Teori och metod III: Samtida litteraturteori

Transkript

1 Linköpings universitet VT 2015 IKK/Litteraturvetenskap Litteraturvetenskap 3 (716G17) Teori och metod III: Samtida litteraturteori Studiehandledning 1

2 Samtida litteraturteori 1: Bokhistoria och materialitet Undervisande lärare: Anna Cullhed Tisdagen den 20 januari, kl i IKK:s bibliotek (introduktion) Introduktion för Litteraturvetenskap 3. Vi går igenom hela terminens kurser, men med särskild tonvikt på den inledande Teori- och metodkursen. Onsdagen den 21 januari, kl i Stifts- och landsbiblioteket (visning) Temat om bokhistoria och materialitet inleds med ett besök vid Stifts- och landsbiblioteket, Östgötagatan 5. OBS! Samling innanför huvudingången kl Mathias von Wachenfeldt visar de äldre samlingarna i Stifts- och landsbiblioteket. Själva biblioteket och samlingarna presenteras och vi får exempelvis se handskrifter, äldre tryck och jämföra olika editioner av samma verk. Förbered dig genom att orientera dig på bibliotekets hemsida: Läs särskilt under flikarna i vänsterkanten, Lokalhistoria och äldre samlingar och Lokalhistoria och äldre samlingar i digitala bilder. Ju mer du hinner läsa inför biblioteksbesöket desto bättre. I litteraturlistan (se nedan) framgår vilka artiklar som ingår i delmomentet. Darnton introducerar fältet medan Genette har lanserat begrepp som paratext och utvecklat en gångbar terminologi. I de svenska texterna av Malm, Svedjedal och Söderlund diskuteras vissa teoretiska och metodiska frågor, samtidigt som de presenterar analyser av specifika material. Pipers avsnitt diskuterar läsningen av den fysiska boken i relation till skärmläsning. Torsdagen den 22 januari kl i IKK:s bibliotek (seminarium) 2

3 Vi diskuterar de texter som ingår i kurslitteraturen i relation till Mathias von Wachenfeldts visning av böcker och handskrifter i Stifts- och landsbiblioteket. Förbered dig inför diskussionen genom att läsa samtliga texter för delmomentet och sammanfatta de viktigaste resultaten av visningen. Sammanfatta även huvudtankarna och de viktigaste begreppen i respektive text. Vilka är de centrala frågor och problem som formuleras i dessa studier? Vilka är de teoretiska utgångspunkterna? Fundera även på vilken typ av forskningsfrågor och metoder dessa teorier inbjuder till, deras förtjänster och eventuella problem. Hur förhåller sig ett bokhistoriskt eller materiellt perspektiv till mer traditionella litteraturvetenskapliga frågor om texttolkning? Under seminariet för vi en gemensam diskussion kring dessa spörsmål. Torsdagen den 29 januari kl i IKK:s bibliotek (redovisning) Muntlig redovisning och skriftlig inlämning av en analys (3 5 sidor i 12 p med 1,5 radavstånd) med inriktning mot bokhistoria och materialitet. Du väljer själv ämne för analysen, men den måste tydligt anknyta till och referera till minst tre av artiklarna i kurslitteraturen. Uppgiften kan exempelvis utgöras av en jämförelse mellan minst två av artiklarna i litteraturlistan, en jämförelse som behandlar likheter och skillnader i teoretisk utgångspunkt samt metodiska konsekvenser. Analysen kan också bestå av en konkret bokhistorisk analys, som en jämförelse mellan exempelvis en samtida bästsäljande pocketbok och en inbunden roman utgiven av Bonniers, eller en äldre och en nyare edition av samma verk. Handskrifter och digital publicering kan också utgöra ämnet för analysen. Du kan också välja att anlägga ett bokhistoriskt perspektiv på ditt eget ämne för kandidatuppsatsen. Vid seminariet presenteras och sammanfattas analyserna muntligt av varje skribent och kommenteras därefter av en opponent som leder den gemensamma diskussionen. Opponent utses vid redovisningsseminariet och ska utifrån den muntliga presentationen ställa minst en fråga och därefter fördela ordet i gruppen. Analysuppgiften, med tydligt angivande av referenser, referat och eventuella citat, lämnas in i Lisam ( Inlämningar ), senast torsdagen den 29/1, kl Den kommer därigenom att granskas via Urkund. Omfång: 3 5 sidor i 12 p, med radavstånd 1,5. Filformat: Word eller PDF. Glöm inte att sidnumrera och att ange ditt namn i dokumentet! För instruktioner om referenser hänvisas till PM för uppsatsförfattare och opponenter : 3

4 Bedömningen görs huvudsakligen med utgångspunkt i den skriftliga analysen, men den muntliga presentationen och övriga muntliga prestationer kan bli avgörande om bedömningen står och väger mellan två betyg. Betygskriterier hittar du sist i denna studiehandledning. Villkor för frånvaro vid seminarier och för omtentamen: Frånvaro vid seminariet den 22/1 ersätts med en skriftlig kompletteringsuppgift enligt lärarens anvisningar. Frånvaro vid redovisningsseminariet den 29/1 innebär skriftlig omtentamen vid senare tillfälle samt muntlig redovisning enligt lärarens anvisningar. Litteraturlista Artiklarna är i de flesta fall för långa för att ingå i ett kompendium enligt nuvarande regelverk. De kommer därför att finnas tillgängliga i en läspärm på institutionen utanför tjänsterum 3146 och markeras i litteraturlistan med LP. Kortare texter som ingår i ett kompendium markeras med K. Kompendiet kan köpas på LiU-tryck och kompendienummer meddelas av läraren. Kompendiet finns även tillgängligt digitalt i Lisam. Robert Darnton, Vad är bokhistoria?, i Margareta Björkman (red.), Böcker och bibliotek. Bokhistoriska texter (Lund 1998), s (LP) Gérard Genette, Introduction, i Paratexts. Thresholds of interpretation, övers. Jane E. Lewin (Cambridge 1997), s (K) Richard Macksey, Foreword, i Gérard Genette, Paratexts. Thresholds of interpretation, övers. Jane E. Lewin (Cambridge 1997), s. xi xxii (LP) Mats Malm, Fasta och flyktiga texter. Litteraturbankens digitala tillgångar, se Andrew Piper, Prologue: Nothing is Ever New och Epilogue: Letting Go of the Book, i Book Was There: Reading in Electronic Times (Chicago & London 2012), s. vii xiii, (K) 4

5 Johan Svedjedal, Boken tiger, boken talar, i Mats Malm, Barbro Ståhle Sjönell & Petra Söderlund (red.), Bokens materialitet. Bokhistoria och bibliografi (Stockholm 2009), s Texten finns tillgänglig här: Petra Söderlund, Blodigt rött eller sobert sepiabrunt? Selma Lagerlöf och den bibliografiska koden, i Mats Malm, Barbro Ståhle Sjönell & Petra Söderlund (red.), Bokens materialitet. Bokhistoria och bibliografi (Stockholm 2009), s (LP) 5

6 Samtida litteraturteori 2: Celebritet, medialisering, självframställning Undervisande lärare: Emma Eldelin Tisdagen den 3 februari kl i IKK:s bibliotek (föreläsning/seminarium) Emma Eldelin inleder med en kort historisk och teoretisk översikt kring temat celebritet, medialisering, självframställning. Därefter diskuterar vi tre konkreta exempel från forskningsfältet: texterna av Rebecca Braun, Christian Lenemark och Andreas Nyblom (se litteraturlistan nedan). Förbered dig inför diskussionen genom att sammanfatta huvudtankarna/argumenten i respektive text. Vilka är de centrala frågor och problem som formuleras i dessa studier? Vilka är de teoretiska utgångspunkterna och metoderna? Vad ger de för bild av litteraturen och litteraturvetenskapen idag? Fredagen den 6 februari kl i IKK:s bibliotek (seminarium) På seminariet tittar vi närmare på några av de teoretiska utgångspunkter och begrepp som aktualiserats inom forskningsfältet. Till detta tillfälle läses texterna av Pierre Bourdieu, Poul Behrendt, Jon Helt Haarder och Joe Moran (se litteraturlistan nedan). Återvänd gärna även till Braun, Lenemark och Nyblom för att fundera över hur de i sina studier presenterar, integrerar och förhåller sig till dessa teoretiska perspektiv. Alla förväntas ha läst samtliga texter, men på seminariet fördelas ansvaret för att inleda diskussionen kring respektive text (fördelningen bestäms vid det första tillfället den 3/2). Gör en kort sammanfattning av textens huvudtankar, argument och centrala begrepp. Fundera även på vilken typ av forskningsfrågor och metoder dessa teorier inbjuder till, dess förtjänster och eventuella problem. Avsluta din presentation med en eller ett par frågor som seminariet gemensamt kan diskutera. Torsdagen den 12 februari kl i IKK:s bibliotek (redovisning) Kursmomentet examineras muntligt i form av ett kort föredrag. Du väljer själv inriktning på din presentation men den måste anknyta till minst tre texter ur kurslitteraturen. Exempelvis kan du diskutera en egenvald litterär text eller ett författarskap i relation till de teoretiska perspektiven och frågeställningarna. Du kan även jämföra villkoren för litterär celebritet eller självframställning i olika medier, med anknytning till teorin och utifrån ett eller flera text- 6

7 eller författarexempel. Ytterligare ett alternativ kan vara att kritiskt diskutera användningen av teori i någon eller några av texterna till det första tillfället (Braun, Lenemark, Nyblom) genom att relatera dem till relevanta delar av den teoretiska litteraturen. Din redovisning bör vara minuter, och följs av diskussion och frågor från det övriga seminariet. Ett skriftligt underlag för din redovisning med tydligt angivande av referenser, referat och eventuella citat ska lämnas in i Lisam ( Inlämningar ), senast to 12/2 kl Det kommer därigenom att granskas via Urkund. Omfång: 2 3 sidor (12 punkters text, radavstånd 1,5). Filformat: Word eller PDF. Glöm inte att sidnumrera och att ange ditt namn i dokumentet! För instruktioner om referenser hänvisas till PM för uppsatsförfattare och opponenter : Bedömningen görs huvudsakligen på den muntliga presentationen, men det skriftliga underlaget måste lämnas in för att examinationen ska kunna godkännas, och kan vara av betydelse om bedömningen väger mellan två betyg. Betygskriterier hittar du sist i denna studiehandledning. Villkor för frånvaro vid seminarier och för omtentamen: Frånvaro vid seminariet den 6/2 ersätts med en skriftlig kompletteringsuppgift enligt lärarens anvisning. Frånvaro vid redovisningsseminariet den 12/2 innebär muntlig omtentamen vid senare tillfälle, inklusive inlämning av skriftligt underlag enligt lärarens anvisning. Några förslag på författare till redovisningsuppgiften: Suzanne Brøgger, Kerstin Ekman, Per Olov Enquist, Karl-Ove Knausgård, Sven Lindqvist, Kristina Lugn, Maja Lundgren, Bodil Malmsten, Jan Myrdal, Lars Norén, Björn Ranelid, Birgitta Stenberg, Kerstin Thorvall... (Detta är bara några exempel även andra samtida författare, liksom utomnordiska författare eller författare från äldre tidsperioder, är naturligtvis möjliga alternativ!) 7

8 Litteraturlista Några av texterna är för långa för att ingå i kompendium enligt nuvarande regelverk. De kommer därför att finnas tillgängliga i en läspärm på institutionen utanför tjänsterum 3146 och markeras nedan med LP. Kortare texter som ingår i ett kompendium markeras med K. Kompendiet kan köpas på LiU-tryck och kompendienummer meddelas av läraren. Kompendiet finns även tillgängligt digitalt i Lisam. Övriga texter är tillgängliga elektroniskt via Universitetsbiblioteket. Poul Behrendt, utdrag ur Dobbeltkontrakten. En æstetisk nydannelse (2006) (K) (vid läsning av Behrendts text (på danska) kan man vid behov ta hjälp av det skandinaviska onlinelexikonet Tradusa: Pierre Bourdieu, ur Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur (2000) (K) Rebecca Braun: Fetishising Intellectual Achievement. The Nobel Prize and European Literary Celebrity, i Celebrity Studies nr (vol. 2), s (Brauns text är tillgänglig elektroniskt via universitetsbiblioteket: på bibliotekets startsida ( söker du i sökrutan i mitten på sidan under fliken Tidskrifter, därefter på tidskriftens namn (Celebrity Studies) för att leta upp rätt årgång och nummer.) Jon Helt Haarder: Ingen fiktion. Bara reduktion. Performativ biografism som konstnärlig strömning omkring millennieskiftet, i Tidskrift för litteraturvetenskap nr , s (Haarders text är tillgänglig i pdf-fil på Christian Lenemark: Sanna lögner. Carina Rydberg, Stig Larsson och författarens medialisering. Boken finns i bokhandeln eller på biblioteket (HumSam-biblioteket har även ett referensex). Den finns även i läspärm på institutionen (LP). Läs gärna boken i sin helhet men välj annars ett av följande alternativ: antingen läses inledningen + kap 1, 2 och 4 eller inledningen + kap 2, 3 och 4. Joe Moran: Star Authors. Literary Celebrity in America, läs kap 1, Introduction: The Charismatic Illusion (s. 1-11) och 4, Disembodied Images: Authors, Authorship and Celebrity (s ). Morans bok finns som e-bok på LiUB. 8

9 Andreas Nyblom: Varumärket Selma Lagerlöf. Jubileet som populärhistoriskt mediesystem 1900/2000, i Historisk Tidskrift för Finland nr , s (Historisk Tidskrift för Finland finns i tryckt form på HumSam-biblioteket på tidskriftsavdelningen en trappa upp, under klassifikationen k (historia) artikeln kan läsas på plats eller kopieras. Finns även i läspärm på institutionen. (LP)) Förslag till vidare läsning: Ann-Helén Andersson: Jag är baserad på verkliga personer. Ironi och röstgivande i Kristina Lugns författarskap (2010) (särskilt kap. 3) Roland Barthes, The Death of the Author, i Image, Music, Text (1996 eller tidigare) Séan Burke, The Death and Return of the Author, 3 uppl. (2008) Donald Broady, Inledning: en verktygslåda för studier av fält, ur Kulturens fält en antologi, red. Donald Broady (1998) (texten ger en kort introduktion till Pierre Bourdieus nyckelbegrepp) Torbjörn Forslid & Anders Ohlsson, Fenomenet Björn Ranelid (2009) Torbjörn Forslid & Anders Ohlsson, Författaren som kändis (2011) Michel Foucault, Vad är en författare, i Modern litteraturteori. Del 2, red. Entzenberg & Hansson (1993 eller tidigare) Christian Lenemark, Författarbloggar, i Litteraturens nätverk. Berättande på Internet, red. Christian Lenemark (2012) Arne Melberg, Självskrivet. Om självframställning i litteraturen (2008) Andreas Nyblom: Ryktbarhetens ansikte. Verner von Heidenstam, medierna och personkulten i sekelskiftets Sverige (2008) Cristine Sarrimo: Jagets scen. Självframställning i olika medier (2012) Selvskreven. Om litterær selvfremstilling, red. Stefan Kjerkegaard, Henrik Skov Nielsen & Kristin Ørjasæter (2006) Tidskrift för litteraturvetenskap nr (temanummer om performativitet) 9

10 Graeme Turner, Understanding Celebrity (2004) Betygskriterier Innehåll Delkursen ger fördjupad inblick i utvalda litteraturteoretiska fält av aktuell karaktär. Mål Efter avslutad kurs ska den studerande i teori och praktik kunna redogöra för några aktuella litteraturvetenskapliga problemområden på ett fördjupat sätt. Examination sker i form av muntliga redovisningar och skriftliga hemuppgifter. Betygskriterier VG Visar mycket god inblick i aktuella litteraturteoretiska fält. Kan självständigt och kritiskt värdera teoretiska och metodiska perspektiv i förhållande till litterära texter och litteraturvetenskapliga problemställningar i form av ett muntligt och skriftligt mycket väl genomfört arbete. G Visar god inblick i aktuella litteraturteoretiska fält. Kan självständigt värdera teoretiska och metodiska perspektiv i förhållande till litterära texter och litteraturvetenskapliga frågeställningar i form av ett muntligt och skriftligt väl genomfört arbete. U Visar otillräcklig inblick i aktuella litteraturteoretiska fält. Kan endast bristfälligt eller inte alls värdera teoretiska och metodiska perspektiv i förhållande till litterära texter och litteraturvetenskapliga problemställningar i form av ett muntligt och skriftligt arbete. 10