PROBLEMLÖSARNA: LEKTIONSMATERIAL FÖR LÄRARE

Transkript

1 PROBLEMLÖSARNA: LEKTIONSMATERIAL FÖR LÄRARE 01

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Välkommen till Problemlösarna Sveriges störigaste klass! Kom igång med Problemlösarna Tävla med Problemlösarna Har du frågor? Förberedande lektioner Produktutvecklingscykeln en central del av Problemlösarna Lektion 1 Vad gör en ingenjör? (80 min) Lektion 2 Hur jobbar en ingenjör? (80 min) Lektion 3 Projektarbete i ett teknikföretag (60 min) Lektion 4 Varför behövs ingenjörer? Lektion 5 Teknikföretagets betydelse för samhället (60 min) Lektion 6 Ingenjören och hållbar utveckling (60-80 min) Lektion 7 Ingenjören och matematiken (60 min) Lösa ingenjörsuppdrag (3-5 timmar) Koppling till kursplaner Redovisa lösning på ingenjörsuppdragen (3-5 timmar) 02

3 VÄLKOMMEN TILL PROBLEMLÖSARNA SVERIGES STÖRIGASTE KLASS! KONKRET LEKTIONSMATERIAL FÖR DIN TEKNIKUNDERVISNING Problemlösarna utgår från verkliga uppdrag från svenska teknikföretag. I projektet får elever i årskurs 8-9 prova på att jobba som ingenjör på riktigt, samtidigt som de motiveras att nå målen i kursplanen. Materialet är både kopplat till centralt innehåll och förmågor för teknikämnet. Med hjälp av Problemlösarna får eleverna bland annat arbeta med att: Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. TA HJÄLP AV ANDRA LÄRARE OCH ÄMNEN Genom Problemlösarna får du som lärare ett kreativt och verklighetsnära verktyg till undervisningen i teknik. Arbetet kan även kopplas till naturorienterande ämnen, matematik, svenska och samhällskunskap med koppling till Lgr11. Problemlösarnas lärarmaterial innehåller konkreta lektionsförslag och handledning. Problemlösarna kan med fördel också användas ämnesövergripande, men det är viktigt att fokus ligger på teknikämnet. SNABBFAKTA OM PROBLEMLÖSARNA Problemlösarna riktar sig till lärare och elever i årskurs 8-9. Syftet är att ge eleverna en mer verklig bild av teknikbranschen och ingenjörer samtidigt som lärare får stöd i teknikundervisningen. Svenska teknikföretag medverkar med ett ingenjörsuppdrag som eleverna får lösa samtidigt som de jobbar mot målen i kursplanen. Projektet har uppskattats av elever mycket tack vare uppdragens verklighetsanknytning. Det kostar inget att delta i Problemlösarna eftersom det finansieras av Teknikföretagens medlemsföretag. Teknikföretagen gör flera satsningar för att öka ungas intresse för tekniska utbildningar och förbättra bilden av industrin, och Problemlösarna är en sådan satsning. 03

4 PROBLEMLÖSARNA FRÄMJAR DET ENTREPRENÖRIELLA LÄRANDET Skolverket om Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Att vara entreprenöriell och företagsam är samma sak. Det betyder att ta tillvara möjligheter och förändringar samt att utveckla och skapa värden personliga, kulturella, sociala eller ekonomiska. Ur LGR 11 Skolans uppdrag En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. 04

5 KOM IGÅNG MED PROBLEMLÖSARNA Problemlösarna består av tre delar: Förberedande lektioner Tid: 4-7 timmar Lösa ingenjörsuppdrag Tid: 3-5 timmar Redovisa lösning på ingenjörsuppdrag Tid: 1-3 timmar Steg 1: Arbeta med för beredande lektioner för att kunna lösa ingenjörsuppdraget. Steg 2: Eleverna väljer ett upp - drag och företag att arbeta med. Gruppen ska ta fram en lösning på ett ingenjörsuppdrag. Steg 3: Gruppen redovisar en lösning på ingenjörsuppdraget med hjälp av till exempel film eller annan presentationsteknik. I det här materialet kan ni läsa mer om vad de tre delarna i projektet går ut på. Arbetet med Problemlösarna tar totalt mellan åtta till femton timmar beroende på hur många av de förberedande lektionerna ni jobbar med, och hur många timmar ni vill lägga på att lösa uppdragen. Arbetet kan koncentreras till en vecka eller spridas ut över flera veckor det väljer ni själva. Det första ni behöver göra för att komma igång med Problemlösarna är att titta på introduktionsfilmen, som steg för steg beskriver hur arbetet går till. Steg ett: I steg ett arbetar ni med de förberedande lektionerna. I det här materialet finns sju konkreta lektionsförslag kopplade till delar av det övergripande syftet ur kursplanerna i teknik, no, matematik, svenska och samhällskunskap. Steg två: I steg två väljer eleverna ingenjörsuppdrag och påbörjar arbetet med att lösa uppdragen. Steg tre: I steg tre får eleverna visa upp sina lösningar på ingenjörsuppdragen. Allt ni behöver veta om steg två och tre hittar ni längre fram i det här materialet. Även för steg två, Lösa ingenjörsuppdrag, samt steg tre, Redovisa lösning på ingenjörsuppdrag, finns syfte ur kursplanen. 05

6 TÄVLA MED PROBLEMLÖSARNA Genom sina lösningar av ingenjörsuppdragen är eleverna med och tävlar om fina priser. Eleverna tävlar i sina projektgrupper i tre olika kategorier: Bästa film, Mest innovativa lösning samt Störst framtidspotential i lösningen. I alla kategorier koras en första, andra och tredjepristagargrupp av en jury på Teknikföretagen. SÅ HÄR DELTAR NI I TÄVLINGEN Eleverna redovisar sina lösningar genom att läraren laddar upp ett filmklipp där eleverna på valfritt sätt visar upp sin lösning. Eleverna kan välja om det ska vara en film av en presentation eller om det ska vara en film som ger en bild av elevernas lösning. Ett tips är att alltid utgå från de fem stegen i produktutvecklingscykeln (mer om den kan du läsa längre fram) i redovisningen. Elevernas filmklipp ska finnas på hemsidan senast vid ett satt datum höstterminen 2015 och vid ett satt datum för vårterminen De exakta datumen för respektive termin hittar du på vår hemsida: Genom att delta i tävlingen ger deltagaren Teknikföretagen rätt att visa upp resultatet inom ramen för Teknikföretagens verksamhet. TILL LÄRARE Om dina elever utses till pristagare i någon av kategorierna kan du som lärare vinna en plats, med alla kostnader betalda, på Teknikföretagens inspirationsdagar. Under två dagar träffas lärare från hela landet för att göra studiebesök på världsledande teknikföretag, utbyta erfarenheter och ta del av nya konkreta idéer på hur man kan lägga upp sin teknikundervisning. HAR DU FRÅGOR? På Problemlösarnas hemsida kan du gå in för att läsa mer och hitta allt material för projektet. Om du har frågor, skicka ett mail till problemlosarna@teknikforetagen.se 06

7 FÖRBEREDANDE LEKTIONER Inled arbetet med Problemlösarna med det förberedande lektionsmaterialet. I materialet finns totalt sju lektioner. I rutorna nedan ser ni vad lektionerna heter, vilka ämnen som ingår samt hur lång tid de beräknas ta. Lektion 1-4 jobbar främst mot kursplanen i teknik och svenska och lektion 5 mot kursplanen i samhällskunskap. Lektion 6 jobbar mot kursplanen i NO och lektion 7 jobbar mot kursplanen i matematik. Lektion 1-5 är direkt förberedande för arbetet med ingenjörsuppdragen. För att eleverna ska få en bra grund för att lösa uppdragen är det bra om ni gör minst lektion 1-4. Lägg sedan till den eller de lektioner av lektion 5-7 som det finns tid till och som du tycker passar bäst för just er. LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? LEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR LEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG LEKTION 4: VARFÖR BEHÖVS INGENJÖRER? ÄMNE: TEKNIK, SO TID: 80 MINUTER ÄMNE: TEKNIK TID: 80 MINUTER ÄMNE: TEKNIK, SVENSKA TID: 60 MINUTER ÄMNE: TEKNIK, SVENSKA TID: 60 MINUTER LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET? LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING LEKTION 7: INGENJÖREN OCH MATEMATIKEN ÄMNE: TEKNIK, SVENSKA TID: 60 MINUTER ÄMNE: TEKNIK, BIOLOGI TID: MINUTER ÄMNE: TEKNIK, MATEMATIK TID: 60 MINUTER 07

8 PRODUKTUTVECKLINGSCYKELN EN CENTRAL DEL AV PROBLEMLÖSARNA Produktutvecklingscykeln ligger till grund för mycket av arbetet med produkter och tjänster på ett teknikföretag. Det är en förenklad process över hur en ingenjör arbetar, men den ger en konkretiserad bild av hur man jobbar på ett teknikföretag och är en bra grund för arbetet med ingenjörsuppdragen. Problemlösarna utgår därför från produktutvecklingscykeln. Produktutvecklingscykeln består av fem steg: behov, funktion, design, produktion och försäljning. I bilden nedan beskrivs de olika stegen. FÖRSÄLJNING BEHOV FUNKTION DESIGN PRODUKTUTVECKLINGSCYKELN Många ingenjörsföretag eller teknikföretag använder något som kallar produktutvecklingscykeln. Det är en förenklad process över hur en i ngenjör arbetar, men ger en konkretiserad bild av hur man jobbar på ett teknik företag och är en bra grund för arbetet med ingenjörsuppdragen. PRODUKTION Behov: Ursprunget till alla produkter är att en eller flera personer eller ett företag har sett att det finns ett behov att tillfredsställa. Funktion: Många personer är inblandade i produktutveckling. Ingenjörerna arbetar med vilka funktioner som ska finnas och hur produkten ska fungera. Design: Nästa steg är att formge produkten. Design handlar om både det estetiska och att produkten ska vara enkel att använda och tillverka. Produktion: När form och funktion är utvecklade är det dags att ta fram en modell av produkten, en så kallad prototyp. Prototypen testas och eventuella fel justeras. När prototypen fungerar som den ska, kan produkten börja tillverkas. Marknadsföring och försäljning: Nästa steg är att sälja produkten. Företaget gör på olika sätt reklam för att visa att produkten finns. I lektion 2 kommer du som lärare att introducera eleverna till produktutvecklingscykeln. Till din hjälp har du ett konkret exempel på hur man kan analysera en produkt med hjälp av produktutvecklingscykeln. 08

9 LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? 09

10 LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar (teknik) Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid (teknik) Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar (samhällskunskap) CENTRALT INNEHÅLL TEKNIK Tekniska lösningar Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet. Teknik, människa, samhälle och miljö Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. SAMHÄLLSKUNSKAP Samhällsresurser och fördelning Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader. 010

11 SYFTE OCH UPPLÄGG Detta är den inledande lektionen och syftar till att få eleverna att förstå vad Problemlösarna är och vad det går ut på. De ska även börja fundera över vad de vill jobba med i framtiden och vad en ingenjör kan jobba med. Många vet inte att ingenjörer kan jobba med allt från att ta fram nya mediciner, konstruera tåg och flygplan och specialeffekter på film till att programmera dataspel, utveckla säkrare bilar och borrar som kan borra i berg (använd gärna detta i diskussionen med eleverna i Steg 2). I lektionen får eleverna med hjälp av filmen (15 minuter lång) diskutera olika uppfinningar och hur dessa har påverkat individer och samhälle. UPPFINNINGAR OCH INNOVATIONER All typ av problemlösning som får en allmän spridning och etableras på en marknad kan ses som en innovation. En innovation kan vara en tjänst, en mjukvara eller en arbetsmetod. Därför kan man säga att skillnaden mellan en uppfinning och en innovation är att innovationen har accepterats av en marknad eller används av en mängd människor. Marknadsföring och entreprenörskap är därför viktiga komponenter i innovations processen. 011

12 ELEVMATERIAL ARBETSMATERIAL 1 SYFTE OCH UPPLÄGG Med denna lektion kommer vi att inleda arbetet med Problemlösarna. Ni kommer att få lära er en mängd saker och som avslutning arbeta med ett eget uppdrag. I Problemlösarna kommer ni få prova på hur det är att jobba som ingenjör genom att lösa riktiga uppdrag från företag. Del 1: Ni arbetar med för beredande lektioner för att kunna lösa ingenjörsuppdraget. Del 2: Ni väljer ett företag att arbeta med i grupp. Gruppen ska ta fram en lösning på företagets ingenjörsuppdrag Del 3: Gruppen redovisar lösningen på ingenjörsuppdraget. Om ni gör det med film kan ni vara med i tävlingen Årets Problemlösare. 2 INLEDANDE BEGREPP ATT DISKUTERA VAD ÄR EN INGENJÖR? Känner ni någon som arbetar som ingenjör? Har ni några exempel på vad en ingenjör arbetar med? 012

13 ELEVMATERIAL 3 FILM FELIX STÖR EN INGENJÖR (15 MIN) Titta på filmen (den hittar ni på och arbeta individuellt med följande frågor: Vad gör en ingenjör och hur blir man det? Skulle du kunna tänka dig att bli ingenjör? Vilka olika faktorer påverkar dig när du ska välja inriktning till gymnasiet? Vilka kunskaper och erfarenheter från grundskolan tror du att du kommer ha nytta av i ditt kommande yrke? FELIX STÖR EN INGENJÖR Felix Herngren reser runt i världen och träffar framgångsrika svenska ingenjörer för att se hur de arbetar. Han testar spännande och innovativa tekniska konstruktioner och får en inblick i hur det är att arbeta och bo utomlands. Klicka på teven, länken eller besök: 4 AVSLUTANDE DISKUSSION I HELKLASS Ha en gemensam diskussion utifrån svaren från Steg 3 och sammanfatta övningen med hjälp av följande frågor: På vilka företag arbetar personerna i filmen? Vilket jobb verkar roligast? Vad gör de olika företagen för något? Har ni några exempel på uppfinningar som ligger till grund för några av företagen (Elektricitet i Namibia och kommunikation/telefonnät i Jamaica?) 013

14 LEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR? 014

15 LEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion (teknik). Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar (teknik). Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer (teknik). Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid (teknik). CENTRALT INNEHÅLL TEKNIK Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar. Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Teknik, människa, samhälle och miljö Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. SYFTE OCH UPPLÄGG I denna lektion ska eleverna arbeta med de fem stegen som ingår i produktutvecklingscykeln, hur de hänger ihop samt hur produktutvecklingscykeln kan användas av ingenjörer på ett teknikföretag. Använd arbetsmaterialet för att genomföra lektionen. Det finns även ett tillhörande kopieringsmaterial som eleverna ska arbeta med. 015

16 ELEVMATERIAL ARBETSMATERIAL 1 SYFTE OCH UPPLÄGG I denna lektion får ni arbeta med de fem stegen som ingår i produktutvecklingscykeln, hur de hänger ihop samt hur produktutvecklingscykeln kan användas av ingenjörer och på ett teknikföretag. 2 INLEDANDE BEGREPP ATT DISKUTERA INGENJÖRSFÖRETAG/TEKNIKFÖRETAG Vad gör ett sådant företag? Har du några exempel på företag inom den branschen? TIPS OM NI HAR TID -- FILM! Fyra ingenjörer berättar om de olika stegen i produktutvecklingscykeln. Klicka på teven, länken eller besök: PROJEKT Vad innebär det att arbeta i projektform? Ge exempel på när man arbetar i projekt. Har du några erfarenheter av detta? 3 INLEDNING TILL PRODUKTUTVECKLINGSCYKELN FÖRSÄLJNING BEHOV FUNKTION Många ingenjörsföretag eller teknikföretag använder något som kallar produktutvecklingscykeln. Det är en förenklad process över hur en i ngenjör arbetar, men ger en konkretiserad bild av hur man jobbar på ett teknik företag och är en bra grund för arbetet med ingenjörs uppdragen. DESIGN PRODUKTION Produktutvecklingscykeln består av fem steg; behov, funktion, design, produktion och försäljning. I bilden ovan ser du de olika stegen. 016

17 ELEVMATERIAL 4 DISKUTERA OCH GÅ IGENOM DE OLIKA EN Behov: Ursprunget till alla produkter är att en eller flera personer eller ett företag har sett att det finns ett behov att tillfredsställa. Funktion: Många personer är inblandade i produktutveckling. Ingenjörerna arbetar med vilka funktioner som ska finnas och hur produkten ska fungera. Design: Nästa steg är att formge produkten. Design handlar om både det estetiska och att produkten ska vara enkel att använda och tillverka. Produktion: När form och funktion är utvecklade är det dags att ta fram en modell av produkten, en så kallad prototyp. Prototypen testas och eventuella fel justeras. När prototypen fungerar som den ska, kan produkten börja tillverkas. Marknadsföring och försäljning: Nästa steg är att sälja produkten. Företaget gör på olika sätt reklam för att visa att produkten finns. 017

18 ELEVMATERIAL 5 INDIVIDUELLT ARBETE (KOPIERINGSUNDERLAG) Välj en pryl som du tycker är viktig i din vardag. Man kan tycka att en produkt är viktig av många anledningar att den gör vardagen lättare, eller kanske roligare? Man kanske gillar prylens design? Arbeta med kopieringsunderlaget. Ta hjälp av olika källor om det behövs. Förbered dig på att diskutera dina uppgifter. UPPFINNINGAR OCH INNOVATIONER All typ av problemlösning som får en allmän spridning och etableras på en marknad kan ses som en innovation. En innovation kan vara en tjänst, en mjukvara eller en arbetsmetod. Därför kan man säga att skillnaden mellan en uppfinning och en innovation är att innovationen har accepterats av en marknad eller används av en mängd människor. Marknadsföring och entreprenörskap är därför viktiga komponenter i innovations processen. Rymdstationer har varit planerade åtminstone sedan 1869, då Everett Hale skrev om en tegelmåne i novellen The Brick Moon. 018

19 ELEVMATERIAL KOPIERINGSUNDERLAG VIKTIGASTE PRYLEN Välj en pryl som är viktig i din vardag. Analysera sedan prylen med hjälp av produktvecklingscykeln. Svara på frågorna som finns vid varje steg. Börja med steg 1, Behov och följ varje steg och avsluta med steg 5, Försäljning. 1. Vilket behov uppfyller din favoritpryl? 2. Vilka funktioner måste prylen ha för att fylla behovet? 5. Vem köper prylen. Var säljs den? 3. Hur påverkas prylens funktion av designen? 4. Hur tror du att prylen tillverkas? Vilka material används? Avsluta övningen med att rita in prylen i tidslinjen. Hur tror du att den såg ut förr och hur tror du att den kommer att se ut i framtiden? Då Nu Framtiden 019

20 LÄRARMATERIAL LEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG 020

21 LEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG Tid: 60 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion (teknik). Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer (teknik). Formulera sig och kommunicera i tal och skrift (svenska). CENTRALT INNEHÅLL TEKNIK Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Teknik, människa, samhälle och miljö Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. SVENSKA Tala, lyssna och samtala Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. 021

22 LÄRARMATERIAL SYFTE OCH UPPLÄGG I denna lektion får eleverna bilda den projektgrupp på 4-5 personer som de sedan ska jobba i när de löser ingenjörsuppdraget. Eleverna får under lektionen fundera över: Hur man sätter samman en grupp. Hur man tar tillvara olika egenskaper. Hur deras olika egenskaper kan komplettera varandra. Du kan gärna använda produktutvecklingscykeln från lektion 2 när du arbetar med steg 3 i denna övning. I steg 5 arbetar eleverna med uppgiften Vem är du?. I den behöver alla e lever ha en penna och två små papperslappar (ungefär 5x7 cm), samt tejp eller kylskåpsmagneter. Med ett av de mest o mfattande lastutrymmen av alla civila eller militära flygplan som flyger i dag, ger Airbus Beluga ett unikt sätt att transportera dimensionerad flygfrakt. 022

23 ELEVMATERIAL ARBETSMATERIAL 1 SYFTE OCH UPPLÄGG I denna lektion kommer vi att bilda de projektgrupper som ni sedan arbetar i när ni löser era ingenjörsuppdrag. För att sätta ihop så bra grupper som möjligt kommer ni bland annat att få fundera över: Hur man sätter samman en grupp. Hur man tar tillvara olika egenskaper. Hur era olika egenskaper kan komplettera varandra. 2 ATT ARBETA I EN PROJEKTGRUPP OCH I ETT PROJEKT PROJEKT ENLIGT WIKIPEDIA: Projekt är ett uppdrag som utförs av en tillfällig arbetsorganisation för att åstadkomma ett i förväg bestämt resultat. Det latinska ordet för projekt projicere betyder egentligen utkast och betydde ursprungligen en plan. Från mitten av 1900-talet har ordets betydelse förskjutits till att förutom planeringen också avse genomförandet av planen. Precis som i skolan arbetar man ofta i grupp på företag, då kallas det att arbeta i projekt. Att arbeta i projekt innebär att arbetet utförs av en projektgrupp som har satts samman tillfälligt för att utföra en uppgift. En projektgrupp sätts samman av personer med olika kompetenser och egenskaper som kan komplettera varandra på olika sätt. 3 FORTSATT DISKUSSION I HELKLASS Vad är viktigt när man sätter ihop en projektgrupp? Tänk på en riktigt bra grupp som du varit med i det kan vara i skolan eller på fritiden vad var det som gjorde den gruppen så bra? Vilka egenskaper tror du är viktiga för en projektgrupp som ska jobba med Problemlösarna? Hur sätter ni ihop en bra projektgrupp för Problemlösarna? Varför tror ni att det är extra viktigt att arbeta i projektform för ingenjörer när det gäller att utveckla nya produkter eller tjänster? 023

24 ELEVMATERIAL KOPIERINGSUNDERLAG 4 LISTA ÖVER EGENSKAPER Kreativ Rolig Företagsam Seriös Målinriktad Punktlig Öppen Idérik Nyfiken Strukturerad Flexibel Dramatisk Eftertänksam Driven Effektiv Pratglad Lyhörd Ekonomisk Generös Bestämd Initiativrik Omtänksam Analytisk Snål Lugn Oansvarig Social Tävlingsinriktad Ödmjuk 024

25 ELEVMATERIAL 5 ÖVNING VEM ÄR DU? I den här övningen behöver ni penna och två små papperslappar (ungefär 5x7 cm), samt tejp eller kylskåpsmagneter. Gå igenom listan med egenskaper och välj ut fem som stämmer in på dig (5 minuter). Skriv ner egenskaperna på en av dina lappar. Välja ut fem egenskaper som stämmer in på personen till höger om dig (5 minuter). Skriv ner egenskaperna på din andra lapp. Alla ska sedan läsa upp vilka egenskaper de skrivit om personen till höger. Gå sedan ett varv till där alla läser upp vad de skrivit om sig själva. Nu ska ni sätta upp lapparna på en whiteboardtavla eller liknande i klassrummet. Tavlan ska delas upp i två delar (antingen med hjälp av en projektor, eller genom att markera med penna). En del för personliga egenskaper och en del för egenskaperna hos personen till höger. Sätt upp lapparna på varsin del av tavlan. Samlas kring tavlan och prata om: Är det några egenskaper som ser ut att vara vanligare än andra i klassen? Finns det några egenskaper som verkar saknas i klassen? 6 INDELNING I PROJEKTGRUPPER Fundera tillsammans hur ni vill skapa projektgrupperna som ska bestå av 4-5 personer per grupp och som ska arbeta med ingenjörsuppdraget. Ska vi sätta ihop grupperna efter vilka vi brukar arbeta med? Ska vi sätta ihop grupperna efter våra egenskaper? Skapa projektgrupperna och avsluta med att respektive projektgrupp tillsammans reflekterar över följande frågor: Har vi många egenskaper i gruppen som är lika? Finns det fördelar med det? Finns det risker med det? Har vi många egenskaper i gruppen som är olika? Finns det fördelar med det? Finns det risker med det? 025

26 LEKTION 4: VARFÖR BEHÖVS INGENJÖRER? 026

27 LEKTION 4: VARFÖR BEHÖVS INGENJÖRER? Tid: 60 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar (teknik) Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö (teknik) Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken förändras över tid (teknik) Formulera sig och kommunicera i tal och skrift (svenska) Söka information från olika källor och värdera dessa (svenska) CENTRALT INNEHÅLL TEKNIK Tekniska lösningar Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Teknik, människa, samhälle och miljö Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. SVENSKA Tala, lyssna och samtala Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Informationssökning och källkritik Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. 027

28 ELEVMATERIAL SYFTE OCH UPPLÄGG I denna lektion får eleverna fundera över vilken betydelse teknikföretag och ingenjörer har, och har haft, för Sverige. Eleverna får även fundera på hur de använder och påverkas av teknik i vardagen. Som avslutning får eleverna arbeta med teknikhistoria med hjälp av tekniska museets sajt. I arbetet med teknikhistoria krävs det att eleverna har tillgång till internet. Om ni har tid över eller vill fördjupa arbetet rekommenderar vi dessa två artiklar från Dagens nyheter och material från Skolwebben: Dagens Nyheter, Så blev Sverige ett ingenjörsland, klicka på länken eller använd: Dagens Nyheter, 11 svenska uppfinnare som gått till historien, klicka på länken eller använd: Skolwebben, Snilleindustrier och industrisnillen, klicka på länken eller använd: 028

29 LÄRARMATERIAL ELEVMATERIAL ARBETSMATERIAL 1 SYFTE OCH UPPLÄGG I denna lektion får ni fundera över vilken betydelse teknikföretag och i ngenjörer har, och har haft, för Sverige. Ni kommer även att arbeta med hur ni a nvänder och påverkas av teknik i vardagen. Som avslutning får ni arbeta med t eknikhistoria med hjälp av tekniska museets sajt. Den första elektriska dammsugaren uppfanns år 1868 i USA. Den var stor, klumpig, svår att använda och inte till för hemmet. 029

30 ELEVMATERIAL 2 DISKUSSION I HELKASS - SVENSK EXPORT OCH VÄLFÄRD Eftersom Sverige är ett litet land är det naturligt att vi har en stor utrikeshandel. Vi har inte alla råvaror som vi behöver, samtidigt som vi har ett överflöd av vissa andra råvaror. Genom att handla med omvärlden kan vi hålla balansen mellan vad vi har och vad vi behöver. Vi producerar mer av det vi är duktiga på och importerar sådant som andra är bättre på att producera. Nästan hälften av den svenska varuexporten utgörs av verkstadsvaror från teknikföretag. Med verkstadsvaror menas bland annat bilar och andra fordon, maskiner, elektrovaror, telekom och metallarbeten. Skogsindustrin, stål- och gruvindustrin samt den kemiska industrin bidrar också i stor del till Sveriges export. Teknikföretag är därför viktiga för Sveriges ekonomi och välfärd och för att utländska importörer ska välja svenska produkter krävs att produkterna är konkurrenskraftiga. För att svenska teknikföretag ska kunna konkurrera på en global marknad behövs duktiga ingenjörer som arbetar med utveckling, design, produktion och marknadsföring av framtidens produkter. Vad betyder ordet välfärd? Vad betyder orden import och export? Varför är teknikföretag viktiga för Sveriges ekonomi? 030

31 ELEVMATERIAL 3 GRUPPUPPGIFT, TEKNIK I VÅR VARDAG Arbeta med nedanstående frågor i era grupper. Förbered er även på att diskutera uppgiften i helklass. Vilken teknik använder ni under en dag i skolan? Hur uppfyller den era behov? Hur såg produkten ut när den först uppfanns? Har den utvecklats sedan dess? Varför tror ni att den har utvecklats? Har ni några exempel på produkter som har utvecklats eller uppfunnits av svenska ingenjörer och företag? Vad tror ni är drivkraften till att nya produkter utvecklas? 4 GRUPPUPPGIFT OM TEKNIKHISTORIA Med hjälp av tekniska museets sajt ska ni nu besvara nedanstående frågor. Ni hittar svaren på frågorna här eller använd länk: När och var uppfanns soluret? När började förstoringsglaset användas och vilka använde det först? När uppfanns krutet? År 1450 uppfanns en viktig sak. Vad uppfanns och hur fungerade den nya metoden? Vad hände 1876 och vad gör det företaget idag? På tidslinjen står det Hasselbladkameran, Vad har denna och rymden gemensamt? 031

32 LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET 032

33 LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET Tid: 60 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken förändras över tid (teknik). Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar (samhällskunskap). Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet (samhällskunskap). Söka information från olika källor och värdera dessa (svenska). CENTRALT INNEHÅLL TEKNIK Teknik, människa, samhälle och miljö Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. SVENSKA Informationssökning och källkritik Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. SYFTE OCH UPPLÄGG I denna lektion får eleverna fundera över vilken utveckling som skett i samhället som följd av att människan hela tiden strävar efter att hitta nya lösningar på nya och gamla problem. Eleverna kommer även att i grupper få välja ut och arbeta med några svenska entreprenörer. I arbetet krävs det att eleverna har tillgång till internet. 033

34 LÄRARMATERIAL ELEVMATERIAL ARBETSMATERIAL 1 SYFTE OCH UPPLÄGG I denna lektion får ni fundera över vilken utveckling som skett i samhället som följd av att människan hela tiden strävar efter att hitta nya lösningar på nya och gamla problem. Ni kommer även att i grupper få välja ut och arbeta med några svenska entreprenörer. En vävstol används till att sätta ihop trådar så att de blir tyg till kläder, mattor, möbler, gardiner eller något annat. Det finns fynd av vävt tyg som är år gammalt. 034

35 ELEVMATERIAL 2 FRÅN BONDESAMHÄLLE TILL VÄLFÄRDSLAND Arbeta med texten och svara på de tillhörande frågorna. I början av 1800-talet började Sverige påverkas av den industriella revolutionen i England. Genom industriella metoder kunde Storbritannien producera järn i större mängd och av högre kvalitet än något annat land, vilket drabbade den svenska järnindustrin hårt. De svenska järnbruken lyckades så småningom organisera om sig och effektivisera produktionen, men järnproduktionen blev aldrig mer så dominerande som den en gång varit. INDUSTRIALISERING: Industrialisering är ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialisering är en del av modernisering. Processen kräver om - fattande investeringar, inte bara i industrier, utan också i infrastruktur såsom transport och informationsteknik, och humankapital såsom utbildning och omsorg. Efterfrågan ökade på Sveriges andra stora rå vara, trä. Det fanns nästan ingen skog i England så britterna behövde importera trä, främst för att kunna bygga hus i de växande städerna. Sverige blev en av de viktigaste l everantörerna av trä, och en betydande sågverksindustri växte fram i Sverige på talet. En viktig del av industrialiseringen var byggandet av järnvägar. I Sverige började man bygga järnväg på 1850-talet. I och med att järnvägarna byggdes kunde andra industrier växa fram. Ett exempel på det var verkstadsindustrin för maskintill verkning, som utvecklades på 1870-talet. Med tiden blev verkstadsindustrin alltmer specialiserad och industrier kunde växa upp baserade på nya uppfinningar. Exempel på sådana uppfinningar är Sven Wingquists kullager (SKF) och Gustaf Daléns gasackumulator (AGA). Dessa är två exempel på kreativa uppfinnare och entreprenörer som startade framgångsrika teknikföretag som gett jobb och välstånd till Sverige och som också förändrat världen. Utvecklingen från bondesamhälle till välfärdsland möjliggjordes också av ekonomiska reformer som gjorde det lättare att driva företag och att köpa och sälja varor både i Sverige och utomlands. Hur tror ni att det såg ut i Sverige i början av 1800-talet? Ange några orsaker till att Sverige kunde utvecklas som det gjorde? 035

36 ELEVMATERIAL 3 VÄLJ UT OCH ARBETA MED EN ENTREPRENÖR Arbeta i grupp. Välj ut någon av följande entreprenörer och arbeta med de tillhörande frågorna. Ni kommer att behöva söka information på nätet. Förbered för eventuell presentation och diskussion. Sven Wingqvist, Kullager Ruben Rausing, Tetra Pak Per Uddén, Permobil Gustav de Laval, Separatorn Information om ovanstående och många fler entreprenörer och innovatörer hittar ni här eller via länken: på företagsamheten.se Vad gjorde att deras uppfinningar blev framgångsrika? Hur påverkades det samhälle de levde i av deras uppfinningar? Hur påverkades Sverige? Används deras uppfinningar än idag? SVENSKA INNOVATIONER Kullagret i den form vi känner idag tillskrivs ofta Leonardo da Vinci, även om kullager av trä användes redan av romarna till exempelvis fundament till statyer som skulle vridas. Svenska SKF grundades som ett resultat av Sven Wingquists uppfinning av det flerradiga självreglerande radialkullagret. 036

37 LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 037

38 LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING Tid: minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: NO KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö (teknik). Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (biologi). Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle (fysik). Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle (kemi). CENTRALT INNEHÅLL TEKNIK Teknik, människa, samhälle och miljö Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel. BIOLOGI Natur och samhälle Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. FYSIK Fysiken i naturen och samhället Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. 038

39 KEMI Kemin i vardagen och samhället Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. SYFTE OCH UPPLÄGG I denna lektion får eleverna fundera över vilken påverkan vi människor har på naturen och vår egen hälsa samt vad hållbar utveckling innebär. Eleverna får med hjälp av katalysatorn som case diskutera produktutvecklingscykeln och fundera över hur nya produkter kan påverka miljön positivt. Vinden började användas som energikälla tidigt. Redan före Kristus hade egyptierna segel på sina papyrusbåtar i Nilen, och väderkvarnar var i bruk på 900-talet i Mellanöstern. 039

40 ELEVMATERIAL ARBETSMATERIAL 1 SYFTE OCH UPPLÄGG I denna lektion kommer ni att få fundera över vilken påverkan vi människor har på naturen och vår egen hälsa samt vad hållbar utveckling innebär. Ni får med hjälp av katalysatorn som case diskutera produktutvecklingscykeln och fundera över hur nya produkter kan påverka miljön positivt. 2 HÅLLBAR UTVECKLING Läs texten nedan och svara på de tillhörande frågorna. Den vanligaste definitionen av hållbar utveckling är: En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Man kan dela upp begreppet hållbar utveckling i tre delar: 1. Sociala frågor, social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt, stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. 2. Ekonomi, ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt och att ekonomisk tillväxt sker på ett sätt som inte äventyrar kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. 3. Miljö, ekologisk hållbarhet handlar om en långsiktig investering i både miljö och människors hälsa. Samhället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål. Beskriv med egna ord vad hållbar utveckling konkret betyder. På vilka sätt kan teknikföretag påverka och bidra till en hållbar utveckling? Diskutera gärna utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. 040

41 ELEVMATERIAL 3 KATALYSATORN: ETT CASE Arbeta med texten nedan och tillhörande frågor. Förbered er även på att diskutera uppgiften i helklass. Ni kommer att behöva tillgång till internet för att besvara vissa av frågorna. Hållbar utveckling är en fråga som företag måste ta hänsyn till idag. På teknik - företag jobbar en mängd ingenjörer med att fundera över vilken påverkan olika produkter har på miljön, vilka material som är skonsamma och om man kan göra nya produkter som är ännu mildare mot miljön. En annan viktig aspekt som företagen måste tänka på är vilka utsläpp de gör. Ett exempel på teknik som har haft stor betydelse för hållbar utveckling världen över är katalysatorn. Sedan slutet av 1980-talet har alla nyproducerade bilar som säljs i Sverige en katalysator som renar avgaserna från bilarna med procent jämfört med samma motor utan katalysator. Vilket ansvar tycker ni att företag har för en hållbar utveckling? Vad är en katalysator? Hur fungerar den i bilar? Varför uppfanns katalysatorn? Utgå från produktutvecklingscykeln och diskutera behov, funktion, design, produktion och försäljning. Kan ni komma på andra lösningar på transporter som uppfyller de olika delarna av hållbar utveckling? BEHOV FUNKTION FÖRSÄLJNING DESIGN Många ingenjörsföretag eller teknikföretag använder något som kallas produkt utvecklingscykeln. Det är en förenklad process över hur en i ngenjör arbetar, men ger en konkretiserad bild av hur man jobbar på ett teknik företag och är en bra grund för arbetet med ingenjörsuppdragen. PRODUKTION 041

42 LEKTION 7: INGENJÖREN OCH MATEMATIKEN 042

43 LEKTION 7: INGENJÖREN OCH MATEMATIKEN Tid: 60 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: MA KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar (teknik). Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder (matematik). Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser (matematik). CENTRALT INNEHÅLL TEKNIK Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. MATEMATIK Geometri Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta. Problemlösning Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden. 043

44 SYFTE OCH UPPLÄGG I denna lektion får eleverna en bild av hur matematiken kan användas i vardagen. Genom att arbeta med att konstruera en brevlåda får de använda matematik på ett konkret sätt och pröva på hur det är att arbeta i ett projekt. Du kan läsa mer om uppgiften i det tillhörande arbetsmaterialet. 044

45 ELEVMATERIAL ARBETSMATERIAL 1 SYFTE OCH UPPLÄGG I denna lektion kommer ni få en bild av hur matematiken kan tillämpas i vardagen. Genom att konstruera brevlådor får ni arbeta med matematik på ett konkret sätt och pröva på hur det är att arbeta i ett projekt. 2 MATEMATIK I VARDAGEN Diskussion i helklass: Använder du någon matematik i vardagen? Ge exempel. Fundera över om det används matematik för att till exempel göra en tvättmaskin? En bil? En mobiltelefon? Varför tror du att matematik behövs? 045

46 LÄRARMATERIAL 3 DESIGN OCH PRODUKTION AV EN BREVLÅDA Gemensam genomgång av uppgiften. I den här uppgiften får ni i era projektgrupper beräkna en brevlådas volym och area av lådans olika delar. Ni ska sedan beräkna hur mycket material som går åt och välja material efter parametrarna; miljövänligt, billigt och hållbart. Ni ska även ta reda på priset på olika material och efter era tidigare beräkningar av åtgång på material, beräkna vad det kostar att tillverka brevlådan. Arbeta med hjälp av kopieringsunderlaget Design och produktion av en brevlåda. Förbered er för en avslutande diskussion i helklass. DEN SVENSKA BREVLÅDAN De första svenska brevlådorna infördes Det var den dåvarande kungen som den 7 mars 1835 gav ut en tryckt kungörelse angående villkoren för brevs befordran med ångfartyg, seglande fartyg och diligenser. Nycklar till brevlådan skulle förvarades hos berörda postkontor. 046

47 ELEVMATERIAL KOPIERINGSUNDERLAG DESIGN OCH PRODUKTION AV EN BREVLÅDA 1. Vilken form ska brevlådan ha? Rätblock Kub 2. Hur stor behöver brevlådan vara? Ta reda på vilken formel som behövs för att beräkna volym för den form du valt på brevlådan. Tänk på att det ska få plats brev och tidningar i den. Beräkning och svar: 3. Hur mycket material behövs? Ta reda på vilken formel som behövs för att beräkna area av brevlådans sidor. Beräkning och svar: 4. Vilket material ska brevlådan tillverkas av? Trä Plåt Plast 5. Motivering till valet: Ta hänsyn till vad det kostar, hur miljövänligt det är och hur det håller för väder och vind. 047

48 ELEVMATERIAL 4 AVSLUTANDE DISKUSSION Diskutera gruppernas uppgifter: Vad tyckte ni om uppgiften? Vad var enkelt? Vad var svårt? Vad tror ni att ni kan använda er av för kunskaper som ni lärt er under lektionerna, när ni börjar med era ingenjörsuppdrag? 048

49 ELEVMATERIAL ATT LÖSA INGENJÖRSUPPDRAGEN Tid: 3-5 timmar Upplägg: Låt eleverna arbeta med ingenjörsuppdragen i de grupper om 4-5 personer som bildades när ni arbetade med lektionerna. Grupperna ska nu välja ett ingenjörsuppdrag med hjälp av de filmer och uppdrag som ni hittar på problemlosarna.nu under Ingenjörsuppdrag. Det är viktigt att grupperna väljer ett uppdrag som de tycker känns intressant och spännande. Att komma igång: Ett bra sätt att komma igång med uppdragen är att använda produktutvecklingscykeln. Med hjälp av den kan ni fundera över olika aspekter på er lösning och se till att ni tänker på vilket behovet av er lösning är, vilken funktion den ska ha och så vidare. Gå gärna tillbaka och se vad ni gjorde i lektion 2. Ett annat bra tips är att läsa på om företaget och deras produkter eller tjänster på deras hemsida. Rättigheterna till de idéer och resultat i övrigt som en elev presenterar tillkommer eleven och får inte utnyttjas av medverkande företag med mindre än att särskilt avtal träffas med eleven. Patent Patent är en ensamrätt att utnyttja en uppfinning: ingen annan får tillverka, sälja eller importera den utan att patentägaren har gett tillstånd. För att din uppfinning ska gå att patentera måste den uppfylla vissa villkor. Uppfinningen ska vara ny, ha uppfinningshöjd och kunna tillgodogöras industriellt. Källa: Patent- och registreringsverket 049

50 KOPPLING TILL KURSPLANER Förmågor som tränas under ingenjörsuppdragen Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion (teknik). Identifiera problem som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar (teknik). Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö (teknik). Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken förändras över tid (teknik). Formulera sig och kommunicera i tal och skrift (svenska). Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang (svenska). Söka information från olika källor och värdera dessa (svenska). Beroende på ingenjörsuppdragens karaktär kan uppdragen även behandla följande syften ur kursplanen: Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar (samhällskunskap). Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet (samhällskunskap). Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder (matematik). Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser (matematik). Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (biologi). Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle (fysik). Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle (kemi). ATT REDOVISA LÖSNING PÅ INGENJÖRSUPPDRAGEN REDOVISA LÖSNING PÅ INGENJÖRSUPPDRAG (1-3 TIMMAR) När eleverna har jobbat med att hitta lösningar på de olika ingenjörsuppdragen är det dags att visa upp vad de har kommit fram till. Det görs genom att eleverna spelar in en kort film på max 3 minuter där de berättar om sin lösning och visar upp vad de har kommit fram till. Filmen lägger du sedan ut på klassens egen sida på Problemlösarnas hemsida. 050

51 ANMÄL DIN KLASS OCH LADDA UPP ERT BIDRAG Var med och tävla i Årets Problemlösare. Registrera din klass (eller logga in) och ladda upp ert lösningsförslag på problemlösarna.nu. Du registrerar dig via knappen nedan. Du kommer att få välja ett användarnamn och lösenord, samt uppge namn, e-postadress, skolans namn med mera. Följ sedan anvisningarna steg för steg för att slutföra registreringen. När du är registrerad kan du gå in och ladda upp elevernas lösningsförslag via knappen Ladda upp lösning. Glöm inte att filmen måste ha laddats upp på Youtube innan de kan läggas upp på Problemlösarnas webbplats. VAD HÄNDER NU? Teknikföretagens jury tittar på alla bidrag och utser förstapristagare, andrapristagare och tredjepristagare i kategorierna: Bästa film Mest framtidspotential i lösningen Mest innovativa lösning Alla företag som är med har också möjlighet att titta på lösningarna som gäller just deras uppdrag och komma med feedback själva till eleverna. 051