Innehållsförteckning KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Kommunstyrelsen Kommunrevisionen FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Kommunstyrelsen Kommunrevisionen FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE..."

Transkript

1 Årsredovisning 2015

2 Innehållsförteckning KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Kommunens organisation Året som gått Ekonomisk översikt Ekonomiska nyckeltal Medarbetarna Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning Prognossäkerhet Framtiden RÄKENSKAPER Resultaträkning Kassaflödesanalys (Korrigeras!!) Balansräkning Noter Driftredovisning Investeringsredovisning Redovisningsprinciper Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Överförmyndare V Dala överförmyndarsamverkan Bildningsnämnden Omsorgsnämnden Socialförvaltningen Omsorgsnämnden Vård och omsorgsförvaltningen Miljö och samhällsbyggnadsnämnden GEMENSAMMA NÄMNDER UpphandlingsCenter, UhC Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Västmanland Dala lönenämnd Överförmyndare V Dala överförmyndarsamverkan KOMMUNKONCERNEN Ekonomisk översikt för kommunkoncernen Hedemora Energi AB AB Hedemorabostäder Hedemora kommunfastigheter AB Hedemora näringsliv AB NÄMNDERNAS REDOVISNINGAR... 19

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet När 2015 summeras kan vi konstatera att vi når ett positivt resultat i kommunen. Under året har vi betalat av stora delar av vår pensionsskuld då vi har haft en god kassa i kommunen innebar att efter valresultatet 2014 ändrades den politiska majoriteten och består idag av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Flera nya förtroendevalda har kommit in och gamla förtroendevalda som bytt positioner har gjort sitt första hela år i respektive nämnd och bolagsstyrelser. Jag tycker att våra nämnder och bolagsstyrelser har arbetat på mycket bra under året. Vår befolkning har fortsatt att öka och vi var vid årets slut invånare. Hemtjänsten och hemsjukvården har efterfrågat och fått inköpa 6 bilar som har fyrhjulsdrift. Våra skolresultat är fortsatt bra, vilket vi fick ett kvitto på när SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) presenterade öppna jämförelser och vi låg i topp resultatmässigt bland de medelstora kommunerna. När det gäller skolan har den byggts ut i Smedby med bland annat ett nytt kök med matsal och förskoleverksamhet. Fyrklöverskolan har byggts upp under året och vi ser fram emot återinflyttning. Vårt högstadium har infört tvålärarsystem. Antalet ansökningar till vårt gymnasium har ökat. I sjön Hönsan, en av våra stadsnära sjöar, har vi gjort ett åtgärdsprogram och renar sjön på ett ekologiskt sätt. När det gäller vår arbetsmarknad är det glädjande att det satsas och byggs ut i vår kommun. För att nämna några arbetsplatser har Oppigårds Bryggeri, Atracco och Älvgårdens behandlingshem byggt ut och ökat sina verksamheter. I augusti fick vi tillfälle att tillsammans med Jennie Johansson fira hennes VM-guld på 50 meter bröstsim. Naturligtvis var det en solig dag då Hedemoraborna verkligen ställde upp och firade Jennie i Sveaparken. Vi önskar Jennie all välgång i hennes satsning mot OS i Rio Under hösten fick Sverige och Hedemora ta emot ett rejält ökat flyktingmottagande. I vår kommun öppnades två nya asylboenden. Detta har naturligtvis medfört utmaningar för vår kommun. Framförallt har skolan, socialtjänsten och vårt överförmynderi fått ta del av dessa utmaningar. Jag är glad att vi har så duktiga medarbetare som klarat detta på bästa möjliga sätt. Positivt är att så många kommuninnevånare ställt upp och välkomnat våra nyanlända och hjälpt till genom alla våra föreningar och frivilligorganisationer. Sammantaget kan jag konstatera att Hedemora står starkt och att det finns en framtidstro i Hedemora kommun. Ulf Hansson Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande 3

4 1 Förvaltningsberättelse 1.1 Inledning Hedemora kommuns årsredovisning omfattar ekonomiskt utfall för år Förutom en övergripande sammanställning för kommunen innehåller också rapporten en redovisning för respektive nämnd. Årsredovisningen innehåller även en sammanställd redovisning med en kortare rapport för respektive dotterbolag. Alla siffror redovisas i miljoner kronor, där inget annat anges. 1.2 Kommunens organisation Mandatfördelning i kommunfullmäktige Parti Mandat Arbetarpartiet socialdemokraterna 13 Centerpartiet 7 Moderaterna 7 Vänsterpartiet 3 Miljöpartiet de gröna 2 Liberalerna 1 Kommunlistan 4 Sverigedemokraterna 4 4

5 1.3 Året som gått Koncernorganisationen har ändrats från 1 mars då samtliga aktier i Hedemora Näringsliv AB förvärvats och bolaget nu följaktligen är ett helägt dotterbolag till kommunen. Bolaget fungerar som kommunens näringslivskontor. Det helägda dotterbolaget Tjäderhuset i Hedemora AB har ändrat namn och heter numera Hedemora Kommunfastigheter AB. Kommunen ingår sedan årsskiftet i en nämnd för upphandling, Ludvika UpphandlingsCenter, UhC. De kommuner som ingår i samarbetet är Ludvika, Gagnef, Borlänge, Falun, Säter och Hedemora. Syftet är att samordna och effektivisera upphandlingsarbetet. Under året har bland annat en ny personalchef och en ny chef för Bildningsförvaltningen anställts. Kommunen har gjort en partiell inlösen av pensioner (intjänade t.o.m. 1998) för att minska kommande års premieutbetalningar. Den partiella inlösen uppgår till ca 229 mkr inklusive löneskatt och motsvarar nära hälften av kommunens hela ansvarsförbindelse. Kommunen har under 2015 tagit ett generellt beslut om att upphöra med leasing för att istället köpa och äga utrustning. Beslutet innebär att leasing av tjänstebilar kommer att successivt upphöra när leasingkontrakt går ut under Detsamma gäller för datorer där samtliga hyreskontrakt på datorer lösts in i slutet av året och belastat 2015 års resultat med ca 6,4 mkr. Sex nya fyrhjulsdrivna bilar med högre markfrigång har köpts in till Vård- och omsorgsförvaltningen. Syftet är att successivt få bilar som bättre tar sig fram vid hemtjänstbesök. Kommunen har mottagit många flyktingar under året som gått. Privata flyktingboenden har öppnats i Långshyttan och Garpenberg. Det stora antalet flyktingar innebär stora påfrestningar framför allt på skolan, på socialförvaltningen och på överförmyndarverksamheten. V-Dala överförmyndarsamverkan trädde i kraft vid årsskiftet. Samverkande kommuner är Avesta, Hedemora och Norberg. Hedemora kommun fungerar som värdkommun för verksamheten. Under 2:a, 3:e och 4:e kvartalet har antalet nyinskrivna ärenden när det gäller ensamkommande barn som behöver god man ökat exceptionellt. Arbetet med nya lokaler för förskolan och skolan i Smedby har blivit klara under hösten Även Fyrklöverskolans nya lokaler som byggts upp igen efter branden blev klara under slutet av året. Inom Vård- och omsorgsförvaltningen har lagts ett stort fokus på ekonomin. Genomlysningar har skett av verksamheten som visar att det finns behov av förändringar. Inom Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har arbete skett med färdigställande av Hedemora kommuns översiktsplan och Hedemoras LIS-plan. Även ett arbete med framtagning av ett bostadsförsörjningsprogram har påbörjats. En länstrafikupphandling har skett av kollektivtrafik och infasning av den nya trafiken pågår. Kostnader för trafiken beräknas under 2015 överstiga budget med ca 2 mkr. 1.4 Ekonomisk översikt Budget för år 2015 Kommunen har för 2015 fastställt en budget med ett budgeterat överskott på 8,7 mkr. Resultat för år 2015 Det officiella resultatet för 2015 uppgår till -201,9 mkr. Det stora underskottet beror på att kommunen under 2015 genom en försäkringslösning löst in uppemot hälften av ansvarsförbindelsen för avtalspensioner intjänade innan Partiell inlösen av pensioner inklusive löneskatt har belastat 2015 års resultat med ca 229 mkr, men samtidigt bidragit till att ansvarsförbindelsen minskat från ca 480 mkr vid ingången av 2015 till ca 250 mkr per Den partiella inlösen som har genomförts redovisas i kommunens resultaträkning som en jämförelsestörande post. Kommunen har även redovisat en återbetalning om 8 nkr från AFA avseende 2004 års inbetalda premier som en jämförelsestörande post. Bortsett från dessa jämförelsestörande poster så redovisar kommunen ett resultat för 2015 på +19,6 mkr, vilket alltså är +10,9 mkr bättre än budget. Resultatet är också betydligt bättre än 2014 då kommunen redovisade ett underskott på -11,0 mkr. Jämfört mellan åren 2014 och 2015 så ökade intäkter i form av skatteintäkter samt generella bidrag och utjämning med ca 26 mkr. Finansnettot minskade med 3,1 mkr, till stor del beroende på avveckling av lån till koncernbolag. Om man bortser från jämförelsestörande poster i form av AFA-medel och partiell inlösen så har verksamhetens nettokostnader minskat med ca 7 mkr mellan 2014 och Detta betyder att nyckeltalet verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatter, generella bidrag och utjämning förbättrats från 101,3 % 2014 till 97,7 % Kommunens mål om att nyckeltalet ska ligga under 99 % uppfylls därmed med råge i bokslutet. 5

6 Balanskrav Enligt kommunallagen ska underskott återställas inom tre år. Kommunen gjorde ett underskott med -11 mkr under 2014, vilket har kunnat återställas redan under Balanskravsutredning, förvaltningsberättelse mkr 2015 Årets resultat enligt resultaträkningen -201,9 Realisationsvinster 0,0 Realisationsförluster 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -201,9 Årets balanskravsresultat -201,9 Balanskravsunderskott från tidigare år -11,0 Summa -212,9 Balanskravsresultat -212,9 Synnerliga skäl 1) 229,5 Resultat efter justering för synnerliga skäl 16,6 1) Synnerliga skäl avser köp av försäkringslösning, så kallad partiell inlösen, för avtalspensioner injänade före1998. Beloppet inkluderar löneskatt med 24,26 %. Likviditet Kommunens likvida medel uppgår till 193,0 mkr per (106,4 mkr ). Se närmare specifikation i kassaflödesanalysen, kapitel 2.2. Större förändringar i likviditeten har skett under året. Hedemora kommunfastigheter har under sommaren återbetalat ett lån till kommunen om 179 mkr för att istället ta upp lån externt. Kommunen har köpt försäkringslösningar om sammanlagt 184 mkr avseende partiell inlösen av pensioner. Kommunen har också successivt löst ut leasingavtal för att i fortsättningen övergå till att köpa all utrustning. Under december löstes t.ex. hyresavtal för datorer med 6,4 mkr, vilket innebär att kommunen nu äger denna utrustning. Kommunen har en god likviditet och inga upptagna lån. Däremot är avkastningen på likvida medel mycket låg och utsikterna är inte heller bättre för de närmaste åren. Därför planeras åtgärder för att under 2016 minska kommunens överlikviditet. Investeringar För 2015 lades en investeringsbudget med 20,8 mkr och en tilläggsbudget med 4,1 mkr. Utfallet blev dock betydligt lägre, 13,0 mkr, vilket till största delen beror på försenade projektstarter för några projekt. Avskrivningar Avskrivningar har belastat årets resultat med 16,2 mkr. Det är knappt 4 mkr lägre än föregående år. Kommunen övergick till komponentavskrivning avseende fastigheter under Arbetet har fortsatt under 2015 med komponentavskrivning för gator och annan infrastruktur. Pensionsförpliktelser Pensionsåtagandet redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att en mindre del redovisas som avsättning i balansräkningen och en större del utanför balansräkningen, som en ansvarsförbindelse. Det som redovisas utanför balansräkningen är intjänande före Pensionsrättigheter från och med 1998 betalas ut för individuell placering i mars året efter. Tabell; Pensionsförpliktelser Mkr Avsättning pensionsförplikt- 7,1 6,4 else intjänande efter 1998 Ansvarsförbindelse 482,9 249,7 490,0 256,1 Öronmärkta medel till pensioner inom eget kapital 25,1 25,1 Förpliktelse minskad genom försäkring 29,2 210,1 Överskottsmedel 0 1,7 Särskilda ålderspensioner, löneandelar över 7,5 basbelopp samt efterlevandepensioner, finns upptaget dels som avsättning enligt Rips samt dels som överskottsfond hos KPA. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser De totala borgensförbindelserna uppgår till 1 153,9 mkr. Av dessa borgensförbindelser avser 912,3 mkr borgen för koncernföretagens lån. Kommunen har även, precis som övriga kommuner i Dalarna, en borgen om 232 mkr för Transitio vilket avser leasingkontrakt av tåg, 9 mkr till AB Dalatrafik samt ett par mindre borgensåtaganden vilka framgår av avsnitt 2.4 Noter i årsredovisningen. Kommunen har inte behövt infria några borgensåtaganden under 2015 och risken bedöms som låg att kommunen ska behöva infria några åtaganden under Leasingåtagandena är klassificerade som operationell leasing. Det bör noteras att leasingkontrakt är på väg att avvecklas då kommunen genomgående övergår till köp av utrustning. Hedemora kommunfastigheter AB äger och förvaltar huvuddelen av kommunens verksamhetslokaler. Framtiden Kommunen ska varje år besluta om en årsbudget, som minst ska vara i balans. Från och med 2015 redovisar kommunen förutom årsbudget även en plan för två ytterligare år. Kommunen måste genomföra åtgärder för att kunna uppnå tillräckliga överskott i verksamheterna och arbeta för att undvika negativa budgetavvikelser. Under senare år har engångsintäkter varit bidragande till att kommunen kunnat uppnå positiva resultat. Ett kontinuerligt arbete måste fortsättningsvis bedrivas för att få en kostnadseffektiv verksamhet. 6

7 1.5 Ekonomiska nyckeltal mkr Kommunen Årets resultat 1) 8,7 0,1 19,2-11,0 19,6 andel av skatteintäkter, gen. bidrag o utjämning % 1% 0% 2% -1% 2% andel av eget kapital, % 1) 2% 0% 5% -3% 9% Eget kapital 405,7 405,9 425,1 414,2 212,2 Eget kapital, inkl. pensionsförpliktelser *) -35,1-71,2-79,1-68,7-37,5 Soliditet inkl. pensionsförpliktelser, % -11% -13% -14% -12% -8% Rörelsekapital Likviditet % 140,5% 131,6% 143,1% 123,5% 104% Verksamhetens nettokostnad inkl, finansnetto 1) -764,4-778,8-785,6-849,7-845,4 andel av skatteintäkter, gen. bidrag o utjämning % 99% 100,0% 98% 101,3% 97,7% Skatteintäkter, gen. bidrag o utjämning 773,1 778,9 804,8 838,7 864,9 Kronor/invånare Investeringar -21,8-37,4-10,9-20,5-13,0 Självfinansieringsgrad på investeringar, % 100% 100% 100% 100% 100% Nettokostnader 1) -772,4-788,7-795,8-858,3-850,9 förändring -1,4-16,3-7,1-62,5 7,4 förändring, % 0% -2% -1% -8% 1% Skatter, gen. bidrag o utjämning 773,1 778,9 804,8 838,7 864,9 förändring 4,9 5,8 25,9 33,9 26,2 förändring, % 1% 1% 3% 4% 3% Finansnetto 8,0 9,9 10,2 8,6 5,5 förändring 5,1 1,9 0,3-1,6-3,1 förändring, % 176% 24% 3% -16% -36% Koncernen Årets resultat 1) 3,3 9,9 29,6-2,1 24,8 Eget kapital 557,8 567,4 596,4 587,9 381,3 Soliditet exkl ansvarsförbindelsen 38% 38% 39% 39% 24% Rörelsekapital 82,5 64,3 97,3 83,6 108,2 Investeringar , ,5-69,4 Antal invånare per 1/11 "skattskrivningsdag" 2) Skattesats egna kommunen 22,41 22,41 22,64 22,64 22,64 1) exklusive jämförelsestörande poster 2) befolkningsmängden den 1/11 styr skatteintäkter. 7

8 1.6 Medarbetarna Antal anställda varav tillsvidareanställda Årsarbetare, omräknat heltid Tillsvidare Visstidsanställda Könsfördelning: Kvinnor 84,0% 82,0% 82,0% 80,2% Män 16,0% 18,0% 18,0% 19,8% Deltidsarbete: Kvinnor 28,6% 27,0% 26,9% 25,7% Män 14,2% 14,0% 15,5% 19,5% Sysselsättningsgrad 93,1% 94,0% 93,3% 92,8% Medellön Det totala antalet anställda den 31 december 2015 var personer, vilket är en ökning med drygt 40 medarbetare sedan föregående år. En större del av denna ökning berör visstidsanställda. Antalet tillsvidareanställda har t.o.m. minskat, om än marginellt. Antalet anställda vid en viss tidpunkt kan vara svårt att jämföra. Exempelvis kan det inträffa att då en person ska avgå med pension kan denne fortfarande vara anställd samtidigt som ersättaren också är tillsvidareanställd. Siffran årsarbetare ger en rättvisare bild, där omvandlas all utnyttjad personaltid till heltidstjänster. Andelen män har ökat jämfört med Andelen män är nu 19,8 % av alla anställda, mot 18 % förra året. Andelen kvinnor som arbetar deltid har sjunkit något, till 25,7 % av alla anställda kvinnor medan andelen män som arbetar deltid ökat med 4 procentenheter till 19,5 %. Den totala sjukfrånvaron fortsätter att öka och är nu 8,3 %. Generellt har kvinnor inom kommunen en högre sjukfrånvaro än män. Frånvaron varierar också kraftigt mellan olika verksamheter och en stor del avser långtidsfrånvaro. Under 2016 påbörjas ett projekt med målsättningen att kunna minska sjukfrånvaron inom kommunen. Målsättningen är att sänka sjukfrånvaron till under 4 %. 8

9 1.7 Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning Uppföljning av måluppfyllelse sker i samband med tertial- och delårsrapport samt årsredovisning. Nedan presenteras mål och måluppfyllnad för Delmål Målnivå Måluppfyllelse Genom att skapa möjligheter för god kvalitet och god omsorg få människor att välja Hedemora kommun som bostadsort. Förtroendet hos både kvinnor och män för kommunen och dess medarbetare är stort. Gott näringslivsklimat. Nya kommuninvånare, kvinnor och män, ska känna sig välkomna och behövda. Baserat på SCB:s medborgarundersökning ska resultatet ligga över genomsnittet. Baserat på Svenskt näringslivs ranking vad gäller företagsklimat ska placeringen vara förbättrad jämfört med föregående år. Baserat på SCB:s medborgarundersökning ska minst 80 % av kvinnorna och männen uppleva att de känner sig välkomna och behövda. Kommer att mätas i SCB medborgarundersökning under 2016 Målet uppnått Kommer att mätas i SCB medborgarundersökning under Inflyttningen har ökat. Verksamheten genomsyras av effektivitet, jämställdhet, integration och hållbar utveckling. Könsuppdelad statistik. Kommunen är en förebild vad gäller inköp av ekologiska varor samt ägare av miljöklassade fordon. Kommunen är en förebild vad gäller avfallshantering. Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare Medarbetarna har rätt kompetens för uppdraget. Nöjda medarbetare. Friska medarbetare. All statistik som förs av kommunen ska vara könsuppdelad. Kommunens resultat ska ligga över medelvärdet för deltagande kommuner vid mätning i KKiK (kommunernas kvalitet i korthet). Kommunens resultat ska ligga över medelvärdet för deltagande kommuner vid mätning i KKiK*. Alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan Baserat på SCB:s medarbetarundersökning ska andelen nöjda medarbetare uppgå till minst 75 % för både kvinnor och män. Sjukfrånvaron ska vara lägre än 4 % för både kvinnor och män. Målet uppnås En ekonomi som ger utrymme för utveckling och investeringar. God hushållning. God hushållning. Egen finansiering Bättre soliditet Resultatet ska utgöra 1 % av skatteintäkter och statsbidrag. De årliga investeringarna ska genomföras utan upplåning. Soliditet inklusive pensionsförpliktelser ska förbättras med minst 2 % per år och inom 5 år överstiga 0 %. Livsmedel: genomsnitt KKiK 25 % Hedemora 27 % Fordon: genomsnitt KKiK 33 % Hedemora 39 %. Målet uppnått. Genomsnitt KKiK 39 %, Hedemora 28 %. Målet ej uppnått. Målet uppnått. Mäts i medarbetarundersökning 2016 Målet inte uppnått. Utfallet för 2015 blev 8,3 %, vilket är högre än tidigare år. Målet uppfyllt. Utfall 2,3 %. Uppfyllt. Kommunen har en hög likviditet och behöver inte låna till investeringar. Målet uppfylls för år Soliditeten har förbättrats med 4 % 2015 och är nu -8 %. 9

10 1.8 Prognossäkerhet I nedanstående tabell redovisas de prognoser som lämnats under året. Som framgår så är trenden att prognoserna varit mer negativa i början på året än i slutet. En del kan förklaras av de stora svängningar som varit i verksamheterna under året har verkligen varit ett svårbedömt år. Strävan måste dock vara att alltid kunna lämna så realistiska prognoser som möjligt så att rätt insatser kan göras i tid. mkr Prognosavvik Prognosavvik Prognosavvik Prognosavvik Prognosavvik Kommunrevisionen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndaren 0,0 0,0 0,2 0,4 0,4 Kommunstyrelsen 0,4 0,7 1,1 2,6 5,5 Bildningsnämnden -7,0-4,7-3,3 3,6 3,5 Omsorgsnämnden - Socialförvaltningen -3,1-2,7-2,2 1,5 2,9 Omsorgsnämnden - Vård- och omsorgsförv -7,7-7,6-7,2-4,9-2,7 Miljö- o samhällsbyggnadsnämnden -1,6-2,2-3,0-1,4-1,4 Finansförvaltningen -2,4-0,5-1,7 1,2 2,6 Summa prognosavvikelse mot budget -21,4-17,0-16,1 3,0 10,9 1.9 Framtiden Kommunen ska varje år besluta om en årsbudget, som minst ska vara i balans. Kommunen redovisar från och med år 2015 såväl en årsbudget som en plan för två ytterligare år. Hedemora kommun har under flera år haft alltför låga överskott i sin verksamhet. Resultatet har under flera år räddats genom engångsintäkter och för 2014 redovisades även ett underskott på -11 mkr. För 2015 har situationen förbättrats. Invånarantalet har ökat vilket lett till en högre nyttjandegrad av lokaler, genomlysningar har skett av verksamheter och processer för att effektivisera arbetet, etc. Finansiellt har kommunen arbetat för att minska sin stora överlikviditet, t.ex. genom partiell inlösen av pensioner, avveckling av leasingkontrakt och utköp av bilar och datorer, Resultatet påverkas även av stora ersättningar för asylmottagning. Under slutet av 2015 erhöll kommunen ett engångsbidrag på 59,1 mkr från staten som kompensation för det stora flyktingmottagande som kommunen haft under flera år. De ekonomiska förutsättningarna har därför förbättrats åtminstone temporärt, men ett fortsatt hårt arbete måste bedrivas för att möta kommande års förväntade behov. 10

11 2 Räkenskaper 2.1 Resultaträkning Not Kommunen Koncernen Budget Verksamhetens intäkter 1 180,2 196,1 151,8 399,1 425,2 Verksamhetens kostnader ,7-1252,3-998,9-1143,5-1398,9 Avskrivningar 3-19,8-16,2-16,6-79,1-86,4 Verksamhetens nettokostnader -858,3-1072,4-863,7-823,5-1060,1 Skatteintäkter 4 618,8 632,0 635,3 618,8 632,0 Generella bidrag och utjämning 5 219,9 232,9 231,7 219,9 232,9 Finansnetto 6,7 8,6 5,5 7,9-17,0-12,6 Oförutsedda intäkter och kostnader 0,0 0,0-2,5 Resultat före extraordinära intäkter och kostnader -11,0-201,9 8,7-1,8-207,8 Extra ordinära intäkter och kostnader Resultat efter extraordinära intäkter och kostnader -11,0-201,9 8,7-1,8-207,8 Årets skatt 8-0,3 1,1 Årets resultat -11,0-201,9 8,7-2,1-206,7 Jämförelsestörande poster Återbetalning AFA-premie -8,0-8,0 Inlösen pensionsåtagande 229,5 229,5 Nedskrivning Hedemora Energi AB 10,0 Årets resultat justerat för jämförelsestörande poster 9-11,0 19,6 8,7-2,1 24,8 11

12 2.2 Kassaflödesanalys (Korrigeras!!) Not Kommunen Koncernen DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 9-11,0-201,9-2,1-206,7 Justering för av- och nedskrivningar 3 19,8 16,2 79,1 86,4 Justering för förändring avsättning 19 0,1-0,7-1,4-0,7 Justering för realisationsförlust/vinst -0,2 0,0 2,4 0,0 Justering ej likviditetspåverkande poster 0,0 0,0 0,3-1,3 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 8,7-186,5 78,3-122,3 Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar 15-15,6 10,5-1,8 31,5 Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder 22 18,2 100,8-8,8 92,5 Ökning(+)/minskning(-) exploatering och förråd 14 4,1 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 11,4-75,2 71,8 1,7 INVESTERINGAR Förvärv materiella anläggningstillgångar 10,12-20,5-13,0-111,5-69,4 Försäljning materiella anläggningstillgångar 10 3,6 0,1 4,8 0,1 Förvärv finansiella anläggningstillgångar 13-30,0-4,3-4,3 Avyttring/minskning av finansiella anläggn.tillg ,2 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -32,7-17,2-106,7-73,6 FINANSIERING Upptagna lån 15,0 50,0 Ökning(+)/minskning(-) av långfristiga skulder 0,0 0,0-0,8-8,8 Ökning(-)/minskning(+) av långfristiga fordringar 0,0 179,2 179,2 Ökning(-)/minskning(+) av finansiella anläggn.tillg 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 179,2 14,2 220,5 Periodens kassaflöde -21,3 86,9, -20,7 148,6 Likvida medel vid periodens början 16,17 127,7 106,4 179,4 160,5 Likvida medel vid periodens slut ,4 193,3 158,7 309,1 12

13 2.3 Balansräkning Kommunen Koncernen Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 157,5 154, , ,7 mark, byggnader, publika anl ,5 99, , ,8 maskiner och inventarier 11 44,4 49,5 56,2 64,2 pågående investeringar 12 12,6 5,1 38,4 49,8 Finansiella anläggningstillgångar ,6 50,7 6,0 10,2 Summa anläggningstillgångar 383,1 204, , ,9 Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsfastighet 14 2,2 2,2 15,1 14,8 Kortfristiga fordringar 15 86,5 76,0 107,5 97,5 Kortfristiga placeringar 16 4,9 0,0 4,9 0,0 Kassa och bank ,5 193,3 153,8 309,1 Summa omsättningstillgångar 195,1 271,5 281,3 421,5 SUMMA TILLGÅNGAR 578,3 476, , ,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital ,1 414,2 590,1 588,0 Årets resultat -11,0-201,9-2,1-206,7 Summa eget kapital 414,2 212,2 588,0 381,3 Avsättningar Avsättningar för pensioner 19 7,1 6,4 11,5 10,8 Övriga avsättningar 20 0,0 0,0 35,4 34,1 Summa avsättningar 7,1 6,4 46,8 44,9 Skulder Långfristiga skulder 21 0,0 0,0 690,5 911,0 Kortfristiga skulder ,0 257,8 197,8 313,1 Summa skulder 157,0 257,8 888, ,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 578,3 476, , ,3 Panter och ansvarsförbindelser Företagsinteckning 23 0,0 2,4 Pensioner intjänade före ,9 249,7 482,9 249,7 Borgensåtaganden , ,9 245,9 246,3 13

14 2.4 Noter Kommunen Koncernen Not Mkr Mark, byggnader och tekninska anläggningar Anskaffningsvärde 259,5 267, , ,1 Ackumulerade avskrivningar -159,0-167,9-666,9-868,1 Ackumulerade nedskrivningar 0,0 0,0-54,9-64,9 Ackumelerade uppskrivningar 7,7 7,7 Bokfört värde 100,5 99, , ,8 Redovisat värde vid årets början 107,3 100, , ,2 Investeringar 5,6 8,1 197,0 37,2 Redovisat värde av avyttringar och utrangeringar -4,8-0,1-131,4-0,1 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0-10,0 Uppskrivning 0,0 0,0 Omklassificering 7,5 2,5 Återförda nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar -8,1-8,9-64,6-66,0 Överföring mellan tillgångsslag 0,0 0,0 0,4 0,0 Övriga förändringar 0,5 0,0-0,2 0,0 Redovisat värde vid årets slut 100,5 99, , ,8 11 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 82,2 94,6 126,5 144,1 Ackumulerade avskrivningar -37,8-45,1-70,3-79,9 Bokfört värde 44,4 49,5 56,2 64,2 Redovisat värde vid årets början 49,0 44,4 60,4 56,2 Investeringar 6,1 12,4 5,8 17,6 Redov värde av avyttringar och utrangeringar -4,4 0,0-1,4 0,0 Ack. Avskrivningar utrangeringar 0,0 0,0 0,2 0,0 Återförda nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar -5,9-7,3-8,5-9,6 Överföring mellan tillgångsslag -0,4 0,0 0,0 0,0 Övriga förändringar 0,0 0,0-0,4 0,0 Redovisat värde vid årets slut 44,4 49,5 56,2 64,2 12 Pågående investeringar Anskaffningsvärde 12,6 5,1 38,4 49,8 Bokfört värde 12,6 5,1 38,4 49,8 Redovisat värde vid årets början 4,0 12,6 18,6 38,4 Investeringar 18,9 12,6 50,2 65,6 Aktiverade investeringar -10,3-20,1-10,3-20,1 Redovisat värde av avyttringar och utrangeringar 0,0 0,0-2,6 0,0 Omklassificeringar 0,0 0,0-17,6-34,1 Redovisat värde vid årets slut 12,6 5,1 38,4 49,8 13 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterföretag AB Hedemorabostäder, 100 % 10,7 10,7 0,0 0,0 Hedemora Energi AB, 100 % 2,0 2,0 0,0 0,0 Hedemora Kommunfastigheter AB, 100% 30,0 30,0 0,0 0,0 Hedemora Näringsliv AB 0,0 0,1 42,7 42,8 0,0 0,0 Andelar i intresseföretag Svältbackens Kraft AB 0,0 0,0 1,0 1,0 Kommuninvest 0,6 4,9 0,6 4,9 Hedemora Djupgas 0,0 0,0 0,0 0,0 AB Dala Kemiavfall 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommun AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Föreningssparbanken 0,0 0,0 0,0 0,0 Långshyttan Handels AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0. 0,7 4,9 1,7 5,9 Långfristiga fordringar AB Hedemorabostäder, 100 % 0,0 0,0 0,0 0,0 Hedemora Kommunfastigheter AB, 100% 179,2 0,0 0,0 0,0 Övriga 3,0 3,0 4,3 4,2 182,2 3,0 4,3 4,2 S:a finansiella anläggningstillg. 225,6 50,7 6,0 10,2 14

15 Kommunen Koncernen Not Mkr Förråd, exploatering Förråd och lager 0,0 0,0 12,9 12,6 Exploatering, Stjärnsund 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 15,1 14,8 15 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 15,4 6,8 8,3 3,5 Övriga fordringar 29,9 30,9 38,1 39,2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 41,3 38,3 61,1 54,9 86,5 76,0 107,5 97,5 16 Kortfristiga placeringar Obligationer 4,9 0,0 4,9 0,0 4,9 0,0 4,9 0,0 17 Kassa och bank Kommunens del av koncernkontot 93,9 173,6 93,9 173,6 Övriga bankkonton 7,6 19,7 59,9 135,5 101,5 193,3 153,8 309,1 Hedemora Kommun 93,9 173,6 93,9 173,6 Hedemora Energi AB -30,9 54,3-30,9 54,3 AB Hedemora bostäder 37,0 61,0 37,0 61,0 Övrigt 3,0 2,9 3,0 2,9 Summa koncernkonto 102,9 291,8 102,9 291,8 18 Eget Kapital Ingående eget kapital 425,1 414,2 590,1 588,0 Årets resultat -11,0-201,9-2,1-206,7 Utgående eget kapital 414,2 212,2 588,0 381,3 19 Avsättningar för pensioner Ingående värde för perioden 7,0 7,1 13,0 11,5 Ökning/minskning av avsättningen 0,1-0,7-1,4-0,7 Utgående värde 7,1 6,4 11,5 10,8 Summa pensionsavsättningar 5,7 5,1 9,3 8,7 Löneskatt, 24,26 % 1,4 1,2 2,2 2,1 S:a avsättningar inkl löneskatt 7,1 6,4 11,5 10,8 Aktualiseringsgrad 97% 99% Kommunen Koncernen Not Mkr Ställda säkerheter Företagsinteckning HNAB 0,0 2,4 0,0 2,4 24 Ansvarsförbindelse pensioner Pensioner intjänande före ,6 201,0 388,6 201,0 löneskatt, 24,26 % 94,3 48,8 94,3 48,8 482,9 249,7 482,9 249,7 25 Borgensåtaganden AB Hedemorabostäder 229,9 229,9 0,0 0,0 Hedemora kommunfastigheter AB 32,4 229,0 0,0 0,0 Hedemora Energi AB 380,4 403,4 0,0 0,0 Hedemora Kraft och Värme AB 50,0 50,0 0,0 0,0 Ansvar för egnahem och småhus 0,1 0,1 0,1 0,1 Transitio 232,0 232,0 232,0 232,0 AB Dalatrafik 9,0 9,0 9,0 9,0 Folkets hus, Långshyttan 0,4 0,4 0,4 0,4 Wikmanshyttans Företagshotell 0,1 0,1 0,1 0,1 Svältbackens Kraft AB 0,0 0,0 4,2 4,2 Fastigo 0,4 0,4 934, ,9 246,2 246,3 Hedemora kommun har i november 2003 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ek för har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ek för har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ek för. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Hedemora kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kr och totala tillgångar till kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 20 Övriga avsättningar Ingående värde på avsättningen 0,0 0,0 37,7 35,4 Förändring av avsättningen 0,0 0,0-2,3-1,3 0,0 0,0 35,4 34,1 21 Långfristiga skulder Ingående värde långfristiga skulder 0,0 0,0 676,9 690,5 Långfristiga lån 0,0 0,0 13,6 220,5 0,0 0,0 690,5 911,0 22 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 49,9 34,7 71,4 66,5 Div. kortfristiga skulder 0,0 0,0 4,3 1,3 Moms och särskilda punktskatter 0,7 0,5 1,8 0,6 Personalskatter 9,0 9,3 9,5 9,3 Upplupna kostn/ förutbet intäkter 97,4 213,3 110,7 235,5 varav semesterlöneskuld 36,6 38,1 37,5 40,7 157,0 257,8 197,8 313,1 15

16 2.5 Driftredovisning mkr Budget Avvik else Kommunrevisionen -0,7-0,6-0,8 0,2 Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader -0,7-0,6-0,8 0,2 Valnämnden -0,7 0,0 0,0 0,0 Intäkter 0,5 0,0 0,0 0,0 Kostnader -1,2 0,0 0,0 0,0 Överförmyndaren -1,7-1,9-2,3 0,4 Intäkter 2,3 2,7 2,7 0,0 Kostnader -4,0-4,6-5,0 0,4 Kommunstyrelsen -82,9-87,4-92,9 5,5 Intäkter 52,1 42,4 33,1 9,3 Kostnader -135,0-129,8-126,0-3,8 Bildningsnämnden -356,3-358,0-361,5 3,5 Intäkter 65,6 65,5 54,9 10,6 Kostnader -421,9-423,5-416,4-7,1 Omsorgsnämnden - Socialförvaltningen -71,2-67,4-70,3 2,9 Intäkter 51,7 67,7 51,4 16,3 Kostnader -122,9-135,2-121,8-13,4 Omsorgsnämnden - Vård och omsorg -292,4-293,2-290,5-2,7 Intäkter 43,2 39,0 41,5-2,5 Kostnader -335,6-332,2-332,0-0,2 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -33,2-33,6-32,1-1,4 Intäkter 9,1 9,9 9,0 0,9 Kostnader -42,4-43,5-41,1-2,3 Gemensamma kostnader -19,1-230,3-18,4-211,9 Intäkter 0,8 8,2 2,9 5,3 Kostnader -19,9-238,5-21,3-217,2 Summa nettokostnader -858,3-1072,4-868,8-203,5 Bruttointäkter 225,3 235,5 195,6 39,9 Bruttokostnader -1083,5-1307,8-1064,5-243,5 16

17 2.6 Investeringsredovisning Not Budget Tilläggs budget o flytt fr Avvik else Kommunstyrelsen -16,4-7,1-15,8-0,4 9,1 Bildningsnämnden -3,6-2,8-4,0-0,2 1,4 Omsorgsnämnden - Socialförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 Omsorgsnämnden - Vård och omsorg -0,4-0,5-0,8 0,3 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -0,1-2,6-0,2-3,5 1,1 Summa investeringar -20,5-13,0-20,8-4,1 11,9 Varav pågående 12-12,6-5,1 För 2015 lades en investeringsbudget med 20,8 mkr och en tilläggsbudget med 4,1 mkr. Utfallet blev 13,0 mkr. De största investeringarna har gjorts av Kommunstyrelsen och avser IT-investeringar med 1,1 mkr, inköp av mark 0,4 mkr, färdigställande av investering Bolidenhallen 0,6 mkr samt renovering Vasahallen 0,3 mkr. Kommunstyrelsens pågående investeringar består till största del av beläggning av Åsgatan Norr 2,3 mkr samt stödmur Gussarvsgatan 1,8 mkr. Bildningsnämnden har under året investerat i en granuldiskmaskin till Vasaköket 0,3 mkr, mediatorg med självutlåningsautomat till biblioteket 0,2 mkr, akustikförbättrande åtgärder, möbler samt IT-utrustning till förskolan 0,7 mkr. I grundskolan F-6 har det investerats i skolmöbler, slöjdbänkar, markiser och lekutrustning för sammanlagt 1,1 mkr. På Vasaskolan har bland annat ett nytt låssystem installerats. Bildningsnämnden har pågående investeringar till ett belopp om 0,5 mkr, till största del bestående av investeringar i utemiljö som ej blivit färdigställda Omsorgsnämnden har investerat i elcyklar samt inventarier till det särskilda boendet Munkbohemmet för sammanlagt 0,5 mkr. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens investeringar består av inköp av bilar och inlösen av leasingbilar med 2,1 mkr samt ny IT-plattform och scanner/skrivare med 0,5 mkr. Med pågående investeringar avses kostnader för investeringar som uppkommit 2015 eller tidigare men där investeringen ej slutförts och kostnaderna därmed inte aktiverats. 2.7 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Hedemora kommun följer den kommunala redovisningslagen (KRL) på samtliga punkter utom 2 kap 7, avseende systemdokumentation och behandlingshistorik. Ett arbete med att se över samt förbättra kommunens systemdokumentation och behandlings historik har inletts under Hedemora kommun följer i allt väsentligt de rekommendationer som utgivits av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningsprinciper samt avvikelser från rekommendationer kommenteras nedan Sammanställd redovisning Hedemora kommun gör en sammanställd redovisning vid delårsrapport samt årsbokslut. En sammanställd redovisning motsvarar det som kallas koncernredovisning inom den privata sektorn. Den sammanställda redovisningen för Hedemora innefattar Hedemora kommun och dess fyra dotterbolag Hedemora Energi AB, Hedemora kommunfastigheter AB, AB Hedemorabostäder och Hedemora näringsliv AB. I den sammanställda redovisningen elimineras interna transaktioner mellan kommunen och bolagen samt kommunens aktieinnehav i bolagen Skatteintäkter Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen baseras på Ekonomistyrningsverkets skatteunderlagsprognos Jämförelsestörande poster För att en post ska betraktas som jämförelsestörande ska posten uppgå till ett väsentligt belopp samt vara av sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Gränsen för väsentligt belopp har satts till 1 mkr. 17

18 2.7.4 Pensioner och avsättningar Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Kommunen redovisar pensioner enligt den så kallade blandmodellen. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Under 2015 genomförs en partiell inlösen av pensioner intjänade före Inlösen omfattar ca 229 mkr inklusive löneskatt vilket innebär att värdet av kommunens ansvarsförbindelse i stort sett har halverats. Pensionsförmåner som har intjänats fr.o.m redovisas som avsättning vad gäller särskild avtalspension (lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp) och visstidspensioner. Förmånsbestämd ålderspension redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. På pensionsförmånerna har reserverats särskild löneskatt motsvarande 24,26 % av upptagen pensionsavsättning och skuld Övriga avsättningar Hedemora kommun har inga övriga avsättningar. Inom koncernen finns övriga avsättningar i form av uppskjuten skatt Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar samt inkomster. Inventarier och övriga anskaffningar som har ett anskaffningsvärde mindre än ett basbelopp eller en nyttjandeperiod understigande tre år redovisas inom driftsbudgeten. I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas beräknade livslängd. Avskrivningar har skett linjärt och påbörjats när investeringen är slutförd. Under 2014 har kommunen infört komponentavskrivning. I ett första steg har komponentavskrivning införts inom förvaltningsfastigheter. Under 2015 har arbetet fortsatt med gator och vägar och detta arbete kommer att slutföras under Komponentavskrivning innebär att ett objekt, t.ex. en skolbyggnad, inte längre skrivs av i sin helhet med en fastställd procentsats. Istället delas byggnaden in i olika komponenter med skilda avskrivningstider för respektive typ av komponent. En byggnadsstomme beräknas normalt ha en längre livslängd än t.ex. ett tak. Genom införandet av komponentavskrivning tillämpas nu följande avskrivningstider. Datainvesteringar, 3-5 år Bilar, maskiner och inventarier, 10 år Förvaltningsfastigheter, år, beroende på typ av komponent Leasingavtal Hedemora kommun har leasingavtal framförallt för kommunens fordonspark. Avtalen är klassificerade som operationell leasing. Med början under hösten 2015 har kommunen successivt börjat avveckla leasingavtal för att istället övergå till att köpa utrustning. Under slutet av 2015 har samtliga hyresavtal för datorer lösts. Under 2016 kommer i stort sett alla leasingavtal på bilar att vara lösta Exploatering Värdet på osålda tomter redovisas som omsättningstillgång. 18

19 3 Nämndernas redovisningar I detta kapitel presenteras nämndernas redovisning närmare. En sammanställning totalt för alla nämnder framgår i nedanstående tabell. Redovisningen baseras på internredovisning. I redovisningen ingår ansvar för externa kostnader och intäkter samt interna kostnader i form av interna försäljningar och köp, personalomkostnadspålägg, kapitalkostnader mm. Mkr Budget Avvikelse Kommunrevisionen -0,7-0,6-0,8 0,2 Valnämnden -0,7 0,0 0,0 0,0 Överförmyndaren -1,7-1,9-2,3 0,4 Kommunstyrelsen -82,9-87,4-92,9 5,5 Bildningsnämnden -356,3-358,0-361,5 3,5 Omsorgsnämnden - Socialförvaltningen -71,2-67,4-70,3 2,9 Omsorgsnämnden - Vård och omsorg -292,4-293,2-290,5-2,7 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -33,2-33,6-32,1-1,4 Summa nettokostnader -839,2-842,1-850,4 8,3 Finansförvaltningen Skatteintäkter 618,8 632,0 635,3-3,3 Generella bidrag och utjämning 219,9 232,9 231,7 1,2 Finansnetto 8,6 5,5 13,1-7,6 Gemensamma kostnader -19,1-230,3-18,4-211,9 Oförutsedda kostnader 0,0 0,0-2,5 2,5 Resultat före extra oridnära kostnader -11,0-202,0 8,7-210,7 Jämförelsestörande post Återbetalning AFA-premie -8,0-8,0 Partiell inlösen pensioner 229,5 229,5 Resultat -11,0 19,6 8,7 10,9 19

20 3.1 Kommunstyrelsen Ordförande: Ulf Hansson Förvaltningschef: Annika Strand Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen har ett övergripande ansvar för kommunens ledning och stöd inom flera områden. Ekonomiavdelningen som under året arbetat med förenkling och förbättring i mål-, system- och budgetfrågor. Personalavdelningen som ger ledning och stöd i PAfrågor ut till förvaltningarna. Flera nyanställda på vakanta tjänster under året. Arbete med PA-processer och chefsstöd har varit huvudsaklig syssla AME är organiserad inom Personalavdelningen. Lokal- och markavdelningen har i huvudsak arbetat med drift och skötselfrågorna för lokal och mark, gata park, skog och sjöar. Avdelningen har även ansvaret för de stora investeringarna som gäller för ovan nämnda områden. Skydd- och säkerhetsfrågorna har fått ökat fokus med anledning av det stora flyktingmottagandet. IT-avdelningen ger IT-stöd till förvaltningarna. Nya receptionen har organiserats till IT-avdelningen. Växeln har flyttat upp till nya receptionen för att på sikt kunna ingå i det kundcenter som håller på att utvecklas. E- tjänstprojektet har startats upp och hålls samman av ITavdelningen. Utveckling och kommunikation är den nya avdelningen som startades i februari I den ingår turismen, information och kommunikation. Syftet är att förstärka dessa delar i kommunikationen och att kvalitetsfrågorna är belysta. Kansliet sköter i huvudsak den dokumenthantering som berör politik och ledning. Centralarkiv finns i Tjädernhuset och i Långshyttans kommunhus. Arkivmaterialet ökar och lokalfrågan är under diskussion p.g.a. trångboddhet och klimat. Året som gått Strategier för långsiktig ekonomi i balans har beslutats och genonförts. En partiell inlösen av vissa pensioner har genomförts vilket innebär lägre kostnader kommande år. Bilar och datorer har börjat köpas istället för leasas. E-tjänstprojekt har startats och fler e-tjänster finns nu. Fortsatt arbete med rätt till heltid och en projektorganisation kommer att startas även om fler anställda nu har heltidsanställning. Sjuktalet är stigande och en strategisk långsiktig plan har under 2015 bearbetats. En ny avdelning har startats 2015 och den kallas för utveckling och kommunikation. Syftet med avdelningen är att förstärka och förbättra Hedemoras varumärke-marknadsföring och kommunikation. Avdelningen har ett sammanhållande ansvar för att kvalitetsundersökningar presenteras. Biofärområdet Hovran är en utvecklingssatsning som varit pågående under Under året har kontakter med markägare, länsstyrelse och övriga intressenter varit den huvudsakliga uppgiften för projektledaren. Kommunstyrelsen har gett stöd till projektet tidiga insatser, sociala investeringar samt är projektägare tillsammans med sparbanken i Ung livsstil med syfte att förebygga ohälsa utanförskap och missbruk hos ungdomar. För stadssjöarna Hönsan, Munken och Brunnsjön har arbete startats upp för en skötsel/bevarandeplan. Hönsans hopptorn har undersökts och sjön har fått gröna öar för att förbättra vattenkvaliten. En stor kommunövergripande händelse som påverkat i många avseenden är det stora flyktingmottagandet i kommunen. Mångfaldsstrateg och hållbarhetsstrateg har anställts. Investeringar har påbörjats avseende lekparker, stödmur Gussarvsgatan-Åsgatan norr. Gröna öar i Hönsan är påbörjat. IT investeringarna har genomförts förutom e-tjänstprojektet som pågår. Ventilationsanläggning Vasahallen har inte påbörjats. Investering Hovran har inte genomförts ännu. Driftmässigt har det tillkommit en stor post för reparation av slussen Silfhytteå. Färdigställs AME har flyttat tillbaka till nyrustade lokaler. Ny personalchef har tillträtt. Fyra strategtjänster har blivit två. Arbete har pågått med att ingå i ett nytt bolag avseende turismen, Visit Dalarna AB. Turistbyrån har flyttat till nya receptionen. Polisen har sagt upp samtjänstavtalet för omförhandling men har lämnat lokalen i nya receptionen. Landstinget meddelade att 2015 är sista året som medfinansiering i kommunens folkhälsoarbete sker. Nya stora välkomstskyltar finns nu vid riksväg

21 Måluppfyllelse Delmål Målnivå Måluppfyllelse Genom att skapa möjligheter för god kvalitet och god omsorg få människor att välja Hedemora kommun som bostadsort Möjliggöra införande av e-tjänster Projektorganisationen startas 2015 Målet uppnått. Fortsatt stöd till fiberutbyggnad Nationella målet Målet delvis uppnått. Ny tjänsteskrivelsemall där landsbygdssäkring finns med som en parameter Landsbygdssäkring finns beskrivet i tjänsteskrivelser fr.o.m Verksamheten genomsyras av effektivitet, jämställdhet, integration och hållbar utveckling Verksamhetsplaner ska tas fram för budgetåren där målområdena beskrivs för den aktuella verksamheten samt där det finns mål satta för verksamheten. Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare. Sjuktalet för män och kvinnor ska inte överstiga 4 % Både män och kvinnor ska erbjudas heltidsanställning på tillsvidaretjänster Målen i verksamhetsplanerna ska vara mätbara och relaterade till det strategiska målet i mål och budget så måluppfyllelse kan mätas. Kommunstyrelseförvaltningen ska ha en verksamhetsplan för samtliga verksamheter med start 2015 Mäts varje kvartal Mäts vid delårsrapport och bokslut En ekonomi som ger utrymme för utveckling och investeringar Förbättra kommunstyrelsens uppsiktsplikt genom att månadsuppföljning inklusive prognos och förslag till handlingsplan på förvaltningsnivå redovisas till ks Alla förvaltningschefer ges uppdraget enligt beslutad plan lämna uppgifterna till egen nämnd och kommunstyrelsen Tjänsteskrivelsemallen är under bearbetning utifrån uppdrag att se över samtliga policys gällande fokusområdena. Målet ej uppnått Målet uppnått Målet uppnått Målet delvis uppnått Målet uppnått. Uppföljning finns redovisat i mål och budgetanvisningarna. Ekonomi Övergripande Utfall driftskostnader, mkr Investeringar Intäkter 34,9 52,1 42,4 Personalkostnader -30,5-33,0-31,8 Övriga kostnader -89,8-102,0-98,0 Nettokostnad -85,5-82,9-87,4 Tilldelad ram 76,5 84,2 92,9 Avvikelse -9,0 1,3 5, IT-utrustning -1,5-1,4 Infrastruktur -9,2-4,9 Renovering lokaler -5,7-0,9 Summa -16,4-7,1 Verksamhet Utfall driftskostnader, mkr Politik -5,3-4,9-7,4 Ksf ledning -3,2-4,0-5,3 Administrativ avdelning -4,0-6,0-5,0 Ekonomiavdelning -9,5-11,1-8,1 IT-avdelning -4,0-2,6-10,0 Näringsliv -3,8-3,9-3,7 Personalavdelning -12,8-12,0-10,9 Lokal och mark -30,3-26,0-23,6 Räddningstjänst -12,6-12,5-13,4 Summa nettokostnader -85,5-82,9-87,4 Tilldelad ram 76,5 84,2 92,9 Avvikelse -9,0 1,3 5,5 Inom verksamheten Politik ligger under 2015 flera större utvecklingsprojekt, vilket förklarar den stora kostnadsökningen. 21

22 Kommentarer till utfall och avvikelse Totalt understeg kostnaderna budget med 5,5 mkr Intäkterna blev i det närmaste 10 mkr lägre än 2014 vilket beror dels på förändring av intern debitering för IT (IT-avdelningen har fått en högre ram och därmed lägre intäkter). Dessutom skedde en försäljning av en andel i en vindsnurra år De i vissa fall stora skillnaderna av utfall mellan åren för förvaltningens verksamheter beror i några fall på interna förflyttningar, t.ex. mellan Kommunstyrelseförvaltningens ledning och Administrativ avdelning, eller som ovan nämnts att IT-avdelningen fick minskade intäkter. Den stora ökningen mellan åren för verksamheten Politik hänger samman med att flera större projekt bedrevs under året och belastade denna verksamhet. Lägre utfall 2015 än 2014 för Ekonomioch Personalavdelningarna avser personalkostnader, främst i form av vakanser. Det stora överskottet på 5,5 mkr jämfört med budget förklaras till viss del (ca 1,2 mkr) av uteblivna kapitalkostnader p.g.a. planerade investeringsprojekt som av olika skäl inte kom igång. Personalkostnaderna blev 0,8 mkr lägre än budget. Inom Lokal- och markavdelningen uppstod överskott jämfört med budget för beläggningsunderhåll, vinterväghållning och stöd till enskild väghållning om totalt 2 mkr. Budget för utvecklingsinsatser gav ett överskott på 1 mkr. ITavdelningens budget överskreds med 1,5 mkr, främst beroende på konsultkostnader. Kvalificerad ITkompetens har behövt köpas in. Personalkostnaderna har också varit högre än budget, bland annat beroende på överanställning inför pensionsavgång Av den totala investeringsbudgeten på 16,2 mkr upparbetades ca 8 mkr. 8,3 mkr överförs till 2016 för att slutföra påbörjade investeringar som t.ex. stödmuren vid Gussarvsgatan och ventilationsanläggningen i Vasahallen. Personalnyckeltal Kommunstyrelseförvaltningen Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda 48,0 34,0 14,0 46,0 32,0 14,0 47,0 29,0 18,0 -omräknat till årsarbetare 47,1 33,1 14,0 44,3 30,8 13,5 45,5 28,5 17,0 Andel sjukskrivna, % 1,7 2,0 1,2 3,0 3,2 2,4 6,1 6,1 6,0 Andel deltidsanställda 31/12, % 7,7 8,1 6,7 10,2 11,6 0,1 7,9 4,8 14,3 3 deltidsanställda önskar utökad sysselsättningsgrad. Framtid Några händelser inom kommunstyrelsens verksamhet är att 2016 förs kollektivtrafiken över till Lokal- och markavdelningen. Lokal- och markavdelningen får ny chef, ny tekniker samt ny projektledare. Ny översiktsplan inklusive LIS plan ska beslutas och är ett viktigt stöd för arbetet med detaljplaner och områdesbestämmelser så att näringsliv och bostadsbyggare har mark att tillgå för etableringar och bostäder. Stöd till fiberutbyggnaden i kommunen och ERUF-projektet fortsätter med Hedemora Energi som leverantör. Förstudie sker av e-arkiv. Nya arkivlokaler eftersöks för material som idag finns i Långshyttan gamla kommunhus. Säkerhetsskyddsarbetet förstärks under Bland annat anställs en säkerhetsskyddschef på heltid. Marknadsföringen av Hedemora förbättras under Området utmed riksväg 70 kommer att ses över gällande skyltningen. För att locka fler invånare till kommunen ska Hedemora marknadsföras som ett hållbart samhälle. För att mäta medborgarnas nöjdindex kommer SCB medborgarundersökning att genomföras. Besöksnäringen strävar mot en gemensam organisation för länet och det kan innebära vissa förändringar i Hedemora. Digitaliseringen fortsätter och kommunstyrelseförvaltningen har ett samordnande ansvar för en gemensam plattform. E-arkiv och synpunktshantering är några digitala tjänster som ska studeras. Ekonomiavdelningen fortsätter arbetet med e-fakturor. Ekonomichef kommer att sluta och ersättas. Personalavdelningen håller samman arbetet med att införa heltid samt minska sjukfrånvaron. Lokal- och markavdelningen får ansvar för trafikfrågor, beställningstrafik och bilsamordning samt övertar vissa anläggningar från Bildningsförvaltingen. Utvecklingoch kommunikationsavdelningen övertar en tjänst som antikvarie. Avdelningen arbetar tillsammans med ITavdelningen för att utveckla ett kundcenter i den nya receptionen dit även Utveckling- och kommunikationsavdelningen flyttas. Ett arbete sker för att återuppta ett samtjänstavtal med polisen som bland annat ska innebära möjligheter till passutlämning. 22

23 3.2 Kommunrevisionen Ordförande: Jan-Erik Olhans Verksamhetsbeskrivning Revisorernas uppgift är att för fullmäktiges räkning övervaka och granska den kommunala verksamheten så att den utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Ekonomi Utfall driftskostnader, mkr Intäkter 0,0 0,0 Personalkostnader 0,0-0,1-0,1 Övriga kostnader -0,6-0,6-0,5 Nettokostnad -0,6-0,7-0,6 Tilldelad ram 0,7 0,8 0,8 Avvikelse 0,1 0,1 0,2 KPMG anlitas som revisionsbiträde av kommunen. De har också utfört två av kommunrevisionen beställda utredningar: Personalförsörjning Granskning av sjukfrånvaro 23

24 3.3 Överförmyndare V-Dala överförmyndarsamverkan Överförmyndare: Kurt Hjertton, Hedemora kommun Rune Olsson, Avesta kommun Per-Gunnar Rudolfsson, Norbergs kommun Förvaltningschef: Annika Strand Verksamhetsbeskrivning V-Dala överförmyndarsamverkan trädde i kraft den 1 januari 2015 och är en samverkansorganisation i enlighet med modellen Överförmyndare i samverkan. Samverkande kommuner är Avesta-, Hedemora- och Norbergs kommuner. Varje kommun har en egen förordnad överförmyndare och man samverkar kring ett gemensamt kansli V-Dala överförmyndarkansli. Hedemora kommun är värdkommun med arbetsgivaransvar. V-Dala överförmyndarsamverkan ska bedriva en effektiv verksamhet inom överförmyndarområdet i enlighet med vad som åvilar var och en av kommunerna enligt gällande lagstiftning, författningar och frivilliga åtaganden samt samnyttja och säkra kompetens och rättssäkerheten inom överförmyndarens verksamhetsområde. Överförmyndaren ägnar sig åt myndighetsutövning och har i första hand rollen att vara en tillsynsmyndighet med uppdraget att genom sin granskning se till att de personer som har en ställföreträdare (förmyndare, god man eller förvaltare) inte lider några rättsförluster p.g.a. ställföreträdarskapet. Man har också en rådgivande roll, ansöker till tingsrätten om olika ställföreträdarskap och olika tillstånd samt utfärdar förvaltarfrihetsbevis. Överförmyndaren ger en långtgående delegation till V-Dala överförmyndarkansli för att hantera myndighetens olika ärenden. Året som gått V-Dala överförmyndarkansli År 2015 har varit ett exceptionellt år. Den stora flyktingkrisen i världen har högst påtagligt påverkat överförmyndarkansliets verksamhet. Arbetssituationen för personalen har varit mycket ansträngd och det har varit en extrem arbetsbelastning. Ett stort problem har varit att hinna med och administrera och fatta beslut om att förordna gode män för ensamkommande barn i den omfattning och inom den tidsram som erfordras. Det har även varit brist på gode män, men kansliet har lyckats med att få gode män till alla ensamkommande barn, även om väntetiden varit längre än normalt. För att möta behovet av gode män har kansliet annonserat och även anordnat utbildningar i högre grad än normalt. Arbetet med ärenden för ensamkommande barn har även haft en undanträngningseffekt på övrig verksamhet, genom att bland annat handläggningstiden på andra ärenden har blivit längre. Den nya lagstiftningen, som trädde i kraft den 1 januari 2015, har också den inneburit en ökad arbetsbelastning. Främst då tingsrättens nya möjlighet att förelägga överförmyndaren att inkomma med olika uppgifter till tingsrättens utredning i godmanskaps- och förvaltarskapsärenden. För att kunna hantera situationen har extra personalresurser satts in under hösten 2015 motsvarande cirka 30 procent av en heltidstjänst samt en heltids handläggartjänst på under december månad. Båda är visstidsanställningar. Huvudmän och omyndiga Totalt har antalet aktiva ärenden inom V-Dala överförmyndarsamverkan ökat med 45 procent under år Från totalt 715 till ärenden. Antalet aktiva ärenden i Avesta kommun ökade totalt under året med 37 procent från 331 ärenden år 2014 till 455 ärenden år I Hedemora kommun var ökningen 45 procent, från 310 ärenden till 450 ärenden. Ökningen har varit högst i Norbergs kommun med 74 procent, från 74 till 129 ärenden. Den största ökningen av antalet ärenden är för ensamkommande barn. I Hedemora kommun har dessa ökat från 35 under 2014 till 168 (varav 8 % flickor) år 2015, d.v.s. en ökning med 480 %. I Avesta ökade antalet ärenden med 359 %, från 34 till 122 (varav 11 % flickor). Norbergs kommun hade vid årsskiftet 58 ensamkommandebarnärenden (varav 7 % flickor). Uppgifter för år 2014 saknas för Norbergs kommun. Att notera är att en bidragande orsak till den stora ökningen är att andra anvisningskommuner placerat sina ensamkommande barn i Avesta-, Hedemora- eller Norbergs kommuner. För hela V-Dala överförmyndarsamverkan har andelen barn som placerats av andra anvisningskommuner uppgått till 50 % av totalt antal nyinskrivna barn. För Hedemora kommun 58 % (31 olika placerande kommuner), Avesta kommun 50 % (26 olika kommuner) och Norbergs kommun 31 % (14 olika kommuner). Även övriga ärenden har ökat. I Avesta kommun har dessa ökat med 12 % och i Hedemora kommun med 2,5 %. Uppgift saknas för Norbergs kommun. Den största ökningen står särskilt förordnade vårdnadshavare för (44 % i Hedemora- och Avesta kommuner). Vanliga godmanskapsärenden (11:4 FB och tillfälliga godmanskap) har ökat med 13 % i Avesta kommun och med 3 % i Hedemora kommun. Däremot har antalet förvaltarskapsärenden minskat i både Avesta- och Hedemora kommuner (2 % respektive 5 %). Antalet förmyndarskapsärenden har ökat med 7 % i Hedemora kommun och med 11 % i Avesta kommun. Uppgift saknas för Norbergs kommun. Antal övriga ärenden : 24

25 Avesta Förmyndarskap 74 st Medförmyndare 0 st Särskilt förordnade vårdnadshavare 12 st Godmanskap 11:4 191 st Tillfälliga godmanskap 12 st Förvaltarskap 44 st Hedemora Förmyndarskap 29 st Medförmyndare 1 st Särskilt förordnade vårdnadshavare 13 st Godmanskap 11:4 174 st Tillfälliga godmanskap 5 st Förvaltarskap 60 st Norberg Förmyndarskap 17 st Medförmyndare 3 st Särskilt förordnade vårdnadshavare 6 st Godmanskap 11:4 38 st Tillfälliga godmanskap 0 st Förvaltarskap 7 st Ställföreträdare Totalt antal ställföreträdare (gode män, förvaltare och förmyndare) i Avesta kommun uppgick vid årsskiftet till 265 personer (140 kvinnor och 119 män), varav 28 gode män för ensamkommande barn (12 kvinnor och 16 män). I Hedemora kommun uppgick antalet ställföreträdare till totalt 239 personer (131 kvinnor och 108 män), varav 40 gode män för ensamkommande barn (21 kvinnor och 19 män). I Norbergs kommun uppgick antalet ställföreträdare till totalt 79 personer (41 kvinnor och 38 män), varav 18 gode män för ensamkommande barn (8 kvinnor och 10 män). Överförmyndarna Styrgruppen för V-Dala överförmyndarsamverkan, bestående av de tre överförmyndarna, har sammanträtt fyra gånger under året. Några har även genomgått SKL:s grundutbildning för överförmyndare och tjänstemän, deltagit vid Föreningen Sveriges Överförmyndares (FSÖ s) studiedagar med årsmöte i Uppsala samt deltagit i länsträffar för överförmyndare och tjänstemän i Dalarna. Ersättarna till överförmyndarna har genomgått SKL:s grundutbildning för överförmyndare och tjänstemän. Måluppfyllelse Vid uppföljning av V-Dala överförmyndarsamverkans beslut om verksamhetsmål har framkommit att man uppfyller dessa till nästan 100 %. Några avvikelser har skett vad gäller målet att ha ansökt till tingsrätt om godmanskap/förvaltarskap med förslag på ställföreträdare inom tre månader från det att anmälan inkommit, då det i vissa fall varit mycket svårt att få tag på en ställföreträdare, samt målet att senast sex veckor efter komplett sluträkning efter att registrerad bouppteckning och komplett sluträkning inkommit till kansliet ha skickat räkenskapshandlingarna i akten till behörig mottagare för dödsboet. På grund av den arbetsbelastning som varit har kansliet inte haft möjlighet att uppfylla målet att erbjuda socialtjänst och vård- och omsorgspersonal en 1,5 timmes utbildning om godmanskap och förvaltarskap. Målet om utbildningar för gode män och förvaltare samt gode män för ensamkommande barn har överträffats. Kansliet har genomfört två utbildningar för gode män och förvaltare om uppdraget som god man och förvaltare; en i Hedemora och en i Avesta. Utbildningen i Norberg blev inställd p.g.a. för få anmälningar. Man har även anordnat en temautbildning om vad en god man/förvaltare behöver känna till om demenssjukdomar. Kansliet har också genomfört två utbildningar för personer som vill bli god man för ensamkommande barn. Med undantag av delmålet normal arbetsbelastning under rubriken Attraktiv arbetsgivare och kompetent personal har verksamhetsplanens mål i övrigt uppfyllts. Verksamhetsplanen som utgår från Hedemora kommuns vision har under året reviderats. Ekonomi Hedemora kommun Övergripande Utfall driftskostnader, mkr Intäkter 1,8 2,3 2,7 Personalkostnader -3,4-3,5-4,0 Övriga kostnader -0,6-0,5-0,5 Nettokostnad -2,1-1,7-1,9 Tilldelad ram 1,4 2,0 2,3 Avvikelse -0,7 0,3 0,4 Verksamhet Utfall driftskostnader, mkr Överförmyndaren 0,0 0,0-0,1 Överförmyndarkansli -0,6-0,6-0,6 Gode män -1,4-1,1-1,2 Summa nettokostnader -2,1-1,7-1,9 Tilldelad ram 1,4 2,0 2,3 Avvikelse -0,7 0,3 0,4 Kommentarer till utfall och avvikelse OBS! I den ekonomiska redovisningen för V-Dala överförmyndarkansli är de förutbetalda intäkterna från Avesta- och Norbergs kommuner medtagna avseende deras del i kansliets kostnader. Utfallet för arvoden och ersättningar till ställföreträdare blev netto drygt 200 tkr lägre än budgeterat för Hedemora kommun. Det är många osäkerhetsfaktorer att ta hänsyn till när man budgeterar arvoden och ersättningar till ställföreträdare, 25

26 varför utfallet kan variera mellan åren. Utfallet beror på vem som ska betala arvodet (kommunen eller huvudmannen självt), antalet uppdrag som är aktiva vid årets slut och antalet uppdrag som avslutas under året. Arvoden till gode män för ensamkommande barn återsöks från Migrationsverket och socialtjänsten i Hedemora kommun samt socialtjänster i andra kommuner med ensamkommande barn placerade i kommunen som fått permanent uppehållstillstånd, men ännu inte någon särskild förordnad vårdnadshavare. Överförmyndarens egna kostnader har överskridit budget med drygt 18 tkr främst beroende på att kommunfullmäktige beslutat om högre arvode än budgeterat samt att utbildningskostnader och arvode för överförmyndarens ersättare inte var budgeterade. Några ytterligare utbildningskostnader för överförmyndarens ersättare är inte att påräkna under mandatperioden. Överförmyndarkansliets ekonomiska utfall med ett överskott om drygt 218 tkr gentemot budget beror främst på att V-Dala överförmyndarkansli har erhållit extraordinära intäkter från andra anvisningskommuner avseende administrationskostnader för hanteringen av ensamkommandebarnärenden samt att man i bokslutet inte tagit hänsyn till den återbetalning av förutbetald ersättning för kansliet som skall göras om totalt drygt 80 tkr till Avesta- och Norberg kommuner. Kansliets kostnadsutfall blev lägre än budgeterat med drygt 42 tkr. Personalnyckeltal Överförmyndarförvaltningen Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda 3,0 3,0 0,0 3,0 3,0 0,0 4,0 4,0 0,0 -omräknat till årsarbetare 2,5 2,5 0,0 2,5 2,5 0,0 3,0 3,0 0,0 Andel sjukskrivna, % 0,0 0,0 0,0 0,3 0,3 0,0 3,6 3,6 0,0 Andel deltidsanställda 31/12, % 0,0 0,0 0,0 33,0 33,0 0,0 50,0 40,0 100,0 Framtid Antalet ärenden tenderar att öka både vad gäller så kallade vanliga ärenden som för ensamkommande barn, vilket kan innebära ett behov av utökade permanenta personella resurser till kansliet i en överblickbar framtid. Antalet godemansärenden för ensamkommande barn kommer sannolikt att vara kvar på minst nuvarande nivå under ett antal år framöver. Detta med hänsyn bland annat till Migrationsverkets prognos för antalet asylsökande ensamkommande barn och även Migrationsverkets numera långa handläggningstider för asylärenden. V-Dala överförmyndarsamverkan kommer under år 2016, eller alternativt 2017, att behöva göra nödvändiga uppgraderingar i kommunernas administrationssystem Wärna till en ny teknisk plattform. En uppskattad kostnad för detta finns anslagen i 2016-års budget. Under år 2016 planeras även att påbörja införandet av e- tjänster för att underlätta både för kunderna och personalen. Under de närmaste åren kan behov finnas att även köpa in vissa tilläggsfunktioner till administrationssystemet Wärna. Som exempel kan nämnas E-Wärna, som kan komma att bli ett viktigt verktyg för att underlätta redovisningen för gode män och förvaltare samt att även underlätta tillsynen för överförmyndaren. 26

27 3.4 Bildningsnämnden Ordförande: Anki Rooslien Förvaltningschef: Torgny Karlsson t.o.m. augusti och Stefan Grybb fr.o.m. september Verksamhetsbeskrivning Bildningsnämndens huvudsakliga uppgift är att svara för utbildning av barn och elever från förskola, pedagogisk omsorg, pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid via förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Kulturenheten svarar för allmänkultur, barn- och ungdomskultur inklusive den kommunala musikskolan Stadsbiblioteket är kommunens bibliotek som förutom att vara ett folkbibliotek också ger stöd till skolbiblioteken. Förvaltningen svarar också för fritidsgårdar, verksamheten vid bad och motionsanläggningarna, idrottsplatser, idrottshallar och föreningsstöd. Kostenheten lagar mat till kommunens skolor och en del av förskolan samt till äldreboenden. Året som gått Under hösten invigdes de nya förskolelokalerna och den nya matsalen för skola och förskola i Smedby. Nya fyrklöverskolan har byggts upp under året och stod klar för inflyttning efter jullovet 15/16 Grundskolan arbetar vidare med förbättringsarbeten vilket också avspeglat sig i förbättrade resultat för eleverna. I Hedemora kommun finns ett stort antal nyanlända och främst asylsökande. Det ställer stora krav på skolan att möta dessa elever på ett bra sätt och ge dem den utbildning de har rätt till. Ett kompetensbehov av lärare med behörighet att undervisa i svenska som andra språk, modersmålslärare och studiehandledare på modersmål finns. Ett ökat antal nyanlända ställer också större krav på undervisningen i svenska för invandrare (SFI erbjuds vuxna nyanlända med uppehållstillstånd). Även Elevhälsan ställs inför utökade uppgifter med anledning av det omfattande mottagandet, särskilt i den medicinska uppgiften och genom ett större antal som kräver utredning och bedömning av behov och insatser i form av särskilt stöd. Ett kulturpolitiskt handlingsprogram samt en ny biblioteksplan har utarbetats för mandatperioden. Arbetet med att ytterligare förbättra det systematiska kvalitetsarbetet inom förvaltningen pågår. Samtliga förskolor i Hedemora kommun är certifierade med jämställdhetsmärkningen På lika villkor. Inom grundskolan har ett omfattande kompetensutvecklingsarbete i jämställdhet genomförts. Under 2014 valde allt färre elever att studera vid gymnasieskolan i Hedemora. Ett aktivt arbete vid Martin Koch-gymnasiet har bidragit till att trenden vänt och att fler elever åter väljer Martin Koch-gymnasiet. Måluppfyllelse De nationella målen för grundskolan och gymnasieskolan innebär att samtliga elever ska utvecklas efter sin förmåga och att samtliga elever ska uppnå kunskapskraven i grundskolan och att alla elever ska nå målen för gymnasieutbildningen. Resultaten 2014 och 2015 visar en fortsatt hög måluppfyllelse inom grundskolan. De samlade betygspoängen (meritvärden) har ökat, men fortfarande är ca 10 % av eleverna inte behöriga till ett nationellt program inom gymnasieskolan. Delmål Målnivå Måluppfyllelse Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare. All personal ska uppleva trivsel på sin arbetsplats. Medarbetarenkäter, arbetsmiljökartläggningar och medarbetarsamtal Ingen medarbetarundersökning genomfördes 2015 All personal erbjuds möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll All personal ska ha kompetens som motsvarar deras anställningar Medarbetarenkäter, arbetsmiljökartläggningar och medarbetarsamtal Kartläggning av kompetens (utbildning och erfarenhet) Ingen medarbetarundersökning genomfördes 2015 Kommunen strävar efter ett hållbart samhälle där effektivitet, jämställdhet, miljö och mångfald står i fokus. Alla våra skolor och förskolor ska erhålla och arbeta aktivt för att behålla utmärkelsen "Grön flagg" Andel förskolor och skolor som är certifierade med Grön Flagg Samtliga förskolor hade Grön Flagg under hela

28 All personal har ett gemensamt förhållningssätt gentemot barn/elever/studerande Alla medarbetare ska ha kunskap om verksamhetens mål, sin roll och sitt uppdrag. Varje lärare ska skapa goda förutsättningar för lärandet, samt pröva och utveckla nya arbetsmetoder som gynnar flickors och pojkars individuella lärande. Genom att fråga elever i enkäter och intervjuer Medarbetarenkäter och utvecklingssamtal Medarbetarenkäter och utvecklingssamtal Ingen enkätundersökning genomfördes 2015 Ingen enkätundersökning genomfördes Ingen enkätundersökning genomfördes Genom att skapa möjligheter för god kvalitet och god omsorg få människor att välja Hedemora kommun som bostadsort Alla flickor och pojkar i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande genom lek i en stimulerande miljö - Inga angivna mätmetoder finns Alla flickor och pojkar i grundskola och gymnasium lämnar utbildningen med minst betyg E i alla ämnen Det genomsnittliga meritvärdet för flickor och pojkar i åk 9 och avgångsklassen i gymnasiet ska vara högre än genomsnittet i landet Alla flickor och pojkar upplever trivsel och trygghet i vår verksamhet Alla flickor och pojkar upplever att de har inflytande över sin arbetsmiljö och sitt lärande Alla flickor och pojkar lämnar gymnasiet med en gymnasieexamen inom fyra år. Förskolan och skolan ska stärka alla flickor och pojkar att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet Alla ska vara nöjda med den mat vi serverar i våra verksamheter Betygsresultat Sammanlagda betygsresultat (meritvärde) Elevenkäter, samtal och vardagskontakter med elever Elevenkäter och intervjuer som en del in det systematiska kvalitetsarbetet Andelen som lämnar gymnasiet med en gymnasieexamen inom fyra år. Andelen flickor och pojkar som får modersmålsundervisning. Pedagogisk dokumentation i förskolan Kundenkäter och redogörelser i matråd. Vårterminen 2015 lämnade 81 % av niorna utbildningen med minst E. 90,7 % av gymnasiet avgångselever avgick med studentexamen. Meritvärdet för Vasaskolans avgångselever 2015 var 205,7 för 16 ämnen och 212,8 för 17 ämnen. Detta är lägre än Sverigesnittet där meritvärdet 2015 var 208,7 respektive 215,8 I elevenkäten 2015 upplevde 93 % i åk. 5 och 84 % i åk. 8 trygghet i skolan. I LUPP-enkäten upplevde 85 % i åk sig vara trygga i skolan. 65 % i åk. 8 angav att de trivdes med stämningen i skolan. Motsvarande siffa för gymnasiets år 2 var respektive 76 % I elevenkäten 2015 uppgav 67 % i åk. 8 och 80 % i åk. 5 att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. I LUPPenkäten upplevde i snitt 25 % i åk 8 att de hade inflytande över sitt lärande och 31 % över skolmiljön. Motsvarande siffror för gymnasiets år 2 var 44 respektive 26 % 60 % av gymnasiet elever lämnade utbildningen med examen inom 4 år. 113 elever läste modersmål vid utgången av Enligt kostenkäten 2015 var 67 % av eleverna nöjda med skolans matsituation. I LUPP-enkäten tyckte 30 % i åk 8 om skolmaten och 56 % i gymnasiets årskurs 2 om skolmaten. Musikskolan tillhandahåller en Andelen nöjda musikskoleelever mäts i Ingen enkätundersökning 28

29 allsidig musikverksamhet av god kvalitet. Främja alla flickors, pojkars, kvinnors och mäns möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor Alla biblioteksanvändare är nöjda med service och bemötande Alla besökare vid Vasahallen och Vasaliden är nöjda med service och kvalitet på verksamheten elevenkäter genomfördes 2015 Utvärdering av samverkan med skolan, kulturföreningar, organisationer m.fl. mäts genom enkäter Andelen nöjda biblioteksanvändare mäts i kundundersökningar. Antal besökare samt andelen nöjda kunder mäts genom kundenkäter En ekonomi som ger utrymme för utveckling och investeringar Långsiktigt hållbar ekonomi genom ekonomisk hushållning På ett kostnadseffektivt sätt bedriva verksamheten inom budgetram Regelbundna ekonomiska uppföljningar på alla nivåer Regelbundna ekonomiska uppföljningar på alla nivåer Ingen enkätundersökning eller annan formaliserad utvärdering genomfördes Ingen enkätundersökning genomfördes 2015 Ingen enkätundersökning genomfördes 2015 Regelbunden uppföljning har genomförts Regelbunden uppföljning har genomförts Ekonomi Övergripande Utfall driftskostnader, mkr Intäkter 53,9 65,6 65,5 Personalkostnader -213,7-224,9-230,4 Övriga kostnader -165,7-197,0-193,1 Nettokostnad -325,5-356,3-358,0 Tilldelad ram 318,7 347,1 361,5 Avvikelse -6,8-9,2 3,5 Verksamhet Utfall driftskostnader, mkr Övergripande -71,9-80,8-74,5 Kostenhet -14,7-14,8-16,0 Elevhälsa -8,4-9,1-9,5 Bibliotek -6,4-6,2-6,3 Förskola -56,2-58,9-59,7 Grundskola F-6-77,9-80,5-86,7 Grundskola ,1-29,9-33,1 Fritid 0,0-19,2-18,1 Kulturenhet -4,2-6,0-6,2 Gymnasieskola -47,1-44,1-37,9 Gruvcentrum -0,9-0,1-2,4 Lärcentrum -4,7-6,7-7,6 Summa nettokostnader -325,5-356,3-358,0 Tilldelad ram 318,7 347,1 361,5 Avvikelse -6,8-9,2 3,5 Bildningsnämndens resultat för 2015 blev 3,5 mkr. Överskottet beror främst på ökade bidrag från Migrationsverket, lägre kostnader för interkommunal ersättning samt överskott på förskolan och gymnasieskolan p.g.a. färre barn och elever. Kostnaderna för interkommunal ersättning, IKE, och bidrag till friskolor blev 1,4 mkr lägre än budgeterat. Bildningsnämnden har haft kostnader på 5,6 mkr för tilläggsbelopp till barn och elever med särskilda behov. Det är 4,1 mkr mer än budgeterat. Bildningsnämnden fick 5 mkr mer i bidrag än budgeterat i bidrag från migrationsverket för asylsökande barn i för- och grundskola samt de som har fått uppehållstilstånd. Bidraget bokförs centralt på bildningsförvaltningen, medan kostnaderna bokförs på respektive verksamhet som då får ett underskott. Men för 2015 så är det ett positivt nettoresultat för asylverksamheten. Kostenheten ålades att spara 1 mkr i råvarukostnader och minskat svinn. Det har inte varit möjligt att genomföra då det har kommit så många fler asylsökande barn. Kostenheten utökade personalstyrkan och de redovisar ett underskott på 0,9 mkr jämfört med budget. Biblioteket har gjort en inbesparing på 0,25 tjänst gymnasiebibliotekarie under hösten samt haft lägre personalkostnader p.g.a. föräldraledighet. Det har gett ett överskott på 0,1 mkr. Temporära tjänstledigheter bland skolsköterskorna och skolläkare gav elevhälsan ett överskott på 0,1 mkr jämfört med budget. I förskolan har det varit färre barn än beräknat och det har inte varit nödvändigt att tillsätta alla tjänster. Resultatet blev ett överskott på 1,2 mkr. Grundskolan f-6 har ett underskott på 1 mkr jämfört med budget. De har haft utökade undervisningskostnader i särskolan och för asylsökande elever, kostnader för åldersavdrag vid nyinköp efter branden på Fyrklöverskolan samt anpassning av fritidslokaler på Stureskolan. Däremot har de ett överskott på administration, vaktmästare och fortbildning. Under ht-15 så har Vasaskolan 7-9 infört tvålärarsystem. Det har medfört introduktionskostnader i form av anpassning av lokaler och viss dubbelbemanning. De har också utökade kostnader för flera asylsökande elever. Grundskolan 7-9 fick mer statsbidrag än budgetterat men resultatet blev ändå ett underskott på 1,4 mkr. Vasahallen och idrottsanläggningarna har haft mindre intäkter respektive högre kostnader för drift och 29

30 reparationer än budgeterat. Jämfört med budget blev resultatet -0,4 mkr. Kulturenheten fick ett litet överskott p.g.a en vakant tjänst. Enheten har också sparat in på kultur i grundskolan, material och fortbildning. Martin Koch gymnasiet redovisar ett överskott på 3,6 mkr. Inför ht-15 startades inte programmen BF1, IN1 och ES1 vilket har lett till lägre personalkostnader än budgeterat. Byggprogrammet har haft minskade kostnader för hyra av maskiner. Övriga kostnader som marknadsföring, fortbildning, inackordering och administration har också varit lägre än budgeterat Under hösten kom det många asylsökande elever och det blev ett överskott på bidraget från Migrationsverket då det var svårt att rekrytera personal i nödvändig omfattning. Gruvorten redovisar ett underskott på -2,4 mkr. Minskad efterfrågan på arbetsmarknadsutbildningar samt begränsade antal praktikplatser ger en mindre kostnadseffektiv YH-utbildning. Lärcentrum har haft större verksamhet inom uppdragsutbildning än beräknat då Vård- och omsorgsförvaltningen har köpt mycket utbildning. Det har gett ett överskott på 0,2 mkr. Investeringar mkr IT-utrustning -0,6-0,1 Utemiljö förskola/grundskola -0,7-0,6 Arbetsmiljö förskola/grundskola -0,4-0,7 Inventarier förskola/grundskola -1,1-1,0 Inventarier gymnasiet -0,5 Inventarier kostenhet -0,4-0,3 Inventarier bibliotek -0,1-0,2 Inventarier fritidsanläggningar -0,1 Summa -3,7-2,8 Bildningsförvaltningen har investerat för 2,8 mkr under Kostenheten har köpt en granuldiskmaskin. Biblioteket har gjort i ordning ett mediatorg med en självutlåningsautomat. I förskolan har det satsats på akustikförbättrande åtgärder, möbler samt ITutrustning. På Vasaskolan har de bytt låssystem och köpt in bänkar. I grundskolan F-6 har det investerats i skolmöbler, slöjdbänkar, markiser och lekutrustning. Personalnyckeltal Bildningsförvaltningen Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda 450,0 364,0 86,0 429,0 346,0 83,0 420,0 340,0 80,0 -omräknat till årsarbetare 426,4 344,4 82,0 404,6 327,0 77,6 396,9 321,8 75,1 Andel sjukskrivna, % 5,1 5,8 3,5 6,7 7,6 3,1 6,5 7,0 4,6 Andel deltidsanställda 31/12, % 21,1 21,5 19,3 21,2 21,0 21,9 21,4 20,3 25,4 Det fanns 114 deltidsanställda i Bildningsförvaltningen per den 31.december Framtid Lokalanpassningar ska utredas vid Vasaskolan, Martin Koch-gymnasiet och Hedemora lärcentrum med syfte att uppnå ett bättre lokalutnyttjande En utökning av skollokaler för elever i centrala Hedemora (F-6) är nödvändig för att tillgodose skollokaler för ett ökat elevantal. Västerby skola och förskola måste få en hållbar lösning för lokaler för framtiden. Arbete med att utveckla fritidsgårdarna fortsätter Organisationsförändringar i kostenheten ska undrelätta arbetet med förbättrad arbetsmiljö och minska sjuktalen. Fortsatt stor andel av asylsökande barn och elever ställer stora krav på förskola och skola. Fler barn i förskola och fler elever i grundskolan elever innebär behov av mer personal. Schemaprogram för förskola. Rutiner för arbetet med stödinsatser i form av extra anpassningar och särskilt stöd ska förbättras på samtliga skolor i samarbete med Elevhälsan. Rutiner och ansvar för utredningar och beslut gällande tilläggsbelopp för extra ordinära behov av särskilt stöd gällande vissa barn/elever i förskola och skola ska tydliggöras ytterligare. 30

31 3.5 Omsorgsnämnden - Socialförvaltningen Ordförande: Owe Ahlinder Förvaltningschef: Anders Jacobson Verksamhetsbeskrivning Socialförvaltningen svarar i huvudsak för kommunens Individ och familjeomsorg, boendestöd till personer med psykiska funktionshinder, flyktingmottagning för ensamkommande barn och ungdomar samt sysselsättning för personer med psykosociala problem. Arbetet bedrivs främst med stöd av socialtjänstlagen, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, lag om missbrukare i vissa fall och föräldrabalken. Året som gått Under ett antal år har verksamheten arbetat med ett stort asylmottagande, cirka asylsökande och ett 50- tal ensamkommande barn/ungdomar. Under 2015 har situationen radikalt förändrats. Hedemora är en av de kommuner i landet som har störst andel asylsökande personer. Antalet asylsökande har fördubblats i samband med att två privata asylboenden har öppnats i Långshyttan och Garpenberg. Socialförvaltningen ansvarar idag för 134 ensamkommande barn och ungdomar. Detta har i högsta grad påverkat Socialförvaltningen under året. En enhet som enbart handlägger ensamkommande startade under hösten och fler boendeplatser har tillkommit vid Tyllingstrand i Långshyttan. Ytterligare boendeplatser planeras i Tyllingstrand. 248 flyktingar med uppehållstillstånd togs emot under året, vilket är långt fler än avtalade 82 flyktingar. Antalet hushåll som beviljades försörjningsstöd ökade liksom kostnaderna för försörjningsstöd, men inte i den omfattning som befarats. För att medverka till att fler personer kommer i sysselsättning och egen försörjning arbetar Socialförvaltningen i nära samverkan med Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten med flera aktörer. Målet är att skapa bättre förutsättningar för de kommuninvånare som står långt från arbetsmarknaden. Mini-Maxi hade 66 personer inskrivna den 31 december 2015, varav 38 män och 28 kvinnor. Kraften är en verksamhet som finansieras av Södra Dalarnas Samordningsförbund, Kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget Dalarna. Verksamheten verkar för att stödja människor i behov av rehabilitering med att komma närmare arbetslivet var och en utifrån sin förmåga. Under 2015 var 57 personer inskrivna i verksamheten, fördelat på 41 kvinnor och 16 män. Unga till arbete, är nu integrerat i den ordinarie verksamheten. I enlighet med beslut i Omsorgsnämnden, har förvaltningen arbetat strategiskt med att utveckla arbetet med kvinnofrid. Sju socialsekreterare har genomgått en särskild utbildning vid nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala. Vi ser att fler kvinnor söker sig till Socialförvaltningen för skydd och stöd. Arbetet med att utveckla samverkan mellan skola, socialtjänst och Landstinget Dalarna, innebär ett nära samarbete i den s.k. Trion. Vi samverkar nära varandra i arbetet med familjecentral, ungdomsmottagning och samtalsmottagning. Socialförvaltningen avslutade under året SKL:s utbildning, Leda för resultat. Ekonomi Övergripande Utfall driftskostnader, mkr Intäkter 36,4 51,7 67,7 Personalkostnader -53,9-58,9-63,5 Övriga kostnader -53,4-64,0-71,6 Nettokostnad -70,9-71,2-67,4 Tilldelad ram 70,2 71,0 70,3 Avvikelse -0,7-0,2 2,9 Utfall driftskostnader, mkr Nämnd -0,3-0,4-0,2 Gemensam adm IFO -4,5-6,0-5,6 Boendestöd psyk -17,9-16,8-15,7 Ekonomisektionen -17,5-18,9-19,4 Vuxna missbruk/psyk -8,5-11,2-11,4 Barn o Ungdomsgrupp -21,1-21,9-22,2 Asyl -0,1 2,8 0,5 Mini-Maxi -3,4-3,8-4,2 Flyktingverksamhet 1,3 2,9 6,6 Råd o Stöd -0,2-0,2-0,2 Bonvena 1,3 2,3 4,4 Summa nettokostnader -70,9-71,2-67,4 Tilldelad ram 70,2 71,0 70,3 Avvikelse -0,7-0,2 2,9 Kommentarer till utfall och avvikelse Totalt visar socialförvaltningen ett överskott med 2,9 mkr Intäkterna blev 16 mkr högre än föregående år, vilket, till största delen, beror på högre ersättning från Migrationsverket för nyanlända till kommunen. Framför allt gäller det ersättningar för de kostnader kommunen har för ensamkommande barn. Men även prestationsersättningen, som ökat från kr till kr per person, och ökad schablonersättning för nyanlända som bosätter sig här. Dessa ersättningar är beräknade utifrån antalet mottagna i kommunen som blivit fler än föregående år. 31

32 Den största delen av kostnadsökningarna kan även de hänföras till kommunens mottagande av nyanlända. Placeringskostnader och boendekostnader för ensamkommande barn är kostnader som ersätts av Migrationsverket. När det gäller flyktingverksamheten har antalet nyanlända har varit fler än man trodde när budgeten gjordes och tillsammans med den ökade prestationsersättningen och schablonersättningen ger intäkterna ett överskott mot budget med 5,8 mkr samtidigt som kostnaderna för försörjningsstödet för flyktingsektionen och personalkostnaderna blev 2,1 mkr högre. Mini-maxi har under året utökat sin verksamhet och genom att de får betalt för de tjänster de utför har intäkterna ökat med ca 2,2 mkr mot budget samtidigt som kostnaderna ökade med 1,4 mkr, vilket ger ett överskott på 0,8 mkr. Kostnadsökningen för försörjningsstöd (ekonomisektionen) har varit ca 0,3 mkr mellan 2014 och Försörjningsstödet visar totalt sett ett underskott med 1,2 mkr mot budget. Mål Kund Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse Genom att skapa möjligheter för god kvalitet och god omsorg få människor att välja Hedemora kommun som bostadsort Kunder och brukare ska uppleva att de får bra service och bemötande Synpunktshantering, genomgång två ggr/år, riktade enkäter Delvis uppfyllt Processer Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse Kommunen strävar efter ett hållbart samhälle där effektivitet, jämställdhet, miljö och mångfald står i fokus. 219 Överklagade beslut försörjningsstöd Antalet beslut där kommunen förlorat i högre instans, lägre än året innan Arbetsmiljökartläggning Genomförs en gång per år Uppfyllt Ej uppfyllt. 6 ärenden, ej rätt i domstol (2) Medarbetare Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid Lägre sjukfrånvaro jämfört med föregående år Ej uppfyllt Medarbetarsamtal Genomförs en gång per år Uppfyllt Lönesamtal Genomförs en gång per år Uppfyllt Adekvat vidareutbildning Varje medarbetare har en utbildnings/utvecklingsplan Delvis uppfyllt Ekonomi Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse En ekonomi som ger utrymme för utveckling och investeringar Regelbundna uppföljningar Uppföljning med prognos, 4 gånger per år Uppfyllt Internkontrollplan Planen följs upp en gång per år Uppfyllt Personalnyckeltal Socialförvaltningen Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda 84,0 61,0 23,0 89,0 63,0 26,0 75,0 55,0 20,0 -omräknat till årsarbetare 82,7 59,7 23,0 86,5 61,5 25,0 74,5 54,5 20,0 Andel sjukskrivna, % 5,0 5,5 4,2 4,6 4,4 4,8 7,6 8,3 6,6 Andel deltidsanställda 31/12 % 8,4 11,4 2,7 5,3 7,1 2,3 5,6 5,2 6,1 32

33 Framtid Det är flera frågor som rör flykting- och asylmottagandet som är viktiga för Socialförvaltningens den närmaste framtiden. Efter en mycket intensiv höst, med ett mycket stort mottagande och med många placeringar av ensamkommande barn och ungdomar handlar arbetet nu om att arbeta med integration och se till att placeringarna är hållbara. Vi ser över vår beredskap när det gäller mottagande av flyktingar Av de hushåll som togs emot under 2014, och som genomgått etableringsprogrammet, förväntas en stor del inte vara självförsörjande utan är i behov av försörjningsstöd som komplettering. Detta kommer sannolikt att påverka utbetalningar av försörjningsstöd under år Fortsätter flyktingmottagandet att vara högt innebär det att fler socialsekreterare och boendepersonal behöver anställas, men även att vissa intäkter sannolikt kommer att öka. 33

34 3.5 Omsorgsnämnden - Vård- och omsorgsförvaltningen Ordförande: Ove Ahlinder Förvaltningschef: Mona Forsberg Verksamhetsbeskrivning Vård och omsorgsförvaltningen ansvarar för särskilt boende för äldre (SÄBO), (145 platser), hemtjänst i ordinärt boende (506 brukare), daglig verksamhet LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), gruppbostäder och servicebostäder (51 platser i de båda boendeformerna), samt boendestöd. I förvaltningen ingår även demensdagverksamhet och korttidsboende LSS och SOL. Hälso- och sjukvård samt rehabilitering (HSR) till dem som bor i särskilt boende och även hälso-och sjukvård till dem som är bedömda att tillhöra hemsjukvården samt handläggning SOL (socialtjänstlagen), LSS och bostadsanpassning. Året som gått Årets uppdrag har haft stort fokus på LSS-verksamheten. Avveckling enligt plan 2020 har verkställts på Verkstadsgatans gruppbostad och på korttidsverksamheten LSS Hedbygatan. Det har stundtals varit ett ansträngt arbete då bemanningen på enhetschefssidan inom LSS varit halverad under året. Halveringen beror på svårigheter att rekrytera kvalificerad personal. En specialpedagog anställdes efter sommaren men personen på denna tjänst övergick till att bli enhetschef under december månad och därmed uppstod en vakans på specialpedagogstjänsten. Boendestödsverksamheten har under året expanderat och utökat antal brukare. För närvarande finns det 27 personer som har stödinsatser. Bemanningsenheten flyttade under hösten från Vintergatan till Annexet bakom Rådhuset. Detta med anledning av en förestående ombyggnad på Vintergatan. HSR enheten har under året arbetat med införandet av ICF som är en internationell klassificering att på ett systematiskt arbetssätt arbeta med strukturerad dokumentation. Efter kommunaliseringen av hemsjukvården har mycket tid handlat om att organisera verksamheten gällande hemsjukvård och hembesök. Antalet hembesökspatienter och hemsjukvårdspatienter har ökat jämfört med tidigare år medan antalet vårdbegäran från sjukvården ligger ungefär lika som På Munkbohemmet har förvaltningen arbetat med att införa SOL-dokumentation för baspersonal och från december månad har arbetet kommit igång. Munkbohemmet fick ta del av investeringspengar som har använts till att iordningställa en liten kiosk samt till inköp av möbler till gemensamma utrymmen. Granens äldreboende i Långshyttan har under året haft svårigheter att belägga platser. Fast det tidvis funnits många lediga lägenheter så har intresset bland de som ansökt om särskilt boende varit mycket lågt och man har valt att tacka nej. På Vinstragården har det under 2015 gjorts en renovering av ytskiktet inomhus och lokalerna har blivit ljusa och fina. Fastighetsägaren har gjort en takomläggning för att få bort vattenläckage. Det har varit en stor efterfrågan på korttidsplatser på Vinstragården. Under 196 dygn har överbeläggningar konstaterats och trycket har ökat under hösten. Demensteamet har under december månad flyttat från Tyllingstrand i Långshyttan till Korttids LSS gamla lokaler på Hedbygatan i Hedemora. Under året har det varit hög beläggning på dagverksamheten och brukarna har stundtals fått vänta i kö på att få plats. Arbetet med e-tjänster fortlöper. Under året som gått har förvaltningen haft tillgång till 5 kameror som används till fjärrtillsyn i enskilda boenden. En bemanningsanalys inom ordinärt boende har genomförts. Målet med analysen är att tiden hos kund ska öka, personalens arbetsmiljö ska förbättras och sjukfrånvaron ska minskas. Under året som har gått har det inköpts arbetskläder till hemtjänsten. Kompetensutvecklingen har fortsatt under året och ytterligare 5 undersköterskor har utbildats. 30 personer har påbörjat undersköterskeutbildning och fortsätter En HLR-utbildning (hjärt-lungräddning) har påbörjats för all personal. 34

35 Måluppfyllelse Delmål Målnivå Måluppfyllelse Genom att skapa möjligheter för god kvalitet och god omsorg få människor att välja Hedemora kommun som bostadsort Medborgare, kvinnor och män upplever att de får individuellt anpassad och professionell hälso- och sjukvård inom den kommunala verksamhetens ansvar. Individuell utformad omsorg för kvinnor och män Öppna jämförelser, Senior Alert Alla har en aktuell genomförande-plan utifrån lagrummet. Uppdateras 1 ggr/år inom LSS, var 6:e månad inom SOL Verksamheten genomsyras av effektivitet, jämställdhet, integration och hållbar utveckling Att öka effektiviteten i ordinärt boende. Utbilda personal i sparsamt körsätt Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarna har rätt kompetens för uppdraget Möjlighet att påverka sin tjänstgöringsgrad Att verkningsgraden ökar (medarbetarnas tid direkt hos brukarna) Verksamhetsrapport Andelen körutbildad personal ökar jmf med tidigare år Andelen utbildade undersköterskor ska öka Andelen personal som får välja tjänstgöringsgrad ökar (egen uppföljning 1 ggr/år) En ekonomi som ger utrymme för utveckling och investeringar Personalresurser nyttjas optimalt. Kontinuerlig ekonomisk uppföljning per enhet/månad Svar kommer i öppna jämförelser i april 2016 Uppfyllt, alla har en aktuell genomförandeplan utifrån lagrummet Ej uppfyllt, förändringsarbete pågår Uppfyllt, andelen körutbildad personal har ökat Uppfyllt Uppfyllt, andelen personal som får välja tjänstgöringsgrad har ökat Ej uppfyllt, förändringsarbete pågår Ekonomi Övergripande Utfall driftskostnader, mkr Intäkter 40,8 43,2 39,0 Personalkostnader -249,9-259,9-258,1 Övriga kostnader -69,2-75,7-74,1 Nettokostnad -278,3-292,4-293,2 Tilldelad ram 277,9 285,2 290,5 Avvikelse -0,4-7,2-2,7 Verksamhet Utfall driftskostnader, mkr Gemensamt -16,2-15,1-22,3 Bemanningen -4,3-5,3-6,0 HSR/hemsjukvård -22,0-23,9-24,1 SÄBO -73,1-77,8-77,1 Ordinärt boende -63,6-73,0-70,7 LSS -99,2-97,4-92,9 Summa nettokostnader -278,3-292,4-293,2 Tilldelad ram 277,9 285,2 290,5 Avvikelse -0,4-7,2-2,7 Investeringar mkr Hjälpmedel 0,0 0,0 Inventarier SÄBO -0,4-0,4 Inventarier gruppbostad LSS 0,0 0,0 Elcyklar hemtjänst -0,1-0,04 Summa -0,4-0,5 Kommentarer till utfall och avvikelse Total avvikelse gentemot budget för 2015 blev -2,7 mkr. Minskningen av intäkter mellan åren 2014 och 2015 förklaras till största delen av personlig assistans inom LSS där antalet brukare minskat. Även personalkostnaderna har minskat, bland annat beroende av verksamhetsnedläggningar. Möjligheten att höja sysselsättningsgrad till heltid gör dock att personalstyrkan inte kan utnyttjas optimalt. Det är svårt att schematekniskt planera arbetstiden för ett färre antal medarbetare då brukarnas behov är ojämnt fördelat över dygnet. Stimulansbidrag från staten på 1,9 mkr för andra halvåret, för ökad bemanning inom äldreomsorgen nyttjades till drygt 8 årsarbetare. Ökningen av kostnaden mellan åren för Gemensamt beror på att alla chefstjänster samlats där. Den positiva budgetavvikelsen för gemensamt, som blev i det 35

36 närmaste 7 mkr, avser chefstjänster och MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) som är/varit vakanta under delar av året, ca 1 mkr. Vidare finns en ofördelad post där inget utfall uppstått. Dessutom harmonerar inte budget och utfall för vissa chefstjänster; budget finns under gemensamt och utfallet under SÄBO eller ordinärt boende vilket ger ett överskott under gemensamt. Fortbildningsbudgeten för hela förvaltningen finns också under gemensamt men stor del av kostnaderna uppstår under de olika verksamheterna vilket skapar överskott under gemensamt. I stort sett genomofördes all planerad utbildning. Bemanningsenhetens budget överskreds med 0,9 mkr vilket beror på att fler personer placerats i poolen vid verksamhetsomläggningar. Antalet personer som inkonverterats till tillsvidareanställda tjänster med stöd av LAS, totalt 18 personer, placerades också i poolen under vissa tider innan fasta placeringar kunde erbjudas. HSR-enhetens kostnader har stabiliserats och uppvisar ett överskott på 0,1 mkr som främst beror på att det inte varit möjligt att rekrytera medarbetare till två vakanta tjänster. Kostnaderna för hjälpmedel är dock fortsatt höga. Nettokostnaden för SÄBO blev 0,7 mkr lägre än 2014 till största delen beroende av att chefslöner fr.o.m bokförs under gemensamt men gentemot budget blev underskottet 2,4 mkr inkl. stimulansbidraget på 0,8 mkr. Den negativa budgetavvikelsen gäller till viss del korttidsverksamheten där överbeläggning under perioder ökat personalbehovet. Inom hela SÄBOverksamheten medför vård i livets slutskede och extrainsatser för brukare med utåtagerande beteende också stora personalkostnader. Bland annat har extra personal satts in nattetid för oroliga brukare vid två särskilda boendeenheter som kostat uppemot 1,0 mkr. Utvecklingsinsatser vid ett SÄBO har genomförts med extern konsult samt medfört stora vikariekostnader. Ordinärt boendes nettokostnad sjönk med 2,3 mkr mellan åren 2014 och En del av förklaringen är att chefslönekostnader flyttats till gemensamt. Vid jämförelse av lönekostnaderna mellan åren konstateras en ökning på 0,6 %, att jämföras med utfallet av årets löneökningar på ca 2,5 %. Avvikelsen mot budget för ordinärt boende blev - 3,5 mkr inkl. stimulansbidrag på 1,1 mkr. En större underskottspost är den budgeterade intäkten på 1,8 mkr som landstinget Dalarna inte betalat. Resterande underskott jämfört med budget, avser personalkostnader inom hemtjänsten p.g.a. fortsatt ökande vårdtyngd och den från hemsjukvården delegerade sjukvården som uppskattningsvis kostar omkring 1,5 mkr. En positiv trend syns när det gäller kostnaderna för utskrivningsklara vilka har minskat sedan förvaltningen förändrade arbetssättet till att brukaren efter en sjukhusvistelse direkt återvänder till sitt hem och får hemtjänst istället för att vara kvar på sjukhus och invänta korttidsplats var kostnaden för utskrivningsklara 1,1 mkr och ,3 mkr. Bostadsanpassningsbidragen blev 0,2 mkr högre än budget, ett större antal mellandyra åtgärder beviljades. Utfallet för LSS-verksamheten har minskat över de tre redovisade åren trots att boendestödet överfördes från socialförvaltningen En förklaring är att kostnader för enhetschefer och handläggare flyttats till gemensamt för förvaltningen. Antalet brukare inom personlig assistans har minskat kraftigt sedan 2013 men en viss ökning märktes i slutet av Kostnaderna för gruppbostäder har minskat successivt då flera enheter har avvecklats. Inom daglig verksamhet har personalminskningar gjorts på ett par enheter. Jämförelse mot budget för LSS: Överskottet om 0,4 mkr på administration beror på att budget finns här medan utfallet hamnar på gemensamt. Boendestödet har ett stort underskott, 0,6 mkr, för personal främst beroende på fler brukare. Inom personlig assistans har det varit svårighet att få vikarier vilket medfört både övertidskostnader och lägre intäkter från Försäkringskassan, sammanlagt underskott 1,3 mkr. Mindre omfattning än budgeterat vad gäller korttidsvistelse utanför hemmet, ledsagning och kontaktpersoner har medfört ett överskott på 0,7 mkr trots en dyr extern skolplacering. Underskottet för gruppbostäderna på 2,8 mkr förklaras i sin helhet av den försenade nedläggningen av Verkstadsgatan. Därutöver finns både över- och underskott för de övriga enheterna. Överskott 0,6 mkr för daglig verksamhet LSS främst beroende på vakanshållen tjänst. 36

37 Personalnyckeltal Vård- och omsorgsförvaltningen Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda 498,0 452,0 46,0 483,0 436,0 47,0 486,0 440,0 46,0 -omräknat till årsarbetare 460,1 414,6 45,5 448,9 403,4 45,5 451,6 406,9 44,8 Andel sjukskrivna, % 7,6 8,1 3,9 9,3 10,0 3,9 10,8 11,7 5,3 Andel deltidsanställda 31/12 % 34,2 36,6 14,8 33,7 35,7 15,8 33,6 35,1 22,0 Av 137 deltidsanställda önskar 37 heltidsanställning. Framtid Socialstyrelsens krav på arbetskläder i ordinärt boende gör att förvaltningen måste påskynda inköp av arbetskläder såväl till hemtjänsten som till LSSverksamheten. Tvättmöjligheterna måste ses över och en tvättstuga på Vintergatan kommer att behöva inredas. Arbetet med Hemtagning av utskrivningsklara fortsätter. Intervjuer med brukare har genomförts och visar på både trygghet och nöjdhet. Under 2015 halverades kostnaden till Landstinget jämfört med 2014 med detta arbetssätt. HSR enheten är i stort behov av rymligare lokaler. Idag finns enheten inrymd på Vinstragården och i vissa rum har arbetsplatser för fyra personer. Under 2016 kommer förvaltningen att utarbeta ett nytt kvalitetsledningssystem (rutiner/processer kvalitetssäkras). Det kommer att ta hela året i anspråk och väntas vara klart först till sommaren Samtliga chefer i förvaltningen ingår. Processen inkluderar även politiken. Fortsatt arbete med att arbeta aktivt med förändringar och ta hand om resultatet av bemanningsanalysen. Det finns anledning att se över framtidens boende för äldre. Idag saknas någon form av mellanboende i Hedemora. Många äldre bor kvar i sina villor samtidigt som man önskar flytta till något mindre och mer centralt. Att flytta in på ett äldreboende är inget alternativ utan man önskar något annat. Att få till ett mellanboende skulle frigöra bostäder som kan tas i anspråk av yngre medborgare. 37

38 3.6 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Per Fagerström Tf förvaltningschefer: Hans Andersson, Karin Torsell Verksamhetsbeskrivning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ska enligt lag fullgöra kommunens uppgifter inom: miljö- och hälsoskyddsområdet livsmedelskontroll prövning och tillsyn enligt miljöbalken plan- och byggnadsväsendet bestämmelser om gaturenhållning och skyltning trafikföreskrifter och trafikövervakning kollektivtrafiken och skolskjutsar Inom Hedemora kommuns miljö- och samhällsbyggnadsverksamhet ligger även ansvaret för: kart- och mätverksamhet energirådgivning kommunens bilpool Året som gått Under året som gott har förvaltningen arbetat med färdigställandet av Hedemora kommuns översiktsplan och Hedemoras LIS plan (landsbygdsutveckling i strandnära läge). Utställning av förslagen har skett från den 26 november 2015, och sträcker fram tom den 12 februari Förvaltningen har färdigställt 2 detaljplaner samt områdesbestämmelser till skydd för den gamla stadskärnan i Hedemora. Alla tre projekten har vunnit laga kraft under året. Mycket möda har lagts ner på en ny detaljplan för Vikmanshyttan i samarbete med konsult. Planen förväntas färdigställas under året. Ett planprogram för Brunnsjöliden påbörjades under hösten samt även ett detaljplanearbete med kvarteret Abborren. Förvaltningen har fortsatt arbetet med framtagande av ett strategiskt bostadsförsörjningsprogram mot bakgrund av Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Planens betydelse blir alltmer tydlig mot bakgrund av en ökande bostadsbrist i centrala Hedemora påkallad av såväl unga som äldre som söker en bostad i Hedemora. När det gäller busstrafiken har en introduktion av ny trafik genomförts i hela Dalarna. Implementeringen av den nya trafiken har inte fungerat smärtfritt och det har varit en stor utmaning att få trafiken att fungera och se de positiva effekter som den nya trafiken medför. Tillsynen utifrån miljöbalken och livsmedelslagstiftning har flutit på enligt framtagna planer och under året har omkring 425 bygglov samt anmälningar inkommit till byggavdelningen. Under året har kartavdelningen fortsatt utveckla och säkerställa arbetet med kommunens kartmiljö. Arbetet med att uppdatera primärkartan blev till största delen klart för en ort (Vikmanshyttan) under året. I november genomfördes byte av ärendehanteringssystem inom förvaltningen. Bytet genererade till en början försenad ärendehantering, främst för miljö- och byggärenden. Barnbokslut Under 2015 genomfördes skolprojektet om städning och ventilation. Projektet syftade till att identifiera brister avseende städning samt ventilation. Resultatet visar att bättre dialog krävs mellan fastighetsägare och verksamhetsutövare. Ekonomi Utfall driftskostnader, mkr Intäkter 8,9 9,1 9,9 Personalkostnader -8,1-9,4-10,2 Övriga kostnader -28,0-33,0-33,2 Nettokostnad -27,2-33,2-33,5 Tilldelad ram 28,7 31,1 32,1 Avvikelse 1,5-2,1-1,4 Utfall driftskostnader, mkr Nämnd -0,2-0,3-0,3 Administration -9,5-10,7-11,4 Trafik och planering -0,7-0,7-0,1 Kollektivtrafik -6,8-11,3-12,5 Närtrafik -13,1-13,1-11,4 Bilsamordnare 0,6 0,3 0,0 Stadsbyggnad 1,6 1,7 1,1 Miljö 0,9 0,9 1,1 Parkerinsövervakning 0,0 0,0 0,0 Summa nettokostnader -27,2-33,2-33,5 Tilldelad ram 28,7 31,1 32,1 Avvikelse 1,5-2,1-1,4 Kommentarer till utfall och avvikelse Totalt sett har nämndens kostnader ökat med 1,0 mkr mellan 2014 och Kostnaderna för kollektiv- och närtrafik har minskat något mellan de två senaste åren. Kostnaderna för bilsamordningen täcks av intäkterna som biluthyrningen genererar. Miljö och samhällsbyggnadsnämndens kostnader översteg budget med 1,4 mkr. De största avvikelserna mot budget finns inom 38

39 kollektivtrafiken samt närtrafiken (-0,4 resp. -0,3 mkr). Avvikelserna beror både på ökat antal turer samt en oväntad kostnadsomfördelning initierad av Region Dalarna. Även stadsbyggnad har en ökad kostnad med -0,7 mkr. Kostnaden beror på ökad personalkostnad samt höga konsultkostnader. Investeringar mkr IT- plattform Miljö- o byggreda -0,1-0,2 Scanner-skrivare 0,0-0,3 Egna fordon 0,0-2,1 Summa -0,1-2,6 Investeringen av både IT-plattform (Vision) och scanner slutfördes inom I början av året beslutade kommunstyrelsen att kommunen skulle övergå från att leasa bilar till att äga dem själv. För att göra detta möjligt beslutades om en tilläggsbudget så att kommunen kunde köpa ut en stor dela av de fordon som leasades och även investera i 6 nya fyrhjulsdrivna fordon till hemtjänsten. Fordonen kommer även fortsättningsvis att hanteras av kommunens bilsamordnare som t.o.m ligger under MSF. När det gäller utköpet av redan leasade bilar har några köpts ut 2015, men de flesta bilarna kommer att köpas under Kvarvarande budget för inlösen leasingbilar förs över till 2016 och kommunstyrelsens investeringsbudget. Måluppfyllelse Under året har målet med färdigställande översiktsplanen och LIS-planen inte gått i mål, trots att mycket resurser lades på detta. Antagandeprocessen för översikts- och LIS-plan förväntas vara klar till slutet av april Förvaltningen har ett nyckeltal på att genomföra den tillsyn och kontroll som är planerad på livsmedel och miljö vilket har uppfyllts. Gällande bygglov har 88 % av alla bygglov klarat en handläggningstid under tio veckor. Medianvärdet gällande antal dagar i handläggningstid för året är 29 dagar. Strategiskt mål Målnivå Måluppfyllelse Genom att skapa möjligheter för god kvalitet och god omsorg få människor att välja Hedemora kommun som bostadsort. Vi ska genom öppenhet och professionellt bemötande säkerställa att våra kunder gör rätt från början. Etablera företagslots och e-tjänster under Ännu ej uppnått (påbörjat projekt, näringslivsbolaget jobbar med en strategi) Delvis uppnått Dialog om e-tjänster påbörjad. 39

40 Målnivå insiktsmätning: bättre än föregående mätning Öka kollektivtrafikåkandet med 2 % Ej uppnått Resandestatistik för 2015 saknas Strategiskt mål Målnivå Måluppfyllelse Verksamheten genomsyras av effektivitet, jämställdhet, integration och hållbar utveckling. Vi gör rätt saker i rätt Genomför projekt kring ny Ej genomfört p.g.a. personalomsättningar. ordning för att skapa effektiva processer taxekonstruktion på byggsidan, klart hösten 2015 Färdigställ Översiktsplan Ej slutfört. och LIS plan under 2015 Färdigställ 4 planer/områdesbestämmelser under 2015 Delvis uppnått Tre planer inkl. områdesbestämmelser färdigställda. Ingen omarbetning av befintliga områdesbestämmelser påbörjade Delvis uppnått Fältmätningar genomförda på en ort. Uppnått Uppdatera primärkartan på två större orter under Upphandling till bilpoolen klar juni 2016 Implementera vision i miljö Uppnått och byggreda Förstudie Rättviksmodellen Ej uppnått 2015 Strategiskt mål Målnivå Måluppfyllelse Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarindex höjs. Ingen mätning gjord detta år med 0,05 % Strategiskt mål Målnivå Måluppfyllelse En ekonomi som ger utrymme för utveckling och investeringar. Ekonomi i balans Genomför planerade Påbörjat aktiviter i verksamhetsplan och tillsynsplan Ta fram mall för beslut och projekt Personalnyckeltal Förvaltningen har ingen deltidsanställd som önskar heltid Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda 18,0 9,0 9,0 17,0 9,0 8,0 17,0 6,0 11,0 -omräknat till årsarbetare 17,8 8,8 9,0 16,8 8,8 8,0 16,8 5,8 11,0 Andel sjukskrivna, % 7,0 14,8 0,4 6,6 11,8 1,1 6,0 12,2 0,9 Andel deltidsanställda 31/12 % 5,3 10,0 0,0 13,6 9,1 18,2 10,0 11,0 9,0 Framtid Viktigaste är att få alla tjänster tillsatta. En rutinhandbok måste tas fram. Arbete pågår avseende processer för handläggningen inom byggavdelningen. Förvaltningen planerar för en e-tjänst på byggavdelningen. En ekonomikoppling mot Raindance ska installeras under året liksom en koppling mot vårt kartsystem. 40

41 4 Gemensamma nämnder Vissa delar av kommunens verksamhet bedrivs i samarbete med en eller flera andra kommuner. För styrning av dessa verksamheter har bildats gemensamma nämnder med förtroendevalda från respektive kommun. Vad gäller driften av respektive verksamhet så är den normalt förlagd till en värdkommun, d.v.s. någon av kommunerna i de ingångna samarbetena. Nedan ges en kort beskrivning av respektive samarbeten som Hedemora kommun bedriver. Närmare rapport om förvaltning och ekonomisk redovisning lämnas i separata årsredovisningar/verksamhetsberättelser för respektive nämnd och redovisas inte i denna årsredovisning. 4.1 UpphandlingsCenter, UhC UpphandlingsCenter, UhC, är ett upphandlingssamarbete mellan 6 kommuner. Värdkommun är Ludvika där även UpphandlingsCenters kontor är placerat. UhC har i dagsläget ca 15 medarbetare. För Hedemoras del finns en upphandlare på plats i Hedemora en dag i veckan. Arbetet i Hedemora samordnas i övrigt av ekonomichefen som fungerar som upphandlingssamordnare samt en lokal upphandlingsgrupp, LUG. 4.3 Västmanland-Dala lönenämnd Västmanland-Dala lönenämnd är en gemensam nämnd för lönesamverkan mellan kommunerna Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg (FAHNS). Nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom löneområdet genom att driva en gemensam löneadministration. Norbergs kommun är värdkommun och lönekontoret är placerat i Norbergs kommunhus. 4.4 Överförmyndare V-Dala överförmyndarsamverkan V-Dala överförmyndarsamverkan är en samverkansorganisation i enlighet med modellen Överförmyndare i samverkan. Samverkande kommuner är Avesta, Hedemora och Norbergs kommuner. Hedemora kommun är värdkommun för denna samverkan. Verksamhetsberättelse redovisas i denna årsredovisning under kapitel Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ansvarar för räddningstjänsten i Avesta, Fagersta, Hedemora och Norberg. Avesta kommun är värdkommun. 41

42 5 Kommunkoncernen Kommunen bedriver en del av sin verksamhet i bolagsform. Koncernstrukturen, som även framgår av nedanstående organisationsschema, består av följande: Hedemora kommun Hedemora Energi AB som ägs till 100 % av Hedemora kommun med helägda dotterbolagen Hedemora Kraft och Värme AB samt Hedemora Elnät AB. AB Hedemorabostäder, 100 % Hedemora kommunfastigheter AB, 100 % Hedemora Näringsliv AB, 100 % Koncernorganisationen har ändrats från 1 mars. Då förvärvades bolaget Hedemora Näringsliv AB. Bolagets syfte är att verka som kommunens näringslivskontor, men i bolagsform. Nya bolagsordningar och ägardirektiv har fastställts för bolagen under året. Hedemora kommun Hedemora Energi AB Hedemora kommunfastigheter AB Hedemora Näringsliv AB AB Hedemorabostäder Hedemora Elnät AB Hedemora kraft och värme AB 5.1 Ekonomisk översikt för kommunkoncernen Som framgår av nedanstående tabell uppgår kommunkoncernens samlade resultat för år 2015 till - 206,7 mkr. Justerat för jämförelsestörande poster uppgår koncernens resultat till 24,8 mkr. De poster som redovisas som jämförelsestörande är partiell pensionsinlösen inom kommunen, en återbetalning av AFA-medel samt en nedskrivning inom Hedemora Energi. Resultat Hedemora Kommun -201,9 Hedemora Energi AB -9,3 Hedemora kommunfastigheter AB 1,6 AB Hedemorabostäder 2,9 Hedemora Näringsliv AB 0,0 Årets resultat -206,7 Jämförelsestörande poster Återbetalning AFA-premie -8,0 Inlösen pensionsåtagande 229,5 Nedskrivning Hedemora Energi AB 10,0 Årets resultat justerat för jämförelsestörande poster 24,8 42

43 5.2 Hedemora Energi AB Uppgifter och organisation Hedemora Energikoncernen består av moderbolaget Hedemora Energi AB med verksamheterna fjärrvärmedistribution, VA, avfallshantering samt bredband. Dotterbolaget Hedemora Kraft och Värme AB producerar el och fjärrvärme. I dotterbolaget Hedemora Elnät AB finns elnätsverksamheten. Resultat och ställning Hedemora Energikoncernen redovisar ett negativt resultat för året på -9,3 mkr. I detta resultat ingår en nedskrivning av en produktionsanläggning med 10 mkr. Nettoomsättningen uppgår till 189,2 mkr vilket är 0,7 mkr högre än föregående år. Balansomslutningen uppgår till 647,6 mkr. 5.3 AB Hedemorabostäder Uppgifter och organisation AB Hedemorabostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag. Resultat och ställning Bolaget redovisar en omsättning med 74,9 mkr för året och ett resultat på +2,9 mkr efter finansnetto. Enligt ägardirektiv ska bolaget ha en genomsnittlig direktavkastning på minst 7 %. Målet har uppnåtts 2015 med en direktavkastning på 8,2 %. Bolaget har en balansomslutning på 307,6 mkr och ett eget kapital på 66,1 mkr, vilket ger en soliditet på 21,5 % vilket är en höjning gentemot 2014 med 0,7 %. 5.4 Hedemora kommunfastigheter AB Uppgifter och organisation Hedemora kommunfastigheter AB, tillhandahåller kommunala lokaler samt fastighetsförvaltning. Resultat och ställning Bolaget redovisar en omsättning på 68,2 mkr för året och ett resultat på +2,7 mkr efter finansnetto. Balansomslutningen uppgår till 270,9 mkr, eget kapital 13,9 mkr och obeskattade reserver 13,6 mkr. Detta ger en soliditet på 9,1 % vilket är oförändrat jämfört med Hedemora näringsliv AB Uppgifter och organisation Hedemora kommun förvärvade samtliga aktier i bolaget Hedemora näringsliv AB. Bolaget ska fungera som kommunens näringslivskontor och har 5 anställda. Utöver detta är i dagsläget 5 konsulter verksamma i bolaget. En genomgång och värdering av fastighetsbeståndet är genomförd. Värderingen har skett på ett enhetligt sätt med en värderingsmodell baserar på fastigheternas driftsnetto. Ingen nedskrivning har genomförts. Värderingen utesluter inte att det finns uppskrivningsmöjligheter. Under året har bolaget reglerat ett lån till kommunen på 179 mkr och har istället upptagit externa lån. Resultat och ställning Bolaget redovisar för helåret 2015 en omsättning med 5,9 mkr varav 2,9 mkr avser bidrag från kommunen. Resultatet uppgår till +32 tkr. Näringslivsbolagets del av koncernredovisningen omfattar perioden mars december. 43

44 Adress: Box 201, Hedemora Tel

Delårsrapport och prognos 2015-08-31

Delårsrapport och prognos 2015-08-31 srapport och prognos -08-31 Innehållsförteckning 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Kommunens organisation... 3 1.3 Kommunen under perioden januari augusti... 4 1.4 Ekonomisk översikt...

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Personalstatistik Bilaga 1

Personalstatistik Bilaga 1 Personalstatistik Bilaga 1 2016 2015 2014 Arbetad tid Antal årsarbetare* 678 681 691 Antal anställda per december Totalt antal anställda (inkl timanställda) 681 690 702 varav tillsvidareanställda 655 666

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Årsredovisning Kommunfullmäktige

Årsredovisning Kommunfullmäktige Årsredovisning Kommunfullmäktige 170328 Innehållsförteckning KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET... 3 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Kommunens organisation... 4 1.3 Året som gått...

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 2012-11-08 Dnr TN 2012-49 Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 - årsbudget - 2012-11-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING _Toc340145143 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Årsbudget... 4 Bilaga 1: Resultaträkning,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Kalmar kommuns preliminära bokslut 2017

Kalmar kommuns preliminära bokslut 2017 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 KS 2018/0091 Kommunfullmäktige Kalmar kommuns preliminära bokslut 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar preliminärt bokslut

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Preliminärt bokslut 2018

Preliminärt bokslut 2018 Preliminärt bokslut 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-01-29 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2018... 3 Preliminärt bokslut 2018... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper...

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Miljönämnden 2019-09-13 11:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1908 1808 Verksamhetens intäkter 1 2 488 1 505 Verksamhetens kostnader 2,3-56 384-60 393 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

Årsredovisning Kommunfullmäktige

Årsredovisning Kommunfullmäktige Årsredovisning 2017 Kommunfullmäktige 180417 Innehållsförteckning KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET... 3 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Kommunens organisation... 4 1.3 Året som

Läs mer

Delårsrapport och prognos KF

Delårsrapport och prognos KF Delårsrapport och prognos -08-31 KF 171017 Innehållsförteckning 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Kommunens organisation... 3 1.3 Kommunen under perioden januari augusti.. 4 1.4 Ekonomisk

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Naturbruksstyrelsen 2018-04-19 07:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1803 1703 Verksamhetens intäkter 69 173 71 871 Verksamhetens kostnader -71 142-84 165 Avskrivningar och

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020

Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020 Budget 2018, plan 2019 och 2020 Innehåll God ekonomisk hushållning i Storumans kommun 2018... 1 Resultat- och balansräkning... 2 Driftbudget... 3 Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys... 4 God ekonomisk

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer

Budget 2019 samt plan 2020 och Budget 2019, plan 2020 och 2021

Budget 2019 samt plan 2020 och Budget 2019, plan 2020 och 2021 Budget 2019, plan 2020 och 2021 Innehåll God ekonomisk hushållning i Storumans kommun 2019... 1 Resultat- och balansräkning... 2 Driftbudget... 3 Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys... 4 God ekonomisk

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Delårsrapport för Vilhelmina Bostäder AB

Delårsrapport för Vilhelmina Bostäder AB Delårsrapport för Vilhelmina Bostäder AB 2004-01-01-2004-06-30 Vilhelmina Bostäder AB 1(11) Styrelsen och verkställande direktören för Vilhelmina Bostäder AB får härmed avge delårsrapport för perioden

Läs mer

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11.

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11. Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2017

Delårsrapport 31 augusti 2017 Datum 28 september 2017 Till Revisionen Från Susanne Lindberg och Lena Brönnert Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2017 1 Sammanfattning EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Oxelösund granskat

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Not Utfall Utfall Resultaträkning 1708 1608 Verksamhetens intäkter 1 412 018 398 661 Verksamhetens kostnader 2-419 307-400 438 Avskrivningar och nedskrivningar 4-5 856-5 129 Verksamhetens

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter Sida 23(28) Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Not Utfall Utfall Resultaträkning 1712 1612 Verksamhetens intäkter 1 119 194 89 192 Verksamhetens kostnader 2-5 213 230-5 026 834

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr)

Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr) Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr) Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning

Läs mer

:05 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:05 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR 2018-04-16 17:05 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1803 1703 Verksamhetens intäkter 222 723 216 418 Verksamhetens kostnader -226 723-217 797 Avskrivningar och nedskrivningar -1

Läs mer

:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR 2017-09-19 07:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1708 1608 Verksamhetens intäkter 580 198 566 129 Verksamhetens kostnader -559 281-532 977 Avskrivningar och nedskrivningar -3

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Not Utfall Utfall Resultaträkning 1803 1703 Verksamhetens intäkter 1 169 071 157 996 Verksamhetens kostnader 2-176 078-163 092 Avskrivningar och nedskrivningar 4-2 399-2 153 Verksamhetens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Stina Björnram Anna Gröndahl mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

:09 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:09 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Habilitering & Hälsa 2017-04-20 16:09 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1703 1603 Verksamhetens intäkter 216 418 208 792 Verksamhetens kostnader -217 797-207 086 Avskrivningar

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Resultat 4,6 0,0-0,1 4,6

Resultat 4,6 0,0-0,1 4,6 1 (1) ASSR Årsredovisning sammanställning RR 728 Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall 1512 1512 1412 utfall % Regioninternt såld vård, avtal

Läs mer

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Sammanfattning Årets resultat 150 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 5,7 % (3,9 %) Verksamhetsresultat -139 mnkr (31 mnkr) Lönekostnadsökning

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren Åstorps kommun Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-09-10 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Martina Engberg Nils Persson

Läs mer

Kumla kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Januari Juni 2016 Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 14

Kumla kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Januari Juni 2016 Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 14 Översiktlig granskning av delårsrapport Januari Juni 2016 Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 14 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 2

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun April 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Rullande tolv månader.

Rullande tolv månader. Koncernens nyckeltal 2017 2016 2017 2016 2016 Kv 2 Kv 2 Jan-Juni Jan-Juni Helår Omsättning, Mkr 66,6 59,6 153,2 140,9 283,9 Rörelseresultat, Mkr 4,9 2,9 17,7 14,0-30,9 Rörelsemarginal, % 7,4 4,8 11,5 9,9

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

5. Bokslutsdokument och noter

5. Bokslutsdokument och noter 5. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Resultaträkning 1708 1608 Verksamhetens intäkter 1 187 055 108 619 Verksamhetens kostnader 2-6 473 945-5 934

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Preliminärt bokslut 2016

Preliminärt bokslut 2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2017-01-31 KS 2017/0079 50100 Kommunfullmäktige Preliminärt bokslut 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar preliminärt bokslut

Läs mer

Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar

Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Bokslutsdokument RR KF BR Kungälvs sjukhus 2017-01-18 16:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1612 1512 Verksamhetens intäkter 1 1 274 610 1 196 250 Verksamhetens kostnader 2-1 265 736-1 196 368 Avskrivningar

Läs mer

ANS arbete med Mänskliga rättigheter har positivt uppmärksammats vid den spridningskonferens som VGR anordnade under hösten.

ANS arbete med Mänskliga rättigheter har positivt uppmärksammats vid den spridningskonferens som VGR anordnade under hösten. 6 (25) Protokoll från styrelsen för, 2018-02-01 1 Årsredovisning 2017 Diarienummer ANS 2018-00021 Beslut 1. Styrelsen för Angereds närsjukhus godkänner årsredovisning 2017 efter överenskomna redaktionella

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per Sundbybergs stad Granskning av delårsrapport per 2017-08-31 1 Innehåll Inledning... 3 Resultaträkning och prognos... 3 Balansräkningen... 3 Sammanfattande slutsats rörande resultat och ställning i staden...

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET

Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Varför så kritiska? Kanske inledningsvis något positivt.

Läs mer

Hedemora kommun Årsredovisning 2014

Hedemora kommun Årsredovisning 2014 Hedemora kommun Årsredovisning Version 2015-03-16 förslag till ks Innehållsförteckning KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET... 3 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 4 1.1 Kommunens organisation... 4 1.2 Året

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Koncernens nyckeltal Kv 4 Kv 4 Helår Helår Omsättning, Mkr 91,1 86,8 313,2 283,9 Rörelseresultat, Mkr 12,2 10,8 34,9-30,9

Koncernens nyckeltal Kv 4 Kv 4 Helår Helår Omsättning, Mkr 91,1 86,8 313,2 283,9 Rörelseresultat, Mkr 12,2 10,8 34,9-30,9 Koncernens nyckeltal 2017 2016 2017 2016 Kv 4 Kv 4 Helår Helår Omsättning, Mkr 91,1 86,8 313,2 283,9 Rörelseresultat, Mkr 12,2 10,8 34,9-30,9 Rörelsemarginal, % 13,4 12,4 11,1 neg Resultat efter finansiella

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Rullande tolv månader.

Rullande tolv månader. Koncernens nyckeltal 2017 2016 2016 Kv 1 Kv 1 Helår Omsättning, Mkr 86,6 81,4 283,9 Rörelseresultat, Mkr 12,7 11,1-30,9 Rörelsemarginal, % 14,7 13,7 neg Resultat efter finansiella poster, Mkr 12,2 10,9-31,8

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer