2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare Granbommens äldreboende

Transkript

1 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare Granbommens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet Susanne Negga Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. 2/20

3 Sammanfattning Vardaga bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser är enligt SoL Där Vardaga har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas. Granbommens mål är att ha en hög patientsäkerhet där alla kunderna känner sig trygga och säkra med den hälso-och sjukvård som vi bedriver. Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits kontinuerligt under året. All personal dokumenterar avvikelser och identifierade risker i Vardagas avvikelsesystem Qmaxit samt även i Uppsala kommuns avvikelsesystem Flexite. Avvikelser och identifierade risker har tagits upp i kvalitetsrådet, utretts och åtgärder har vidtagits. Synpunkter och klagomål från kunder och närstående tas upp i kvalitetsrådet och åtgärdas. Synpunkter och klagomålen diskuteras även på arbetsplatsträffar för att personalen ska bli involverade i förbättringsarbetet. Återkoppling i ärendet till kund, närstående sker skyndsamt. Kunder och närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet genom vårdplanering som utförs vid statusförändringar. Uppföljning av verksamheten har utförts genom externa och interna granskningar. Interna uppföljningar har skett genom kvalitetstillsyn samt egenkontroller i maj och november. Externa uppföljningar så som hygienrond har genomförts av vårdhygien Uppsala läns landsting. Läkemedelsgenomgångar har genomförts i samarbete med ansvarig läkare. På Granbommen registreras det i kvalitetsregister Senior alert och Palliativa registret. Teammöten med rehabteam, omvårdnadspersonal och sjuksköterska sker kontinuerligt där kundernas behov, önskemål planeras och utvärderas. Journalgranskningar och loggkontroller har utförts kontinuerligt under 2015 enligt gällande rutin. Inga oegentligheter har hittas. Detta arbete sker för att vi ska får en god och säker vård samt att vi hela tiden ska utvecklas och förhindra brister i patientsäkerheten. 3/20

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Vardaga har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet: Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdskada Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Säkerställ att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6e månad. Alla boende där man finner en risk ska ha en omvårdnadsplan upprättad och den ska följas och kontinuerligt följas upp och revideras Alla boende som samtycker, ska registreras i kvalitetsregister som Senior Alert och BPSD (vid demens) Säkerställ att alla boende får en bra sista tid i livet och att alla registreras i Palliativa registret som avlider på boendet. Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier. Vardagas Teammöten Säkerställ att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivning Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess Följa basal hygien i vård och omsorg All personal får vid introduktion information och genomgång av de basala hygien rutinerna. Journalgranskningar utförs en gång per kvartal och loggranskningar görs varje månad för att upptäcka eventuella brister. Alla kunder ska erbjudas en god och säker vård och omsorg efter beprövad metod. Risker och avvikelser rapporteras av all personal i Qmaxit. Utredning, uppföljning, återkoppling av händelserna sker. 4/20

5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Verksamhetschefen ( 29) ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Vårdgivare (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vårdskada. På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården samt inneha anmälningsansvar för allvarlig vårdskada. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Vardagas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder vårdgivare och lämnar vidare till anmälningsansvarig. Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner. Varje månad följs kvalite och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata. 5/20

6 Verksamhetens arbete för struktur för uppföljning och utvärdering Alla vårdskador rapporteras i avvikelsesystemet Qmaxit. Avvikelserna diskuteras i lednings- och kvalitetsgruppen och på teammöten. Där genomförs en utredning och det beslutas vilka åtgärder som måste vidtas och hur arbetet ska genomföras. Vid allvarliga händelser kopplas regionchef och medicinskt ansvarig sjuksköterska in för att deltaga i utredningen och om en anmälan måste göras. Allt arbete dokumenteras i avvikelsesystemet, Qmaxit. Uppföljningar och sammanställningar av dessa görs kontinuerligt för att säkerställa att patientsäkerhetsarbetet följs. Kvalitetsråd: Verksamhetens kvalitetsråd träffas 1 gång/månad eller oftare vid behov, deltar gör representanter från alla yrkeskategorier. Sammankallande är verksamhetschef. På kvalitetsrådet hanteras synpunkter, avvikelser, genomförda uppföljningar och förbättringsförslag. Personalgruppen involveras i genomförande av eventuella förbättringar som måste göras för att förhindra att liknade händelser uppstår igen. Uppföljningar, förbättringsförslag återkopplas till personalgruppen på arbetsplatsträffar eller till andra parter som varit involverade. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet. Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder. Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. Verksamheterna registrerar i kvalitetsregister där samtycke finns och i Palliativa registret. Samtliga verksamheter deltar i PPM-studier gällande vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner, trycksår och munhälsa i Senior Alert. Uppsala kommun är haft utbildning om Senior alert och hur alla medarbetare kan vara delaktiga i arbetet runt detta, Oral care som utför munhälsobedömningar har haft utbildning om god munhälsovård för personalen. 6/20

7 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet. Egenkontroller har genomförts i maj och i november. Kvalitetsinspektion genomfördes i maj. Resultaten från dessa har genererat förbättringsområden som verksamheten arbetar med. Vid kvalitetstillsynen i maj framkom vissa områden som måste förbättras. Dessa områden har det arbetats med under året vilket gjorde att betyget på egenkontrollen i november var mycket bra. Loggranskningar genomförs varje månad och inga avvikelser har upptäckts. Journalgranskning av HSL genomförs en gång i kvartalet och där har inga avvikelser upptäckts. Den nationella brukarundersökningen som genomfördes av socialstyrelsen visar på att de områden som får högst andel positiva svar är; bemötande, sammantaget nöjd med äldreboendet, känner sig trygg på äldreboendet, känner förtroende för personalen, personalen tar hänsyn till den äldres egna åsikter och önskemål. De områden som fick lägst andel positiva svar besväras av ensamhet, möjligheten att komma utomhus, personalen informerar om tillfälliga förändringar, kan påverka vilka tider man får hjälp och lätt att träffa läkare vid behov. Resultatet från denna undersökning har tagits upp på en planeringsdag med alla medarbetare. Det diskuterades hur vi kan öka andelen positiva svar totalt, vilka åtgärder som behövs göras samt hur vi bibehåller de områden där vi fick flest andel positiva svar. Vårdhygien Uppsala läns landsting har genomfört en hygienrond i november. Resultatet från denna kommer att leda till att vissa förändringar måste göras i verksamheten. Sjuksköterskorna kontrollerar månadsvis signeringslistorna för läkemedel och andra hälso- och sjukvårdsinsatser så att dessa är i fyllda korrekt. Om det upptäcks brister upprättas en avvikelse och återkoppling sker till verksamhetschef samt berörd personal. Vid avvikelser inom läkemedelshanteringen och andra hälso- och sjukvårdsinsatser så diskuteras detta i ledningsgruppen och på kvalitetsrådet för att se hur processen kan förbättras, återkoppling sker till personalgruppen. Rehab personalen kontrollerar sin signaturlistor för rehabordinationer och återkopplar till verksamhetschef och berörd personal om brister upptäckts. Avvikelser upprättas om brister sker i utförandet. 7/20

8 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse Verksamheten arbetar efter de rutiner som finns i VIS Vård i samverkan kommun och Landsting, Uppsala läns landsting - Uppsala kommun vad gäller läkarsamverkansöverenskommelse. Överenskommelsen reglerar insatsernas omfattning och innehåll. Läkarinsatserna på verksamheten sköts av Storvreta vårdcentral. Läkare kommer till verksamheten en dag i veckan för rond och på övrig tid kan de nås per telefon. Läkarkontakt och rådgivning under jourtid ansvarar beredskapsjouren primärvården Uppsala länslandsting för. Samverkan med uppdragsgivare Verksamhetschefen har under året haft regelbunden samverkan med Uppsala Kommun och Uppsala kommuns medicinskt ansvarig sjuksköterska då man vid behov har följt upp hälso- och sjukvården när det gäller avvikelser, händelser och risker. Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga uppföljningar utifrån kundernas pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer. Teammöten hålls kontinuerligt på varje enhet. Deltagare är omvårdnadsansvarig sjuksköterska, rehabiliteringspersonal och omsorgspersonal arbetande på berörd enhet. Teammöten genomförs 2 gånger per månad per inriktning omvårdnad/demens. På Granbommen ansvarar Care-Team för sjukgymnast och arbetsterapeutinsatserna. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 För alla kunder som flyttar in på Granbommen görs riskbedömningar avseende fall, nutrition, munhälsa. Även riskbedömningar runt kunden samt ADL bedömning. Det görs även en riskbedömning för personalens arbetsmiljö i arbete hos kund. Dessa riskbedömningar görs i samband med inflyttning samt vid behov. Handlingsplaner upprättas om risker identifieras. Två gånger per år kontrolleras att riskbedömningarna är genomförda på alla kunder enligt Ambeas rutin. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 5 kap. 4 Rapportering av händelser/ Avvikelser Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet. 8/20

9 Alla medarbetare har kunskap om Vardagas rutin för rapportering av avvikelser i avvikelsesystemet Qmaxit. Alla medarbetare är skyldiga att rapportera och om möjligt direkt åtgärda uppkomna risker, avvikleser som kunde ha medfört en vårdskada eller som medfört en vårdskada. Medarbetarna har kännedom om vikten av att identifiera och registrera avvikelser. Det finns tydliga rutiner för hur åtgärder och uppföljning ska ske. Denna rutin diskuteras med jämna mellanrum på arbetsplatsträff för att säkra att alla medarbetare har kännedom om rutinen. Vid introduktion av nyanställd ingår informtion om avvikelsehanteringsprocessen. Allvarliga avvikleser rapporteras automatiskt i avviklesesystemet Qmaxit till överordnad chef samt till medicinskt ansvarig sjuksköterska. Avvikleserna utreds i ledningsgruppen och kvalitetsrådet där beslutas vilka åtgärder som ska vidtas och hur arbetet ska genomföras. Uppföljningar, förbättringsförslag återkopplas till personalgruppen på arbetsplatsträffar, teammöten och avdelningsmöten. Avvikleser är en stånede punkt på arbetsplatsträffar. Detta för att vi ska lära oss av det som inträffat och att vi ska förhindra att samma händelse inträffar igen. Under 2015 har medarbetarna även rapporterat hälso- och sjukvårdsavvikleser i Uppsala kommuns avviklese system Flexite. Där igenom har Uppsala kommuns medicinskt ansvariga sjuksköterska fått kännedom om alla hälso- och sjukvårdsavvikleser inom verksamheten och har kunnat vara delaktig i uppföljning handläggningen av händelserna Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål. Alla synpunkter och klagomål dokumneteras i avviklesesystemet Qmaxit. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Blanketter för synpunkter och klagomål finns på varje avdelning samt i närståendepärmen. Vid inflyttning bifogas en blankett för synpunkter och klagomål i informationsmaterialet. Alla synpunkter och klagomål hanteras skyndsamt av verksamhetschefen. Det som kan ska åtgärdas direkt. Kvalitetsrådet diskuterar och analyserar samt beslutar om åtgärder. Verksamhetschef ansvarar för att resultatet av synpunkten eller klagomålet återkopplas till berörd part såsom kund, närstående eller uppdragsgivare samt informerar medarbetare. Om klagomål anses vara allvarligt rapporteras det direkt till överordnad chef och till medicinskt ansvarig sjuksköterska/kvalitetsavdelningen. 9/20

10 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 De flesta avvikelserna som inkommit har kunna hanteras inom verksamheten. Under året har det gjorts en avvikelse angående misstanke om smitta mellan kunder där Uppsala kommuns medicinskt ansvariga sjuksköterska samt vårdhygien varit delaktiga. Åtgärder har vidtagits. Dock har det ej framkommit att smitta har skett mellan vårdtagare. Det har registrerats flertalet avvikelser gällande missad administration av läkemedel. Detta har lett till att processen runt läkemedelshantering har setts över. Synpunkter och klagomål som inkommit har kunna åtgärdas genom information och dialog. Avvikelser runt fall har även förekommit detta arbetas det runt med bland annat preventionsbedömningar och rehabiliterande åtgärder. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patient och närstående Verksamheten arbetar med boende- och närståenderåd. Närståenderådet leds av verksamhetschefen och rådet träffas minst två gånger per år. Dessutom sker kontinuerligt närståendeträffar. Vardaga har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende. Vid inflyttning och över tid erbjuds alla patienter, av omvårdnadsansvarig sjuksköterska, preventionsbedömningar gällande fall, nutrition, trycksår samt munhälsa. Vid identifierad risk upprättas en omvårdnadsplan som kontinuerligt följs upp och utvärderas. Detta för att förebygga vårdskador. Närståendes samverkan är värdefull för att vi skall kunna erbjuda god omsorg och hälsooch sjukvård, framför allt för kunder med kognitiv svikt. Verksamheten arbetar med boende- och närståenderåd. Närståendeträffar anordnas kontinuerligt då närstående bjuds in på fika tillsammans med de boende samt möjlighet att ställa frågor till verksamhetschef och övrig personal. Närståendebrev skrivs av Verksamhetschef månatligen med aktuell information om verksamheten. Kunder och närstående informeras om möjligheten att lämna synpunkter och klagomål Vardaga har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende. 10/20

11 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 3 Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit. Resultat 2015 Område: Mål: Ge en säker och högkvalitativ hälsooch sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HSL Strukturmått: Dessa förutsättningar behövs för att vi ska nå vår målsättning Processmått: Processer och aktiviteter vi utfört för att nå vår målsättning Resultatmått: Andel (%) av rappoerterade avvikelser som medfört vårdskada som tex fraktur, smitta, sår. Måluppfyllelse: Resultat kopplat till målet Fall Att alla patienter ska ha en dokumenterad fallriskbedömning. På nyinflyttade boende ska bedömningen vara gjord inom tre dygn. Rutiner och riktlinjer för fallprevention Avvikelsehantering Kompetens hos hälsooch sjukvårdspersonal Ett konstruktivt kvalitetsarbete för att förebygga fall och fallskador Preventionsbedömningar, riskbedömningar. Bedömningar av sjukgymnast och arbetsterapeut. Alla fall rapporteras i avvikelsesystemet Qmaxit. Totalt antal fallavvikelser 35 st Ingen skada 69% Sårskada 11% Smärta 17% Skada 3% Alla kunder har en fallriskbedömning utförd Anpassad bostadsmiljö. Anpassade skor och 11/20

12 kläder All personal har fått information om Senior Alert vilket innefattar MNA och hur vi ska arbeta runt detta Basal hygien i vård och omsorg Att följa basal hygien i vård och omsorg enligt författningen, gällande meddelandeblad och styrdokument Rutiner och riktlinjer för basal hygien i vård och omsorg Kompetens hos all personal Handledning/utbildning Självskattning av följsamheten Basala hygienrutiner är en del av introduktionsprogrammet All personal har fått gå webb-utbildning i basala hygienrutiner. Självskattning har utförts Inga avvikelser rapporterade Medarbetarna har en god kännedom om basala hygien rutiner och det är en god följsamhet All personal har fått skrivit under basala hygienrutiner och personlig hygien Hygienrond är genomfört. Basala hygienrutiner är en stående punkt på arbetsplatsträffar. Rapporteringsskyldighet Att alla medarbetare känner till och kan rapportera händelser enligt rutiner och riktlinjer Rutiner och riktlinjer för hantering av händelser. Avvikelser är en stående punkt på arbetsplatsträffar. Alla medarbetare fick vid introduktion genomgång av avvikelsesystemet Qmaxit och Flexite. Rutinen runt avvikelsehantering har gåtts igenom på arbetsplatsträff. Alla medarbetare har kännedom om avvikelseprocessen. Dock måste arbetet fortsätta med att alla dokumenterar i avvikelsesystemet Qmaxit 12/20

13 Läkemedelshantering och delegeringsprocessen Att alla medarbetare: kan överlämna läkemedel på ett säkert sätt En säker läkemedelshantering Korrekt delegeringsförfarande av leg personal Ett konstruktivt kvalitetsarbete kring läkemedelshanteringen Sjuksköterskor avgör om det är förenat med säker vård att delegera medarbetare. Vid delegering informeras och visas medarbetare hur läkemedelshanteringen går till efter gälladen rutiner. Ett skriftligt prov genomförs för att bevisa sin kunskap. Genomgång av läkemedelsprocessen samt justering av arbetssätt för att säkra hanteringen av läkemedel. Läkemedelshanteringen är en ståendepunkt på arbetsplatsträffarna. Totalt antal läkemedelsavvikelser 31 st. Uteblivendos 81% Utebliven/felaktig signering 6% Felaktigt iordningsställande 3% För stor dos 10% All personal har god kunskap inom läkemedelshanterin gsprocessen. Det finns bra rutiner för att säkra en god vård. Dock behövs fortsatt arbete kring att rutinerna efterlevs och att avvikelserna minskar inom området. Efter att nya arbetssätt har införts har avvikelserna minskat i antal. Kontinuerlig uppföljning sker med medarbetarna. Trycksår Inga nya trycksår uppkomna i verksamheten Rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Utbildning i sårvård Samverkan vid teammöte Teammöten genomförs enligt rutin Preventionsbedömningar och riskbedömning har genomförts på alla kunder. Inga avvikelser har rapporterats. Det har inte förekommit några trycksår. Mål uppfyllt inga trycksår har förekommit. Tryckavlastning sker vid risk för att utveckla trycksår. Dokumentation En tillräcklig, väsentlig och korrekt dokumentation Rutiner och riktlinjer för hur man dokumenterar Handledning/utbildning Egenkontroll två ggr/år Loggkontroller Loggkontroller har genomförts varje månad Journalgranskning har skett varje kvartal. Svarat på egenkontroller HSLdokumentationen är mycket god. Vi ska fortsätta att arbeta med SoLdokumentationen 13/20

14 två gånger. Dokumentation är en ståendepunkt på arbetsplatsträffar. HSL-personalen delger vissa anteckningar i Siebel så att omsorgspersonalen kan läsa dessa. Informationsmaterial om dokumentation har upprättas. Webbutbildning om socialdokumentation finns att genomföra för medarbetarna. Detta ingår i introduktionsmaterialet. Alla genomförandeplaner har granskats av verksamhetschef samt återkopplat till medarbetarna. I verksamheten finns medarbetare med extra kunskap inom dokumentation som kan vara handledare åt dem som så behöver Sjuksköterska har varit på utbildning i och med nya sök ord i Siebel. 14/20

15 Vård i livets slut En ökad kompetens gällande vård i livets slut för att säkra den boendes sista tid. Dokumentera i en omvårdnadsplan/nvp/ LCP Rutiner och riktlinjer för vård i livets slut Utbildning för leg. Personal och palliativa ombud Använd palliativa registret Sjuksköterskor registrerar i palliativa registret. Personalen arbetar efter de rutiner som finns vid vård i livets slut. Inga avvikelser rapporterade Verksamheten måste fortsätta arbeta med att uppdatera genomförandeplane r och upprätta omvårdnadsplaner vid vård i livets slut. MNA (kost/ nutrition/vikt) Alla patienter ska ha en dokumenterad MNA bedömning Nyinflyttade patienter skall bedömas inom tre dygn Rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Kompetens hos hälsooch sjukvårds- och övrig personal. Handledning/utbildning i klinisk nutrition All personal har fått information om Senior Alert vilket innefattar MNA och hur vi ska arbeta runt detta Alla patienter har en risk och preventionsbedömn ing. Alla Patienter får en bedömning av MNA vid inflyttning. Munhälsa Alla boende ska erbjudas en god munvård Följa rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Oral care utför munhälsobedömningar samt tandvård. Inga avvikelser inom området. Alla kunder erbjuds en god munvård Dokumentera i Senior Alert ROAG Handledning och utbildning i munvård Risk och preventionsbedömningar inom området utförs. Sjuksköterskor kan skriva ut tandvårdskort Sjuksköterskorna dokumenterar i Senior Alert ROAG Oral care har varit på arbetsplatsträff och informerat om munhälsovård All personal har fått information om Senior 15/20

16 Alert vilket innefattar MNA och hur vi ska arbeta runt detta Inkontinens Alla boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av sjuksköterska med förskrivningsrätt Följa styrdokument och riktlinje Sjuksköterska med behörighet att förskriva inkontinenshjälpmedel finns på verksamheten. Alla kunder får korrekt utprovade inkontinenshjälpmedel. Lokal inkontinensrutin finns upprättad och har gåtts igenom på arbetsplatsträff All personal är medvetna om den lokala inkontinensrutinen och arbetar efter den. Alla kunder har individuellt utprovade inkontinensskydd Kontinensråd finns i verksamheten. Samtycke till att registreras i kvalitetsregister Alla boende som samtycker, ska registreras i kvalitetsregister Följa styrdokument och riktlinje Patienterna informeras om samtycke till att registreras i kvalitetsregister Alla patienter registreras förutom de som ej samtycker Samarbete och intern kommunikation Ett ökat samarbete och en säkerställd intern informationsöverföring Rutiner och riktlinjer för arbetssätt och informationsöverföring Teammöten för att skapa forum för information delning och samarbete Teammöten genomförs varannan vecka per inriktning demens/omvårdnad där kundernas behov och önskemål diskuteras och planeras. Hälso- och sjukvårdspersonalen delger omsorgspersonalen hälso- och sjukvårdsanteckningar i journalen. Ständigt arbete med att all personal läser och dokumenterar i journal. God muntlig informationsöverfö ring inom personalgruppen 16/20

17 All personal skall läsa i journalsystemet vid varje arbetspass, viss muntlig rapportering förekommer också. Sjuksköterskor informerar om nya rutiner, arbetssätt på arbetsplatsträffar, avdelningsmöten och teammöten Rehabiliterade synsätt Att förbättra boendes egen livskvalitet och funktionsförmåga fysiskt, psykiskt och socialt. Att hjälpa boende nå egen självständighet och delaktighet. Att skapa förutsättningar för egenvård. Rutiner och riktlinjer Kompetens hos HSL- och övrig personal. Personalen har ett stödjande och inte hjälpande inriktning. Personalen utgår från den enskildes förmåga att vara delaktig och självbestämmande. De boende ska få göra så mycket den kan själv. All personal tänker på det rehabiliterande synsättet vid arbetet runt kund och gör kunden delaktig i sin vård och omsorg. Personalen ska finnas som ett stöd i de dagliga aktiviteterna som den enskilde inte klarar själv. De dagliga aktiviteterna ska ses som ett tillfälle att träna för att kunna bevara och behålla sin nuvarande fysiska nivå. Medicinsk Teknisk Produkter En trygg och säker användning av MTP Rutiner och riktlinjer för användning av MTP. Anvisningar och manualer ska finnas tillgängligt för personalen. Manualer för MTP finns i anslutning till produkten. All personal har fått en genomgång av de produkter som används av Användningen av MTP sker på ett tryggt och säkert sätt. 17/20

18 Kompetens hos förskrivare/ordinatörer Handledning/utbildning för all personal. rehabpersonal samt sjuksköterskor. Rutin för MTP finns hos HSL-personalen. Hälso- och sjukvårdspersonalen har utbildning inom förskrivning av MTP. 18/20

19 Patientsäkerhetsplan 2016 för verksamheten Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem. Vardagas versamheter ska under 2016 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i: Vårgivarens områden för ökad patientsäkerhet Risk och preventionsbedömningar alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i samband med inflytt och över tid Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende Basala hygienrutiner All personal ska följa de basal hygien i vård och omsorg Dokumentation Alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Verksamhetens mål för 2016 och metod för att uppnå målen Alla kunder ska ha en uppdaterad risk och preventionsbedömning. Detta ska göras på teammöten. Personalen ska bli mer delaktig i preventionsbedömningen i Senior alert. Sjuksköterskorna ska vara ett stöd för personalen att göra detta. Alla kunder ska ha en uppdaterad riskbedömning. Dessa ska göras på teammöten. Det ska arbetas med de risker som framkommer hos kunderna för att ge en god och säker vård och omsorg. Kontaktperson och hälso- och sjukvårdspersonalen ska vara delaktiga utformning av åtgärder. Basala hygienrutiner är en ståendepunkt på arbetsplatsträffar. Vid introduktion får anställd göra en webbutbildning samt läsa rutiner för basala hygienrutiner. Alla anställda ska skriva under att de tagit del av basala hygienrutiner samt personlig hygien. Alla anställda ska under året uppdateras sig inom basala hygienrutiner bland annat genom att göra webbutbildningen igen Självskattningar ska genomföras 2 gånger under året. Introduktion SIEBEL. Uppföljning av alla visstidsanställda att de har kunskap i social dokumentation. Alla genomförandeplaner ska lämnas in till Verksamhetschef för genomgång och sedan ges 19/20

20 Läkemedel- och delegeringsprocessen Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess Minska läkemedelsavvikelser Rapportering av händelser Vårdskada Vård i livets slut Alla som avlider i våra verksamheter ska ha den optimala sista tiden. återkoppling. Social dokumentation ska diskuteras på varje arbetsplatsträff. Journal och loggranskning Delegeringsmaterialet ska ses över och eventuellt uppdateras. Samarbete ska ske med MAS. Alla delegeringar ska ses över. Sjuksköterskorna ska göra en individuell bedömning av de anställda om det är förenat med god och säker vård att delegering genomförs. Läkemedelshantering ska vara en stående punkt på arbetsplatsträffarna. Genomgång av alla avvikelser inom området ska göras i ledningsgruppen och återkoppling ska ske till personalgruppen på arbetsplatsträffar och på teammöten. Analys av arbetssättet runt läkemedelshanteringen. Alla vårdskador ska rapporteras i Qmaxit. Utredning ska göras och åtgärder ska vidtas vid behov. Dokumentationen ska ske i den palliativa vårdplanen. Alla kunder ska ha en god vård och omsorg. Brytpunktsamtal ska genomföras. Under alla tider på dygnet ska en god symtomlindring kunna erbjudas. 20/20