Sida: 1 (54) Innehållsförteckning

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 Sida: 1 (54) Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 2 Förvaltningsberättelse 3 Målavstämning... 8 Medborgare/Kund Företrädare för kommunen Process och Utveckling Ekonomi God ekonomisk hushållning Kommunens verksamheter Personalredovisning Ekonomisk redovisning Resultaträkning 44 Balansräkning 45 Kassaflödesanalys 46

3 Sida: 2 (54) Kommunstyrelsens ordförande har ordet Ännu ett år har gått först lite ekonomi Glädjande nog har det skett en ordentlig resultatåterhämtning i driftbudgeten för års historiska resultat på -16,5 mkr har förbättrats med fem miljoner till -11,6 mkr under 2012 och återhämtningen är ett faktum, trots att vi har en bit kvar till en driftbudget i balans. Mycket bra jobbat av alla er i verksamheterna som har förstått innebörden av en driftbudget i balans och dess effekter för att nå en långsiktig hållbar ekonomi i Nykvarns kommun. Glädjande är också att vi har en fortsatt hög kvalité inom alla våra verksamheter. Våren och sommarens visionsturné av mig och kommunchefen ute i samtliga våra verksamheter, gav insyn och insikt i delar av allt det sprudlande engagemang ni medarbetare visar i det dagliga arbetet till gagn för våra medborgare. Lite positiva händelser från 2012: Stationsprojektet startades. Verksamhetsövergången av fastighet, gata- och park samt lokalvård till AB Nykvarnsbostäder. Centrumfastigheterna såldes av AB Nykvarnsbostäder till entreprenören Veidekke AB för att ett nytt centrum ska kunna byggas tillsammans med exploatören Broadgate & Stendörren. Arbetet med ny översiktsplan tog fart. Bredbandsutbyggnaden tog fart i tätorten via företaget C-Sam. Ny utbildningschef och ny samhällsbyggnadschef anställdes. Vårt nya kundcenter i biblioteket startades. Detaljplan för Centrum startades. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen var på visionsturné till alla enheter i kommunen. Arbetet kring ett nytt naturreservat i Vidbynäs påbörjades. Skolinspektionen kom på besök under hösten. Rekryteringen av ny kommunchef, Ola Edström, genomfördes under december. Skolorna fick nya hemsidor. En TEM-studie genomfördes, vilket resulterade i att vi fick vetskap om att Nykvarns besöksnäring omsätter ca 157 mkr/år. Nytt synpunktshanteringssystem infördes. Och mycket, mycket mer så klart Ingen nämnd ingen glömd! Vi har en ung, vild och vacker kommun att både bo i, förvalta och vara stolta över en kommun på framkant med fokus på leveransen till våra medborgare. Stort tack till alla er som bidrar till Nykvarns kommuns fortsatt starka och positiva utveckling! Bob Wållberg, Kommunstyrelsens ordförande

4 Sida: 3 (54) Inledning Årsredovisningen utgör kommunstyrelsens redovisning av årets verksamhet med den ekonomiska ställningen i kommunen och dess bolag. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige, kommunens invånare och övriga intresserade. Förhoppningsvis bidrar årsredovisningen till ett ökat intresse för kommunens verksamheter och utveckling. Mer information om kommunens olika verksamheter finns på kommunens hemsida Fem år i sammandrag Antal invånare 31/ Kommunal utdebitering 19,95 19,95 19,95 19,95 19,95 Skatteintäkter och generella statsbidrag, Mkr Avskrivningar, Mkr 21,1 23,3 24,8 25,8 27,7 Årets resultat, Mkr 0,9 1,9 14,4 71,4 26,8 Årets resultat enl balanskravet, Mkr -5,5 0 7,2 6,7 8,9 Nettoinvesteringar, Mkr 46,2 71,4 40,2 62,7-6,5 Verksamheternas budgetavvikelser, Mkr -12,5-7,5-11,5-16,6-11,6 Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag 102% 100% 98% 99% 98% Nettolåneskuld, Mkr 41,1 38,1 72,0 141,3 150,4 Nettolåneskuld per invånare, Tkr 4,5 4,1 7,7 15,1 15,9 Soliditet inkl pensionsåtagande 34% 32% 31% 32% 35% Kommunens organisation Kommunens politiska organisation och mandatfördelning för mandatperioden framgår av nedanstående organisationsschema och tabell.

5 Sida: 4 (54) Antal mandat Antal mandat Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nykvarnspartiet 8 Nykvarnspartiet 3 Moderaterna 7 Moderaterna 3 Socialdemokraterna 7 Socialdemokraterna 3 Folkpartiet 2 Miljöpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Centerpartiet 1 Vänsterpartiet 1 Nationaldemokraterna 1 Totalt 31 Totalt 9 Kommunens ekonomi Kommunens största inkomstkälla är skatteintäkter och generella bidrag från staten. Kommunens intäkter framgår av cirkeldiagrammet Intäkter/Inkomster 2012 Övrigt; 12% Försäljning;3 % Bidrag;5 % Hyror; 1% Taxor/avgifter; 5% Finansiella; 7% Skatter o bidrag; 68 % Kommunen tar ut skatt på inkomster. För varje intjänad 100-lapp betalas 19,95 kr i kommunalskatt. Hur 100 kr i kommunalskatt används för kommunal service och myndighetsutövning framgår översiktligt av bilden här.

6 Sida: 5 (54) Koncernstruktur Nykvarns kommunkoncern består förutom av kommunen av det helägda dotterbolaget, Nykvarns Kommunkoncern AB som bildades i slutet av år I kommunkoncernen ingår också AB Nykvarnsbostäder. Nykvarns Kommunkoncern AB Ändamålet med bolagets verksamhet är att skapa en effektiv samordning mellan kommunen och dess bolag och bolagen sinsemellan. Bolagets styrelse utgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott. Bolagets verkställande direktör är kommunchefen. AB Nykvarnsbostäder AB Nykvarnsbostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag som främst ska förvalta hyresrätter i Nykvarns kommun. Det övergripande målet är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Från andra kvartalet 2012 ansvarar bolaget för kommunens tekniska drift och drift av kommunens fastigheter. AB Nykvarnsbostäder äger ett dotterbolag Modulhus Norge 1 AB. Övriga företag Kommunen har minoritetsinflytande och/eller intresse i följande företag och organisationer: SYVAB (Sydvästra Stockholmregionens VA-verksaktiebolag) Södertörns Brandförsvarsförbund Svealandsbanan AB Vårljus Kommuninvest Ekonomisk Förening

7 Sida: 6 (54) Utveckling och framtid Omvärldsanalys Den svenska ekonomin växte snabbt under 2011 och första halvåret Trots en starkare krona och svagare internationell konjunktur utvecklades svensk export snabbare än importen. Det förbättrade exportnettot är en viktig orsak till att svensk ekonomi har gått så bra under första halvåret Under hösten har däremot tillväxten försvagats som också medfört en negativ utveckling på arbetsmarknaden. I början av 2013 har risken för en djupare recession och med den en förnyad finansiell oro minskat. I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar bl a de finansiella marknaderna att vi rör oss mot ljusare tider. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer dock att det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen till detta är en svag utveckling i vår omvärld och då kanske främst i Sydeuropa. Tillväxten i svensk ekonomi beräknas stanna på 1,4 % (BNP) för Den försämrade tillväxten medför också att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men uppgången i arbetslösheten blir inte speciellt omfattande. Under sensommaren 2013 bedömer SKL att arbetslösheten når 8,2 %. Från och med 2014 antas sysselsättningen stiga igen och arbetslösheten kan pressas tillbaka. Utvecklingen av skatteunderlaget de närmaste åren är av stor betydelse för Nykvarns ekonomiska utveckling. Enligt den senaste prognosen beräknas skatteunderlaget öka med 5,2 % 2013 och 2,4 % Åren därefter beräknas ökningen bli mellan 3,5-4,0 % per år. Ett förslag om förändringar i skatteutjämningssystemet är under remiss och enligt tidsplanen kommer riksdagen att fatta beslut i vår om ett nytt system att gälla från Om så blir fallet blir den sammanlagda effekten för Nykvarns del kr/invånare. Befolkningsutveckling I befolkningsutvecklingen sågs ett trendbrott 2011 då befolkningsutvecklingen stod still från att tidigare ha ökat varje år sedan Nykvarn blev egen kommun. Detta föranledde en kraftigt nedreviderad befolkningsprognos i budgetarbetet för åren Under 2012 har befolkningen ökat mer än planerat och passerade redan vid halvårsskiftet den nya prognosen för befolkningen vid årets slut En prognos som visade på invånare vid årets slut. et för 2012 har blivit mer positivt vilket kunde konstateras redan under det första halvåret. Vid årets slut var befolkningen invånare vilket är en ökning med 111 invånare under Kommunens effektmål om en årlig befolkningsökning med 1,8 % har inte uppnåtts för Ökningen blev 1,2 %. per 31 december respektive år enl Statistiska Centralbyråns befolkningsstatistik. Uppgifterna för är enl uppdaterad befolkningsprognos till budget och flerårsplan De förändringar som skett i befolkningen under 2012 består dels i ett födelseöverskott med 20 personer och dels i ett positivt flyttningsnetto med 91 personer. Antalet nyfödda barn är betydligt lägre än de senaste fem åren. Antalet barn i förskoleåldern har minskat med 16 barn. Antalet barn i grundskoleåldern har ökat kraftigt (62 barn). Gruppen i gymnasieåldrarna år har minskat med 25 ungdomar. Antalet äldre ungdomar (19-24 år) har ökat medan övriga vuxna i yrkesverksam ålder är oförändrat. Utvecklingstrenden för äldre i åldrarna år håller i sig och fortsätter att öka relativt kraftigt. Under 2012

8 Sida: 7 (54) ökade åldersgruppen med 61 personer. Ökningstakten för de äldre pensionärerna (80 år -) är fortsatt långsam. Befolkning åldersgrupper per 31 december respektive år enligt Statistiska Centralbyråns befolkningsstatistik. Uppgifterna för är enligt uppdaterad befolkningsprognos per april år år år år år år W år Nykvarn har en relativt ung befolkning. Om man jämför med riket har Nykvarn en högre andel barn och ungdomar som utnyttjar förskola, grundskola och gymnasieskola. Andelen äldre i åldrarna år är endast något lägre i Nykvarn vid en jämförelse med riket. För de äldre som är 80 år eller äldre är Nykvarns andel av befolkningen mindre än hälften jämfört med riket. Andel av totalbefolkning 2012 Åldersgrupp Nykvarn Riket Barn 1-5 år 7,3% 6,0% Barn 6-15 år 14,9% 10,7% Ungdom år 4,5% 3,5% Äldre år 13,8% 13,9% Äldre 80-W 2,2% 5,2% Näringsliv, arbetsmarknad och bostadsmarknad Försäljningen av tomter inom exploateringsområde Brokvarn fortsätter i långsam takt. Under 2012 har 13 villatomter sålts. En marknadsföringsinsats med gott resultat har genomförts i september, den s k Brokvarnsdagen. Tillgången på tomter och mark för bostadsändamål bedöms som god. Det rådande marknadsläget för försäljning av bostäder har gjort att kommunen justerat sin plan över inflyttningsklara lägenheter både för 2012 och Planen för 2012 nedjusterades från 47 till 25 färdigställda bostäder och under 2013 beräknas ett tillskott med 60 inflyttningsklara lägenheter/villor. Planen för bostadsbyggandet ligger sedan till grund för kommunens befolkningsprognos. Under 2012 färdigställdes 15 nya bostäder. I början av 2012 beslutade Astra Zenica om att lägga ner sin forskningsavdelning i Södertälje. Beslutet har påverkat ett relativt stort antal Nykvarnsbor.

9 Sida: 8 (54) Färdigställda lägenheter/villor Område Antal Hökmossvägen 2 Brokvarn 3 Skogslund 1 Sätra Gård 4 Vidbynäs 2 Hällby 1 Förtätning/avstyckning 1 Fritidshus permanent 1 Totalt 15 Under 2011 har ytterligare strategisk mark förvärvats i Almnäsområdet söder om E 20. Ett ärende om markbyte i Mörbyområdet har beslutats av kommunfullmäktige, med syfte att fler industrier ska hitta en attraktiv etablering i logistikområdet Stockholm Syd - Mörby. EU-projektet med att elektrifiera industrispåret på Mörbyområdet har avslutats under året. Den kommunala finansieringen utgjorde drygt 5 Mkr. Centrum har sålts med syfte att skapa ett nytt attraktivt centrum för handel och boende. Stationsprojektet med en förbindelsetunnel mellan centrum och spårområdet pågår för fullt och kommer att förbättra kommunikation och möjligheter till pendling och därmed göra kommunen attraktivare. Nykvarn har historiskt haft en hög förvärvsfrekvens och den är fortsatt hög enligt den senaste mätningen (2011). Måttet andel förvärvsarbetande invånare år är 87,3 %. Det kan jämföras med medelvärdet för samtliga kommuner som är 78,4 %. Utvecklingen av öppet arbetslösa de två senaste åren framgår av diagrammet. Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik Målavstämning Kommunens målstrukturen kan i korthet beskrivas i följande schema: Vision Kommunfullmäktiges strategiska mål Effektmål Kommunfullmäktige fastställer kommunens vision för en längre tidsperiod. I visionen framgår fem områden som kommunen fokuserar på: boende näringsliv infrastruktur/pendling centrum lärande Kommunfullmäktige fastställer strategiska övergripande mål som berör samtliga verksamheter. De strategiska målen utgår från fyra perspektiv: medborgare/kund företrädare för kommunen process och utveckling ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna beslutar om effektmål för sina verksamheter. Målen återrapporteras till kommunfullmäktige.

10 Sida: 9 (54) God ekonomisk hushållning Ägardirektiv Arbetsmål God ekonomisk hushållning i Nykvarns kommun är en ekonomi i balans samtidigt som verksamheterna redovisar en god måluppfyllelse. God ekonomisk hushållning är en sammanfattande bedömning som görs utifrån de fyra perspektiven. Kommunfullmäktige beslutar om ägardirektiv för verksamhet i kommunala bolag. Enheter och arbetslag bryter ner de övergripande målen i arbetsmål och individuella mål. Kriterier för mätarställning UTMÄRKT BRA OK VARNING DÅLIGT GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enheten/verksamheten redovisar ett ekonomiskt överskott totalt samtidigt som man uppfyller eller överträffar fastställda mål Enheten/verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget samtidigt som man uppfyller fastställda mål Enheten/verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på max 2 % samtidigt som man uppfyller målen till 90 % eller mer. Enheten/verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på max 3 % samtidigt som man uppfyller målen till 80 % eller mer. Enheten/verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på mer än 3 % samtidigt som man uppfyller målen till mindre än 80 %. VERKSAMHETSMÅL EKONOMIMÅL Enheten/verksamhetens överträffar fastställt mål Enheten/verksamheten uppfyller fastställt mål Enheten/verksamheten uppfyller fastställt mål inom % Enheten/verksamheten uppfyller fastställt mål till % Enheten/verksamheten uppfyller fastställt mål till mindre än 80 % Enheten/verksamhetens överträffar fastställt mål (=överskott) Enheten/verksamheten uppfyller fastställt mål (= 0 resultat) Enheten/verksamheten redovisar en ekonomiskt avvikelse på max 2 % Enheten/verksamheten redovisar en ekonomiskt avvikelse på max 3 % Enheten/verksamheten redovisar en ekonomiskt avvikelse på mer än 3 % INVESTERINGSMÅL Investeringen håller tidplanen eller blir klar tidigare och följer budget eller redovisar överskott. Investeringen följer tidplan och budget. Investeringen följer budget men är försenat jämfört med tidplan av orsaker som kommunen inte kan påverka Investeringen avviker negativt från budgeten med 5-10%. Investeringen avviker negativt från budget med mer än 10 % eller Investeringen är inte påbörjad av orsaker som kommunen själv kan påverka

11 Sida: 10 (54) INGEN Målet är inte relevant för STATUS enheten/verksamheten Sammanställning av måluppfyllelse: Här ingår samtliga nämnders effektmål. Målavstämningen visar att mål med betygen utmärkt och bra utgör 46 % av målen. Motsvarande uppgift för 2011 var 31 %. Bygg- och miljönämnden har högst andel mål med betygen bra eller utmärkt. Kommunens målstyrning kräver årlig uppföljning av målen. Vård- och omsorgsnämnden har under året beslutat att följa upp vissa effektmål endast vartannat år. Målen för kommunfullmäktige och revisionen avser det ekonomiska målet och redovisas här för att lämna en helhetsbild. SAMTLIGA NÄMNDER/MÅL UTMÄRKT BRA OK VARNING DÅLIGT EJ MÄTBART SUMMA MÅL Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Bygg- och miljönämnden Valnämnden Revision Överförmyndare Totalt * Kolumnen EJ MÄTBART avser mål som inte mätts 2012 God ekonomisk hushållning Måluppfyllelsen har förbättrats vid en jämförelse med Då bör beaktas att mätningen 2011 gjordes för den gamla målstrukturen och delvis andra effektmål. Det ekonomiska utfallet visar på en klar förbättring jämfört med 2011 om man rensar uppgifterna från de senaste årens realisationsvinster. Nyckeltal som soliditet och likviditet visar på tydliga förbättringar. De strategiska målen för ekonomi har också uppnåtts med undantag för att alla nämnder ska ha sin ekonomi i balans. Budgetföljsamheten har varit ett problem under några år varför beslut tagits om ett antal åtgärder för att få budgeten i balans till slutet av Den samlade bedömningen av god ekonomisk hushållning är att både måluppfyllelsen för verksamheterna och ekonomin har förbättrats men att kommunen inte ännu når upp till begreppet god ekonomisk hushållning. Skälet till detta är de relativt stora budgetavvikelserna som förhoppningsvis ska vara åtgärdade vid utgången av år Kommunens kvalitet i korthet Kommunen deltar i Sveriges Kommuner och Landstings projekt om kvalitetsredovisning. Syftet är att ta fram ett antal indikatorer för kommunens kvalitet där jämförelse kan göras över tiden och med andra kommuner i projektet. Projektet syftar också till att ta fram goda exempel. Nykvarn har varit med i tre år. Några av måtten är också effektmål i kommunens målstruktur års mätning presenteras i nedanstående axeldiagram där kommunens värden för 2012 jämförs med övriga kommuner i minimi-, medel- och maxvärde. I de diagram där Nykvarns kommuns värde saknas har ingen mätning gjorts 2012 eller så har värdena ännu inte publicerats.

12 Sida: 11 (54) Välj: Nykvarn Mått 1: Epost % Mått 2: Tfn % Mått 3: Bemötande % 74 7 Mått 4: Bibliotek Mått 5: Simhall Mått 6: Plats på förskola Mått 7: Väntetid förskola, dagar 9 Mått 8: Väntetid särskilt boende Mått 9: Handl.tid ekonomiskt bistånd Mått 10: SCB trygghet Mått 11: Personalkontinuitet 15 Mått 12: Antal barn/personal - planerad resurs 5, ,0 5,5 8,0 Mått 12: Antal barn/personal - närvarande 4,6 2,0 4,5 7,0 Mått 14: Webbinformation, % av max 71 Mått 15: Delaktighetsindex, % av max Mått 16: SCB Inflytande 40 Mått 17: Kr/barn förskola Mått 18a: Nationella prov åk 6 % 83 Mått 18b: Nationella prov åk 3 % Mått 19: Elever behöriga till gymnasiet % 97,4 Mått 20: Elevenkät åk 8 % 80 0,0 50,0 100,

13 Sida: 12 (54) Mått 21: Kr/betygspoäng grundskola 301 Mått 22: Elever som fullf. gymnasiet inom 4 år % Mått 23: Kr/elev som ej fullföljer gymnasiet Mått 24: Serviceutbud äldreboende, % av max Mått 25: Kostnad kr/brukare äldreboende Mått 26: Nöjda med sitt äldreboende % Mått 27: Serviceutbud hemtjänst, % av max 58 Mått 28: Kostnad kr/hemtjänsttagare Mått 29: Nöjda hemtjänsttagare % 94 Mått 30: Serviceutbud LSS, % av max Mått 31: Andel ej återaktualiserade ungdomar 69 Mått 32: Förvärvsarbetande år % 87, ,0 50,0 100,0 Mått 33: Förändr. antal förv.arbetande/1000 inv 2,8 Mått 34: Nya företag per 1000 inv 5,1-10,0 20,0 50,0 0,0 7,5 15,0 Mått 36: Sjukpenningtal 7,6 0,0 7,5 15,0 0 Mått 37: Återvunnet avfall, % Mått 38: Miljöbilar i kommunorganisationen, % Mått 39: Ekologiska livsmedel, % Mått 40: SCB regionindex, %

14 Sida: 13 (54) Medborgare/Kund Ok Mätningen av måluppfyllelsen på den kommunövergripande nivån för perspektivet medborgare/kund baseras på tre strategiska mål som alla utgår från resultatet av SCB:s medborgarundersökning. Undersökningen har genomförts under hösten 2012 varvid jämförelser har gjorts med motsvarande undersökning hösten Perspektivet medborgare/kund är det utvecklingsområde som kommunen satsat mest på under 2011/2012. T ex kan nämnas utveckling och införandet av kundcenterfunktionen, e-tjänster, synpunktshantering och upphandling av ett nytt telefonisystem. Till perspektivet medborgare/kund är 26 effektmål för de olika nämnderna hänförbara. Av dessa är 14 (56 %) uppfyllda med bedömningen utmärkt eller bra. Exempelvis har effektmålen inom bygg- och miljönämndens område som berör snabba beslut överlag fått höga betyg inom detta perspektiv. Effektmål som bedömts med varning eller dåligt är bl a tillgänglighet och bemötande vid svar på frågor via e-post eller telefon samt att kommunens befolkningsutveckling inte nått upp till målet 1,8 %. Nykvarns attraktivitet som boendeort ska öka Ok I SCB:s medborgarundersökning tas ett index fram på medborgarnas nöjdhet (nöjd regionindex). Nöjd regionindex är oförändrat för Nykvarns del i jämförelse mellan 2012 och 2011 varför målet inte har uppnåtts. Jämfört med andra kommuner i undersökningen får dock kommunen högt betygsindex för områden som trygghet, kommunikationer, arbetsmöjligheter och rekommendationer. Kommuninvånarnas nöjdhet med de kommunala verksamheterna ska öka Ok Kommuninvånarnas nöjdhet med de kommunala verksamheterna mäts i SCB:s medborgarundersökning och sammanställs i ett "Nöjd medborgarindex". I jämförelse med 2011 har index minskat med två enheter. Målet att nöjdheten ska öka har m a o inte uppnåtts. Jämfört med andra kommuner i undersökningen får Nykvarn högt betygsindex för verksamheter som förskola, gator och vägar samt gång- och cykelbanor. Kommuninvånarnas delaktighet över kommunens utveckling ska öka Ok I SCB:s medborgarundersökning mäts kommuninvånarnas delaktighet över kommunens utveckling (Nöjd inflytandeindex). Resultatet hösten 2012 är oförändrat i jämförelse med resultatet för Målet har inte uppnåtts. Kommunens resultat avviker väldigt lite från andra kommuner som genomfört denna medborgarundersökning. I relation till övriga delar i undersökningen får området inflytande lägre betygsindex. Företrädare för kommunen Bra Kommunfullmäktige har beslutat om två strategiska mål för detta område som båda uppfyllts. Perspektivet företrädare för kommunen omfattas av 18 effektmål på nämndnivå. Perspektivet har sin utgångspunkt i att medarbetare och förtroendevalda ska vara kompetenta och engagerade i sin roll. 56 % av målen har fått betyget bra eller utmärkt i detta perspektiv.

15 Sida: 14 (54) Effektmål som har uppnått omdömena bra eller utmärkt är den utvecklingssatsning som gjorts för kommunens förvaltningsledning och ledande förtroendevalda. Effektmål som visar på en varierande måluppfyllelse beroende på nämndtillhörighet är bl a sjukfrånvaro och trivsel. T ex har medarbetarnas trivsel på arbetsplatsen sjunkit för de som arbetar centralt på kommunkontoret. Kommunen har sedan flera år en mycket låg sjukfrånvaro. Målet för 2012 är en sjukfrånvaron på högst 5 % av totalt arbetad tid. Andelen sjukfrånvaro per den 31 december 2012 uppgick till 5,4 %, vilket är samma nivå som året innan. Det är ett bra resultat även om det ligger strax över det uppsatta målet. Andelen förtroendevalda och chefer som kompetensutvecklas i sin roll ökar Bra En ledarutbildning har genomförts under året för förvaltningsledningen och förtroendevalda representanter för kommunstyrelsen och nämnderna. Utbildningens innehåll var bl a omvärldsanalys, rollfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän samt effektivisering av ärende- och beslutsprocesser. För kommunens resultatenhetschefer finns ett regelbundet återkommande Ledarforum med bl a inslag av kompetensutveckling. Under 2012 har tre Ledarforum genomförts. En programpunkt har varit att utveckla förmågan att skriva effektivt och tydligt. Bland övriga programpunkter kan nämnas ekonomifrågor, kundundersökningar, företagshälsovård och översiktsplanearbetet. Medarbetarnas betyg på bl a ledarskap, utbildning, hälsa och trivsel på arbetsplatsen ökar Bra Dessa aspekter på medarbetarnas syn på Nykvarns kommun som arbetsgivare och arbetsplats mäts i en årlig medarbetarenkät. Svarsfrekvensen för 2012 års undersökning var 67% vilket är en liten förbättring jämfört med 2011 års undersökning. Två frågor från vardera områdena hälsa, ledarskap, trivsel och utbildning representerar svaret på det strategiska målet. En ökning i andelen ja-svar har skett för tre av de fyra områdena. För området trivsel har andelen ja-svar minskat med 0,8 procentenheter. Sammantaget för de fyra områdena har medarbetarnas betyg ökat i 2012 års undersökning. Process och Utveckling Dåligt Perspektivet process och utveckling har två strategiska mål som båda bygger på att kommunen ska utmärka sig i rankingar. Effektmålen inom detta område beskriver främst serviceutbud, kvalitetsaspekter och tillgänglighetsfrågor som syftar till att förbättra kommunens ranking. Både vad gäller kostnadseffektivitet och som helhet. Nämnderna har formulerat 14 effektmål för detta. Det pågår ett stort utvecklingsarbete inom detta perspektiv men kommunen har under 2012 inte lyckats nå upp till de två strategiska målen. Detta perspektiv är också det perspektiv som har lägst andel mål (29 %) med betyget bra eller utmärkt. Kommunen ska höra till de 30 mest kostnadseffektiva kommunerna Dåligt Kommunfullmäktiges strategiska mål har inte kunnat mätas i detalj eftersom det är svårt att definiera vad som kännetecknar en kostnadseffektiv kommun. Det kan dock konstateras att kommunen inte tillhör de mest kostnadseffektiva kommunerna om man menar låga kostnader per utförd tjänst eller per invånare. Till detta strategiska mål finns för 2012 ett effektmål nämligen att kommunen ska vara

16 Sida: 15 (54) bland de två mest kostnadseffektiva kommunerna i en jämförelse av administrationen som genomförts i det s k Femklöversamarbetet. Målet är inte uppnått. Flera projekt har påbörjats för att effektivisera kommunens administrativa processer som t ex ärendeprocessen, registratorfunktionen och upphandlingsorganisationen. Nykvarns kommun rankas bland de 30 bästa kommunerna i Sverige Varning Detta strategiska mål stäms av med hjälp av ett antal effektmål som bl a beskriver tillgänglighet, serviceutbud mm. Några effektmål inom utbildningsnämndens område får höga värden inom området process och utveckling som t ex meritvärde. I de fall effektmålen bygger på rankningsresultat når inte kommunen upp till effektmålen och får därmed ett lågt omdöme. Det gäller bl a säkerhet och näringsliv. Bra omdömen på effektmål redovisas bl a för områden där kommunen arbetar med utvecklingsåtgärder för att förbättra sina positioner beträffande t ex tillgänglighet och bemötande. Som exempel kan nämnas införandet av ett synpunktshanteringssystem och samarbete med andra myndigheter. Ekonomi God ekonomisk hushållning Ok God ekonomisk hushållning i Nykvarns kommun är en ekonomi i balans samtidigt som verksamheterna redovisar en god måluppfyllelse. De fyra strategiska mål som berör perspektivet ekonomi är för 2012: Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag. Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot ska vara högst 98 %. Skattefinansieringsgraden av investeringar ska vara minst 80 %. Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom kommunfullmäktige beslutade nettokostnadsram. Uppnås dessa mål skapas goda förutsättningar för en långsiktig positiv utveckling av kommunens ekonomi, som bl a innebär att investeringar i största möjliga utsträckning kan finansieras utan lån och att ekonomi tål en tillfällig nedgång eller oförutsedda händelser. För 2012 har tre av de fyra strategiska målen om ekonomi uppfyllts. God ekonomisk hushållning är också en god måluppfyllelse, förutom för det ekonomiska perspektivet, för perspektiven: Medborgare/kund Företrädare för kommunen Process och utveckling Ekonomin utgör den yttersta restriktionen i driften av kommunens verksamheter. Uppstår konflikt mellan mål och tillgängliga medel ska medlen styra verksamhetens omfattning och kvalitet. För 2012 finns ett antal effektmål för nämndernas verksamheter. Dessa har sorterats in under de fyra perspektiven. En femgradig skala används med kommunövergripande definitioner av hur den femgradiga skalan ska tolkas är det första året som målavstämningen görs på detta sätt i den nya målstrukturen användes skalan på den gamla målstrukturen. Definitionerna i den femgradiga skalan är strikt och lämnar inte utrymme för tolkningar av på vilken nivå man hamnar vid mätning av ett mål. Skalan för god ekonomisk hushållning har också en övervikt mot de ekonomiska aspekterna eftersom de ekonomiska målen är överordnade verksamhetsmålen. Förhoppningsvis kommer den nya målstrukturen 2012 och definitionerna av graden av måluppfyllelse att bidra till en ännu

17 Sida: 16 (54) tydligare redovisning av begreppet god ekonomisk hushållning i Nykvarns kommun. EFFEKTMÅL SAMTLIGA NÄMNDER UTMÄRKT BRA OK VARNING DÅLIGT EJ MÄTBART SUMMA MÅL Medborgare/Kund Företrädare för kommunen Process och utveckling Ekonomi Totalt I tabellen ovan redovisas måluppfyllelsen av nämndernas effektmål uppdelat på de fyra perspektiven för mål och måluppfyllelse. Ca 48 % av målen har fått betygen utmärkt eller bra. Perspektivet företrädare för kommunen har högst grad av måluppfyllelse (56 %) om man räknar andelen mål med betyget bra eller utmärkt. Skatter och generella statsbidrag Redovisningen av skatter, utjämning och generella statsbidrag baseras på Sveriges Kommuners och Landstings prognos för december. I de obligatoriska uppföljningarna under året har det konstaterats att utfallet kommer att bli bättre än vad som budgeterats. et blev ca 2,9 Mkr bättre än budget. Skatter och generella bidrag har ökat med ca 3 % jämfört med Att utfallet är bättre än budget beror på det goda konjunkturläget för riket under Invånarantalet den 1 november 2011 var 123 personer lägre än budgeterat Finansiella nyckeltal, Tkr Skatter o generella bidrag Förändring % 11,5 0,8 7,2 2,5 3,0 Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot är för 2012 i likhet med tidigare år positivt och bidrar därmed till att finansiera verksamheternas driftkostnader. et är 1 Mkr bättre än vad som budgeterats för Den främsta orsaken till det positiva finansnettot är den utdelning kommunen får på den placering som gjorts för att möta de ökade kostnaderna för pensioner. Att utfallet blivit bättre än budget beror på att räntenivån varit låg och att justering gjorts av kommunens ränteswapar i september. Koncernbidrag från Nykvarns Kommunkoncern AB har lämnats med 300 tkr avseende år Denna post var inte budgeterad. Finansiella nyckeltal, Tkr Finansnetto Nettokostnadernas utveckling Nettokostnaderna exklusive realisationsvinster har ökat med 1,9 % under Det är en lägre ökningstakt än utvecklingen av intäkter i form av skatter och generella bidrag vilket är positivt. En bidragande orsak till detta är den jämförelsestörande intäktspost på 6,7 Mkr som redovisats avseende återbetalning av försäkringspremier. Nettokostnadsökningen inkluderar volymökning samt pris- och löneökningar under året. Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot är ett viktigt effektmål för kommunen. Det redovisas på annan plats i årsredovisningen i diagramform.

18 Sida: 17 (54) Finansiella nyckeltal, Tkr Nettokostnader exkl reavinster Förändring % 7,2 1,0 5,3 2,6 1,9 Låneskuld och utlåning Kommunens låneskuld var vid årsskiftet 450 Mkr. Ett lån på 50 Mkr kunde lösas på försommaren Under året har det genomsnittliga utnyttjandet av checkräkningskrediten minskat kraftigt och har vänts till ett positivt saldo. Utlåningen till AB Nykvarnsbostäder har minskat med 59,1 Mkr under året. Bolaget har amorterat lån p g a fastighetsförsäljningar med 44,1 Mkr. Lånefordran har också minskat genom nedskrivning med 15 Mkr p g a villkorat aktieägartillskott. Ingen nyutlåning har skett till AB Nykvarnsbostäder under året Finansiella nyckeltal, Tkr Låneskuld inkl utnyttjad checkkredit Utlåning till AB Nykvarnsbostäder Kommunens nettolåneskuld per invånare har ökat och var vid årsskiftet kr. Det är en fortsatt låg nivå jämfört med många andra kommuner. Finansiella nyckeltal, kr Nettolåneskuld per invånare Soliditet Soliditeten uttrycker i vilken grad kommunens tillgångar har finansierats med egna medel. Soliditeten kan därför sägas utgöra kommunens långsiktiga ekonomiska styrka. Sedan några år tillbaka beräknas kommunens soliditet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner. Vid årsskiftet var soliditeten 35 % vilket är en ökning med tre procentenheter jämfört med år Finansiella nyckeltal, % Soliditet inkl. pensionsskuld Likviditet Likviditeten visar kommunens förmåga att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid. År 2011 skedde ett trendbrott. Då hade kommunen för första gången på flera år en positiv likviditet. Under 2012 har likviditeten förstärkts kraftigt främst p g a en låg investeringsvolym och mark- och tomtförsäljningar. Under året har överlikviditet på 30 Mkr kunnat placeras tillfälligt på fasträntekonton. Det genomsnittliga saldot på checkräkningskrediten har under året varit +7,7 Mkr Finansiella nyckeltal, Tkr Likvida medel Bank och plusgiro Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag Utmärkt Årets ursprungliga budgeterade resultat är tkr vilket motsvarar målet 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag exklusive realisationsvinster. Genom kommunfullmäktigebeslut i februari har 971 tkr av årets resultat tagits i anspråk för att finansiera kommunens pågående arbete med en ny översiktsplan. Årets budgeterade resultat är därmed tkr (1,8 %). Vid årets slut redovisas ett resultat enligt balanskravet på tkr, vilket motsvarar 2,1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet är därmed uppnått för 2012.

19 Sida: 18 (54) Årets resultat enligt resultaträkningen är 26,8 Mkr varav ca 17,9 Mkr utgör realisationsvinster. Balanskravet Mot balanskravet redovisat resultat Årets resutat enl resultaträkning Avgår: samtliga realistionsvinster Tillägg: jämförelsestörande finansiell kostnad Tillägg: realisationsvinster enl undantagsmöjlighet Resultat enligt balanskravet Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5 : Tillägg: ianspråktagande av sparande Tillägg: reaförluster enl undantagsmöjlighet Justerat resultat Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska vara större än kostnaderna under ett verksamhetsår, således att resultatet ska vara positivt. För att bedöma om kommunen lever upp till det lagreglerade krav görs en balanskravsutredning i årsredovisningen. När man räknar fram resultatet enligt balanskravet ska man inte räkna med realisationsvinster. Resultatet enligt balanskravet per är 8,9 Mkr. Det är utifrån den resultatnivån som kommunens mål är satt. Årets resultat har påverkats positivt av jämförelsestörande intäkter som avser återbetalning av försäkringspremier med 6,7 Mkr, samt också av ett förbättrat utfall för skatter och generella bidrag med ca 2,9 Mkr. Även finansnettot har bidragit till årets resultat då utfallet blev ca 1 Mkr bättre än vad som budgeterats. Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnetto ska vara högst 98% Utmärkt För 2012 budgeterades nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot till 98 %. Detta är i enlighet med kommunfullmäktiges strategiska mål. Beslut om tilläggsanslag för översiktsplanearbetet har medfört att det budgeterade nyckeltalet är 98,2 %. et för 2012 visar att nyckeltalet blev 97,9 %. Målet har uppnåtts för år Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen har ökat med 5,9 % medan verksamhetens kostnader ökat med 3,7 %. Nettokostnaderna har ökat med 1,9 % jämfört med Ökningen inkluderar volymökning samt pris- och löneökning. Skatteintäkterna har ökat i en snabbare takt (3,0 %) än nettokostnaderna under Utvecklingen av skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnettot jämfört med nettokostnadsutvecklingen framgår av diagrammet nedan.

20 Sida: 19 (54) Nettokostn exkl reavinst Skatter, generella bidrag o finansnetto Budget Driftredovisning Driftredovisningen visar budgetutfallet för de kommunala politiska organen och verksamheterna där utfallet jämförs med de av kommunfullmäktige fastställda ramarna. För 2012 redovisas en negativ budgetavvikelse med 11,6 Mkr. Detta kan jämföras med föregående år då den negativa budgetavvikelsen var 16,6 Mkr. Budgetutfallet för 2012 belastas av engångsposter i storleksordningen ca 4 Mkr. Under året har ett omfattande arbete genomförts för att få nämndernas verksamheter i ekonomisk balans till utgången av Skälet till detta arbete har varit de stora budgetavvikelserna under de senaste åren. Nämndernas kommentarer till budgetavvikelserna framgår av respektive nämnds verksamhetsberättelse som är bilagor till årsredovisningen. Kommunstyrelsen redovisar ett budgetunderskott på 9,8 Mkr (13,7 % av tilldelad ram). De största orsakerna till den stora avvikelsen kan förklaras med ett avgångsvederlag till förre kommunchefen (3,5 Mkr) och ej budgeterade kapitalkostnader för infrastruktursatsningar (5,8 Mkr) i framförallt kommunens exploateringsområden. Utbildningsnämnden redovisar ett budgetöverskott på 1,1 mkr. Nämnden har under året vidtagit kraftfulla insatser för att komma till rätta med det stora budgetunderskottet för 2011 (9,6 Mkr). Bl a har skolpengen sänkts för andra halvåret Vård- och omsorgsnämndens budgetunderskott är 2,3 Mkr (1,9 %). Som jämförelse redovisade vård- och omsorgsverksamheten ett budgetunderskott för 2011 med 3,6 Mkr. Till största delen utgörs underskottet av köpta platser utöver budget inom både socialtjänstlagens (SoL) område och lagen om stöd och service (LSS). Även LSS-boendet i egen regi, Kvarntunet, redovisar ett stort budgetunderskott för Till viss del kompenseras det totala budgetunderskottet av stora budgetöverskott för bl a försörjningsstöd, insatser för barn och ungdom samt Skogsvägens LSS-boende. Bygg- och miljönämnden redovisar ett budgetunderskott på 0,8 Mkr. Underskottet kan framförallt hänföras till köpta konsulttjänster både inom plan- och byggverksamheten samt miljö- och hälsoskydd. Vidare har intäkterna för bygglov inte nått upp till budget. Skattefinansieringsgraden av investeringarna ska vara minst 80 % Utmärkt Målet är uppnått. Skattefinansieringsgraden är 100 %. Investeringsredovisningen visar på att investeringsinkomsterna överstiger investeringsutgifterna för 2012 och ger ett utfall på +6,5 Mkr. Detta beror på de stora inkomster som redovisats för EU-projektet elektrifiering av industrispåret i slutet av projektperioden (21,1 Mkr). Bruttoinvesteringarna för 2012 uppgick till 14,7 Mkr. Nyckeltalet skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets nettoinvesteringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. I budgeten för

21 Sida: 20 (54) 2012 beräknades endast 66 % av investeringarna kunna skattefinansieras. Ett positivt utfall av nettoinvesteringarna innebär att inga skattemedel behöver tillskjutas för årets investeringsverksamhet. Den totala investeringsbudgeten för 2012 inklusive överförda anslag från 2011 är ca 129 Mkr. Under 2012 har ett beslut tagits om tilläggsanslag. Utbildningsnämnden beviljades extra inventarieanslag med 125 tkr för framförallt utrustning av ett klassrum vid Björkestaskolan. I samband med beslutet om överföring av investeringsmedel från 2011 till 2012 konstaterades att flera av investeringarna inte kommer att sättas igång under En omprioritering av tidsplanen för investeringarna har gjorts i budget och flerårsplan De större investeringsprojekt som pågått under året är stationsprojektet, som också inkluderar en ny infartsparkering och gångbro, elektrifieringen av industrispåret på Mörbyområdet samt Lundavägen etapp 1. Projektet energisparåtgärder i fastighetsbeståndet har slutförts och slutredovisas i och med delårsrapporten. Kommunfullmäktige har beslutat godkänna ett genomförandeavtal för medfinansiering av trafikåtgärder på väg 509. Etapp 3 av projektet IT i skolan har pågått under året men hela investeringsanslaget har inte hunnit förbrukas. Förberedande utredningsarbeten har genomförts angående sträckningen av en planerad gång- och cykelväg längs Södertäljevägen. Följande större investeringar har slutredovisats under Investering Total investeringsbudget Industrispår EU-projekt 5,0 Mkr 5,1 Mkr (kommunens del) Energisparåtgärder fastigheter 11,3 Mkr 10,8 Mkr Lokalanpassning administration 5,0 Mkr 0,7 Mkr Investeringsanslaget för lokalanpassning administration var från början avsett för att skapa kompletterande administrativa arbetsplatser. Då behovet förändrats har anslaget använts till ombyggnation i samband med tillskapandet av kundcenterfunktionen. Av de investeringsmedel som inte utnyttjats under de senaste åren föreslås att 56,4 Mkr överförs till 2013 års investeringsbudget enligt följande specifikation: Investeringsanslag att överföra till 2013 års investeringsbudget tkr Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Maskiner och inventarier Mark byggn.o tekn.anläggningar Digitaliserade klassrum IKT LSS-boenden vuxna Boende psykiskt funktionsh delsumma Hökmossbadet utv.byggnad Kulturmagasinet "Ge Järnet" Stationsprojekt(tunnel o centrumv) Trädgårdsv.Infartspark.o gångbro Kommunstyrelsen Trafikåtgärder v Maskiner och inventarier GC-väg Södertäljevägen Infartsskyltar 81 GC-väg Lundavägen etapp Insida/Hemsida 147 Maskinförarvägen trafiklösning e-tjänster 225 Samlade åtgärder trafik 325 Single Sign On-lösning 254 Vattenreservoar 980 Migrering Netware till OES Linux 300 Dagv.Järndammen/Maskinförarv delsumma delsumma Totalt Några av de större investeringsanslag som funnits markerade i investeringsbudgeten några år och där behovet har skjutits på framtiden föreslås ska utgå ur investeringsbudgeten och tas upp till ny prövning när de blir aktuella eller i flerårsplanen för Skälet till detta är att dessa investeringar baseras på en gammal kalkyl/bedömning om anslagets storlek. Det blir också lättare att göra en politisk bedömning av dessa projekt när de är aktuella och med en uppdaterad kalkyl.

22 Sida: 21 (54) De större investeringsanslag som föreslås ska tas ur investeringsbudgeten (budgeterat t o m 2012) är: Investering Budget t o m 2012 Totalt investeringsanslag Samordning gatukontor/återvinning 10 Mkr 10 Mkr Ny förskola 20 Mkr 35 Mkr Skollokaler i anslutning till befintliga lokaler 15 Mkr 25 Mkr Kommunen har för närvarande tre projekt som betraktas som bidrag till statlig infrastruktur och där kommunen är medfinansiär utan att äga investeringen. Nya redovisningsprinciper innebär att kommunens bidrag ska redovisas i balansräkningen och att en årlig upplösning ska ske av bidraget under en tidsperiod upp till 25 år. Upplösningen ska påbörjas då kommunen fattat beslut om medfinansiering (genomförandeavtal). De nu aktuella projekten är: Trafikplats Almnäsområdet Trafikåtgärder väg 209 Tunnelprojektet (del av) Årsbelopp upplösning 60 tkr Årsbelopp upplösning 216 tkr Genomförandeavtal ännu ej beslutat Exploateringsverksamhet Kommunens exploateringsverksamhet domineras även 2012 av de två större projekten, Mörby/Stockholm Syd och Brokvarn. Dessa båda projekt redovisas i detalj i tabellsammanställningar. För årets exploateringsverksamhet redovisas en nettoinkomst på 5,4 Mkr. Inkomster från framförallt tomtförsäljning på Mörby- och Brokvarnsområdena. På Brokvarnsområdet har 13 tomter sålts under Under året har dock nya försämrade totalprognoser gjorts för båda dessa områden. För Brokvarn beräknas nu en nollprognos då de förväntade inkomsterna vid försäljning av tomter för parhus/kedjehus m fl ser ut att bli lägre än vad som tidigare beräknats p g a marknadsläget. Under 2012 har ett nytt mindre exploateringsområde tillkommit då kommunen förvärvat (2,5 Mkr) fastigheten Holländaren 29 för byggnation av centrumnära bostäder. Nya redovisningsprinciper för exploateringsverksamhet har börjat att tillämpas under För områdena Mörby 3-4 och Brokvarn redovisas nu kvarvarande mark som omsättningstillgång. Färdiga infrastrukturells investeringar redovisas som anläggningstillgångar. Anslutningsavgifter för vatten och avlopp redovisas dels i resultaträkningen men till största delen (85 %) som en förutbetald intäkt av VA-kollektivet. Mkr Delavslutning Brokvarn (netto) Inkomster Reavinster tomtförsäljning 7,9 Anslutningsavgifter VA 1,6 Övriga inkomster 0,2 Anläggningstillgångar Gator, GC-vägar 19,8 Parkanläggningar 2,2 VA-investeringar 9,5 Markförsäljning Utöver försäljning av mark i kommunens exploateringsområden har under 2012 markförsäljning skett vid Stångarö samt av villatomter upplåtna med tomträtt. Kommunfullmäktige har beslutat om ett större markbyte mellan kommunen och Kilenkrysset AB inom Mörbyområdet.

23 Sida: 22 (54) Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning Målet har inte uppnåtts för Dåligt Av kommunens 8 politiska organ med budgetansvar har fyra klarat sin verksamhet inom erhållen budget. Av de fyra stora verksamhetsnämnderna har utbildningsnämnden ett budgetöverskott samt bygg- och miljönämnden en klart förbättrad budgetavvikelse jämfört med Så i jämförelse med 2011 har en förbättring skett. Kommunens verksamheter Ansvaret för kommunens verksamheter är sedan 2011 uppdelat mellan fyra verksamhetsnämnder. Från den nya mandatperioden har utbildningsnämnden tillkommit och bygg- och miljönämnden fått ett tydligare verksamhetsansvar. Nämndernas måluppfyllelse finns beskrivet på annan plats i rapporten och det ekonomiska utfallet framgår av nedanstående tabell. Respektive nämnd har behandlat och beslutat om sin verksamhetsberättelse för DRIFTREDOVISNING 2012 Detaljbudget per PER NÄMND Intäkter 2012 Kostn 2012 Netto budget Intäkter 2012 Kostn 2012 Netto utfall Budget avvikelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Bygg- och miljönämnden Valnämnden Revision Överförmyndare Nettokostnad Kommunstyrelsen och övriga nämnder med verksamhetsansvar redovisade stora budgetunderskott för Stora problem fanns med att rymma verksamheten inom den budgetram som kommunfullmäktige beslutat om. Kommunstyrelsen beslutade i juni om ett åtgärdsprogram bestående av 15-punkter för att komma till rätta med nämndernas budgetunderskott. Målsättningen är att budgetutfallet ska vara i balans vid utgången av år Under 2012 har ett intensivt arbete genomförts för att komma till rätta med underskotten. Vissa förbättringar har skett men skuggas i driftredovisningen av jämförelsestörande poster som t ex avgångsvederlag till förre kommunchefen och interna kostnader för räntor som inte kompenserats i budgeten. Därutöver har kapitalkostnader tillkommit för nya infrastrukturella investeringar varefter de tas i bruk. Denna problematik gäller främst kommunstyrelsens eget ansvarsområde. Problemet med stora budgetavvikelser bottnar mycket i den höga ambitionsnivå som finns inom alla kommunens verksamheter. En ambitionsnivå som genererar högre kvalitet, bättre service och tillgänglighet men också högre driftkostnader. Ambitionsnivån sätts ofta i nya åtaganden för kommunen (riksdagsbeslut) och politiska beslut men också i förvaltningsbeslut för att anpassa sig till ny teknik mm. En övergripande diskussion om den framtida ambitionsnivån är nödvändig för att i framtiden klara den kommunala basservicen. I driftredovisningen framgår utfallet för nämnderna och kommunens resultatenheter. Tabellen nedan visar nämndernas ramtillskott i jämförelse med år 2011.

24 Sida: 23 (54) Budget Avvikelse 2011 Budget Avvikelse 2012 Budgetökn fg år Nämnd Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Vård- och omosrgsnämnden Bygg- och miljönämnden För kommunstyrelsen redovisas den största budgetavvikelsen i relation till beslutad budgetram (-13,7 %). Bygg- och miljönämnden redovisar en budgetavvikelse med -8,6 %. Utbildningsnämndens har lyckats vända ett stort budgetunderskott 2011 till ett positivt budgetutfall Vård- och omsorgsnämndens budgetavvikelse är - 1,9 % vilket är i stort sett oförändrat jämfört med årsredovisningen Detaljer om respektive nämnds ekonomiska utfall framgår av respektive nämnds verksamhetsberättelse som utgör bilagor till årsredovisningen. Viktiga händelser Ett intensivt arbete, i parallella utredningar, pågår för framtagandet av en ny översiktsplan Arbetet med förnyelse av Nykvarns centrum har intensifierats under året och arbetet med detaljplaner för detta har inletts Kommunens fastighetsdrift, lokalvård och drift av tekniska verksamheter sköts sedan 1 april av det helägda bolaget AB Nykvarnsbostäder. Stationsprojektet med en förbindelsetunnel under järnvägsspåren påbörjades i februari och beräknas vara genomfört hösten I anslutning till projektet har en gång- och cykelbro färdigställts i Trädgårdsvägens förlängning. Den privata utföraren av driften vid Maskinförarvägens gruppbostad har sagt upp avtalet och verksamheten övergick till kommunal drift vid årsskiftet 2012/2013. Ett omfattande arbete pågår på både nämnd- och förvaltningsnivå för att komma till rätta med det stora budgetunderskott som redovisades för 2011 och de kvarvarande anpassningskrav som finns i budgeten för Kommunstyrelsen beslutade i juni om ett 15-punktersprogram med målsättning att åstadkomma en driftbudget i balans senast till utgången av Flertalet av åtgärderna i programmet har genomförts under Skolinspektionen har granskat Nykvarns skolverksamhet och konstaterar att kommunen måste utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete inom detta område. Skolinspektionen berömmer förskoleverksamheten som de anser vara väl avvägd mellan lärande och omsorg. I Sveriges Kommuner och Landstings regi genomförs flera utvecklingssatsningar inom utbildningsområdet som t ex att öka barns kunskap om sina rättigheter och att effektivisera mötesstrukturen. Grundskolan i Nykvarn klättrar i Sveriges Kommuner och Landstings ranking "Öppna jämförelser" till plats 21 (2011 plats 42). Flera stora upphandlingsprojekt pågår eller har genomförts under året som t ex finansiella tjänster, företagshälsovård, pensionsadministration och en ny telefonilösning. En ny biblioteksplan och ett kultur- och fritidspolitiskt program har arbetats fram som sedan antagits av kommunfullmäktige i april. Lag om valfrihetssystem (LOV) gällande serviceinsatser inom hemtjänsten, verkställdes fr o m 2012 med än så länge ett lågt intresse både från utförare och hemtjänsttagare. Kommunen lanserade ett digitalt system för synpunktshantering i december. Medborgarna kan nu via länk på kommunens hemsida framföra sina synpunkter på den kommunala verksamheten. Inom ramen för Södertörnssamarbetet har under året bl a frågan om samordnade varutransporter beretts. Ett underlag för beslut i var och en av de 8 kommunerna om att delta i projektet har arbetats fram. Inom Södertörnsarbetet har också ett gemensamt arbete kring näringsliv och högskola, olikhet och mångfald, klimat och infrastruktur bedrivits i enlighet med det gemensamma utvecklingsprogrammet och verksamhetsplanen

25 Sida: 24 (54) Kommunstyrelsen Driftredovisning i balans Kommunstyrelsen beslutade i juni om ett program i 15 punkter med syfte att komma till rätta med de stora budgetunderskotten i nämndernas verksamheter. Målsättningen är att till slutet av 2013 ska alla nämnder och kommunstyrelsen redovisa ett positivt ekonomiskt utfall jämfört med tilldelade resurser. Ett intensivt arbete har genomförts för att genomföra intentionerna i kommunstyrelsens beslut. Teknisk drift i AB Nykvarnsbostäders regi Den 1 april övertogs kommunens fastighetsdrift inklusive lokalvård samt drift av den tekniska verksamheten av AB Nykvarnsbostäder. Kommunstyrelsens enhet uppdrag och planering är kommunens huvudbeställare inom dessa områden. I beställningsuppdraget ligger också att följa upp verksamheten och kvalitetssäkra utförda prestationer. Syftet med den organisatoriska förändringen är att effektivisera kommunens fastighets- och tekniska drift. e-tjänster och synpunktshantering Under våren har Kundcenter prioriterat arbetet med att utveckla e-tjänster på kommunens hemsida. I mars lanserade bygg- och miljökontoret e-tjänsten Mittbygge.se där medborgare och företagare i Nykvarn kan söka olika byggrelaterade lov/tillstånd. I slutet av året togs ett digitalt system i bruk för hantering av synpunkter framförda av kommunmedborgare, kunder och besökare. Auktoriserad turistbyrå Inför turistsäsongen 2012 har kommunen fått status som auktoriserad turistbyrå. Ett uppdrag som utförs av Kundcenter och som ställer krav på bl a servicekunskap och bemötande. Två nya turistbroschyrer har tagits fram under Dels "Upplev Nykvarn" i samarbete med kommunens besöksmål och dels "Utflykter söder om Stockholm" i samarbete med de övriga kommunerna på Södertörn. Kommunens lokaler i fokus Under 2011 lades stort fokus vid kommunens innehav av verksamhetslokaler och övriga fastigheter. Skälet har varit att lokaler är en av kommunens viktigaste resurser och det är därför viktigt med ett aktivt och effektivt resursutnyttjande inom detta område. En inventering gjordes av samtliga lokaler. Några paviljonglösningar har kunnat avvecklas. Arbetet med att ta fram underlag för eventuellt behov av nya skollokaler har påbörjats. Inom vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde har arbetet med att ersätta Kvarntunet med moderna arbetseffektiva lokaler påbörjats. Det energiåtgärdsprogram som genomförts i samarbete med AB Nykvarnsbostäder har avslutats under året. Under året har ett projekt pågått för digital distribution av kommunstyrelsens handlingar via läsplattor till de förtroendevalda. I september beslutades att permanenta projektet för kommunstyrelsen och att avvakta införandet till övriga nämnder och kommunfullmäktige tills de ekonomiska förutsättningarna finns. Stora infrastrukturprojekt Utvecklingen av Nykvarns centrum är under planarbete. Samtidigt har en samordning gjorts med skapandet av en bättre tillgänglighet till Nykvarns järnvägshållplats. Arbetet pågår för fullt och inkluderar förutom en tunnel under järnvägen en omdisponering av platserna för pendlarparkering och en gångbro över Södertäljevägen. Exploateringen av området Stockholm Syd - Mörby fortgår enligt planerna. EU-projektet

26 Sida: 25 (54) elektrifiering av industrispåret på Mörby är färdigt och har slutredovisats. Marknadsföring av bostadsområdet Brokvarn har genomförts - den s k "Brokvarnsdagen". Planarbetet fortgår också för kommunens andra aktuella bostadsområde - Hökmossen. Arbete med ny översiktsplan Ett omfattande arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen. Arbetet sker i samarbete mellan kommunstyrelsens enhet uppdrag/och planering och samhällsbyggnadskontoret. Rekrytering av ny kommunchef Kommunchefen slutade sin tjänst på försommaren med avgångsvederlag. Nyrekrytering har skett under hösten. Utbildningsnämnden Barnkonventionen i fokus Utbildningsnämnden har ett särskilt uppdrag att aktivt belysa barnkonsekvenser i sina ärenden. Bl a används en barnchecklista i beredningen av ärenden. Kommunen deltar också i ett större utvecklingsprojekt under Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ledning med syfte att öka barns kunskap om sina rättigheter enligt barnkonventionen. Projektets namn är "Kunskapsspridning till barn och unga". Nykvarn ingår också i ett nätverk för att utveckla arbetsmetoder där barnkonventionen är vägledande vid alla former av beslut i kommunen. Goda pedagogiska resultat Ett flertal projekt pågår med syfte att förbättra elevernas resultat. Kommunens skolor arbetar bl a med gemensamma satsningar inom kompetensutveckling för att nå målet Sveriges bästa skola Skolorna arbetar med ett gemensamt aktivt värdegrundsarbete för att nå nolltolerans av kränkande behandling och arbetsro vilka är viktiga förutsättningar för goda resultat. Att utbildningsområdet är på rätt väg bekräftas av Sveriges Kommuner och Landstings mätning "Öppna jämförelser". Kommunen har avancerat från plats 42 till plats 21 i årets mätning. Anpassning av förskoleverksamheten Antalet barn i förskolan har minskat till höstterminen 2012 vid jämförelse med vårterminen. Tillsammans med en minskad skolpeng ställer det stora krav på anpassning genom bl a fler barn i barngrupperna, restriktiv vikarietillsättning och återhållsamhet vid inköp. Behoven av omsorg på annan tid än föreslagen ramtid har också ökat vilket försvårar bemanning och schemaläggning. Budget i balans Nämnden och verksamheten har arbetat intensivt med att komma till rätta med det stora budgetunderskott som redovisades för En åtgärdsplan har antagits och genomförts med syfte att vara i balans vid utgången av Skolpengen har sänkts och ett antal riktade insatser har genomförts. Det intensiva arbetet har givit resultat och nämnden redovisar ett positivt budgetutfall redan för Färre elever i gymnasieskolan I gymnasieskolan är det något färre antal elever 2012 men det beräknas inte påverka det ekonomiska utfallet. En utredning har påbörjats för att kartlägga orsaker till att en stor del av kommunens 20-åriga ungdomar inte slutför sin gymnasieutbildning inom fyra år och 2011 var det % av årskullarna som slutförde sina gymnasiestudier inom 3-4 år enligt SCB:s statistik. Förskolebarn i egen regi Här redovisas antalet barn inskrivna i kommunens förskolor per 15 oktober.

27 Sida: 26 (54) Grundskola i egen regi Här redovisas antalet elever i kommunens grundskolor per 15 oktober. Fritidsbarn inskrivna i egen regi Här redovisas antalet barn i kommunens fritidsverksamhet per 15 oktober. Särskoleelever Här redovisas antal elever som läser enl. särskolans läroplan per 15 oktober.

28 Sida: 27 (54) Gymnasieelever Här redovisas antalet gymnasieelever per 15 oktober. Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsarbete Vård- och omsorgsförvaltningen har bedrivit ett omfattande kvalitetsarbete inom alla sina verksamheter. Ett nytt kvalitetsledningssystem har tagits fram och antagits av nämnden i oktober. Resultatet har visat sig i form av två utmärkelser. Hemtjänstverksamheten kommer på första plats vad gäller bemötande i Sveriges Kommuner och Landstings öppna jämförelser. Seniororganisationen SPF har utsett Nykvarn till Sveriges mest seniorvänliga kommun. Daglig verksamhet i nyrenoverade lokaler i Nedre Bruket Utveckling av den dagliga verksamheten har skett dels för att kunna erbjuda daglig verksamhet i kommunen men även för att möta volymökningen. Verksamheten har flyttat in i lokaler i Nedre Bruket under januari LOV - lag om valfrihet Beslut har fattats om att öka valfriheten för de brukare som utnyttjar serviceinsatser inom hemtjänsten. Lagen om valfrihet innebär att kommunen kan på ett enklare sätt handla upp kvalificerade leverantörer av hemtjänstinsatser för att på så sätt erbjuda brukarna alternativ till den kommunala hemtjänsten. Avtal har tecknats med två företag om leverans om serviceinsatser inom hemtjänsten. Ett av företagen har under året sagt upp avtalet. Två nya gruppboenden planeras inom LSS-området Vård- och omsorgsnämnden har fattat beslut om att Kvarntunet ska ersättas med två nya gruppboenden. Planer för tomter är beslutade och upphandling av byggnationen pågår. Kvarntunets lokalbehov har prioriterats före byggandet av det också planerade boendet för psykiskt funktionshindrade. Öppen dagverksamhet En öppen dagverksamhet för äldre personer med beroendeproblematik öppnades under augusti med syfte att minska missbruk, få gemenskap och skapa meningsfulla aktiviteter. Privat utförare Den privata utföraren Carema som efter upphandling några år drivit LSS-boendet på Maskinförarvägen har sagt upp avtalet. Verksamheten övergår därför till kommunal regi från årsskiftet 2012/2013. Öppenvård istället för placeringar inom individ- och familjeomsorgen Antalet köpta vårddygn har minskat kraftigt både vad gäller barn och unga samt vuxna. För barn- och ungdomar används nu kontaktpersoner och familjehem i större utsträckning. För vuxna, ofta med alkoholberoende, sker öppenvårdsinsatser i större utsträckning i samarbete med Beroendemottagningen, som nu är etablerad i Nykvarn två dagar per vecka.

29 Sida: 28 (54) Försörjningsstöd/arbetsmarknadsåtgärder Individ- och familjeomsorgen minskade kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd under 2012 som en av få kommuner i länet. Orsaker till detta är ett förbättrat arbetssätt, strikta bedömningar och beslut i ärenden samt samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet gällande ungdomspraktik inom kommunal verksamhet för unga vuxna (18-24 år). Nyanlända invandrare Ett ökat samarbete inom länet för integration av mottagande av ensamkommande flyktingbarn och övriga flyktinggrupper har utretts av länsstyrelsen under året. Syftet är att åstadkomma ökad flexibilitet i länet när det gäller arbete och bostäder. Kommunfullmäktige har i början av 2013 beslutat om en ny överenskommelse med staten om att årligen ta emot 7-10 nyanlända invandrare. Beslut har också tagits om motta-

30 Sida: 29 (54) gande av fem barn med uppehållstillstånd. Frågan om mottagandet av antalet asylsökande ensamkommande flyktingbarn kommer att utredas under första kvartalet Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnd med verksamhetsansvar Från och med den nya mandatperioden har bygg- och miljönämnden fått ett tydligt verksamhetsansvar med inriktning på myndighetsutövning. Frågor som rör översiktlig planering samt mark och exploatering har överförts till kommunstyrelsen. Allt planarbete sker i samarbete mellan samhällsbyggnadskontoret och kommunstyrelsens enhet uppdrag/planering. I nämndens ansvar ingår bl a fysisk planering, bygglovsverksamhet, miljö- och hälsoskydd, trafikfrågor och räddningstjänst. Översiktsplan Under hela året har ett intensivt arbete pågått med att ta fram en översiktsplan för Nykvarn Arbetet har bl a organiserats i programsamråd och fem stycken dialogmöten. Flera workshops kring framtida utbyggnadsförslag har genomförts med översiktsplanens styrgrupp, tjänstemän och inbjudna gäster. Konsulter har anlitats för illustration och miljökonsekvensbeskrivning. Utveckling av Nykvarns centrum I detaljplaneprocessen för ombyggnad av Nykvarns centrum med ny ägare, har programsamråd och plansamråd genomförts. Projektet har samordnats med tunnelprojektet under järnvägen och övriga insatser för att öka tillgängligheten till järnvägsområdet. Fortsatt utbyggnad av kommunens infrastruktur Programsamråd för Stockholm Syd har ägt rum i samarbete med bl a Södertälje kommun. Förberedelsearbete för ombyggnad av Lundavägen etapp 2 samt gång- och cykelväg efter Södertäljevägen pågår. Projektering av Trafikverkets ombyggnad av väg 509 pågår också, där kommunen är medfinansiär. En stråkstudie har genomförts i samarbete med Trafikverket för väg 576. Den nya plan- och bygglagen Lagen som trädde i kraft den 1 maj 2011 medförde nya arbetsuppgifter och behov av nya arbetsformer. En ansamling av ärenden medförde en ärendebalans som åtgärdats under Arbetet har också omorganiserats med en beredningsgrupp som träffas varje vecka. Bygg- och miljönämnden Antagna detaljplaner Beslutade bygglov Bygganmälan Godkännande av kvalitetsansvarig Förköpsärenden Friköp av tomträtter Planlagd mark i beredskap, ha Förmedlad mark till presumtiva företag Beslut om kontrollplan/startbesked Slutbesked Miljö- och hälsoskydd Genomförd tillsyn inom miljö Genomförd tillsyn inom livsmedel Genomförd tillsyn inom hälsoskydd 12 5 Registrering inom livsmedel 14 Remisser, yttrande mm

31 Sida: 30 (54) Kommunfullmäktige och övriga nämnder Kommunfullmäktige Under kommunfullmäktiges ansvarsområde redovisas: Kommunfullmäktiges sammanträden Beredningsgrupper Kommunalt partistöd Borgerliga förrättningar Kommunfullmäktige har haft sju sammanträden av planerade 8 sammanträden. För närvarande är två beredningsgrupper aktuella, arvodesberedningen och demokratiberedningen. Kommunfullmäktige har under 2012 fått särskild information om arbetet med översiktsplanen och Södertörns Brandförsvarsförbund. Kommunfullmäktige har bl a beslutat om ny biblioteksplan, kultur- och fritidspolitiskt program samt en krisledningsplan för extraordinära händelser och svåra påfrestningar på samhället. Ett beslut har tagits om närvarorätt i kommunstyrelsen för nämndordförande. Valnämnden Under valnämndens ansvarsområde redovisas: Valnämnden Allmänna val och val till Europaparlamentet Valnämnden har under 2012 deltagit i länkkonferensen "Nationellt forum för val". Nästa gång det är val är Då är det val till Europaparlamentet i juni och allmänna val till riksdagen, landstinget och kommunerna i september. Revisionen Under revisionens ansvarsområde redovisas: De förtroendevalda revisorerna Revisorernas sakkunniga biträde Revisionens insatser utgår från en årlig revisionsplan. Under året har revisionen bl a genomfört en granskning av resurstilldelning och behov inom utbildningsnämndens och vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde. Överförmyndaren Under överförmyndarens ansvarsområde redovisas: Överförmyndare Överförmyndaren har från 2011 ett utökat ansvar för gode män i och med att kommunen skrivit avtal om att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Kostnaderna för denna del i överförmyndarens verksamhet beräknas kunna täckas av statliga bidrag. Budgetavvikelsen avser främst utbetalda omkostnadsersättningar. Under året har en ökning av antalet ärenden skett. Vid årets slut hade hanterats 55 god mansärenden, två förvaltarärenden och 37 förmyndarskap. Kommunens verksamheter Tabellen sammanfattar 2012 års drift i verksamhetsblock, budget, utfall samt budgetavvikelse.

32 Sida: 31 (54) DRIFTREDOVISNING 2012 Detaljbudget PER VERKSAMHETSBLOCK Intäkter 2012 Kostn 2012 Netto budget Intäkter 2012 Kostn 2012 Netto budget Avvikelse Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd m m Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet Gemensamma lokaler och verksamhet VERKSAMHETSNS NETTOKOSTNADER Reavinster TOTALT INKL REAVINSTER Verksamhet i annan juridisk person - Sammanställd redovisning Kommunkoncernen omsatte år 2012 ca 117 Mkr exklusive realisationsvinster och hade en balansomslutning på ca Mkr. Ekonomiskt utgör kommunen den största delen av koncernen, vilket innebär att kommunens resultat har en stor inverkan på det sammanlagda resultatet. Årets resultat är positivt, ca 36 Mkr. Jämförelsestörande realisationsvinster har påverkat resultatet med ca 30,8 Mkr. Soliditeten i koncernen har ökat med tre procentenheter, jämfört med föregående år, till drygt 49 %. Nykvarns Kommunkoncern AB Nykvarns Kommunkoncern AB bildades i slutet av 2010 med syfte att vara moderbolag för nuvarande bolag och eventuella framtida bolag där kommunen har majoritetsinflytande. Enligt nuvarande ägardirektiv ska Nykvarns Kommunkoncern AB lämna koncernbidrag till kommunen med två procent (300 tkr) av insatt kapital i AB Nykvarnsbostäder. Detta koncernbidrag har inte redovisats i kommunen 2012 utan kommer att bokföras med ett års eftersläpning då bolagsstämman (våren 2013) fattat beslut om koncernbidraget. AB Nykvarnsbostäder AB Nykvarnsbostäder bildades i slutet av 1999 i samband med kommunens tillkomst. Verksamheten inleddes i början av år Bolaget ägs till 100 % av Nykvarns Kommunkoncern AB och har till uppgift att främst förvalta hyresrätter och utveckla centrumfastigheterna i kommunen. Bolaget hade vid årsskiftet 2011/2012 två dotterbolag Nykvarns Centrum Fastighetsförvaltning AB samt Modulhus Norge 1 AB. Det senare avser ett förvärv av s k Första Bo lägenheter i bolagsform. Kommunfullmäktige fattade i juni beslut om att tillåta en försäljning av dotterbolaget Nykvarns Centrum Fastighetsförvaltning AB. Nyckeltal Nettoomsättning, tkr Balansomslutning, tkr Årets resultat, tkr Eget kapital, tkr Investeringar, tkr Soliditet % 5,4% 4,8% 4,8% 6,1% 8,9% Antal bostäder ca 550 Medeltal anställda AB Nykvarnsbostäder redovisar ett resultat för 2012 med +9,5 Mkr. Exklusive realisationsvinster redovisas ett resultat på -3,6 Mkr. Den 1 april tog bolaget över ansvaret av driften av fastighetsservice, lokalvård och teknisk verksamhet från kommunen. Ett intensivt arbete har pågått under året för att ta fram administrativa rutiner som stöd för det ökade uppdraget. Stor återhållsamhet har präglat framförallt den tekniska verksamheten då kostnadsminskningskravet på denna är betydande. antalet medarbetare har i och med övertagandet ökat från 7 till 37 personer. Under året har bolaget vänt sig till kommunen för kommunfullmäktigebeslut i tre ärenden av större vikt. Kommunfullmäktige har godkänt att AB Nykvarnsbostäder får försälja fastigheten Kaffekvarnen 4

33 Sida: 32 (54) och att bolaget får avyttra sitt dotterbolag Nykvarns Centrum Fastighetsförvaltning AB. Bolaget har också begärt och beviljats möjlighet att uppta lån på ca 5 Mkr för förvärv av fordon och maskiner mm för den verksamhet som flyttats över till bolaget. I samband med försäljningen av Kaffekvarnen 4 har bolaget återbetalat lån med 14,1 Mkr. Kommunfullmäktige beslutade i april om ett villkorat aktieägartillskott till bolaget på 15 Mkr. Skälet till detta ägartillskott är att vid värderingen av bolagets fastigheter har ett nedskrivningsbehov framkommit för fastigheten Grytan 6 där bl a kommunkontoret och Qulturum Sländan är hyresgäster. En bedömning har gjorts att bolagets ekonomi inte tillåter denna nedskrivning utan tillskott från ägaren. Bolaget har under 2012 förvärvat mark av kommunen (Sandtorp 3:5) för att under sommaren 2013 kunna uppföra 44 lägenheter i de sk Modulhusen på denna mark. Under planerar bolaget att uppföra ca 70 lägenheter i kvarteret Karaffen. Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns Brandförsvarsförbund är ett kommunalförbund som ansvarar för räddningstjänsten i Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö kommuner. Verksamheten finansieras genom en årlig avgift till förbundet. Kostnadsfördelningen baseras på folkmängden i respektive kommun och Nykvarns andel är för närvarande drygt 2 %. I förbundsområdet finns ca invånare. Inom medlemskommunerna finns åtta räddningsstyrkor dygnet runt, tre deltidsstyrkor, åtta räddningsvärn och en regional räddningscentral. På dagtid vardagar finns dessutom fem mindre räddningsstyrkor och under övrig tid extrapersonal i beredskap. Förbundets räddningscentral, Räddningscentralen i Stockholms län, drivs sedan 2009 tillsammans med Brandkåren Attunda. Övriga företag Här lämnas en kort beskrivning av de övriga företag eller motsvarande som bedrivs av annan juridisk person än kommunen oavsett om kommunen har ett reellt inflyttande eller inte. Dessa företag ingår inte i den sammanställda redovisningen. SYVAB är en förkortning av Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksaktiebolag. Kommunerna Botkyrka, Huddinge, Nykvarn, Salem, Stockholm och Södertälje äger gemensamt Himmerfjärdsverket och tillhörande tunnel- och ledningssystem. Bolagets samtliga kostnader täcks av kunderna, vilket innebär att resultatet alltid är noll. Kostnadsfördelningen baseras på folkmängden i respektive kommun vilket innebär att Nykvarns kommun står för knappt 3 % av bolagets kostnader. Nykvarns kommun har ett borgensansvar i bolaget motsvarande kommunens andel av upptagna lån. F n pågår en utredning om att utvidga bolaget till att även omfatta Ekerö kommun samt en utredning om eventuell försäljning av hela bolaget till Stockholms Stad. I Svealandsbanan har kommunen genom andelar i Mälardalstrafik AB ett minoritetsintresse. AB Vårljus bedriver institutioner för vård av ungdomar. Bolaget bildades gemensamt av ett antal kommuner när landstinget inte längre skulle ansvara för verksamheten. Nykvarns kommun har ett minoritetsintresse på 0,5 % av aktierna i bolaget. Kommuninvest Ekonomisk Förening har som syfte att uppnå långsiktigt goda villkor för medlemskommunernas finansiering. Kommuninvest står även till medlemmarnas förfogande för obunden rådgivning samt andra tjänster inom det finansiella området. Kommuninvests tjänster får utnyttjas av medlemmarna och av medlemmarna ägda företag. Kommunen har varit medlem sedan 2007.

34 Sida: 33 (54) Personalredovisning 2012 Medarbetarnas trivsel på arbetsplatsen ökar Ok Hela 93 % av medarbetarna uppger att de trivs på arbetsplatsen, ett utmärkt resultat. Föregående år (2011) var det 94 % som uppgav att de trivs på arbetsplatsen vilket tyvärr gör att vi inte riktigt når upp till målsättningen att trivseln ska öka. Svarsfrekvensen på årets medarbetarenkät har förbättrats med ca två procentenheter. Sjukfrånvaron ska uppgå till högst 5 % Ok Målet 2012 är en sjukfrånvaron på högst 5 % av totalt arbetad tid. Andelen sjukfrånvaro per den 31 december 2012 uppgick till 5,4 %, vilket är samma nivå som året innan. Ett bra resultat även om det ligger strax över det uppsatta målet. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron Kommunen anlitar alltid företagshälsovården i ett tidigt skede av en sjukdom och bedriver ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete. För att förebygga sjukfrånvaro erbjuds anställda en friskvårdssubvention på 1200 kronor per anställd och år samt en timmes friskvård i veckan på arbetstid, där arbetet så tillåter. Kommunen arbetar aktivt för att öka nyttjandegraden av friskvårdssubventionen som under år 2012 var 48 %. Det är tyvärr en liten minskning från höga 53 % år Flertalet arbetsplatser har friskvårdsombud som anordnar olika typer av aktiviteter, b la en årlig friskvårdsdag för all personal. Nykvarns kommun är en rökfri kommun vilket innebär att det är rökförbud under arbetstid och att det för den som vill även finns hjälp till rökavvänjning. Sjukfrånvaro - obligatorisk redovisning Av tabellen framgår att sjukfrånvaron av totalt arbetad tid 2012 är på samma nivå som år ,4 % är en låg sjukfrånvaro och ett bra resultat, trots att det är högre än det lågt satta prioriterade effektmålet på högst 5 %. Andelen långtidsfrånvaro av den totala sjukfrånvaron har minskat ytterligare. Detta år med drygt 5 procentenheter och i de olika åldersgrupperna har endast de som är 50 år eller äldre ökad sjukfrånvaro. Obligatorisk redovisning Alla Alla Alla Alla Män Män Män Män Kvinnor Kvinnor Kvinnor Kvinnor av sjukfrånvaro Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid 5,9% 5,6% 5,4% 5,4% 4,9% 4,6% 3,7% 4,2% 6,2% 5,8% 5,8% 5,6% Långtidsfrånvaro/Sjukfrånvarotid 52,3% 48,4% 44,6% 39,4% 63,5% 55,9% 51,9% 44,8% 50,3% 47,1% 43,4% 38,4% 29 år och yngre 4,5% 4,0% 5,9% 4,3% 1,5% 3,1% 8,9% 3,9% 5,4% 4,4% 4,9% 4,4% år 6,0% 6,2% 5,7% 5,3% 7,8% 4,9% 2,4% 3,6% 5,7% 6,4% 6,4% 5,6% 50 år eller äldre 6,2% 5,3% 5,0% 5,8% 3,4% 4,7% 3,8% 4,9% 7,0% 5,5% 5,4% 6,0%

35 Sida: 34 (54) Sjukfrånvaro per verksamhet Sjukfrånvaro per verksamhet i % av tillgänglig tid Utbildningsverksamhet 5,0% 6,5% 6,1% 5,4% 6,0% Kultur och fritid (inkl bibliotek) 2,4% 2,0% - - Vård och omsorg 7,6% 6,5% 5,5% 6,9% 6,2% Samhällsbyggnad, miljö och teknisk verksamhet 0,4% 5,0% 6,8% 7,4% 4,8% Kommungemensamma verksamheter 6,6% 2,1% - Ekonomi 2,3% 1,5% 1,5% Kommunledning 3,2% 0,0% 0,0% Kundcenter 3,1% 6,2% 4,3% Personal 1,4% 1,4% 5,2% Uppdrag och planering 0,8% 1,6% 3,0% I likhet med tidigare år är sjukfrånvaron högst inom vård och omsorg samt utbildningsverksamheten. Då det gäller övriga verksamheter har de alla ett mycket lågt antal medarbetare vilket gör att små förändringar, som exempelvis en längre tids frånvaro av enstaka medarbetare, ger stora utslag i det statistiska materialet. Frisknärvaro Frisknärvaro* (%) Andel frisknärvaro 34% 31% 30% 32% 27% Andel frisknärvaro, män 50% 49% Andel frisknärvaro, Kvinnor 28% 23% Frisknärvaro per verksamhet Pedagogisk verksamhet 30% 25% 26% 29% 25% Vård och omsorg 31% 35% 34% 35% 30% Samhällsbyggnad, miljö och teknisk verksamhet 77% 39% 37% 32% 38% Kommungemensamma verksamheter 52% 52% Ekonomi 57% 43% 43% Kommunledning 50% 100% 100% Kundcenter 40% 50% 20% Personal 33% 0% 25% Uppdrag och planering 50% 40% 50% *Andel anställda utan registrerad sjukfrånvaro. Andelen anställda utan registrerad sjukfrånvaro har minskat med 4,6 procentenheter i förhållande till mätningen i december 2011, vilket är ett observandum att reflektera över. Frisktalen är till viss del väderberoende, en bra sommar ger högre frisknärvaro under hösten och tvärtom. Sommaren 2012 var en av de sämre (vädermässigt) på många år.

36 Sida: 35 (54) Antal anställda per 31 december Antal anställda per 31 december Antal tillsvidareanställda Antal tillsvidareanställda, män Antal tillsvidareanställda, kvinnor Antal tidsbegränsat anställda** Antal tidsbegränsat anställda, män Antal tidsbegränsat anställda, kvinnor Totalt antal årsarbetare Antal tillsvidareanställda årsarbetare* * Antal tillsvidareanställdas sammanlagda sysselsättningsgrad omräknat till heltid ** Alla anställda som har tidsbegränsad anställning t ex vikarier och projektanställda Antalet anställda har vid mättillfället den 31 december minskat med 12 medarbetare jämfört med år Minskningen är en effekt av att kommunens teknik- och fastighetsdrift flyttades till AB Nykvarnsbostäder den 1 april Genomsnittlig sysselsättningsgrad Genomsnittlig sysselsättningsgrad % Genomsnittlig sysselsättningsgrad 92% 93,1% 93% 94% 94% Genomsnittlig sysselsättningsgrad, män 96% 96% 93% Genomsnittlig sysselsättningsgrad, kvinnor 93% 93% 94% Andel med heltidsanställning 71% 75% 76% 78% 78% Andel män med heltidsanställning 80% 91% 89% 90% 83% Andel kvinnor med heltidsanställning 70% 71% 74% 76% 77% Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökar långsiktigt och det är kvinnorna som står för ökningen, kvinnorna har för första gången en högre genomsnittlig sysselsättningsgrad än männen. I tabellen kan vi även se att skillnaden mellan kvinnor och män, då det gäller andelen medarbetare med heltidsanställning, minskar. Genomsnittlig ålder Genomsnittlig ålder Genomsnittlig ålder Genomsnittlig ålder, män Genomsnittlig ålder, kvinnor Antal anställda 60 år och äldre Antal anställda 60 år och äldre, män Antal anställda 60 år och äldre, kvinnor Genomsnittsåldern fortsätter så sakteliga att öka och uppgår till 46,9 år den 31 december Andel anställda per åldersgrupp % Andel (%) anställda per åldergrupp % 7% 6% 5% 8% % 25% 23% 22% 20% % 27% 31% 32% 32% % 27% 27% 26% 26% 60-13% 14% 14% 15% 14% Summa 100% 100% 100% 100% 100% Andelen yngre än 29 år har ökat med 2,5 % och andelen anställda mellan år har minskat 2,1 %. I övrigt är det endast mycket små förändringar i jämförelse med år 2011.

37 Sida: 36 (54) Beräknade pensionsavgångar Beräknade pensionsavgångar Antal totalt Antal, män Antal, kvinnor Antalet medarbetare som uppnår 65 års ålder (pensionsålder) är mellan st per år fram till år Den enskilda yrkesgruppn där vi finner flest medarbetare, som uppnår 65 år är förskolelärare. Fram till och med år 2018 kommer 12 förskolelärare att uppnå 65 års ålder. Personalkostnader Personalkostnader (tkr) Lönekostnader Arbetsgivaravg och avtalförsäkringar Pensioner exkl löneskatt Personalsociala kostnader Summa Personakostnader/Verksamhetens bruttokostn 60% 61% 61% 59% 57% Personalkostnaderna inklusive pensioner svarar för 57 % av kommunens totala driftskostnader, vilket är en minskad andel men fortfarande den enskilt största kommunala utgiftsposten. Löneutveckling 2012 Sveriges Kommuner och Landsting gjorde bedömningen under våren 2012 att timlöneutvecklingen för hela ekonomin kommer att ligga runt 3,1-3,9 % per år under perioden För Nykvarns kommun resulterade lönerevisionen till en total löneökning med 2,91 %. Ekonomisk redovisning Förändringar av VA-kollektivets redovisning Under 2011 gjordes vissa förändringar i VA-kollektivets redovisning för att bättre anpassa redovisningen till gällande rekommendationer och redovisningsprinciper. VA-kollektivets resultat påverkar inte kommunens driftredovisning. VA-kollektivets resultat framgår av den separata resultaträkningen för VA. Resultatet för VA-kollektivet är tkr vilket kan jämföras med resultatet 2011 som var tkr. VA-kollektivets resultat har tidigare "öronmärkts" i kommunens balansräkning som en del i det egna kapitalet. I årsredovisningen 2011 har denna post omklassificerats till förutbetalda intäkter från VA-kollektivet. Kommunen har f n en skuld till VA-kollektivet bestående av de årliga resultaten. De årliga resultaten och det ackumulerade resultatet framgår av nedanstående tabell. VA-verksamhet Tkr År Resultat Tkr Ackumelerat resultat VA-kollektivets anslutningsavgifter har behandlats i enlighet med en ny redovisningsprincip. 15 % intäktsförs det år anslutningsavgiften faktureras. Resterande del redovisas som en förutbetald intäkt som fördelas på anläggningens kvarvarande beräknade livstid. På så sätt matchas anslutningsavgifterna mot anläggningens avskrivningstid som i normalfallet är 50 år.

38 Sida: 37 (54) Medfinansiering av statlig infrastruktur I de fall kommunen är medfinansiär i en statlig infrastruktursatsning ska kommunens bidrag bokföras i balansräkningen det år kommunen fattar beslut om ett sånt bidrag. Därefter ska bidraget upplösas och kostnadsföras under en period av maximalt 25 år. Kommunen har fattat beslut om ett sådant bidrag för den planerade trafikplatsen vid Almnäsområdet och olika säkerhetslösningar på väg 509 (Järnavägen). Båda dessa bidrag upplöses på 25 år. Beslut finns ännu inte om bidraget till stationsprojektet där tunneln kommer att ägas av Trafikverket och delfinansieras med ett bidrag från kommunen. Pensionsredovisning/-förpliktelser I årsredovisningen har pensionsskulden och årets förändring redovisats enligt gällande rekommendationer och pensionsadministratörens (KPA) beräkning. Avsättningen inklusive löneskatt har ökat med ca 3,8 Mkr jämfört med årsredovisningen Den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse har minskat med 1,7 Mkr jämfört med årsredovisningen Kommunen har i samband med budget och årsredovisning beslutat att pensionsåtagandet återlånas till verksamheten med undantag av att i slutet av 2007 beslutade kommunfullmäktige om en långsiktig placering på 15 år för att möta de framtida ökade pensionsutbetalningarna. Placeringen på 110 Mkr genomfördes i början av Marknadsvärdet på placeringen är i årsskiftet 2012/2013 drygt 122 Mkr. Under har fyra utbetalningar skett (garanterade nollkupongare) på tillsammans ca 28,1 Mkr. Utbetalningen för 2012 på 8,0 Mkr har påverkat de finansiella intäkterna och därmed bidragit till att finansiera kommunens verksamheter inklusive pensionskostnader. Placeringen har skett i enlighet med finanspolicyns krav på risk. De närmaste åren kommer kommunens pensionsavsättning att öka årligen inom intervallet 1,2 2,0 Mkr. Den del som är redovisad som ansvarsförbindelse, dvs äldre intjänade pensioner, kommer att minska kraftigt de närmaste åren. Det beror på stora utbetalningar och att utbetalningarna är större än den ränte- och basbeloppsberäkning som görs av ansvarsförbindelsen. Ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt beräknas minska med drygt 15 Mkr till slutet av Sammantaget innebär det att kommunens pensionskostnad kommer att vara relativt oförändrad om man jämför dagens utbetalningar med 2015 års utbetalningar. Nedan redovisas upplysningar om kommunens pensionsförpliktelser vid tidpunkten för årsredovisningen med jämförelse med föregående år. Pensionsförvaltning tkr Årets värde års värde Avsättningar (inkl särskild löneskatt) för pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelser (inkl särskild löneskatt) dvs pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningarna Total pensionsförpliktelse Finansiella placeringar avsedda för att finansiera framtida pensionsutbetalningar (se spec nedan) Bokfört värde Marknadsvärde Återlånade medel Definitioner Pensionsförpliktelse juridiskt bindande utfästelse till anställd eller förtroendevald, att efter anställningens slut betala ut ersättning (pension), Pensionsmedel tillgång som enligt särskilt beslut förvaltas för att i framtiden användas för utbetalning av pensioner. Avsättningar pensionsförpliktelser som inarbetats från och med 1998 och skall redovisas på balansräkningens passivsida. Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inarbetats före 1998 vilka redovisas bland ansvarsförbindelser. Återlånade medel skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, angivna till marknadsvärde. Avkastning summan av direktavkastning och förändring av marknadsvärdet.

39 Sida: 38 (54) Pensionsavtal/särskilda villkor/visstidsförordnande Kommunen har inga utfästelser i form av särskilda pensionsavtal eller liknande. Interna redovisningsprinciper Personalomkostnader Arbetsgivaravgifter har påförts respektive verksamhet genom automatiska procentpåslag i samband med löneredovisningen. Följande procentsatser har använts: Förtroendevalda 31,42 % Kommunala avtal 38,46 % Internränta Vid beräkning av internränta används nominell metod. Internräntan 2012 har varit 4,2 % och beräknas på bokfört värde. Risk och kontroll Risk och kontroll Kommunens ekonomi är utsatt för olika typer av risker. Vanliga risker är ränterisker, placeringsrisker, borgensrisker, företagsrisker, kostnads- och intäktsrisker samt interna risker. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas förutom av kommunens egna beslut även av förändringar i vår omvärld. Nedan visas hur kommunens kostnader och intäkter kan komma att påverkas av olika förändringar. Förändring Påverkan ekonomi Löneförändring 1 % 2,4 Mkr Tio heltidstjänster +/- 3,8 Mkr Prisförändring 1 % 2,0 Mkr Förändring av försörjningsstöd 10 % +/- 0,7 Mkr Ränteeffekt upplåning 10 Mkr 0,4 Mkr Förändring skatteintäkter o statsbidrag vid ökning/minskning 100 invånare +/- 4,2 Mkr Förändring med 1 % i skatteprognosen +/- 4,0 Mkr Förändring av skatteuttaget med 10 öre +/- 2,0 Mkr Ränterisk Kommunen har i sin finanspolicy definierat den ränterisk som får tas. Andel rörliga lån % Snittlöptid 2-4 år Förfall max 20 % inom ett år (exklusive andelen rörligt lån) En låneportfölj har skapats med s k ränteswapar med spridda förfallodagar i enlighet med finanspolicyn. Under hösten har en översyn gjorts av kommunens innehav av ränteswapar. De gamla har stängts ner och nya har öppnats för att få en bättre överensstämmelse med finanspolicyns ramar för ränterisk. Den övervägande delen av kommunens upplåning vidareutlånas till AB Nykvarnsbostäder. Placeringsrisk Kommunens likvida medel är placerade i svensk bank på rörliga konton varför placeringsrisken är mycket låg. Den långsiktiga placeringen som gjorts för framtida pensionsutbetalningar garanteras av Nordea Bank på slutdagen. Under perioden är placeringen garanterad en fast utdelning på tillsammans 28,1 Mkr. Borgensrisk Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsskiftet 2012/2013 till 5,4 Mkr eller 574 kr per invånare. Det största åtagandet avser borgen för lån i det av kommuner ägda bolaget SYVAB. Kommunen tecknar inte borgen för sitt helägda bolag AB Nykvarnsbostäder utan har istället valt att sköta

40 Sida: 39 (54) upplåningen för bolagets räkning. Kommunens medlemskap i Kommuninvest innebär också ett solidariskt borgensansvar. Åtagandet är i ett underavtal begränsat till det lånebelopp som kommunen har i Kommuninvest i Sverige AB. Vid årsskiftet har kommunen en upplåning hos Kommuninvest på 320 Mkr. Det kommunala förlustansvaret för egna hem enligt de regler som gäller för statligt reglerade bostadslån är begränsat till 40 % av låne- respektive garantibeloppen. Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick dessa åtaganden till 0,1 Mkr. Under 2012 har inga borgensåtaganden behövt infrias av kommunen. Företagsrisk AB Nykvarnsbostäders soliditet har förbättrats under Bolaget har under 2011 fått ett nytt ägardirektiv om en soliditet på lägst 5 procent och högst 20 procent. Vid utgången av 2014 ska soliditeten uppgå till minst 7 procent. Ett förslag till helt nya ägardirektiv är under framtagande. Beslut har tagits om att försälja delar av AB Nykvarnsbostäders bestånd för att skapa ekonomiska möjligheter till att egenfinansiera en större del av behovet av att renovera badrum och byta stammar. Interna risker Intern kontroll ska bl a säkerställa att verksamheterna bedrivs utifrån fastställda mål och fattade beslut samt att kommunens tillgångar skyddas från missbruk och oegentligheter. Kommunen har påbörjat en utveckling av arbetet med att stärka den interna kontrollen men har tvingats p g a resursbrister till att tillfälligt omprioritera från ett helhetsgrepp till punktinsatser. Under 2011 har kommunfullmäktige beslutat om policy och rutiner för resor, konferenser, kurser och representation. Problem finns för närvarande med intern kontrollen till det största verksamhetssystemet, ProCapita, som administrerar vård- och omsorgs individärenden, biståndsbeslut, avgiftssättning m m. Redovisningsprinciper Kommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i Kommunallagen, den kommunala redovisningslagen (KRL) samt det kommunala redovisningsrådets (RKR) rekommendationer och uttalanden. Avvikelser Kommunen uppfyller inte det krav som finns i KRL 2 kap 8 beträffande dokumentation av redovisningssystemet. En ambition finns att inom de närmaste åren färdigställa dokumentationen. Grundläggande redovisningsprinciper Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk och anses ha en ekonomisk livslängd på mer än tre år är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Exploatering Rådet för kommunal redovisning har tagit fram en idéskrift om redovisning av kommunal markexploatering. Någon rekommendation finns inte framtagen. Nykvarns kommun tillämpar idéskriftens förslag. Avskrivningar Avskrivningarna beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningarna sker linjärt och görs med några få undantag månadsvis från och med månaden efter anläggningen eller anskaffningen tas i bruk. Avskrivning av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod där viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings förslag till avskrivningstider. Interimsfordringar/skulder Kundfakturor utställda efter årsskiftet ( ), upplupna intäkter och förutbetalda kostnader som avser redovisningsåret har redovisats som fordran och har därmed tillgodogjorts resultatet. Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet ( ), upplupna kostnader och förutbetalda intäkter som avser redovisningsåret har redovisats som skuld och belastat årets resultat.

41 Sida: 40 (54) Investeringar Som investering avses anskaffning av tillgång med en ekonomisk livslängd på tre år eller längre, och ett anskaffningsvärde över kronor. Pensionsförpliktelser Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner som intjänats därefter samt garantipensioner redovisas som avsättning. Individuella pensionsdelar redovisas som kortfristig skuld för utbetalning till placeringar året efter. För samtliga pensionsförmåner redovisas upplupen löneskatt. Kommunen har ingen utfästelse om visstidspension. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden har beräknats per för visstidsanställda och ferieanställda och inkluderar även okompenserad övertid. Semesterlöneskulden redovisas som en kortfristig skuld. Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kommunal redovisning periodiseras och redovisas kommunalskatten det år då den beskattningsbara inkomsten intjänats av den skatteskyldige. Sveriges Kommuners och Landstings prognos i december används i årsredovisningen och Sveriges Kommuner och Landstings prognos i augusti används i delårsbokslutet. För respektive år redovisas kommunalskatteintäkter enligt följande: De preliminära månatliga skatteinbetalningarna En prognos över slutavräkningen för innevarande år Slutreglering för året innan bokslutsåret Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den sammanställda redovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 20 %. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Med förvärvsmetoden avses att kommunens bokförda värden på aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagets egna kapital vid förvärvstillfället. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats.

42 Sida: 41 (54) Driftredovisning DRIFTBUDGET 2012 Aktuell budget 2012 per Intäkter Kostn Netto Intäkter Kostn Netto Budget Nämnd - enhet budget utfall avvikelse KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSE Kommunstyrelsen Kommunchef Personal Ekonomi Uppdrag/Planering Mark och exploatering VA Lokalstrateg/Fastighet Teknikstrateg Kundcenter Information IT Bibliotek Kultur och Fritid Reception/Kontorsservice Teknisk drift/fastighetsförvaltning Lokalvård Summa vht UTBILDNINGSNÄMND Utbildningsnämnden , Gemensam administration Gammeltorp/Tallbacken fsk Lillhaga/Winklerska fsk Sandtorp/Skogsbacken fsk Taxinge/Hökmossen fsk Björkesta rektorsområde Turinge rektorsområde Lillhaga rektorsområde Särskola o BBSS Summa vht VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND Vård och omsorgsnämnden Gemensam administration IFO Lugnet Hemtjänst Myndighetschef LSS o SoL VFF-boende i egen regi ENK flyktingbarn o SFB (f.d LASS) Arb.markn.åtgärder Summa vht BYGG- OCH MILJÖNÄMND Bygg-och miljönämnden Samhällsbyggnad och miljö Summa vht VALNÄMND REVISION ÖVERFÖRMYNDARE VERKSAMHETENS NETTOKOSTN Reavinster Verksamhetens nettokostnad inkl reavinster

43 Sida: 42 (54) Investeringsredovisning 2012 Nämnd/verksamhet Budget 2012 Överfört fr 2011 Tilläggsbudget 2012 Total budget 2012 inkomster 2012 utgifter 2012 netto 2012 Budget avvikelse KOMMUNSTYRELSE Kommunstyrelsen Kommunledningsfunktioner Uppdrag/Planering Vatten och Avlopp Kundcenter Delsumma UTB ILDNINGSNÄMND Förskola Grundskola Särskola Kulturskola Delsumma VÅRD-OCH OMSORGSNÄMND Socialtjänst Arbetsmarknadsåtgärder Flyktingmottagning Äldreomsorg o VFF enl SoL Insatser enl LSS och LASS Delsumma BYGG-OCH MILJÖNÄMND Plan-och byggverksamhet Miljö-och hälsoskydd Delsumma SUMMA INVESTERINGAR Större investeringsprojekt överstigande 2 Mkr Investeringsprojekt över 2 Mkr Projekttid Redovisningsår 2012 Budget/redov hela proj Budget/prognos hela proj Planerat färdigställt Årsbudget Nettoutfall Total Total budget redovisning Återstår budget Prognos tot kostn Verksamhet/projekt Startår Kulturmagasinet Ge Järnet 2007? Digitaliserade klassrum Södertäljevägen GC-väg Hökmossbadet upprust/utv Vattenreservoar 2009? Stationsprojekt (tunnel o Centrumv.) Industrispår förlängning eu-proj Slutredov. Energisparåtgärder fastigheter Slutredov. Boende psykiskt funktionshindrade Lundavägen GC-väg etapp Lundavägen GC-vägen etapp LSS-boende för vuxna Förskola Strängbetong 2011? Samordning Gatukontor/återvinning 2013? Infartspark.o gångbro Trädgårdsv Trafikåtgärder väg ? Skollokaler i ansl.till bef.skolor?? Lokalanpassning adm Slutredov.

44 Sida: 43 (54) Exploateringsredovisning Ackumul. Ackumul. Ackumul. Exploatering Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Netto Inkomster Utgifter Netto Projekt (tkr) tom 2011 tom tom 2012 tom 2012 tom 2012 Anm. Mörby etapp 3-4* Delavslutad Mörby etapp Brokvarn* Delavslutad Strängbetong Hökmossen Hökmossen 1b Gamla Idrottsplatsen Holländaren Summa * delavslutat; här redovisas kvarvarande värden i ackumulerat nettokolumnen Mörby industri- och arbetsplatsområde etapp 1-4 Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Beräknade Beräknade tkr tom 2011 tom tot ink tot utg Etapp 1 Utredn rondell mm Etapp 2 Markberedning för industriändamål o infrastruktur Etapp 3-4 Inkomster Tomtförsäljning VA anslutningsavgifter Gator, GC-vägar Övriga inkomster Utgifter Gator, GC-vägar Park VA-investeringar Industrispår Mark- o fastighetsbildning, adm Övrigt Totalt Mörby Netto Brokvarn - exploatering Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Beräknade Beräknade tkr tom 2011 tom tot ink tot utg Detaljplan Konsult, utredningar mm Inkomster Tomtförsäljning VA-anslutningar Avtal Mälarhus AB Övriga inkomster 315 Utgifter Markköp Utbyggnad gator, VA mm Utredn, proj o fast bildn Räntekostnader Flytt av fotbollsplan; utjämn ytor Totalt Brokvarn Netto

45 Sida: 44 (54) Resultaträkning Belopp i tkr Kommunen Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen Budget Verksamhetens intäkter Not Not varav realisationsvinster Not Not Jämförelsestörande intäkter Not Not Verksamhetens kostnader Not Not Jämförelsestörande kostnader Not Avskrivningar och nedskrivningar Not Not Justering nedskrivning föregående år Not Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Not Not Generella statsbidrag och utjämning Not Not Finansiella intäkter Not Not Finansiella kostnader Not Not Andelar i koncernföretag 1 Jämförelsestörande finansiell kostnad Not Not Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skatt på årets resultat Årets resultat Not Mot balanskravet redovisat resultat Årets resutat enl resultaträkning Avgår: samtliga realistionsvinster Jämförelsestörande finansiell kostnad Tillägg: realisationsvinster enl undantagsmöjlighet 0 0 Resultat enligt balanskravet Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5 : Tillägg: ianspråktagande av sparande Tillägg: reaförluster enl undantagsmöjlighet Justerat resultat

46 Sida: 45 (54) Balansräkning Belopp i tkr Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Not Not Mark, byggnader och tekniska anläggn Not Not Maskiner och inventarier Not Not Finansiella tillgångar Not Not Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag till statlig infrastruktur Not Not Summa bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd lager och exploateringstillgångar Not Not Fordringar Not Not Kassa, Bank Not Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Not Not Därav årets resultat Avsättningar Avsättningar till pensioner Not Not Avsättning till skatter 0 Not Skulder Långfristiga skulder Not Not Kortfristiga skulder Not Not Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER STÄLLDA PANTER Not 23 Inga Inga Not 44 Inga Inga ANSVARFÖRBINDELSER, PENSIONER Not Not BORGENSÅTAGANDEN Not Not

47 Sida: 46 (54) Kassaflödesanalys Belopp i tkr Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Not /- Justering för övriga post Justering för gjorda avsättningar Not Not /- Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not Not 15, 25, /- Justering för ianspråktagna avsättningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital /- Ökning/minskning kortfristiga fordringar Not Not /- Ökning/minskning exploateringstillgångar Not Not / Ökning/minskning kortfristiga skulder Not Not Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN - Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Not Not Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Not Not Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not Not Investering i finansiella anläggningstillgångar Not Not Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Not Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSERINGSVERKSAMHETEN + Nyupptagna lån Not Not Amortering av skuld Not Not Ökning av långfristiga fordringar Not 14 0 Not Minskning av långfristiga fordringar Not Not Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Not Not Likvida medel vid årets slut Not Not Årets kassaflöde RÄNTEBÄRANDE NETTOTILLGÅNG/SKULD Räntebärande nettotillgång/skuld vid årets början Räntebärande nettotillgång/skuld vid årets slut

48 Sida: 47 (54) Notförteckning Nykvarns kommun Resultaträkning Belopp i tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Not 5 Skatteintäkter Intäkter enl driftredovisning Preliminär kommunalskatt Externt finansierade projekt (Turinge) Prel slutavräkning bokslutsåret Intäkter fördelas enl nedan: Slutreglering året innan bokslutsåret VA-avgifter Summa Anslutningsavgifter VA Barnomsorgsavgifter Not 6 Bidrag/avgifter från utjämnings- Äldreomsorgsavgifter systemen och generella statliga bidrag Övrig avgifter Mellankommunal kostnadsutjämning Tomträttsavgälder Inkomstutjämning Övriga hyror och arrenden bidrag Försäljning av verksamhet avgift 0 Försäljn av anläggningstillgångar Kostnadsutjämning Övriga intäkter bidrag Statsbidrag avgift AMS bidrag Införandebidrag 0 EU-bidrag Regleringsbidrag/avgift Övriga bidrag bidrag Ersättning enl LASS avgift 0 Interna kommunala vht-lokaler Utjämning LSS Interna prestationsersättningar bidrag Interna intäkter avgift 0 Varav interna prestationsersättningar Fastighetsavgift Övriga resultatpåverkade intäkter Summa Summa externa intäkter Not 7 Finansiella intäkter Not 2 Realisationsvinster Ränteintäkter AB Nykvarnsbostäder Tomträtter villatomter Pensionsplacering Stångarö Ränteintäkter övriga Mörby mark Aktieutdelning 313 Mörby tomträtter Summa Brokvarn villatomter Not 8 Finansiella kostnader Övrig markförsäljning 545 Bankkostnader Summa Dröjsmålsränta 5 8 Not 3 Jämförelsestörande intäkter Räntekostnad för lån Premieåterbetalning AGS-KL Övriga finansiella kostnader Premieåterbetalning AVBF-KL Summa Summa Not 9 Jämförelsestörande finansiell kostnad Not 4 Verksamhetens kostnader Sänkning diskonteringsräntan pensioner Kostnader enl driftredovisning Externt finansierade projekt (Turinge) Not 10 Årets resultat Justerad driftredovisning -33 Mot balanskravet redovisat resultat Kapitalkostnader Årets resutat enl resultaträkning Fördelas enl nedan: Avgår: samtliga realisationsvinster Löner Sänkning diskonteringsräntan pensioner Sociala avgifter enl lag och avtal Tillägg: Reavinster enl undantagsmöjligh 0 0 Pensionsutbetalningar Resultat enligt balanskravet Pensioner individuell del Pensionsavsättningar Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5 : 0 0 Övriga kostnader Lokaler och anläggningskostn Tillägg: ianspråktagande av sparande 0 0 Material och varor Tillägg: Reaförlust enl undantagsmöjligh 0 0 Köp av verksamhet Justerat resultat Bidrag och transfereringar Interna kommunala vht-lokaler Interna prestationsersättningar Varav interna prestationsersättningar Pensionskostnader 0 Övriga resultatpåverkade kostnader Summa externa kostnader

49 Sida: 48 (54) Notförteckning Nykvarns kommun Balansräkning Belopp i tkr Not 11 Immateriella tillgångar Not 13 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Maskiner Årets nyanskaffning Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ombokning IB anskaffn.värde 965 Årets avskrivning Årets nyanskaffningar Omklassificering 0 0 Ackumulerade avskrivningar Summa bokfört värde Ombokning IB ack. avskr Immateriella tillgångar Årets avskrivning Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggnings- Försäljning tillgångar Utrangering Markreserv Utgående bokfört värde Anskaffningsvärde Ombokning IB anskaffn.värde 0-24 Inventarier Årets nyanskaffningar Anskaffningsvärde Avyttring Ombokning IB anskaffn.värde 11 Omklassificering Årets nyanskaffningar Utgående bokfört värde Ackumulerade avskrivningar Ombokning IB ack. avskr. -11 Verksamhetsfastigheter Årets avskrivning Anskaffningsvärde Utrangering Ombokning IB anskaffn.värde Utgående bokfört värde Årets nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar Byggnadsinventarier Ombokning IB ack. avskr. 298 Anskaffningsvärde Årets avskrivning Årets nyanskaffningar 0 0 Omklassificering Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Årets avskrivning Omklassificering 0 Fastigheter för affärsverksamhet Utgående bokfört värde Anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar 0 0 Bilar och transportmedel Ackumulerade avskrivningar 0 0 Anskaffningsvärde Årets avskrivning Årets nyanskaffningar 58 0 Omklassificering* Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Årets avskrivning Försäljning Publika fastigheter Utrangering Anskaffningsvärde Utgående bokfört värde Ombokning IB anskaffn.värde Årets nyanskaffningar Datorer Ackumulerade avskrivningar Anskaffningsvärde Ombokning IB ack. avskr Ombokning IB anskaffn.värde Årets avskrivning Årets nyanskaffningar Omklassificering Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Ombokning IB ack. avskr Årets avskrivning Fastigheter för annan verksamhet Utrangering Anskaffningsvärde Utgående bokfört värde Ombokning IB anskaffn.värde Årets nyanskaffningar Investering i fastigh ej ägd av kommunen Ackumulerade avskrivningar Anskaffningsvärde Ombokning IB ack. avskr. 502 Ombokning IB anskaffn.värde Årets avskrivning Årets nyanskaffningar Omklassificering 51 0 Ackumulerade avskrivningar Nedskrivning Ombokning IB ack. avskr Utgående bokfört värde Årets avskrivning Omklassificering 672 Vatten och avlopp Utgående bokfört värde Anskaffningsvärde Ombokning IB anskaffn.värde Konst Årets nyanskaffningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets nyanskaffningar 0 0 Ombokning IB ack. avskr Försäljning 0 0 Årets avskrivning Omklassificering 0 0 Omklassificering Utgående bokfört värde Utgående bokfört värde Summa bokfört värde maskiner och Pågående ny-, till- och ombyggnad inventarier Anskaffningsvärde Årets förändring 0 * Fastigheter för affärsverksamhet Nyanskaffningar Elektrificering industrispår Överfört till färdiga anl.tillgångar Anskaffningsvärde Överfört till driftkostnad Medfinansering Utgående bokfört värde Nettoinvestering Summa bokfört värde mark, byggnader och tekniska anläggningar

50 Sida: 49 (54) Notförteckning Nykvarns kommun Balansräkning Belopp (tkr) Not 14 Finansiella tillgångar Not 19 Eget kapital Långfristiga fordringar Ingående eget kapital enl fastställd balansräkning AB Nykvarnsbostäder Effekt av byte av redovisningsprincip Summa Ingående eget kapital justerat i enlighet med ny princip Årets resultat Aktier och andelar Summa utgående eget kapital Nykvarns Kommunkoncern AB Reservering för "balansfond" AB Nykvarns Bostäder 0 0 Not 20 Avsättningar till pensioner SYV AB Ingående avsättning inkl löneskatt Kommuninvest 1) Pensionsutbetalningar Kommentus 3 3 Nyintjänad pension Svealandsbanan Ränte- och basbeloppsuppräkningar AB Vårljus Förändring av löneskatt Summa Övrigt Värdepapper Sänkning av diskonteringsräntan Nordea Utgående avsättningar pensioner Kommuninvest Avsättning avgångsvederlag Summa Utgående avsättningar Summa finansiella tillgångar Not 21 Långfristiga skulder 1) Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser Nordbanken Hypotek inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har Kommuninvest därefter beslutat om insatsemissioner om 27,1 tkr för Nykvarns Checkräkningskredit 0 0 kommun. Nykvarns kommuns totala andelskapital uppgick Skuld anl/anslutningsavgift till 447,1 tkr. Ack.uppl.anl/anslutningsavgift Not 15 Bidrag till statlig infrastruktur Summa Ingående beslutat bidrag till Beviljad checkkredit statlig infrastruktur Ej utnyttjad chekräkningsredit Årets beslutat bidrag till infrastruktur Not 22 Kortfristiga skulder Ack.upplösn. statlig infrasstruktur Leverantörsskulder Årets bidrag till statlig infrastruktur Personalens skatter och avgifter Summa Upplupen semesterlöneskuld, övertid Not 16 Förråd, lager och exploateringstillgångar Pensionsskuld individuell del Exploateringsområden Löneskatt på individuell del Ingående bokfört värde Upplupna räntekostnader Omklassificering anläggnings tillg Turingeprojektet Årets inkomster Övr upplupna kostnader o förutbet intäkter Årets utgifter Skatteskuld Omklassificering övrigt Förutbetald intäkt VA kollektivet Överfört till driftredovisning Övrigt Summa Summa Summa bokfört värde förråd, lager Not 23 Ansvarsförbindelser, borgensåtaganden och ställda panter och exploateringstillgångar Ställda panter Inga Inga Ingående avsättning inkl löneskatt Not 17 Fordringar Pensionsutbetalningar Kundfordringar Nyintjänad pension Reversfordran Nykvarnkommunkoncern 0 0 Ränte- och basbeloppsuppräkningar Räntefordran Förändring av löneskatt Momsfordringar Sänkning av diskonteringsräntan Klientmedel Övrigt Upplupna skatteintäkter Utgående avsättning Övr upplupna intäkter o förutbet kost Pensionsutfästelse (Brandförsvarsförbund) Fordran AGS-KL, AFA o löneskatt 0 0 Summa pensionsförpliktelser Övrigt Förlustansvar för egna hem Summa Borgen SYV AB Not 18 Kassa och bank Summa borgensåtagande Kassa Nykvarns Kommun har ingått en solidarisk borgen Plusgiro såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB. Placeringskonto Åtagandet är i ett underavtal begränsat till det lånebelopp som Summa kommunen har i Kommuninvest Sverige AB. Nykvarns kommun hade vid 2012 års slut en ägarandel i kommuninvest som uppgick till 0,16 procent. Leasingåtagande Årets leasingavgifter Leasingavgifter inom 1 år 0 0 Leasingavgifter inom 2-5 år Leasingavgifter över 5 år

51 Sida: 50 (54) Notförteckning Sammanställd redovisning Resultaträkning Belopp i tkr Not 24 Verksamhetens intäkter Nykvarns kommun AB Nykvarnsbostäder Eliminering intern försäljn Summa externa intäkter Not 25 Reavinster Nykvarns kommun AB Nykvarnsbostäder Summa Not 26 Jämförelsestörande intäkter Nykvarns kommun Summa Not 27 Verksamhetens kostnader Nykvarns kommun AB Nykvarnsbostäder Nykvarns Kommunkoncern AB Eliminering intern försäljning Summa vht:s kostnader Not 28 Jämförelsestörande kostnader AB Nykvarnsbostäder Arvode till avgående VD 0 0 Summa 0 0 Not 29 Avskrivningar och nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Mark, byggn och tekniska anläggn Maskiner och inventarier Justering nedskrivning föregående år Summa Not 30 Finansiella intäkter Nykvarns kommun AB Nykvarnsbostäder Nykvarns Kommunkoncern AB Eliminering interna poster Summa Not 31 Finansiella kostnader Nykvarns kommun AB Nykvarnsbostäder Eliminering interna poster Summa

52 Sida: 51 (54) Notförteckning sammanställd redovisning Balansräkning Belopp i tkr Not 32 Immateriella tillgångar Not 39 Kassa och bank Anskaffningsvärde Nykvarns kommun Årets nyanskaffning AB Nykvarnsbostäder Ackumulerade avskrivningar Nykvarns Kommunkoncern AB Årets avskrivning Summa Summa bokfört värde Not 40 Eget kapital Immateriella tillgångar Ingående eget kapital Not 33 Mark, byggnader och tekniska anläggnings- Justerad nedskrivning föreg.år tillgångar Ändring av redovisningsprincip Anskaffningsvärde Årets resultat Årets nyanskaffningar Summa eget kapital Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivning och nedskrivning Not 41 Avsättningar till pensioner o skatter Omklassificeringar Nykvarns kommun Omfört till anl.kost AB Nykvarnsbostäder Omfört till drifkostnader -124 Summa Försäljning Utgående bokfört värde Not 42 Långfristiga skulder Not 34 Maskiner och inventarier Nykvarns kommun Anskaffningsvärde AB Nykvarnsbostäder Årets nyanskaffningar Eliminering intern poster Ackumulerade avskrivningar Summa Årets avskrivning o utrangering Omklassificeringar Not 43 Kortfristiga skulder Försäljning Nykvarns kommun Utgående bokfört värde AB Nykvarnsbostäder Not 35 Finansiella tillgångar Nykvarns Kommunkoncern AB Nykvarns kommun Eliminering intern poster AB Nykvarnsbostäder Summa Nykvarns Kommunkoncern AB Eliminering intern poster Not 44 Ansvarsförbindelser, borgensåtaganden och Summa ställda panter Nykvarns kommun Not 36 Bidrag till statlig infrastruktur Nykvarns kommun Ingående beslutat bidrag till Nykvarns kommun statlig infrastruktur Summa Årets beslutat bidrag till infrastruktur Ack.upplösning infrastruktur Årets bidrag till statlig infrastruktur Summa Not 37 Förråd, lager och exploateringstillgångar Nykvarns kommun AB Nykvarnsbostäder 0 0 Summa Not 38 Fordringar Nykvarns kommun AB Nykvarnsbostäder Nykvarns Kommunkoncern AB Eliminering intern poster Summa

53 Sida: 52 (54) Resultat räkning VA-verksamhet Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Not varav reavinst Jämförelsestörande intäkter 0 0 Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Not Finasiella kostnader Not Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat Not Balansräkning VA-verksamhet Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggn Not Maskiner och inventarier Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd lager och exploateringstillgångar Not Fordringar Not Kassa, Bank Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Not Därav årets resultat Avsättningar Avsättningar till pensioner Not Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER STÄLLDA PANTER Inga Inga ANSVARFÖRBINDELSER, PENSIONER Inga Inga BORGENSÅTAGANDEN Inga Inga

54 Sida: 53 (54) Notförteckning VA-verksamhet Belopp i tkr Not 24 Verksamhetens intäkter Intäkter enl driftredovisning Justering av resultat Avgår jämförelsestörande intäkter 0 0 Intäkter fördelas enl nedan: 0 0 VA-avgifter Anslutningsavgifter VA Interna intäkter 0 0 Summa externa intäkter Not 25 Verksamhetens kostnader Kostnader enl justerad driftredovisning Fördelas enl nedan: Löner Sociala avgifter enl lag och avtal Pensionsutbetalningar 0 0 Pensioner individuell del 0 0 Pensionsavsättningar 0 0 Övriga kostnader Lokaler och anläggningskostn Material och varor Köp av verksamhet Bidrag och transfireringar 0 0 Kapitalkostnader Summa externa kostnader Not 26 Finansiella intäkter Ränteintäkter 6 3 Summa 6 3 Not 27 Finansiella kostnader Räntekostnader 53 0 Summa 53 0 Not 28 Årets resultat Mot balanskravet redovisat resultat Årets resutat enl resultaträkning Avgår: samtliga realistionsvinster Tillägg: Reavinster enl undantagsmöjligh Resultat enligt balanskravet Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5 : Tillägg: ianspråktagande av sparande Tillägg: Reaförlust enl undantagsmöjligh Justerat resultat Resultaträkning

55 Sida: 54 (54) Notförteckning VA-verksamhet Balansräkning Belopp i tkr Not 29 Mark, byggnader och tekniska anläggnings- Not 34 Eget kapital tillgångar Ingående eget kapital Vatten och avlopp Årets resultat Anskaffningsvärde Summa eget kapital Ombokning IB anskaffn.värde Årets nyanskaffningar Not 35 Avsättningar till pensioner Ackumulerade avskrivningar Avsättning till pensioner enl avtal 0 0 Ombokning IB ack. avskr Avsättning till visstidspensioner 0 0 Årets avskrivning Avsättning garantipensioner 0 0 Omklassificering Avättning löneskatt 0 0 Utgående bokfört värde Summa pensionsavsättn och löneskatt 0 0 Pågående ny-, till- och ombyggnad Not 36 Långfristiga skulder Anskaffningsvärde Skuld anl/anslutningsavgifter Årets förändring Ack.uppl.anl/anslut.avg Nyanskaffningar 13 Summa långfristiga skulder Överfört till färdiga anl.tillgångar -102 Omklassificering Not 37 Kortfristiga skulder Utgående bokfört värde Leverantörsskulder Summa bokfört värde mark, bygg- Personalens skatter och avgifter 0 0 nader och tekniska anläggningar Upplupen semesterlöneskuld, övertid 0 0 Not 30 Maskiner och inventarier Pensionsskuld individuell del 0 0 Maskiner o inventarier Löneskatt på individuell del 0 0 Anskaffningsvärde Momsskuld Årets nyanskaffningar 224 Övrigt Ackumulerade avskrivningar Förutbetald intäkt VA kollektivet Årets avskrivning Summa Omklassificering Utgående bokfört värde Not 38 Ansvarsförbind, borgensåtagan o ställda panter Stäldla panter Inga Inga Not 31 Förråd, lager och exploateringstillgångar Ansvarsförbindelser Inga Inga Förråd, lager Borgensåtaganden Inga Inga Exploateringsområden Ingående bokfört värde Omklassificering 0 Årets inkomster 0 Årets kostnader 0 Avslutade exploateringsområden 0 Summa Summa bokfört värde förråd, lager och exploateringstillgångar Not 32 Fordringar Kundfordringar Momsfordran Summa Not 33 Kassa och bank Kassa 0 0 Postgiro 0 0 Bank 0 0 Summa 0 0