CVL Sandviken Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 CVL Sandviken Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Vår vision: På CVL ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande Planen gäller från Planen gäller till Ansvarig för planen Mats Berglund, rektor 1

2 Innehåll Följande dokument ligger till grund för vår plan mot diskriminering och kränkande. 3 Diskrimineringsgrunder... 3 Elevernas delaktighet... 3 Personalens delaktighet... 3 Kartläggning... 8 Rutin för akuta situationer Bilaga 1. Definitioner och begrepp Bilaga 2. Aktuella bestämmelser Bilaga 3 Husmodelskartläggningen Bilaga 4 Doftpolicy

3 Följande dokument ligger till grund för vår plan mot diskriminering och kränkande Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 1 Denna förordning tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (2010:800). Förordning (2011:681). 2 En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2011:681). Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Se bilaga 1 och 2. Diskrimineringsgrunder En elev kan känna sig missgynnad eller kränkt av många olika skäl. För att det ska kallas diskriminering eller trakasserier måste det finnas ett samband med någon av de diskrimineringsgrunder som skyddas i lag. De diskrimineringsgrunder som skyddas i lag är: kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Elevernas delaktighet Delaktighet från elever görs via elevenkäter varje år. Frågor kring kränkning, diskriminering, trygghet och trivsel finns med i enkäterna. Via elevrådet/elevforum finns tillfälle att även framföra åsikter och synpunkter gällande verksamheten. Under året har en kartläggning genomförts Vi har använt oss av Husmodellen från DO. Det är en konkret och praktisk granskningsmetod där man tittar på verksamheten genom att hitta problem- och riskområden i verksamheten. Eftersom vi är en vuxenutbildning så är det inte aktuellt med vårdnadshavarnas delaktighet. Personalens delaktighet All personal deltar i upprättandet av plan mot diskriminering och kränkande Vid CVL finns en likabehandlingsgrupp (kallas LBG) som arbetar för att planen upprätthålls. Gruppen har också rutiner hur ärenden ska hanteras. 3

4 LBG sammankallas vid behov då åtgärder måste vidtas efter att någon påtalat att kränkande behandling förekommit. Två lärare som ingår i likabehandlingsgruppen har varit på en utbildningsdag om Introduktion till diskrimineringslagen. Kursen hölls på DO i Stockholm den 7 november Personal som ingår i LBG: Mats Berglund, rektor Pernilla Blom, lärare Sara Hartung, lärare Eric Lundkvist, lärare Rektor leder gruppens arbete och fördelar uppgifter inom gruppen. Inom gruppen utses en pressansvarig samt en dokumentationsansvarig. Förankring av plan mot diskriminering och kränkande behandling skall vara känd av personal samt elever vid CVL. Deltagarna får planen då man påbörjar sina studier vid CVL; den presenteras för nya kursdeltagare vid gemensamma introduktionsträffar vid kursstart, eller för enstaka deltagare om starten sker på sådant sätt. Vid dessa träffar samtalar man också kring de grundläggande värderingar som gäller för skolan. Lärarna integrerar värdegrundsarbetet i den dagliga verksamheten med eleverna. Planen finns lättillgänglig i CVL:s lokaler, på lärplattformen Fronter samt är tillgänglig via hemsidan. Utvärdering Förra årets plan har utvärderats och uppmärksammat i likabehandlingsgruppen, i personalgruppen, APT (arbetsplatsträffar) via kvalitetsredovisningen, arbetslagsmöten samt elevråd Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Skolledning, personal, elever Under året har vi uppmärksammat religionsfrihet genom utställning och informationsblad. Både elever och personal har tittat på utställningen och skrivit i boken som var en del av utställningen. Det fungerade mycket bra och religionsfrågor lyftes på skolan. Utifrån förra läsårets fördjupade läsning kring jämställdhet och genus har personalen fått ett tydligare förhållningssätt kring ämnet. I det dagliga arbetet har personalen återkommande samtal med elever kring frågor om kön och jämställdhet. Det har nu blivit en naturlig del under lektioner att diskutera och samtala om dessa frågor när de dyker upp i undervisningen. Personalen har nu en större beredskap att ta upp dessa frågor med eleverna. Under året har det kommit upp ärenden till likabehandlingsgruppen, elevrådet och vid kartläggningen som är kopplade till kränkning utifrån kön. Denna fråga måste vi arbeta vidare med under läsåret Vi har arbetat med frågor kring vår doftpolicy, dvs. förbudet mot parfymer och rakvatten, genom information och med samtal med eleverna men det fungerar fortfarande dåligt. Organisationen följer inte skolans doftpolicy. Under året har det kommit fram vid kartläggningen att det finns elever som inte kan studera på CVL p.g.a. överkänslighet mot dofter. Denna fråga måste vi arbeta vidare med under läsåret Anpassning av lokaler samt schema för att elever med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att studera vid CVL har under året genomförts. Lektioner hålls nu på nedre våningen och möbleringen i salar är anpassade till elever med funktionshinder. 4

5 Specialpedagogiskt centrum har under året utarbetat nya rutiner för att elever som är i behov av stöd/särskilt stöd i större utsträckning ska uppmärksammas och få det stöd som de behöver för att uppnå kunskapskraven i sina kurser. Årets plan ska utvärderas genom: Enkäter som genomförs två gånger om året Genom diskussioner med elevrådet/elev forum utifrån resultaten och hur de tycker att planen har fungerat I samband med kartläggning i maj 2015 Skolledning och personal diskuterar och utvärderar planen vid en utvecklingsdag i augusti 2015 Årets plan ska utvärderas senast Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor Främja likabehandling utifrån kön Mål och uppföljning: Vid CVL ska ingen uppleva kränkning utifrån sitt kön. Uppföljning sker via enkäter som genomförs två gånger om året samt genom husmodellen. Insats: I kurserna Etik och människans livsvillkor, Svenska som andraspråk grund, Samhällskunskap och Svenska grund arbetas det med olika teman som handlar om området kön. Rektor samt personal Främja likabehandling utifrån könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning: Vid CVL ska ingen uppleva kränkning utifrån sin könsidentitet eller könsuttryck Uppföljning sker via enkäter som genomförs två gånger om året samt genom husmodellen. Insats: Personal vid CVL Rektor 5

6 Främja likabehandling för etnisk tillhörighet Mål och uppföljning: CVL har nolltolerans mot etniska trakasserier. Uppföljning sker via enkäter som genomförs två gånger om året samt genom husmodellen. Insats: På lektionstid talas svenska med undantag för lektioner på engelska. Rektor och lärare. Främja likabehandling för religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning: Elever skall förstå att alla behandlas lika oavsett religion eller annan trosuppfattning. Eleven ska förstå vikten av religionsfrihet och att undervisningen är icke-konfessionell. Insats: Personal Rektor Främja likabehandling för funktionsnedsättning Mål och uppföljning: Öka förståelse hos eleverna för personer med funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättning ska ges samma möjligheter att studera. Nolltolerans mot bruket av starka dofter i CVL:s lokaler. Insats: behandling Doftpolicyn dvs. förbudet mot parfymer och rakvatten (se bilaga 4) uppmärksammas och följs upp vid gemensamma personalträffar, elevråd/elevforum samt vid kursstarter. Lärare informerar kontinuerligt eleverna om doftpolicyn. Via Fronter, informationstavlan och uppsatt skriftlig information informeras det om doftpolicy. 6

7 På en arbetsplatsträff under kommande år ska vi diskutera och komma fram till en samsyn på doftpolicyn. Samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärare samt speciallärare för att uppmärksamma elever med behov av särskilt stöd. Anpassning av lokaler samt schema för att funktionshindrade ska ha möjlighet att studera vid CVL. Schemaansvarig genomför förändringar vid behov. Personal Rektor Främja likabehandling utifrån sexuell läggning Mål och uppföljning: Elever skall förstå att alla behandlas lika oavsett sexuell läggning Insats: Personal Rektor Främja likabehandling utifrån ålder Mål och uppföljning: Elever skall förstå att alla behandlas lika oavsett ålder Insats: Lärare skall under året vid två tillfällen särskilt uppmärksamma plan mot diskriminering och kränkande Personal Rektor 7

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder: Elevenkäter två gånger per år. Likabehandlingsgrupp som är känd och aktiv. Elevråd/elevforum minst tre per halvår. Rutin för incidentrapportering. En kartläggning enligt husmodellen ska ske under året. Där ska samtliga personalgrupper i skolans lokaler finnas representerade. Mötet leds av rektor. Områden som berörs i kartläggningen: Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen: Eleverna har besvarat elevenkäter. Eleverna har informerat personal om vissa problem. Elever deltog även i husmodellskartläggningen. Se bilaga 3 Hur personalen har involverats i kartläggningen: Personalen har involverats genom diskussion i grupp under utvecklingsdagarna då arbete med plan mot diskriminering och kränkande behandling har utformats. Personalen har även deltagit i husmodellkartläggningen. Resultat och analys: Likabehandlingsgruppen har under året arbetat med åtta olika fall angående kränkning/diskriminering av elever. Fem av fallen går att koppla till kränkning utifrån kön. Under kartläggningsmötet kom åtta fall upp där elever har upplevt kränkning/diskriminering. Fyra av dessa går att koppla till diskrimineringsgrunderna. En elev upplever sig utanför när eleven är i en stor grupp där många talar ett språk som eleven inte förstår vilket innebär kränkning utifrån etnicitet. En elev upplever obehag när en manlig elev inte respekterar en kvinnlig lärare på grund av att hon är kvinna vilket innebär kränkning utifrån kön. En elev blir kallad omogen i klassrummet vilket innebär kränkning utifrån ålder. På grund av starka dofter på skolan så finns det två personer som inte kan studera på CVL på grund av överkänslighet mot dofter vilket innebär kränkning utifrån funktionsnedsättning. Vid elevrådsmöten under året har problematiken kring olika allergier och överkänslighet diskuterats. De närvarande pratar kring problemet med allergier och överkänslighet mot livsmedel, parfym, rakvatten vilket innebär diskriminering utifrån funktionsnedsättning. Under året har vi arbetat med olika åtgärder för att motverka diskriminering och kränkande Vi har skapat en större förståelse för olika religioner och personalen har nu en större kunskap och förståelse för olika religioner. Arbetet med likabehandling utifrån kön går vidare på skolan. Vi har diskuterat frågor om kön på personalmöten och vi arbetar med dessa frågor med 8

9 eleverna på lektioner. Detta arbete räcker inte eftersom det har kommit anmälningar till likabehandlingsgruppen och vid kartläggningen som gäller kränkning utifrån kön. Detta arbete får vi fortsätta med läsåret Vi har arbetat med att skapa ett klimat på skolan som ger elever med funktionsnedsättningar möjlighet att studera på CVL. Vi har lyckats bra med att anpassa undervisningen till elever med funktionsnedsättning men vi har fortfarande stora problem med miljöarbetet. De finns elever som inte kan studera här p.g.a. överkänslighet mot dofter. Detta arbete får vi fortsätta med läsåret Förebyggande åtgärder Att motverka förekomsten av trakasserier på grund av kön Kartläggningen visar: En elev upplever obehag när en manlig elev inte respekterar en kvinnlig lärare på grund av att hon är kvinna. Likabehandlingsgruppen har under året arbetat med åtta olika fall angående kränkning/diskriminering av elever. Fem av fallen går att koppla till kränkning utifrån kön. Åtgärder: I kurserna Etik och människans livsvillkor, Svenska som andraspråk grund, Samhällskunskap, Svenska grund och Historia arbetas det med olika teman som handlar om området kön Lärare skall under året vid två tillfällen särskilt uppmärksamma plan mot diskriminering och kränkande Skolledning och lärare Att motverka förekomsten av trakasserier utifrån ålder Kartläggningen visar: En elev blir kallad omogen i klassrummet. Mål: Det skall inte förekomma att elever inte blir lika behandlade utifrån sin ålder i verksamheten. Åtgärder: Lärare skall under året vid två tillfällen särskilt uppmärksamma plan mot diskriminering och kränkande Skolledning och lärare 9

10 Att motverka förekomsten av trakasserier utifrån funktionsnedsättning Kartläggningen visar: På grund av starka dofter på skolan så finns det två personer som inte kan studera på CVL på grund av överkänslighet mot dofter. Vid elevrådsmöten under året har problematiken kring olika allergier och överkänslighet diskuterats. De närvarande pratar kring problemet med allergier och överkänslighet mot livsmedel, parfym, rakvatten. Mål: Det skall inte förekomma att elever med funktionsnedsättning inte ges samma möjligheter att studera på CVL. Alla ska kunna vistas i skolans lokaler utan att riskera hälsan. Åtgärder: Lärarna informerar eleverna kontinuerligt om förbudet mot dofter på skolan. behandling Doftpolicyn dvs. förbudet mot parfymer och rakvatten (se bilaga 4) uppmärksammas och följs upp vid gemensamma personalträffar, elevråd samt vid kursstarter. Via Fronter, informationstavlan och uppsatt skriftlig information informeras det om doftpolicy. På en arbetsplatsträff under kommande år ska vi diskutera och komma fram till en samsyn på doftpolicyn. Samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärare samt speciallärare för att uppmärksamma elever med behov av särskilt stöd. Anpassning av lokaler samt schema för att elever med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att studera vid CVL. Schemaansvarig genomför förändringar vid behov. Lärare skall under året vid två tillfällen särskilt uppmärksamma plan mot diskriminering och kränkande Skolledning och lärare Att motverka förekomsten av trakasserier utifrån estnisk tillhörighet Kartläggningen visar: En elev upplever sig utanför när eleven är i en stor grupp och många talar ett språk som eleven inte förstår. Mål Det skall inte förekomma att elever inte blir lika behandlade utifrån etnisk tillhörighet i verksamheten. Åtgärder: 10

11 Lärare skall under året vid två tillfällen särskilt uppmärksamma plan mot diskriminering och kränkande På lektionstid talas svenska med undantag för lektioner på engelska. Skolledning och lärare Rutin för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling vid CVL i Sandviken. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal skall kunna ta emot ett ärende och se till att det hamnar hos någon i likabehandlingsgruppen. Stående punkt på elevråd/elevforum och arbetslag. Uppföljning av enkätsvar från elever 1 ggr/år Eleverna uppmanas att vid missförhållanden kontakta någon personal de har förtroende för. Följa upp eventuella signaler om trakasserier och kränkande behandling vid samtal med elever. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till. All personal kan ta emot anmälan. Rutin för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever. Arbetsgång vid fall av kränkande art: 1. Fall uppdagas. 2. Anmälan till LBG. 3. LBG sammankallas av den som mottagit anmälan. 4. LBG samlar in nödvändig information i ärendet. 5. Rektor i samråd med LBG beslutar om åtgärder. 6. Uppföljning av rektor som kontaktar berörda elever inom en månad eller delegerar till någon annan i personalgruppen. Rutin för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: Rektorsärende 1. Eleven anmäler till rektor eller till någon i personalen som kontaktar rektor. 2. Rektorer har samtal med berörda var för sig. 3. Rektorer på CVL samråder och beslutar lämpliga åtgärder i samråd med personalsekreterare på Kunskapsförvaltningen. 4. Uppföljning av rektor/personalsekreterare. Om ärendet gäller rektor tas ärendet emot av LBG som lämnar ärendet vidare till personalsekreterare på Kunskapsförvaltningen för utredning. Uppföljning av rektor/personalsekreterare. 11

12 Rutiner för uppföljning: Ärenden följs upp vid kommande träff i LBG (Likabehandlingsgruppen) Om ärendet gäller personal sker uppföljning på Kunskapsförvaltningen. Personalsekreteraren ansvarar för denna. Rutiner för dokumentation: Alla åtgärder och beslut som vidtas och fattas, vid misstanke om kränkande behandling, skall dokumenteras av rektor. Handlingarna är inte att betraktas som offentliga då det handlar om enskilda personer. Ansvarsförhållande: Rektor leder gruppens arbete och fördelar uppgifter inom gruppen. Inom gruppen utses en pressansvarig samt en dokumentationsansvarig (rektor). Bilaga 1. Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 12

13 Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. Bilaga 2. Aktuella bestämmelser Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. 13

14 Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Bilaga 3 Husmodellskartläggningen Resultat av kartläggning för att upptäcka risker och diskriminering på skolan och för att främja och förebygga ett gott klimat på skolan Närvarande: Mats Berglund rektor, Pernilla Byström lärare, Sara Hartung lärare, Gun Parling-Jernberg lärare, Lena Bohman lärare, Linda Sjöstrand lärare/spc, Jonas Holmstén lärare, Pia Olsson syv, Helena Lundsäter lokalvårdare samt 13 elever från CVL som läser SFI, grundläggande kurser eller gymnasiala kurser. 14

15 Först hade vi en genomgång av diskrimineringslagen och då särskilt de sju områden som omfattas av diskrimineringslagen (kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder). Vi gick därefter igenom fem frågeställningar som skulle diskuteras och delade upp oss i fyra blandade grupper med elever och personal för vidare diskussioner. Under dessa diskussioner antecknade grupperna åsikter som kom fram och skrev ned dessa på lappar som redovisades i slutet av kartläggningen för hela stora gruppen. Nedan följer en redovisning av de åsikter som kom fram i grupperna: Nuläge: Förekommer kränkningar på skolan? Hur ofta? Märker ni något? Vad? Under en lektion har elever upplevt att lärare har behandlat elever på olika sätt på ett orättvist sätt. Vid ett lektionstillfälle blev en elev kränkt av en annan elev under en redovisning. Eleven blev ifrågasatt och bemött med kränkande ord. En elev upplever sig utanför när eleven är i en stor grupp och många talar ett språk som eleven inte förstår. En manlig elev respekterar inte en kvinnlig lärare på grund av att hon är kvinna. Kränkande skriftliga meddelanden på toaletter om en person på skolan. En elev blir kallad omogen i klassrummet. På grund av starka dofter på skolan så finns det två personer som inte kan studera på CVL på grund av allergi. En elevrådsrepresentant blev ifrågasatt när representanten informerade om elevrådet i en klass och upplevde sig kränkt. Det förekommer att elever kränker varandra med ord när man diskuterar politiska åsikter. Vad är bra på skolan? Bra personal och elever på skolan. Positivt att städpersonalen hälsar på elever. Städpersonalen gör ett bra jobb och det är en ren miljö på skolan. Bra med språkcaféet eftersom man får förståelse för andra kulturer. Positivt med fotbollsturneringar för eleverna på skolan. Här finns möjlighet att möta olika kulturer. Bra ljusa och rena lokaler, grupper och kamrater. Lärarna på skolan behandlar alla elever på lika villkor. Positivt med blandade åldrar i grupperna, då kan man byta erfarenheter med varandra. Som invandrare får man lära sig om den svenska kulturen och sociala koder på lektionerna. Eleverna har möjlighet att påverka lektionerna. Bra samspel och respekt mellan lärare och elever. 15

16 Vad kan förbättras? Större respekt för varandra i cafeterian och visa hänsyn. Större respekt för skolans regler, exempelvis doftpolicyn. Platsen där man får röka vid skolan är en riskzon för kränkningar. Information från elevrådet ska finnas mer tillgängligt. Hur främjar (stärker, stimulerar) vi likabehandling? Vad kan vi förbättra? Lärare fortsätter med att sprida ett bra klassrumsklimat där alla elever får/har samma möjligheter att utvecklas. Bra information om likabehandling från lärarna till eleverna. Genom elevenkäten får eleverna fundera över hur vi behandlar varandra i skolan. Likabehandlingsplanerna läggs ut på bloggar och hemsidan, på olika språk. Ta upp olika religioner på olika sätt i skolan för att få ökad förståelse. Jobba med kulturer i skolan för bättre förståelse för varandra. Lektioner med likabehandlingstema är bra. Inte för många elever i klasserna. Regelbunden information om doftpolicyn på skolan. Diskutera trivselfrågor på lektioner för att öka förståelse för varandra. Hur förebygger vi så att inte diskriminering och kränkning sker? Skapa goda forum för lärarna för att diskutera och ventilera situationer så att de får förutsättningar att hålla upp den höga standarden. Att skolan/personalen inte slappnar av och slutar bry sig om lika Fortsätta med det goda jobbet. Skolan ska ha nolltolerans, ingen ska bli kränkt. Alla pratar svenska på lektionerna. Handlingsplan för det fortsatta likabehandlingsarbetet Sammanställning av kartläggningsmötet för likabehandling i maj. Svar från elevenkäter analyseras under maj/juni. Underlaget från kartläggningen och elevenkäterna utgör en grund till nya likabehandlingsplaner. Klart i augusti Bilaga 4 Doftpolicy Policyns syfte Syftet med denna policy är att underlätta tillvaron i CVL:s lokaler för människor som har doftallergier, astma eller annan överkänslighet. I och med policyn förebygger vi negativa hälsoeffekter och symtom som har samband med starka dofter. 16

17 Starka dofter Produkter som det i första hand handlar om är: parfymer, rakvatten och andra kroppsvårdsprodukter med stark doft. vissa rengöringsmedel, blommor och växter samt doftljus m.m. Handlingsplan 1. Personal och elever på skolan ska informeras om vikten av att visa hänsyn och därför inte använda starkt doftande produkter i skolans lokaler. All personal informeras på APT. Vid behov följs informationen upp på arbetslagsmöten etc. Alla nya elever på skolan får information av rektor om policyn vid registreringen. Lärare informerar och diskuterar kontinuerligt i elevgrupperna. Personal har ett ansvar att uppmärksamma, påtala och påminna om någon använder starka dofter. 2. Det ska finnas en tydlig skyltning på skolan. 3. Personal ska kontinuerligt stämma av hur policyn följs. Detta kan ske på elevråd, skyddsrond m.m. 4. Om inte policyn följs, kan personal be berörd person tvätta av sig starkt doftande ämnen. 5. Om inte policyn följs, ska ett individuellt samtal hållas med berörd person. Detta ansvarar rektor för. 17