Teori och metod III: Samtida litteraturteori

Transkript

1 Linköpings universitet Ht 2014 IKK/Litteraturvetenskap Litteraturvetenskap 3 (716G17) Teori och metod III: Samtida litteraturteori Studiehandledning 1

2 Samtida litteraturteori 1: Författarens död och återkomst Undervisande lärare: Emma Eldelin Fredagen den 22 augusti kl i IKK 4220 Temat om författaren inleds med en kort föreläsning som ger en historisk och teoretisk bakgrund till ämnet. Därefter diskuterar vi gemensamt de teoretiska texterna (Barthes, Foucault, Haarder och Moran, se litteraturlistan nedan). Förbered dig inför diskussionen genom att sammanfatta huvudtankarna/argumenten i respektive teoretisk text och fundera över hur de förhåller sig till varandra. Examinationsuppgiften delas ut. Fredagen den 29 augusti kl i IKK 4220 På seminariet följs teorierna om författaren upp genom diskussioner av hur de tillämpats i enskilda exempel/studier. Inför seminariet väljer du en av tre inriktningar (anonymitet, celebritet respektive medialitet, performativitet, självframställning, se litteraturlistan nedan). Eftersom alla har läst olika texter förbereder ni er inför den gemensamma diskussionen i mindre grupper innan seminariet, där alla inriktningar ska finnas representerade i respektive grupp (för att alla ska kunna orientera sig något i de andras inriktningar). Deadline för examinationsuppgiften kl Uppgift till ILS (icke lärarledd studiegrupp) innan seminariet (29/8 kl ): Var och en i gruppen beskriver kort sin valda text/texter för kurskamraterna. Berätta om studiens syfte, inriktning och allmänna utgångspunkter, vilket material som har använts, om resultat och slutsatser. (På det lärarledda seminariet fokuserar vi sedan fr.a. på själva användningen av teori i dessa texter, se frågorna nedan). Diskussionsfrågor till det gemensamma seminariet (29/8 kl ): Vilka är studiens teoretiska utgångspunkter? Hur och var introduceras teorin i texten? Har den någon betydelse för hur författaren bygger 2

3 upp sin argumentation? Vad präglar den metod som används och hur förhåller den sig till teorin? Vad händer i mötet mellan teorin och det material som studeras? Hur används teorin i analysen och vilka funktioner fyller den? Litteraturlista Teoretisk litteratur (alla läser samtliga texter) Roland Barthes: The Death of the Author (Kompendium) 1 Michel Foucault: Vad är en författare? (Kompendium) Jon Helt Haarder: Ingen fiktion. Bara reduktion. Performativ biografism som konstnärlig strömning omkring millennieskiftet, i Tidskrift för litteraturvetenskap nr , s (Haarders text är tillgänglig i pdf-fil på Joe Moran: Star Authors. Literary Celebrity in America, läs kap 1, Introduction: The Charismatic Illusion (s. 1-11) och 4, Disembodied Images: Authors, Authorship and Celebrity (s ). OBS! Morans bok finns som e-bok på LiUB läses på dator/läsplatta. Tillämpningar (välj en av följande tre inriktningar) 2 1. Anonymitet Åsa Arping: Hvad gör väl namnet? Anonymitet och varumärkesbyggande i 1840-talets svenska press och parnass, i Tidskrift för litteraturvetenskap nr , s (Artikeln är tillgänglig i pdf-fil på Robert J. Griffin: Anonymity and Authorship, i New Literary History no , s (Artikeln är tillgänglig via databasen JSTOR på universitetsbiblioteket: på bibliotekets startsida ( söker du efter JSTOR i sökrutan i mitten under fliken Databaser och därefter på författarens namn och titel.) 1 Textkompendiet innehåller texter till samtliga lärares kursmoment. Det köpes på LiU-Trycks servicecenter i A-huset inför kursstart. 2 Meddela Emma Eldelin vilken tillämpning du väljer vid föreläsningen den 22/8. Alla tillämpningar måste vara representerade vid seminariet den 29/8. Resonera med varandra i gruppen och försök göra en rimlig fördelning. I de fall det ingår två texter i tillämpningen läses båda. 3

4 2. Celebritet Jonathan E. Goldman: Joyce, the Propheteer, i NOVEL: A Forum on Fiction nr , s (Goldmans text är tillgänglig elektroniskt via databasen JSTOR på universitetsbiblioteket: på bibliotekets startsida ( söker du efter JSTOR i sökrutan i mitten under fliken Databaser och därefter på författarens namn och titel.) Andreas Nyblom: Varumärket Selma Lagerlöf. Jubileet som populärhistoriskt mediesystem 1900/2000, i Historisk Tidskrift för Finland nr , s (Historisk Tidskrift för Finland finns i tryckt form på HumSam-biblioteket på tidskriftsavdelningen en trappa upp, under klassifikationen k (historia) artikeln kan läsas på plats eller kopieras. Finns även i läsexemplar på institutionen.) 3. Medialisering, performativitet, självframställning Christian Lenemark: Sanna lögner. Carina Rydberg, Stig Larsson och författarens medialisering. Boken finns i bokhandeln eller på biblioteket (HumSam-biblioteket har även ett referensex som kan läsas på plats i biblioteket). Den finns även i läsexemplar på institutionen. Läs gärna boken i sin helhet men välj annars ett av följande alternativ: antingen läses inledningen + kap 1, 2 och 4 eller inledningen + kap 2, 3 och 4. Förslag till vidare läsning: Åsa Arping, Hvad gör väl namnet?. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik (2013) Poul Behrendt, Dobbeltkontrakten. En æstetisk nydannelse (2006) Séan Burke, The Death and Return of the Author, 3 uppl. (2008) Torbjörn Forslid & Anders Ohlsson, Fenomenet Björn Ranelid (2009) Torbjörn Forslid & Anders Ohlsson, Författaren som kändis (2011) Thomas Götselius: Själens medium. Skrift och subjekt i Nordeuropa omkring 1500 (2010) Arne Melberg, Självskrivet. Om självframställning i litteraturen (2008) Andreas Nyblom: Ryktbarhetens ansikte. Verner von Heidenstam, medierna och personkulten i sekelskiftets Sverige (2008) Cristine Sarrimo: Jagets scen. Självframställning i olika medier (2012) Selvskreven. Om litterær selvfremstilling, red. Stefan Kjerkegaard, Henrik Skov Nielsen & Kristin Ørjasæter (2006) Tidskrift för litteraturvetenskap nr (temanummer om performativitet) 4

5 Samtida litteraturteori 2: Genus och temporalitet Undervisande lärare: Kristina Fjelkestam Tisdagen den 2 september kl i IKKs bibliotek Kristina Fjelkestam inleder med en översikt av det teoretiska fältet kring historisering och temporalitet; efter rast vidtar en diskussion kring Balzacs berättelse Adieu ( utifrån Maurice Samuels artikel Realizing the Past. History and Spectacle in Balzac s Adieu i Representations 79: (finns digitalt på LiUBs startsida, dels under tidskriftsfliken och dels i JSTOR under databasfliken). För bakgrund, se kapitlet om nyhistoricism och kulturmaterialism i John Barrys Beginning Theory (K). Måndagen den 8 september kl i IKK 4220 Muntlig redovisning och skriftlig inlämning av en teoretiskt informerad analys (3-5 sidor i 12 p med 1,5 radavstånd) av en roman i serien Harlequin Historiska (köps på nätet från förlaget eller i Pressbyrån). Serien i sin nuvarande form etablerades på 1990-talet och publicerar tre nya titlar i månaden. Den vanligaste varianten består antingen i riddarromaner som utspelas under talet eller i romaner som utspelas under den så kallade regencyperioden i England ( tänk Jane Austen står det i förlagets reklam), men även andra epoker representeras. Som inspiration och referenslitteratur läses tre texter utöver de som tidigare diskuterats, nämligen Rita Felskis Timely Meditations (K), Elizabeth Freemans Introduction i GLQ. A Journal of Lesbian and Gay Studies 13: ( och Maria Jönssons Det släpar efter i mig : Osamtidigt åldrande i Kerstin Thorvalls författarskap (K). K = Kompendium 5

6 Samtida litteraturteori 3: Bokhistoria och materialitet Undervisande lärare: Anna Cullhed Torsdagen den 4 september kl i Stifts- och landsbiblioteket Temat om bokhistoria och materialitet inleds med ett besök vid Stifts- och landsbiblioteket, Östgötagatan 5. OBS! Samling innanför huvudingången kl Mathias von Wachenfeldt visar de äldre samlingarna i Stifts- och landsbiblioteket. Själva biblioteket och samlingarna presenteras och vi får exempelvis se handskrifter, äldre tryck och jämföra olika editioner av samma verk. Förbered dig genom att orientera dig på bibliotekets hemsida: Läs särskilt under flikarna i vänsterkanten, Lokalhistoria och äldre samlingar och Lokalhistoria och äldre samlingar i digitala bilder. Ju mer du hinner läsa inför biblioteksbesöket desto bättre. I litteraturlistan (se nedan) framgår vilka artiklar som ingår i delmomentet. Darnton introducerar fältet medan Genette har lanserat begreppet paratext och utvecklat en gångbar terminologi. I de svenska texterna av Malm, Svedjedal och Söderlund diskuteras vissa teoretiska och metodiska frågor, samtidigt som de presenterar analyser av specifika material. (Artiklarna är i de flesta fall för långa för att ingå i ett kompendium enligt nuvarande regelverk. De kommer därför att finnas tillgängliga i en läspärm på institutionen och markeras i litteraturlistan med LP.) Torsdagen den 11 september, kl. 9 12, för lokal se webbschema Muntlig redovisning och skriftlig inlämning av en analys (3 5 sidor i 12 p med 1,5 radavstånd) med inriktning mot bokhistoria och materialitet. Du väljer själv ämne för analysen, men den måste tydligt anknyta till och referera till minst tre av artiklarna i kurslitteraturen. Uppgiften kan exempelvis utgöras av en jämförelse mellan minst två av artiklarna i litteraturlistan, en jämförelse som behandlar likheter och skillnader i teoretisk utgångspunkt samt metodiska konsekvenser. Analysen kan också bestå av en konkret 6

7 bokhistorisk analys, som en jämförelse mellan exempelvis en samtida Harlequin-roman och en inbunden roman utgiven av Bonniers, eller en äldre och en nyare edition av samma verk. Handskrifter och digital publicering kan också utgöra ämnet för analysen. Du kan också välja att anlägga ett bokhistoriskt perspektiv på ditt eget ämne för kandidatuppsatsen. Vid seminariet presenteras och sammanfattas analyserna muntligt av varje skribent och kommenteras därefter av en utsedd opponent som leder den gemensamma diskussionen. Litteraturlista Robert Darnton, Vad är bokhistoria?, i Margareta Björkman (red.), Böcker och bibliotek. Bokhistoriska texter (Lund 1998), s (LP) Gérard Genette, Introduction, i Paratexts. Thresholds of interpretation, övers. Jane E. Lewin (Cambridge 1997), s (K) Mats Malm, Fasta och flyktiga texter. Litteraturbankens digitala tillgångar, se Johan Svedjedal, Almqvists Det går an och konsten att överleva, i Margareta Björkman (red.), Böcker och bibliotek. Bokhistoriska texter (Lund 1998), s (LP) Petra Söderlund, Blodigt rött eller sobert sepiabrunt? Selma Lagerlöf och den bibliografiska koden, i Mats Malm, Barbro Ståhle Sjönell & Petra Söderlund (red.), Bokens materialitet. Bokhistoria och bibliografi (Stockholm 2009), s (LP) 7