MENTORSKAPETS EFFEKTER

Transkript

1 MENTORSKAPETS EFFEKTER Vad säger ungdomarna som själva haft mentor för mer än 10 år sedan? Vad säger barnen? Vad säger föräldrarna? Vad säger lärarna, fritidspedagogerna och kontaktpersonerna? Vad säger mentorerna? Vad har mentorerna lärt sig? Vad visar olika utvärderingar? Några forskningsresultat om mentorskapets effekter Carina Sild Lönroth

2 Innehållsföreteckning Inledning...2 Bakgrund och Näktergalens framgångsfaktor.4 Sammanfattning 5 Intervjuer av ungdomar som själva haft mentorer när de var barn..8 Vad säger barnen? 11 Vad säger föräldrarna?.12 Vad har mentorskapet betytt för barnen enligt mentorerna?...13 Vad säger de deltagande skolorna att Näktergalen betytt för barnen.14 Vad har mentorskapet betytt för mentorerna?..16 Vad har mentorerna lärt sig?...17 Några utvalda forskningsresultat om mentorskap 18 Vad visar utvärderingar av pilotprojekt med Näktergalen som förebild? 20 Litteraturlista.23 2

3 Inledning Vårt samhälle behöver goda relationer och förtroendeband mellan människor. Efter sexton års erfarenhet som verksamhetsledare för Näktergalen är jag övertygad om att mentorskap är en väl värd social investering som kan ge vinst på kort och lång sikt vårt i samhälle. För både barn och mentorer kan Näktergalen vara en dörröppnare utåt i samhället men också en dörröppnare inåt dem själva som människor. Jag gläds speciellt åt att före detta mentorsbarn, nu studenter vid högskolan väljer att bli mentorer. Glädjande är också det faktum att det runt om i Europa träffas mer än ettusen mentorer och barn varje vecka inom ramen för Näktergalens grundidé, femhundra mellanmänskliga relationer där ett ömsesidigt lärande sker, där kunskaper utvecklas, om olika kulturer, om samhällets gränser och där man får tillträde till varandras världar. En fråga jag ofta får är vilka effekter mentorskapet har och vad barn och mentorer lär sig i relationen? Detta kompendium försöker ge svar på dessa frågor. Detta kompendium är en kortfattad version och en sammanställning av olika utvärderingar av Näktergalen Malmö, av pilotprojektet Näktergalen Borås, Näktergalen Växjö och Nattergalen Norge. Kompendiet består också av utvalda forskningsresultat om mentorskap. En kortare version finns att läsa på Näktergalens hemsida Carina Sild Lönroth 3

4 Bakgrund Näktergalen är en mentorsverksamhet vid Malmö högskola där studenter ansöker om att bli mentorer åt barn i åldern 8-12 år. Mentorer och barn träffas en gång per vecka, efter skoltid, under åtta månader, för att göra gemensamma aktiviteter tillsammans. Grundidén är ömsesidig glädje och lärande och verksamhetens långsiktiga mål är att bidra till en breddad rekrytering vid högskolan. Sedan start år 1997 har cirka 2500 studenter och barn deltagit i verksamheten. Mentorer som själva haft mentor som barn återfinns nu även på högskolan. Verksamheten har rönt stort intresse både nationellt och internationellt och finns idag vid 22 olika universitet och högskolor i Sverige och övriga Europa. Möten där ömsesidigt lärande sker, där kunskaper om varandra, om olika kulturer, om samhällets gränser utvecklas och där man får tillträde till varandras olika världar. Näktergalens framgångsfaktorer? En utvärdering år 2001 visar att Näktergalen har genomtänkt struktur med tydligt angivna ramar och regler. Det gäller bland annat för rollen som mentor, krav på inlämning av månadsrapporter, handledning, utbildning och tillvägagångssätt vid urval och matchning av barn och mentorer. Andra faktorer är mentorskapets omfattning i tid, tillräckligt att etablera och utveckla en relation. Mentorsåret har en tydlig start och avslutning och verksamheten har hög status bland barn och föräldrar. Utvärdering av Näktergalen Borås 1 visar att framgångsfaktorerna bygger på ett redan beprövat koncept som vilar på många års empiri, utvärderaren ser få svårigheter under pilotprojekttiden i det praktiska genomförandet och menar att Näktergalen i hög grad bidrar med att utbilda och bilda goda samhällsmedlemmar. Utvärderingen av Näktergalen Växjö 2 kommer fram till samma slutsats, projektet stödjer sig på ett väl beprövat koncept vilket är ryggraden i projektet. Den tydliga strukturen framhålls och arbetsgången för rekrytering, intervjuer, matchning, kontinuerlig individuell handledning och gemensamma aktiviteter för barn och mentorer samt kontinuerlig uppföljning av projektets vardag. Kärnan i mentorsprojektet är förvisso relationen mellan mentor och barn. Men vore det inte för stödstrukturerna och hur dessa omsätts av projektledningen hade vi inte haft den goda genomströmning och kvalitativa goda resultat som utvärderingarna visar på. (Henrik Nilsson sid.33, 2013) Utvärderarens bedömning är att den samhälleliga nyttan som Näktergalen kan ha på lång sikt borde följas upp inom den forskning som intresserar sig för integration och det mångkulturella samhället. Norges utvärdering av åtta pilotprojekt Nattergalen 3 menar att strukturen och ramarna varit mycket viktiga för implementeringen av Nattergalen på så kort tid och att säkra arbetet vid högskolorna och universiteten. Manualen har gett dem klara och tydliga ramar för arbetet

5 Den slutsats som de norska utvärderarna gör är att erfarenheterna visar så goda resultat att man bör låta Nättergalen utvidgas för att komma fler till godo. Sammanfattning Ömsesidig glädje och vidgade vyer De olika utvärderingarna 4 visar att både barn och mentorer har stor glädje av samvaron i Näktergalen. Barnen själva uttrycker att det bästa är att ha någon att prata med som lyssnar och att ha något att göra. Även ungdomar tio år efter att de haft mentor talar om mentorn som öppnade dörrar till olika aktiviteter som deras föräldrar inte kände till, och att de fick göra sådant som de annars inte skulle ha fått göra. Detta överensstämmer med vad flera mentorer skriver i sina utvärderingar och månadsrapporter; de är förvånade över att deras mentorsbarn så sällan eller aldrig har varit i centrum av Malmö eller inte har så mycket att göra på sin fritid. Kontaktpersoner och lärare vittnar om den glädje barnen visat när de berättat om sin mentor. De har fått prova idrottsaktiviteter och tagit del av stadens kulturliv och de har sett barns livsvärld vidgas. De har sammantaget fått en meningsfull fritid. Utvärderingar 5 visar att mentorskapet ger vidgade vyer även för mentorerna och ger dem nya perspektiv både på sig själv och på andra och på sin omvärld. Medbestämmande och stärkt självkänsla I barnintervjuerna 6 berättar barnen om delaktighet i det de gjort tillsammans och att de har fått vara med och bestämma. Upplevelsen av att ha ett inflytande i relationen, att få ha en egen vilja som respekterats har blivit ett starkt och levande minne hos ungdomarna tio år senare. De berättar om hur mentorn stöttat dem att till exempel våga mer, prata i större grupper, ta kontakt med nya människor, prova aktiviteter de inte tidigare gjort etc. vilket enligt de själva stärkt deras självkänsla. Mentorerna och kontaktpersoner men även föräldrar 7 berättar om blyga barn som blivit frimodigare, barn som blommat upp och som kommer med egna spontana idéer eller vågar säga vad de tycker. Enligt barnen själva, föräldrarna, kontaktpersonerna, mentorerna och utvärderingarna 8 har barnen fått bättre självförtroende och utvecklats i olika avseenden. Under åren har kontaktpersonerna kunnat identifiera flickor med begränsad fritid och hedersrelaterad problematik och sett hur de levt upp och hur självkänslan stärkts. Att mentorskapet ger barnen en förbättrad självkänsla bekräftas även i en forskningsstudie (2002) i USA. Även mentorerna 9 ger exempel på hur deras självkänsla stärkts; de har fått prova sig själva, sitt tålamod och sin uthållighet, något som ökat deras self-efficacy(tro på sig själv och sin förmåga att klara av olika situationer) och framgångarna hos barnen har även de stärkt dem. Social kompetens och bättre skolprestation En forskningsstudie från Tyskland 10 visar att barns skolprestation och motivation ökade hos barn , 2007, 2010, 2011, Ibid , 2010, 2011, , 2007, 2011, , 2007, 2010, 2011, ,

6 som hade mentor i jämförelse med de som inte hade det. Så även viljan att tillägna sig kunskaper och färdigheter. Barnen med mentorer fick bättre kamratrelationer, deras förmåga att hantera konflikter förbättrades och problemlösningsförmågan ökade. De kunde även upprätthålla fler kontakter utanför familjen än vad kontrollgruppens barn kunde. I hårprovstester visade barn med mentor lägre kortisolhalt (kortisol utsöndras till följd av stress). Mentorsbarnen var lugnare och mer intresserade av skolarbetet än kontrollgruppen. Ett resultat som också överensstämmer med en forskningsstudie från USA som visar att mentorsbarn fick förbättrade vänskapsrelationer, bättre social kompetens och hade en positivare attityd till skolan i kombination med en minskning av bråk och slagsmål. (Carla Herrera 2004) Relationer som skapar ömsesidigt lärande och kommunikativ kompetens En av slutsatserna i utvärderingen 2001 var att barnen utvecklat sitt svenska språk vilket överensstämmer med kontaktpersonernas sammanställning Något de även menar positivt gynnat skolarbetet. Samma resultat visar tio-års utvärderingar och månadsrapporter 11 där flera mentorer just nämner språkutvecklingen som ett av de mest framträdande framstegen hos barnen. Den norska utvärderingen bekräftar även detta och menar att mentorskapet bidragit till en språkutveckling hos barnen. Även mentorerna har förbättrat sin kommunikativa kompetens, de skriver att de blivit bättre på att lyssna och vara tydliga i sin kommunikation 12. Barnen själva uttrycker att de har lärt sig något genom att ha en mentor men svaren varierar, några säger att de kan göra sina läxor bättre nu, andra att de lärt sig bättre svenska eller att de utvecklat en kompetens. I fråga om mentorernas lärdomar nämner de flesta att de har lärt sig något om sig själva och att inblicken i ett barns uppväxt- och livsvillkor blivit till insikter och större förståelse för barns olika uppväxt- och livsvillkor 13. I mötet med barnet och familjen har en mer nyanserad och komplex bild framträtt 14. Kunskaper som flera menar de inte hade kunnat läsa sig till eller tillskansa sig på annat sätt 15. I Norge 16 uppger mentorerna att de fått bättre förståelse för barn och familjer med minoritetsbakgrund och i Växjö 17 uppger de att de blivit mer uppmärksamma på de faktiska sociala och ekonomiska livsomständigheterna samt traditioner och barnuppfostran. Sammanfattningsvis kan man säga att mentorskapet skapar ett sammanhang för lärande, där gränsen mellan praktik, teori och empiri blir mindre påtaglig. (Grander M. 2011) Mentorn en positiv förebild Flera ungdomar 18 (2007) menar att en relation till en mentor som regelbundet gick till sin skola, studerade, hade en förhoppning om framtida arbete och ett framtidshopp, stimulerade dem. Några säger att detta även gjorde att de själva nu vill försöka gå samma väg och i några fall senare även valt att göra det , 2007, 2010, , 2007, 2010, , , 2007, 2010,

7 Kontaktpersonerna 19 anser att mentorerna varit en viktig förebild för alla barn men poängterar betydelsen för pojkarna att satsa på sina studier och menar att skolan har fått värdefull hjälp och stöd till vissa barn i behov av olika stöd. Några ungdomar nämner även mentorn som en positiv kvinnlig eller manlig förebild 20. Föräldrarna påverkas av mentorskapet Rhodes (2002) visar att mentorn inte enbart stärker barnets självkänsla utan även föräldrarnas förmåga att fungera bättre i relationen med det egna barnet. Tierney, Grossman & Resch (2000) visar att föräldrars deltagande i barnets skolaktiviteter ökade och att de blev även mer engagerade i aktiviteter tillsammans som familj. Utvärderingarna 21 visar att mentorn i flera fall varit en viktig kommunikationsfrämjare inte minst för nyanlända. Inte sällan har mentorn varit den första svensk som familjen fått en relation till, som inspirerat dem och stärkt dem i föräldrarollen och ibland även hjälp till med vardagliga aktiviteter som t ex att översätta brev från myndigheter, ringa telefonsamtal etc 22. En bieffekt av Näktergalen är även att föräldrarna genom mentorn upptäckt högskolan, fått veta att den är avgiftsfri och att de också kan söka sig dit i framtiden 23. Ytterligare en annan bieffekt är att samarbetet mellan kommun, skolor och högskola stärks ,

8 Intervjuer av ungdomar som hade mentor som barn Man har ju växt mycket sen då, och jag kommer inte ihåg så mycket från när jag var liten men detta kommer jag ihåg! Syftet med denna kvalitativa intervjustudie 25 var att få kunskap om vad mentorskapet inneburit för deltagande barn i Näktergalens mentorsverksamhet. Ett annat syfte var att ta reda på huruvida mentorn bidragit till någon förändring i deras funderingar beträffande framtida studier. 14 ungdomar i åldern år, sju kvinnor och sju män, tio år efter att de haft mentor blev intervjuade (semistrukturerade frågor). Två av ungdomarna hade slutat gymnasiet men övriga gick gymnasiets sista årskurs eller i årskurs två. En återfanns som studerande vid Malmö högskola och var dessutom mentor i Näktergalen. Jag minns den nära relationen och hur trevligt det var I ungdomarnas berättelser framträder beskrivningar om hur glada de var för sin mentor det var jag och min mentor. Några mindes stoltheten de kände och även de andra barnens avundsjuka. Alltså jag kände, det här är min vän kolla allihopa! Betydelsen att få en egen vuxen vän, någon som kom att stå dem nära och att bli respekterad i en nära relation har blivit betydelsefullt nu även lång tid efter det att mentorskapet upphört. Han kom och hämtade mig åh så många minnen man får nu när man berättar om det ja, han hämtade mig faktiskt varje gång jag gick aldrig själv tänk att han alltid hämtade mig! Tre av ungdomarna berättade om olika problem de hade i skolan och hur de fick hjälp av sin mentor. En säger: Jag minns speciellt att han hjälpte mig med matematik Och ja, det hjälpte mig jättemycket! Mina föräldrar förstod ju inte alla svenska termer. Fick göra sådant jag annars inte skulle ha fått göra De fick träffa nya människor, prova nya aktiviteter, upptäcka Malmös sport- och kulturutbud och uppleva naturen i trakten kring Malmö. Det var sådant som de annars inte skulle ha fått göra och inte alltid deras föräldrar kände till, säger de. De fick sammanfattningsvis ta del av en verklighet som inte fanns i det egna bostadsområdet, vilket vidgade deras värld. Och så kommer jag ihåg när vi gick på bio, jag älskade bio och vår familj hade ju inte så mycket pengar för mig att gå på bio så att vi gick ofta på bio, hon visste att jag tyckte om det!

9 Min röst blev hörd Det var mer typ att man kom överens. Relation till mentor beskrivs som en förtroendefull relation och en känsla av att vara delaktig i ett medbestämmande. Hon liksom verkligen frågade vad jag ville. De berättar om hur mentorn ställt frågan Vad vill du? för första gången i deras liv. Upplevelsen av att ha inflytande i relationen, att deras vilja har respekterats, har blivit ett starkt och levande minne. Ökad självkänsla Att få en förbättrad självkänsla kan ske genom att bli sedd och bekräftad av någon. Ungdomarnas berättelse visar hur de varit i centrum för någon annans uppmärksamhet, hur mentorn har lyssnat på dem och gett dem uppmärksamhet. Flera ungdomar beskriver att de haft dåligt självförtroende men att mentorn på olika sätt stärkt dem. Mentorn var någon de kunde spegla sig i, någon som lyssnade och som de kunde anförtro sig till i en ålder då identiteten till stor del formas av sociala erfarenheter och i samspel med andra. Att mentorn träffade barnet av egen vilja och ville umgås, är på ett sätt ett erkännande, barnet har ett eget värde och är värt något. Någon man inte bara respekterar utan även erkänner. Skarpa minnen av olika besök på Malmö högskola Flera ungdomar hade skarpa minnen av olika besök vid Malmö högskola- en miljö de menar att de attraherades av. De fick en relation till någon som regelbundet gick till sin skola, studerade, hade ett framtidshopp. Något som flera menar stimulerade dem. Ja, helt klart var hon en förebild! Nu så här efteråt, jag menar en ung tjej som pluggade jag vet inte...men det finns ingen i min familj som pluggat eller ingen har pluggat vidare i min familj, mamma är undersköterska, men ingen som pluggade på högskola... så jag kommer att bli den första! Flera nämnde att mentorn påverkat dem att läsa vidare En av ungdomarna säger: Jag fick en knuff framåt. En knuff framåt som fick honom att tänka annorlunda inför sina framtida studier man ser inte föräldrar plugga, man ser inte dom sitta där och studera men att själva gå med en mentor och se att han studerar. att se det på riktigt det ger en riktig tanke. Många barn i Näktergalen har ingen tradition av högskolestudier hemifrån. Hur det är med just dessa 14 ungdomar är oklart. Däremot nämner två av de intervjuade själva att det inte har någon i sin familj som studerat på högskola. Högskolan är förmodligen en relativt ny värld som de fick tillträde till via sin mentor för första gången. Att mentorn gick på högskola och att hon/han pluggade verkar ha haft en positiv inverkan på dessa ungdomar. Idag återfinns även några före detta mentorsbarn på högskolan. En av dem är Emma Guiomar, 21 år, mentorsbarn år 2002 nu student vid Malmö högskola. Hon säger: Jag vet hur mycket mentorn kan betyda för ett barn och vilka minnen mentorsåret kan ge. Det hade varit fantastiskt roligt att träffa Jenny idag och berätta hur mycket hon betytt för mig. Emma berättar att hon var väldigt blyg som barn men minns hur fantastiskt hon tyckte det var att träffa Jenny, en vuxen häftig tjej som hon tyckte var så självständig - hon både studerade till ett yrke och bodde i egen lägenhet. 9

10 - Jenny brydde sig om mig och vi gjorde en massa trevliga aktiviteter tillsammans. Bland annat musik, ett intresse vi delade. - Jag fick alltid vara med och bestämma vad vi skulle göra och det fick mig att våga mycket mer. Jenny visade också att kunskaper var något som kunde få en att gå framåt, att klara mer och bli starkare. Jag lärde mig mycket om tänder, hon skulle ju bli tandläkare vilket jag plötsligt också tyckte var så spännande. - När jag tänker tillbaka så ser jag hur jag fått både social kompetens och inspiration till studier från den här tiden. 10

11 Vad säger barnen själva? År 2000 och 2001 intervjuades 20 barn i Näktergalen och några år senare 2006 blev 38 barn från Näktergalen Malmö och Kristianstad intervjuade samt fick fylla i enkäter. De hade då nyligen avslutat sitt mentorskap. Glädje över att få göra aktiviteter tillsammans och vara med och bestämma När barnen ska beskriva hur det var att ha haft en mentor så är roligt ett ständigt återkommande ord 26. I intervjuer några år senare är - bra och kul eller jättekul barnens mest frekventa svar. De säger bland annat att det bästa är att ha någon att prata med, ha någon att vara med eller att ha något att göra. Flera nämner även besöken på högskolan. De uttrycker glädje över att ha haft en mentor. Några har till och med känt sig lyckliga och andra säger även att de längtat efter sin mentor. Det bästa är att va med hon. Andra skriver eller säger att bästa är att få träffa någon varje vecka och få göra olika saker tillsammans Man får nästan göra vad som helst med sin mentor, saker som man inte gör annars. I båda intervjustudierna 27 berättar de om vardagliga aktiviteter som de gjort tillsammans, antingen hemma hos mentorn eller hos barnet, eller olika aktiviter i staden och alla barn svarar att de alltid bestämt allting tillsammans. Utveckling och lärande Några barn uttrycker själva att de har lärt sig något genom att ha en mentor. De säger att de kan göra sina läxor bättre nu, har lärt sig svenska bättre eller att de har blivit bättre på att prova nya saker. En del av de intervjuade barnen blev intervjuades ett till två år efter deltagande och gick då på högstadiet vilket gjorde det lättare att reflektera över vad deltagandet betytt för dem, och om de hade lärt sig något. Någon berättar om mentorn som skulle bli mattelärare som hjälpte henne med multiplikationstabellen, en annan om att mentorn lärde henne mycket om datorn och hur man byggde en hemsida och ytterligare en berättar om hur mycket hon lärde sig i engelska eftersom hennes mentor skulle bli engelsk lärare. Via mentorn har de fått en möjlighet att träffa en student, en vuxen positiv förebild och kan därmed ta del av mentorns personliga berättelser om sina studier samt besöka högskolan vilket i förlängningen kan inspirera barnet till framtida studier. På ett djupare plan kan mötet och interaktionen med mentorn stimulera, inspirera och uppmuntra barnet att utveckla sina potentialer och få dem att tänka i nya banor, vilket även kan stärka barnets självkänsla ,

12 Vad säger föräldrarna att mentorskapet betytt för deras barn? Under tio år genomfördes intervjuer per telefon med barnens föräldrar. Barnet hade då träffat sin mentor under fyra till sex månader. Sammanställning 28 av dessa visar: Glädje och tacksamhet Det mest frekventa svaret är mycket bra eller bra, bra. Mitt barn glad, jag glad! är ett citat av en förälder som kan sägas visa betydelsen av en god relation och att ha förtroende för varandra. Om barnet är nöjd och glad när hon/han träffar sin mentor är sannolikheten också stor att föräldrarna är det och att de känner förtroende för mentorn. Kanske också i en djupare innebörd att någon ser, bryr sig om och förstår deras barn och vill de väl. Allmänt berikande för barnet Många föräldrar säger att det varit allmänt berikande för deras barn att ha en mentor. Barnet har fått vidgade vyer, sett saker och varit med om aktiviteter som de annars inte skulle ha fått göra. Barnet har mognat Föräldrarna har uppgett exempel på hur deras barn har utvecklats eller mognat, eller hur de sett eller upplevt en förändring hos barnet som t ex blyga barn har blivit mer frimodiga, barnet har utvecklat olika komptenser och flera nämner den språkliga utvecklingen. Problem och mindre positiva erfarenheter I intervjuerna finns inget genomgående tema som är problematiskt eller negativt däremot några individuella önskningar som t ex: Mentorn kunde ha varit mer aktiv och gjort mer aktiviteter. Kanske kunde mentorn vara mer uppfostrande mot barnet Några föräldrar har velat att mentorn skulle träffa barnet mer än vad uppdraget tillåter och det finns även mentorer som blivit väldigt engagerade och haft svårt för att hålla sig till ramarna. När de sen trappar ner till normal tid kan både barnet och föräldern/föräldrarna uppleva det som en inskränkning. Några mentorer har efter mentorsperioden slut även blivit kontaktpersoner till familjen, genom socialtjänsten. Detta har skett enligt föräldrarnas egna önskningar

13 Vad säger mentorerna att mentorskapet betytt för barnen? Mentorerna skriver en månadsrapport där de specificerar vad de gjort tillsammans och reflekterar över mötet med barnet/familjen. Efter avslutat mentorskap skriver de även en årsberättelse där de sammanfattar sina lärdomar. En sammanställning 29 av dessa dokument under en tioårsperiod visar: Barnen visar ett ökat självförtroende och en förbättrad självkänsla Mentorerna skriver om blyga barn som blivit mer frimodiga, barn som svarat jag vet inte på de flesta frågor och som inte vågat säga ifrån men nu har blommat upp, blivit mer frimodiga och kommer med egna spontana idéer eller vågar säga vad de tycker. Mentorerna ser en förbättrad självkänsla hon barnen. Barnen har fått vidgade vyer, nya upplevelser och erfarenheter Flera mentorer skriver att de var förvånade över att deras mentorsbarn så sällan eller aldrig har varit i centrum av Malmö och nästan aldrig lämnat sitt bostadsområde. De har besökt och gjort aktiviteter som barnet vanligtvis inte skulle ha gjort och många menar att aktiviteterna tillsammans även stärkt deras relation. Nya arenor har öppnas, såsom högskolan, stadens kulturliv och idrottsevenemang. Några nämner att mötet är första gången barnen träffar eller har en relation till någon annan utanför familjen och familjens nätverk. En vuxen förebild, som är student på Malmö högskola Barnen kommer från områden där knappt var fjärde vuxen har eftergymnasial utbildning. Då föräldrars utbildningsnivå påverkar och i hög grad formar barnets skolprestationer och resultat (Skolverket, 2009) kan en mentor bli en synnerligen viktig person. Flera mentorer skriver att de har berättat om sin egen väg till högskolan och varför de studerar. De har besökt högskolan vid flera tillfällen och barnet har varit hemma hos dem och ibland även träffat deras studiekamrater. Genom mentorn har de fått en inblick i en students liv som regelbundet går till sin skola och studerar för ett förhoppningsvis framtida arbete. Mentorn kan vara en signifikant andra, någon som respekterar dem, som de ser upp till och någon som de kanske även senare vill identifiera sig med

14 Vad säger deltagande skolor att mentorskapet betytt för barnen? Utvärderingen år 2001 bygger på enkäter och intervjuer av lärare, kontaktpersoner, fritidspedagoger samt en skolledare och skriftlig utvärdering från respektive skolledning. År 2013 sammanfattar nio kontaktpersoner (kuratorer, specialapedagoger och sjuksköterskor) Näktergalens betydelse för skolan och barnen efter sexton års samarbete. Båda grupper talar om den glädje som barnen visat. De har varit stolta och velat visa upp sin mentor för andra kamrater och de har berättat vad de ska göra eller har gjort tillsammans med mentorn. Lärare beskriver det som att det lyser om barnen 30. Såväl kontaktpersoner som lärare och fritidspedagoger menar samstämmigt att barnet har fått odelad uppmärksamhet, en vuxen som har lyssnat på dem och de har haft någon utanför familjen och familjens nätverk att prata med. Barn med besvärlig social situation har fått en vuxen att lita på och barnen har fått en positiv förebild. Men även skolan har fått värdefull hjälp och stöd till vissa barn. De gläds över alla de berättelser de hört från barnen om hur de tillsammans med mentorn besökt högskolan och menar att mentorn har inspirerat, stimulerat och motiverat barnens lärande. De ser mentorn som en viktig förebild för alla barn men poängterar betydelsen för pojkarna att satsa på sina studier. Mentorn, menar de, har på olika sätt varit ett stöd i barnets sociala utveckling vad gäller kamratrelationer, t.ex. barn som inte hade kamrater tidigare har fått det efter mentorsårets slut. Lärare ger även flera exempel på hur deltagandet utvecklat barnets sätt att relatera till och kommunicera med vuxna 31. I relationen med mentorn har barnen övat och utvecklat sitt språk något som kontaktpersonerna även menar har positivt gynnat skolarbetet 32. I intervju- och enkätsvaren 33 framhåller lärare att deltagandet i Näktergalen betytt nya upplevelser och erfarenheter. Detta bekräftar kontaktpersonerna 34 och menar att många barn aldrig varit vid havet eller i stadens centrum eller fått ta del av majoritetskulturen men med mentorn har dörrar öppnats. Barnen har berättat hur de har fått prova idrottsaktiviteter och tagit del av stadens kulturliv och menar att barnens livsvärld vidgas. Detta har gett dem möjligheter till en meningsfull fritid och familjerna har fått idéer till aktiviteter som de fortsatt med även efter mentorsperiodens slut. Kontaktpersonerna har under åren kunnat identifiera flickor med begränsad fritid och hedersrelaterad problematik och sett hur de levt upp och hur självkänslan stärkts. De har sett hur barn som varit i centrum för någon annans uppmärksamhet påverkat dem både i och utanför skolan. Tysta barn har blivit öppna, vågar ta kontakter, tala för sig, ökad självkänsla. Skolledare och kontaktpersoner 35 uppger att många barn fått lära känna en äldre kamrat, en positiv förebild, som de så väl behöver för sin fortsatta utveckling. Barnen har fått möjlighet till social träning och fått uppleva nya miljöer. För de barn som kommer från stora familjer har barn med mycket vuxenuppgifter på sin fritid fått har barn fått möjligheten att för ett tag släppa ansvaret för syskon och mentorskapet ibid

15 blivit frizon 36. Föräldrarna har berättat för kontaktpersonerna (2013) hur mentorn inte sällan varit den första svensk som de fått en relation till, en som har inspirerat dem och stärkt dem i föräldrarollen. De lyfter fram och ger exempel på hur mentorn varit en viktig kommunikationsfrämjare inte minst för nyanlända. Kontaktpersonerna 37 nämner även Näktergalen som ett samarbete för barnets bästa och ser det som ett vaccin mot socialt utanförskap. De menar att Näktergalen bidrar till både frisk- och skyddsfaktorer och ett hälsofrämjande arbete. Exempel på friskfaktorer är att trivas i skolan, att ha vänner och att vara fysisk aktiv. Exempel på skyddsfaktorer är goda relationer och delaktighet i kultur och föreningslivet - något som de menar konkretiseras i Näktergalen ibid 15

16 Vad har mentorskapet betytt för mentorerna? Det man lärt sig går inte att läsa sig till Några framträdande tema från utvärderingen 2001 och sammanställningen av mentorernas årsberättelser och utvärderingar (2007) är: Mötet ger nya perspektiv De allra flesta mentorer nämner mötet som speciellt utvecklande, mötet med barnet, familjen, olika levnadssätt, olika sätt att tänka, olika värderingar, normer och regler. De har fått ta del av ett barns liv i hemmet, i skolan och på fritiden och tagit del av barnets tankar, funderingar, drömmar och har reflekterat kring innebörden barndom och uppväxt. De flesta menar att detta totalt gett dem insikter och kunskaper som de annars aldrig skulle ha fått och de har fått nya perspektiv både på sig själv och på andra, och på sin omvärld. Kunskap om olika uppväxt och livsvillkor Ett genomgående tema i mentorernas berättelser är inblicken i ett barns olika uppväxt- och livsvillkor, något som många menar vidgat deras perspektiv och ökat deras förståelse för hur det är att vara barn på 2000-talet, hur det kan vara att vara flykting, växa upp i ett ytterområde idag, leva med arbetslösa föräldrar etc. Kunskaper som de menar även kan komma dem till nytta i sin framtida professon som t ex lärare, socionom, tandläkare etc. Olikheterna blir likheter skillnader vidgar vyerna Mentorskapet har gett dem direkta inblickar i frågor som gäller mångkultur, integration, segregation och utanförskap och de verkar de kunna se sig själva, barnet och föräldrarna mer som individer och inte utifrån ålders, köns- eller etnicitetsperspektiv. Det har framträtt en mer nyanserad och komplex bild i mötet. De har varit med om, sett med egna ögon eller ändrat uppfattning 38 Personlig utveckling De flesta mentorer framhåller att de har växt och utvecklats. I relationen har de fått öva att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation och att reflektera över och ta ställning till olika moraliska och etiska dilemman. Ibland även ifrågasätta egna värderingar och ta ställning till vad som är viktigt för dem. Att ta del av vardagen tillsammans med ett barn, dela deras tankar, åsikter och känslor har även gjort att de säger sig ha tillägnat sig ett barnperspektiv. De har klarat av situationer som de själva inte trodde att de skulle bemästra och de har klarat av mer än de trodde att de kunde mäkta med. De har fått prova sig själva, sitt tålamod och sin uthållighet, vilket lett till en ökad självkänsla och self-efficacy. Många beskrivningar vittnar om tillfällen att öva ledarskap och ta ansvar. De har fått lösa konflikter och prova sin problemlösningsförmåga, initiativförmåga och kreativitet färdigheter som de även menar kan vara värdefulla erfarenheter i deras framtida profession. Några nämner även att barnet har lockat fram deras lekfullhet. Flera mentorer framhåller mentorskapet som en samhällsinsats och ett tecken på ett samhällsengagemang, vilket de menar kan vara värdefullt att ha med i en framtida arbetsansökan

17 Vad har mentorerna lärt sig genom sitt mentorskap? En studie av mentorernas lärande 39 visar att det lärande som sker hos mentorerna i Näktergalen mentorsverksamhet är omfattande och värdefullt. Mentorerna ger uttryck för en ett lärande som i mångt och mycket ligger i linje med den kunskapssyn som förordas i läroplanen, nämligen den att kunskap kommer till uttryck i olika former och att kunskap skapas genom att information sätts i ett sammanhang. Genom mentorskapet utvecklas praktisk och empirisk kunskap som kan användas tillsammans med teoretiska perspektiv för att helhetliggöra lärandet. Genom en relation med ett barn under en längre tid skapas förutsättningar för att sätta kunskaperna från utbildningen i ett sammanhang. Lärandet i mentorskap är således inte bara ett komplement till det lärande som sker i högskolan, utan kan också vara ett sätt att förvandla information om dagens samhälle till mentorernas egna kunskaper, något som högskolan har svårt att uppnå inom ramarna för den ordinarie undervisningen. Lärandet som Näktergalens mentorer ger uttryck för representerar en kunskapssyn som kan vara nödvändig för att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Genom ett mentorskap kan studenterna skapa sig ett sammanhang för lärande, där gränsen mellan praktik, teori och empiri blir mindre påtaglig. Genom att den lärarstuderande mentorn får möjlighet att följa ett barn under en lång tid skapas en förutsättning för att sätta in kunskapen från högskolan i ett sammanhang. Och mentorn som läser till stadsplanerare får möjlighet att se barnet i det fysiska sammanhanget och får insyn i de sociala levnadsvillkor som sker i bostadsområdena de planerar. Lärdomar sker i mötet med barnet och dess miljö, och det är i detta sammanhang som lärandet i skolbänken sätts in. Lärandet blir sammanhangsbaserat

18 Några utvalda forskningsresultat om mentorskap År 2012 följde forskarna Drexler, Borrman & Müller Kohlenberg 141 barn (6-10 år) den tid de hade mentor och en kontrollgrupp på 158 barn (6-10 år) som inte hade mentor, i Balo und Du, ett systerprojekt till Näktergalen. Lärare, barn, mentorer intervjuades och mentorers dagböcker analyserades. Standardiserade tester användes på barnen och man tog även hårprov. Barnen som medverkade i studien kom från underprivilegierade hem eller bedömdes vara i behov av särskilt stöd och hade rekommenderats mentor av sin lärare. Kontrollgruppen var utvald på samma sätt och hade samma behov men matchades aldrig med en mentor. Forskarna fann att mentorsbarnens prestation och motivation ökade i jämförelse med kontrollgruppen och viljan att tillägna sig kunskaper och färdigheter växte (under den tid de hade mentor). Resultatet visar också mentorsbarnen fungerade bättre i kamratrelationer och klarade att hantera konflikter bättre, deras problemlösningsförmåga ökade och de kunde upprätthålla fler kontakter även utanför familjen än kontrollgruppens barn. Hårtesterna visade att kortisolhalten sjönk hos de barn som hade mentor. (kortisol utsöndras till följd av stress) De hade lägre kortisolhalt, var lugnare och mer intresserade av skolarbetet. En annan forskningsstudie med barn (årskurs 3-5), mentorer, lärare och projektledare från tre olika Big Brothers & Big Sisters mentorsprogram i USA visar även denna förbättring i vänskapsrelationer, bättre social kompetens och förbättrad attityd till skolan i kombination med en minskning av bråk och slagsmål. Liknande forskning i Israel (Goldner 2008) två år efter mentorskapsperiodens slut visar att barnen hade en mer positiv attityd till skolan och de rankade skolan högre än de som inte hade haft mentor. Flest positiva resultat finner forskare hos de barn som träffar sin mentor nio månader eller längre. (Carla Herrera Private 2004) En viktig aspekt för att en god relation har visat sig vara att mentorn och barnet gör aktiviteter tillsammans, något som även kan stärka relationen. (Herrera et al 2000). Även föräldrarna påverkas av mentorskapt visar Tierney et al (2000), föräldrarnas deltagande i barnets skolaktiviteter ökade och de blev mer engagerade i aktiviteter tillsammans som familj efter att deras barn fått en mentor. Rhodes (2002) forskningsstudie av ungdomar i Big Brothers & Big Sisters visar att dessa förbättringar även ledde till förbättrad självkänsla hos barnet. Mentorn inte enbart stärker barnet utan även föräldrarna att fungera bättre i sin relation med det egna barnet och föräldrarna å sin sida stärker barnets självkänsla och förmåga att klara sig bättre i skolan. Gällande mentorernas lärdomar har forskarna Fresko och Wertheim (2001) delat in dessa i tre huvudområden; lärdomar om barn i dagens samhälle, kommunikationsförmåga och personlig utveckling. I relationen till barnet menar de att mentorn får kunskap om inlärningssvårigheter, socioekonomiska skillnader och dess effekter och dysfunktionella familjer som några exempel. 18

19 Mentorerna lär sig något om de kulturella skillnaderna i samhället och hur dessa påverkar barnen i skolan. De utvecklar dessutom och blir skickligare på att kommunicera med barn, dvs. deras interpersonella kommunikationsförmågor förbättras, som att lyssna på och samtala med barn, att sätta gränser och att uttrycka empati och blir varse sina egna styrkor och svagheter. Då många mentorsprogram varierar i både mål och syfte är det svårt att dra några definitiva slutsatser av effekterna. Mest forskning om mentorskap finns dessutom i USA och det går inte att överföra dessa resultat till svenska förhållanden. Mentorskapet är dessutom en relation och process mellan två personer. En viktig aspekt att nämna är dock Newburn & Shiners (2005) studie, som konstaterar att de som arbetade i mentorskapsprogram men även mentorer själva tyckte att mentorskapet generellt hade varit till hjälp och stöd för barnen/ungdomarna. Däremot bedömde de som arbetar med programmet insatserna som mer effektiva (45 %) än vad mentorerna själva gjorde (37 %) och av ungdomarna själva svarade en av fem (22 %) att deras mentor inte alls varit till hjälp medan en av tio (9 %) av dem som arbetade i programmet tyckte att de hade varit det. Trots detta kan mentorskap ändå sägas vara betydelsefullt: Though mentoring is not a panacea the signs are that it has considerable promise. (Newburn & Shiner 2005:199) 19

20 Vad visar olika utvärderingar av pilotprojekt med Näktergalen som förebild Utvärdering av Nattergalen i 8 norska städer På uppdrag av Barne- likestillings- og inkluderingsdepartementet i Norge gjorde NOVA år 2011 en utvärdering baserad på datainsamling och analyser av intervjuer, observationer och frågeformulär vid åtta Nattergalen pilotprojekt. Utvärderarna har använt Mentoring Alliance Scale som visar kvaliteten i relationen (till ex. om de tycker om att vara tillsammans eller om de hellre hade velat göra något annat) och förtrolighet (barnet pratar med mentoren om känslor eller problem). Utvärderingen visar i stort: Glädje och få konflikter Trivsel, glädje och få konflikter är ett genomgående tema i utbytet mellan barn och mentorer. De har gjort aktiviteter tillsammans och gemensamt bestämt vad de skulle göra. Mentorerna värderar kvaliteten i relationen som god likaså förtroligheten vilket även överensstämmer med barnens svar. Hög grad av skoltrivsel och några förbättrade färdigheter Analysen av frågeformulären visar hög grad av skoltrivsel hos barnen. De flesta koordinatorer och kontaktpersoner menar att Nattergalen bidragit till bättre språkoch sociala färdigheter, men graden av förbättring varierar efter barnets behov, situation och tidigare färdigheter. Resultatet visar något mer entydigt positiva effekter än utvärderingar gjorda i andra länder. Mentorerna har tillägnat sig förståelse och lärdomar Mentorerna uppger att de fått bättre förståelse för barn och familjer med minoritetsbakgrund. Intervjuerna med mentorerna visar mer generella lärdomar som bättre kommunikation med barn och föräldrar i en flerkulturell kontext (kompetenser) än ökad flerkulturell kunskap om kulturoch kommunikationsskillnader. Struktur och flexibilitet Utvärderingen visar att strukturen och ramarna i Nattergalen varit mycket viktiga för arbetet. Mentorsutbildning, handledning och uppföljning av mentorer är helt centralt för att mentorsprogrammet ska fungera och överensstämmer med utvärderingar av mentorsprogram i andra länder. Den svenska Manualen har gett klara och tydliga ramar för arbetet, den har används av alla och varit viktig för att implementera programmet på kort tid och säkra det vid alla Barnevern- og sosialfagutdanning runt om i Norge. NOVAs slutsats är att erfarenheterna visar så goda resultat att man bör låta Nattergalen utvidgas för att komma fler tillgodo och menar att det vore klokt att lägga in forskningsbaserad utvärdering som en del av arbetet för att vidareutveckla Nattergalen. 20

21 Utvärdering av Näktergalen Växjö, Linne universitet 2013 sammanställdes utvärderingen av pilotprojektet Näktergalen i Växjö. Mentorer, projektledare, koordinatorer blev intervjuade och mentorernas rapporter och dokument analyserades. Först åren blev barnen intervjuade i fokusgrupper och tredje året tillsammans med sina föräldrar. Resultatet är positivt; så gott som alla deltagande är nöjda eller mycket nöjda efter avslutad mentorsperiod. Att döma av analyserna av mentorernas rapporter, utvärderingar och intervjuer med barnen så har mentor och barn haft en nära relation till varandra. Även om relationen till sin natur kan sägas vara ojämlik har en jämlik relation och ömsesidig respekt utvecklats. Mentorer och barn har varit jämbördiga och båda har kommit med förslag på aktiviteter. Utvärderaren menar att det inte självklart att mentorerna skulle bli betydelsefulla vuxna för barnen men mycket pekar på att de har knutit an känslomässigt till, beundrat och respekterat sina mentorer som visat att de värdesatt dem och i olika situationer bekräftat dem. Enligt utvärderaren har barnen anförtrott sig till sina mentorer vilket de aldrig skulle ha gjort om det inte funnits ett förtroende. Många barn har uttryckt att det var bra att ha någon att prata med, roligt att vara tillsammans med en vuxen och att deras föräldrar inte alltid har möjlighet eller tid. Många barn berättar att de gjort saker som de annars inte skulle ha haft möjlighet till och gjort aktiviteter som de inte trodde de skulle klara av tidigare. Känslan av att låta någon annan, uttrycka sig, välja aktiviter och se glädje och tacksamhet har dessutom även stärkt mentorerna. Föräldrarna har gett flera exempel och berättar om hur deras barn blivit gladare, självsäkrare, ansvarsfullare, förbättrat sitt svenska språk och börjat fundera på sin framtida utbildning. Det har också framkommit att föräldrarna uppskattar att få prata med mentorerna och att de fått positiva förväntningar på sig själva. Mentorerna har reflekterat över den inblick de fått i barnen och deras familjers liv och de menar att de i hög grad fått kunskaper som är svåra att tillgodogöra sig teoretiskt. Mycket tyder på att mentorerna vidgat sin förståelse för barn och deras skilda sociala och kulturella bakgrunder. Utvärderaren menar att de blivit mer uppmärksamma på de faktiska sociala och ekonomiska livsomständigheterna samt traditioner och barnuppfostran. Många mentorer menar att de kommer ha nytta av erfarenheterna i sina framtida yrkesroller som lärare, socialsekreterare, behandlingspedagoger och som medmänniskor i största allmänhet osv. I förhållande till barn säger de sig ha lärt sig att visa ödmjukhet, öva sig på att bemöta, hur barn tänker, att sätta gränser, att kommunicera. Utvärderarens bedömning är att den samhälleliga nyttan som Näktergalens kan ha på lång sikt borde följas upp inom den forskning som intresserar sig för integration och det mångkulturella samhället. Vilken effekt projektet har på studenternas professionella utveckling och barnens skolprestationer på liten lägre sikt är också en fråga som borde belysas. 21

22 Utvärdering av Näktergalen vid Högskolan i Borås År 2010 utvärderade Institutet för lokal och regional demokrati i Växjö pilotprojektet Näktergalen vid Högskolan i Borås. Projektledare, kontaktpersoner, före detta mentorer, mentorsbarn och personer knutna till projektet intervjuades. (17 personer) Resultatet visar att barnen har visat stor uppskattning för sin mentor och några barn har även längtat efter mentorn. Några barn har förändrats från att var blyga till att bli mer social och att finna styrka och mod hos sig själva genom att lämna sin familj och sin värld och träffa andra människor, göra nya aktiviteter och få nya erfarenheter. Samstämmighet med barnen visar resultatet nöjda mentorer som menar att de inte kunnat tillskansa sig erfarenheten på annat sätt. Mentorskapet har berikat deras liv, de har fått insikter och lärdomar användbara i kommande profession såväl som i det sociala livet. Samtliga mentorer säger att mentorsuppdraget gjort dem mer lyssnande, de har försökt få barnet mer delaktig, vara mer kreativ och att ta ansvar. Insynen i varandras världar har bidragit till en insyn i varandras kulturer och mentorer och barn har fått nya insikter om såväl sig själva som om livet. Mentorerna nämner även att föräldrarna påverkats. De har upptäckt högskolan, att den är avgiftsfri och att unga tjejer studerar där. Utvärderingen visar att projektet framgångsfaktorer bygger på ett beprövat koncept som vilar på många års empiri och erfarenhet i Malmö. Detta är en bidragande orsak till att Näktergalen i Borås har fungerat så bra såväl organisatoriskt, administrativt som i det praktiska genomförandet. De intervjuade ser få svårigheter med projektet. Utvärderaren menar att Näktergalen i hög grad bidrar med att utbilda och bilda goda samhällsmedlemmar. 22

23 Litteraturlista Backe-Hansen Elisabeth, Seeberg Marie-Louise, Solberg Anne, Bakketeig Elsiv, Patras Joshua, NOVA (2011) Rapport 26/11 Gjensidig trivsel, glede og læring. Evaluering av mentorordningen "Nattergalen" Brottsförebyggande Rådet (2008) Rapport 2008:7 Mentorskaps inverkan på återfall i brott. En systematisk forskningsgenomgång. Stockholm: Brottsförebryggande rådet DuBois, David & Karachr, M. (2005) Handbook of youth mentoring. Thousand Oaks: Sage Publication Grander Martin & Sild Lönroth Carina (2011) Mentorskap för barn och unga. Holmbergs Herrera Carla, Sipe, C.L. & McClanahan, W.S. (2000) Mentoring School-Age Children: Relationship Development in Community-Based and School- Based Program. Philadelphia: Public/Private Ventures. Herrera Carla (2004) Shool-Based Mentoring: A closer look. Philadelphia: Public/Private Ventures Nilsson, Henrik (2013) Tre år med Näktergalsprojektet i Växjö. Växjö: Linnéuniversitetet Newburn, Tim & Shiner, Mihael(2005) Dealing with Disaffection. Young people, mentoring and social inclusion. Willan Publishing, USA Rhodes Jean E.(2002)Stand by me: The risk and Rewards of Mentoring Today s Youth. Cambridge, M.A: Harvard University Press Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Fritzes Rubinstein Reich Lena (2001) Mentorsprojektet Näktergalen- Möten mellan skolbarn och högskolestudenter. Holmbergs Sild Lönroth Carina (2007) Näktergalen- En knuff framåt. Holmbergs Ström Annica (2010) Utvärdering av projekt Näktergalen. Institutet för lokal och regional demokrati (ID) Tierney Joseph P., Grossman Jean Baldwin, & Resch N.L.(2000) Making a difference: An impact study of Big Br others Big Sisters. Philadelphia: Public/Private Ventures Artiklar Drexler Sibylle, Borrmann Birgitte & Müller-Kohlenburg Hildegard (2012) Learning life skills strengthening basic competencies and helth-related qulity of life of socially disadvataged 23

24 elementary shool children through the mentoring program Balu und Du J.Public Health Springer-Verlag Goldner, L. (2008) The quality of Mentoring Relationships and Mentoring Success Empirical research. Springer Science & Business Media, LLC2008 Grander, Martin (2011). Learning through mentoring. Mentors as bearers of a model of learning for an integrated society. Pedagogia i Trebal l Social. Revista de ciències socials aplicades, 1, pp