Bokslut, bokföring och budgetering i kommuner och samkommuner

Transkript

1 Bokslut, bokföring och budgetering i kommuner och samkommuner Rantasipi Tropiclandia, Vasa Sakkunnig Benjamin Strandberg

2 Kommuninformationsprogrammet - Budgetrekommendationen JHS 199 Samband med finansministeriets informationsbehov» Utvecklandet av statistikföringen» Förbättra trovärdigheten» I rätt tid, i tillräckligt stor omfattning och i jämförbar form JHS- rekommendationernas målsättningar bl.a.» Elektronisk kommunikation» Offentliga förvaltningens funktions- och informationsmässiga interoperabilitet Innehåller JHS standarderna, exempelvis:» 192 Kontoplan för kommuner och samkommuner (godkändes )» 199 Budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner (godkändes )» Serviceklassificeringen (våren 2017)» Rapportering av ekonomiuppgifter (hösten 2017)» Kostnadsberäkning (under år 2017)» Motsvarande rekommendationer till de kommande landskapen» 2 tammikuu 2017 Kunnan kirjanpito ja tilinpäätös

3 De senaste ändringarna i insamlingen av uppgifter Exempel över innhållet i XBRL tabellen (Övriga preciseringar) 3

4 Budgetrekommendationen JHS 199 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner (2016)» godkändes » svenska översättningen blev färdig Gemensam struktur enligt kommunallagen (109 )» ett enhetligt format med tanke på vidareanvändning» enhetliga uppgifter behövs i synnerhet med tanke på informationsunderlaget för kommunekonomiprogrammet 4

5 Kommunallagen 110 Fullmäktige ska före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. 5

6 Kommunallagen 113 Kopplingen mellan budget och bokföring i den kommunala ekonomin är fast och deras påverkan på varandra går i båda riktningarna Bokföringen ska ordnas så att man med dess hjälp i kan följa hur budgeten uppfylls i den tablå över budgetutfallet som upprättas i bokslutet» Å andra sidan följs bokföringens prestationsprincip vid bokföring av anslag och beräknade inkomster. Bokföringspraxis styr därigenom registreringen av utgift och inkomst i budgeten och i tablån över budgetutfall. 6

7 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner Rekommendationen: binande del de uppgifter som FM frågar efter:» Kommunerna och samkommunerna och dess affärsverk och balansenheter (externa poster) Bifogat en handbok eller tillämpningsanvisning för producerandet av de bindande uppgifterna» Kommunallagens ändringar beaktade» Kommunstrategin, budgetmålen, uppföljandet och koncernsynvinkeln har framhävts» Ändring av investeringsinkomstens budgetering i investeringsdelen» Scheman ändrats så att de motsvarar bokslutsscheman 7

8 Viktigaste ändringarna i budgetens innehåll som nya kommunallagen medfört I. I budgeten ska kommunkoncernens synvinkel samt ansvar och skyldigheter beaktas noggrannare än tidigare. II. Budgeten ska genomföra kommunstrategin, det vill säga budgetmålen ska härledas ur kommunstrategin. III. Skyldigheten att täcka underskott gäller även samkommuner. IV. Det separata åtgärdsprogrammet för att täcka underskott har tagits bort så att åtgärderna för att uppnå balans presenteras i budgeten. 8

9 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 1. Rekommendation = bindande del» Uppgifter som ska samlas in enlig uppdrag av FM: Uppgifterna samlas in enligt en extern budget, så att affärsverken inkluderas i uppgifterna Affärsverkens effekt på kommunens eller samkommunens ekonomi ställs upp så att motsvarar bokslutet, genom eliminering av de interna posterna (kalkyler insamlas inte) Även för vissa av kommunernas och samkommunernas uppgifter ska interna posterna elimineras (jmf. bokslutets officiella externa resultaträkning) Koncernuppgifter samlas inte in Uppgifterna samlas senast in vid utgången av året före budgetåret De insamlade uppgifterna används för finansministeriets prognoser över kommunalekonomin och för uppställandet av kommunalekonomiprogrammet. 9

10 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 1. Rekommendation = bindande del» Budgetutfallet som finns med i bokslutet Baserar sig på kommunallagen (113 ) Utfallet av av bruksekonomin och investeringarna samt resultaträkningen och finansieringsandelarna Hänvisning till BFN:n kommunsektions allmänna anvisning gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse För rapporterandet till Statistikcentralen och det egna uppföljandet och ledandet skall kommunen och samkommunen upprätta budgeten så att de interna posterna inkluderas 10

11 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 2) Bilaga: Handbok = styrande del» Ersätter Kommunförbundets Budgetanvisning (2011)» Regeleringarna gällande ekonomiplaneringen» Ekonomiplaneringens uppgifter och principer» Kommunens budget och ekonomiplan strukur och innehåll Målet för koncernen, koncernledningen och kommunernas representanter i dottersammanslutningarna Mål för dottersamfunden i kommunens budget samt budgetuppföljandet» Budgetens och övriga ekonomiplaners förbindelser och uppföljande» Förberedandet och godkännandet av kommunens budget och ekonomiplan» Behandlandet av affärsverkens budgetering och dess behandling i kommunens budget» Behandlandet av övrig balansenhets budgetering och behandling i bokslutet» Ekonomiplanering vid samarbete mellan kommuner Avtalskommunmodell Samkommun Affärsverkssamkommun 11

12 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 2) Bilaga: Handbok = styrande del» i budgeten ska man i större omfattning beakta kommunkoncernsynvinkeln samt ekonomiska ansvaren och förpliktelserna» Budgeten ska genomföras i enlighet med kommunstrategin» Täckandet av underskott berör också samkommunerna» Ett åtskilt verksamhetsprogram för täckandet av underskott har slopats, vilket medför att balanseringskravet har överförts till ekonomiplanen 12

13 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 2) Bilaga: Handbok = styrande del» Budgeten och ekonomiplanen har tre huvudsakliga uppgifter i kommunen: 1. Ställa upp mål för serviceverksamheten och investeringsprojekten; man ska också beskriva serviceverksamhetens och investeringarnas omfattning 2. Budgetera utgifter och inkomster för olika uppgifter och projekt. Budgetårets uppskattningar är bindande anslag och inkomstuppskattningar 3. Redogör för hur den egentliga verksamheten och investeringarna finansieras 13

14 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 2) Bilaga: Handbok = styrande del Uppställandet av mål» I budgeten och ekonomiplanen godkäns såväl kommunens som kommunkoncernens mål för verksamheten och ekonomin på ett sätt där kommunstrategin efterföljs och förutsättningarna för skötandet av kommunens uppgifter garanteras med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser» Det är dock inte meningen att uppställa budget för hela koncernen» Däremot är det motiverat att de viktigaste dottersammanslutningarnas budgetar finns med i kommunens budget 14

15 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 2) Bilaga: Handbok = styrande del Uppställandet av mål: Meningen är att man presenterar de mest väsentliga händelserna, ansvaren och förpliktelserna, såsom: Olika koncernarrangemang och ändringar i koncernstrukturen Införskaffande av bestämmanderätt i bolag utanför koncernen Märkbara ändringar i nämnda sammanslutningars affärsverksamhet och verksamhetsområde (branch) Betydande investeringar eller lån av dottersammanslutning Säkerheter som lämnas till dottersammanslutning eller ansvar för säkerheter som eventuellt förverkligas betydande leasing- eller liknande ansvar som sammanhänger med till exempel investeringar. 15

16 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 2) Bilaga: Handbok = styrande del Uppställandet av mål» De mål som ställs för kommunens verksamhet bör vara konkreta och beskriva kommunens förmåga att åstadkomma samt de positiva effekterna på kommuninvånarnas välfärd och kommunens livskraft.» Välfärdsnytta = de positiva effekterna på kommuninvånarnas välfärd som uppnåtts genom kommunens åtgärder.» Till målen hör också indikatorer som beskriver kommunens ekonomiska ställning, investeringar, över-/underskott, skuldsättning, skattesatsnivån och finansieringens tillräcklighet.» Specificeringen av mål och de åtgärder som krävs för att uppnå dem ska vara en interaktiv process där personalens sakkunskap utnyttjas. 16

17 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 2) Bilaga: Handbok = styrande del» Kundorienterade mål Kan förknippas med ordnandet eller producerandet av service Målen riktas utgående från kundens synvinkel Servicens pris, totalkostnader, resultat, kvalitet, tillgänglighet och serviceförmåga» Mål gällande produktion och ordnande av serviceverksamheten sammanhänger med serviceprodukternas och prestationernas antal och kvalitet samt serviceproduktionens produktivitet I produktivitetsmålet förenas målen för ekonomi och verksamhet i serviceverksamheten Ekonomiska produktivitetsmål ska inte vara i konflikt med kundsynvinkeln eller kvalitetsmålen 17

18 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 2) Bilaga: Handbok = styrande del» Kravet på mätbara mål ska vara tydliga så att de kan mätas med så entydiga och konkreta mätare och metoder som möjligt kan vara kvantitativa eller kvalitativa mätbara målen sätts i budgeten på olika delområden enligt kommunstrategin och så att de täcker såväl långt som kort tidsperspektiv riktas på väsentliga funktioner och styr till att utveckla arbetssätt och därigenom verksamhetens effektivitet Med målen som grund identifieras de händelser som påverkar uppnåendet av målen Identifierade möjligheter och styrkor utnyttjas systematiskt Risker som äventyrar uppnåendet av målen analyseras och för de risker som bedöms som betydliga definieras de åtgärder som krävs för att uppnå målen 18

19 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 2) Bilaga: Handbok = styrande del» Kravet på mätbara mål Särskilt viktigt är att också bedöma om målen styr kommunens verksamhet, det vill säga om de har satts rätt. Vid formulering av mål och mätning av dem ska verksamhetsmiljön beaktas och de förändringar som sker i den som kan innebära utmaningar för att uppnå målen. De målvärden som sätts upp för mätbara mål kan baseras på värden hos väl presterande jämförelsekommuner. Vid jämförelser med andra kommuner bör man dock observera skillnaderna mellan kommunerna. 19

20 Mål som ställts upp för hela koncernen De riktlinjer som fullmäktige dragit upp styr det praktiska genomförandet av den ägarstyrning som hör till kommunstyrelsen och koncernledningen» Principerna i ägarstyrningen konkretiseras även som målsättningar och riktlinjer som styr beredningen av beslut och som ställs upp för kommunstyrelsen, koncernledningen och koncernsammanslutningar» finansierings- och investeringsbeslut i samband med att sammanslutningar grundas eller i anslutning till avtalsförhållanden Koncerndirektivet tillämpas på ägarstyrningen av kommunens dottersammanslutningar och i tillämpliga delar i intresseföretag» behövliga bestämmelser om bland annat planeringen och styrningen av kommunkoncernens ekonomi och investeringar, ordnandet av koncernövervakningen, rapporteringen och riskhanteringen samt koncernens interna tjänster (47 i kommunallagen)» väsentligt att fullmäktige i sina beslut gällande kommunstrategin och tillhörande ägarpolitik tydligt definierar de långsiktiga mål som kommunen har i anslutning till sitt ägande 20

21 Mål som ställts upp för hela koncernen Kommunkoncernen avgör själv vilka tjänster som ordnas centralt som koncerninterna tjänster» l finansierings- och placeringsservice, hantering av betalningar, upphandling, försäkring, personalpolitik och informationsförvaltning.» mål gällande koncernens ställning samt tillräckligheten av koncernens inkomstfinansiering och finansiella ställning.» följs upp regelbundet, så koncernledningen ska rapportera till fullmäktige med vissa överenskomna intervall. 21

22 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 2) Bilaga: Handbok = styrande del» Uppställning av mål för dottersammanslutningar Fullmäktige kan ställa upp mål för koncernledningen gällande dottersammanslutningarnas styrande och tillsyn Fullmäktige och samkommunsstämman kan dessutom ställa upp mål som styr deras representanter i dottersammanslutningars beslutande organ De centrala utvecklingsmål för affärsverksamheten som ställs upp för koncernbolag samt målen för verksamhet och ekonomi ska definieras affärsverksamhetsorienterat för sammanslutningen så att de grundar sig på kommunstrategin Utöver målen följs bolagens ekonomiska ställning med sådana nyckeltal som används för uppföljning av motsvarande sammanslutningar på marknaden 22

23 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 2) Bilaga: Handbok = styrande del» Uppställning av mål för dottersammanslutningar Ägarstyrningen ska säkerställa att kommunkoncernens övergripande intressen beaktas i dottersamfundens verksamhet Grundandet av en dottersammanslutning ska alltid ha något strategiskt mål som sammanhänger med kommunens verksamhet och dottersammanslutningen ska som utgångspunkt sträva efter att genomföra dessa ägarens mål och avsikter samt i sin verksamhet och sitt beslutsfattande ta hänsyn till sammanslutningens roll som en del av kommunkoncernen Fullmäktige och samkommunsstämman kan också genom de mål man satt upp styra dottersammanslutningarna i deras egen målformulering Fullmäktiges och samkommunsstämmans styrning binder dock inte dottersammanslutningarna juridiskt indirekt till sin karaktär, ett uttryck för huvudägarens vilja. 23

24 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 2) Bilaga: Handbok = styrande del» Uppställning av mål för dottersammanslutningar Koncerndirektiven kompletterar de mål i anslutning till kommunens verksamhet som ställts upp för en dottersammanslutning vid dess grundande och i bolagsordningen, så för att avvika från dem eller att inte iaktta dem ska ledningen för dottersammanslutningen lägga fram ett särskilt motiverat skäl Kommunkoncernens ekonomi och investeringar ska kunna planeras och styras gemensamt för att koncernens övergripande intressen ska kunna säkerställas och de begränsade resurserna utnyttjas på effektivast möjliga sätt. Fullmäktiges och samkommunsstämmans målformulering kan gälla dottersammanslutningens ställning, verksamhetens omfattning, effekt och verksamhetsförutsättningar (bl.a. investeringar, lokaler, personal) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav. 24

25 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 2) Bilaga: Handbok = styrande del» Uppställning av mål för dottersammanslutningar I dottersammanslutningarnas målformulering bör affärsverksamhetens synvinkel beaktas Fastighetsbolag: mängden uthyrda lokaler (%) Bolag som producerar tjänster: antal kunder, servicens kvalitet (kundnöjdhet) Det rekommenderas att kommunen anvisar sina koncernsammanslutningar att rapportera regelbundet till koncernledningen, dock åtminstone för bokslutets tablå över budgetutfallet uppfyllelse av uppställda mål verksamhetens resultat och utvecklingen av den ekonomiska ställningen faktorer som väsentligt påverkar verksamhetens hållbarhet och utvecklingen av värdet på egendomen 25

26 JHS 199 om budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner 2) Bilaga: Handbok = styrande del» Investeringsdelen Om investeringar har finansierats genom till exempel leasing eller livscykelmodellen, tas inte hyreskostnader upp i investeringsdelen utan i driftsekonomin. I budgeten ska kommunkoncernens ansvar och förpliktelser beaktas, varvid ifrågavarande investeringsprojekt beskrivs i textdelen och det totala ansvar som kommunen förbinder sig till, uppskattas.» Budgetering av investeringsinkomster I investeringsdelen budgeteras inkomster från överlåtelse av aktiverade tillgångar bland bestående aktiva från balansvärdet. Den beräknade överlåtelsevinsten eller -förlusten budgeteras i driftsekonomidelen. 26

27 Aktuellt om landskapsreformen och bokföringen I. Egendomsarrangemangen II. Utredningar gällande lagstadgade samkommunerna III. Överflyttade samkommunerna och dess effekter på bokföringen IV. Uthyrning av kommunernas lokaliteter V. Överflyttande av kommunernas lösöre VI. Avtalens och ansvarens överflyttande till landskapen VII.Kommunernas utredningar till landskapen VIII.Landskapsreformen effekter på kommunernas bokföring 27

28 I. Egendomsarrangemangen Grundläggande målsättningarna» Totalekonomiskt effektivt överförande» Skattebetalarens totala skattegrad får inte stiga» Jämlik behandling kommunerna emellan finanasieringsprincipen bör efterlevas Lagstadgade samkommunernas, specialvårdsdistiktens, landskapsförbundens tillgångar och skulder samt förbindelser överflyttas till landskapen Kommuneras lösegendom överflyttas utan ersättning Fastigheter som är i kommunernas användning hyrs till landskapen för övergångsperioden 3+1 år Övriga samkommuner (social- och hälsovårdens) behandlas som kommuner 28

29 Landskapsreformens egendomsarrangemang Lagstadgade samkommuner (svd), specialvårdsdistrikt och landskapets förbund Kommuner och sk. frivilliga samkommuner tillgångar skulder förpliktelser Ingen ersättning lösegendom (sote, räddningsväsendet) Ingen ersättning Fastigheterna hyrs för 3+1 år Riksomfatt ande bolag som sköter verksamhetslokaler Landskap En del av egendomen överförs vidare till bolaget 29

30 II. Utredningar gällande lagstadgade samkommunerna Senast den skall en detaljerad utredning gällande följande ges till landskapen:» Egendomen som överförs till landskapet» Skulder och övriga förbindelser, ansvar och avtal som överförs till landspets ansvar» Grunderna för de bokföringsmässiga grunderna för egendomens värdering» Väsentliga förändringar samt verksamhetsmässiga och ekonomiska risker i samkommunens egendomsposter, som inte framkommer i samkommunens senaste bokslut eller koncernbokslut 30

31 II. Utredningar gällande lagstadgade samkommunerna I utredningen ska egendomen som överförs till landskapen specificeras så noggrannt att t.ex. inteckning för fastigheten kan beviljas och aktiernas äganderätt preciseras» Utredningen skulle motsvara åtkomsthandlingen» Uppgifter från fastighetsregistret för överflyttandet av jordlegoavtalet osv. I utredningen ska det enligt förmåga framkomma vilken andel av samkommunens skulder, ansvar och förbindelser kan förknippas med samkommunens lokaler En utredning gällande ansvaren, ifall de inte framkommer detaljerade i bokslutet» Bl.a. derivatavtal, rättegångar, övriga, ansvar som har överförts med koncernbolagen 31

32 III. Överflyttade samkommunerna och dess effekter på bokföringen De lagstadgade samkommunerna, specialvårdsdistrikten, landskapsförbunden överflyttas till landskapen utan ersättning» Samkommunsandelarna i kommunernas balansräkningar bör nedskrivas» Enligt lagförslaget kunde nedskriviningarna för egendomen som överförs utan ersättning bokföras mot kommunens grundkapital, vilket skulla medföra att effekt på underskott inte skulle bildas 32

33 III. Överflyttade samkommunerna och dess effekter på bokföringen Samkommunernas underskott ska täckas innan de överförs til landskapen» Ifall underskotten inte täcks med kommunernas egna åtgärder (t.ex. försäljning av egendom) kan kommunerna bli tvungna att betala Överskotten kan returneras, ifall kommunerna kommer överrens gällande detta innan överflyttandet 33

34 IV. Uthyrning av kommunens lokaliteter Primärhälsovårdens, specialsjukvårdens, socialverksamhetens och räddningsväsendets lokaliteter flyttas till landskapets besittning» Lokaliteter som är i kommunernas användning skulle hyras för 3 år» Landskapen har en enisidig option att förlänga avtalet med 1 år» Ifall kommunen inte själv skulle äga lokaliteterna, utan skulle vara i dess besittning enligt avtal, skulle kommunen överflytta avtalet till landskapet» För sk. gemensamma lokaliteter skulle man besluta skilt om fördelandet av kostnaderna Hyran enligt övergångsperiodens hyresavtal ska täcka kapitalkostnader och upphållskostnder som kommunens lokaliteter medför» Med statsrådets förordning kunde man vid behov ge nogrannare regleringar för bestämmandet av hyran 34

35 V. Överflyttande av kommunernas lösegendom Rättigheter gällande besittandet och användandet av bl.a. maskiner, inventarier, programlicenser och lösegendom Aktier som kommunen äger: 1. Avsedda för ordnandet och producerandet av social och hälsovårdstjänster 2. Vars faktiska verksamhet är producerandet av social- och hälsovård; 3. kommunens dottersamfund, ägarintresseföretag eller intresseföretag i enlighet med boksföringslagen (1336/1997) 1 kapitel 6-8 och 4. kommunen har senast den 1 januari 2019 haft ett giltigt avtal om producerandet av social- och hälsovårdstjänster. 35

36 VI. Avtalens och ansvarens överflyttande till landskapen Avtalen som berör ordnandet av social- och hälsovård samt räddningsväsendet överflyttas till landskapen» avtal som har samband med köp av tjänster och material samt leasingavtal för t.ex. maskiner, anläggningar och fordon med olika köp av tjänster och materialanskaffningar eller övriga motsvarande koncessionsavtal Ifall kommunen har gett borgensmannens åtagande för aktiebolag som producerat social- och hälsovårdstjänster, överflyttas garantiansvaret till landskapet i samband med aktierna 36

37 VII. Kommunernas utredningar till landskapen Kommunen ska senast den ge en detaljerad utredning till landskapet gällande lokaliteter som är i bruk, lösöret och avtalen som ska överflyttas Särskilja vilka lokaliteter som är i kommunens besittning och som ska överflyttas» Uppgifter över om kommunen besitter lokaliteten via ägarskap eller hyresavtal» Ifall kommunen äger lokaler, ska kommunen ge en utredning gällande dess underhållskostnader och rimliga kapitalkostnader som hör till denna» Ifall kommunen förvaltar lokalen i överrensstämmelse med ett hyresavtal eller övrigt koncessionsavtal, skall avtalet specificeras möjligast noggrannt Specificera och katagolisera även alla andra avtal som överflyttas till landskapets ansvar (detaljerat) Detaljerad katalogisering över lösegendomen behövs nödvändigtvis inte göras, utan utgångsläget är att lösegendomen tillsammans med fastigheten överförs i samband med då verksamheten överförs» Egendom som kräver registrering (t.ex. fordon) skall katagoliseras 37

38 VII. Kommunernas utredningar till landskapen Landskapets beslut som baserar sig på utredningen skulle motsvaras av åtkomsthandling Kommunen skall komplettera utredningen senast den , ifall det har skett väsentliga ändringar sedan utredningen Landskapsfullmäktiges beslut borde göras i god tid före övergången den Motsvarande utredningsplikt gäller även för sk. frivilliga samkommuner 38

39 Landskapsereformens effekter på kommunernas bokföring (1/2) Social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets utgifter försvinner (bl.a. personalen, köptjänster) Försäljningsinkomsterna, statsandelarna och skatteinkomsterna minskar Eventuell ränta från grundkapital som placerats i samkommun minskar Samkommunernas kommunvisa betalningsandelar för täckandet av möjliga underskott, alternativt returnerandet av överskott De externa hyrorna ökar, då kommunernas fastigheter uthyrs till landskapen» Fastigheter som förblir tomma kan orsaka nedskrivningar och kan således ha effekt på kommunens över-/underskott och berörda balansposter (samma gäller om man beslutar sig för att riva dessa)» Tomma fastigheternas underhållskostnader förblir, ifall fastigheterna inte rivs eller får övrig användning» Fastigheternas nedskrivningar förblir, den överflyttade egendomens avskrivningar försvinner 39

40 Landskapsereformens effekter på kommunernas bokföring (2/2) Hyresinkomsterna minskar ifall kommunen har hyrt sote/räddningsväsendets utrymmen eller dess lösegendom (hyres-/leasingavtalen överflyttas) Låneskötselutgifterna ändras inte, lånen förblir då driftekonomin minskar ökar relativa skuldsättningsgraden Utgifter som motsvarar pensionsutgiftsbaserade betalningar flyttas i relation till flyttade kostnaderna Samkommunsandelarna och sote lösegendomen försvinner från balansräkningen» Bestående aktiva och grundkapitalet / eget kapital minskar, självförsörjningsgraden försvagas 40

41 KOM IHÅG! Avskiljandet av företagshälsovården Kommunallagens övergångsbestämmelse om bolagiseringsskyldighet ska tillämpas på företagshälsovårdstjänster först i början av 2019 (kommunallagen 150 ) kommunerna och samkommunerna ska avskilja bokföringen av företagshälsovårdstjänster från kommunens övriga hälso- och sjukvårdstjänster under den föreslagna övergångsperioden» Avskiljandet fr.o.m » kalkylmässig avskiljning, affärsverk eller separat balansenhet De företagshälsovårdstjänster som kommunen producerar för sin egen personal hör inte till den avskilda bokföring som avses här, eftersom det inte är fråga om verksamhet på marknaden 41 tammikuu 2017 Kunnan kirjanpito ja tilinpäätös

42 KOM IHÅG! Särredovisning av företagshälsovård Avskiljningens minimikrav: 1. En beskrivning av det kalkylerings-/uppföljningssystem som används 2. En kontoplan (huvudkonto, eventuella underkonton) 3. En förteckning över kostnadsställena samt en utredning om vad indelningen grundar sig på (verksamhet, verksamhetsområde e.d.) 4. Grunderna för kostnadsfördelningen och motiveringar (varför en viss fördelningsgrund ger riktiga och tillräckliga uppgifter om lönsamheten för en verksamhet som bedrivs i konkurrensläge) 42 tammikuu 2017 Kunnan kirjanpito ja tilinpäätös

43 TACK FÖR VISAT INTRESSE! Benjamin Strandberg Asiantuntija Sakkunnig Kuntatalous Kommunalekonomi Suomen Kuntaliitto ry Finlands Kommunförbund rf Toinen linja 14, Helsinki, Finland , Benjamin.Strandberg@kuntaliitto.fi