Teori och metod III: Samtida litteraturteori

Transkript

1 Linköpings universitet HT 2015 IKK/Litteraturvetenskap Litteraturvetenskap 3 (716G17) Teori och metod III: Samtida litteraturteori Studiehandledning 1

2 Samtida litteraturteori 1: Litterärt kändisskap Undervisande lärare: Andreas Nyblom Måndagen den 17 augusti, kl IKK:s bibliotek (introduktion) Introduktion för Litteraturvetenskap 3. Vi går igenom hela terminens kurser, men med särskild tonvikt på den inledande Teori- och metodkursen. Information från Anna Bladh (Universitetsbiblioteket), Monica Wise (institutionsadministratör) och Elisabet Kloow (studievägledare). Tisdagen den 18 augusti, kl IKK:s bibliotek (föreläsning/seminarium) Temat litterärt kändisskap introduceras genom en kort historisk och teoretisk översikt. Därefter diskuterar vi tre konkreta exempel från forskningsfältet: texterna av Rebecca Braun [1], Andreas Nyblom samt Anders Ohlsson, Torbjörn Forslid & Ann Steiner (se litteraturlistan nedan). Till detta tillfälle läses även texterna av Nathan Shachar och Karl-Ove Knausgård. Förbered dig inför diskussionen genom att sammanfatta de centrala tankarna och argumenten i respektive text vilka frågor och problem formuleras i dessa studier? Vilka är de teoretiska utgångspunkterna och metoderna? Vad ger de för bild av litteraturen och litteraturvetenskapen idag? Torsdagen den 20 augusti, kl IKK:s bibliotek (seminarium) På seminariet tittar vi närmare på några av de teoretiska utgångspunkter och begrepp som aktualiseras inom forskningsfältet. Till detta tillfälle läses texterna av Roland Barthes, Pierre Bourdieu, Joe Moran, Lorraine York och Rebecca Braun [2] (se litteraturlistan nedan). Återvänd gärna till de texter som lästes till första tillfället, och fundera över hur artikelförfattarna presenterar och förhåller sig till dessa teoretiska perspektiv. Alla förväntas ha läst samtliga texter, 2

3 men på seminariet fördelas ansvaret att inleda diskussionen kring respektive text (ansvarsfördelningen bestäms vid det första tillfället, den 18/8). Gör en kort sammanfattning av textens huvudtankar, argument och centrala begrepp. Fundera även över vilken typ av forskningsfrågor och metoder dessa teorier inbjuder till, samt reflektera över förtjänster och eventuella problem med desamma. Avsluta din presentation med en eller ett par frågor som seminariet gemensamt kan diskutera. Torsdagen den 27 augusti, kl IKK:s bibliotek (seminarium/redovisning) Kursmomentet examineras muntligt i form av ett kort föredrag. Du väljer själv inriktning på din presentation men den måste anknyta till minst tre texter ur kurslitteraturen. Exempelvis kan du diskutera en egenvald litterär text eller ett författarskap i relation till de teoretiska perspektiven och frågeställningarna. Du kan även jämföra villkoren för litterärt kändisskap, med anknytning till teorin och utifrån ett eller flera text- eller författarexempel. Ytterligare ett alternativ kan vara att kritiskt diskutera användningen av teori i någon eller några av texterna till det första tillfället genom att relatera dem till relevanta delar av den teoretiska litteraturen. Din redovisning bör vara minuter, och följs av diskussion och frågor från det övriga seminariet. Ett kort skriftligt underlag för din redovisning med tydligt angivande av referenser, referat och eventuella citat ska lämnas in i Lisam ( Inlämningar ), senast den 27/8 kl Det kommer därigenom att granskas via Urkund. Omfång: 2 3 sidor (12 punkters text, radavstånd 1,5). Filformat: Word eller PDF. Glöm inte att sidnumrera och att ange ditt namn i dokumentet! För instruktioner om referenser hänvisas till PM för uppsatsförfattare och opponenter : Bedömningen görs huvudsakligen på den muntliga presentationen, men det skriftliga underlaget måste lämnas in för att examinationen ska kunna godkännas, och kan vara av betydelse om bedömningen väger mellan två betyg. Betygskriterier hittar du sist i denna studiehandledning. 3

4 Villkor för frånvaro vid seminarier och för omtentamen: Frånvaro vid seminariet den 20/8 ersätts med en skriftlig kompletteringsuppgift enligt lärarens anvisning. Frånvaro vid redovisningsseminariet den 27/8 innebär muntlig omtentamen vid senare tillfälle, inklusive inlämning av skriftligt underlag enligt lärarens anvisning. Några förslag på författare till redovisningsuppgiften: Kerstin Ekman, Per Olov Enquist, Karl-Ove Knausgård, Bruno K. Öijer, Kristina Lugn, Maja Lundgren, Stig Larsson, Camilla Läckberg, Lars Norén, Björn Ranelid, Kerstin Thorvall... (Detta är bara några exempel även andra samtida författare, liksom utomnordiska författare eller författare från äldre tidsperioder, är naturligtvis möjliga alternativ!) Litteraturlista Merparten av texterna är tillgängliga elektroniskt via webben eller Universitetsbiblioteket. Artiklarna av Braun, York, och Ohlsson m.fl. hittar du genom att på bibliotekets startsida ( använda sökrutan i mitten under fliken Tidskrifter. Sök på tidskriftens namn (t.ex. Celebrity Studies) för att leta upp rätt årgång och nummer. Morans bok finns som e-bok via Universitetsbiblioteket (sök på författare eller boktitel i bibliotekskatalogen). Kortare texter som ingår i kompendium har nedan markerats med K. Kompendiet finns tillgängligt digitalt i Lisam, för egen utskrift. Roland Barthes: The Death of the Author, [1968] ur: Image, Music, Text, (K) Pierre Bourdieu: Men vem har skapat skaparna?, i Johan Svedjedal (red.), Litteratursociologi (2012), s ). (K) Rebecca Braun [1]: Fetishising Intellectual Achievement. The Nobel Prize and European Literary Celebrity, i Celebrity Studies nr (vol. 2), s Tillgänglig elektroniskt via Universitetsbiblioteket. 4

5 Rebecca Braun [2]: Where is Literary Celebrity?, blogginlägg på Authors and the World, Lancaster University, (K) Karl-Ove Knausgård: I am Someone, Look at Me, The New York Times Style Magazine ( ): Joe Moran: Star Authors. Literary Celebrity in America (2000). Läs kap 1, Introduction: The Charismatic Illusion (s. 1-11) och kap 4, Disembodied Images: Authors, Authorship and Celebrity (s ). Tillgänglig som e-bok via Universitetsbiblioteket. Andreas Nyblom: Författarens ansikte. Ett bidrag till litteraturens mediehistoria, i Solveig Jülich, Patrik Lundell & Pelle Snickars (red.), Mediernas kulturhistoria (2008). Ladda ner boken eller läs online: Anders Ohlsson, Torbjörn Forslid & Ann Steiner: Literary Celebrity Reconsidered, i Celebrity Studies nr (vol. 5), s Tillgänglig elektroniskt via Universitetsbiblioteket. Nathan Shachar: Nej, Heidenstam var ingen medieprodukt, Axess magasin, nr 2, (K) Lorraine York: Star Turn: The Challenges of Theorizing Celebrity Agency, i The Journal of Popular Culture nr (vol. 46). Tillgänglig elektroniskt via Universitetsbiblioteket. Förslag till vidare läsning: Ann-Helén Andersson, Jag är baserad på verkliga personer. Ironi och röstgivande i Kristina Lugns författarskap (2010) Åsa Arping, Hvad gör väl namnet? Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik (2013) Anna Biström, Att göra äkthet. Skapandet av Eva Dahlgren i pressens rockjournalistik och i Dahlgrens rocktexter åren (2015): Séan Burke, The Death and Return of the Author, 3 uppl. (2008) Donald Broady, Inledning: en verktygslåda för studier av fält, ur Kulturens fält en antologi, 5

6 red. Donald Broady (1998). Texten ger en kort introduktion till Pierre Bourdieus nyckelbegrepp. Alexis Easley, Literary Celebrity, Gender, and Victorian Authorship (2011) Torbjörn Forslid & Anders Ohlsson, Fenomenet Björn Ranelid (2009) Torbjörn Forslid & Anders Ohlsson, Författaren som kändis (2011) Michel Foucault, Vad är en författare?, i Modern litteraturteori. Del 2, red. Entzenberg & Hansson (1993 eller tidigare) Christian Lenemark, Sanna lögner. Carina Rydberg, Stig Larsson och författarens medialisering (2009). Christian Lenemark, Författarbloggar, i Litteraturens nätverk. Berättande på Internet, red. Christian Lenemark (2012) Arne Melberg, Självskrivet. Om självframställning i litteraturen (2008) Andreas Nyblom, Ryktbarhetens ansikte. Verner von Heidenstam, medierna och personkulten i sekelskiftets Sverige (2008) Andreas Nyblom, Ritualer vid skriftkulturens altare. Skrivbordets och arbetsrummets mediehistoria, i Marie Cronqvist, Patrik Lundell & Pelle Snickars (red.), Återkopplingar (2014): Cristine Sarrimo, Jagets scen. Självframställning i olika medier (2012) Greame Turner, Understanding Celebrity (2004) 6

7 Samtida litteraturteori 2: Genusperspektiv på litteraturen Undervisande lärare: Maria M. Berglund I det här spåret kommer vi att se lite närmare på olika inriktningar som ryms inom det som kallas för genusteori inom litteraturvetenskapen. De perspektiv som kommer att diskuteras och fördjupas bygger delvis vidare på sådant som tagits upp i kursen Litteraturvetenskap 2, men introducerar också några nya genusteoretiska inriktningar. Således kommer spåret att beröra feministisk litteraturteori, maskulinitetsteori, queerteori och intersektionalitet, såväl genom teoretiska texter som genom läsning av litterära analyser där teorierna har tillämpats på skönlitteratära verk. Därefter kommer studenterna själva att producera en individuell skriftlig genusteoretisk analys, vilken diskuteras vid det avslutande seminariet. Tisdagen den 1 september, kl IKK:s bibliotek (seminarium) Temat för det här seminariet är feministisk litteraturteori och maskulinitetsteori. Texter som ska läsas inför seminariet är: Paul Tenngart: Litteraturteori, repetera kapitel 6 Feminism, genusteori, queerteori Maria Andersson & Anna Cavallin: Inledning i Genusperspektiv på västerländska klassiker Unni Langås: Könets dilemma: Feminism och litteraturforskning Ebba Witt-Brattström: Livets egen runsten: Kvinnokroppen som skrift Thomas Johansson: Från mansroll till maskuliniteter: En inledning Inger Sigrun Brodey: Maskulinitet, sensibilitet och känslomannen : Den könade etiken i Goethes Werther Förbered dig inför seminariediskussionen genom att sammanfatta de centrala tankarna i respektive text vilka frågor och problem formuleras i dessa studier? Vilka är de teoretiska utgångspunkterna och metoderna? Vad ger de för bild av litteraturen och litteraturvetenskapen idag? 7

8 Torsdagen den 3 september, kl IKK:s bibliotek (seminarium) Detta seminarium kommer att ägnas åt att diskutera queerteori och intersektionalitet. De texter som ska läsas inför seminariet är: Valerie Traub: Kön och sexualitet hos Shakespeare Nina Lykke: Intersektionalitet: Ett användbart begrepp för genusforskningen Åsa Arping: Folkhemmet tur och retur: Om klass, kön och utanförskap i tre svenska talsromaner Satu Gröndahl: Från Fångarnas kör till Svinalängorna: Kvinnliga erfarenheter i den interkulturella svenska litteraturen Förbered dig inför seminariediskussionen genom att sammanfatta de centrala tankarna i respektive text vilka frågor och problem formuleras i dessa studier? Vilka är de teoretiska utgångspunkterna och metoderna? Vad ger de för bild av litteraturen och litteraturvetenskapen idag? Fundera även över vilken typ av forskningsfrågor och metoder dessa teorier inbjuder till, samt reflektera över förtjänster och eventuella problem med desamma. Torsdagen den 10 september, kl IKK:s bibliotek (seminarium/redovisning) Kursmomentet examineras skriftligt i form av en individuellt författad essä. Du väljer själv inriktning på din essä men den måste tydligt anknyta till och referera kring minst tre texter ur kurslitteraturen. Exempelvis kan du diskutera en egenvald skönlitterär text eller ett författarskap i relation till de teoretiska perspektiven och frågeställningarna. Ett annat alternativ kan vara att kritiskt diskutera användningen av teori i någon eller några av de artiklar i kurslitteraturen som är exempel på analyser av skönlitterära verk utifrån de teoretiska inriktningar vi har berört (Witt- Brattström, Inger Sigrun Brodey, Valerie Traub och Satu Gröndahl). Din text skall ha tydligt angivande av referenser, referat och eventuella citat, och ska lämnas in i Lisam ( Inlämningar ), senast den 9/9 kl Din essä kommer därigenom att granskas via 8

9 Urkund. Omfång: 4 5 sidor (12 punkters text, radavstånd 1,5). Filformat: Word eller PDF. Glöm inte att sidnumrera och att ange ditt namn i dokumentet! För instruktioner om referenser hänvisas till PM för uppsatsförfattare och opponenter : Vid seminariet presenteras och sammanfattas analyserna sedan kort i muntlig form av varje skribent, och kommenteras och diskuteras sedan gemensamt. Mer specifika instruktioner kring den muntliga delen kommer att ges vid seminariet den 3/9. Bedömningen görs huvudsakligen på den skriftliga essän, men det muntliga momentet måste fullgöras för att examinationen ska kunna godkännas, och kan vara av betydelse om bedömningen väger mellan två betyg. Betygskriterier hittar du sist i denna studiehandledning. Villkor för frånvaro vid seminarier och för omtentamen: Frånvaro vid seminarierna den 1/9 och/eller den 3/9 ersätts med en skriftlig kompletteringsuppgift enligt lärarens anvisning. Frånvaro vid redovisningsseminariet den 10/9 innebär muntlig omtentamen vid senare tillfälle, inklusive inlämning av skriftligt underlag enligt lärarens anvisning. Litteraturlista Merparten av texterna är tillgängliga på Universitetsbiblioteket. Maria Andersson & Anna Cavallin: Inledning, i Maria Andersson & Anna Cavallin (red.), Genusperspektiv på västerländska klassiker (2013), s Åsa Arping: Folkhemmet tur och retur: Om klass, kön och utanförskap i tre svenska talsromaner, i Åsa Arping & Anna Nordenstam (red.), Genusvetenskapliga litteraturanalyser (2. uppl. 2010), s Inger Sigrun Brodey: Maskulinitet, sensibilitet och känslomannen : Den könade etiken i Goethes Werther, i Maria Andersson & Anna Cavallin (red.), Genusperspektiv på västerländska klassiker (2013), s

10 Satu Gröndahl: Från Fångarnas kör till Svinalängorna: Kvinnliga erfarenheter i den interkulturella svenska litteraturen, i Åsa Arping & Anna Nordenstam (red.), Genusvetenskapliga litteraturanalyser (2. uppl. 2010), s Thomas Johansson: Från mansroll till maskuliniteter: En inledning, i Claes Ekenstam m.fl., Rädd att falla: Studier i manlighet (1998), s (Låneexemplar tillgängligt i MB:s postfack utanför rum Key 3148b från och med vecka 34) Nina Lykke: Intersektionalitet: Ett användbart begrepp för genusforskningen, i Kvinnovetenskaplig tidskrift nr , s Tillgänglig elektroniskt på Unni Langås: Könets dilemma: Feminism och litteraturforskning, i Åsa Arping & Anna Nordenstam (red.), Genusvetenskapliga litteraturanalyser (2. uppl. 2010), s Paul Tenngart: Litteraturteori (2010). Repetera kapitel 6 Feminism, genusteori, queerteori s Valerie Traub: Kön och sexualitet hos Shakespeare, i Maria Andersson & Anna Cavallin (red.), Genusperspektiv på västerländska klassiker (2013), s Ebba Witt-Brattström: Livets egen runsten: Kvinnokroppen som skrift, i Åsa Arping & Anna Nordenstam (red.), Feministiska litteraturanalyser (2005), s (Låneexemplar tillgängligt i MB:s postfack utanför rum Key 3148b från och med vecka 34) 10

11 Betygskriterier Innehåll Delkursen ger fördjupad inblick i utvalda litteraturteoretiska fält av aktuell karaktär. Mål Efter avslutad kurs ska den studerande i teori och praktik kunna redogöra för några aktuella litteraturvetenskapliga problemområden på ett fördjupat sätt. Examination sker i form av muntliga redovisningar och skriftliga hemuppgifter. Betygskriterier VG Visar mycket god inblick i aktuella litteraturteoretiska fält. Kan självständigt och kritiskt värdera teoretiska och metodiska perspektiv i förhållande till litterära texter och litteraturvetenskapliga problemställningar i form av ett muntligt och skriftligt mycket väl genomfört arbete. G Visar god inblick i aktuella litteraturteoretiska fält. Kan självständigt värdera teoretiska och metodiska perspektiv i förhållande till litterära texter och litteraturvetenskapliga frågeställningar i form av ett muntligt och skriftligt väl genomfört arbete. U Visar otillräcklig inblick i aktuella litteraturteoretiska fält. Kan endast bristfälligt eller inte alls värdera teoretiska och metodiska perspektiv i förhållande till litterära texter och litteraturvetenskapliga problemställningar i form av ett muntligt och skriftligt arbete. 11