Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Transkript

1 Planen upprättad: Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Enhetens namn: Äsperöd Gäller läsåret: 2016/2017

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förskolans värdegrund Förskolans främjande arbete Förskolans förebyggande arbete... 6 Utvärdering av föregående läsårs mål och insatser 7 Beskrivning av kartläggning...8 Mål och insatser för innevarande år Upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera...10 Att upptäcka.10 Att anmäla...11 Att utreda och åtgärda Att dokumentera och följa upp Framtagande och spridning av planen.12 Tidsplan..12 Delaktighet och inflytande vid upprättandet av planen 12 Åtgärder för att planen ska bli känd..12 Kontaktuppgifter..13 Bilaga 1 14 Definitioner och begrepp..14 Bilaga 2 15 Lagar och styrdokument...15 Bilaga 3 16 Anmälan till förskolechef om att barn/elev anser sig vara kränkt / trakasserat / diskriminerat...16 Förskolechefs anmälan till huvudman om barn / elev anser sig vara kränkt / trakasserat / diskriminerat..16 Bilaga 4 17 Utredning vid kränkande behandling / trakasserier / diskriminering..17 1

3 1. Inledning Förskolan har ett uppdrag att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Förskolan ska aktivt främja alla barn lika rättigheter och möjligheter. Förskolan ska enligt skollagen ha en plan mot kränkande behandling och enligt diskrimineringslagen en likabehandlingsplan. Vi har valt att sammanföra de båda planerna till en. Äsperöd förskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling, Planen beskriver vilka åtgärder som skall genomföras för att vi ska uppnå målen att: främja alla barns lika rättigheter samt motverka diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. förebygga och förhindra att trakasserier och annan kränkande behandling sker. Planen beskriver också vilka rutiner vi har för att utreda trakasserier och kränkande behandling samt vilka åtgärder vi vidtar vid förekommande fall. Beskrivning av de olika diskrimineringsgrunderna och definition av begreppen trakasserier, likabehandling samt kränkande behandling se bilaga 1. Hänvisning till relevanta lagar och styrdokument se bilaga Förskolan värdegrund Tre ord som beskriver vår värdegrund: Öppenhet På Äsperöds förskola skall det vara ett tillåtande klimat där det är viktigt att lyssna på varandra och våga säga vad man tycker. Respekt - På Äsperöds förskola respekteras varandras olikheter och ses som en tillgång. Många saker kan vara rätt på olika sätt. Professionalitet På Äsperöds förskola skall vi ha ett gott förhållningssätt mot alla, tydligt barnperspektiv och agera utifrån vårt uppdrag. 3. Förskolans främjande arbete Förskolans främjande arbete ska skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. (Lpfö 98/10, s.4) Områden som berörs av insatsen: Religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, kön, funktionsnedsättning, könsidentitet eller könsuttryck, ålder och kränkande behandling. 2

4 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Mål Alla skall känna sig välkomna och accepterade på förskolan oavsett religion eller annan trosuppfattning. Insatser Lyfta värdegrunden i vardagen och vid boksamtal. Medveten personal som är goda förebilder och visar positiv nyfikenhet för olika religioner och trosuppfattningar. Samtal om att det finns olika religioner, att människor tror på olika gudar eller ingen alls. Detta får man bestämma själv. Det finns ingen rätt eller fel tro, bara olika sätt att tro. Normkritiskt förhållningssätt. Kontinuerligt diskutera likabehandlingsfrågor i likabehandlingsgruppen samt på APT. Litteraur och IKT. Barnobservationer och barnintervjuer. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av arbetet sker först avdelningsvis, sammanställning av arbetsgruppen som presenterar resultat på APT i mars månad. Utvärdering sker genom analys av resultat från barnintervjuer, föräldraenkäter samt personalens dokumentationsmaterial senast Ansvarig All personal är ansvarig i det dagliga arbetet, arbetsgruppen sammanställer och förskolechef ansvarar för att lyfta likabehandlingsarbetet på APT. Främja likabehandling gällande etnisk tillhörighet Mål Alla ska känna sig välkomna och accepterade på förskolan oavsett etnisk tillhörighet. Insatser Kompetensutveckling om att arbeta med flerspråkighet i förskolan. Medvetet arbeta med vårdnadshavares delaktighet i förskolans verksamhet. Ta hjälp av modersmålslärare för att stärka barns identitetsutveckling samt skapa nyfikenhet och acceptans för andra kulturer. Interkulturellt förhållningssätt. Normkritiskt förhållningssätt. Kontinuerligt diskutera likabehandlingsfrågor i likabehandlingsgruppen samt på APT. Litteratur och media. Barnobservationer och barnintervjuer. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av arbetet sker först avdelningsvis, sammanställning av arbetsgruppen som presenterar resultat på APT i mars månad. Utvärdering sker genom analys av resultat från barnintervjuer, föräldraenkäter samt personalens dokumentationsmaterial senast Ansvarig All personal är ansvarig i det dagliga arbetet, arbetsgruppen sammanställer och förskolechef ansvarar för att lyfta likabehandlingsarbetet på APT. 3

5 Främja likabehandling gällande sexuell läggning Mål Alla ska känna sig välkomna och accepterade i förskolan oavsett familjeförhållanden. Insatser Samtal om att barnen själva bestämmer över sin kropp. Normkritiskt förhållningssätt. Kontinuerligt diskutera likabehandlingsfrågor i likabehandlingsgruppen samt på APT. Litteratur och IKT. Barnobservationer och barnintervjuer. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av arbetet sker först avdelningsvis, sammanställning av arbetsgruppen som presenterar resultat på APT i mars månad. Utvärdering sker genom analys av resultat från barnintervjuer, föräldraenkäter samt personalens dokumentationsmaterial senast Ansvarig All personal är ansvarig i det dagliga arbetet, arbetsgruppen sammanställer och förskolechef ansvarar för att lyfta likabehandlingsarbetet på APT. Främja likabehandling gällande funktionsnedsättning Mål Alla ska känna sig viktiga och accepterade för just den man är oavsett olika förutsättningar, förmågor och möjligheter. Insatser Verksamheten planeras med hänsyn till alla barn på avdelningen. Pedagoger lyfter och samtalar positivt om olikheter bland oss. Kompetensutveckling inom AKK. Normkritiskt förhållningssätt. Kontinuerligt diskutera likabehandlingsfrågor i likabehandlingsgruppen samt på APT. Litteratur och IKT. Barnobservationer och barnintervjuer. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av arbetet sker först avdelningsvis, sammanställning av arbetsgruppen som presenterar resultat på APT i mars månad. Utvärdering sker genom analys av resultat från barnintervjuer, föräldraenkäter samt personalens dokumentationsmaterial senast Ansvarig All personal är ansvarig i det dagliga arbetet, arbetsgruppen sammanställer och förskolechef ansvarar för att lyfta likabehandlingsarbetet på APT. 4

6 Främja likabehandling gällande kön samt gällande könsidentitet eller könsuttryck. Mål Flickor och pojkar skall bemötas på likvärdigt sätt och uppmuntras att delta i aktiviteter efter intresse samt inspireras till nya. Förskolan ska erbjuda lärmiljöer som ger flickor och pojkar samma förutsättningar för lek och lärande. Insatser Uppmuntra varje barns förmågor och intresseområden samt stimulera nya. Normkritiskt förhållningssätt. Kontinuerligt diskutera likabehandlingsfrågor i likabehandlingsgruppen samt på APT. Medvetet tänka ur ett genusperspektiv när lärmiljöer skapas. Litteratur och IKT. Barnobservationer och barnintervjuer. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av arbetet sker först avdelningsvis, sammanställning av arbetsgruppen som presenterar resultat på APT i mars månad. Utvärdering sker genom analys av resultat från barnintervjuer, föräldraenkäter samt personalens dokumentationsmaterial senast Ansvarig All personal är ansvarig i det dagliga arbetet, arbetsgruppen sammanställer och förskolechef ansvarar för att lyfta likabehandlingsarbetet på APT. Främja likabehandling gällande kränkande behandling Mål Alla barn ska känna sig trygga på förskolan och vara accepterade för den de är. Ingen ska bli utsatt för kränkande behandling. Insatser Personalen är goda förebilder genom att möta alla med respekt och en vilja att förstå. Personalen är närvarande i barnens lek och aktiviteter. Värdegrundsarbete tillsammans med barnen under dagen. Normkritiskt förhållningssätt. Kontinuerligt diskutera likabehandlingsfrågor i likabehandlingsgruppen samt på APT. Litteratur och IKT. Barnobservationer och barnintervjuer. God föräldrakontakt. Vid hämtning och lämning av barn informerar personal tillsammans med barn om barnets dag. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av arbetet sker först avdelningsvis, sammanställning av arbetsgruppen som presenterar resultat på APT i mars månad. Utvärdering sker genom analys av resultat från barnintervjuer, föräldraenkäter samt personalens dokumentationsmaterial senast Ansvarig All personal är ansvarig i det dagliga arbetet, arbetsgruppen sammanställer och förskolechef ansvarar för att lyfta likabehandlingsarbetet på APT. 5

7 Främja likabehandling gällande ålder Mål Alla barn på förskolan ska bli bemötta med respekt och acceptans oavsett ålder. Insatser Pedagogerna fördelar talutrymmet genom att bjuda in tystlåtna barn och be de mer talbenägna att lyssna. De äldre barnen uppmuntras att vara goda förebilder för de yngre, liksom de yngre uppmuntras att ta hjälp av de äldre barnen. Pedagogerna arbetar medvetet med att skapa goda lärmiljöer för både yngre och äldre barn, där barnets förmåga att själva ha inflytande över sin vardag ses som viktigt. Riktade aktiviteter i mindre grupper. Normkritiskt förhållningssätt. Kontinuerligt diskutera likabehandlingsfrågor i likabehandlingsgruppen samt på APT. Litteratur och IKT. Barnobservationer och barnintervjuer. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av arbetet sker först avdelningsvis, sammanställning av arbetsgruppen som presenterar resultat på APT i mars månad. Utvärdering sker genom analys av resultat från barnintervjuer, föräldraenkäter samt personalens dokumentationsmaterial senast Ansvarig All personal är ansvarig i det dagliga arbetet, arbetsgruppen sammanställer och förskolechef ansvarar för att lyfta likabehandlingsarbetet på APT. 4. Förskolans förebyggande arbete Förskolans förebyggande arbete handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det förebyggande arbetet inriktas på risk- eller problemområden som identifierats genom en kartläggning av verksamheten. Pedagogerna är närvarande i arbetet med barnen, reagerar alltid vid okamratligheter, diskuterar och visar på adekvat handlingsalternativ. Pedagogerna sprider ut sig i lokalerna/utomhus, cirkulerar och har uppsikt över barnen för att förebygga uppkomsten av kränkande behandling. Pedagogerna är goda förebilder i värdegrundsarbetet. Barn, vårdnadshavare och pedagogers upplevelser av trygghet, trivsel och kompisrelationer efterfrågas systematiskt under året. Likabehandlingsarbetet och förskolans psykosociala klimat är en stående punkt på APT. Kompetensutveckling inom områden som rör likabehandling och diskrimineringsgrunderna. 6

8 Rutiner finns för hur kränkande behandling av både barn och vuxna ska hanteras. Utvärdering av föregående läsårs mål och insatser [.] Mål: Öka kompetensen gällande att praktiskt arbeta med interkulturellt förhållningssätt. Insatser: Aktivt arbeta med föräldrasamverkan. Gruppstärkande lekar och aktiviteter. Räkna och benämna på olika språk. Uppmärksamma andra religioners högtider/festligheter, olika länders musik, lekar sånger m.m., liksom de svenska traditionerna. Aktivt arbeta med modersmålsstöd. Gemensam föreläsning, som följs upp av kollegiala diskussioner. Kompetensutveckling: Flerspråkighet i förskolan. Prioriterat mål är jaget och språket. Utvärdering: Verksamheten har aktivt sökt och tagit hjälp av modersmålslärare för att stötta utvecklingen av barnets hemspråk, visa på mångfald och stärka barnets identitet. Litteratur, musik, och digitala hjälpmedel är redskap som använts i arbetet. Även TAKK har använts för att förstärka det talade språket. Arbete med bildstöd har påbörjats. Personalen har arbetat genuint och positivt nyfiket i kommunikationen med vårdnadshavare. Två personal har deltagit i högskoleutbildningen "Flerspråkighet i förskolan" och sprider till kollegor. Förskolan har inte tidigare haft så många olika nationaliteter representerade på förskolan som det här läsåret. Förskolans värdegrundsarbete med demokrati och allas lika värde har varit grunden i mötet med familjerna från andra kulturer. Att söka modersmålsstöd och arbeta tillsammans med modermålslärare har varit något nytt. Detta arbete har fungerat olika bra beroende på vilken hemspråkslärare som varit aktuell. Förskolan önskar att modersmålsläraren ska arbeta i grupp tillsammans med flera barn och inte ta ut det enskilda barnet i ett eget rum. Vidare önskas en bättre kommunikation mellan personal och hemspråksläraren för att kunna ge barnen större sammanhang och mening med vistelsen på förskolan samt för att berika för hela barngruppen med t.ex. musik från aktuellt hemland. Det förekommer genuina dialoger, med ord och mimik i många fall med vårdnadshavare för att skapa bästa förutsättningar för alla. Vårdnadshavare berättar om sina erfarenheter, traditioner och vanor. Enkäten till vårdnadshavare om trygghet och trivsel visar att vårdnadshavare känner sig väl bemötta och har förtroende för personalen, vilket även framkommer i vardagskontakten. Deltagandet i flerspråkighetskursen har medfört kollegiala diskussioner om bl.a. kulturkrockar, vikten av information på hemspråk/skriftlig, att vara tydlig och konkret m.m. Dator, lärplatta, musik och berättelser på andra språk och från andra kulturer kan användas mer medvetet än vad det gjorts, enligt personalens utvärdering. För att utveckla verksamheten ytterligare behövs ett förtydligande samarbete med hemspråkslärarna, där förskolans uppdrag och förväntningarna på varandra kommuniceras. 7

9 Mål: Levande likabehandlingsarbete hela året. Insatser: Kompetensutveckling med Siren Linde om Pedagogisk atmosfär Systematiskt arbetat med likabehandlingsarbetet genom att hämta in barns, föräldrars och pedagogers synpunkter med olika metoder. Likabehandlingsgrupp som kontinuerligt träffas och driver arbetet på avdelningarna. Arbeta med det psykosociala klimatet bland de vuxna på förskolan. Återkommande punkt på APT. Utvärdering En arbetsgrupp har arbetat kontinuerligt under året med likabehandlingsfrågor. Likabehandling har varit en återkommande punkt på APT. Personalen har arbetat med arbetsklimatet genom att utforma ett kontrakt om hur vuxna ska bemöta varandra på förskolan. Fortbildning har genomförts bl.a. genomförts genom föreläsning om barnkonventionen, pedagogisk atmosfär, lärmiljöer ur genusperspektiv och några har deltagit i en högskolekurs om flerspråkighet i förskolan. Skolinspektionen har granskat verksamheten gällande hur förskolan arbetar med jämställdhetsuppdraget. Vårdnadshavare har medvetet involverats och aktivt bjudits in i förskolans verksamhet. I det dagliga arbetet uppmärksammas mångfald och variation som positivt. Enkäter och intervjuer har genomförts av barn och vuxna gällande trygghet och trivsel på förskolan. Personalen har använt sig av skolverkets självskattningsmaterial BRUK som diskussionsunderlag. Likabehandlingsgruppens regelbundna träffar och kontinuerliga diskussioner på APT och kompetensutvecklingen har medfört att värdegrunden, diskrimineringsgrunder och kränkande behandling blivit ämnen som idag "lever" på förskolan. Man har tidigare arbetat med frågorna men sällan fördjupat, diskuterat och reflekterat i sina ställningstagande. Detta har nu påbörjats, vilket man kan utläsa utifrån personalens anteckningar från diskussionerna kring BRUK. Personalen har aktivt bjudit in vårdnadshavare i verksamheten, frågat med nyfiket vänlighet och fått god respons tillbaka. Kommunikationen mellan hem och förskola är god. Enligt den enkät som vårdnadshavare besvarat gällande trygghet och trivsel kan man utläsa att samtliga känner sig välkomna och accepterade på förskolan. Vidare kan man utläsa att barnen upplevs ha en trygg vistelse och trivs på förskolan. Detta stämmer överrens med de observationer och reflektioner som pedagogerna gjort utifrån BRUK. Det har endast utförts intervjuer med de äldsta barnen på förskolan om kompisrelationer och trivsel på förskolan, men även dessa talar för att barnen upplever förskolan som en trygg, lustfylld plats med många kamrater. Medvetenheten och arbetet med jämställdhetsuppdraget är på många vis goda. Observatörerna från skolinspektionen kunde inte notera några skillnader i bemötande och utformande av lärmiljöer p.g.a. barnens kön. Pedagogerna har höjt sin medvetenhet i vardagen gällande utformande av lärmiljöer, lekmaterial och bemötande när det gäller förskolans jämställdhetsuppdrag, men som skolinspektionen påpekar behöver detta arbete spridas så att samtliga i personalen jobbar i samma riktlinjer och är väl förankrade i förskolans styrdokument gällande jämställdhetsuppdraget. Beskrivning av kartläggningen Barn och pedagoger för samtal där de olika diskrimineringsgrunderna berörs samt om kompisrelationer och trivsel. De äldsta barnen intervjuas om trivsel och kamrater på förskolan. Vårdnadshavare besvarar regelbundet en kommungemensam brukarenkät eller enhetens enkät till vårdnadshavare, där bl.a. upplevd trygghet och trivsel efterfrågas. Vårdnadshavares åsikter tas tillvara från de dagliga samtal som förs mellan barn, vårdnadshavare och personal om barnens dag på förskolan. Vid barnråd, föräldraråd och utvecklingssamtal lyfts planen mot diskriminering och annan kränkande behandling. Årligen genomförs en skyddsrond inom- och utomhus, där fysiska riskområden i miljön uppmärksammas. Barnkonsekvensanalys skrivs inför beslut som berör barnen i den befintliga 8

10 barngruppen. Pedagogerna observerar barngruppen både inne och ute och det förs samtal om vilka platser barnen föredrar att leka på/undviker och hur detta kommer sig tillsammans med barnen. Pedagogerna diskuterar och reflekterar över värdegrundsfrågor under verksamhetsmöten och förskolekonferenser. Årets enkät till vårdnadshavare och barnintervjuer visar att både barn och vuxna upplever förskolan som en trygg och säker miljö. Samtliga avdelningar har arbetat med förskolans värdegrund genom att i vardagen uppmärksamma situationer som uppstått, reflekterat tillsammans med barnen och visat på adekvat beteende samt gett positiv återkoppling vid gott uppförande. Genom pedagogers observationer och samtal med barnen har kompisrelationerna på förskolan observerats. Dessa samtal har visat att barnen upplever att man har kompisar på förskolan samt att barnen leker köns/åldersblandat. Observationer visar även att det förekommer en hel del konflikter mellan barnen, både verbalt och i handling. Barnen tar saker ifrån varandra utan att fråga, har otrevligt beteende och ton mot varandra. Barnen använder inte alltid språket eller tar hjälp av vuxna för att reda ut konflikter. Förskolan blev granskad i jämställdhetsuppdraget utav skolinspektionen under vårterminen Förskolan fick beröm i personalens jämställda bemötande av pojkar och flickor, att personalen uppmuntrade barnen att testa könsöverskridande roller och att lärmiljöerna var genomtänkta ur ett genusperspektiv. Det som förskolan skulle arbeta vidare med var att säkerställa att all personal var väl förankrade om vad som står i förskolans styrdokument gällande jämställdhetsuppdraget. Mål och insatser för innevarande läsår Mål: Goda kompisrelationer Insatser: Närvarande pedagoger, där barnen befinner sig Medvetna pedagoger som reagerar vid ojustheter och ger handlingsmodeller Pedagoger är goda förebilder, med god samtalston och trevligt bemötande Arbeta med värdegrundsmaterial som t.ex. Snick och Snack och kompisböckerna Gruppstärkande lekar och samarbetsövningar Bildstöd tecken som stöd i kommunikationen. Litteratur och media. Ansvarig: Pedagoger, arbetsgrupp och förskolechef. Uppföljning: (Hur och när) Arbetet startar i november månad. Arbetet följs upp av arbetsgruppen med valda BRUK enkäter som diskussionsunderlag i februari -17. Sammanställning av resultatet presenteras vid APT i mars månad. Utvärdering: (Hur och när?) Arbetet utvärderas genom analys av bl.a. pedagogisk dokumentation, föräldraenkäter och observationer av barngruppen/verksamheten. Valda delar av BRUK används som diskussionsunderlag. Utvärderingen sker arbetslagsvis, i arbetsgruppen samt gemensam utvärdering vid vt-17 9 sista APT

11 Mål: Förankra förskolans jämställdhetsuppdrag bland samtlig personal på förskolan Insatser: Regelbundna träffar gällande likabehandlingsarbete Likabehandlingsgruppen förbereder material och diskussionsunderlag i ämnet till två tillfällen per termin. Arbetet tas kontinuerligt upp på APT Normkritiskt förhållningssätt Medvetenhet vid inköp av material och skapande av lärmiljöer Medvetet val av litteratur Föreläsning om genus och jämställdhet med Siren Linde samt kollegialt lärande i mindre grupper. Representanter deltar i kommunens nätverk gällande genus, vilka har i uppdrag att sprida till kollegor. Ansvarig: Pedagoger, arbetsgrupp och förskolechef. Uppföljning: (Hur och när?) Arbetet startar i november månad. Arbetet följs upp av arbetsgruppen med valda BRUK enkäter som diskussionsunderlag i februari -17. Sammanställning av resultatet presenteras vid APT i mars månad Utvärdering: (Hur och när?) Arbetet utvärderas genom analys av bl.a. pedagogisk dokumentation, föräldraenkäter och observationer av barngruppen/verksamheten. Valda delar av BRUK används som diskussionsunderlag. Utvärderingen sker arbetslagsvis, i arbetsgruppen samt gemensam utvärdering vid vt-17 sista APT 5. Upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera Förskolans anställda tar alla signaler om trakasserier och annan kränkande behandling på allvar. Vid minsta misstanke om att ett barn utsätts för kränkning av något slag startar en utredning av händelsen genom en anmälan till huvudman. Att upptäcka Personalen har god uppsikt över de platser och utrymmen som barnen vistas i, cirkulerar och sprider ut sig på förskolans gård samt arbetar nära barnen. Verksamheten kartläggs kontinuerligt under året genom barnobservationer, samtal med vårdnadshavare och barnintervjuer i syfte att säkerställa en trygg, säker och välkomnande miljö för alla. Personalen agerar alltid vid ojuste beteende och hjälper till att verbalisera och ge adekvata handlingsalternativ. Personalen är observant på : Barnet som går ensam, som "vill" gå ensam - drar sig hellre undan än blir kränkt. Barnet som alltid försöker vara nära en vuxen i fria situationer. 10

12 Barnet som blir förlöjligat- som man driver med. Barnet som klagar över ont i magen/huvudet. Hög frånvaro. Bråk och stoj som upplöses när en vuxen kommer nära. Barnet som verkar ledset och olyckligt. Att anmäla Minsta misstanke om att ett barn utsätts för kränkning av något slag ska anmälas till förskolechef. Förskolechef anmäler omgående misstanken om kränkning till huvudman och utredning startar. Om du som vårdnadshavare är orolig över att en kränkning kan ha skett ta omgående kontakt med pedagogerna eller förskolechef. Vid anmälan använd Blankett 1, Anmälan till förskolechef/huvudman om att barn kan anses vara kränkt/trakasserat/diskriminerat (Bilaga 3). Att utreda och åtgärda Utredning påbörjas så snart det kommer till verksamhetens kännedom. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Ansvarsfördelning för utredningen och åtgärder se Blankett 2, Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering (Bilaga 4). Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Agera omedelbart för att stoppa trakasserierna/kränkningarna. 2. Ställa öppna frågor t.ex. Vad hände? Hur kunde det bli så här? 3. Informera förskolechef som anmäler till huvudman. 4. Dokumentera det inträffade. Använd blankett Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering. 5. Informera övriga berörda pedagoger. 6. Ansvara för att berörda barns föräldrar blir informerade. 7. Pedagogerna på barnens avdelning ansvarar för att åtgärder vidtas för att förhindra fortsatta kränkningar. Åtgärderna ska dokumenteras. 8. Uppföljning med berörda barn och föräldrar. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Förskolechef ska omedelbart informeras. Förskolechef anmäler till huvudman. 2. Vi tar barnets parti genom att alltid hävda barnets okränkbarhet. 3. Samtliga personal som ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende ska ta upp händelsen omgående, med den det berör. 4. Ta den vuxne åt sidan och fråga hur denne tänkte. 5. Samtal mellan vuxna/personal/föräldrar ska ske utan närvaro av barn. 6. Förskolechefen samtalar med den berörde som får ge sin version av händelsen. 7. Förskolechefen beslutar om eventuella åtgärder och uppföljning. 8. Förskolechefen ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och att den förvaras. 9. Förskolechef beslutar om ev. anmälan till socialtjänsten eller polis. 10. Förskolechefen informerar vårdnadshavaren. 11. Förskolechefen ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och att den förvaras. 11

13 Att dokumentera och följa upp För att säkerställa att kränkningar upphör och inte upprepas så följs de upp och utvärderas. Vidtagna åtgärder och uppföljning ska systematiskt dokumenteras. Se bilaga Framtagande och spridning av planen Tidsplan Det främjande arbetet pågår kontinuerligt i verksamheten och stäms av i arbetsgrupp samt lyfts på APT. Arbetet med de mål som prioriteras i det förebyggande arbetet startas omgående. Arbetsgruppen träffas en gång per månad, reflekterar, planerar och driver arbetet framåt. Föreläsningarna planeras en per termin. Alla pedagoger genomför. Uppföljning sker i arbetsgruppen och på APT. Utvärdering av planen mot diskriminering och annan kränkande behandling genomförs på vårterminens sista APT. Delaktighet och inflytande vid upprättande av planen Barn - Genom observationer, intervjuer och samtal med barnen har deras erfarenheter, intresse och behov kartlagts och tagits tillvara i upprättandet av den nya planen. Vårdnadshavare- Via enkät till vårdnadshavare, daglig kontakt, möten med vårdnadshavare, samrådsgruppen och vid utvecklingssamtal har vårdnadshavare haft tillfälle att framföra sina åsikter om förskolans likabehandlingsarbete. Vårdnadshavares synpunkter har efterfrågats aktivt. Dessa synpunkter har varit viktiga inför upprättandet av den nya planen. Personal - Diskussioner kring normer och värden har förts i arbetslagen. Alla pedagoger har varit delaktiga i utvärderingen av planen 2015/2016 samt delaktiga i den kartläggning som föregått den nya planen 2016/2017. Arbetsgruppen har arbetat fram ett förslag på ny plan, vilken lyfts på APT för diskussion och beslut. Åtgärder för att planen ska bli känd i verksamheten Barn Genom samtal och reflektion om förskolans värdegrund som ständigt pågår mellan barn och pedagoger i verksamheten, men även riktade aktiviteter där de olika diskrimineringsgrunderna kommer i fokus för reflektion. Planen lyfts i barnrådet. Vårdnadshavare- Information på föräldramöte och utvecklingssamtal, alla vårdnadshavare får information var man hittar planen mot diskriminering och annan kränkande behandling, d.v.s. på förskolans hemsida och i förskolans hall. Planen lyfts tillsammans med vårdnadshavare i samrådsgruppen. Personal - All personal får tillgång till planen mot diskriminering och annan kränkande behandling, reflektioner avdelningsvis, i arbetsgruppen samt vid APT. Övriga- Ett ex. av planen skall finnas i vikariepärmen samt införs som rutin att informera om planen vid handledning av elever. 12

14 Kontaktuppgifter Förskolechef: Marie Aronsson Telefon: E-post: Verksamhetschef förskola: Lena-Maria Winberg Telefon: E-post: 13

15 Bilaga 1 Definitioner och begrepp Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling (Skolverket, 20112). Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna (Skolverket, 2012). Om ett barn eller elev utsätter en annan elev för trakasserier räknas det inte som diskriminering. Däremot måste en huvudman som fått kännedom om att någon känner sig trakasserad utreda om det är så och i så fall sätta stopp för det. Det är huvudmannens ansvar att se till att trakasserier inte förekommer. (Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda, Skolverket 2014). Kränkande behandling Enligt skolverket (2012) är en kränkande behandling ett uppträdande som innebär att barns värdighet kränks, utan att ha samband med någon utav diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan handla om att exkludera eller hota någon och kan inträffa vid enstaka tillfällen, eller vara systematiska och återkommande. Vid kränkande behandling kan det förekomma fysiskt våld, t.ex. slag och knuffar. Det kan även handla om verbala kränkningar såsom nedsättande tilltal, skällsord, ryktesspridning, förolämpningar, etc. Även social utfrysning genom blickar och miner kan vara ett uttryck för kränkande behandling. Den kan vara riktad mot en eller flera personer samt utövas av en eller flera personer. Kränkande behandling kan ske dolt eller på ett synligt sätt. Diskriminering och diskrimineringsgrunderna De i diskrimineringslagen sju angivna diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ligger till grund för det skydd en person har mot diskriminering. Diskriminering handlar om att någon, mot bakgrund i en eller flera av diskrimineringsgrunderna, missgynnas direkt eller indirekt (Skolverket, 2012). Diskriminering utförs endast av den som har makt att missgynna med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. I juridisk bemärkelse kan inte barn diskriminera varandra. Det innebär att det endast är personalen eller huvudmannen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Direkt diskriminering innebär att bli behandlad sämre än någon annan utifrån någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering handlar om att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse som kan kopplas till en viss diskrimineringsgrund. Likabehandling Begreppet likabehandling innebär inte att alla barn ska behandlas lika, utan om att alla barn oavsett någon diskrimineringsgrund ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter (Skolverket, 2012). 14

16 Bilaga 2 Lagar och styrdokument 1. DISKRIMINERINGSLAGEN (2008:567) 1 Kap. Inledande bestämmelser Syftet med denna lag är att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering mot bakgrund i kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. 2. SKOLLAGEN (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Syftet med bestämmelserna i skollagen om kränkande behandling handlar om att motverka kränkande behandling av barn och elever. 3. LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN 98/10 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. 4. BARNKONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER, Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får inte barn diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn. 15

17 Bilaga 3 1. Anmälan till förskolechef/rektor om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserad/diskriminerad Uppgifter samt beskrivning av händelsen Enhetens namn: Barnets/elevens namn: Anmälare: Ålder/årskurs: Datum för händelsen: Utredning om kränkning enligt skollagen ska genomföras Utredning om trakasserier enigt diskrimineringslagen ska genomföras Kort beskrivning av händelsen: Underskrift Datum då anmälan lämnas till förskolechef/rektor: Underskrift anmälare Anmälan lämnas till förskolechef/rektor skyndsamt (i direkt anslutning till händelsen) 2. Förskolechefs/rektors anmälan till huvudman om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserad/diskriminerad Utredning Utredning inleds (datum): Ansvarig för utredningens genomförande: Underskrift Datum då anmälan lämnas till huvudman: Underskrift förskolechef/rektor Anmälan lämnas till huvudman skyndsamt (i direkt anslutning till att förskolechef/rektor får kännedom om händelsen) genom att denna blankett skickas till Barn och utbildningsförvaltningen, registrator, Stadshuset, Uddevalla 16

18 Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering Bilaga 4 Enhetens namn: Barnets/elevens namn: Datum för händelsen: Anmälare: Ålder/årskurs: Ansvarig handläggare/utredare i ärendet: Utredarens beskrivning av händelsen samt bedömning Beskrivning av händelsen: Samtal med berörd elev och andra uppgiftslämnare: (datum och vad som framkommit) Samtal med vårdnadshavare (datum och vad som framkommit) Utredaren gör följande bedömning av händelsen: Utredarens åtgärder Verksamheten har vidtagit följande åtgärder för att lösa situationen och undvika att den upprepas: Händelsen har registrerats som tillbud eller skada Händelsen är utredd och avslutas. Handlingarna överlämnas till förskolechef/rektor. Händelsen är utredd och kräver uppföljning på följande sätt: Datum Ärendet överlämnas till förskolechef/rektor för vidare handläggning Förskolechefs/rektors åtgärder Ärendet överlämnas till elevhälsa för vidare handläggning Ärendet överlämnas till trygghetsgruppen för vidare handläggning Anmälan görs till polismyndighet Anmälan görs till socialförvaltningen Datum Förskolechefs/rektors uppföljning Uppföljning sker på följande sätt: 17