Psykisk ohälsa -psykiska störningar

Transkript

1 Psykisk ohälsa -psykiska störningar Var går gränsen? Vad är då en psykisk sjukdom? Vad är friskt och sjukt? Normalt och onormalt? Sjukdomsbegreppet är beroende av faktorer som kultur och sammanhang. Olika definitioner till onormalt/normalt 1. Det normala är det vanliga 2. Det normala är det som stämmer överens med de normer som finns i samhället 3. Medicinskt synsätt det normala=friskt, det onormala=sjukt. Men vad är då friskt och sjukt? I alla samhällen finns normer för vad som är normalt/onormalt, rätt/fel, friskt/sjukt. Dessa normer varierar mellan olika tider och kulturer. Begreppet onormalt = relativt! För att tillståndet ska räknas som sjukdom ska tillståndet leda till:: - signifikant lidande eller skada för den drabbade eller dennes omgivning - försämrad och nedsatt funktion i arbetsliv eller socialt betydelsefulla sammanhang - beteendet och/eller tankar och känslor ska avvika antingen från hur personen tidigare fungerat eller från det som anses normalt i sammanhanget. - tillståndet ska också ha pågått under en viss (för varje diagnos specificerad) tid Psykisk sjukdom är ett tillstånd man insjuknar i. Man föds inte med en psykisk sjukdom, men man kan ha en medfödd sårbarhet för sjukdomen. Olika typer av psykisk sjukdom: 1. Affektiva störningar (sk. förstämningssyndrom) ex. depression, bipolär störning. 2. Psykossjukdomar ex. schizofreni, vanföreställningssyndrom (paranoia), kortvarig psykos, psykotiskt sjukdom orsakat av kroppssjukdom eller drog. 3. Ångestsjukdomar (neuros) ex. paniksyndrom, Generaliserat ångestsyndrom (GAD), tvångssyndrom, fobier, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) 4. Ätstörningar ex. bulimi, anorexia nervosa, ortorexi 5. Beroende- och substansrelaterade sjukdomar ex. alkoholism, tablettmissbruk, drogmissbruk, spelberoende. 6. Sexualitet och sexuella störningar ex. pedofili, fetischism, störd sexualdrift, transsexualism. 7. Somatoforma och psykosomatiska sjukdomar ex. konversionssyndrom, hypokondri, dysmorforbi. Vissa av dessa går att bota, andra går att hålla mer eller mindre under kontroll. Sen finns också personlighetsstörningar (tex. Borderline, Psykopati) Personlighetsstörning kännetecknas av ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmän sett förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst 2 av fyra områden:

2 1. Kognitioner - sättet en individ tolkar och uppfattar sig själv och andra och inträffade situationer. 2. Affektivitet (känslolivet) komplexiteten, intensiteten, rimligheten i personens känslomässiga gensvar. 3. Mellanmänskligt samspel och impulskontroll - i vilken grad individen kan kontrollera sina impulser eller skjuta upp sin behovstillfredsställelse. 4. Mönstret är oflexibelt och kommer till uttryck i flera olika situationer och sammanhang Personlighetsstörningen leder till signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller andar avseenden Personlighetsmönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras bakåt till tonåren eller tidiga vuxenåldern. Psykisk sjukdom kontra personlighetsstörning Sjukdom = något man insjuknar i; man kan se när sjukdomen bryter ut. Personlighetsstörning karaktäriseras inte av ett plötsligt insjuknande utan ett gradvis framväxande mönster av tankar, känslor och beteenden som gör det svårt att fungera tillsammans med andra och som leder till ett lidanden för personen själv. Och så finns neuropsykiatriskt funktionshinder Som är ett tillstånd där en neurologisk skada eller avvikelse påverkar personens kognitiva funktioner ex. uppmärksamhet, impulsreglering, språk och kommunikation. Hit räknas: Adhd, ADD Autism Aspergers syndrom Tourettes syndrom Diagnosmanualen avgränsar och sorterar! En diagnos är ett namn på en sjukdom, en störning eller ett funktionshinder. Psykiatrisk diagnos ställs av en psykolog eller läkare. Vissa kan ställas av en allmänläkare (ex. depression) andra av en specialistläkare, psykiater. Beskrivningar av symtombilden för olika diagnoser finns samlade i klassificeringssystem. Dessa är konstruktioner av människan. Klassifikationssystemen gör det möjligt att göra en likartad bedömning I olika delar av landet/världen. Diagnos subjektivt sätt att uttrycka en problematik. Två manualer DSM och WHO:S 1. DSM (Diagnostical and Statistical Manual of Mental Disorders) - ges ut av APA (American Psychiatric Association). En handbok för psykiatrin, innehåller standarddiagnoser för flera psykiatriska sjukdomstillstånd. (idag har vi DSM IV). Multiaktionellt system som består av 5 axlar. Man bedömer en person utifrån symtom, personlighetsdrag, påfrestningar samt förmåga att hantera relationer, arbete och fritid samt eventuell utvecklingsstörning (ex. downs syndrom). Helhetsperspektiv! 2. ICD (International Classification Of Diseases) WHO (Världshälsoorgansation). Överensstämmer huvudsakligen med DSM IV, men DSM IV ger en mer allsidig bild.

3 Innehåller både somatiska (kroppsliga) och psykiatriska diagnoser. Används av de flesta FNländer. I Sverige används DSM IV ofta för att utreda en psykiatrisk diagnos, men diagnosen översätt sedan till ICD-10:s system. Brister och förtjänster med diagnos Brister: Finns en rädsla för diagnosticera upplever det som man objektifierar patienten och att det utanförskap som patienten kanske redan känner bekräftas. Diagnos för att bekräfta ett maktförhållande läkarens privilegium konstiga namn, skydda sig bakom sekretess, kollegial lojalitet försvårar granskning av maktmissbruk. Vem har rätten att avgöra vad som är normalt/onormalt, friskt/sjukt? Personalen ger vård och behandling patienten förväntas ta emot vare sig de vill eller inte. Utan diagnos ingen vård! Patienten går in i en passiv roll som underlättas av en diagnos. Andra kämpar emot och upplever att de förvägras fullt människovärde och integritet. Att det i journalen står en diagnos kan kännas kränkande. Lite till mans använder vi också halvpsykiatriska uttryck för att nedvärdera medmänniskor t.ex. galen, tokig, förvirrad, hysterisk, psykopatisk, barnslig. Diagnos och ideologi diagnostik är inte värderingsfri. T.ex. i forna Sovjet kom man att använda psykiatriska diagnoser för att spärra in oliktänkande på mentalsjukhus. Inte för att de sovjetiska läkarna skulle vara mer korrumperade eller amoraliska utan sättet att se på psykisk sjukdom där och då inbegrep upprepat och uppenbart motstånd mot det politiska systemet. Den som opponerade begrep inte sitt eget bästa och hade därmed en bristande verklighetsuppfattning enligt den sovjetiska psykiatrin. Gränsen för vår uppfattning om psykisk sjukdom är alltså beroende av vår syn på verkligheten, människan, ideologiska ståndpunkter, syn på normalt/onormalt. Det begås övergrepp mot människor i diagnostikens namn patienter ställs på tunga och långverkande mediciner utan möjlighet att pröva alternativa lösningar. Människor feldiagnosticeras och får fel behandling. Förtjänster Diagnosen är ett uttryck för en modell för psykisk ohälsa som gör de enskilda symtomen och upplevelserna/beteenden bli mer förståeliga och förklarliga för betraktaren men också för en själv. Man kan lättare se samband och skillnader mellan olika psykiska störningar Rationellare behandlingsmetoder kan användas. Får rätt behandling Förebyggande åtgärder kan föreslås. Psykiatrins historia Människor med avvikande beteende har fängslat mänskligheten i alla tider. Antingen trodde man att de var besatta av onda andar alternativ drabbade av ett straff utmärkt av Gud (tex. hade hemliga laster såsom hämningslös onani och straffet Gud gav dem var psykisk sjukdom, eller så trodde man att de var utrustade med gudomliga gåvor och sågs då som de främsta i stammen tex. medicinmannen, schamanen. Antiken Hippokrates och Galenos

4 Orsak: Obalans av kroppsvätskor; blod, slem, galla (gul och svart). Straff av Gud och sattes då i burar eller straffades med slag, utfrysning mm Var: I hemmen gömda Behandling: Förvaring, åderlåtning, kräkning, laxermedel, framkalla var ur sår. Medeltiden Orsak: Fortfarande obalans i kroppsvätskor. Straff av Gud Var: Förvaring, gudi behaglig gärning att hålla dem i burar likt djur. Burarna var gärna placerade vid torg och kyrkor dit människor kunde gå och spotta på dem, sticka käppar mellan burgallren, håna dem. Helgeandshus (1100-tal). Klostren ansvarade för dessa. Hit kom fattiga, invalider, sjuka, psykiskt störda, gamlingar, föräldralösa barn. Behandling: Förvaring, Skapa balans i kroppsvätskorna: laxering, åderlåtning 1700-tal Orsak: Fortfarande obalans i kroppsvätskor. Straff av Gud. Kroppsliga fel tex. hjärnans storlek och form Var: Hospital (till Englands äldsta mentalsjukhus Bethlam (år 1247) åkte människor för att beskåda patienterna likt djur på zoo) Behandling: vård eller tortyr, Spänntecken (användes tex. vid långbaden), fastkedjade, Kalla/varma bad, terapeutiska bad med elektriska ålar, långbad i över tre veckor, diverse andra chockbehandlingar som promenad och under promenaden ramlar de ned i en fallucka, ångest jagas bort i svänggunga, stoppad naken i en säck med myror etc. Stor påhittighet 1800-tal Orsak: Hjärnan, kroppsligt i slutet det omedvetnas roll (Freud). Var: Sinnessjukhus Behandling: Diverse chockbehandling (se ovan), lobotomi skar tex. av nervförbindelser patienten miste sin ångest men också sin personlighet, Hypnos, drömterapier tal Orsak: Hjärnan, kroppsligt, det omedvetna Var: 1900-talet början: 3 principer: övervakning, sängbehandling och långbad. Mentalsjukhus hade bättre klan än sinnessjukhus. Behandling: 1930 tal kom en rad nya terapier tex. insulinchocker gav så stora doserinsulin att patienten hamnade i koma, elchocker, krampterapi, samtalsterapi (Freud), Psykofarmaka 1950 tal. Först ut var klorpromazinet (Hibernal); hade dock stora biverkningar men lindrade ångest, oro, hallucinationer. Kort därefter 1960-tal kom de tricykliska preparaten tex. Anafranil som är antidepressiva och antimaniska medel kom SSRI serotoninpreparaten sk lyckopiller Zoloft, Cipramil mm Idag finns det medel mot i stort sett allting. Bra eller dåligt? Stress och sårbarhetsmodellen Vissa människor är mer psykiskt sårbara än andra, andra är mer fysiskt sårbara. Sårbarhet = överkänslighet för stress av olika slag. Vi är olika! Maskros och orkidé. Känslighetens orsaker o Ärftliga faktorer o Virusinfektioner under graviditet

5 o Undernäring under fostertiden o Förlossningsskador orsakade av syrebrist eller annat o Känslighet hos barn med personlighetsstörning o Drogpåverkan o Psykodynamiska sårbarhetsfaktorer som tidiga trauman ex. förlust av nära anhörig o Hormonrubbningar o Äldre fäder Etiketter för psykiska problem Neuros/ångestsyndrom Neuros ett samlingsnamn för en rad psykiska störningar som inte är så allvarliga att man helt tappat verklighetsförankringen tex. ångestneuros, tvångsneuros (tvångshandlingar), hysterisk neuros. Begreppet används främst inom den psykodynamiska psykologin och menas med en störning som bottnar i omedvetna konflikter som trängts bort av ett för starkt jag. Begreppet ångestsyndrom har i DSM IV ersatt neurosbegreppet. Neuros/Ångestsyndrom - har sjukdomsinsikt - behöver oftast inte sjukhusvård - kan oftast skilja mellan dröm och verklighet -störningen drabbar oftast bara en del av personligheten - ångest är centralt - oftast miljöbetingad o Primärvinst bortträngningen gör att man slipper ångest o Sekundärvinst kroppsliga besvär ger uppmärksamhet och omvårdnad. Begreppet ÅNGEST Ångest är en obefogat stark rädsla eller rädsla som flyter omkring. Rent känslomässigt är ångest och rädsla samma sak. Skillnaden har att göra med om känslan är ändamålsenlig eller inte. Tex. Du möter ett hungrigt lejon känner rädsla, rädslan är ändamålsenlig kände du ingen rädsla skulle du vara ett lättfångat byte, känslan kallas rädsla! Du ser en ofarlig spindel och känner rädsla, rädslan är inte ändamålsenlig. Du har en fobi, känslan kallas ångest! Det finns också ångest som flyter omkring utan att vara knuten till något specifikt. Då överrumplas man av ångest utan att veta varför panikångest! Ångest är ett tillstånd av rädsla, oro eller olust som ger kroppsliga reaktioner ex. tryck över bröstet, hjärtklappning, andfåddhet, svettningar, darrningar, muskelspänning. Ångest inget sjukligt tillstånd utan en rimlig reaktion på hot och fara. Vid ångestsjukdomar fyller inte ångesten någon funktion Exempel på ångestsjukdomar (neuros) 1. Panikattack paniksyndrom 2. Generaliserat ångestsyndrom 3. Fobier 4. Tvångstankar och tvångshandlingar 5. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) 1) Panikattack och paniksyndrom

6 Är en upplevelse av plötslig och stark ångest där kroppen signalerar fara utan att det finns något yttre hot. Attacken kommer ofta oväntat och ångesten stegras mycket snabbt (ca 30 min). Har man återkommande panikattacker = paniksyndrom. Minst 10 % av befolkningen drabbas någon gång i livet av en attack, men bara ca 1 % som lider av paniksyndrom Symtom vid paniksyndrom Hjärtklappning eller hastig puls, kvävningskänsla, overklighetskänslor, illamående och orolig mage, ostadighetskänslor, yrsel eller matthet, andnöd, darrning, domningar eller stickningar, rodnad, matthet, tryck över bröstet, rädsla för att dö. En panikattack är inte inbillning, symtomen är verkliga sympatiska systemet slås på och pumpar ut höga doser av stresshormon. Högt arbetstempo, stress, sömnbrist kan förvärra. Utveckling av panikattack till panikssyndrom och ev. agorafobi Panikattacker Förväntansångest Agorafobi Paniksyndrom med agorafobi undviker situationer där man är rädd för att få en panikattack. 2) Gad generaliserat ångestsyndrom Innebär ett mer eller mindre konstant tillstånd av överdriven oro eller rädsla som man inte kan hantera, och som inte är begränsad till vissa situationer eller omständigheter. Symtom vid GAD Minst tre symtom ska ha förekommit under flertalet dagar i minst sex månader. o Rastlös, uppskruvad eller på helspänn o Lätt att bli uttröttad o Svårt att koncentrera sig eller tom i huvudet o Irritabel o Muskelspänning o Sömnstörning o Andra symtom är: nervositet, skakningar, spänningshuvudvärk, tandgnissling, svettningar, svimningskänsla, hjärtklappning, yrsel, orolig mage Orsak till GAD Biologisk orsak Psykologisk sårbarhet anknytningsproblem i barndomen Drabbar de som har svårt att stå ut med osäkerhet och har dåliga strategier för att hantera problem Dubbelt så många kvinnor än män drabbas Ca 3-5 % dabbas någon gång i livet av GAD Behandling till GAD KBT SSRI preparat

7 Ångestdämpande Behandlingen syftar till att lindra symtom och lär patienten klara av ångestväckande situationer 3) Fobier när rädslan styr Ångest bunden till ett visst objekt eller en viss situation! En fobi är en överdriven irrationell och handikappande rädsla som är knuten till en viss situation, sak eller företeelse som i normala fall inte utlöser några reaktioner, och där exponeringen framkallar den starka ångesten. Individen inser att ångesten är obefogad men kan ändå inte undvika känslan av ångest och gör vad som helst för att slippa exponeras vilket är paradoxalt eftersom just exponering i regel är bästa behandlingen. Olika typer av fobi: a) Specifik fobi b) Agorafobi c) Social fobi a) Specifik fobi är en handikappande rädsla för en specifik sak eller situation tex. levande varelser som spindlar och andra djur, naturföreteelser som åska och höjder, eller blod, sprutor, skador eller för situationer som kan leda till kvävning och kräkning eller för trånga ytor. Betingad reaktion sympatiska systemet slås igång - kallsvettning, hjärtat slår snabbare, illamående syns b) Agorafobi är en rädsla för att vistas på plaster där det finns många människor och som det är svårt att sig ifrån tex. stormarknad, buss, tunnelbana, flygplats = varaktig och uttalad social ångest. c) Social fobi- social ångest. Undviker sociala sammanhang där man kan bli uppmärksammad, uppvaktad eller generad och prestationssituationer där man kan bli bedömd, kritiserad, granskad och kanske förödmjukad ex. hålla föredrag i skolan, gå på fest, luncha eller fika med arbetskamrater, föräldramöte. Ångestreaktioner: svettning, rodnad, hjärtklappning, skakningar. Vanligt är också att man tänker tankar som: tänk om det syns att jag rodnar, svettas, eller jag kommer att göra bort mig. Orsak till fobier: Biologisk nedärvt beteende Beteendeperspektivet inlärt beteende Psykodynamiska jagets sätt att knyta ångesten till något annat som går att undvika (se Lille Hans hästfobi) Ärftlig sårbarhet för oro och ångest Behandling vid fobier: Specifika fobier = har beteendeterapi med stegvist ökande exponering, för att på sikt få till en utsläckning. Social fobi= behandlas med ett serotoninaktivt läkemedel som hämmar återupptaget av serotonin. Betablockerade vid ex. scenskräck - slipper inte känslan men de fysiska yttringarna som svettning, rodnad och det är säkert värt en del! KBT

8 Webbaserad behandling. Arbeta med självförtroende, självkänsla, lära sig stå emot gruppåverkan, att ta mer initiativ, ställa relevanta krav på sig samt lära dem ta kritik. Agorafobi beteendeterapi -exponering 4) Tvångstankar (Obsessioner) och tvångshandlingar (konvulsioner) En tvångstanke är en påträngande impuls eller fantasi som personen inte vill ha, upplevs ofta som meningslösa, och återkommer hela tiden samt ger ångest Typiska tvångstankar handlar om att ta livet av ett barn eller att katastrofer kan inträffa. Går inte att nonchalera dem. ca 2 % av befolkningen drabbas av tvångssyndrom. Tvångshandling (Kompulsioner) För att lindra ångesten som tankarna ger upphov till uppstår ofta tvångshandlingar dvs. konkreta eller mentala handlingar sk ritualer. Men den lindrande effekten är kortvarig och måste göras snart igen och störs man i sin handling uppstår en ökad ångest Många orsaker bakom: Enligt Freud anal fixering Hög ångestbenägenhet i kombination med låg tolerans för känslor av osäkerhet. Immunförsvar avvikelse i en speciell gen gen avvikelsen påverkar de celler som städar och reparerar hjärnan när den drabbats av skada eller infektion. Infektion kan utlösas av streptokockinfektion i halsen som sprider sig till de basala ganglierna i hjärnan. De basala ganglierna = reglering av rörelser och påverkar vår uppfattning om verkligheten 5) Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) när skräcken fryser fast! Ångestsjukdom som drabbar personer som utsatts för svårt trauma där personen reagerade med intensiv rädsla och hjälplöshet. De har upplevt, bevittnat en händelse, eller en serie av händelser som är traumatiska ex. våldtäkt, tortyr. Traumat är ofta kränkande, meningslöst och inger vanmakt. Symtom vid PTSD Återupplevande - återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder/tankar/perceptioner relaterade till händelsen/händelserna. Sk flashbacks och mardrömmar Undvikande ett ständigt undvikande av stimuli tex. tankar, platser, samtal som associeras med traumat Ihållande överspändhet - sömnproblem, irritabilitet, vredesutbrott, koncentrationssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet Utöver detta ska störningen vara i mer än en månad och den ska orsaka lidande eller försämra funktion i arbete, socialt betydelsefulla avseenden. Behandling vid PTSD Initialt: Återskapa en känsla av trygghet och återställa den sociala funktionen Traumafokuserad KBT där individen exponeras för traumat. Ofta finns även skuld och självförakt med i bilden! SSRI - preparat

9 Skapande terapier tex bildterapi, dansterapi, lekterapi - återuppleva traumat genom skapande Etiketter för psykiska problem psykos Psykoser en sammanfattande beteckning för svåra sjukdomstillstånd som tex. schizofreni och paranoia. Schizofreni - oförmåga till verklighetsförankring - begränsad sjukdomsinsikt - djupgående förändring av oftast hela personligheten - ofta ärftlighetsbenägen Förväxlas ofta felaktigt med multipel personlighet (dissociative identity disorder) som innebär att man har flera personligheter. Insjuknande sker oftast i års ålder. ¼ blir helt återställda inom loppet av 5 år. Den vanligaste psykossjukdomen. Ca 1 % av befolkningen drabbas. Lika många män som kvinnor Schizofreni enligt DSM IV Enligt DSM-IV avser schizofreni en störning som omfattar minst 2 av följande symtom under en period av 1 månad Vanföreställningar Hallucinationer Desorganiserat tal Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende Negativa symtom och kognitiva symtom Sen störningen har debuterat ska minst ett av följande områden ha fungerat påtagligt sämre än det gjorde innan debuten. 1. Arbete 2. Studier 3. Relationer 4. Personliga områden tex. hygien Symtom positiva och negativa samt kognitiva symtom Positiva symtom - speglar en förstärkning eller förvrängning av normala funktioner Vanföreställningar - tolkar sinnesintryck och erfarenheter fel Hallucinationer - perception utan föregående stimuli Desorganiserat tal- osammanhängande tal, ordsallad, bristfällig koppling mellan satser tex.. Hundarna skäller gör läraren på mig Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende - grimaser, underliga kroppsställningar eller rörelser Negativa symtom speglar en förminskning eller förlust av normala funktioner Affektiv störning - visar inga affekter, eller fel affekter Utarmat tankeliv innehållsfattigt språk, svarar fåordigt, tankarna går långsamt Viljelöshet - visar sig i passivitet och initiativlöshet

10 Kognitiva symtom visar sig som svårigheter att tänka och lösa problem. Förlängd reaktionstid vilket innebär att svårighet med att sätta igång med en tankeprocess. Minnesstörning dvs. en störning i arbets- eller långtidsminnet vilket gör det svårt att lära sig Nedsatt uppmärksamhet som gör det svårt att koncentrera sig på en sak och stänga ute allt annat som händer runt omkring. Möjliga orsaker bakom Schizofreni Troligen en kombination av genetik och miljö Ärftligt om båda föräldrarna har sjukdomen ca 40 % risk (samma som för enäggstvillingar) Miljö Skador i hjärnans utveckling under fosterlivet virusinfektion, förlossningsskada. Predisponerade orsaker - tid på året man föds jan-april (N), juni-sept (S) högre risk,(smittspridning) Neurokemiska orsaker - överaktivitet i dopaminsystemet, underaktivitet i glutamatsystemet Psykologiska trauman hos modern, dysfunktionell familj Behandling vid schizofreni Antipsykosmedel tex. Hibernal- minskar de positiva symtomen Atypiska antipsykosmedel minskar även de negativa symtomen Social träning Familjeterapi Stöd till anhöriga SSRI preparat Elchocksbehandling (ECT) Bipolär störning förstämningssyndrom Bipolär sjukdom karaktäriseras som namnet antyder om två poler: 1. En där den sjuke är mycket upprymd (mani, hypomani) 2. En där den sjuke är mycket nedstämd (depression). Tidigare kallades sjukdomen för manodepression. Tre typer av bipolär störning 1.Bipolär I syndrom = Återkommande maniska perioder ofta med psykotiska inslag varvat med depressiva episoder 2. Bipolär II syndrom = Främst återkommande depressiva episoder varvat med hypomana episoder 3. Cyklotymi = svänger snabbare, minst fyra depressiva och/eller mani/hypomana episoder under ett år.

11 MANI - ihållande och extremt förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning under en avgränsad period av minst 1 vecka. I vissa fall kan mani övergå i en psykos tex. hör röster, tror sig vara förföljd eller känner sig utvald Symtom vid mani Förhöjd självkänsla eller grandiositet överdrivet euforisk Storslagna fantasier Ökad energi hektisk, uppskruvad - forcerad Minskat sömnbehov Mer pratsam än vanligt pratar snabbt Rusande tankeverksamhet Lättdistraherad dvs. uppmärksamheten dras lätt till oviktiga eller irrelevanta stimuli. Extrem irritabilitet Hänger sig åt lustbetonade aktiviteter med sannolikt obehagliga konsekvenser ex. sexuella felsteg, eller köpgalenskap eller omdömeslösa investeringar Påbörjar projekt som sällan avslutas Hypomani under mani mindre extremt än mani Ihållande förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning under en avgränsad period. Samma symtom som vid mani, men utan psykos, och inte så extremt. En hypoman fas kan övergå i en manisk fas eller rätt ner i en svår depression Depressiv fas Svår nedstämdhet Sömnstörning Aptitförändring Koncentrationsproblem Orkeslöshet Irritabilitet Självmordstankar/försök Avsaknad av intresse i aktiviteter som tidigare varit roliga Känner sig tung i kroppen Tanketröghet Känslor av hopplöshet, skuld Bipolär fakta 3 4 % av befolkningen insjuknar. Män och kvinnor - i lika hög grad. Debuterar nån gång mellan sena tonåren upp till 30 år. Utlöses ofta av en livskris. Stark ärftlig faktor 2/3 av dem som har sjukdomen har en nära släkting som också har sjukdomen. Om båda föräldrar har sjukdomen ca 30 % risk att barnet får sjukdomen Orsak till bipolär Vet ej exakt vad bipolär beror på men man har kunnat utesluta psykologiska orsaker Biologiskt små förändringar i flera gener som göra att den kemiska signalöverföringen inte fungerar som den ska - har färre av de hjärnceller som producerar myelin. Myelin = fettrik substans som är viktig för signalöverföringen. - Hög halt av noradrenalin i uppåtfasen (mani, hypomani)

12 Förutom påfrestningarna på nära relationer och eventuellt sexuellt och ekonomiskt risktagande finns också en förhöjd självmordsrisk, speciellt under de depressiva fasen. Viktigt att fortsätta med medicinering även om man känner sig bättre. Behandling mot bipolär Akut mani behandlas inom den slutna vården. Antipsykosmedel tex. zeldox Stämningsstabiliserande medel tex. lamotrigin Ibland insomningstabletter tex. stilnoct Litium (Li+) är ett förstahandsmedel som förebygger mani och har även i vissa fall en antidepressiv effekt. Litiumbehandling är ofta en livslång behandling. Biverkningar av litium är törst, diarré, darrhänthet, viktökning, ökad urinmängd, minskad sköldkörtelfunktion ECT vid svår depression KBT acceptera sjukdom och lära sig hantera den Anhörigutbildning Paranoia vanföreställningssyndrom Det latinska namnet för vanföreställningar är paranoia som betyder vid sidan av förnuftet. Till skillnad från schizofreni saknas hallucinationer, tankestörning och bisarra vanföreställningar. Vanföreställningar dominerar men de är ej bisarra utan påminner om situationer som kan inträffa i verkligheten ex. vara förföljd, förgiftad, infekterad, beundrad på avstånd, lida av en sjukdom, bli bedragen av sin man. Bortsett från den inverkan som vanföreställningen har i sig försämras ej förmågan att fungera i vardagen påtagligt och beteendet uppfattas ej heller som uppenbart udda eller bisarrt. Sen finns också A) Kortvarig psykos och andra psykostillstånd(b) A. Personen visar minst ett psykotiskt symtom som har utlöst av en stressfaktor. Psykostillståndet har varat minst en dag men inte mer än en månad B. Andra psykostillstånd tex Postpartumpsykos (amningspsykos). Rör sig om psykotiska besvär efter förlossning i form av djup förstämning med hallucinationer och vanföreställningar och ibland tvångstankar om att döda det egna barnet. Psykos utlöst av droger eller kroppslig sjukdom tex. hjärnskada Personlighetstörningar 1) Narcissistisk personlighetsstörning Ordet kommer från den grekiska myten om Narkissos som var så förälskad i sin egne spegelbild att han inte kunde upphöra att betrakta sig själv i källans vatten och därför så småningom tynade bort och dog. Den sunda, naturliga narcissismen innebär att man tycker om sig själv. Men en person med narcissistisk personlighetstörning vill alltid vara i centrum och ger ett sken av mycket hög självkänsla. Ser sig som unik och kräver därför egna regler för sig själv. Utmärkande för personer med narcissistisk personlighetsstörning är klyvningen mellan två motsatta själbilder; en grandios och en fylld av skam, hat och tvivel. Andra

13 symtom är: Behov av att väcka beundran och att imponera på andra. Behov av uppskattning. Pendlar mellan storhetstankar och motsatsen att vara osäker på sig själv. Idealiserar och nedvärderar. Brist empatisk förmåga. Utnyttjar ofta andra. En känsla av tomhet. Unik särbehandling-egna regler Orsak bakom narcissistisk personlighetsstörning: Orsakerna finns att söka in den tidiga barndomen under separations- individuationsfasen (1-3 år). Om ett barn av någon anledning inte blir älskat för sin egen skull, utan endast då det uppfyller moderns mer eller mindre outtalade behov, tvingas det att bete sig på ett sätt som strider mot den ursprungliga jagbilden och utvecklar en falsk självbild. Behandling av narcissistisk personlighetsstörning KBT 2. Psykopati (antisocial personlighetstörning) Psykopatidiagnos ställs oftare på män än kvinnor och oftare på personer ur lägre socialgrupper. Personlighetsstörningar av psykopatisk karaktär kan ofta vara lättare att dölja och bortförklara inom högre sociala skikt. Vid psykopati hör en kombination av symtom samman. De psykopatiska symtomen beskrivs i ett bedömningsinstrument som kallas psykopatichecklistan, som har utarbetats av Robert D. Hare. Tendens att impulsivt och ogenomtänkt agera ut behov och psykisk spänning. Många har svårigheter att vidmakthålla fungerande relationer till andra ytligt känsloliv. Saknar ånger och skuldkänslor Samvetet är underutvecklat; psykopater har ett icke fungerande överjag och ångrar inte en handling som hos någon annan skulle ha givit samvetskval. Bristande empati och inlevelse. Har lätt att uttrycka sig (talför) och är charmiga Svekfulla och manipulativa. Tar inte ansvar för sina handlingar - de lever här och nu! Tar inte hänsyn till långsiktiga konsekvenser Uppvisar tidiga beteendestörningar Stort behov av spänning blir lätt uttråkade Lättväckt vrede Förhöjd självuppfattning/grandios Saknar ånger, skuld och skam. Bristande empatisk förmåga Orsak till psykopati: Forskning visar att de flesta psykopater har haft föräldrar som inte förmått stimulera dem under deras första år. Som vuxna söker de ständigt efter spänning. Det finns även forskning som visar att genetiska faktorer har betydelse. Frontalloben skadad, el.ej färdigutvecklad. Behandling mot psykopati Svårbehandlade; sällan motiverade eftersom de anser sig fullt normala. Satsa på förebyggande åtgärder, eftersom svaga familjer kan skapa svaga barn kan en lösning vara att ge stöd åt mödrar under graviditet och efter graviditet. Erfarenhet visar att bland välstimulerande barn utvecklas inte så många psykopater.

14 Görel Kristina Näslund Lär känna psykopaten! Varför blir en person med psykopatisk personlighetsstörning ofta yrkeskriminell? Svar: Har vad som krävs! 1. PSYKOPATEN ÄR INTE RÄDD De får inte ont i magen eller känner hjärtat dunka i situationer som skulle få de flesta av oss att darra av rädsla. De vet att de kommer få polisen efter sig men precis som det är spännande och häftigt att göra brott är det kul att få polisen efter sig. Utan lagar inget skoj! - Jag har inget emot poliser, säger Clark Olofsson (känd förbrytare). Psykopatens rädsla är av annan art. Ångest gör att man vill skrika men istället slår man någon på käften, eller misshandlar någon. Att slå någon lättar på ångesten. Allt som ökar psykopatens självkänsla och prestige och makt skyddar mot den ångest de känner t.ex. att äga en farlig hund, pengar, att misshandla någon, att vara stark och vältränad. 2. KÄNNER INGET MEDLIDANDE MED SITT OFFER Exempelvis kan en impulshandling motiveras utav att personen var ful, fet, bög, svart, kvinna eller bara stod i vägen. Genom att göra offret till boven plågas inte psykopaten av skuldkänslor. 3. PSYKOPATEN ÄR STYRD AV SINA IMPULSER Är spontan och handlar ogenomtänkt. Styrs utav detet lustprincip och primärprocess. Tål ej frustrationer klarar inte av att bli otillfredsställd. Vill få sin behovstillfredsställelse med en gång, dock inte av glädje och njutning utan för att linda ångesten och olusten. Precis som spädbarnet kräver omedelbar hjälp/mättnad kan psykopaten låna pengar utan att betala tillbaka, kräva hjälp utav omgivningen utan att hjälpa tillbaks. Psykopaten blir därför ofta nomadiserande. 4. PSYKOPATEN HAR EN LÄTTVÄCKT VREDE Krävs ibland bara en liten lätt knuff eller ett missförstånd. Behov av stimulans blir lätt uttråkad ett gräl/bråk kan ge den rätta kicken som kanske övergår tillmisshandel. 5. BROTTET BLIR EN DROG Brottet ger en lustupplevelse. En kick som skapar ett beroende. Brottet påverkar hjärnans belöningssystem (dopamin). Dopamin frisätts när vi t.ex. shoppar, spelar på spel, umgås med goda vänner, lyssnar på musik, motionerar och äter. Behandling mot psykopati

15 Naltrexone är ett medel som med framgång har använts vid spelberoende och alkoholmissbrukare. Kanske kan detta hjälpa vid psykopati. Ett beroende följs ofta av ett annat beroende t.ex. drogmissbruk och psykopati. De flesta alkoholmissbrukare röker. Beteende problem i barndomen är ofta en orsak till drogberoende och psykopati. Ingen psykopat har haft en lycklig barndom. Finns inga bra behandlingar mot psykopati. Att förklara för dem att de sårar eller skadar andra människor är svårt. De har inget samvete, ingen empati och det är svårt att ge dem detta. Det kan hjälpa om man säger att deras beteende skadar dem själva. Då har de ju ett egenintresse att bli hjälpta, och förändra sig. 3. Borderline Kommer från engelskans gränslinje och betecknar en personlighetsstörning som befinner sig mellan icke-psykotiska störningar och psykoser. Symtom: Svart vit personlighet Instabila Oförutsägbara - impulsiva Tomhetskänslor Affektiv instabil - pendlar tvärt mellan olika känslorna Negativ och instabil självbild och identitetskänsla Ofta självdestruktiva ofta suicidalitet! Rädsla för separationer Uppvisar inadekvat vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar Orsak bakom borderline: Ofta hade det förekommit fysiska och/eller sexuella övergrepp i barndomen. En teori handlar om att barnet blivit övergivet eller hotats med det under separationsfasen som inträffar när barnet är månader, vilket skulle förklara separationsrädslan. Sårbarhetsfaktorn. Ärftlig komponent. Instuderingsfrågor psykiska störningar och kriser 1. Varför kan man påstå att begreppet normalt är relativt? 2. Redogör för de skillnader som finns mellan ångestsyndrom (neuros) och psykoser. 3. Vad är enligt den psykodynamiska traditionen orsaken bakom neuroser? 4. Vad menas med primärvinst resp. sekundärvinst? 5. Vad menas egentligen med ångest? Fysiska och psykiska symtom? Orsak? 6. Hur reagerar en ångestneurotiker och varför? 7. Hur kan man karakterisera en tvångsneurotisk person? 8. Vad är orsaken bakom ett tvångsneurotiskt beteende? 9. Vad menas med en fobi? Orsaken till fobier? 10. Vilka tre typer av fobier finns det? 11. Vilken typ av behandling förordar läroboken då det gäller den inlärda resp. symboliska (psykoanalytiska teorin) fobin? 12. Vad menas med Generaliserat ångestsyndrom (GAD)? Symtom? Orsak? Behandling? 13. Vad menas med PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom? Symtom? Orsak? Behandling? 14. Vem myntade ordet Schizofreni och varför?

16 15. Vilka primära symtom (de fyra A:ana) pekade Bleuler på när det gäller schizofreni? Förklara hur de olika symtomen yttrar sig? 16. Vad menas med positiva symtom (Schizofreni)? Vilka är de positiva symtomen? 17. Vad menas med negativa symtom (Schizofreni)? Vilka är de negativa symtomen? 18. Vilka är de kognitiva symtomen vid schizofreni? Hur kan dessa yttra sig? 19. Ökar risken att få schizofreni om någon av ens släktingar drabbats av schizofreni? Vilka slutsatser kan man dra av detta? 20. Vilka andra förklaringar har föreslagits som orsak till schizofreni? 21. Hur har man historiskt sett på orsaken bakom psykisk sjukdom? 22. Hur har man historiskt sett behandlat svårt psykiskt sjuka? Ge exempel på behandlingsmetoder? När kom psykofarmaka i stor större skala? 23. Beskriv fördelar och nackdelar mellan olika behandlingar av schizofreni tex, vilken betydelse spelar anhöriga, psykofarmaka etc? 24. Definiera begreppet paranoia? Är det en psykos eller neuros/ångestsjukdom?motivera! 25. Vad utmärker bipolär störning 26. Vilka två huvudsakliga typer av bipolär störning finns det och vad är skillnaden dem emellan? 27. Vad innebär borderline? Är det en psykos, neuros/ångestsjukdom eller personlighetstörning? Motivera! 28. Vilka kännetecken har en borderlinepersonlighet? Vad tror man orsakar borderline? 29. Redogör för narcissistisk störning; symtom, orsak, behandling? 30. Redogör för antisocial personlighetsstörning (psykopati); orsak, symtom? Varför är det så svårt att behandla personer som har antisocial personlighetsstörning? 31. Vad är en diagnos? Vilka två stora klassifikationssystem finns? 32. Vilka fördelar och brister finns det med att sätta diagnos på en individ? 33. Vad menas med stress och sårbarhetsmodellen? Vad orsakar känsligheten?