Efter denna studieenhet ska du ha kunskap om och förståelse av hur psykiska problem påverkar människan i vardagsliv och i yrkesliv.

Transkript

1 MÅL Efter denna studieenhet ska du ha kunskap om och förståelse av hur psykiska problem påverkar människan i vardagsliv och i yrkesliv. - Känna till några av de vanligaste psykiska störningarna. - Ha kunskap om olika förklaringsmodeller till mänskligt beteende. - Känna till de vanligaste behandlingsformerna när det gäller psykiska störningar.

2 DEFINITION AV PSYKISK SJUKDOM Tillståndet skall leda till: 1) Signifikant lidande eller skada för den drabbade eller dennes omgivning 2) Försämrad och nedsatt funktion i arbetsliv eller socialt betydelsefulla sammanhang 3) Beteendet och/eller tankar och känslor ska avvika antingen från hur personen tidigare fungerat eller från det som anses normalt i sammanhanget. 4) Tillståndet ska också ha pågått under en viss (för varje diagnos specificerad) tid

3 NORMALT OCH ONORMALT Vilka påståenden anser du normala/onormala? Utgå från dig själv. Vilka beteenden i vårt samhälle räknas som normala/onormala? Varför? Hur betraktade dina föräldrar dessa beteenden? Hur betraktar andra kulturer dessa beteenden?

4 VAR GÅR GRÄNSEN MELLAN NORMALT OCH ONORMALT, FRISKT OCH SJUKT? Olika definitioner till onormalt/normalt Det normala är det vanliga Det normala är det som stämmer överens med de normer som finns i samhället Medicinskt synsätt det normala=friskt, det onormala=sjukt. Men vad är då friskt och sjukt?

5 SJUKDOMSBEGREPPET PSYKISK SJUKDOM Sjukdomsbegreppet är beroende av faktorer som kultur och sammanhang samt tid! Ex 1: Homosexualitet räknas som en psykisk sjukdom i en kultur men inte i en annan. Ex 2: Att en treåring lägger sig raklång i affären och skriker ses som mer normalt än om en 35 årig man gör det, eller? Ex 3: Vissa beteenden som utförs under alkoholberusning skulle kunna betraktas som tecken på psykisk sjukdom om inte personen haft alkohol i kroppen.

6

7 DIAGNOSMANUALEN AVGRÄNSAR OCH SORTERAR. (DIA=GENOM, GNOSIS=KUNSKAP) En diagnos är ett namn på en sjukdom, en störning eller ett funktionshinder. Psykiatrisk diagnos ställs av en psykolog eller läkare. Vissa kan ställas av en allmänläkare (ex. depression) andra av en specialistläkare, psykiater. Beskrivningar av symtombilden för olika diagnoser finns samlade i klassificeringssystem. Dessa är konstruktioner av människan. Klassifikationssystemen gör det möjligt att göra en likartad bedömning I olika delar av landet/världen. Diagnos subjektivt sätt att uttrycka en problematik.

8 DIAGNOSMANUALER DSM IV DSM (Diagnostical and Statistical Manual of Mental Disorders) -ges ut av APA (American Psychiatric Association). En handbok för psykiatrin, innehåller standarddiagnoser för flera psykiatriska sjukdomstillstånd. (idag har vi DSM IV) Multiaktionellt system som består av 5 axlar. Man bedömer en person utifrån symtom, personlighetsdrag, påfrestningar samt förmåga att hantera relationer, arbete och fritid samt eventuell utvecklingsstörning (ex. downs syndrom). Helhetsperspekiv!

9 DIAGNOSMANUALER ICD 10 ICD (International Classification Of Diseases) WHO (Världshälsoorgansation). Överensstämmer huvudsakligen med DSM IV, men DSM IV ger en mer allsidig bild. Innehåller både somatiska (kroppsliga) och psykiatriska diagnoser. Används av de flesta FN-länder. I Sverige används DSM IV ofta för att utreda en psykiatrisk diagnos, men diagnosen översätt sedan till ICD-10:s system.

10 FÖRDELAR MED DIAGNOS Diagnosen är ett uttryck för en modell för psykisk ohälsa som gör de enskilda symtomen och upplevelserna/beteenden bli mer förståeliga och förklarliga för betraktaren men också för en själv. Man kan lättare se samband och skillnader mellan olika psykiska störningar Rationellare behandlingsmetoder kan användas. Får rätt behandling Förebyggande åtgärder kan föreslås.

11 BRISTER MED DIAGNOS Diagnos för att bekräfta ett maktförhållande läkarens privilegium konstiga namn, skydda sig bakom sekretess, kollegial lojalitet försvårar granskning av maktmissbruk. Vem har rätten att avgöra vad som är normalt/onormalt, friskt/sjukt? Patienten går in i en passiv roll som underlättas av en diagnos. Andra kämpar emot och upplever att de förvägras fullt människovärde och integritet. Att det i journalen står en diagnos kan kännas kränkande. Lite till mans använder vi också halvpsykiatriska uttryck för att nedvärdera medmänniskor t.ex. galen, tokig, förvirrad, hysterisk, psykopatisk, barnslig. Diagnos och ideologi diagnostik är inte värderingsfri. T.ex. i forna Sovjet kom man att använda psykiatriska diagnoser för att spärra in oliktänkande på mentalsjukhus. Människor feldiagnosticeras och får fel behandling ibland ställs patienter på tunga och långverkande mediciner utan möjlighet att pröva alternativa lösningar.

12 ETIKETTER PÅ PSYKISK SJUKDOM Neuros - ångestsyndrom Psykos ett samlingsnamn för en rad psykiska störningar som inte är så allvarliga att man helt tappat verklighetsförankringen ex. ångestneuros, tvångsneuros Begreppet används främst inom den psykodynamiska psykologin -en störning som bottnar i omedvetna konflikter som trängts bort av ett för starkt jag. Samlingsnamn för en grupp tillstånd med störd verklighetsvärdering. Psykos är ett svårt sjukdomstillstånd där de vanligaste symtomen är hallucinationer och vanföreställningar. EX. schizofreni och vanföreställningssyndrom insjuknar per år i psykos i Sverige.

13 ETIKETTER PÅ PSYKISK SJUKDOM DÅ! Neuros har sjukdomsinsikt behöver oftast inte sjukhusvård kan oftast skilja mellan dröm och verklighet störningen drabbar oftast bara en del av personligheten ångest är centralt miljöbetingad. Psykos att vara i en annan verklighet förvriden verklighetsförankring begränsad sjukdomsinsikt djupgående förändring av oftast hela personligheten hallucinationer se, höra, känna saker som inte finns. vanföreställningar tex. vara övertygad om att man är förföljd, eller av storhetskaraktär.

14 ÅNGEST ÄR OBEFOGAT STARK RÄDSLA ELLER RÄDSLA SOM FLYTER OMKRING. Rent känslomässigt är ångest och rädsla samma sak. Skillnaden har att göra med om känslan är ändamålsenlig eller inte. Hungrigt lejon rädsla ändamålsenlig kände vi ingen rädsla lättfångat byte- känslan kallas rädsla! Ofarlig spindel rädsla inte ändamålsenlig fobi känslan kallas ångest! Det finns också ångest som flyter omkring utan att vara knuten till något specifikt. Då överrumplas man av ångest utan att veta varför panikångest.

15 PSYKISK SJUKDOM NU - OLIKA TILLSTÅND! Är ett tillstånd man insjuknar i. Man föds inte med en psykisk sjukdom, men man kan ha en medfödd sårbarhet för sjukdomen. 1. Affektiva störningar (sk. förstämningssyndrom) ex. depression, bipolär störning. 2. Psykossjukdomar ex. schizofreni, vanföreställningssyndrom (paranoia), kortvarig psykos, psykotiskt sjukdom orsakat av kroppssjukdom eller drog. 3. Ångestsjukdomar (neuros) ex. paniksyndrom, Generaliserat ångestsyndrom (GAD), tvångssyndrom, fobier, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

16 PSYKISK SJUKDOM NU - OLIKA TILLSTÅND! 4. Ätstörningar ex. bulimi, anorexia nervosa, 5. Beroende- och substansrelaterade sjukdomar ex. alkoholism, tablettmissbruk, drogmissbruk, spelberoende. 6. Sexualitet och sexuella störningar ex. pedofili, fetischism, störd sexualdrift, transsexualism. 7. Somatoforma och psykosomatiska sjukdomar ex. konversionssyndrom, hypokondri, dysmorforbi. Vissa av dessa går att bota, andra går att hålla mer eller mindre under kontroll.

17 PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmän sett förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst 2 av fyra områden: 1. Kognitioner - sättet en individ tolkar och uppfattar sig själv och andra och inträffade situationer. 2. Affektivitet (känslolivet) komplexiteten, intensiteten, rimligheten i personens känslomässiga gensvar. 3. Mellanmänskligt samspel och impulskontroll - i vilken grad individen kan kontrollera sina impulser eller skjuta upp sin behovstillfredsställelse.

18 PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR Mönstret är oflexibelt och kommer till uttryck i flera olika situationer och sammanhang Personlighetsstörningen leder till signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller andar avseenden Personlighetsmönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras bakåt till tonåren eller tidiga vuxenåldern.

19 TRE KLUSTER AV PERSONLIGHETSSTÖRNING Och totalt 10 olika typer Kluster A: Udda, excentrisk. Hit hör paranoid, schizoid och schizotyp. Kluster B: Dramatisk, impulsiv. Hit hör antisocial (och psykopati), borderline, histrionisk, narcissistisk Kluster C: Rädd, undvikande. Hit hör fobisk, tvångsmässig, osjälvständig.

20 PSYKISK SJUKDOM KONTRA PERSONLIGHETSSTÖRNING Sjukdom = något man insjuknar i; man kan se när sjukdomen bryter ut. Personlighetsstörning karaktäriseras inte av ett plötsligt insjuknande utan ett gradvis framväxande mönster av tankar, känslor och beteenden som gör det svårt att fungera tillsammans med andra och som leder till ett lidanden för personen själv.

21 NEUROPSYKIATRISKT FUNKTIONSHINDER Är ett tillstånd där en neurologisk skada eller avvikelse påverkar personens kognitiva funktioner ex. uppmärksamhet, impulsreglering, språk och kommunikation. Hit räknas: a. Adhd, ADD b. Autism c. Aspergers syndrom d. Tourettes syndrom

22 SYNEN PÅ PSYKISK SJUKDOM DÅ OCH NU! Antiken Hippokrates och Galenos Orsak: Obalans av kroppsvätskor; blod, slem, galla (gul och svart) eller straff av Gud. Behandling: Oftast hemma, gömda. Åderlåtning, laxermedel, framkalla var ur sår. Blev satta i bur eller straffades med slag, utfrysning. Medeltiden Orsak: Fortfarande obalans i kroppsvätskor och straff av Gud. Behandling: Förvaring, skapa balans i kroppsvätskorna eller gudi behaglig gärning att hålla dem i burar likt djur. Burarna var gärna placerade vid torg och kyrkor dit människor kunde gå och spotta på dem, sticka käppar mellan burgallren, håna dem. Vissa förvarades på sk helgeandshus (1100-tal). Klostren ansvarade för dessa. Hit kom fattiga, invalider, sjuka, psykiskt störda, gamlingar, föräldralösa barn.

23 SYNEN PÅ PSYKISK SJUKDOM DÅ OCH NU! tal Orsak: Fortfarande obalans i kroppsvätskor men övergavs efterhand. Man betraktade nu de psykiskt sjuka som drabbade av ondska. Behandling: Mer tortyr än vård. Olika former av straff tex. kedjades fast, bestraffades som brottslingar med piskrapp och annan tortyr tex. stoppad naken i en säck med myror etc. Stor påhittighet!

24 SYNEN PÅ PSYKISK SJUKDOM DÅ OCH NU! 1800-tal Orsak: Synen på psykiskt sjukdom förändras mycket. Man ansåg inte dem längre som onda utan att de istället led av en sjukdom som kunde behandlas. Behandling: På hospital, sinnessjukhus, förvaring i kombination med div. chockbehandlingar. Vård och tortyr. Spänntecken, kalla/varma bad, terapeutiska bad med elektriska ålar, långbad i över tre veckor, fallucka, svänggunga, lobotomi (skar tex. av nervförbindelser), hypnos, drömterapier. På vissa modernare hospital prövades arbetsträning, sysselsättning och frisk luft som behandling

25 SYNEN PÅ PSYKISK SJUKDOM DÅ OCH NU! 1900-tal Orsak: Hjärnan, kroppsligt, det omedvetna Behandling: Mentalsjukhus hade bättre klang än sinnessjukhus och började användas på 1950-talet talet början: 3 principer: övervakning, sängbehandling och långbad tal kom en rad nya terapier tex. insulinchocker, elchocker, krampterapi, samtalsterapi (Freud). Lobotomi! 1950 tal psykofarmaka ex. klorpromazin hibernal (antipsykotiskt). Psykoterapi. Optimism angående behandling av psykisk sukdom! 1960 tal - tricykliska preparat ex. anafranil (antidepressiva och antimaniskt) 1980-tal - SSRI preparat sk lyckopiller Zoloft, Cipramil Idag finns det medel mot i stort sett allting. Bra eller dåligt? 1990-tal mentalsjukhusen avvecklades 2000-tal privatisering av sjukvård, även psykiatrisk

26 STRESS - SÅRBARHETSMODELLEN Vissa människor är mer psykiskt sårbara än andra, andra är mer fysiskt sårbara.. Vi är olika! Maskros och orkidé. Sårbarhet = överkänslighet för stress av olika slag.

27 KÄNSLIGHETENS ORSAKER: Ärftliga faktorer Virusinfektioner under graviditet Undernäring under fostertiden Förlossningsskador orsakade av syrebrist eller annat Känslighet hos barn med personlighetsstörning Drogpåverkan Psykodynamiska sårbarhetsfaktorer som tidiga trauman ex. förlust av nära anhörig Hormonrubbningar Äldre fäder

28 ÅNGESTSYNDROM RÄDSLA OCH ÅNGEST SPEGLAD I KROPPEN Begreppet ångestsyndrom har i DSM IV ersatt neurosbegreppet. Ångest är ett tillstånd av rädsla, oro eller olust som ger kroppsliga reaktioner ex. tryck över bröstet, hjärtklappning, andfåddhet, svettningar, darrningar, muskelspänning. Ångest inget sjukligt tillstånd utan en rimlig reaktion på hot och fara. Vid ångestsjukdomar fyller inte ångesten någon funktion

29 OLIKA ÅNGESTSYNDROM Exempel på ångestsjukdomar 1.Paniksyndrom 2. Generaliserat ångestsyndrom 3.Fobier 4. Tvångstankar och tvångshandlingar 5. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD)

30 PANIKATTACK SOM OM VÄRLDEN FALLER ISÄR! Panikattack är en upplevelse av plötslig och stark ångest där kroppen signalerar fara utan att det finns något yttre hot. Attacken kommer ofta oväntat och ångesten stegras mycket snabbt (ca 30 min). Har man återkommande panikattacker = paniksyndrom Minst 10 % a befolkningen drabbas någon gång i livet av en attack, men bara ca 1 % som lider av paniksyndrom

31 SYMTOM PÅ PANIKATTACK Hjärtklappning eller hastig puls, kvävningskänsla, overklighetskänslor, illamående och orolig mage, ostadighetskänslor, yrsel eller matthet, andnöd, darrning, domningar eller stickningar, rodnad, matthet, tryck över bröstet, rädsla för att dö. En panikattack är inte inbillning, symtomen är verkliga sympatiska systemet slås på och pumpar ut höga doser av stresshormon. Högt arbetstempo, stress, sömnbrist kan förvärra.

32 UTVECKLING AV PANIKSYNDROM OCH PANIKSYNDROM MED AGORAFOBI Panikattacker Förväntansångest Agorafobi Paniksyndrom med agorafobi undviker situationer där man är rädd för att få en panikattack.

33 FOBIER NÄR RÄDSLAN STYR En fobi är en överdriven irrationell och handikappande rädsla som är knuten till en viss situation, sak eller företeelse som i normala fall inte utlöser några reaktioner, och där exponeringen framkallar den starka ångesten. Individen inser att ångesten är obefogad men kan ändå inte undvika känslan av ångest och gör vad som helst för att slippa exponeras vilket är paradoxalt eftersom just exponering i regel är bästa behandlingen.

34 TRE TYPER AV SOCIAL FOBI Specifik fobi Agorafobi Social fobi

35 SPECIFIK FOBI Specifik fobi är en handikappande rädsla för en specifik sak eller situation tex. levande varelser som spindlar och andra djur, naturföreteelser som åska och höjder, eller blod, sprutor, skador eller för situationer som kan leda till kvävning och kräkning eller för trånga ytor. Betingad reaktion sympatiska systemet slås igång - kallsvettning, hjärtat slår snabbare, illamående syns

36 AGORAFOBI Rädsla för att vistas på plaster där det finns många människor och som det är svårt att sig ifrån tex. stormarknad, buss, tunnelbana, flygplats

37 SOCIAL FOBI SOCIAL ÅNGEST = varaktig och uttalad social ångest. Undviker sociala sammanhang där man kan bli uppmärksammad, uppvaktad eller generad och prestationssituationer där man kan bli bedömd, kritiserad, granskad och kanske förödmjukad ex. hålla föredrag i skolan, gå på fest, luncha eller fika med arbetskamrater, föräldramöte. Ångestreaktioner: svettning, rodnad, hjärtklappning, skakningar. Vanligt är också att man tänker tankar som: tänk om det syns att jag rodnar, svettas, eller jag kommer att göra bort mig.

38 ORSAK Betingning felinlärning Genetisk förprogrammering Ärftlig sårbarhet för oro och ångest

39 BEHANDLING 1. Specifika fobier = har beteendeterapi med stegvist ökande exponering, för att på sikt få till en utsläckning. 2. Social fobi= behandlas med ett serotoninaktivt läkemedel som hämmar återupptaget av serotonin. b) Betablockerade vid ex. scenskräck - slipper inte känslan men de fysiska yttringarna som svettning, rodnad och det är säkert värt en del! c) KBT d) Webbaserad behandling. e) Arbeta med självförtroende, självkänsla, lära sig stå emot gruppåverkan, att ta mer initiativ, ställa relevanta krav på sig samt lära dem ta kritik. 3: Agorafobi beteendeterapi -exponering

40 TVÅNGSSYNDROM (OCD- OBSESSIVE COMPULSIVE DISORDER) Du står vid ett stup och tänker Jag tänker hoppa i! Det svindlar till, men du står kvar. Efter en stund går du därifrån och tänker inte mer på det. Du är på väg till jobbet när du kommer på att du kanske inte drog ur sladden till strykjärnet. Du resonerar med dig själv: Gjorde jag det eller inte? Till slut bestämmer du dig för att gå tillbaka för att kontrollera.

41 TVÅNGSSYNDROM Två exempel som visar normala tankar och beteenden Tvångstankar Tvångshandlingar Vi är alla lite smått neurotiska!

42 TVÅNGSSYNDROM HUR EN TVÅNGSTANKE TILLSAMMANS MED EN TVÅNGSRITUAL BLIR ETT PROBLEM Du är på väg till skolan, men innan du går ut genom dörren måste du tända och släcka lampan i hallen 33 ggr, annars är du rädd för att någon i din familj ska dö under dagen. Du vet att det är en helt irrationell tanke och du har försökt gå utan lampritualen, men då har du fått en kraftig ångest att du vänt i trappan, gått in igen och genomfört proceduren. Ibland vet du inte om du räknat rätt då måste du göra om proceduren. Om du är stressad och okoncentrerad kan du behöva göra om flera ggr. Du kommer ofta försent till skolan på grund av detta.

43 TVÅNGSTANKAR - OBSESSIONER En tvångstanke är en påträngande impuls eller fantasi som personen inte vill ha, upplevs ofta som meningslösa, och återkommer hela tiden samt ger ångest Typiska tvångstankar handlar om att ta livet av ett barn eller att katastrofer kan inträffa. Går inte att nonchalera dem.

44 TVÅNGSHANDLING (KOMPULSIONER) För att lindra ångesten som tankarna ger upphov till uppstår ofta tvångshandlingar dvs. konkreta eller mentala handlingar sk ritualer. Men den lindrande effekten är kortvarig och måste göras snart igen och störs man i sin handling uppstår en ökad ångest

45 TVÅNGSNEUROTISK KARAKTÄR 3 TYPER 1. Tvivel och kontroll. Ritualiserad kontroll viktig! 2. Smittskräck och renlighet utövar överdriven renlighet. 3. Ordning och symmetri saker på rätt plats. De neutraliserar tvång med ordning..

46 DISKUSSION Har du några ritualer du måste utföra eller saker du inte för göra? Kom ihåg att det är normalt att ibland tänka irrationella tankar och att vara lite skrockfull ( inga nycklar på bordet ). Det är om du får stark ångest om du gör de förbjudna sakerna eller inte utför din ritual och om detta handikappar dig i vardagen som du bör överväga om du lider av tvångssyndrom och söka hjälp.

47 ORSAK ENLIGT FREUD! Fixering vid det anala stadiet 1-3 år Om lustkänslorna inför anus hämmas av rädsla för smuts, skam och oordning kan barnet bli en psykiskt sjuk vuxen med anal karaktär

48 MÅNGA FAKTORER BAKOM: ca 2 % av befolkningen drabbas av tvångssyndrom. Hög ångestbenägenhet i kombination med låg tolerans för känslor av osäkerhet. Immunförsvar avvikelse i en speciell gen gen avvikelsen påverkar de celler som städar och reparerar hjärnan när den drabbats av skada eller infektion. Infektion kan utlösas av streptokockinfektion i halsen som sprider sig till de basala ganglierna i hjärnan. De basala ganglierna = reglering av rörelser och påverkar vår uppfattning om verkligheten

49 GAD GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM Innebär ett mer eller mindre konstant tillstånd av överdriven oro eller rädsla som man inte kan hantera, och som inte är begränsad till vissa situationer eller omständigheter.

50 SYMTOM VID GAD Minst tre symtom ska ha förekommit under flertalet dagar i minst sex månader. 1. Rastlös, uppskruvad eller på helspänn 2. Lätt att bli uttröttad 3. Svårt att koncentrera sig eller tom i huvudet 4. Irritabel 5. Muskelspänning 6. Sömnstörning Andra symtom är: nervositet, skakningar, spänningshuvudvärk, tandgnissling, svettningar, svimningskänsla, hjärtklappning, yrsel, orolig mage

51 ORSAK Biologisk orsak Psykologisk sårbarhet anknytningsproblem i barndomen Drabbar de som har svårt att stå ut med osäkerhet och har dåliga strategier för att hantera problem Dubbelt så många kvinnor än män drabbas Ca 3-5 % dabbas någon gång i livet av GAD

52 BEHANDLING KBT SSRI preparat Ångestdämpande GAD - Behandlingen syftar till att lindra symtom och lär patienten klara av ångestväckande situationer

53 NÄR SKRÄCKEN FRYSER FAST POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM Ångestsjukdom som drabbar personer som utsatts för svårt trauma där personen reagerade med intensiv rädsla och hjälplöshet De har upplevt, bevittnat en händelse, eller en serie av händelser som är traumatiska ex. våldtäkt, tortyr. Traumat är ofta kränkande, meningslöst och inger vanmakt.

54 SYMTOM VID PTSD Återupplevande - återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder/tankar/perceptioner relaterade till händelsen/händelserna. Sk flashbacks och mardrömmar Undvikande ett ständigt undvikande av stimuli tex. tankar, platser, samtal som associeras med traumat Ihållande överspändhet - sömnproblem, irritabilitet, vredesutbrott, koncentrationssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet Utöver detta ska störningen vara i mer än en månad och den ska orsaka lidande eller försämra funktion i arbete, socialt betydelsefulla avseenden.

55 BEHANDLING VID PTSD Initialt: Återskapa en känsla av trygghet och återställa den sociala funktionen Traumafokuserad KBT där individen exponeras för traumat. Ofta finns även skuld och självförakt med i bilden! SSRI - preparat Skapande terapier tex bildterapi, dansterapi, lekterapi - återuppleva traumat genom skapande

56 PSYKOS SCHIZOFRENI KLYVET SINNE Förväxlas ofta felaktigt med multipel personlighet (dissociative identity disorder) som innebär att man har flera personligheter. Insjuknande sker oftast i års ålder ¼ blir helt återställda inom loppet av 5 år Den vanligaste psykossjukdomen Ca 1 % av befolkningen drabbas Lika många män som kvinnor

57 SCHIZOFRENI ENLIGT DSM IV Enligt DSM-IV avser schizofreni en störning som omfattar minst 2 av följande symtom under en period av 1 månad Vanföreställningar Hallucinationer Desorganiserat tal Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende Negativa symtom och kognitiva symtom Sen störningen har debuterat ska minst ett av följande områden ha fungerat påtagligt sämre än det gjorde innan debuten. Arbete Studier Relationer Personliga områden tex. hygien

58 POSITIVA SYMTOM Positiva symtom - speglar en förstärkning eller förvrängning av normala funktioner Vanföreställningar - tolkar sinnesintryck och erfarenheter fel Hallucinationer - perception utan föregående stimuli Desorganiserat tal- osammanhängande tal, ordsallad, bristfällig koppling mellan satser tex.. Hundarna skäller gör läraren på mig Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende - grimaser, underliga kroppsställningar eller rörelser

59 NEGATIVA SYMTOM SPEGLAR EN FÖRMINSKNING ELLER FÖRLUST AV NORMALA FUNKTIONER Affektiv störning - visar inga affekter, eller fel affekter Utarmat tankeliv innehållsfattigt språk, svarar fåordigt, tankarna går långsamt Viljelöshet - visar sig i passivitet och initiativlöshet

60 KOGNITIVA SYMTOM Kognitiva symtom visar sig som svårigheter att tänka och lösa problem. Förlängd reaktionstid vilket innebär att svårighet med att sätta igång med en tankeprocess. Minnesstörning dvs. en störning i arbets- eller långtidsminnet vilket gör det svårt att lära sig Nedsatt uppmärksamhet som gör det svårt att koncentrera sig på en sak och stänga ute allt annat som händer runt omkring.

61 MÖJLIGA ORSAKER BAKOM SCHIZOFRENI Troligen en kombination av genetik och miljö Ärftligt om båda föräldrarna har sjukdomen ca 40 % risk (samma som för enäggstvillingar) Miljö Skador i hjärnans utveckling under fosterlivet virusinfektion, förlossningsskada. Predisponerade orsaker - tid på året man föds janapril (N), juni-sept (S) högre risk,(smittspridning) Neurokemiska orsaker - överaktivitet i dopaminsystemet, underaktivitet i glutamatsystemet Psykologiska trauman hos modern, dysfunktionell familj

62 BEHANDLING Antipsykosmedel tex. Hibernal- minskar de positiva symtomen Atypiska antipsykosmedel minskar även de negativa symtomen Social träning Familjeterapi Stöd till anhöriga SSRI preparat Elchocksbehandling (ECT)

63 BIPOLÄR STÖRNING - FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Bipolär sjukdom karaktäriseras som namnet antyder om två poler: 1. En där den sjuke är mycket upprymd (mani, hypomani) 2. En där den sjuke är mycket nedstämd (depression). Tidigare kallades sjukdomen för manodepression.

64 TRE TYPER AV BIPOLÄR STÖRNING 1.Bipolär I syndrom = Återkommande maniska perioder ofta med psykotiska inslag varvat med depressiva episoder 2. Bipolär II syndrom = Främst återkommande depressiva episoder varvat med hypomana episoder 3. Cyklotymi = svänger snabbare, minst fyra depressiva och/eller mani/hypomana episoder under ett år.

65 MANI ihållande och extremt förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning under en avgränsad period av minst 1 vecka. I vissa fall kan mani övergå i en psykos tex. hör röster, tror sig vara förföljd eller känner sig utvald

66 SYMTOM VID MANI Förhöjd självkänsla eller grandiositet överdrivet euforisk Storslagna fantasier Ökad energi hektisk, uppskruvad - forcerad Minskat sömnbehov Mer pratsam än vanligt pratar snabbt Rusande tankeverksamhet Lättdistraherad dvs. uppmärksamheten dras lätt till oviktiga eller irrelevanta stimuli. Extrem irritabilitet Hänger sig åt lustbetonade aktiviteter med sannolikt obehagliga konsekvenser ex. sexuella felsteg, eller köpgalenskap eller omdömeslösa investeringar Påbörjar projekt som sällan avslutas

67 HYPOMANI UNDER MANI MINDRE EXTREMT ÄN MANI Ihållande förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning under en avgränsad period Samma symtom som vid mani, men utan psykos, och inte så extremt En hypoman fas kan övergå i en manisk fas eller rätt ner i en svår depression

68 DEPRESSIV EPISOD Svår nedstämdhet Sömnstörning Aptitförändring Koncentrationsproblem Orkeslöshet Irritabilitet Självmordstankar/försök Avsaknad av intresse i aktiviteter som tidigare varit roliga Känner sig tung i kroppen Tanketröghet Känslor av hopplöshet, skuld

69 BJÖRN MED BIPOLÄR 1 Björns liv växlar mellan maniska, friska och depressiva faser. I sina maniska episoder kan han vara väldigt social och utåtriktad och ha massor av projekt Problemet är att han sällan fullföljer det han påbörjat och att han inte håller vad han lovat, vilket gör att han bränner vänskapsförhållanden. Han festar mycket under de maniska perioderna och det blir ofta för mycket alkohol, vilket gör han än mer lynnig och ibland våldsam. Han har inga spärrar under den maniska fasen. Under sina depressiva faser mår han mycket dåligt och orkar ka kanppt ta sig ur sängen. Dessutom skäms han över det han ställt till med under manin vilket gör att han knappt orkar och vågar gå utanför dörren.

70 THOMAS MED BIPOLÄR 2 Thomas växlar mellan hypomana och depressiva faser. Hypomani är en mildare form av uppåtfas än mani. Thomas förlorar inte greppet om verkligheten och gör inga direkt konstiga saker. Det är bara det att han gör allting mycket mer intensivt under sina hypomana faser. Han känner sig stark och full av ork och idéer. Han har stor arbetskapacitet och mycket god koncentrationsförmåga. Som tur är har han en familj som sätter stopp, annars hade han kunnat jobba dygnet runt. Thomas har lärt sig att inte låta den hypomana fasen gå för långt, så att han hamnar i en manisk episod. Thomas kan ibland uppfattas ta för mycket plats i det sociala samspelet, eller driva de egna idéerna för hårt på bekostnad av andra

71 BIPOLÄR 3 4 % av befolkningen insjuknar Män och kvinnor - i lika hög grad Debuterar nån gång mellan sena tonåren upp till 30 år Utlöses ofta av en livskris Stark ärftlig faktor 2/3 av dem som har sjukdomen har en nära släkting som också har sjukdomen - Om båda föräldrar har sjukdomen ca 30 % risk att barnet får sjukdomen

72 ANDRA ORSAKER FÖRUTOM GENER Vet ej exakt vad bipolär beror på men man har kunnat utesluta psykologiska orsaker Biologiskt små förändringar i flera gener som göra att den kemiska signalöverföringen inte fungerar som den ska - har färre av de hjärnceller som producerar myelin. Myelin = fettrik substans som är viktig för signalöverföringen. - Hög halt av noradrenalin i uppåtfasen (mani, hypomani)

73 BIPOLÄR KRONISK STÖRNING Förutom påfrestningarna på nära relationer och eventuellt sexuellt och ekonomiskt risktagande finns också en förhöjd självmordsrisk, speciellt under de depressiva fasen. Viktigt att fortsätta med medicinering även om man känner sig bättre.

74 BEHANDLING Akut mani behandlas inom den slutna vården. Antipsykosmedel tex. zeldox Stämningsstabiliserande medel tex. lamotrigin Ibland insomningstabletter tex. stilnoct Litium (Li+) är ett förstahandsmedel som förebygger mani och har även i vissa fall en antidepressiv effekt. Litiumbehandling är ofta en livslång behandling. Biverkningar av litium är törst, diarré, darrhänthet, viktökning, ökad urinmängd, minskad sköldkörtelfunktion ECT vid svår depression KBT acceptera sjukdom och lära sig hantera den Anhörigutbildning

75 PARANOIA - VANFÖRESTÄLLNINGSSYNDROM Det latinska namnet för vanföreställningar är paranoia som betyder vid sidan av förnuftet. Till skillnad från schizofreni saknas hallucinationer, tankestörning och bisarra vanföreställningar. Vanföreställningar dominerar men de är ej bisarra utan påminner om situationer som kan inträffa i verkligheten ex. vara förföljd, förgiftad, infekterad, beundrad på avstånd, lida av en sjukdom, bli bedragen av sin man. Bortsett från den inverkan som vanföreställningen har i sig försämras ej förmågan att fungera i vardagen påtagligt och beteendet uppfattas ej heller som uppenbart udda eller bisarrt.

76 A) KORTVARIG PSYKOS B) OCH ANDRA PSYKOSTILLSTÅND A. Personen visar minst ett psykotiskt symtom som har utlöst av en stressfaktor. Psykostillståndet har varat minst en dag men inte mer än en månad B. Sen finns även andra psykostillstånd tex Postpartumpsykos (amningspsykos). Rör sig om psykotiska besvär efter förlossning i form av djup förstämning med hallucinationer och vanföreställningar och ibland tvångstankar om att döda det egna barnet. Psykos utlöst av droger eller kroppslig sjukdom tex. hjärnskada