0,3 Mkr (0,1 %). Kostnader för barn och elever med behov av särskilt stöd överstiger budget med ca 2 Mkr medan köp av verksamhet, främst gymnasieplatser, har motsvarande överskott. Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett budgetunderskott med 1,8 Mkr (1,4 %). Äldreomsorgen, Kvarntunets LSS-boende och personlig assistans enligt SFB, redovisar stora underskott. Inom äldreomsorgen beror hemtjänstens underskott på beslut om hemtjänst under assistentliknande former medan äldreboendet Lugnet har haft outnyttjade platser under större delen av året som orsakar underskottet. Kvarntunets LSS-boende och personlig assistans enligt SFB har redovisat underskott under flera år. Dessa större budgetunderskott kompenseras delvis av större budgetöverskott för bl a försörjningsstödet som redovisar ett överskott på 1,6 Mkr, köp av verksamhet inom LSS och SoL som i huvudsak tillgodosetts inom kommunens egen regi samt omsorgspengen som är budgeterad centralt. Bygg- och miljönämnden redovisar ett mindre budgetunderskott med 60 tkr. Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett budgetunderskott för 2013 med 2,0 Mkr. Därutöver redovisar VA-verksamheten ett budgetunderskott på 1,4 Mkr som täcks av tidigare års överskott. De största negativa budgetavvikelserna finns för industrispåranläggningen, verksamhetslokaler samt gator, vägar och parker. För övriga politiska organ hänvisas till siffersammanställningarna i årsredovisningen.

20 Sida: 19 (51) Skattefinansieringsgraden av investeringarna ska vara minst 80 % Utmärkt Nyckeltalet skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets nettoinvesteringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. I budgeten för 2013 beräknades att målet skulle uppnås då 100 % av investeringarna beräknades kunna finansieras av skatteintäkter. Detta mått var beräknat utifrån den ursprungliga budgeten för Målet är uppnått. Skattefinansieringsgraden är 100 %. Den totala investeringsbudgeten för 2013 inkluderar överförda anslag från 2012 samt nya beslut under 2013 och är då ca 182 Mkr. Under året har kommunfullmäktige beslut om tilläggsbudget för investeringar i flera beslut på sammanlagt nästan 99 Mkr där den största investeringen är en ny skola för ca 64 Mkr. Tilläggsbudget har bl a beslutats för Lundavägen etapp 2 och Stationsprojektet. Nya investeringsanslag har bl a beslutats för olika VA-projekt, gång- och cykelvägar samt en ny servicebyggnad vid Hökmossebadet. Nettoinvesteringarna uppgick vid årets slut till ca 31 Mkr. De största investeringsprojekten under 2013 är stationsprojektet, som också innefattar infartsparkering, gångbro och ombyggnad av Centrumvägen, Lundavägen etapp 2 inklusive rondell med konstnärlig utsmyckning samt nybyggnation av två gruppbostäder för LSS verksamhet. Till nettoinvesteringarna hör också det infrastrukturella bidraget till stationstunneln på 16 Mkr som dock inte redovisas i investeringsbudgeten. Investeringsredovisningen finns i tabellsammanställningen med detaljer för de stora investeringsprojekten. Det treåriga projektet för digitalisering av klassrum har avslutats under året. Projektet startade redan 2008 men har p g a de ekonomiska förutsättningarna varit vilande under några år. Projektet med bostäder för psykiskt funktionshindrade har senarelagts vid flera tillfällen. Nu föreslås att investeringsanslaget tas bort ur investeringsbudgeten då projektet inte längre är aktuellt i denna form. Av de investeringsmedel som inte utnyttjats under de senaste åren föreslås att 127,5 Mkr överförs till 2014 års investeringsbudget enligt följande specifikation: Investeringsanslag att överföra till 2014 års investeringsbudget tkr Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Maskiner och inventarier Mark byggn.o tekn.anläggningar Ny skola Furuborg LSS-boende vuxna Maskinförarv LSS-boende vuxna Trädgårdsv delsumma Hökmossbadet utv.byggnad Kulturmagasinet "Ge Järnet" Kommunstyrelsen Ny skola Furuborg Maskiner och inventarier Infartsskyltar 81 Insida/Hemsida 180 Trädgårdsv.Infartspark.o gångbro e-tjänster 117 Trafikåtgärder v Läktare konstgräsplan 250 GC-väg Södertäljevägen VA-investeringar GC-väg Lundavägen etapp Hökmossen 3 VA Maskinförarvägen trafiklösning VA centrum 500 GC-väg Karaffen Vattenreservoar 980 Dagv.Järndammen/Maskinförarv Trädgårdsv./Turingeån Proj.Sundsvik/Sundsör 350 Delsumma Delsumma Totalt Kommunen har för närvarande tre projekt som betraktas som bidrag till statlig infrastruktur och där kommunen är medfinansiär utan att äga investeringen. För denna typ

21 Sida: 20 (51) av bidrag finns särskilda redovisningsanvisningar som innebär att kommunens bidrag ska redovisas i balansräkningen och att en årlig upplösning ska ske av bidraget under en tidsperiod upp till 25 år. Upplösningen ska påbörjas då kommunen fattar beslut om medfinansiering (Genomförandeavtal). Beloppet som upplöses redovisas som en kostnad i resultaträkningen. De aktuella projekten är: Trafikplats Almnäsområdet Årsbelopp upplösning: 60 tkr Trafikåtgärder väg 509 Årsbelopp upplösning: 216 tkr Stationsprojektet (del av) Årsbelopp upplösning: 660 tkr Exploateringsverksamhet Kommunens exploateringsverksamhet domineras 2013 av utvecklingen av Stockholm Syd - Mörby samt den fortsatta försäljningen av villatomter på Brokvarn. Dessa båda projekt redovisas i detalj i tabellsammanställningar. För årets exploateringsverksamhet redovisas en nettoinkomst på 11 Mkr. Inkomster för tomtförsäljning på Mörby och i Brokvarn omfattar ca 12,9 Mkr. På Brokvarn har endast två tomter sålts under Därutöver är fem tomter bokade med erlagd handpenning. För Brokvarn beräknas fortfarande en nollprognos då de förväntade inkomsterna vid försäljning av tomter för parhus/kedjehus m fl ser ut att bli lägre än vad som tidigare kalkylerats. För övriga delar av Brokvarnsområdet har optionsavtal tecknats med tre intressenter. Miland Projekt som bl a ska bygga parhus. Eksjöhus som ska bygga 12 seniorvillor och AB Nykvarnsbostäder som avser att bygga blandad bebyggelse med bl a radhus upplåtna med hyresrätt. De tre optionsområdena rymmer totalt ca 50 fastigheter. Markförsäljning Utöver försäljning av mark och tomter i kommunens exploateringsområden har under 2013 Karaffen sålts till AB Nykvarnsbostäder samt några villatomter upplåtna med tomträtt. Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning Dåligt Målet har inte uppnåtts för Av kommunens 8 politiska organ med budgetansvar har två klarat sin verksamhet inom erhållen budget. Alla de fyra stora verksamhetsnämnderna redovisar negativa budgetavvikelser för 2013 där kommunstyrelsen står för den största procentuella avvikelsen (2,6 %). Kommunens verksamheter Ansvaret för kommunens verksamheter är sedan 2011 uppdelat mellan fyra verksamhetsnämnder inrättades en utbildningsnämnd och samtidigt fick bygg- och miljönämnden ett tydligare verksamhetsansvar. Nämndernas måluppfyllelse finns beskrivet på annan plats i årsredovisningen. Det ekonomiska utfallet framgår av nedanstående tabell. Respektive nämnd har behandlat och beslutat om sin verksamhetsberättelse för DRIFTREDOVISNING 2013 Aktuell budget 2013 per PER NÄMND Intäkter 2013 Kostn 2013 Netto budget Intäkter 2013 Kostn 2013 Netto utfall Budget avvikelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Bygg- och miljönämnden Valnämnden Revisionen Överförmyndaren Nettokostnad

22 Sida: 21 (51) Kommunstyrelsen och övriga nämnder med verksamhetsansvar redovisade stora budgetunderskott för 2011 och Stora problem fanns med att rymma verksamheten inom den budgetram som kommunfullmäktige beslutat om. Kommunstyrelsen beslutade i juni 2012 om ett åtgärdsprogram bestående av 15- punkter för att komma till rätta med nämndernas budgetunderskott. Målsättningen var att budgetutfallet ska vara i balans vid utgången av år Ett intensivt arbete har genomförts för att komma till rätta med underskotten. Resultatet avspeglas i driftredovisningen med tydliga minskningar av budgetunderskotten. Budgetavvikelsen för 2013 är fortfarande negativ i årsredovisningen men har reducerats till -4,1 Mkr. vilket är 0,9 % av den totala budgetramen. Problemet med stora budgetavvikelser bottnar mycket i den höga ambitionsnivå som finns inom alla kommunens verksamheter. En ambitionsnivå som genererar högre kvalitet, bättre service och tillgänglighet men också högre driftkostnader. Ambitionsnivån sätts ofta i nya åtaganden för kommunen (riksdagsbeslut) och politiska beslut men också i förvaltningsbeslut för att anpassa sig till ny teknik mm. En övergripande diskussion om den framtida ambitionsnivån är nödvändig för att i framtiden klara den kommunala basservicen. En anpassning pågår av ekonomin till de krav och servicebehov som finns. Genom riksdagsbeslut i slutet av året kommer skatteutjämningssystemet att förändras till kommunens fördel. Ytterligare ca 9 Mkr kommer årligen att fås för att kommunen är en del av storstadsregionen med högre kostnader för bl a personal och investeringar än övriga delar av landet. I driftredovisningen framgår utfallet för nämnderna och kommunens resultatenheter. Detaljer om respektive nämnds ekonomiska utfall framgår av respektive nämnds verksamhetsberättelse. Budget/ DRIFTREDOVISNING PER NÄMND Netto budget Netto utfall Budget avvikelse Netto budget Netto utfall Budget avvikelse Utökad ram 2012/2013 Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Bygg- och miljönämnden För kommunstyrelsen redovisas den största budgetavvikelsen i förhållande till beslutad budgetram (-2,6 %). Det kan jämföras med 2012, -13,7 %. En anpassning har skett framförallt av kapitalkostnader genom tillskott i budgeten för Vård- och omsorgsnämndens budgetavvikelse är -1,4 % vilket är en liten förbättring jämfört med För övriga nämnder redovisas endast smärre budgetavvikelser. Detaljer om respektive nämnds ekonomiska utfall framgår av verksamhetsberättelserna som är bilagor till årsredovisningen. Viktiga händelser Ett omfattande arbete har pågått hela året med att ta fram en översiktsplan för kommunen. Processen har engagerat medborgare, förtroendevalda och tjänstemän. I början av 2014 har kommunstyrelsen beslutat att ställa ut översiktsplanen. Detaljplanen för Nykvarns centrum har vunnit laga kraft och förberedelserna för omdaningen har tagit fart. För kommunens del gäller det främst omläggning av VA-nätet samt utvecklingen av allmän platsmark. Kommunfullmäktige utsåg vid sitt sammanträde i februari Hans Lundell till 2012 års hedersmedborgare i Nykvarns kommun. Det nya stationsområdet invigdes före jul. Då stod den nya tunneln färdig med hissar till perrongerna. I projektet har också ingått parkeringsplatser, gångbro, trappa till centrum samt en delvis ny sträckning av Centrumvägen. Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare samt ensamkommande flyktingbarn med uppehållstillstånd har tecknats med staten. Uppförandet av två nya gruppbostäder som ska ersätta Kvarntunets gruppbostad pågår och be-

23 Sida: 22 (51) räknas vara inflyttningsklara i juni Utbildningsnämnden har aviserat behovet av nya skollokaler p g a det ökade elevantalet. En utredning har genomförts och beslut finns på att investera i en ny skola med placering i området Furuborg. Tillfälliga skollokaler har placerats i anslutning till Björkestaskolan. Ett nytt telefonisystem har införts i kommunen i början av mars, med syfte att höja kommunens tillgänglighet och servicenivå. Ett fortsatt arbete pågår med att komma till rätta med budgetunderskotten i kommunens driftverksamhet. Servicebyggnaden vid Hökmossbadet har brunnit. En provisorisk byggnad har etablerats och beslut har tagits om att uppföra en ny mer flexibel byggnad. Den beräknas stå färdig i mitten av Inom ramen för Södertörnssamarbetet pågår flera gemensamma projekt som t ex samordnade varutransporter, näringsliv och högskola, olikhet och mångfald samt klimat och infrastruktur. Kommunstyrelsen Driftredovisning i balans Arbetet med att komma till rätta med nämndernas stora negativa budgetavvikelser har fortsatt under Även om målsättningen, att till slutet av 2013 ska alla nämnder och kommunstyrelsen redovisa ett positivt ekonomiskt utfall jämfört med tilldelade resurser, inte kunde uppnås har betydande förbättringar skett. Den negativa budgetavvikelsen i driftredovisningen blev 0,9 %. Teknisk drift i AB Nykvarnsbostäders regi Den 1 april 2012 övertogs kommunens fastighetsdrift inklusive lokalvård samt drift av den tekniska verksamheten av AB Nykvarnsbostäder. Kommunstyrelsens enhet uppdrag och planering är kommunens huvudbeställare inom dessa områden är det första hela år denna organisationsuppdelning verkat. Parterna har inte ännu kommit överens om avtalets omfattning för 2013 men det beräknas bli klart under oktober månad. Södertörnssamarbetet Inom ramen för Södertörnssamarbetet pågår flera stora projekt som samordnade varutransporter, ett gemensamt arbete kring näringsliv och högskola, olikhet och mångfald samt klimat och infrastruktur.. Lekplatsutredning Kommunens samtliga lekplatser har inventerats med avseende på säkerhet, dimensionering och innehåll. Syftet är att koncentrera resurserna till några få lekplatser med kvalitativt innehåll samt att också tillskapa plats för anläggningar för utomhusträning. Ett principbeslut har fattats om att tillskapa två större lekplatser. Finansieringen i investeringsbudgeten återstår dock. Stora infrastrukturprojekt Stationsprojektet har till stora delar avslutats. Projektet har syftat till att åstadkomma en bättre tillgänglighet till Nykvarns järnvägshållplats och har omfattat en tunnel under järnvägen, en omdisponering av platserna för pendlarparkering och en gångbro över Södertäljevägen. En provisorisk trappa har byggts att fungera till dess samordning kan ske med utformningen av centrum. Exploateringen av området Stockholm Syd - Mörby fortgår enligt planerna. En serviceanläggning för bensin kommer att stå färdig i början av 2014 på en del av den s k G-tomten. Flera trafikprojekt pågår eller har färdigställts som t ex Lundavägen och gång- och cykelväg längs gamla Södertäljevägen. Ny översiktsplan Arbetet med att ta fram en översiktsplan 2025 har fortskridit. I början av 2014 har kommunstyrelsen fattat beslut om att ställa ut planen. Omdaning av Nykvarns Centrum Centrumplanen har vunnit laga kraft i oktober 2013 så nu kan arbetet med att förnya centrum påbörjas. Kommunens ansvar är att lägga om VA-ledningarna och i ett senare skede utforma den allmänna platsmarken i centrum.

24 Sida: 23 (51) Verksamhetslokaler totalt, Kvm (Uppdrag och planering) Totalt har lokalytorna ökat något under 2013 jämfört med En provisorisk paviljong har tillkommit vid Björkestaskolan. Inom vård-och omsorgsverksamheten har det tillkommit både utslussningslägenheter och jourlägenheter samt nya lokaler för daglig verksamhet. Utbildningsnämnden Barnkonventionen i fokus Utbildningsnämnden har ett särskilt uppdrag att aktivt belysa barnkonsekvenser i sina ärenden. Bl a används en barnchecklista i beredningen av ärenden. Kommunen deltar också i ett större utvecklingsprojekt under Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ledning med syfte att öka barns kunskap om sina rättigheter enligt barnkonventionen. Projektets namn är "Kunskapsspridning till barn och unga". Nykvarn ingår också i ett nätverk för att utveckla arbetsmetoder där barnkonventionen är vägledande vid alla former av beslut i kommunen. Skolinspektionens granskning Skolinspektionen genomförde en granskning av nämndens verksamhetsområde på hösten Synpunkter fanns på kommunens systematiska kvalitetsarbete som nu i har åtgärdats. Kommunen fick positiva omdömen om förskolans verksamhet som väl avvägd mellan lärande och omsorg. Granskningen har även medfört ett bredare utvecklingsarbete inom flera områden. Färre elever i gymnasieskolan I gymnasieskolan fortsätter elevantalet att minska. En utredning pågår för att kartlägga orsaker till att en stor del av kommunens 20-åriga ungdomar inte slutför sin gymnasieutbildning inom fyra år var det 75,7 % av årskullarna som slutförde sina gymnasiestudier inom 4 år. Andelen elever som har grundläggande behörighet till högskola är 89 %. Ny organisation för särskola och träningsskola Från och med höstterminen 2013 integreradess elever i särskolan och träningsskolan i den ordinarie grundskolan. Eleverna läser enligt särskolans läroplan men befinner sig i grundskolans verksamhet. För några få elever köper kommunen plats i annan kommun. Planering för en ny grundskola Kommunfullmäktige har beslutat om ett investeringsanslag för en ny skola med placering i Furuborgsområdet. Beslut har förberetts med en omfattande utredning om behov och möjliga placeringar. Planeringsprocessen fortsätter nu i med detaljplanearbetet. Förskolebarn i egen regi Här redovisas antalet barn inskrivna i kommunens förskolor per 15 oktober.

25 Sida: 24 (51) Grundskola i egen regi Här redovisas antalet elever i kommunens grundskolor per 15 oktober. Fritidsbarn inskrivna i egen regi Här redovisas antalet barn i kommunens fritidsverksamhet per 15 oktober. Gymnasieelever Här redovisas antalet gymnasieelever per 15 oktober.

26 Sida: 25 (51) Vård- och omsorgsnämnden Telefonen som hjälpmedel i hemtjänsten Ett arbete har pågått med att införa telefoni som hjälpmedel i hemtjänsten. Driftstarten var i början av Syftet är att dokumentera vid besöket och integrera uppgifterna direkt i verksamhetssystemet för vård och omsorg för att på det sättet få en effektivare och säkrare dokumenthantering. Två nya gruppboenden inom LSS-området är under uppförande Kvarntunets gruppbostad ska ersättas av två nya gruppbostäder. Byggnationen har påbörjats dels vid Maskinförarvägen och dels vid Trädgårdsvägen. Driftstart beräknas till juni Hemsjukvård Kommunernas övertagande av hemsjukvården från landstinget har utretts på länsnivå. Tidsplanen har varit att ett övertagande och skatteväxling skulle ske till Parterna har under våren enats om att skjuta på denna organisationsförändring eftersom man inte kunnat enas om de ekonomiska förutsättningarna. Jobbsökarmässa En välbesökt jobbsökarmässa anordnades under våren i samarbete med bl a det lokala näringslivet. Nyanlända invandrare Kommunfullmäktige har i början av 2013 beslutat om en ny överenskommelse med staten om att årligen ta emot 7-10 nyanlända invandrare. Därutöver har beslut också tagits om mottagande av 8 ensamkommande flyktingbarn. En utredning har gjorts om att omlokalisera verksamheten från Sätravik till delar av Kvarntunets lokaler som kommer att frigöras i mitten av Liten efterfrågan på LOV-tjänster inom hemtjänsten Möjligheten till valfrihet inom hemtjänsten (LOV är lagen om valfrihet) infördes i kommunen i början av Hittills har efterfrågan varit låg. Under 2013 har endast 41 timmar utförts genom LOV. För närvarande finns inga aktiva LOV-företag i kommunen. Fortsatt behov av anpassning inom verksamheterna för funktionshindrade (LSS och SFB) I budgeten 2013 ställdes krav på fortsatt arbete med att kostnadsanpassa bl a verksamheten i gruppbostäder för vuxna. Kommunfullmäktige tillsköt 1,5 Mkr för Kvarntunet eftersom man bedömde att verksamheten inte kunnat bedrivas effektivt i lokalerna. Ett helt nytt boende i två byggnader kommer att tas i bruk under Det är Kvarntunet och personlig assistans enligt SFB (Socialförsäkringsbalken) i egen regi som redovisar stora negativa budgetavvikelser under Nämnden har begärt en fördjupad analys av dessa enheter. Försörjningsstöd utfall per år Antal sysselsatta Nedan redovisas antal personer som är föremål för arbetsmarkandsåtgärder inom Vård och omsorgs enhet för arbetsmarknadsåtgärder. Personer som står under arbetsmarknadsåtgärder men som jobbar på andra enheter redovisas inte här.

27 Sida: 26 (51) Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnd med verksamhetsansvar Från och med denna mandatperiod har bygg- och miljönämnden fått ett tydligt verksamhetsansvar med inriktning på myndighetsutövning. Frågor som rör översiktlig planering samt mark och exploatering har överförts till kommunstyrelsen. Allt planarbete sker i samarbete mellan samhällsbyggnadskontoret och kommunstyrelsens enhet uppdrag/planering. I nämndens ansvar ingår bl a fysisk planering, bygglovsverksamhet, miljö- och hälsoskydd, trafikfrågor och räddningstjänst. Översiktsplan Under hela året har ett intensivt arbete pågått med att ta fram en ny översiktsplan för Nykvarn. Översiktsplanen har varit på samråd och samrådsmöte hölls i slutet av året. Under våren 2014 kommer beslut tas om utställning av översiktsplanen. Utveckling av Nykvarns centrum Detaljplanen för Nykvarns centrum har efter överklagande vunnit laga kraft. Projektet övergår nu till en genomförandeprocess. I en första etapp kommer omläggning av vatten och avlopp att ske för att möjliggöra omflyttning och senare produktion av bostäder och lokaler. Fortsatt utbyggnad av kommunens infrastruktur Planläggningen av Mörby etapp 5 pågår med berörda samarbetspartners och innefattar bl a en gemensam regional cykelväg med medfinansiering från Trafikverket. Bygg- och miljökontoret är involverat i projekteringen av flera infrastrukturella projekt som bl a Södertäljevägen och väg 509. Miljösatsningar En kartläggning har genomförts av samtliga enskilda avlopp i kommunen. Ett miljöprojekt pågår med planläggning av Farfars udde för utökade byggrätter med villkor att anslutning sker till det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Ett liknande projekt förbereds för området Stensättra. En inventering av "jätteträd" i kommunen pågår i samarbete med Södertörnskommunerna. Kommunfullmäktige och övriga nämnder Kommunfullmäktige Under kommunfullmäktiges ansvarsområde redovisas: Kommunfullmäktiges sammanträden Beredningsgrupper Kommunalt partistöd Borgerliga förrättningar Kommunfullmäktige har under året bl a fått information om AB Nykvarnsbostäder, samordnade varutransporter, offentlig upphandling, utbildningsnämndens och vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområden samt en återkommande information av Hembygdsföreningen om Nykvarns historia - kommunfullmäktige 150 år. Till hedersmedborgare 2012 utsågs Hans Lundell, musiklärare och orkesterledare. Kommunfullmäktige har beslutat tillsätta en beredningsgrupp med uppgift att ta fram ett nytt miljöprogram för kommunen. Kommunfullmäktige har under året haft 8 sammanträden.

28 Sida: 27 (51) Valnämnden Under valnämndens ansvarsområde redovisas: Valnämnden Allmänna val och val till Europaparlamentet Valnämnden har genomfört vissa informationsinsatser med anledning av att 2014 sker val till Europaparlamentet och allmänna val till riksdagen, landstinget och kommunen. Nämnden har också tagit fram ett förslag till revidering av valdistrikten som sedan kommunfullmäktige beslutat om. Revisionen Under revisionens ansvarsområde redovisas: De förtroendevalda revisorerna Revisorernas sakkunniga biträde Revisionens insatser utgår från en årlig revisionsplan. Under året har revisionen, förutom sedvanliga granskningar, genomfört fördjupade insatser för kommunens fastighetsunderhåll och kvaliteten i kommunens protokoll. Överförmyndaren Under överförmyndarens ansvarsområde redovisas: Överförmyndare Överförmyndaren har från 2011 ett utökat ansvar för gode män i och med att kommunen skrivit avtal om att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Antalet ärenden är oförändrat jämfört med I slutet av hade verksamheten 42 god mansärenden, 8 god mans ärenden för ensamkommande flyktingbarn, tre förvaltarärenden och 41 förmyndarskapsärenden att utöva tillsyn över. Kommunens verksamheter Tabellen sammanfattar 2013 års drift i verksamhetblock med budget, utfall samt budgetavvikelse. DRIFTREDOVISNING 2013 Detaljbudget per PER VERKSAMHETSBLOCK Intäkter 2013 Kostn 2013 Netto budget Intäkter 2013 Kostn 2013 Netto utfall Budget avvikelse Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd m m Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet Gemensamma lokaler och verksamhet Nettokostnad Verksamhet i annan juridisk person - Sammanställd redovisning Kommunkoncernen omsatte 2013 ca 556 Mkr och hade en balansomslutning på ca Mkr. Ekonomiskt utgör kommunen den största delen av koncernen, vilket innebär att kommunens resultat har en stor inverkan på det sammanlagda resultatet. Årets resultat är positivt, ca 27 Mkr. Jämförelsestörande realisationsvinster har påverkat resultatet med ca 18 Mkr. Soliditeten i koncernen är i stort sett oförändrad jämfört med 2012 (34 %). P g a den fusion som gjorts i AB Nykvarnsbostäder så har jämförelseuppgifterna från 2012 ändrats i årsredovisningen. Nykvarns Kommunkoncern AB Nykvarns Kommunkoncern AB bildades i slutet av 2010 med syfte att vara moderbolag för nuvarande bolag och eventuella framtida bolag där kommunen har majoritetsinflytande. Enligt nuvarande ägardirektiv ska Nykvarns Kommunkoncern AB lämna koncernbidrag till kommunen med två procent (600 tkr) av insatt kapital i AB Nykvarnsbostäder. Resultatet år 2013 är 0,4 Mkr.

29 Sida: 28 (51) AB Nykvarnsbostäder AB Nykvarnsbostäder bildades i slutet av 1999 i samband med kommunens tillkomst. Verksamheten inleddes i början av år Bolaget ägs till 100 % av Nykvarns Kommunkoncern AB och har till uppgift att främst förvalta hyresrätter och utveckla centrumfastigheterna i kommunen. Enligt nuvarande ägardirektiv ska bolaget lämna ett koncernbidrag till Nykvarns Kommunkoncern AB med 4 % av insatt kapital som är 30 Mkr (aktiekapital och villkorat aktieägartillskott). AB Nykvarnsbostäder har under året fusionerat sitt dotterbolag Modulhus Norge 1 AB som anskaffades i samband med förvärvet av Modulhus lägenheter. AB Nykvarnsbostäder redovisar ett resultat för 2013 på +3,7 Mkr. I resultatet ingår realisationsvinster med 7,7 Mkr för försäljningen av Kaffekvarnen 4. Bolagets soliditet har förbättrats under året 8,2 % (7,7 % 2012). Bolaget har i början av året informerat kommunfullmäktige om sin verksamhet. I maj beslutade kommunfullmäktige om ett lånelöfte på 22,3 Mkr för genomförandet av etableringen av de s k modulhusen. Etableringen pågår vid Maskinförarvägen Då Kaffekvarnen 4 avyttrades till de boende kunde bolaget amortera ett lån hos kommunen med tkr. Centrumfastigheterna och Järnvägsbygget (Nykvarn 1:493) har överlåtits till Fastighets AB Tenräj. Nyckeltal Nettoomsättning, tkr Balansomslutning, tkr Årets resultat, tkr Eget kapital, tkr Investeringar, tkr Soliditet % 4,8% 4,8% 6,1% 7,7% 8,2% Antal bostäder Medeltal anställda Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns Brandförsvarsförbund är ett kommunalförbund som ansvarar för räddningstjänsten i Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö kommuner. Verksamheten finansieras genom en årlig avgift till förbundet. Kostnadsfördelningen baseras på folkmängden i respektive kommun och Nykvarns andel är för närvarande drygt 2 %. I förbundsområdet finns ca invånare. Inom medlemskommunerna finns åtta räddningsstyrkor dygnet runt, tre deltidsstyrkor, åtta räddningsvärn och en regional räddningscentral. På dagtid vardagar finns dessutom fem mindre räddningsstyrkor och under övrig tid extrapersonal i beredskap. Förbundets räddningscentral, Räddningscentralen i Stockholms län, drivs sedan 2009 tillsammans med Brandkåren Attunda. Kommunen betalade 2013 ca 5 Mkr i bidrag till driften av brandförsvarsförbundet. Övriga företag Här lämnas en kort beskrivning av de övriga företag eller motsvarande som bedrivs av annan juridisk person än kommunen oavsett om kommunen har ett reellt inflyttande eller inte. Dessa företag ingår inte i den sammanställda redovisningen. SYVAB är en förkortning av Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksaktiebolag. Kommunerna Botkyrka, Huddinge, Nykvarn, Salem, Stockholm och Södertälje äger gemensamt Himmerfjärdsverket och tillhörande tunnel- och ledningssystem. Bolagets samtliga kostnader täcks av kunderna, vilket innebär att resultatet alltid är noll. Kostnadsfördelningen baseras på folkmängden i respektive kommun vilket innebär att Nykvarns kommun står för knappt 3 % av bolagets kostnader. Nykvarns kommun har ett borgensansvar i bolaget motsvarande kommunens andel av upptagna lån. Diskussioner förs inom SYNAB på vilket sätt Stockholm Vatten AB kan minska sin leverans av avloppsvatten samt hur detta kommer att påverka Himmerfjärdsverket. Bolaget står inför att behöva investera 1-1,5 miljarder kronor i Himmerfjärdsverket för att klara nya krav på rening av avloppsvattnet.

30 Sida: 29 (51) I Svealandsbanan har kommunen genom andelar i Mälardalstrafik AB ett minoritetsintresse. AB Vårljus bedriver institutioner för vård av ungdomar. Bolaget bildades gemensamt av ett antal kommuner när landstinget inte längre skulle ansvara för verksamheten. Nykvarns kommun har ett minoritetsintresse på 0,5 % av aktierna i bolaget. Kommuninvest Ekonomisk Förening har som syfte att uppnå långsiktigt goda villkor för medlemskommunernas finansiering. Kommuninvest står även till medlemmarnas förfogande för obunden rådgivning samt andra tjänster inom det finansiella området. Kommuninvests tjänster får utnyttjas av medlemmarna och av medlemmarna ägda företag. Kommunen har varit medlem sedan Personalredovisning Kommunen ska fortsätta arbetet med att bibehålla eller minska sin låga sjukfrånvaro, på 5 %-nivån Varning Sjukfrånvaron fram till augusti 2013 var 5,7 %. Under samma period 2012 var nivån något lägre, 5,3 % vilket visade på en ökning med 0,4 % för perioden. Normalt säger erfarenheten att efter en sommar med mycket sol sjunker sjuktalen och tvärt om. Sommaren 2013 hade fler soltimmar än på mycket länge men trots detta ökade sjukfrånvaron under resten av året. Sjukfrånvaron för 2013 blev 6,2 %. Tyvärr kan man se en trend av ökad sjukfrånvaro i hela stockholmsregionen. Av sju kommuner på Södertörn ökade alla sin sjukfrånvaro var det endast Nykvarn av de sju kommunerna som inte ökade sin sjukfrånvaro och 2012 var det endast två av de sju kommunerna som visade ökade sjukfrånvarosiffror. Målet för 2013, att bibehålla eller minska den låga sjukfrånvaronivån på 5 % nivån, uppnåddes inte. Sjukfrånvaro per nämnd I likhet med tidigare år är sjukfrånvaron högst inom vård- och omsorgsnämndens samt utbildningsnämndens verksamheter. Då det gäller övriga verksamheter har de alla ett mycket lågt antal medarbetare vilket gör att små förändringar, som exempelvis en längre tids frånvaro av enstaka medarbetare, ger stora utslag i det statistiska materialet.

31 Sida: 30 (51) Sjukfrånvaro obligatorisk redovisning Obligatorisk redovisning Alla Alla Alla Män Män Män Kvinnor Kvinnor Kvinnor av sjukfrånvaro Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid 5,4% 5,4% 6,2% 3,7% 4,2% 5,4% 5,8% 5,6% 6,4% Långtidsfrånvaro/Sjukfrånvarotid 44,6% 39,4% 43,1% 51,9% 44,8% 38,6% 43,4% 38,4% 44,1% 29 år och yngre 5,9% 4,3% 3,9% 8,9% 3,9% 5,6% 4,9% 4,4% 3,3% år 5,7% 5,3% 6,8% 2,4% 3,6% 7,2% 6,4% 5,6% 5,0% 50 år eller äldre 5,0% 5,8% 6,0% 3,8% 4,9% 5,6% 5,4% 6,0% 6,1% Sjukfrånvaron av totalt arbetad tid för 2013 blev 6,2 % vilket är en försämring i förhållande till tidigare år. Sjukfrånvaron har ökat både för kvinnor och män. Långtidsfrånvaron står för nästan hälften av all sjukfrånvaro, drygt 43 %. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron Kommunen anlitar alltid företagshälsovården i ett tidigt skede av en sjukdom och bedriver ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete. För att förebygga sjukfrånvaro erbjuds anställda en friskvårdssubvention på kronor per anställd och år samt en timmes friskvård i veckan på arbetstid, där arbetet så tillåter. Kommunen arbetar aktivt för att behålla den höga nyttjandegraden av friskvårdssubventionen som under år 2013 var 48 %. Flertalet arbetsplatser har friskvårdsombud som anordnar olika typer av aktiviteter, b la en årlig friskvårdsdag för all personal. Nykvarns kommun är en rökfri kommun vilket innebär att det är rökförbud under arbetstid och att det för den som vill även finns hjälp till rökavvänjning. Med ökad sjukfrånvaro är det viktigt att dessa åtgärder intensifieras. Det är också ett effektivt sätt att skapa förutsättningar för att bli en attraktivare arbetsgivare vilket gynnar både trivsel och kompetensförsörjning. Frisknärvaro Andelen anställda utan registrerad sjukfrånvaro har minskat med 1,7 procentenheter i jämförelse med Frisknärvaro per nämnd Andelen medarbetare utan registrerad sjukfrånvaro har minskat med 1,7 procentenheter i förhållande till För verksamheterna inom bygg och miljönämnden samt kommunstyrelsen har frisknärvaron ökat.

32 Sida: 31 (51) Antal anställda per 31 december Antal anställda per 31 december Antal tillsvidareanställda Antal tillsvidareanställda, män Antal tillsvidareanställda, kvinnor Antal tidsbegränsat anställda** Antal tidsbegränsat anställda, män Antal tidsbegränsat anställda, kvinnor Totalt antal årsarbetare Antal tillsvidareanställda årsarbetare* * Antal tillsvidareanställdars sammanlagda sysselsättningsgrad omräknat till heltid ** Alla anställda som har tidsbegränsad anställning t ex vikarier och projektanställda Antalet tillsvidareanställda medarbetare har ökat från 520 st till 538 st under Ökningen beror främst på övertagandet av verksamhet från Carema på Maskinförarvägen. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Genomsnittlig sysselsättningsgrad % Genomsnittlig sysselsättningsgrad 92% 93% 93% 94% 94% 93% Genomsnittlig sysselsättningsgrad, män 96% 96% 93% 90% Genomsnittlig sysselsättningsgrad, kvinnor 93% 93% 94% 94% Andel med heltidsanställning 71% 75% 76% 78% 78% 77% Andel män med heltidsanställning 80% 91% 89% 90% 83% 77% Andel kvinnor med heltidsanställning 70% 71% 74% 76% 77% 77% Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ligger sedan fem år tillbaks i tiden på en stadig nivå utan stora förändringar. Andelen heltidsanställda är för första gången lika många för kvinnor och män, 77 %. Genomsnittlig ålder Genomsnittlig sysselsättningsgrad % Genomsnittlig sysselsättningsgrad 92% 93% 93% 94% 94% 93% Genomsnittlig sysselsättningsgrad, män 96% 96% 93% 90% Genomsnittlig sysselsättningsgrad, kvinnor 93% 93% 94% 94% Andel med heltidsanställning 71% 75% 76% 78% 78% 77% Andel män med heltidsanställning 80% 91% 89% 90% 83% 77% Andel kvinnor med heltidsanställning 70% 71% 74% 76% 77% 77% Genomsnittsåldern har bara ändrats marginellt de senaste åren men antalet äldre medarbetare ökar stadigt, störst ökning finns bland anställda som är 60 år eller äldre. Andel anställda per åldersgrupp % Andel (%) anställda per åldergrupp % 7% 6% 5% 8% 5% % 25% 23% 22% 20% 22% % 27% 31% 32% 32% 30% % 27% 27% 26% 26% 28% 60-13% 14% 14% 15% 14% 15% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% Andelen anställda per åldersgrupp har legat stadigt, på nästan samma nivåer, under de senaste åren.

33 Sida: 32 (51) Beräknade pensionsavgångar Beräknade pensionsavgångar Antal totalt Antal, män Antal, kvinnor Personalkategorier Förskollärare Barnskötare Lärare Undersköterskor Vårdbiträden Övriga Antalet medarbetare som uppnår 65 års ålder (pensionsålder) är mellan st per år fram till år Vi har även valt att redovisa de yrkesgrupper där vi hittar flest antal medarbetare som blir 65 år under perioden Den enskilda yrkesgrupp där vi finner flest medarbetare, som uppnår 65 år, fram till och med år 2019 är förskolelärare. 14 förskolelärare att uppnå 65 års ålder fram till och med För undersköterskor är siffran 11 st, för lärare 10 st och för barnskötare 5 st. Personalkostnader Personalkostnader Lönekostnader Sociala avg enl lag och avtal Personalsociala kostnader Summa Verksamhetens bruttokostnader Personakostnader/Verksamhetens bruttokostn 53% 53% 54% 56% 55% 55% Personalkostnaden, som är den enskilt största kommunala kostnadsposten utgör ca 55 % av verksamhetens bruttokostnader. Kostnadsökningen i jämförelse med 2012 utgörs främst av löner för ett ökat antal medarbetare vid övertagandet av verksamhet från Carema på Maskinförarvägen och 2013 års lönerevision som genererade en ökad lönekostnad på motsvarande 2,47 % exkl. arbetsgivaravgifter. Ekonomisk redovisning Förändringar av VA-kollektivets redovisning Under 2011 gjordes vissa förändringar i VA-kollektivets redovisning för att bättre anpassa redovisningen till gällande rekommendationer och redovisningsprinciper. VA-kollektivets resultat påverkar inte kommunens driftredovisning. VA-kollektivets resultat framgår av den separata resultaträkningen för VA. Resultatet för VA-kollektivet är i driftredovisningen 0 men i resultaträkningen -1,4 Mkr. VA-kollektivets resultat har tidigare "öronmärkts" i kommunens balansräkning som en del i det egna kapitalet. I årsredovisningen 2011 har denna post omklassificerats till förutbetalda intäkter från VA-kollektivet. Kommunen hade vid årsskiftet 2013/2014 en skuld till VA-kollektivet på 0,3 Mkr. VA-verksamhet Tkr År Resultat Tkr Ackumelerat resultat VA-kollektivets anslutningsavgifter har behandlats i enlighet med följande. 15 % intäktsförs det år anslut-

34 Sida: 33 (51) ningsavgiften faktureras. Resterande del redovisas som en förutbetald intäkt som fördelas på anläggningens kvarvarande beräknade livstid. På så sätt matchas anslutningsavgifterna mot anläggningens avskrivningstid som i normalfallet är 50 år. Medfinansiering av statlig infrastruktur I de fall kommunen är medfinansiär i en statlig infrastruktursatsning ska kommunens bidrag bokföras i balansräkningen det år kommunen fattar beslut om ett sånt bidrag. Därefter ska bidraget upplösas och kostnadsföras under en period av maximalt 25 år. Kommunen har fattat beslut om ett sådant bidrag för den planerade trafikplatsen vid Almnäsområdet och olika säkerhetslösningar på väg 509 (Järnavägen). Båda dessa bidrag upplöses på 25 år. Under våren har beslut också tagits om kommunens bidrag till stationsprojektet (tunneln). Detta bidrag upplöses också på 25 år. Resultatutjämningsreserv Kommunfullmäktige har i slutet av året beslutat om att tillämpa resultatutjämningsreserv i enlighet med nya bestämmelser i kommunallagen. I samma beslut fastslogs riktlinjer för resultatutjämningsreserven och god ekonomisk hushållning. Ingående belopp har beräknats till 10,5 Mkr och 2013 års avsättning är 11,3 Mkr. Pensionsredovisning/-förpliktelser I årsredovisningen har pensionsskulden och årets förändring redovisats enligt gällande rekommendationer och pensionsadministratörens (KPA) beräkning. Pensionsskulden har ökat kraftigt i jämförelse med föregående delårsbokslut. Det gäller både avsättningen och den del som redovisas utanför balansräkningen. Skälet till detta är det centrala beslut som tagits om att sänka den s k RIPS-räntan. Kommunens pensionskostnad för 2013 kommer att vara ca 9 Mkr högre än för Under förutsättning att inga ytterligare räntesänkningar sker kommer utvecklingen för 2014 vara mer normal med ca 1,5 Mkr i högre pensionskostnader jämfört med Kommunen har i samband med budget och årsredovisning beslutat att pensionsåtagandet återlånas till verksamheten med undantag av att i slutet av 2007 beslutade kommunfullmäktige om en långsiktig placering på 15 år för att möta de framtida ökade pensionsutbetalningarna. Placeringen på 110 Mkr genomfördes i början av Marknadsvärdet på placeringen är i delårsbokslutet drygt 117 Mkr. Under har fem utbetalningar skett på tillsammans ca 36,6 Mkr. Utbetalningen för 2013 på 8,5 Mkr har påverkat de finansiella intäkterna och därmed bidragit till att finansiera kommunens verksamheter inklusive pensionskostnader. Placeringen har skett i enlighet med finanspolicyns krav på risk. Kommunfullmäktige har under året fattat beslut om att placera ytterligare 50 Mkr för framtida pensionsutbetalningar. Målsättningen är att placera medel för framtida pensionsförpliktelser som motsvarar storleken av kommunens pensionsskuld. Med det nya beslutet är ca 64 % av pensionsåtagandet vara täckt. De närmaste åren kommer kommunens pensionsavsättning (den del som påverkar resultatet) att öka årligen i storleksordningen 1,5-2,0 Mkr. Den del som är redovisad som ansvarsförbindelse, dvs äldre intjänade pensioner, kommer att minska kraftigt de närmaste åren. Det beror på stora utbetalningar och att utbetalningarna beräknas vara större än den ränte- och basbeloppsuppräkning som görs av ansvarsförbindelsen. Nykvarns och Södertälje kommuner har sedan kommundelningen haft ett gemensamt pensionskonto för vissa av den gamla kommunens pensionstagare. Kostnaderna för dessa pensioner har fördelats efter en procentuell nyckel. I slutet av 2011 gjordes en definitiv uppdelning av dessa pensionstagare mellan de båda kommunerna. På detta sätt har administrationen förenklats och för Nykvarns kommuns del kommer de framtida administrativa avgifterna för pensionerna att minska. Nedan redovisas upplysningar om kommunens pensionsförpliktelser vid tidpunkten för delårsrapporten och jämförelse med föregående delårsrapport.

35 Sida: 34 (51) Föregående Pensionsförvaltning tkr Årets värde års värde Avsättningar (inkl särskild löneskatt) för pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelser (inkl särskild löneskatt) dvs pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningarna Total pensionsförpliktelse Finansiella placeringar avsedda för att finansiera framtida pensionsutbetalningar (se spec nedan) Bokfört värde Marknadsvärde Återlånade medel Definitioner Pensionsförpliktelse juridiskt bindande utfästelse till anställd eller förtroendevald, att efter anställningens slut betala ut ersättning (pension), Pensionsmedel tillgång som enligt särskilt beslut förvaltas för att i framtiden användas för utbetalning av pensioner. Avsättningar pensionsförpliktelser som inarbetats från och med 1998 och skall redovisas på balansräkningens passivsida. Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inarbetats före 1998 vilka redovisas bland ansvarsförbindelser. Återlånade medel skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, angivna till markandsvärde. Avkastning summan av direktavkastning och förändring av marknadsvärdet. Pensionsavtal/särskilda villkor/visstidsförordnande Kommunen har inga utfästelser i form av särskilda pensionsavtal eller liknande. Interna redovisningsprinciper Personalomkostnader Arbetsgivaravgifter har påförts respektive verksamhet genom automatiska procentpåslag i samband med löneredovisningen. Följande procentsatser har använts: Förtroendevalda 31,42 % Kommunala avtal 38,46 % Internränta Vid beräkning av internränta används nominell metod. Internräntan 2013 har varit 2,9 % och beräknas på bokfört värde. Risk och kontroll Kommunens ekonomi är utsatt för olika typer av risker. Vanliga risker är ränterisker, placeringsrisker, borgensrisker, företagsrisker, kostnads- och intäktsrisker samt interna risker. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas förutom av kommunens egna beslut även av förändringar i vår omvärld. Nedan visas hur kommunens kostnader och intäkter kan komma att påverkas av olika förändringar.

36 Sida: 35 (51) Förändring Påverkan ekonomi Löneförändring 1 % 2,8 Mkr Tio heltidstjänster +/- 3,9 Mkr Prisförändring 1 % 2,2 Mkr Förändring av försörjningsstöd 10 % +/- 0,5 Mkr Ränteeffekt upplåning 10 Mkr 0,3 Mkr Förändring skatteintäkter o statsbidrag vid ökning/minskning 100 invånare +/- 4,6 Mkr Förändring med 1 % i skatteprognosen +/- 4,3 Mkr Förändring av skatteuttaget med 10 öre +/- 2,2 Mkr Ränterisk Kommunen har i sin finanspolicy definierat den ränterisk som får tas. Andel rörliga lån % Snittlöptid 2-4 år Förfall max 20 % inom ett år (exklusive andelen rörligt lån) En låneportfölj har skapats med s k ränteswapar med spridda förfallodagar i enlighet med finanspolicyn. Den övervägande delen av kommunens upplåning vidareutlånas till AB Nykvarnsbostäder. Placeringsrisk Kommunens likvida medel är placerade i svensk bank på rörliga konton varför placeringsrisken är mycket låg. De långsiktiga placeringar som gjorts för framtida pensionsutbetalningar garanteras av Nordea Bank på slutdagen. Borgensrisk Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till 5,4 Mkr eller 566 kr per invånare. Det största åtagandet avser borgen för lån i det av kommuner ägda bolaget SYVAB. Kommunen tecknar inte borgen för sitt helägda bolag AB Nykvarnsbostäder utan har istället valt att sköta upplåningen för bolagets räkning. Kommunens medlemskap i Kommuninvest innebär också ett solidariskt borgensansvar. Se avsnittet ekonomisk redovisning. Vid årsskiftet har kommunen en upplåning hos Kommuninvest på 320 Mkr. Det kommunala förlustansvaret för egna hem enligt de regler som gäller för statligt reglerade bostadslån är begränsat till 40 % av låne- respektive garantibeloppen. Vid årsskiftet 2013/2014 uppgick dessa åtaganden till 0,1 Mkr. Under 2013 har inga borgensåtaganden behövt infrias av kommunen. Solidarisk borgen Kommuninvest Nykvarns kommun har i augusti 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått i likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas lika i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Nykvarns kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor.

37 Sida: 36 (51) Företagsrisk AB Nykvarnsbostäders soliditet har förbättrats. Bolaget ska ha en soliditet på lägst 5 % och högst 20 %. Soliditeten ska vid utgången av 2014 uppgå till minst 7 procent. Egenfinansiering vid nyuppförande av bostäder ska vara minst 12 %. Ett strategiskt beslut har varit att försälja delar av AB Nykvarnsbostäders bestånd för att skapa ekonomiska möjligheter till att egenfinansiera en större del av behovet av att renovera badrum och byta stammar samt till nyproduktion. Interna risker Intern kontroll ska bl a säkerställa att verksamheterna bedrivs utifrån fastställda mål och fattade beslut samt att kommunens tillgångar skyddas från missbruk och oegentligheter. Kommunstyrelsen har beslutat om en gemensam modell för internkontrollarbetet att gälla för samtliga nämnder och verksamheter. Modellen ska börja tillämpas under Redovisningsprinciper Kommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i Kommunallagen, den kommunala redovisningslagen (KRL) samt det kommunala redovisningsrådets (RKR) rekommendationer och uttalanden. Grundläggande redovisningsprinciper Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk och anses ha en ekonomisk livslängd på mer än tre år är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Exploatering Rådet för kommunal redovisning har i mars 2012 kommit med en ny idéskrift, Redovisning av kommunal markexploatering - En praktisk vägledning. Någon rekommendation finns inte framtagen. I kommun pågår anpassningar för att tillämpa den nya idéskriften. Investeringar Som investering avses anskaffning av tillgång med en ekonomisk livslängd på tre år eller längre, och ett anskaffningsvärde över kronor. Avskrivningar Avskrivningarna beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningarna sker linjärt och görs med några få undantag månadsvis från och med månaden efter anläggningen eller anskaffningen tas i bruk. Avskrivning av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod där viss vägledning finns i Rådets för kommunal redovisnings idéskrift Avskrivningar. Förberedande diskussioner pågår för övergång till komponentavskrivning på nya investeringar. Interimsfordringar/skulder Kundfakturor, upplupna intäkter och förutbetalda kostnader, som avser aktuell redovisperiod men är utställda efter uppföljningsperioden har redovisats som fordran och har därmed belastat resultatet. Leverantörsfakturor, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, som avser aktuell redovisningsperiod men som är inkomna efter aktuell uppföljningsperiod som har redovisats som skuld och belastat resultat. Pensionsförpliktelser Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner som intjänats därefter samt garantipensioner redovisas som avsättning. Individuella pensionsdelar redovisas som kortfristig skuld för utbetalning till placeringar året efter. För samtliga pensionsförmåner redovisas upplupen löneskatt. Kommunen har ingen utfästelse om visstidspension. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden har beräknats per aktuell redovisningsperiod och inkluderar även ej kompenserad övertid. Semesterlöneskulden redovisas som en kortfristig skuld.

38 Sida: 37 (51) Kommunalskatt I enlighet med Rådet för kommunal redovisning periodiseras och redovisas kommunalskatten det år då den beskattningsbara inkomsten intjänats av den skatteskyldige. Sveriges Kommuners och Landstings prognos i december används i årsredovisningen och Sveriges Kommuner och Landstings prognos i augusti används i delårsbokslutet. För respektive år redovisas kommunalskatteintäkter enligt följande: De preliminära månatliga skatteinbetalningarna En prognos över slutavräkningen för innevarande år Slutreglering för året innan bokslutsåret Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den sammanställda redovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 20 %. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Med förvärvsmetoden avses att kommunens bokförda värden på aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagets egna kapital vid förvärvstillfället. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats.

39 Sida: 38 (51) Driftredovisning DRIFTBUDGET 2013 Aktuell budget 2013 per Nämnd - enhet Intäkter 2013 Kostn 2013 Netto budget Intäkter 2013 Kostn 2013 Netto utfall Budget avvikelse Netto utfall KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSE Kommunstyrelsen Kommunchef Personal Ekonomi Uppdrag/Planering Mark och exploatering VA Lokalstrateg/Fastighet Teknikstrateg Kundcenter Information IT Bibliotek Kultur och Fritid Reception/Kontorsservice Summa Kommunstyrelse UTBILDNINGSNÄMND Utbildningsnämnden Gemensam administration Gammeltorp/Tallbacken fsk Lillhaga/Winklerska fsk Sandtorp/Skogsbacken fsk Taxinge/Hökmossen Björkesta rektorsområde Turinge rektorsområde Lillhaga rektorsområde Särskola o SU-grupper Centrala elevhälsan Summa Utbildningsnämnd VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND Vård och omsorgsnämnden Gemensam administration IFO Lugnet Hemtjänst Myndighetschef LSS o SoL LSS-boende i egen regi, SFB övr LSS Boende ensamkommande flyktingbarn Arb.markn.åtgärder Summa Vård och omsorgsnämnd BYGG- OCH MILJÖNÄMND Bygg-och miljönämnden Samhällsbyggnad och miljö Summa Bygg- och miljönämnd VALNÄMND REVISION ÖVERFÖRMYNDARE VERKSAMHETENS NETTOKOSTN Reavinster Verksamhetens nettokostnad inkl reavinster

40 Sida: 39 (51) Investeringsredovisning 2013 Nämnd/verksamhet Budget 2013 Överfört fr 2012 Tilläggsbudget 2013 Total budget 2013 inkomster 2013 utgifter 2013 netto Budget 2013 avvikelse KOMMUNSTYRELSE Kommunstyrelsen Kommunledningsfunktioner Uppdrag/Planering Vatten och Avlopp Kundcenter Delsumma UTB ILDNINGSNÄMND Förskola Grundskola Särskola Kulturskola Delsumma VÅRD-OCH OMSORGSNÄMND Socialtjänst Arbetsmarknadsåtgärder Flyktingmottagning Äldreomsorg o VFF enl SoL Insatser enl LSS och SFB Delsumma BYGG-OCH MILJÖNÄMND Plan-och byggverksamhet Miljö-och hälsoskydd Trafikmyndighet Delsumma SUMMA INVESTERINGAR Större investeringsprojekt överstigande 2 Mkr Investeringsprojekt över 2 Mkr Projekttid Redovisningsår 2013 Budget/redov hela proj Budget/prognos hela proj Planerat Årsbudgeutfall Netto- Total Total Återstår Prognos tot Verksamhet/projekt Startår färdigställt budget redovisning budget kostn Kulturmagasinet Ge Järnet 2007? Digitaliserade klassrum Slutredov. Södertäljevägen GC-väg Hökmossbadet Servicebyggnad Vattenreservoar 2009? Stationsprojekt (tunnel o Centrumv.) Infartspark.o gångbro Trädgårdsv Boende psykiskt funktionshindrade 2010? Lundavägen GC-väg etapp LSS-boende Trädgårdsv LSS-boende Maskinförarv Trafikåtgärder väg ? GC-väg mm kv.karaffen Hömossen 3 VA Ny skola Furuborg inkl.inventarier VA centrum Centrum allmän platsmark

41 Sida: 40 (51) Exploateringsredovisning 2013 Ackumul. Ackumul. Ackumul. Exploatering Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Netto Inkomster Utgifter Netto Anm. Projekt (tkr) tom 2012 tom tom 2013 tom 2013 tom 2013 Mörby etapp 3-4* Delavslutad Mörby, markbyte Kilenkr Mörby etapp Brokvarn* Delavslutad Strängbetong Hökmossen Hökmossen 1b Gamla Idrottsplatsen Holländaren Summa * delavslutat; här redovisas kvarvarande värden i ackumulerat nettokolumnen Mörby industri- och arbetsplatsområde etapp 1-4 Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Beräknade Beräknade tkr tom 2012 tom tot ink tot utg Etapp 1 Utredn rondell mm Etapp 2 Markberedning för industriändamål o infrastruktur Etapp 3-4 Inkomster Tomtförsäljning VA anslutningsavgifter Gator, GC-vägar Övriga inkomster Utgifter Gator, GC-vägar Park VA-investeringar Industrispår Mark- o fastighetsbildning, adm Övrigt Totalt Mörby Netto Brokvarn - exploatering Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Beräknade Beräknade tkr tom 2012 tom tot ink tot utg Detaljplan Konsult, utredningar mm Inkomster Tomtförsäljning VA-anslutningar Avtal Mälarhus AB Övriga inkomster 315 Utgifter Markköp Utbyggnad gator, VA mm Utredn, proj o fast bildn Räntekostnader Flytt av fotbollsplan; utjämn ytor Totalt Brokvarn Netto

42 Sida: 41 (51) Resultaträkning Belopp i tkr Kommunen Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen Budget Verksamhetens intäkter Not Not varav realisationsvinster Not Not Jämförelsestörande intäkter Not Not Verksamhetens kostnader Not Not Jämförelsestörande kostnader Not Avskrivningar och nedskrivningar Not Not Justering nedskrivning föregående år Not Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Not Not Generella statsbidrag och utjämning Not Not Finansiella intäkter Not Not Finansiella kostnader Not Not Förändringar avskrivningar utöver plan 1 Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skatt på årets resultat Årets resultat Not Balanskravsutredning Årets resultat samtliga realisationsvinster vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet vissa realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet orealiserade förluster i värdepapper återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar medel till resultatutjämningsreserv medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat

43 Sida: 42 (51) Balansräkning Belopp i tkr Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Not Not Mark, byggnader och tekniska anläggn Not Not Maskiner och inventarier Not Not Finansiella tillgångar Not Not Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag till statlig infrastruktur Not Not Summa bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd lager och exploateringstillgångar Not Not Fordringar Not Not Kassa, Bank Not Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Not Not Årets resultat Not Not Summa eget kapital Varav Ingående resultatutjämningsreserv Not Not Årets resultatutjämningsreserv Not Not Utgående resultatutjämningsreserv Not Not Avsättningar Avsättningar till pensioner Not Not Avsättning till skatter 0 0 Not Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Not Kortfristiga skulder Not Not Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER STÄLLDA PANTER Not 22 Inga Inga Not 43 Inga Inga ANSVARFÖRBINDELSER, PENSIONER Not Not BORGENSÅTAGANDEN Not Not

44 Sida: 43 (51) Kassaflödesanalys Belopp i tkr Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Not /- Justering för övriga post Justering för gjorda avsättningar Not Not /- Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not Not /- Justering för ianspråktagna avsättningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital /- Ökning/minskning kortfristiga fordringar Not Not /- Ökning/minskning exploateringstillgångar Not Not / Ökning/minskning kortfristiga skulder Not Not Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN - Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Not Not Försäljning av immateriella anläggningstillgångar - Investering i materiella anläggningstillgångar Not Not Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not Not Investering i finansiella anläggningstillgångar Not Not Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Not 14 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSERINGSVERKSAMHETEN + Nyupptagna lån Not Not Amortering av skuld Not Not Ökning av långfristiga fordringar Not Not 34 + Minskning av långfristiga fordringar Not Not Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Not Not Likvida medel vid årets slut Not Not Årets kassaflöde RÄNTEBÄRANDE NETTOTILLGÅNG/SKULD Räntebärande nettotillgång/skuld vid årets början Räntebärande nettotillgång/skuld vid årets slut

45 Sida: 44 (51) Notförteckning Nykvarns kommun Resultaträkning Belopp i tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Not 5 Skatteintäkter Intäkter enl driftredovisning Preliminär kommunalskatt Externt finansierade projekt (Turinge) Prel slutavräkning bokslutsåret Intäkter fördelas enl nedan: Slutreglering året innan bokslutsåret VA-avgifter Summa Anslutningsavgifter VA Barnomsorgsavgifter Not 6 Bidrag/avgifter från utjämnings- Äldreomsorgsavgifter systemen och generella statliga bidrag Övrig avgifter Mellankommunal kostnadsutjämning Tomträttsavgälder Inkomstutjämning Övriga hyror och arrenden bidrag Försäljning av verksamhet avgift Försäljn av anläggningstillgångar Kostnadsutjämning Övriga intäkter bidrag Statsbidrag avgift AMS bidrag Införandebidrag EU-bidrag Regleringsbidrag/avgift Övriga bidrag bidrag Ersättning enl LASS avgift Interna kommunala vht-lokaler Utjämning LSS Interna prestationsersättningar bidrag Interna intäkter avgift Varav interna prestationsersättningar Fastighetsavgift Övriga resultatpåverkade intäkter Summa Summa externa intäkter Not 7 Finansiella intäkter Not 2 Realisationsvinster Ränteintäkter AB Nykvarnsbostäder Tomträtter villatomter Pensionsplacering Stångarö Ränteintäkter övriga Karaffen Aktieutdelning Mörby mark Anticiperad utdelning Mörby tomträtter Summa Brokvarn villatomter Not 8 Finansiella kostnader Övrig markförsäljning Bankkostnader Summa Dröjsmålsränta 2 5 Not 3 Jämförelsestörande intäkter Räntekostnad för lån Premieåterbetalning AGS-KL Övriga finansiella kostnader 53 Premieåterbetalning AVBF-KL Summa Summa Not 9 Årets resultat Not 4 Verksamhetens kostnader Mot balanskravet redovisat resultat Kostnader enl driftredovisning Årets resultat Externt finansierade projekt (Turinge) samtliga realisationsvinster Justerad driftredovisning vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet 0 0 Kapitalkostnader vissa realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet 0 0 Fördelas enl nedan: orealiserade förluster i värdepapper 0 0 Löner och ersättningar återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 Sociala avgifter enl lag och avtal Pensionsutbetalningar Årets resultat efter balanskravsjusteringar Pensioner individuell del, ansvar medel till resultatutjämningsreserv Pensionsavsättningar medel från resultatutjämningsreserv 0 0 Övriga kostnader Lokaler och anläggningskostn Årets balanskravsresultat Material och varor Köp av verksamhet Bidrag och transfereringar Interna kommunala vht-lokaler Interna prestationsersättningar Interna kostnader Varav interna prestationsersättningar Övriga resultatpåverkade kostnader Summa externa kostnader

46 Sida: 45 (51) Notförteckning Nykvarns kommun Belopp i tkr Not 10 Immateriella tillgångar Not 12 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Maskiner Årets nyanskaffning Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ombokning IB anskaffn.värde 0 0 Årets avskrivning Årets nyanskaffningar Omklassificering 0 0 Ackumulerade avskrivningar Summa bokfört värde Ombokning IB ack. avskr. 0 0 Immateriella tillgångar Årets avskrivning Not 11 Mark, byggnader och tekniska anläggnings- Försäljning tillgångar Utrangering Markreserv Utgående bokfört värde Anskaffningsvärde Ombokning IB anskaffn.värde 0 0 Inventarier Årets nyanskaffningar 0 0 Anskaffningsvärde Avyttring Ombokning IB anskaffn.värde 0 0 Omklassificering Årets nyanskaffningar Utgående bokfört värde Ackumulerade avskrivningar Ombokning IB ack. avskr. 0 0 Verksamhetsfastigheter Årets avskrivning Anskaffningsvärde Utrangering Ombokning IB anskaffn.värde 0 0 Utgående bokfört värde Årets nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar Byggnadsinventarier Ombokning IB ack. avskr. 0 0 Anskaffningsvärde Årets avskrivning Årets nyanskaffningar 0 0 Omklassificering Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Årets avskrivning Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde Bilar och transportmedel Årets nyanskaffningar 0 0 Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets nyanskaffningar Årets avskrivning Ackumulerade avskrivningar Omklassificering* Årets avskrivning Utgående bokfört värde Försäljning Utrangering Publika fastigheter Utgående bokfört värde Anskaffningsvärde Ombokning IB anskaffn.värde 0 0 Datorer Årets nyanskaffningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ombokning IB anskaffn.värde 0 0 Ombokning IB ack. avskr. 0 0 Årets nyanskaffningar Årets avskrivning Ackumulerade avskrivningar Omklassificering Ombokning IB ack. avskr. 0 0 Utgående bokfört värde Årets avskrivning Utrangering 0-15 Fastigheter för annan verksamhet Utgående bokfört värde Anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Investering i fastigh ej ägd av kommunen Ackumulerade avskrivningar Anskaffningsvärde Försäljning Ombokning IB anskaffn.värde 0 0 Årets avskrivning Årets nyanskaffningar Omklassificering Ackumulerade avskrivningar Nedskrivning Ombokning IB ack. avskr. 0 0 Utgående bokfört värde Årets avskrivning Omklassificering Vatten och avlopp Utgående bokfört värde Anskaffningsvärde Ombokning IB anskaffn.värde 0 0 Konst Årets nyanskaffningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets nyanskaffningar Årets avskrivning Omklassificering 0 0 Omklassificering Utgående bokfört värde Utgående bokfört värde Summa bokfört värde maskiner och Pågående ny-, till- och ombyggnad inventarier Anskaffningsvärde Årets förändring 0 0 * Fastigheter för affärsverksamhet Nyanskaffningar Elektrificering industrispår Överfört till färdiga anl.tillgångar Anskaffningsvärde Överfört till driftkostnad 0 0 Medfinansering Utgående bokfört värde Nettoinvestering Summa bokfört värde mark, byggnader och tekniska anläggningar Balansräkning

47 Sida: 46 (51) Notförteckning Nykvarns kommun Balansräkning Belopp (tkr) Not 13 Finansiella tillgångar Not 18 Eget kapital Långfristiga fordringar Ingående eget kapital enl fastställd balansräkning AB Nykvarnsbostäder Årets resultat Summa Summa utgående eget kapital Ingående resultatutjämningsreserv Aktier och andelar Årets resultatutjämningsreserv Nykvarns Kommunkoncern AB Utgående resultatutjämningsreserv AB Nykvarns Bostäder 0 0 Not 19 Avsättningar till pensioner SYV AB Ingående avsättning inkl löneskatt Kommuninvest 1) Pensionsutbetalningar Kommentus 3 3 Nyintjänad pension Svealandsbanan Ränte- och basbeloppsuppräkningar AB Vårljus Förändring av löneskatt Summa Övrigt Värdepapper Sänkning av diskonteringsräntan Nordea Utgående avsättningar pensioner Kommuninvest Avsättning avgångsvederlag Summa Bidrag till infrastruktur Summa finansiella tillgångar Utgående avsättningar ) Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser Not 20 Långfristiga skulder inbetalt andelskapital. Nordbanken Hypotek Nykvarns kommuns insatskapital uppgick Kommuninvest till kr Checkräkningskredit 0 0 Not 14 Bidrag till statlig infrastruktur Skuld anl/anslutningsavgift Ingående beslutat bidrag till Ack.uppl.anl/anslutningsavgift statlig infrastruktur Summa Årets beslutat bidrag till infrastruktur Beviljad checkkredit Ack.upplösn. statlig infrasstruktur Ej utnyttjad chekräkningsredit Årets upplösning till statlig infrastruktur Not 21 Kortfristiga skulder Summa Leverantörsskulder Not 15 Förråd, lager och exploateringstillgångar Personalens skatter och avgifter Exploateringsområden Upplupen semesterlöneskuld, övertid Ingående bokfört värde Pensionsskuld individuell del Omklassificering anläggnings tillg Löneskatt på individuell del Årets inkomster Upplupna räntekostnader Årets utgifter Turingeprojektet Omklassificering övrigt Övr upplupna kostnader o förutbet intäkter Överfört till driftredovisning Skatteskuld Summa Förutbetald intäkt VA kollektivet Summa bokfört värde förråd, lager Övrigt och exploateringstillgångar Summa Not 22 Ansvarsförbindelser, borgensåtaganden och ställda panter Not 16 Fordringar Ställda panter Inga Inga Kundfordringar Ingående avsättning inkl löneskatt Räntefordran Pensionsutbetalningar Momsfordringar Nyintjänad pension 0 0 Klientmedel Ränte- och basbeloppsuppräkningar Upplupna skatteintäkter Förändring av löneskatt Övr upplupna intäkter o förutbet kost Sänkning av diskonteringsräntan Övrigt Övrigt Summa Utgående avsättning Not 17 Kassa och bank Pensionsutfästelse (Brandförsvarsförbund) Kassa Summa pensionsförpliktelser Plusgiro Förlustansvar för egna hem Placeringskonto Borgen SYV AB Summa Summa borgensåtagande Solidarisk borgen Kommuninvest - se avsnittet Risker och kontroll Operationella leasingavtal överstigande 3 år *Årets leasingavgifter Leasingavgifter inom 1 år Leasingavgifter inom 2-5 år Leasingavgifter över 5 år *Varav koncernintern leasing

48 Sida: 47 (51) Notförteckning Sammanställd redovisning Belopp i tkr Resultaträkning Not 23 Verksamhetens intäkter Nykvarns kommun AB Nykvarnsbostäder Eliminering intern försäljn Summa externa intäkter Not 24 Reavinster Nykvarns kommun AB Nykvarnsbostäder Summa Not 25 Jämförelsestörande intäkter Nykvarns kommun Summa Not 26 Verksamhetens kostnader Nykvarns kommun AB Nykvarnsbostäder Nykvarns Kommunkoncern AB Eliminering intern försäljning Summa vht:s kostnader Not 27 Jämförelsestörande kostnader AB Nykvarnsbostäder 0 0 Nykvarns kommun 0 0 Summa 0 0 Not 28 Avskrivningar och nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Mark, byggn och tekniska anläggn Maskiner och inventarier Summa Not 29 Finansiella intäkter Nykvarns kommun AB Nykvarnsbostäder Nykvarns Kommunkoncern AB 6 8 Eliminering interna poster Summa Not 30 Finansiella kostnader Nykvarns kommun AB Nykvarnsbostäder Eliminering interna poster Summa

49 Sida: 48 (51) Notförteckning Sammanställd redovisning Balansräkning Belopp i tkr Not 31 Immateriella tillgångar Not 38 Kassa och bank Anskaffningsvärde Nykvarns kommun Årets nyanskaffning AB Nykvarnsbostäder Ackumulerade avskrivningar Nykvarns Kommunkoncern AB Årets avskrivning Summa Summa bokfört värde Not 39 Eget kapital Immateriella tillgångar Ingående eget kapital Not 32 Mark, byggnader och tekniska anläggnings- Justerad nedskrivning tillgångar Årets resultat Anskaffningsvärde Summa eget kapital Årets nyanskaffningar Ingående resultatsutjämningsreserv Ackumulerade avskrivningar Årets resultatsutjämningsreserv Årets avskrivning Utgående resultatsutjämningsreserv Omklassificeringar Not 40 Avsättningar till pensioner o skatter Omfört till anl.kost Nykvarns kommun Justering nedskrivning AB Nykvarnsbostäder Försäljning Summa Utgående bokfört värde Not 33 Maskiner och inventarier Not 41 Långfristiga skulder Anskaffningsvärde Nykvarns kommun Årets nyanskaffningar AB Nykvarnsbostäder Ackumulerade avskrivningar Eliminering intern poster Årets avskrivning o utrangering Summa Omklassificeringar 672 Försäljning Not 42 Kortfristiga skulder Utgående bokfört värde Nykvarns kommun Not 34 Finansiella tillgångar AB Nykvarnsbostäder Nykvarns kommun Nykvarns Kommunkoncern AB 0 12 AB Nykvarnsbostäder Eliminering intern poster Nykvarns Kommunkoncern AB Summa Eliminering intern poster Summa Not 43 Ansvarsförbindelser, borgensåtaganden och ställda panter Not 35 Bidrag till statlig infrastruktur Nykvarns kommun Ingående beslutat bidrag till Nykvarns kommun statlig infrastruktur Nykvarns kommun Årets beslutat bidrag till infrastruktur Summa Ack.upplösning infrastruktur Årets upplösning till statlig infrastruktur Summa Not 36 Förråd, lager och exploateringstillgångar Nykvarns kommun AB Nykvarnsbostäder 0 0 Summa Not 37 Fordringar Nykvarns kommun AB Nykvarnsbostäder Nykvarns Kommunkoncern AB Eliminering intern poster Summa

50 Sida: 49 (51) Resultaträkning VA-verksamhet Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Not varav reavinst Jämförelsestörande intäkter 0 Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Not Finasiella kostnader Not Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat Not Balansräkning VA-verksamhet Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Not Mark, byggnader och tekniska anläggn Not Maskiner och inventarier Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd lager och exploateringstillgångar Not Fordringar Not Kassa, Bank Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Not Därav årets resultat Avsättningar Avsättningar till pensioner Not Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER STÄLLDA PANTER Inga Inga ANSVARFÖRBINDELSER, PENSIONER Inga Inga BORGENSÅTAGANDEN Inga Inga

51 Sida: 50 (51) Notförteckning VA-verksamhet Belopp i tkr Resultaträkning Not 24 Verksamhetens intäkter Intäkter enl driftredovisning Justering av resultat Avgår jämförelsestörande intäkter 0 0 Intäkter fördelas enl nedan: 0 0 VA-avgifter Anslutningsavgifter VA Interna intäkter 0 0 Summa externa intäkter Not 25 Verksamhetens kostnader Kostnader enl justerad driftredovisning Fördelas enl nedan: Löner Sociala avgifter enl lag och avtal Pensionsutb etalningar 0 0 Pensioner individuell del 0 0 Pensionsavsättningar 0 0 Övriga kostnader Lokaler och anläggningskostn Material och varor Köp av verksamhet Bidrag och transfireringar 0 Kapitalkostnader Summa externa kostnader Not 26 Finansiella intäkter Ränteintäkter 26 6 Summa 26 6 Not 27 Finansiella kostnader Räntekostnader Summa Not 28 Årets resultat Mot balanskravet redovisat resultat Årets resutat enl resultaträkning Avgår: samtliga realistionsvinster Tillägg: Reavinster enl undantagsmöjligh Resultat enligt balanskravet Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5 : Tillägg: ianspråktagande av sparande Tillägg: Reaförlust enl undantagsmöjligh Justerat resultat

52 Sida: 51 (51) Notförteckning VA-verksamhet Balansräkning Belopp i tkr Not 29 Immateriella tillgångar Not 34 Kassa och bank Anskaffningsvärde 0 0 Kassa 0 0 Årets nyanskaffning Postgiro 0 0 Ackumulerade avskrivningar 0 0 Bank 0 0 Årets avskrivning 0 0 Summa 0 0 Summa bokfört värde 0 Immateriella tillgångar Not 33 Fordringar Not 30 Mark, byggnader och tekniska anläggnings- Kundfordringar tillgångar Övrigt Vatten och avlopp Summa Anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar 280 Not 35 Eget kapital Ackumulerade avskrivningar Ingående eget kapital Årets avskrivning Årets resultat Omklassificering Summa eget kapital Utgående bokfört värde Not 36 Avsättningar till pensioner Pågående ny-, till- och ombyggnad Avsättning till pensioner enl avtal 0 0 Anskaffningsvärde Avsättning till visstidspensioner 0 0 Nyanskaffningar Avsättning garantipensioner 0 0 Utgående bokfört värde Avättning löneskatt 0 0 Summa pensionsavsättn och löneskatt 0 0 Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde 87 0 Not 37 Långfristiga skulder Årets nyanskaffningar 0 0 Skuld anl/anslutningsavgifter Utgående bokfört värde 87 0 Ack.uppl.anl/anslut.avg Summa långfristiga skulder Summa bokfört värde mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 38 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Not 31 Maskiner och inventarier Personalens skatter och avgifter 0 Maskiner o inventarier Upplupen semesterlöneskuld, övertid 0 Anskaffningsvärde Pensionsskuld individuell del 0 Årets nyanskaffningar Löneskatt på individuell del 0 Ackumulerade avskrivningar Momsskuld Årets avskrivning Övrigt Omklassificering Förutbetald intäkt VA kollektivet Utgående bokfört värde Summa Not 32 Förråd, lager och exploateringstillgångar Not 39 Ansvarsförbindelser, borgensåtaganden och ställda panter Förråd, lager Stäldla panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Exploateringsområden Borgensåtaganden Inga Inga Ingående bokfört värde Årets inkomster 0 0 Årets kostnader 0 0 Avslutade exploateringsområden 0 0 Summa Summa bokfört värde förråd, lager och exploateringstillgångar

53 ÅRSREDOVISNING NYKVARNS KOMMUN Nykvarn Besöksadress: Centrumvägen 26 Telefon: Fax: