MENTORSKAPETS EFFEKTER. en kortare version

Transkript

1 MENTORSKAPETS EFFEKTER en kortare version Carina Sild Lönroth

2 Bakgrund Näktergalen är en mentorsverksamhet vid Malmö högskola där studenter ansöker om att bli mentorer åt barn i åldern 8-12 år. Mentorer och barn träffas en gång per vecka, efter skoltid, under åtta månader, för att göra gemensamma aktiviteter tillsammans. Grundidén är ömsesidig glädje och lärande och verksamhetens långsiktiga mål är att bidra till en breddad rekrytering vid högskolan. Sedan start år 1997 har cirka 2500 studenter och barn deltagit i verksamheten. Mentorer som själva haft mentor som barn återfinns nu även på högskolan. Verksamheten har rönt stort intresse både nationellt och internationellt och finns idag vid 22 olika universitet och högskolor i Sverige och övriga Europa. Möten där ömsesidigt lärande sker, där kunskaper om varandra, om olika kulturer, om samhällets gränser utvecklas och där man får tillträde till varandras olika världar. Vilka är Näktergalens framgångsfaktorer? En utvärdering år 2001 visar att Näktergalen har genomtänkt struktur med tydligt angivna ramar och regler. Det gäller bland annat för rollen som mentor, krav på inlämning av månadsrapporter, handledning, utbildning och tillvägagångssätt vid urval och matchning av barn och mentorer. Andra faktorer är mentorskapets omfattning i tid, tillräckligt att etablera och utveckla en relation. Mentorsåret har en tydlig start och avslutning och verksamheten har hög status bland barn och föräldrar. Utvärdering av Näktergalen Borås(2010) visar att framgångsfaktorerna bygger på ett redan beprövat koncept som vilar på många års empiri, utvärderaren ser få svårigheter under pilotprojekttiden i det praktiska genomförandet och menar att Näktergalen i hög grad bidrar med att utbilda och bilda goda samhällsmedlemmar. Utvärderingen av Näktergalen Växjö (2013) kommer fram till samma slutsats, projektet stödjer sig på ett väl beprövat koncept vilket är ryggraden i projektet. Den tydliga strukturen framhålls och arbetsgången för rekrytering, intervjuer, matchning, kontinuerlig individuell handledning och gemensamma aktiviteter för barn och mentorer samt kontinuerlig uppföljning av projektets vardag. Kärnan i mentorsprojektet är förvisso relationen mellan mentor och barn. Men vore det inte för stödstrukturerna och hur dessa omsätts av projektledningen hade vi inte haft den goda genomströmning och kvalitativa goda resultat som utvärderingarna visar på. (Henrik Nilsson sid.33, 2013) Utvärderarens bedömning (2013) är att den samhälleliga nyttan som Näktergalen kan ha på lång sikt borde följas upp inom den forskning som intresserar sig för integration och det mångkulturella samhället. Norges utvärdering av åtta pilotprojekt Nattergalen (2011) menar att strukturen och ramarna varit mycket viktiga för implementeringen av Nattergalen på så kort tid och att säkra arbetet vid högskolorna och universiteten. Manualen har gett dem klara och tydliga ramar för arbetet. Den slutsats som de norska utvärderarna gör är att erfarenheterna visar så goda resultat att man bör låta Nättergalen utvidgas för att komma fler till godo. 2

3 Sammanfattning Ömsesidig glädje och vidgade vyer De olika utvärderingarna (2001, 2007, 2010, 2011, 2013) visar att både barn och mentorer har stor glädje av samvaron i Näktergalen. Barnen själva uttrycker att det bästa är att ha någon att prata med som lyssnar och att ha något att göra. Även ungdomar tio år efter att de haft mentor talar om mentorn som öppnade dörrar till olika aktiviteter som deras föräldrar inte kände till, och att de fick göra sådant som de annars inte skulle ha fått göra. Detta överensstämmer med vad flera mentorer skriver i sina utvärderingar och månadsrapporter; de är förvånade över att deras mentorsbarn så sällan eller aldrig har varit i centrum av Malmö eller inte har så mycket att göra på sin fritid. Kontaktpersoner och lärare vittnar om den glädje barnen visat när de berättat om sin mentor. De har fått prova idrottsaktiviteter och tagit del av stadens kulturliv och de har sett barns livsvärld vidgas. De har sammantaget fått en meningsfull fritid. Utvärderingar (2001, 2007, 2010, 2011, 2013) visar att mentorskapet ger vidgade vyer även för mentorerna och ger dem nya perspektiv både på sig själv och på andra och på sin omvärld(2007). Medbestämmande och stärkt självkänsla I barnintervjuerna (2007, 2010, 2011, 2013) berättar barnen om delaktighet i det de gjort tillsammans och att de har fått vara med och bestämma. Upplevelsen av att ha ett inflytande i relationen, att få ha en egen vilja som respekterats har blivit ett starkt och levande minne hos ungdomarna tio år senare (2007). De berättar om hur mentorn stöttat dem att till exempel våga mer, prata i större grupper, ta kontakt med nya människor, prova aktiviteter de inte tidigare gjort etc. vilket enligt de själva stärkt deras självkänsla. Mentorerna och kontaktpersoner men även föräldrar (2001, 2007, 2011,2013) berättar om blyga barn som blivit frimodigare, barn som blommat upp och som kommer med egna spontana idéer eller vågar säga vad de tycker. Enligt barnen själva, föräldrarna, kontaktpersonerna, mentorerna och utvärderingarna (2001, 2007, 2010, 2011, 2013) har barnen fått bättre självförtroende och utvecklats i olika avseenden. Under åren har kontaktpersonerna kunnat identifiera flickor med begränsad fritid och hedersrelaterad problematik och sett hur de levt upp och hur självkänslan stärkts. Att mentorskapet ger barnen en förbättrad självkänsla bekräftas även i en forskningsstudie (2002) i USA. Även mentorerna (2007, 2013) ger exempel på hur deras självkänsla stärkts; de har fått prova sig själva, sitt tålamod och sin uthållighet, något som ökat deras self-efficacy ( tro på sig själv och sin förmåga att klara av olika situationer) och framgångarna hos barnen har även de stärkt dem. Social kompetens och bättre skolprestation En forskningsstudie från Tyskland (2012) visar att barns skolprestation och motivation ökade hos barn som hade mentor i jämförelse med de som inte hade det. Så även viljan att tillägna sig kunskaper och färdigheter. Barnen med mentorer fick bättre kamratrelationer, deras förmåga att hantera konflikter förbättrades och problemlösningsförmågan ökade. De kunde även upprätthålla fler kontakter utanför familjen än vad kontrollgruppens barn kunde. I hårprovstester visade barn med mentor lägre kortisolhalt (kortisol utsöndras till följd av stress). Mentorsbarnen var lugnare och mer intresserade av skolarbetet än kontrollgruppen. Ett 3

4 resultat som också överensstämmer med en forskningsstudie från USA som visar att mentorsbarn fick förbättrade vänskapsrelationer, bättre social kompetens och hade en positivare attityd till skolan i kombination med en minskning av bråk och slagsmål. (Carla Herrera 2004) Relationer som skapar ömsesidigt lärande och kommunikativ kompetens En av slutsatserna i utvärderingen 2001 var att barnen utvecklat sitt svenska språk vilket överensstämmer med kontaktpersonernas sammanställning Något de även menar positivt gynnat skolarbetet. Samma resultat visar tio-års utvärderingar och månadsrapporter (2007) där flera mentorer just nämner språkutvecklingen som ett av de mest framträdande framstegen hos barnen. Den norska utvärderingen bekräftar även detta och menar att mentorskapet bidragit till en språkutveckling hos barnen. Även mentorerna har förbättrat sin kommunikativa kompetens, de skriver att de blivit bättre på att lyssna och vara tydliga i sin kommunikation. (2001, 2007, 2010, 2013) Barnen själva uttrycker att de har lärt sig något genom att ha en mentor men svaren varierar, några säger att de kan göra sina läxor bättre nu, andra att de lärt sig bättre svenska eller att de utvecklat en kompetens. I fråga om mentorernas lärdomar nämner de flesta att de har lärt sig något om sig själva och att inblicken i ett barns uppväxt- och livsvillkor blivit till insikter och större förståelse för barns olika uppväxt- och livsvillkor. (2001, 2007, 2010, 2013) I mötet med barnet och familjen har en mer nyanserad och komplex bild framträtt. (2001, 2007) Kunskaper som flera menar de inte hade kunnat läsa sig till eller tillskansa sig på annat sätt (2001, 2007, 2010, 2013) I Norge (2011) uppger mentorerna att de fått bättre förståelse för barn och familjer med minoritetsbakgrund och i Växjö (2013) uppger de att de blivit mer uppmärksamma på de faktiska sociala och ekonomiska livsomständigheterna samt traditioner och barnuppfostran. Sammanfattningsvis kan man säga att mentorskapet skapar ett sammanhang för lärande, där gränsen mellan praktik, teori och empiri blir mindre påtaglig. (Grander M. 2011) Mentorn en positiv förebild Flera ungdomar (2007) menar att en relation till en mentor som regelbundet gick till sin skola, studerade, hade en förhoppning om framtida arbete och ett framtidshopp, stimulerade dem. Några säger att detta även gjorde att de själva nu vill försöka gå samma väg och i några fall senare även valt att göra det. Kontaktpersonerna (2013) anser att mentorerna varit en viktig förebild för alla barn men poängterar betydelsen för pojkarna att satsa på sina studier och menar att skolan har fått värdefull hjälp och stöd till vissa barn i behov av olika stöd. Några ungdomar nämner även mentorn som en positiv kvinnlig eller manlig förebild. (2007) Föräldrarna påverkas av mentorskapet Rhodes (2002) visar att mentorn inte enbart stärker barnets självkänsla utan även föräldrarnas förmåga att fungera bättre i relationen med det egna barnet. Tierney, Grossman & Resch (2000) visar att föräldrars deltagande i barnets skolaktiviteter ökade och att de blev även mer engagerade i aktiviteter tillsammans som familj. Utvärderingarna (2001,2007) visar att mentorn i flera fall varit en viktig kommunikationsfrämjare inte minst för nyanlända. Inte sällan har mentorn varit den första svensk som familjen fått en 4

5 relation till, som inspirerat dem och stärkt dem i föräldrarollen och ibland även hjälp till med vardagliga aktiviteter som t ex att översätta brev från myndigheter, ringa telefonsamtal etc.(2007) En bieffekt av Näktergalen är även att föräldrarna genom mentorn upptäckt högskolan, fått veta att den är avgiftsfri och att de också kan söka sig dit i framtiden. (2010) Ytterligare en annan bieffekt är att samarbetet mellan kommun, skolor och högskola stärks.(2008) 5

6 Litteraturlista Backe-Hansen Elisabeth, Seeberg Marie-Louise, Solberg Anne, Bakketeig Elsiv, Patras Joshua, NOVA (2011) Rapport 26/11 Gjensidig trivsel, glede og læring. Evaluering av mentorordningen "Nattergalen" Brottsförebyggande Rådet (2008) Rapport 2008:7 Mentorskaps inverkan på återfall i brott. En systematisk forskningsgenomgång. Stockholm: Brottsförebryggande rådet DuBois, David & Karachr, M. (2005) Handbook of youth mentoring. Thousand Oaks: Sage Publication Grander Martin & Sild Lönroth Carina (2011) Mentorskap för barn och unga. Holmbergs Herrera Carla, Sipe, C.L. & McClanahan, W.S. (2000) Mentoring School-Age Children: Relationship Development in Community-Based and School- Based Program. Philadelphia: Public/Private Ventures. Herrera Carla (2004) Shool-Based Mentoring: A closer look. Philadelphia: Public/Private Ventures Nilsson, Henrik (2013) Tre år med Näktergalsprojektet i Växjö. Växjö: Linnéuniversitetet Newburn, Tim & Shiner, Mihael(2005) Dealing with Disaffection. Young people, mentoring and social inclusion. Willan Publishing, USA Rhodes Jean E.(2002)Stand by me: The risk and Rewards of Mentoring Today s Youth. Cambridge, M.A: Harvard University Press Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Fritzes Rubinstein Reich Lena (2001) Mentorsprojektet Näktergalen- Möten mellan skolbarn och högskolestudenter. Holmbergs Sild Lönroth Carina (2007) Näktergalen- En knuff framåt. Holmbergs Ström Annica (2010) Utvärdering av projekt Näktergalen. Institutet för lokal och regional demokrati (ID) Tierney Joseph P., Grossman Jean Baldwin, & Resch N.L.(2000) Making a difference: An impact study of Big Br others Big Sisters. Philadelphia: Public/Private Ventures Artiklar Drexler Sibylle, Borrmann Birgitte & Müller-Kohlenburg Hildegard (2012) Learning life skills strengthening basic competencies and helth-related qulity of life of socially disadvataged 6

7 elementary shool children through the mentoring program Balu und Du J.Public Health Springer-Verlag Goldner, L. (2008) The quality of Mentoring Relationships and Mentoring Success Empirical research. Springer Science & Business Media, LLC2008 Grander, Martin (2011). Learning through mentoring. Mentors as bearers of a model of learning for an integrated society. Pedagogia i Trebal l Social. Revista de ciències socials aplicades, 1, pp