Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.

Transkript

1 NYA TEKNIKBOKEN Lärarhandledning I takt med att tekniken blivit allt mer komplicerad ställs högre krav på vårt tekniska kunnande i vardags- och arbetslivet. Många samhällsfrågor är också direkt knutna till den tekniska utvecklingen. Dessutom ger en teknisk eftergymnasial utbildning oftast stora möjligheter och valfrihet på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att synliggöra tekniken i vår vardag och visa hur miljö, levnadsstandard och samhällsutveckling påverkas av den tekniska utvecklingen. Dessutom är det viktigt för vårt fortsatta välstånd att tekniska yrken kan attrahera ungdomar och lockar ett stort antal att välja en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning. Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9. Särskilt första kapitlet ger exempel och beskrivningar av vardagliga tekniska lösningar. Här visas på samband mellan olika konstruktionslösningar samt hur de påverkar vårt dagliga liv. Från dessa utgångspunkter både vidgar och fördjupar boken perspektiven. Eleverna får tränga djupare in i olika teknikområden samtidigt som dessa områdens påverkas på samhälle och individ tydliggörs. I flera fall kopplas grundläggande fysiska principer till avancerad teknik, så att eleverna lättare ska förstå tekniken bakom en modern uppfinning eller företeelse. Ett av läroplanens mål är att eleverna ska få insikter i hur tekniken utvecklas och vilka drivkrafterna för denna utveckling kan vara. Detta diskuteras inte minst i kapitel 2 och 9, men ingår också som korta teknikhistoriska berättelser i andra delar av boken. Norbert Andersson 1/6

2 Bokens illustrationer är av två slag. Dels enkla principskisser och dels avancerad nyhetsgrafik som åskådliggör komplicerade tekniska processer. Särskilt de senare kan utgöra grunden för hela lektioner eftersom de utgör en förtätad och visualiserad information på hög nivå. Sist, men inte minst, är bokens syfte att väcka elevernas intresse för tekniska frågor och tekniska yrken. Det görs bland annat med hjälp av intervjuer och reportage där människor och arbetsliv lyfts fram på ett intresseväckande sätt. Teknikboken har sin logiska fortsättning på webbplatsen som innehåller uppdateringar, presentationer, övningar och experiment. Boken består av tre självständiga delar. Den första delen beskriver tekniken inom olika delar av samhälle och näringsliv. Därefter följer en presentation av unga människor som arbetar med teknik. Detta avsnitt ger en inblick i olika tekniska yrken. Sista delen av boken utgörs av betalda presentationer, skrivna av företag och intressegrupper. Presentationerna ska naturligtvis läsas med kritiska ögon, men är samtidigt viktiga utgångspunkter för diskussioner om teknikens och teknikernas roll i näringsliv och samhälle. Det är presentationerna som finansierar Nya Teknikboken. Norbert Andersson 2/6

3 Boken kapitel för kapitel 1. Inledning som tar sin utgångspunkt i elevernas vardag, visar på hur tekniken finns omkring oss och vidgar perspektivet ut mot hela samhället och vitala samhällsfunktioner. Här ställs också frågan vad som driver teknikutvecklingen. A. Fler exempel på teknik som vi är beroende av varje dag. B. Finns det exempel på teknik som vi skulle kunna klara oss utan? C. Om eleverna får välja vilka nya tekniska innovationer eller uppfinningar skulle de vilja se? 2. Mekanik, maskiner och industri hänger ihop. Kapitlet ger exempel på svensk basindustri och hur den har utvecklats från tekniska uppfinningar. A. Kapitlet ger exempel på konstruktioner som bygger på att arbete är lika med kraft gånger sträcka. Finns det fler exempel, gärna ur vardagen? B. Sverige har flera stora tillverkare av fordon, vad betyder det för utvecklingen av både samhälle och teknik? C. Om eleverna själva får fantisera kring en miljövänlig bil hur skulle en sådan se ut/vara konstruerad? 3. Även om hus, broar och vägar har utvecklats under tusentals år bygger de på några grundläggande principer för och val av material. Sista delen av kapitlet (Byggindustrin 2020) är byggindustrins egen bild av sin utveckling under senare år. A. Låt eleverna beskriva hur de hus som de bor i (alternativt skolbyggnaderna) är konstruerade (materialval etc). B. Citybanan är ett av våra största infrastrukturprojekt. Vilka andra känner eleverna till och vad är deras uppfattning av nyttan med dessa projekt? Norbert Andersson 3/6

4 C. Ger avsnitt Byggindustrin 2020 en lockande bild av byggindustrin? Stämmer den med elevernas egen uppfattning? 4. Energi, el och miljö är våra kanske viktigaste samhällsfrågor. Kapitlet visar hur all energi i grunden har samma källa och hur vi omvandlar och tillgodogör oss denna energi på olika sätt. A. Växthuseffekten anses allmänt vara den största miljöfaran. Vad talar för och emot att så är fallet? B. Kärnkraft är en ständigt kontroversiell fråga. Vad är elevernas uppfattning om kärnkraftens för- och nackdelar? C. Vad kan man själv göra för att minska energiförbrukningen? I skolan, i hemmet eller på andra håll? 5. IT-sektorn är den snabbast växande inom näringslivet och utvecklingen går allt fortare. Kapitlet ger grundläggande förklaringar till dator- och telekomtekniken. A. Hur skulle samhället se ut om det inte fanns några datorer? B. Diskutera gärna hur mobiltelefonerna har utvecklats och hur det har påverkat elevernas vardag. C. Hur ser smarta telefoner ut om fem år? Vilka funktioner vill man se, som inte finns i dag? 6. Design uppfattas av många som att det främst har med utseende att göra. I det här kapitlet visar vi hur industridesignern är med redan från början och påverkar utvecklingen av nya produkter. Kapitlet ger också förklaring till varför produkter och tjänster ser ut som de gör. A. Hur viktigt är varumärket när vi väljer kläder, mobiltelefon eller andra produkter/tjänster? Norbert Andersson 4/6

5 B. Vad är det i en produkt (exempelvis en bil eller någon annan produkt) som gör att man absolut vill ha den produkten? C. Diskutera gärna hur behov skapas och om det är bra eller dåligt att vi konsumerar mycket prylar. 7. Läkemedel bygger ofta på avancerad teknik, som också får användning på annat håll som jordbruk (bioteknik) och tillverkningsindustrin (nanoteknik). A. Finns det nyttiga växter, örter eller frukter som kan ersätta mediciner? B. Att ändra i växters och djurs arvsmassa är kontroversiellt inom flera områden. Hur ska man väga för- och nackdelar? C. Nanotekniken är särskilt spännande. Kan eleverna ge fler exempel på produkter som utnyttjar nano? 8. Industriprocesser är något som eleverna sällan kommer i kontakt med, förrän de kommer ut i arbetslivet eller möjligen besöker en fabrik. I det här kapitlet förklaras begrepp som processindustri och automatisering. A. Förutom pappers- och massaindustrin, vilka andra processindustrier har vi i Sverige? B. Reglerteknik finns inom alla delar av samhället. Kan eleverna ge exempel på reglerteknik i skolsalen/hemmet? C. Industrirobotar och automatisering gör att människor ersätts av maskiner. Upplever eleverna detta som ett hot eller som något positivt? Norbert Andersson 5/6

6 9. Fordon är småtråkigt ord för något som vi alla har en relation till, allt från cyklar och kärror till bilar, flygplan och rymdraketer. Det här kapitlet berättar om utvecklingen och visar på orsakssammanhang. A. Trots att tekniken utvecklas snabbt använder vi fortfarande ganska gamla uppfinningar när vi tar oss fram (cykel, tåg, bilar). Vad kan det bero på? B. De flesta som arbetar med bilar, tåg och flyg är män varför är det så? C. Rymden har alltid lockat människornas fantasi. Har eleverna egna föreställningar om månbaser, rymdskepp, framtida bosättningar i rymden eller kanske liv på andra planeter. Norbert Andersson 6/6