Delrapport NIB. Helene Kristoffersson Projektledare
|
|
- Bengt Sundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Delrapport NIB Helene Kristoffersson Projektledare
2 Sammanfattning Sammanfattningsvis har NIB uppnått en bra samverkansmetod med Arbetsförmedlingen, socialtjänsten i Berg och Polismyndigheten i Svenstavik samt SFI. Detta samarbete gör det lättare för NIB:s deltagare att finna sin plats i det svenska samhället. Dock har NIB upptäckt en del andra behov i och med språkgruppsbytet som behöver adresseras snarast för att hjälpa människor ut i arbetslivet. Tiden NIB lägger ner på sina nyckelpersoner på nivå 1 är avgörande för hur modellen fungerar på nivå 2 och 3. De aktiviteter NIB har anordnat har haft god uppslutning och frågor att arbeta vidare med har uppkommit. Ekonomin och deltagarantalet är stabilt. Sammanlagt under projekttiden har NIB haft totalt 13 stycken inskrivna i NIB, nivå 1-3 och 9 av dem har gått vidare till annan sysselsättning. Utöver de som varit inskrivna i NIB har projektet på, individuell basis, hjälpt 5 stycken med olika saker och av dessa 5 har 2 gått vidare till annan sysselsättning och uppbär därmed inte längre försörjningsstöd. Totalen som NIB hjälpt är således 18 stycken och 11 av dem har annan sysselsättning numer.
3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och mål 2. Aktiviteter 3. Tidsplan 4. Deltagare 5. Samverkan 6. Projektpersonal 7. Utbildning och kompetenshöjande insatser för personal 8. Kvalitetssäkring 9. Projektekonomi 10. Risker 11. Marknadsföring/spridning 12. Reflektion/lärande/erfarenheter 13. Sagt av deltagare och samarbetspartners
4 Bakgrund och mål Integrationspolitiken i Sverige är organiserad på så vis att staten genom Arbetsförmedlingen tillsammans med kommunerna och då vanligen Integrationsservice, eller liknande instans, har ansvaret för nyanlända under de första två åren i Sverige. Efter dessa två år står de nya invånarna enbart i kommunernas försorg. Många av de människor som kommit till Bergs kommun som har ett annat modersmål än svenska, blir inte klara med SFI på två år. En del av de som fortfarande är kvar på SFI efter två år har en väldigt lång väg att gå för att närma sig det svenska språket och framförallt det svenska samhället och således den svenska arbetsmarknaden. NIB syftar till att försöka bygga broar av kunskap mellan det man kommer ifrån och det man kommer till här i Sverige inom tre huvudblock, arbetslinjen, hälsa och relationer. Genom denna kunskap är målet att minst 6 personer ska ha lämnat kommunens försörjningsstöd och fått försörjning på annat sätt. NIB har också som mål att genom en speciell framtagen modell försöka effektivisera integrationsprocessen mot arbetslinjen. Övergripande mål: Genom en modell av nätverkande integration och höggradig samverkan mellan berörda aktörer, öka anställningsbarheten, stärka hälsan samt öka graden av integration för nyanlända vuxna inskrivna på SFI, Bergs kommun, samt ökad grad av individanpassad integration. Delmål: Organisera samverkan för optimal problemlösning, för deltagande parter samt för att sprida erfarenheter och tillsammans skapa goda förutsättningar och attitydförändringar inom våra olika områden. Minskat antal individer med försörjningsstöd med minst 6 stycken under projekttiden. Ökat medvetenhet om den egna hälsan genom färre besök på Hälsocentralen p.g.a. egenvårdsfrågor. Ökat antal kvinnor i arbetslinjen. Ökat antal kvinnor i det sociala livet genom till exempel kvällskurser. Ökad samhällelig självständighet hos deltagarna i nivå 3 och 4.
5 Aktiviteter För nyckelpersonerna på nivå 1 är alla aktiviteter obligatoriska. NIB utgår från den egna individen och gör aktiviteter utifrån behov och efterfråga samt utifrån det obligatoriska materialet som finns i NIB-häftet. Men NIB erbjuder förutom dessa aktiviteter en rad icke obligatoriska som är tillgängliga för alla som vill av dem som studerar på SFI eller har varit studerande på SFI i Berg. Man behöver således inte tillhöra någon nivå i NIB för att delta på nedanstående aktiviteter Information, intresse och aktiviteter 10 deltagare K Sex och samlevnad för kvinnor 7 deltagare K Sex och samlevnad för kvinnor del 2 17 deltagare K Jamtli 16 deltagare 10 K 6 M Syslöjd 8 deltagare 6 K 2 M Tema, Samernas nationaldag 13 deltagare 9 K 4 M Syslöjd 13 deltagare 8 K 5 M Matlagning 14 deltagare 8 K 5 M Syslöjd 10 deltagare 8 K 2 M Relationer/Rättigheter, GK 14 deltagare 10 K 4 M Relationer/Rättigheter, GK 13 deltagare 10 K 3 M Påskpyssel 10 deltagare 9 K 1 M Arbetsförmedlingen/ IFO 13 deltagare 10 K 3 M Syslöjd, Nigara Almi, Gun Myhr 6 deltagare 6 K Mänskliga rättigheter 18 deltagare 13 K 5 M Baka, intro Badhus 17 deltagare 14 K 3 M Nationaldag/student 18 deltagare 12 K 6 M Promenad, närområdet 8 deltagare 8 K K= kvinnor M= män
6 Tidsplan Under detta halvår har NIB arbetat med att rekrytera nya personer till modellen. Detta av flera olika anledningar. 1. Personer som ingick i modellen på nivå 2 och som förväntades kliva upp enligt gällande modell till nivå 1 flyttade pga. kulturella omständigheter och fick skyddat boende således fanns ingen tid för avslut eller annan förberedelse. 2. Ny etnisk grupp till kommunen som gjorde att det vi byggt upp i modellen fick göras om lite för att passa de nya behoven vad gäller språk och kulturella skillnader etc. Således har tidsplanen för när vi skulle börja arbeta med att förflytta nivå 2 till nivå 1 skjutits fram något. Men för de som varit på nivå 1 och gått vidare till arbete eller studier har NIB följt tidsplanen. Deltagare NIB-platser: NIB erbjuder 4 stycken platser för Nyckelpersoner, nivå 1. Tre stycken av dessa har NIB fyllt under Den 4.e platsen har NIB försökt att fylla men inte lyckats. Eftersom nivå 1 inte är fylld blir således inte heller nivå 3 och 4 fyllda. De platser som är fyllda (tre stycken) arbetar enligt modellen men två av dem är alldeles nya på nivå 1 så de har ännu inte börjat jobba med nivå 2 och 3. Antal inskrivna i NIB Nivå 1: 3 av 4 Nivå 2: 6 av 12 Nivå 3: 0 av 27 Försörjningsstöd Av nivå 1 har 2 av 4 gått vidare till annan sysselsättning. 1 är kvar i NIB fram till augusti 2013 då den personen går vidare till sysselsättning under Av nivå 2 har 3 av 12 gått vidare till sysselsättning på under 2013.
7 Under projekttiden. Sammanlagt under projekttiden har NIB haft totalt 13 stycken inskrivna i NIB, nivå 1-3 och 9 av dem har gått vidare till annan sysselsättning, så som arbete och/eller utbildning. Utöver de som varit inskrivna i NIB har projektet, på individuell basis, hjälpt 5 stycken med praktikplats, timanställning och arbete och av dessa 5 har 2 gått vidare till annan sysselsättning och uppbär därmed inte längre försörjningsstöd. Av de 3 andra har 1 person flyttat från kommunen och de övriga 2 har av eget val inte längre någon kontakt med NIB längre. Totalen som NIB hjälpt är således 18 stycken och 11 av dem har annan sysselsättning numer. Geografisk spridning NIB har denna period bytt riktning vad gäller språk då kommunen valt att byta större delen av mottagarspråk från persiska till somaliska. Kommunen har även valt att placera nyanlända i norra delen av kommunen där det inte funnits nyanlända tidigare vilket gjort att NIB valde att i samarbete med Svenska Kyrkan öppna och driva café Himmelriket som ligger i norra delen. Riktade insatser En annan anledning till att NIB valde att satsa på norra delen var också för att en del av de nyanlända i norra delen har fått barn och för att förhindra isolering både socialt och språkmässigt är det bra att det finns en mötesplats även där. På så vis kan NIB fortsätta sitt arbete med nivå 2 och 3 under mammaledigheten för att förhindra att de ska komma ännu längre från arbetsmarknaden. Samverkan NIB har en god samverkan mellan många olika parter. Det är många aktörer som är viktiga för att få NIB:s deltagares vardag att fungera och således blir det många som NIB samarbetar med. Vi har regelbunden kontakt med både Arbetsförmedlingen och den ekonomiska avdelningen på IFO i Berg samt kommunens SFI lärare. Projektpersonal Från och med januari 2013 började Helene Kristoffersson arbeta 100 % i projektet. Maria Östlund fortsatte oförändrat på sina 100 %.
8 Utbildning och kompetenshöjande insatser för personal Tillsammans för Sverige, konferens där integrationsfrågor och värderingsfrågor fångades upp och nätverkande skedde. Både nyckelpersoner och projektpersonal deltog. Örnsköldsvik, möte med Integrationsservice och Samordningsförbundet i Örnsköldsvik tillsammans med Samordningsförbundet i Jämtlands län för att få en inblick i deras arbete med kommunikatörer. Photovoice, uttrycksmetod via bilder. Projektledarutbildning med Regionförbundet för att få en ökad kunskap och förståelse i att leda projekt vad avser, planering, genomförande samt uppföljning utifrån projektmetodik samt utöva ett aktivt ledarskap i projektledarrollen. Förutom detta har NIB genomfört en utbildningsinsats i Bergs kommun vad gäller heder och hedersrelaterat liv med Sara Mohammed från föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. GAPF. Ca 100 personer deltog i dessa två dagar. Kvalitetssäkring För att på något vis hålla en kvalitetssäkring på vad projektet gör med deltagarna och för att hålla fart och genomströmning har projektet under 2013 års första hälft sammanställt ett NIBhäfte. Här är stommen i vad deltagarna på nivå 1 får på sin NIB tid. Häftet blir också som ett uppslagsverk för den enskilde deltagaren att använda sig av framgent när de ska föra information vidare till nivå 2 och 3. Projektekonomi Projektekonomin ser enligt projektets ekonomiske controller bra ut. Återsöken från AF och Samordningsförbundet ligger som de ska. Risker Förändring i personalstyrkan gör ju att själva arbetet med deltagarna får stå tillbaka lite men projektet som helhet bedöms inte ha påverkats negativt av detta. Vad gäller modellen gäller det att få nivå 2 väl förberedda att ta en plats på nivå 1 när nyckelpersonerna går vidare till annan sysselsättning. Detta har NIB inte lyckats med under
9 2013 pga. att personerna på nivå 1 och personerna på nivå 2 ligger en bit ifrån varandra kunskapsmässigt och tiden NIB haft på sig att förbereda nivå 2 har upplevts som för kort. Dessutom har en del personer från nivå 2 som var tänkt att kliva upp på nivå 1 flyttat med kort varsel. Detta innebär en risk för modellbyggandet och för hur NIB kan arbeta vidare. Marknadsföring/spridningsaktiviteter Besök av riksdagspolitiker Gunnar Sandberg (s), ledamot i Socialutskottet och suppleant i Miljö-och Jordbruksutskottet. Reportage i LT, se länk. Utvärdering av projektet på Finsam. Lunchmöte med Marie Nordén riksdagspolitiker (s), ledamot i Finansutskottet och suppleant i Näringsutskottet samt ledamot i OSSE delegationen. Inslag i Mitt Nytt kring projektet, se länk Reflektion/lärande/erfarenheter Fotboll Vi har provat att ge de somaliska flickorna/kvinnorna fotbollsskola, något som var ett vinnande koncept med den persiska gruppen men det gick inte alls. Man kom inte och man har svårt att se hur man ska kunna klä sig i annat än den traditionellt mycket långa slöjan. Att spela fotboll anses av många inte heller acceptabelt pga. religionen. NIB samarbetar med Bergs IK för att få till en grupp men tyvärr verkar motståndet till fysisk aktivitet för flickor vara alltför stort. Familjeplanering Att planera för sin familj och sin ekonomi genom att till exempel beräkna föräldrapenning kontra semesterdagar etc. är något vi i Sverige gör. NIB har upptäckt att en stor del av kvinnorna har kvar samtliga dagar för sina barn, speciellt de kvinnor som kom med lite äldre barn. NIB har därför hjälpt till med att kolla upp hur många föräldrapenningdagar man har och planerat för familjen så man ska slippa kontakta IFO för att klara sin försörjning.
10 Att äta tillsammans Att sitta tillsammans med sina kollegor och äta en god lunch ses av de flesta som en trevlig stund där man kan vara avslappnad och njuta av varandras sällskap. För en del innebär det en kulturkrock. NIB fick erfara det vid en lunch nyligen då två av deltagarna i nivå 2 hade mycket svårt att äta med kniv och gaffel på den gemensamma lunchen då de aldrig förr använt sig av bestick! Eftersom NIB har en nära relation till sina deltagare och hade med sig en nyckelperson från nivå 1 kunde hela situationen, som kunde ha blivit ytterst pinsam, lösas med ett härligt skratt och ett konstaterande att det finns många sätt att göra samma sak på! Detta är bara ett av alla exempel där nyckelpersonerna spelat en stor roll för att snabbt nå fram till deltagare med information och kunskap. Modellbyggandet NIB har utgått och arbetat utifrån modellen och upptäckt att andelen personer som finns att tillgå till modellen går i skov. När nivå 1 är klar med sitt och går ut i sysselsättning är det tänkt att de ska lämna över till nivå 2. Men om nivå 2 har flyttat eller om nivå 2 inte hunnit fyllas på kan det bli stiltje ett kort tag. Det gäller att NIB har kunskap om vilka etniska grupper som ska komma till kommunen och hur de ligger till på SFI för att kunna förbereda dem till arbetsmarknaden. Ytterligare reflektion som gjorts är att det hade varit bra om projektet hade kunnat arbeta utifrån den tänkta modellen där nivå 1 skulle få utbildning i 1 år för att under år 2 arbeta med både nivå 1, 2 och 3. Olika regelverk har gjort det omöjligt ekonomiskt att hålla kvar nyckelpersonerna på nivå 1 under 2 år men projektet kan se att det hade varit en vinst i att lägga ytterligare tid på nyckelpersonerna. Det är, för en del, en stor process att genomgå och nyckelpersonernas arbeten har inte alltid tagits emot med öppna armar så även den processen måste få ta tid. Styrgruppen NIB är beroende av samverkan och att styrgruppen har haft haltande deltagarlista under 2013 har gjort NIB mer sårbar och frågor som NIB hade önskat ta upp/diskutera med parterna på styrgruppsmöten har fått skjutas upp. Den 13/6 hade NIB styrgruppsmöte och på detta var de flesta parter representerade och flera givande diskussioner kunde föras. (Endast JLL hade förhinder.) Ett önskemål från styrgruppen är att NIB ska sträva efter att få in fler personer på nivå 3. NIB ska vidare även se över modellen och arbetssättet så att NIB verkligen når alla delar i modellen nivå 1-3. Reflektionerna från styrgruppen var att NIB som projekt är bra och att resultaten är bra men styrgruppen vill se att projektet vidareutvecklar de idéer som finns och utökar antalet inskrivna personer. Styrgruppen ville även se ekonomiska beräkningar där exempel på enskild individ presenteras. NIB får hjälp av projektets ekonomiske controller, Jonatan, för detta. Enligt projektägaren, Karin Flodin, pågår implementeringssamtal i kommunen, där NIB kan tänkas ingå i den nya organisationen med bl.a. Integrationsservice och SFI. Karin Flodin meddelade även att även om hon som person slutade på sitt arbete i kommunen kommer NIB även fortsättningsvis att ägas av funktionen Skolchef.
11 Byte av etnisk grupp Att byta från en etnisk grupp till en annan kan ha sina vinningar men det har också betytt att NIB tappat lite i fart då en ny grupp människors behov ska läsas av och hanteras. Detta har gjort som beskrivits i tidigare stycken att NIB fick ändra lite vad gäller personerna i samtliga nivåer på grund av språket etc. Personalbyte Huruvida personalbytet har betytt ett tapp i fart eller ej är svårt att sia om men att det inneburit en förändring är klart och vissa områden såsom kontakten med företagarna har inte varit lika frekventa under 2013 som under Däremot har NIB samarbetat med Näringslivsavdelningen i kommunen för att komma i kontakt med företag etc. Omskärelse I och med bytet av etnisk grupp uppkom frågan kring omskärelser. Det finns kvinnor som sedan barnsben är omskurna och dessa kvinnor har problem att sköta sina jobb då det vid menstruationen måste vara hemma pga. svåra smärtor och kroppens svårigheter att få ut menstruationen. Personerna i fråga kan få hög feber och må riktigt dåligt. Att tänka sig att man först ska berätta detta för en arbetsgivare och sedan söka hjälp för det är i första skedet otänkbart. NIB kommer att behöva bearbeta dessa kvinnor mycket för att de ska förstå att man inte behöver ha det så här och att det är helt ok att inte vara omskuren. Vidare kommer informationen till kvinnorna i egenskap av mamma, hur tänker de göra med sina egna små flickor? Här finns mycket att göra för att förhindra sjukskrivning en gång/månad. En sjukskrivning som man enligt NIB:s erfarenhet sällan eller aldrig vill berätta anledningen till. Sagt av deltagare och samarbetspartners Svenska Kyrkan: Utan NIB hade Svenska Kyrkan aldrig kunnat genomföra sommarcafét på det sättet vi valt att göra i sommar med 6 stycken nyanlända i kök och vaktmästeriet. Vi anser att NIB är en brygga mellan arbetsgivaren och deltagaren. Ingen annan har den här tiden att få det att fungera. Särskilt i glesbygd med svikande underlag är inte dessa typer av aktiviteter prioriterade, där man står för ett nytänkande och nytt arbetssätt. De flesta är så pressade i sina verksamheter att man inte har utrymme att göra mer än man måste. När man inte når NIB då blir det heller inte av. Samarbetet med NIB är mycket värdefullt för Svenska Kyrkan då det är nyskapande och nytänkande. Arbetsförmedlingen: Vi jobbar på olika sätt och med olika förutsättning men vi har samma mål, att etablera deltagarna i samhället. Eftersom vi på Arbetsförmedlingen har ett stort antal deltagare har vi inte samma möjlighet att arbeta så pass nära deltagarna som de kan göra inom NIB-projektet. Jag upplever att vi har bra samarbete och att situationen förbättras för flera av våra gemensamma deltagare.
12 Individ och Familjeomsorg, ekonomiska avd. Vi här på IFO anser att det finns möjlighet till viktig informations utbyte mellan oss och NIB, något som gynnar vårt utrednings/bedömnings arbete. Vi ser även att det finns möjlighet att klienter kommer ut i sysselsättning vilket i sin tur kan minska belastningen för IFO, om man tittar på gruppen inv./flyktingar. Polisen Har samarbetat med NIB-projektet, och den samverkan har fungerat på ett mycket föredömligt sätt, med främsta syftet att informera om grundläggande lag och ordning samt visa upp svensk polisverksamhet för nyanlända i Svenstavik. Som en effekt av denna kontakt har förståelsen om varandras kulturskillnader ökat. Deltagare Genom NIB har vi kommit varandra närmare eftersom det ingår i arbetsuppgiften att ha ett eget nätverk. Jag har fått bra kontakter genom resor och studiebesök som lett till arbete/utbildning. Utan NIB hade jag inte studerat vidare. Om jag inte hade varit med i NIB hade jag haft pengar från socialtjänsten och legat hemma på soffan precis som flera jag känner. NIB borde finnas med från första början när man kommer till Sverige. NIB är det bästa för invandrare. Jag har fått arbete och bra vänner, jag har fått veta var jag ska vända mig i olika frågor. Jag har lärt mig mer om samhället om lagar och traditioner. Då NIB alltid finns till hands så mår jag och mina kompisar bättre och då är vi villiga att lära oss mer än förut. Nu vet vi vad som krävs av oss för att lyckas få ett jobb. Kommunen har inte haft tid att förklara regler, lagar och traditioner utan de har bara ordnat med lägenhet, hyra, papper o.s.v. Det behövs mer än det praktiska. NIB har lagt ner mycket tid på kvinnorna och vi män hade också behövt mycket mer tid med NIB. Om inte NIB hade funnits i kommunen hade jag kanske flyttat för då hade det inte funnits något för mig här. Jag hade nog varit på socialtjänsten.
13
Delrapport NIB- Nätverkande integration i Berg
Delrapport NIB- Nätverkande integration i Berg Helene Kristoffersson 2012-11-29 Bakgrund och mål: Bakgrunden till detta projekt är att det fanns ett behov av att öka anställningsbarheten och kunskapen
Slutrapport NIB. genomförandeperiod 2012-03-01 2014-02-28
Slutrapport NIB genomförandeperiod 2012-03-01 2014-02-28 1 Projektfakta NIB, Nätverksintegration i Berg. Projektägare: Bergs kommun, Verksamhetsnämnden. Projektledare: Helene Kristoffersson Kontaktperson
Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning
22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990
100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar
1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan
Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:
Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.
Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion
Anställningsbar i tid
Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.
Slutrapport Servicetjänster i vården. Alf Eliasson Projektledare
Slutrapport 2018-02-20 Servicetjänster i vården Projekt vid Krokoms kommuns arbetsmarknadsenhet för utvecklande av samverkansmetod tillsammans med Arbetsförmedlingen, Integration, Socialtjänsten och tre
Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014
Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen
Utbildningsprojektet Entré Q
Utbildningsprojektet Entré Q Målet med Entré Q: Fler utomeuropeiskt födda kvinnor utanför den ordinarie arbetsmarknaden inom Luleå och Bodens kommuner har eller är närmare (ex praktikplats, utbildning)
Delrapport 1. Projekttid 140515 141215. Lena Persson, projektledare PIX
Delrapport 1 Projekttid 140515 141215 Lena Persson, projektledare PIX Sammanfattning PIX (Projekt Integration X-tra) är ett integrationsprojekt som riktar sig till nyanlända som behöver extra stöd i sin
Hamsam 2.0 Hammarstrand
Delrapport Hamsam 2.0 Hammarstrand Författad av Margareta Nordling 2019-02-07 Innhåll 1 Projektets organisation... 3 2 Bakgrund... 3 3 Huvudmål för projektet... 4 4 Övergripande mål för projektet... 4
Nätverksbyggande & NAD i idéburen sektor ett projekt om att mötas
Nätverksbyggande & NAD i idéburen sektor ett projekt om att mötas När du kommer som ny till en svensk stad kan det ofta vara svårt att förstå var alla människor håller hus. Folk möts kanske inte ute på
Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet
Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom
Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.
Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få
Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011
Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter
Projektplan Integrationsstrategi
Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,
Elevernas likabehandlingsplan
Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du
Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.
Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Program för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Politiska inriktningsmål för integration
Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla
Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb
2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund
UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade
Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund
Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun
1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har
UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014
UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs
Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg
Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden
projekt på väg Arbete Praktik Studier
projekt på väg Arbete Praktik Studier På väg till arbetsmarknaden och nya arbetssätt Att arbetslösheten är relativt hög bland ungdomar och personer med utländsk bakgrund är ett välkänt faktum som många
Delrapport 2. Projekttid 141216 150915. Lena Persson, projektledare PIX
Delrapport 2 Projekttid 141216 150915 Lena Persson, projektledare PIX Sammanfattning PIX (Projekt Integration X-tra) är ett integrationsprojekt som riktar sig till nyanlända som behöver extra stöd i sin
Lära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för
Slutrapport för integrationsprojektet Vidare i Gnosjö
Slutrapport för integrationsprojektet Vidare i Gnosjö 2016-2018 Syftet med projektet var att nyanlända svenskar, genom aktiviteter och praktik, skulle få språkträning, arbetslivserfarenhet och möjlighet
TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379
TOMELILLA KOMMUN Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 Integrationsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 2017, Kf 169. Gäller från den 19 december 2017. Dokumentansvarig politisk
Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.
Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger
Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund
! Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014 Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund Hur har utvärderingen genomförts? n Djupintervjuer med projektdeltagare 13 deltagande
ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN
2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande
Miracles Someone Special Coldplay
Miracles Someone Special Coldplay Sofia Mitts-Björkblom, utbildare från Yrkesakademin i Österbotten Utbildade samhälls- och hälsokommunikatörer Yrkesakademin har inom ramen för En bra start i Österbotten
Finns det en vilja, så når man dit man vill.
Finns det en vilja, så når man dit man vill. Karlstads universitet Cerut Centrum för forskning om regional utveckling Delrapport av projektet På lika villkor Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling,
FogelstadsAkademins Medborgarutbildning
FogelstadsAkademins Medborgarutbildning Att investera i framtiden Eva Gustafsson, Sirpa Abben, Annika Juhlin, Tobias Mård och Ulla Achtman 2013 05 27 Jag var en stark kvinna i mitt hemland och när jag
Ansökan till FINSAM Lund
Kommunkontoret HR-strategiska enheten Ansökan 1(6) Jacob Fridblom 046-359 56 73 Jacob.fridblom@lund.se Ansökan till FINSAM Lund 1. Projektnamn Intern koordinering av arbetsmarknadsåtgärder 2. Projektägare
Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun
101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval
MedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
SLUTRAPPORT
SLUTRAPPORT 2015-2018 En slutrapport för delprojektet Värmlands Framtid i Hagfors kommun Godkänd för publicering av: Jenny Dahlin 181023 Författare: Elias Westberg Chef: Dan Forkéus Barn & Bildning Hagfors
IOGT-NTO:s SOCIALA FÖRETAG
IOGT-NTO:s SOCIALA FÖRETAG Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra
Projektrapport Unga, vuxna år
Sid 1 (5) Projektrapport Unga, vuxna 16-35 år Projektnamn: Tillväxtfaktor Skellefteå Projektägare: Skellefteå Kommun, Arbetsmarknadsenheten Rapporten har skrivits av: Projektledare Anna-Klara Granstrand
Personalenkät om härskartekniker som används av chefen
Appendix 2 Enkäter Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Personalenkät om härskartekniker bland kollegor Personalenkät om yttrandefrihet Skolkulturer enkät Förskolekulturer enkät Personalenkät
Samarbete och utveckling
Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska
Storstadsintegration. Partnerskap Göteborg
Storstadsintegration Partnerskap Göteborg ETT PROJEKT FÖR ÖKAD INTEGRATION & GEMENSKAP Göteborg är en segregerad stad. Det skiljer stort mellan rika och fattiga stadsdelar vad gäller sysselsättning, hälsa
UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013
UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors Namn på Projektet Nytänk Bakgrund Kramfors Kommun har åtagit sig att ta emot ca 60 kvotflyktingar/år. Fr.o.m. deras ankomst till Kramfors startar processen
Acceleration i företagen på Leia Accelerator
Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet
Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in
Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta
PROJEKTPLAN KomiJobb
Projektplan KomiJobb 1(8) PROJEKTPLAN KomiJobb Titel: PROJEKTPLAN KomiJobb Projekt: KomiJobb Idnr: Siffor Beställare: Ordförande för nämnden arbete, vuxenutbildning och integration. Version: Skriven av:
Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad
Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS
UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport
Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.
En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg
En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar
Från idé till praktisk nytta Ett socialt arbetsmarknadsprojekt i Orust kommun Med stöd av Leader Södra Bohuslän och Jordbruksverket
Från idé till praktisk nytta Ett socialt arbetsmarknadsprojekt i Orust kommun Med stöd av Leader Södra Bohuslän och Jordbruksverket Pr n Projektidé & ansökan Aili Larsson Projektägare Orust Kommun Aili
Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne
Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt
Integration genom arbete
Integration genom arbete En kort presentation Azad Jonczyk 2009-01-12 Åstorps kommun har under tre år blivit beviljat projektstöd från ESF för att tillsammans med Båstad, Perstorp och Örkelljunga kommun
Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.
Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.
Nätverksintegration i Härjedalen. NiH. Ett projekt i Härjedalens Kommun i samarbete med Arbetsförmedlingen och Samordningsförbundet
Delrapport december 2014 Nätverksintegration i Härjedalen NiH Ett projekt i Härjedalens Kommun i samarbete med Arbetsförmedlingen och Samordningsförbundet Jämtlands Län Ingemar Züchner 2015-01-07 1 Bakgrund
Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13
Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Samverka för förbättrade möjligheter för nyanlända med ohälsa och/eller funktionsnedsättning att komma ut i arbete eller studier
Samverka för förbättrade möjligheter för nyanlända med ohälsa och/eller funktionsnedsättning att komma ut i arbete eller studier Ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting Försäkringskassan Arbetsförmedlingen
Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009
Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget
Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT
Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet
Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203
Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och
Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15
Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör På uppdrag av
Stångåstaden Ett steg till sysselsättning
Tjänsteskrivelse 1 (5) Utbildningskontoret Johanna Lensell Rebillon 2018-04-13 Dnr BIN 2018-70 Bildningsnämnden Stångåstaden Ett steg till sysselsättning Förslag till beslut 1. Bildningsnämnden godkänner
Delrapport 2 Hälsosam Ragunda februari 2014
Delrapport 2 Hälsosam Ragunda februari 2014 Projektägare: Jämtlands Läns Landsting Parter : Ragunda kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämtlands läns landsting Anställda: Lotten Albertsson,
Riktlinjer för integration
Sida 1/6 Riktlinjer för integration Det övergripande nationella målet för integrationspolitiken är Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Kungsbacka
Slutrapport för projekt Leva Livet Dec 2011- Nov 2014
Leva Livet Slutrapport för projekt Leva Livet Dec 2011- Nov 2014 Leva Livet Slutrapport för Leva Livet dec 2011-nov 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Mål och syfte med projektet... 3 Verksamhetsmål...
Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04
Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de
Fokus på Åre Kontakt Ungas Stöd
FÅKUS Delrapport 3 Sep 2014- mars 2015 Anja Skålén FÅKUS Mars 2015 Fokus på Åre Kontakt Ungas Stöd DELRAPPORT 3 Avser perioden Sep 2014 till mars 2015 $1 Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 4 Målgrupp 4
Mötesplats Stallarholmen Projektplan 2014-2016
Sida: 1 (6) Mötesplats Stallarholmen Projektplan 2014-2016 2014-04-16 KS/2013:606-001 Sida: 2 (6) 1 Bakgrund och projektbeskrivning har ambitionen att det i varje kommundel ska finnas en samlings- och
Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars
1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och
Vad gör de 1 år senare?
Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete
EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013
EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september
Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation
Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Avdelning Internationellt Kulturcentrum Projektledare Folkbildning till synskadade och blinda invandrare
EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014
EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur
Ordförande har ordet
Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker
Fokus på Åre Kontakt Ungas Stöd
Fokus på Åre Kontakt Ungas Stöd Anja Skålén FÅKUS SEP 2014 DELRAPPORT 2 Avser perioden Mars 2014- sep 2014 1 Sammanfattning FÅKUS är ett samarbetes projekt där vi jobbar för att deltagarna ska komma in
Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Familjecentraler Brukarundersökning 2010
Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...
Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi
Reserapport Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010 Bethina Bergman Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Helsingfors 2009 1 INLEDNING Redan då jag började Arcada visste jag att jag i något
FÅKUS DELRAPPORT 1. Anja Skålén FÅKUS. mars 2014. Fokus på Åre. Kontakt Ungas
Anja Skålén FÅKUS mars 2014 Fokus på Åre Kontakt Ungas Stöd Delrapport 1 avser perioden sept 2013 feb 2014 1 Sammanfattning FÅKUS är ett samarbets projekt där målsättningen är att få unga människor att
ANSÖKAN 2014 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan
Bil 1a ANSÖKAN 2014 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se
Kommunchefer om den ekonomiska krisen
Akademikerförbundet SSR Kommunchefer om den ekonomiska krisen Rapport från undersökning 16 december 2008 Arne Modig 1 Sammanfattning Kommunchefer om den ekonomiska krisen I nio av tio kommuner har det
Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar
Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...
Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden
Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur
Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013
Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist
2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011
2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren
Reportage. Plug In Möjligheten
30 Reportage. Plug In Möjligheten Som en landningsbana. Så beskriver koordinatorn Maria Herrman verksamheten på Plug In Möjligheten i Alingsås. Här får man tid att pausa, boosta sig med ny energi och sedan
Förslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009
Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt
Utvärdering av Stegen - Delrapport 1
Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö
VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2017 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF, är sedan 1970 en väletablerad ideell förening