Program A2.60. SOFTWARE ENGINEERING AB Byggtekniska Program - Statik. Kontinuerlig balk (statik)

Transkript

1 Program A2.60 SOFTWARE ENGINEERING AB Byggtekniska Program - Statik Kontinuerlig balk (statik)

2 BYGGTEKNSKA PROGRAM - STATIK Kontinuerlig balk (statik) Software Engineering AB Hisingsgatan Göteborg Tel : Fax : se@byggdata.se , Version 2.0

3 Innehållsförteckning Användningsområde / Förutsättningar... 1 Indata... 2 Huvudfönster...2 Indatakommentarer...5 Tvärsnitt / Geometri...6 Tvärsnitt...7 Lagring/hämtning av tvärsnitt....9 Segment...10 Upplag...12 Segment...14 Upplag...16 Laster...18 Tåg med rörliga laster...21 Resultat Statik...22 Totalresultat...22 Lasttåg med rörliga laster...fel! Bokmärket är inte definierat. Utskrift...23 Kopplade programmoduler...23 Manualexempel...24

4 Kapitel 1 Statik Användningsområde / Förutsättningar Detta program avser att enkelt kunna utföra en statisk beräkning för en kontinuerlig balk. Med enkla indatarutiner skall ett snabbt resultat fås. En lastkombina-tion kan kontrolleras åt gången. Är lasterna på balken mer komplicerade och kräver flera lastkombinationer hänvi-sas till statiksystemet Problemlösa. Programmet innehåller bl.a. följande möjligheter Varierande tvärsnitt. Tvärsnittstyper - Rektangulärt, T-tvärsnitt, omvänt T-tvärsnitt, I-tvärsnitt, platta och cirkulärt tvärsnitt. Upplag - Fritt upplagd, fast inspänd, vrid- och stödfjäder samt led. Laster - Punktlast, punktmoment, utbredd last, trapetslast och normalkraft. Alla laster kan ges en excentricitet, som ger upphov till torsionskrafter (för normal-kraften bildas moment). Rörlig last. Skapa ett lasttåg och låt det åka över balken. Lasten kommer att ingå i lastkombinationen som en fri last. Resultatet redovisas direkt med kurvor. Nytt angående version 2.0 Förändringar i dialoger, fler partialkoefficienter. 1

5 Begränsningar Antal tvärsnitt segment Upplag + fjädrar Laster 50 st. 50 st. 50 st. 50 st. Indata I detta avsnitt går vi igenom alla indatadialoger i programmet. För att underlätta för användaren, har vi valt att samtidigt med indatabeskrivningen ange erforderliga ingångsvärden till efterföljande beräkningsexempel (Manualexempel 1). Indatan registreras lämpligen i den ordning som finns i menyn eller verktygsfältet. Tre dialoger används innan beräkning - Tvärsnitt/Geometri, Laster och E-modul. Det finns ytterligare knappar, men dessa är utgråade tills de blir aktuella. Dimensione- ringsknapparna för betong, stål och trä är inte aktuella förrän statikberäkningen är klar. Det finns också en knapp för Balk på elastiskt underlag (inte klar). Se även skärmbilder nedan. Huvudfönster Vid ny beräkning används förinställda värden för de flesta indatafälten. 2

6 Vi gör nedan en kortare presentation av vad Du kan nå från programmets huvudfönster : Meny De olika menyalternativen kan nås med musklick eller Alt + understruken bokstav. Verktygsfält I figuren nedan visas motsvarande menygrupper. Arkiv Zoom Indata Beräkna Dimensionering Hjälp Arkiv Innehåller standardrutiner för filhantering och indata/resul-tatutskrift. Går inte närmare in på hur dessa rutiner fungerar, utan hänvisar till Windows manualen. Ny beräkning. Öppna existerande beräkning. Spara beräkning med aktuellt namn. Namnet visas i fältet längst ner på skärmen (fönstret). Använd Spara som i menyn om du vill spara beräkningen med annat namn. Skriv ut. Förhandsgranska utskrift. I menyn finns Avsluta, Zoom-knappar samt knappar för att bläddra framåt eller bakåt. Är det många fält som beräknas kan resultatet ta lite tid innan det kommer fram. Information Printerinställn. Du kan lägga till en sida till utskriften om projektet och beräkningen. Denna rutin kan hoppas över om ingen information behövs. Vid detta fall får Du välja bort detta alternativ vid utskriften. Innan utskrift på skrivare skall aktuell skrivare väljas. Detta görs i arkivmenyn - Printerinställn.. Detta är en standarddialog för Windows och texten följer operativ-systemets språk. I arkivmenyn presenteras också de tre senast använda beräkningarna (endast från programbiblioteket). Zoom 3

7 Förminska den grafiska figuren i huvudfönstret (indata/resultat). Förstora den grafiska figuren i huvudfönstret (indata/resultat). Indata Indatadialogerna kan nås både från menyn och verktygsfältet. I efterföljande kapitel går vi igenom indatan i detalj. Tvärsnitt/Segment/Upplag, dvs. indata för den kont. balkens geometri och form. Laster. Markdata. Öppnas först när modulen för Balk på elastiskt underlag är färdig. Beräkna Dimensionering Utför en statisk beräkning för den kontinuerliga balken. Till statiken knyts dimensioneringsrutiner för olika material. Betongdimensionering. Ståldimensionering. Trädimensionering. Hjälp Hjälp text och manual. 4

8 Indatakommentarer Balkens geometri och eventuellt varierande tvärsnitt byggs upp med hjälp av tre komponenter - tvärsnitt, segment och upplag. Vi ser inte på balken fältvis, utan det blir upplagens placering som bestämmer fältlängderna. Se indatadialog nedan. Tvärsnitt Segment Upplag Du skapar först en lista med tvärsnitt som kan ingå i den kontinuerliga balken. Varje tvärsnitt får en löpande numrering. Dessa används sedan vid registreringen av segment. Segmenten numreras automatiskt från vänster till höger. För varje segment anges ett tvärsnitt för vänster resp. höger ände samt en segmentlängd. Är det samma tvärsnitt för hela balken räcker det med ett segment och segment-längden blir då lika med totala balklängden. Upplagen får en löpande numrering från vänster till höger. Anges ett nytt upplag mellan tidigare upplag sorteras detta in när dialogen lämnas. Välj upplagstyp och ange avståndet till upplaget från balkens vänsterände. Vid en senare dimensionering kan också upplagsbredden komma till användning. 5

9 Laster Grafik Registrera laster, välj om lasten är bunden eller fri, ange lastkoefficient, storlek på lasten (ev. vänster och höger ände), avstånd från balkens vänstra ände samt ev. utbredning. Registreras en excentricitet beräknas torsionsmoment (för normalkraften skapas vanligt moment). Skall ändringar utföras är det enklast att högerklicka på den grafiska figuren. Du kommer då direkt till rätt segment/ upplag eller last i resp. dialog. Annars kan det kanske vara svårt att veta vilket nummer aktullt segment/upplag eller last har. Segment Högerklicka på aktuellt segment på själva balken. Indatadialogen öppnas nu med rätt segmentnummer. Gör ev. ändringar och tryck på knappen <Ändra> i segmentdelen av dialogen. Ange om laster och upplag skall korrigeras automatiskt. Mer information om detta senare. Upplag För upplag kan du högerklicka på upplaget. Indatadialogen öppnas nu med upplagsnumret till vänster om klick-punkten. Gör ev. ändringar och tryck på knappen <Ändra> i upplagsdelen av dialogen. Laster Högerklicka på lasten och Du kommer till indatadialogen. Se vidare. Nedan går vi nu i detalj igenom de olika indatadialogerna. Tvärsnitt / Geometri I Tvärsnitt/Geometri anges hur den kontinuerliga balken ser ut. 6

10 Som tidigare nämnts används här tre begrepp - tvärsnitt, balksegment och upplag. Tvärsnitt Tvärsnitten kan beskrivas för enkla och sammansatta profiler. En databas med standardprofiler för stålbalkar finns ansluten. Varje tvärsnitt ges ett namn, som sedan används vid registrering av balksegment. Genom att ange olika tvärsnitt i ändarna av segmentet kan balkar med varierande tvärsnitt skapas. 7

11 Egna tvärsnitt registreras i ovanstående dialogbox, möjliga deltvärsnitt är rektangulära, I-H, L, T, U, låd, rör, generella samt plattstrimla. De generella tvärsnitten registreras med polygontåg moturs för ytor och medurs för hål. För att markera vilket deltvärsnitt/tvärsnitt man önskar redigera kan man med höger mustangent klicka på denna, varvid dess data visas. För att flytta deltvärsnitt håll vänster mustangent nedtryck över figuren och flytta med tangenten nedtryck. För att rotera ett deltvärsnitt markera med vänster tangent och klicka därefter på önskad rotationsikon. Om man vill rotera hela tvärsnittet klicka på den rektangelförsedda ikonen och därefter på önskad rotationsikon. Rotationssteget dfi kan ändras till önskat värde. Deltvärsnitten kan även redigeras grafiskt, genom att man först klickar på ikonen med en pil mellan två punkter. Då tänds noder på deltvärsnitten, dessa kan därmed flyttas mes vänstertangenten nedtryckt över aktuell nod. Trycker Du på <Ny> läggs angivet deltvärsnitt till det existerande, existerar inget tvärsnitt får du angivet tvärsnitt. Genom att ange ett antal deltvärsnitt samt <Ny> får man ett sammansatt tvärsnitt. Vill Du ändra ett redan existerande tvärsnitt? Välj först aktuellt tvärsnitt i tvärsnitts-listan. Samtidigt hämtas aktuella tvärsnittsdata fram. Ändra tvärsnittstyp och/eller aktuella indatafält. Tryck därefter på knappen <Ändra> för att spara korrigeringarna. Tag bort tvärsnitt. Välj aktuellt tvärsnitt ur tvärsnittslistan, markera med vänster mustangent det deltvärsnit som skall raderas. Tryck därefter på knappen <Radera>. Grafiskt raderas deltvärsnitten genom att aktuellt tvärsnitt markeras med vänster mustangent klicka därefter på den X försedda ikonen. 8

12 Lagring/hämtning av tvärsnitt. Med ett klick på den diskettförsedda ikonen erhåller man ovanstående vänster dialogbox för lagring av tvärsnitt. Ange ett namn och tryck <OK>. Den högra dialogboxen visas då man klickar på den mappförsedda ikonen, här väljer man vilket tvärsnitt man önskar behandla. < OBS!!!! glöm ej lagra dina tvärsnitt > Ikonen försedd med en räknedosa beräknar tvärsnittskonstanter och kärnyta för tvärsnittet enligt nedan. 9

13 Segment Vid registrering av segment används tvärsnitten ovan. För vänster resp. höger ände av segmentet väljs ett tvärsnitt ur tvärsnittslistan. Genom att ange olika tvärsnitt fås varierande tvärsnitt längs segmentet. Du skall även ge in en längd för segmentet. Segmenten numreras automatiskt från vänster till höger. Ett nytt segment behövs vid varje tvärsnittsändring. Summan av segmentlängderna ger balkens totallängd. Lägg sist Lägg före Välj vilka tvärsnitt, som är aktuella i vänster resp. höger ände, samt ange aktuell längd för segmentet. Tryck därefter på knappen <Ny> i området Befintliga segment i indatadialogen för att spara registreringen. Du får nu ett val. Skall segmentet läggas sist, dvs. längst till höger, eller skall segmentet placeras in på balken framför ett existerande segment? Vid tryck på knappen <Lägg sist> läggs det nya segmentet längst till höger på balken, dvs. segmentet hamnar sist i segmentlistan. Har Du glömt ett segment eller vill Du t.ex. lägga in voter i något fält? Då måste det finnas möjlighet att placera in ett segment på valfri plats. Det nya segmentet placeras framför det segmentnummer som väljs ur segmentlistan. Alla segmentnummer efter det nyinsatta segmentet numreras om. Det går också att få en automatisk justering av laster och upplag (Medfl last/uppl - Medflyttning laster och upplag) som påverkas av ändringen. Då balken har samma tvärsnitt överallt behövs endast ett segment registreras. Segmentlängden blir då lika med balkens totallängd. Ändringar och kompletteringar av segmenten görs enklast från den grafiska bilden. Se tidigare information sid. 6. Gör nedan några kommentarer om indataregistreringen. Skall ett nytt segment placeras in på existerande balk? Har Du många segment kan det vara lättast att välja aktuellt segment från grafiken. Högerklicka på det segment där det nya segmentet skall placeras in. I segmentlistan kommer aktuellt segment-nummer upp när indatadialogen öppnas. 10

14 Välj rätt tvärsnitt för vänster resp. höger ände av segmentet och ange en segmentlängd. Vill Du Att existerande laster och upplag skall flyttas automatiskt? Se till att Medfl last/upplag står för Medflyttning last/upplag. Tryck därefter på knappen <Ny>. är Ja-markerad. Där I segmentlistan står redan numret på det segment som det nya segmentet skall placeras framför. Detta nummer hänger med från grafikvalet. Stämmer segmentnumret är det bara att trycka på <OK>. Därefter sparas det nya segmentet och efterföljande segment numreras om. Laster / Upplag ändras också om detta begärts. Laster/Upplag korrigeras på följande sätt: Från det nyinsatta segmentets vänsterände skall alla laster/upplag korrigeras. Laster - Snittet skär avstånd. Avståndet till lasten ökas med den nyinsatta segmentlängden. Snittet skär utbredning. Utbredningen ökas med den nyinsatta segment-längden. Trafiklasten påverkas ej. Upplag - Snittet skär avstånd. Avståndet till upplaget ökas med den nyinsatta seg-mentlängden. Välj först vilket segment som skall ändras ur segmentlistan. Enklast är kanske att högerklicka i grafiken på aktuellt segment. Upp kommer indatadialogen med rätt segmentnummer. Ändra tvärsnitt eller segmentlängd. Se till att är Ja-markerad om laster och upplag skall korrigeras automatiskt. Tryck därefter på knappen <Ändra>. Laster/Upplag korrigeras på följande sätt vid automatisk korrigering: Ökning av segmentlängden Se förklaring för nytt segment ovan. Minskning av segmentlängden Laster Snittet skär avstånd. Minskar avståndet med längdminskningen. Fortsätter in på utbredningen om ytterligare längd åter-står och tar bort lasten helt om längd kvarstår. Lasten skär utbredning. Minskar utbredningen med längdminskningen. Trafiklasten påverkas ej. 11

15 Upplag Snittet skär avstånd. Avståndet till upp-laget minskas med längdminskningen. Tas bort helt om längd kvarstår. Tar bort segment. Markera aktuellt segment i segmentlistan eller högerklicka i grafiken för att få rätt segmentnummer. Tryck därefter på knappen <Radera>. Se till att är Ja-markerad om laster och upplag skall korrigeras automatiskt. Se Ändra ovan hur laster och upplag behandlas. Upplag Upplagen numreras alltid från vänster. Avstånden ges alltid från balkens vänster-ände. I grafiken visas avstånden mellan upplagen, dvs. konsol- eller fältlängderna. Upplagstyp Aktuella upplagstyper visas i listan till höger. För att få korrekta upplagsförhållanden kan flera upplagstyper ges samma position, t.ex.. kan ett fritt upplag kombineras med en vridfjäder. Den valda upplagstypen är angiven i gult enligt nedan. Olika upplagstyper och fjädrar kan väjas via ikoner nedan. Vid val av fritt upplagd visas den högra dialogboxen nedan, där kan andra randvillkor anges. Vid registrering av vridfjäder finns en hjälpkalkylator för beräkning av styvheten. Tryck på knappen bredvid indatafältet för vridfjäderns storlek (Cm) i MNm/rad och följande dialog kommer upp. 12

16 Här kan tre anslutande konstruktionsdelar anslutas till aktuellt upplag. Ange tvärsnitt med bredd och höjd (I-värdet beräknas av programmet) eller slå in I- värdet direkt. Registrera därefter anslutande konstruktionslängd och materialets E-modul. Nu visas storleken på framräknad fjäder till höger i dialogen. Stämmer inspänningen i andra änden? Klicka för rätt alternativ. Vid ändring räknas vridfjädern om. Vid inverkan av flera anslutande konstruktionsdelar adderas fjäderstorlekarna. Indatan i denna dialog sparas inte. Endast vridfjäderns totala storlek sparas i Tvärsnitt/Geometridialogen. I grafiken kan Du nå indatadialogen genom att högerklicka alldeles vid upplaget eller på måtten under balken. Det är upplaget till vänster om klickpunkten som visas i indatadialogen. För att få upp värdena för sista upplaget - högerklicka alldeles till höger om upplaget, dvs. utanför balken. Välj upplagstyp och ange avståndet till upplaget från balkens vänsterände. Ange eventuellt även en upplagsbredd. Denna kommer inte till användning förrän vid dimensioneringen. Tryck därefter på knappen <Ny>. När indatadialogen lämnas sorteras upplaget in bland övriga upplag (medför omnumrering) eller läggs sist i upplagstabellen. Välj aktuellt upplag i grafiken eller ur upplagstabellen. Gör ändringen och tryck därefter på knappen <Ändra>. Välj aktuellt upplag i grafiken eller ur upplagstabellen. Upplaget tas bort vid tryck på knappen <Radera>. Upplag till höger om det borttagna numreras om. Vid ändring av segmentlängder, nya eller borttagna segment kan upplagsplaceringen automatiskt följa ändringen om Ja är markerat vid segmentindatan. 13

17 Segment Vid registrering av segment används tvärsnitten ovan. För vänster resp. höger ände av segmentet väljs ett tvärsnitt ur tvärsnittslistan. Genom att ange olika tvärsnitt fås varierande tvärsnitt längs segmentet. Du skall även ge in en längd för segmentet. Segmenten numreras automatiskt från vänster till höger. Ett nytt segment behövs vid varje tvärsnittsändring. Summan av segmentlängderna ger balkens totallängd. Lägg sist Lägg före Välj vilka tvärsnitt, som är aktuella i vänster resp. höger ände, samt ange aktuell längd för segmentet. Tryck därefter på knappen <Ny> i området Befintliga segment i indatadialogen för att spara registreringen. Du får nu ett val. Skall segmentet läggas sist, dvs. längst till höger, eller skall segmentet placeras in på balken framför ett existerande segment? Vid tryck på knappen <Lägg sist> läggs det nya segmentet längst till höger på balken, dvs. segmentet hamnar sist i segmentlistan. Har Du glömt ett segment eller vill Du t.ex. lägga in voter i något fält? Då måste det finnas möjlighet att placera in ett segment på valfri plats. Det nya segmentet placeras framför det segmentnummer som väljs ur segmentlistan. Alla segmentnummer efter det nyinsatta segmentet numreras om. Det går också att få en automatisk justering av laster och upplag (Medfl last/uppl - Medflyttning laster och upplag) som påverkas av ändringen. Då balken har samma tvärsnitt överallt behövs endast ett segment registreras. Segmentlängden blir då lika med balkens totallängd. Ändringar och kompletteringar av segmenten görs enklast från den grafiska bilden. Se tidigare information sid. 6. Gör nedan några kommentarer om indataregistreringen. Skall ett nytt segment placeras in på existerande balk? Har Du många segment kan det vara lättast att välja aktuellt segment från grafiken. Högerklicka på det 14

18 segment där det nya segmentet skall placeras in. I segmentlistan kommer aktuellt segment-nummer upp när indatadialogen öppnas. Välj rätt tvärsnitt för vänster resp. höger ände av segmentet och ange en segmentlängd. Vill Du Att existerande laster och upplag skall flyttas automatiskt? Se till att Medfl last/upplag står för Medflyttning last/upplag. Tryck därefter på knappen <Ny>. är Ja-markerad. Där I segmentlistan står redan numret på det segment som det nya segmentet skall placeras framför. Detta nummer hänger med från grafikvalet. Stämmer segmentnumret är det bara att trycka på <OK>. Därefter sparas det nya segmentet och efterföljande segment numreras om. Laster / Upplag ändras också om detta begärts. Laster/Upplag korrigeras på följande sätt: Från det nyinsatta segmentets vänsterände skall alla laster/upplag korrigeras. Laster - Snittet skär avstånd. Avståndet till lasten ökas med den nyinsatta segmentlängden. Snittet skär utbredning. Utbredningen ökas med den nyinsatta segment-längden. Trafiklasten påverkas ej. Upplag - Snittet skär avstånd. Avståndet till upplaget ökas med den nyinsatta seg-mentlängden. Välj först vilket segment som skall ändras ur segmentlistan. Enklast är kanske att högerklicka i grafiken på aktuellt segment. Upp kommer indatadialogen med rätt segmentnummer. Ändra tvärsnitt eller segmentlängd. Se till att är Ja-markerad om laster och upplag skall korrigeras automatiskt. Tryck därefter på knappen <Ändra>. Laster/Upplag korrigeras på följande sätt vid automatisk korrigering: Ökning av segmentlängden Se förklaring för nytt segment ovan. Minskning av segmentlängden Laster Snittet skär avstånd. Minskar avståndet med längdminskningen. Fortsätter in på utbredningen om ytterligare längd åter-står och tar bort lasten helt om längd kvarstår. Lasten skär utbredning. Minskar utbredningen med längdminskningen. Trafiklasten påverkas ej. 15

19 Upplag Snittet skär avstånd. Avståndet till upp-laget minskas med längdminskningen. Tas bort helt om längd kvarstår. Tar bort segment. Markera aktuellt segment i segmentlistan eller högerklicka i grafiken för att få rätt segmentnummer. Tryck därefter på knappen <Radera>. Se till att är Ja-markerad om laster och upplag skall korrigeras automatiskt. Se Ändra ovan hur laster och upplag behandlas. Upplag Upplagen numreras alltid från vänster. Avstånden ges alltid från balkens vänster-ände. I grafiken visas avstånden mellan upplagen, dvs. konsol- eller fältlängderna. Upplagstyp Aktuella upplagstyper visas i listan till höger. För att få korrekta upplagsförhållanden kan flera upplagstyper ges samma position, t.ex.. kan ett fritt upplag kombineras med en vridfjäder. Vid registrering av vridfjäder finns en hjälpkalkylator för beräkning av styvheten. Tryck på knappen bredvid indatafältet för vridfjäderns storlek (Cm) i MNm/rad och följande dialog kommer upp. Här kan tre anslutande konstruktionsdelar anslutas till aktuellt upplag. Ange tvärsnitt med bredd och höjd (I-värdet beräknas av programmet) eller slå in I- värdet direkt. Registrera därefter anslutande konstruktionslängd och materialets E-modul. Nu visas storleken på framräknad fjäder till höger i dialogen. Stämmer inspänningen i andra änden? Klicka för rätt alternativ. Vid ändring 16

20 räknas vridfjädern om. Vid inverkan av flera anslutande konstruktionsdelar adderas fjäderstorlekarna. Indatan i denna dialog sparas inte. Endast vridfjäderns totala storlek sparas i Tvärsnitt/Geometridialogen. I grafiken kan Du nå indatadialogen genom att högerklicka alldeles vid upplaget eller på måtten under balken. Det är upplaget till vänster om klickpunkten som visas i indatadialogen. För att få upp värdena för sista upplaget - högerklicka alldeles till höger om upplaget, dvs. utanför balken. Välj upplagstyp och ange avståndet till upplaget från balkens vänsterände. Ange eventuellt även en upplagsbredd. Denna kommer inte till användning förrän vid dimensioneringen. Tryck därefter på knappen <Ny>. När indatadialogen lämnas sorteras upplaget in bland övriga upplag (medför omnumrering) eller läggs sist i upplagstabellen. Välj aktuellt upplag i grafiken eller ur upplagstabellen. Gör ändringen och tryck därefter på knappen <Ändra>. Välj aktuellt upplag i grafiken eller ur upplagstabellen. Upplaget tas bort vid tryck på knappen <Radera>. Upplag till höger om det borttagna numreras om. Vid ändring av segmentlängder, nya eller borttagna segment kan upplagsplaceringen automatiskt följa ändringen om Ja är markerat vid segmentindatan. 17

21 Laster Följande laster hanteras av programmet Kommentarer om lasterna - Avståndet utgår alltid från balkens vänstra ände. Färgsättning i grafiken - Bunden last Blå Fri last Röd Trafiklast Brun I grafiken kan Du ta tag i lasten (klicka på lasten, håll ner musknappen) och flytta den utefter balken. Samtidigt visas ett informationsfönster med uppgifter om lasten, där bl.a. avståndsförändringen visas. Vid registrering sparas lasterna med ett löpande nummer. Lastnamnet i lastlistan byggs upp av last-typen + lastnumret. Nästan alla laster kan anges med excentricitet, som ger upphov till ett torsionseller böjmoment. Eventuellt kan lasterna korrigeras automatiskt av programmet vid segmentföränd-ringar. Se vidare för ytterligare information. Högerklicka på lasten i grafiken och Du kommer till indatadialogen med rätt lastnummer i lastlistan. 18

22 Nyregistrering av last går till på följande sätt: Välj lasttyp. Beroende på val av lasttyp blir endast det ena indatafältet eller båda tillgängliga för registrering av lastintensiteten (lastens storlek). När båda fälten är tillgängliga, för registrering i vänster resp. höger ände, skall även en utbredning (gäller även utbredd last) anges. Ange avståndet från balkens vänsterände till lastens placering eller lastens vänster-ände. Sist kan även en excentricitet anges. Den ger upphov till följande tilläggslaster - 19

23 Punktlast Utbredd last Trapetslast Normalkraft Torsionsmoment. Torsionsmoment. Torsionsmoment. Böjmoment. Torsionsmomentet redovisas endast i resultatutskriften. Välj lastform - B Bunden. F Fri/Variabel. T Trafiklast/LastTåg med rörliga laster. Klicka på en av radio-knapparna. Med lastkoefficienter kan en lastkombination skapas. Se t.ex. BKR kap. 3, Bronormen och BBK 94 kap. 2.2 för vidare information. Med lastkoefficienten kan olika gränstillstånd simuleras. Normalt skall lastkoefficienterna för Långtid och Korttid tillsammans ge 1.0, men då dessa kan anges fritt kan inverkan av lasten minskas eller ökas efter behov. Tryck därefter på knappen <Ny> i indatadialogen för att spara registreringen. Den nya lasten får ett löpande nummer och hamnar alltid sist i lastlistan. Välj aktuell last ur lastlistan (befintliga laster i indatadialogen för laster) eller höger-klicka på aktuell last i grafiken. Du får upp aktuella indata för denna last. Ändra aktuella indatafält. Tryck därefter på knappen <Ändra>. I grafiken syns inte ändringen förrän Du lämnar lastdialogen. Skall en last raderas? Välj aktuell last ur lastlistan (befintliga laster i indatadialogen för laster) eller högerklicka på aktuell last i grafiken. Tryck därefter på knappen <Radera>. När lastdialogen lämnas tas vald last bort och övriga laster får en even-tuell omnumrering. 20

24 Tåg med rörliga laster Den rörliga lasten (lasttåget) byggs upp av ett antal dellaster. Alla laster som har getts lastformen T ingår i den rörliga lasten. Alla tillgängliga lasttyper (se ovan) kan användas. Ange dellasternas första position från balkens vänsterände. Lasttåget förflyttas 50 ggr i beräkningen. Avståndet kan anges med negativt värde. Lasten har då sin startposition utanför balkens vänsterände. Tågväglängd. Får gå tillbaka till föregående avdelning för registrering av detta värde. Skall lasttåget passera balkens högerände adderas lasttågslängden med balklängden. Mer information finns vid resultatredovisningen. Koef/faktor utmattn. Används ej för närvarande. 21

25 Resultat Statik Tryck på knappen för beräkning. Resultatet är inte så mycket att orda om. Vi har tidigare nämnt att varierande tvärsnitt, rörliga laster etc. kan användas vid beräkningen. Totalresultat Programmet redovisar resultatet av en lastkombination inkl. eventuell rörlig last. I diagrammen redovisas max/min kurvorna för varje tvärsnittskraft. Med hjälp av lastkoefficienterna skapas en lastkombination för olika gränstillstånd. Genom att flytta markören över diagrammet redovisas resultatet löpande för aktuella snitt i fälten till vänster om diagrammen. Aktuellt avstånd från balkens vänsterände står högst upp till vänster. 22

26 Utskrift Här markeras de avsnitt som Du önskar på resultatutskriften. Till varje resultatutskrift kan Du lägga till beräkningsinformation. Dialogen nedan når Du via Arkiv och Information i menyn. Denna text kommer först på en egen sida. Kopplade programmoduler Efter statikberäkningen kan Du gå vidare till dimensioneringsrutinerna för olika material. Betongdimensionering. Ståldimensionering. Under utveckling. Finns idag kopplad till statikpaketet - Problemlösa. Trädimensionering. 23

27 Manualexempel Skärmbilderna och figurerna tidigare i manualen visar indata etc. för detta exempel. Nedan visas hur resultatutskriften blir i detta program. Beräkningsförutsättningar: Tvärsnitt Platta Tjocklek 500 mm. 250 mm. ½ meters voter i var ände av fältet. Fältlängder 8 meter. Upplag Vänsterände Fritt upplagd. Mellanstöd - - Högerände Fast inspänd. Laster Lastform Lastkoeff. Intens. Avst. Utbredn. Exc. (kn,kn/m) (m) (m) (m) Utbredd Bunden Trapets Fri 1 5/ Trapets Fri 1 10/ Trapets Tåg 1 5/ Punktlast Tåg Punktlast Tåg Lasttåget börjar utanför balkens vänsterände och avslutas utanför balkens höger-ände, dvs. tågvägslängden blir balkens totallängd plus lasttågets utbredning ( = 18 meter ). Lasttåget förflyttas 50 ggr på denna sträcka. 24

28 SOFTWARE ENGINEERING AB Hisingsgatan 30, Göteborg Telefon: , Telefax: , Beräkning C:\SE_Win\Sverige\A260\Manualex.260 Indata Tvärsnitt Höjd mm Bw mm B1 mm B2 mm T1 mm T2 mm T3 mm T4 mm Segment Tvärsnitt vänster Längd (m) Tvärsnitt höger Upplag Typ Avstånd (m) Stödbredd (m) Fritt upplagd Fritt upplagd Fast inspänd Laster Lastform Typ Lastkoeff Int.vä(kN) Int.hö(kN) Avst.(m) Utbr.(m) Exc.(m) Utbredd Trapets Trapets Trapets Punktlas t Punktlas t Bunden Fri Fri Tåg Tåg Tåg

29 Resultat Snitt N(kN) Max Vz(kN) Min Vz(kN) T(knm) Max My(kNm ) Min My(kNm ) Max vz(mm) Min vz(mm) Max ry(rad ) Min ry(rad ) Stöd X(m) Rxmax(kN) Rxmin(kN) Rzmax(kN) Rzmin(kN)

30 Moment Tvärkraft Nedböjning 27