Program A1.06 SOFTWARE ENGINEERING AB. Byggtekniska Program - Geoteknik. Rymdpålgrupp

Transkript

1 Program A1.06 SOFTWARE ENGINEERING AB Byggtekniska Program - Geoteknik Rymdpålgrupp

2 BYGGTEKNSKA PROGRAM - GEOTEKNIK Rymdpålgrupp Software Engineering AB Hisingsgatan 30, Göteborg Tel : Fax : se@byggdata.se , Version 6.0

3 Innehållsförteckning Användningsområde Förutsättningar... 1 Beräkningsförfarande... 3 Deformationer... 3 Snittkrafter... 3 Indata... 4 Huvudmeny... 4 Info-text... 5 Bäddmodulsförlopp... 5 Systemvärden - Typpåle... 6 Geometri Pålplatta... 9 Pålkoordinater... 9 Pålkonstanter Laster Grafisk kontroll Pålcentrum Beräkning / Resultat Utskrift Manualexempel... 20

4 Kapitel 1 Användningsområde Förutsättningar Manualen går kort igenom beräkningsgången samt indataregistreringen. Skärmbilder med tillhörande indatafält och tabeller ges en mer ingående beskrivning. I programmet finns också hjälptexter, som tas fram med <F1>-tangenten. Här ges en kortare hjälp till aktuellt indatafält. I slutet av manualen finns några jämförande beräkningar. Exemplen har hämtats från handböcker. Pålgruppen kommer sedan att kopplas till ett program för kontroll av påles lastkapacitet. Vi hoppas att programmet skall komma Dig till stor nytta och användas flitigt. Glöm inte att vi har mycket förmånliga serviceavtal med fri telefonsupport och fria uppdateringar. Tag kontakt med oss för närmare information ( ). Användningsområde Programmet beräknar statiskt bestämda och obestämda pålgrupper med hänsyn tagen till jordens sidomotstånd och en eventuell inspänning i plinten. Utnyttjandet av jordens sidomotstånd och pålens inspänning i plinten innebär mer ekonomiska konstruktionslösningar och minskat behov av kompletteringspålning efter kontrollberäkningar. I gengäld måste bäddmodulen för jorden kring pålarna bestämmas eller uppskattas. Resultatet erhålls i form av pålhuvudenas/pålplattans förskjutningar och rotationer samt pålsnittkrafterna N x, V y, V z, M x, M y och M z. 1

5 Förutsättningar Pålplinten förutsätts helt styv. Hooke s lag gäller för pålarna. En påles tvärsnitt förutsätts konstant. från och med ett givet djup är jordens sidomotstånd proportionellt mot pålens sidoförskjutning och den angivna bäddmodulen. Ett eventuellt ömsesidigt inflytande på pålarnas sidoförskjutningar i eftergivliga jordar beaktas ej. Max antal pålar : 300 st. Max antal laster : Generella laster rader i lastatbellen. Lastkombinationer rader i lasttabellen. Max antal lastkombinationer : 20 st. 2

6 Kapitel 2 Beräkningsförfarande Beräkningsförfarandet beskrivs av F Shiel i Statik der Phalwerke, 2:a upplagan, samt i pålkommisionens rapport 54 Pålgrupper med sidomotstånd och inspänning. Beräkningen sker enligt förskjutningsmetoden. Deformationer Förskjutningar och rotationer är positiva, då de sammanfaller med de positiva lastsriktningarna. Snittkrafter Pålnormalkrafterna är positiva vid tryck. Ett moment är positivt, då riktningen på momentvektorn sammanfaller med tillhörande koordinataxels positiva riktning. Beräkningen av de ogynnsammaste böjmomenten sker för elastiskt inspända pålar genom att ersätta den elastiska inspänningen med ekvivalenta pålar utan elastisk inspänning och antagen fast inspänd pålfot. Pålen antas fast inspänd på djupet l s under markytan. Pållängden i jord skall vara minst 2. 5 l s (kontrolleras av programmet). Värdet på l s beräknas med l l l s s s EI = Konstant bäddmodul för kohesionsjord (t.ex. lera). k d p E I h = Linjärt ökande bäddmodul för friktionsjord (t.ex. sand). k d = p 0 5 E I h. Parabelformad bäddmodul. k d p OBS! Det parabelformade alternativet är för tillfället spärrat i programmet. För ytterligare information se bäddmodulsförlopp sid. 5. 3

7 Kapitel 3 Indata All indataregistrering sker från huvudmenyn. Varje anropad indatarutin avslutas med tillbakagång till huvudmenyn. Alla indatavärden kontrolleras, där så är möjligt, innan rutinen tar emot värdena. Nedan följer en genomgång av samtliga indatamenyer i programmet. För att underlätta för användaren, har vi valt att samtidigt med indatabeskrivningen ange erforderliga ingångsvärden till efterföljande beräkningsexempel. Antalet pålar i en pålgrupp kan vara mycket stort. Samtidigt är pålkonstanterna ofta lika. Genom att skapa en typpåle och en genereringsrutin för pålkonstanterna sparas mycket tid vid indataregistreringen, men fortfarande finns möjlighet till lokala avvikelser. Vi har även gjort lastregistreringen mycket flexibel. I tabellen för Lastkombinationer kan karakteristiska laster multipliceras med lastkoefficient, kopplas ihop till lastkombinationer samt kompletteras med laster som t.ex. inte funnits med i resultat från en statikkörning. Många lastkombinationer kan kontrolleras på en gång. Huvudmeny Välj indatarutin genom att flytta markören med pilarna /, <Mellanslag> eller genom att trycka första bokstaven (stor) i anropsnamnet. Bekräfta med <Retur>. Då ingångsdata lagras efter hand kan man när som helst avbryta pågående registrering från huvudmenyn, utan att indata går förlorad. Huvudmenyn lämnas med <Esc> eller flytt av markören till Avsluta (BYGGDATA). Vid nyregistrering används normalt indatarutinerna uppifrån och ner. 4

8 Info-text Registrera en valfri text som hamnar direkt efter Rubrik Indata i utskriften. Se utskrift manualexempel. Bäddmodulsförlopp Ett alternativ måste alltid väljas. Förinställt är det konstanta bäddmodulsförloppet. Bäddmodulsförlopp Beräkningen av de ogynnsammaste böjmomenten sker för elastiskt inspända pålar genom att ersätta den elastiska inspänningen med ekvivalenta pålar utan elastisk inspänning och antagen fast inspänd pålfot. Pålen antas fast inspänd på djupet l s under markytan. l s kan beräknas enligt tre metoder. Bäddmodulens inverkan på pålen visas i figurerna nedan. För ytterligare information om formler etc. se sid. 3. Konstant bäddmodul (kod 1) Linjärt ökande bäddmodul (2) Parabelformad bäddmodul (3) k k k OBS! Den parabelformade bäddmodulen (kod 3) är för tillfället spärrad. 5

9 Typpåle Systemvärden - Typpåle Större delen av denna indatarutin används till att definiera en typpåle. Registrera typpålens tvärsnittskonstanter, torsionslängd och bäddmodul. Dessa kan sedan användas som förinställda värden i rutinen Pålkonstanter. Se vidare sid. 11. Observera exponenterna vid tvärsnittskonstanterna. De värden som skall registreras har egentligen följande enheter : dm 2 och dm 4. Hänvisar till leverantörernas produktkataloger för information om pålens tvärsnittskonstanter. För ytterligare information om pålens lokala koordinatsystem och om vilka axlar tröghetsmomenten gäller se sid. 18. Innan inplacering av Bäddmodulen (MN/m 3 ) i tabellen för Pålkonstanter multipliceras detta värde med Pålens tvärmått (m), dvs. k dp (MPa). För ytterligare information se sid. 11. Registrering av typpålens värden är ej nödvändig om Du inte tänker använda den automatiska genereringen av pålkonstanter. I detta fall måste Du manuellt registrera alla indatafälten i tabellen för pålkonstanter. Bäddmodul Sidomotstånd mot påles mantelyta skall beräknas med hjälp av bäddmodulen. Det värde som registreras används i beräkningen. Normalkonsoliderad lera (Bro 94) c d cuk k = 200 MN / m 3 d uk Långtidsförhållanden : k = 50 [ MN / m 3 ] Korttidsförhållanden : [ ] c uk - Lerans odränerade skjuvhållfasthet. d - Påles tvärmått. Friktionsjord (Lång- och korttidsförhållanden, Bro 94) nh z k = d [ MN / m 3 ] z - Jorddjup. n h - Tillväxtfaktor. 6

10 n h (MN/m 3 ) Relativ fasthet mycket låg medelhög mycket hög Över GVY Under GVY Maximala värden på k d (Bro 94) redovisas på sid. 11. Pålplattans egentyngd Information om pålplattan. Dessa indatafält är endast av intresse om programmet automatiskt skall beräkna plattans egentyngd. Plattans area från rutinen Geometri pålplatta multipliceras med Tjocklek och Tunghet. Observera att denna last tas med i alla lastkombinationerna med lastfaktor 1.0. Om andra lastfaktorer skall användas registreras lämpligen plattans egentyngd med rutinen för Generella laster. Egentligen är det endast de tre översta indatafälten som måste besvaras. Pålens material samt Bäddmodulsförloppet. Pålmaterial E d - och G d -modulen : Dimensionerande värde för Elasticitets- och Skjuvmodulen beräknas med f d f k = η γ γ m n där f k = Karakteristiskt värde på en materialegenskap. η = Beaktar skillnad mellan provkropp och konstruktion. γ m = Beaktar osäkerhet i bestämning av bärförmåga. γ n = Beaktar säkerhetsklassen. Vi tar inte med partialkoefficienterna som indata i detta program, då vi endast har några få indatafält som påverkas av dessa. OBS! Eftersom det inte finns någon indata för pålmaterial i olika gränstillstånd måste lasterna inom en beräkning hålla sig till ett gränstillstånd. Karakteristiska värden / Partialkoefficienter : Säkerhetsklass γ n Ringa risk för personskada. Någon risk för personskada. Stor risk för personskada. 7

11 Betong Btgklass E ck (GPa) η γ m K50 K55 K60 K70 K E ck (brott) 1.00 (Olycks) G-modulen kan för betong anses vara E ck. I övrigt samma hantering som E-modulen. Stål För allmänna konstruktionsstål väljs normalt E sk till 210 GPa och G sk till 81 GPa. η γ m E sk ,0 à 1.1 (Brott) 1.0 (Olycks) Det lägre värdet på γ m avser standardiserade profiler med små måttavvikelser. Trä För träpålar kan 11 MPa väljas som dimensionerande värde (reducerat hållfasthetsvärde) förutsatt att pålmaterialet består av friskt rundvirke med minst 0.13 meters diameter. 8

12 Geometri Pålplatta Pålplattan registreras i form av ett polygontåg. Detta innebär att pålplattan i princip kan se ut hur som helst. Det finns inga krav på att pålplattan måste registreras. Den används endast vid beräkning av egentyngd samt uppritning i grafiken. För areaberäkningen (vid beräkning av egentyngd) krävs att polygontåget registreras moturs. Se också de kommentarer som finns om koordinatsystemets origo på sid. 9. Pålkoordinater I denna rutin registreras pålarnas placering, lutning och riktning samt längder. Med koder bestäms även pålarnas inspänningsförhållanden i pålplattan samt ev. fri längd över markytan. Pålnummer Pålkoordinater Pålarna numreras automatiskt löpande 1,2,3,..,n. Numreringen finns med på den grafiska utskriften. Pålarna placeras i ett rätvinkligt högerorienterat koordinatsystem med X-axeln vertikal och positiv nedåt. Observera de positiva riktningarna, som avviker något från de som normalt finns i t.ex. Problösa (vårt statiksystem). Z Det är viktigt att tänka på origos placering i pålgruppen. Alla laster som registreras i rutinen Lastkombinationer antas placerade i koor-dinatsystemets origo, dvs. normalt belastande konstruktions tyngd-unkt och pålavskärningsplanet. Y X Pålavskärningsplanet normalt X-koordinat = Belastande konstruktions tyngdpunkt normalt koordinatsystemets origo. Dvs. origo behöver inte överensstämma med pålplattans tyngdpunkt. 9

13 Lutning Pålens lutning i grader från X-axeln. Se vidstående figur. Y Origo α i X Rotation Pålens riktningsvinkel medurs från Y-axeln. Se vidstående figur. ω i Z (x i,y i,z i ) Y Origo Pålkod Nedastående figurer och texter förklarar sifferkoderna för pålens inspänning (lagring). Se även beräkningsformler sid. 3. l 0 l 0 l l 1 l 1 Pålkod 1 Pålkod 2 Pålkod 3 Pålkod 4 Pålkod 5 Kod 1: Pålen är ledat lagrad vid såväl pålhuvud som pålfot. Kod 2: Pålen är fast inspänd i pålplattan och ledat lagrad vid foten. Kod 3: Pålen är elastiskt inspänd i jorden från och med en viss nivå. Pålen upptar vid pålhuvudet endast horisontalkrafter. Kod 4: Pålen är elastiskt inspänd i jorden från och med en viss nivå. Pålen är ledat lag-rad i plinten. Kod 5: Pålen är elastiskt inspänd i jorden från och med en viss nivå. Pålen är inspänd i plinten. OBS! Om markens sidomotstånd skall utnyttjas kan endast pålkod 3-5 användas. Pållängder Här anges pålens totala längd l = l + l längd över mark ( l 0 ). 0 1 (se ovanstående figurer) samt pålens ev. 10

14 Pålkonstanter Välj först om pålkonstanterna skall genereras automatiskt eller matas in manuellt. Automatisk generering Vid automatisk generering se tidigare resonemeng om användning av Typpåle sid. 6. OBS! Tidigare manuella korrigeringar av enskilda pålar kommer att skrivas över. För att Du inte av misstag skall generera nya pålkonstanter måste operationen bekräftas en gång till. Korrigering av enskilda pålar sker med Manuell indata. Manuell indata Går här igenom de olika indatakolumnerna. Observera exponenterna vid tvärsnittskonstanterna. De värden som skall registreras har egentligen följande enheter : dm 2 och dm 4. För ytterligare information om pålens lokala koordinatsystem och om vilka axlar tröghetsmomenten gäller se sid. 18. Följande uttryck används i styvhetsmatrisen AE / L och GK v / Lt (L t = torsionslängden). Uttrycken ger lite information om vilka variabler som påverkar vad, t.ex. ger kortare pål- och torsionslängder ökad styvhet. B-modul Innan inplacering av Bäddmodulen (MN/m 3 ) i tabellen för Pålkonstanter multipliceras detta värde med Pålens tvärmått (m), dvs. k dp (MPa). Se även sid. 6. Max.värden för k d (MPa) : Morän 30 Packad sprängst. 50 (över grundvattenytan ) Grus 25 Packad morän 30 (Bro 94) Sand 12 Packad frikt.jord 30 Silt 6 Packad finjord 10 11

15 Laster Du kan effektivt kontrollera pålgruppen för ett stort antal laster/lastkombinationer. Direkt i programmet kan Du sätta samman karakteristiska laster till lastkombinationer. Yttre laster som påverkar pålplattan och laster som påverkar konstruktionen kan kombineras. Lasterna visas i den grafiska kontrollen (se sid. 14). Minst en lastkombination måste skapas. Se begränsningar sid. 2. Välj först om Du vill registrera laster från konstruktionen (Lastkombinationer) eller yttre laster som påverkar pålplattan (Generella laster). Ytlaster samt vertikala/horisontella linje- eller punktlaster kan registreras med generella laster. Detta är laster som direkt påverkar pålplattan. Går nedan igenom de olika indatakolumnerna. Generella laster LK Nr : Ange nummer på aktuell lastkombination. Är lasten bunden måste den tas med i alla aktuella lastkombinationer, dvs. en rad för varje lastkombination. Kod Nr : Lastkoderna står överst i tabellhuvudet. Se skärmbild ovan. Gamf : Lastkoefficient. Denna faktor multipliceras med lastintensiteten och produkten adderas sedan till lasterna i lastkombinationen. Koordinater : Koordinater för lastens placering i förhållande till pålgruppens koordinatsystem. Vid ytlast anges koordinaterna för motstående hörn (diagonalt). Linjelasten har en start- och en slutpunkt. Se kommentarer om koordinatsystemet på sid. 9. Lastintensitet : Ange lastens storlek. Vid linjelast kan intensiteten vara olika i start- och slutpunkt. Höjd UK bottenplatta : Används för horisontella laster. Lastintensiteten gånger höjden över UK pålplatta ger momentet av den horisontella lasten i UK pålplatta. 12

16 Riktn. : Lastriktning i horisontalplanet (Y/Z-planet). Gradtalet (0 α < 360 ) för vinkeln anges medurs från positiv Y-axel. Y Z Vert. punktlast - Har ingen lastriktning. Hor. punktlast - Punktlastens angreppsriktning anges. Positiv riktning enligt figuren. Vert. Linjelast - Visar linjelastens utbredningsriktning från första punkten till den andra. Kan ej ändras. I grafiken representerar linjens tjocklek (fylld) lastens intensitet. Hor. Linjelast - Riktningen visar linjelastens angreppsriktning. Denna ligger 90 grader framför utbredningsriktningen (ex. Utbredningsriktn. 180 angreppsriktn. 270 ). I grafiken representerar linjens tjocklek (ofylld) lastens intensitet. Punktmoment - Riktningen visar momentaxelns positiva riktning. Se figur ovan. Med näsan i axelns riktning verkar momentet medurs. Momentet placeras alltid i koordinatsystemets origo. Lastkombinationer Lasterna som registreras i lastkombinationer kommer ofta från t.ex. en statikberäkning. Lasterna förutsätts alltid verka i koordinatsytemets globala riktningar samt placerade i origo och UK pålplatta. Punktlasterna positiva i de globala axlarnas positiva riktningar. Momentlasterna positiva medurs med näsan i axelns positiva riktning. P y P Z M y M Z Origo M x Som tidigare nämnts går det bra att sätta samman karakteristiska laster till lastkombinationer direkt i programmet. P x Programmet adderar sedan ihop alla laster (både karakteristiska och generella laster) till en dimensionerande totallast som gäller för lastkombinationen. 13

17 Grafisk kontroll Den grafiska kontrollen visar pålarnas placering, lutningsriktning och nummer samt lasternas placering och riktning för varje lastkombination. Origo för koordinatsystemet och de positiva riktningarna för de globala axlarna. Beteckningar: Vertikal punktlast och linjelast, horisontell punktlast och linjelast samt moment. Se sid. 13 för mer information om lastens angreppsriktning. Avsluta : Ger tillbakagång till huvudmenyn. Placera markören över knappen med musen eller tryck stort A. Klicka med musens vänsterknapp eller tryck <Retur>. Zoom + : Förstorar bilden. Klicka på Zoom +. Du får nu ett kors på skärmbilden. För detta till ett av hörnen i den rektangel Du vill förstora. Tryck in musknappen och håll den intryckt. För markören diagonalt till motstående hörn i aktuell rektangel (normalt rödmarkerad) och släpp musknappen. Zoom - : Ger tillbaks ursprungsbilden. Lastkb. : Visar lasterna i en lastkombination. Då de flesta laster angriper i koordinatssystemets origo kan det bli otydligt om det finns många laster i lastkombinationen. Klicka på denna knapp för byte av lastkombination. Fungerar bäst för visning av de Generella lasterna. 14

18 Pålcentrum Pålcentrum kan endast beräknas tvådimensionellt. Därför redovisas varje riktning (xy ; xz) för sig. Ger en bra information vid utformningen av pålgruppen. Redovisar också något som vi kallar optimalt pålcentrum. Pålarnas längslinje förlängs och där vi får det smalaste området redovisas optimalt pålcentrum. 15

19 Kapitel 4 Beräkning / Resultat Vid tryck på Beräkning kommer Du till en meny för presentation av resultatet på skärm. För en snabb kontroll av pålgruppen används Max/Min alternativen. Finns dragna pålar? Är maxvärdet för stort för aktuella pålar? Vid Max/Min pålnormalkrafter redovisas för varje lastkombination pålens nummer för max resp. min normalkraft. För Max/Min pålsnittkrafter redovisas den påle och lastkombination som ger max/min värde för varje snittkraft. För mer detaljerat resultat om varje påle se Pålförskjutningar/Pålsnittkrafter. Resultatet redovisas för alla lastkombinationerna. Redovisade pålförskjutningar avser pålhuvudet i det lokala koordinatsystemet. 16

20 17

21 Resultat Ger nedan några korta kommentarer om resultatet. Lokalt koord.system Pålkrafter, pålmoment och pålförskjutningar (avser pålhuvudet) redovisas i pålarnas lokala koordinatsystem, som erhålls på följande sätt: Origo placeras i pålhuvudet och det lokala koordinatsystemet antas sammanfalla med det globala. Det lokala koordinatsystemet vrids sedan runt X-axeln till pålens projektion på Y/Z -planet sammanfaller med y -axeln. Y ω i y z y i Z z i Origo Därefter vrids koordinatsystemet runt z - axeln tills pålens längsaxel sammanfaller med x -axeln. Y y Origo x α i X För att kunna tillgodoräkna sig markens inverkan vid beräkningen måste pållängden i mark vara minst 2. 5 l s (se formler etc. sid. 3). En kontroll av l s redovisas vid indatautskriften av pålkonstanter. Om nedslagningsdjupet inte är tillräckligt ges här den längd som krävs i marken. I resultatet redovisas pålplattans förskjutningar och rotationer i det globala koordinatsystemets riktningar. Kan inte programmet beräkna pålgruppen för angiven last ger programmet en varning. Pålgruppen kan t.ex. vara instabil för last i en speciell riktning. Detta inträffar i manualexemplet där det finns en last i Z-riktningen som ej kan beräknas om ej bäddmodulen används. I övrigt hänvisas till kapitlet Beräkningsmetod. 18

22 Utskrift Först skall Du välja vad som skall finnas på utskriften. För minimal utskrift eller snabb kontroll av pålgruppen används Max/Min alternativen. Vid Max/ Min pålnormalkrafter redovisas för varje lastkombination pålens nummer för max resp. min normalkraft. För Max/Min pålsnittkrafter redovisas den påle och lastkombination som ger max/min värde för varje snittkraft. För mer detaljerat resultat om varje påle se Pålförskjutningar/Pålsnittkrafter. Resultatet redovisas för alla lastkombinationerna. Redovisade pålförskjutningar avser pålhuvudet i det lokala koordinatsystemet. I indataredovisningen finns en kolumn som heter l s 25.. Finns inga värden i denna tabell är pållängden i jord tillräcklig för utnyttjande av elastisk inspänning. Finns värden redovisar programmet hur stor pållängden i jord måste vara. Pållängden i jord skall vara minst 2. 5 l s (kontrolleras av programmet). Skall Indata/Resultatutskrift sparas på fil? Välj bort Grafik annars kommer skräptecken med i slutet av filen. Vill Du göra jämförande utskrifter? Ta inte med grafiken. Den tar lite tid att skriva ut och sparas lämpligen till det slutliga resultatet. Till varje utskrift kan Du göra en kort kommentar, t.ex. vid jämförande beräkningar. Denna utskrift hamnar i samband med Indatarubriken. Resultatutskrift kan fås på skrivare, skärm eller fil (ASCII). För ytterligare information om detta eller inställning av skrivare, drivrutiner, kopiering av projekt/beräkning etc. se SE-Manualen. 19

23 Manualexempel Efteråt följer en utskrift av manualexemplet. Indatan har beskrivits i samband med informationen om de olika indatarutinerna. Pålgruppen består av 8 pålar med placering, riktning och lutning enligt nedanstående plan- och sektionsskisser. Alla pålar har samma pålkonstanter: Area Iy (tröghetsmoment om y -axeln) Iz (tröghetsmoment om z -axeln) Kv (vridstyvhet kring x -axeln) Bäddmodul ( k dp ) 5 MPa Torsionslängd 20 m m 2 m 4 m 4 m 4 Laster : Lastkomb. 1 Vertikallast på 1200 kn. 2 Horisontallast på 80 kn i Y-riktningen. Figurerna nedan visar även några av de positiva lastriktningarna. Plan : Längssektion : 20

24 SOFTWARE ENGINEERING AB Hisingsgatan 30 Tel: Sida : Göteborg Fax: Projekt :Geo /Handboksexempel Datum : 98.16_14:38 Beräkning:001 /Manualexempel Prog. : A LT Indata Manualexempel Samma exempel som funnits för tidigare versioner av pålprogrammet. Systemvärden,typpåle Bäddmodulen konstant längs pålen. Pålmtrl - Ed (Dim. E-modul) MN/m² Gd (Dim. G-modul) MN/m² Tvärsnittskonst. Area *10**(-2) m2 Iy' *10**(-4) m4 Iz' *10**(-4) m4 Kv *10**(-4) m4 Torsionslängd m Bäddmodul (k) MN/m3 Påles tvärmått (dp) m Pålplatta - Tjocklek m Tunghet kn/m3 Pålplattans koordinater Pkt Y Z Pkt Y Z Pkt Y Z Pkt Y Z Nr m m Nr m m Nr m m Nr m m Koordinater för pålar Pålhuvud (Koord.)... Lutning Rotation Pål Längd ÖK Påle X Y Z Alfa Omega Pål längd mark Nr m m m grad grad kod m m Pålkonstanter Påle Tvärsnittskonstanter (påle)... Torsions- B-Modul ls Nr A Iy' Iz' Kv längd k*dp * m² *10-4 m4 *10-4 m4 *10-4 m4 m MPa m Laster Karakteristiska/Dimensionerande laster förutsätts angripa i koord.- systemets origo. Momenten är positiva medurs LK Gammaf X-rikt Y-rikt Z-rikt Mx My Mz Nr Nr kn kn kn knm knm knm

25 22

26 SOFTWARE ENGINEERING AB Hisingsgatan 30 Tel: Sida : Göteborg Fax: Projekt :Geo /Handboksexempel Datum : 98.16_14:38 Beräkning:001 /Manualexempel Prog. : A LT Resultat v6.0 Beräkningen av snittkrafter följer boken 'Statik der Pfahlwerke' av Friedrich Schiel, avsnitt III Eingespannte Pfähle, 2 upplagan, Springer Verlag. Översikt av maximala pålnormalkrafter Lastkomb. Påle Max-pålkraft. Påle Min-pålkraft. Nr Nr x'-riktn.(kn) Nr x'-riktn.(kn) Översikt av maximala och minimala pålsnittkrafter Tillhörande pålkrafter... Tillhörande moment... Snitt x'-rikt y'-rikt z'-rikt x'-axel y'-axel z'-axel Pl Lk värde kn kn kn knm knm knm Nr Nr Max Nx Min Nx Max Qy Min Qy Max Qz Min Qz Max Mx Min Mx Max My Min My Max Mz Min Mz Pålplattans rotation och förflyttning i angivet origo Lastkomb x y z dx dy dz nr grad grad grad mm mm mm Pålars förskjutningar Lastkombination Nr. 1 Påle Förskjutning rel. pålaxeln... Rotation rel. pålaxeln... Nr (x') mm (y') mm (z') mm (x') grad (y') grad (z') grad Lastkombination Nr. 2 Påle Förskjutning rel. pålaxeln... Rotation rel. pålaxeln... Nr (x') mm (y') mm (z') mm (x') grad (y') grad (z') grad

27 SOFTWARE ENGINEERING AB Hisingsgatan 30 Tel: Sida : Göteborg Fax: Projekt :Geo /Handboksexempel Datum : 98.16_14:38 Beräkning:001 /Manualexempel Prog. : A LT Snittkrafter för pålar Lastkombination Nr. 1 Påle Pålkrafter rel. pålaxeln... Moment rel. pålaxeln... Nr x'-riktn. y'-riktn. z'-riktn. x'-axeln y'-axeln z'-axeln kn kn kn knm knm knm Lastkombination Nr. 2 Påle Pålkrafter rel. pålaxeln... Moment rel. pålaxeln... Nr x'-riktn. y'-riktn. z'-riktn. x'-axeln y'-axeln z'-axeln kn kn kn knm knm knm