Trafikolyckor i Storuman före och efter ombyggnaden av genomfarten E12

Transkript

1 ARBETSRAPPORT Nr 2002:2 Trafikolyckor i Storuman före och efter ombyggnaden av genomfarten E12 Peter Rosander Lars Leden Institutionen för Samhällsbyggnadsteknik Avdelningen för Trafikteknik Juni 2002

2 Förord Föreliggande rapport har tagits fram som en del av ett större projekt, System för trafiksäkerhetsåtgärder i tätort, som finansieras av vägverket. Kontaktperson för vägverket centralt har varit Jan Ifver. För att kunna genomföra rapporten har vi fått ovärderlig hjälp från personalen på Sjukstugan i Storuman, då särskilt Peter Berggren och Lilian Waleij. Ett varmt tack till Er alla. Flera personer från Vägverket Region Norr, Luleå har varit inblandade. Utan Er hjälp hade det varit svårt att genomföra arbetet. Fotona i rapporten har tagits av Per-Erik Wikström. Vi tackar honom för att fått tillgång till dem och för beskrivningen av ombyggnaden av E12 genom Storuman! Till alla andra personer som på ett eller annat sätt varit inblandade riktas en uppskattande tanke. Luleå Reviderad Lars Leden Luleå tekniska universitet Avdelningen för Trafikteknik samt VTT Bygg och Transport, Finland Peter Rosander Luleå tekniska universitet Avdelningen för Trafikteknik 2

3 Sammanfattning Under år 1999 påbörjades ombyggnaden av väg E12/45 genom centrala Storuman. Allmän uppsnyggning, gångpassager, trafikö sk. dansk bulle, cirkulationsplats samt förbättrade gång- och cykelvägar är några av de åtgärder som genomförts. Arbetet pågick sedan under hela sommaren fram till slutbesiktning under september/oktober Vissa planteringar av träd och dylikt slutfördes dock först inkommande sommarperiod Syftet med ombyggnaden var att öka trafiksäkerheten för främst gående och cyklister och minska barriäreffekten av genomfarten E12 och därmed öka gång- och cykelflödena i centralorten. Syftet med föreliggande arbetsrapport är att studera antalet trafikolyckor i Storuman före och efter ombyggnationerna och ställa upp ett antal hypoteser om vad ev. skillnader i skadefrekvens skulle kunna bero på. För analysen används både polis- och sjukhusrapporterade olyckor. Genom besök på Storumans sjukstuga kunde ett utdrag ur deras databas för vårdsökande göras. Skadorna indelas i tre typer: trafikskadefall, fallolyckor och övrigt. Antalet rapporterade fallolyckor per år mer än fördubblades från och med år Så gott som samtliga fallolyckor gäller gående som halkat, vanligen i halt väglag. Ett nytt system för skaderapportering inom sjukvården, STRADA introducerades i Storuman med början 1999, vilket skulle kunna ha bidragit till ökat intresse för skaderapporteringen och ökad rapporteringsgrad. De 51 skadefall som inträffat före ombyggnaden fördelar sig emellertid per år på följande vis: 7 skadefall 1996, 10 skadefall 1997, 17 skadefall 1998 och lika många De två åren närmast före ombyggnaden är alltså antalet rapporterade skadefall per år 17 ungefär lika många som under ombyggnadsåret En förändring i skadefrekvensen skedde således redan från och med Till en del kan det bero på att lägesbestämningen successivt förbättrats i grundmaterialet, och därmed har ett ökat antal olyckor kommit med i analysen nedan. Antalet rapporterade trafikskadefall vid sjukstugan per år fördubblades efter ombyggnaden (år 2001). I flertalet av dessa fall var det gående, cyklister (eller mopedister) som skadats. En tänkbar förklaring är att exponeringen i trafiken ökat efter ombyggnaden, så att man går och cyklar mera efter ombyggnaden. Eftersom exponeringsdata har insamlats före och efter ombyggnaden blir nästa steg att kontrollera om detta stämmer. Någon minskning av antalet rapporterade skadefall per år där gående eller cyklister skadats vid påkörning av ett motorfordon kunde inte konstateras efter ombyggnaden. Om ett ovanligt högt antal rapporterade olyckor i Storuman före ombyggnaden påverkat beslutat att bygga om E12:an genom Storuman, skulle detta innebära att skillnaderna i förväntat antal olyckor per år före och efter är större än de faktiskt inträffade skillnaderna i rapporterade olyckor före och efter som konstateras i arbetsrapporten. Polisen kände till 5 av 28 olyckor rapporterade till sjukstugan, c:a 20 %. Omvänt kände sjukstugan till 5 av 13 olyckor som polisen rapporterat , dvs c:a 40 %. Detta innebär att det existerade ett stort mörkertal i polisens registreringar av trafikolyckor. En anledning är att polisen inte definierar fallolyckor som trafikolycka. Om man räknar bortfallet enbart på trafikskadefallen, så känner polisen till 5 av 17 olyckor, dvs c:a 30 %. 3

4 Innehållsförteckning Förord...2 Sammanfattning Inledning Syfte Metod Bakgrund Ombyggnaden Trafikolyckor före och efter ombyggnaden Polisrapporterade olyckor Olycksdata från Storumans sjukstuga Avslutande kommentarer...14 Referenser och källförteckning...16 Bilagor 4

5 1 Inledning Det finns idag olika metoder att redovisa antalet trafikolyckor och dess följdverkan. Statistik lagras bl.a. hos polis, sjukvård och försäkringsbolag. Ofta är dessa uppgifter ej samkörda utan finns i olika versioner hos användarna. Detta kan innebära att vissa olyckor ej kommer till kännedom för alla parter. På motsvarande sätt kan bedömningen av skadornas art variera beroende på vem som gjort bedömningen. För att få en så komplett statistik som möjligt har uppgifter insamlats från såväl polis som sjukstuga. Ett särskilt system, Swedish Traffic Accident Data Acquisation, STRADA håller på att utvecklas för att matcha uppgifter om trafikolyckorna från polis och sjukvård. Detta system började emellertid tillämpas i Storuman först under 1999 och har av den orsaken inte kunnat utnyttjas för analysen. Därför har de gängse databaserna använts för nedanstående analys enligt nedan. 2 Syfte Syftet med föreliggande arbetsrapport var att studera antalet trafikolyckor i Storuman före och efter ombyggnationerna och ställa upp ett antal hypoteser om vad ev. skillnader i skadefrekvens skulle kunna bero på. För analysen används såväl polis- som sjukhusrapporterade olyckor. Syftet med själva ombyggnaden var att öka trafiksäkerheten för gående och cyklister, främst för barn, äldre och funktionshindrade och minska barriäreffekten av genomfarten E12 och därmed öka tillgängligheten och gång- och cykelflödena i centralorten. 3 Metod Under januari och februari togs kontakt med Vägverket Region Norr, i Luleå för att från deras databas erhålla material om polisrapporterade olyckor i Storuman. Genom besök på Storumans sjukstuga kunde ett utdrag ur deras databas för vårdsökande göras. 4 Bakgrund Valet av Storuman som projektort utgjordes bland annat av att det är en mindre tätort i norrlands inland. Genom hela Storumans tätort går E12 med gemensam sträckning med riksväg 45. E12 upplevs som en barriär för Storumanborna och ger även upphov till otrygghet. Det finns ett stort antal tätorter i Sverige som kan jämföras med Storuman, även om man ofta inte i första hand förknippar dessa orter med trafik- och trafiksäkerhetsproblem. Problemet i dessa orter är ofta att stora vägar skär rakt genom tätorten vilket leder till höga hastigheter och barriäreffekter I Sverige blir det allt vanligare att man inte vill ha en förbifart kring sin tätort. Anledningen till detta är att man är rädd för att samhället kommer att lida ekonomiskt av att genomfartstrafiken försvinner och i en förlängning av detta finns en rädsla att samhället kommer att minska sin attraktionskraft. Det man önskar är de positiva effekterna 5

6 av trafiken men samtidigt drastiskt minska de negativa. Detta synsätt är ett trendbrott mot de gamla önskemålen om att bygga förbifart. Genom att välja bort alternativet med att anlägga en förbifart, som har en dokumenterad säkerhetseffekt, ska man vara medveten om att stora åtgärder kan komma att krävas om man ska uppnå önskad säkerhet på genomfartsvägen. Även om man väljer alternativet med förbifart bör trafiksäkerhetsåtgärder utföras i tätorten. Detta då stor andel av trafikarbetet genereras där. (Wikström, 2002) 5 Ombyggnaden Vägverket Region Norr uppmärksammade redan 1996 problemen i Storuman och beslutade att bygga om E12 genom tätorten genomförde de en problemanalys i form av en förstudie. Den följdes senare av en skolenkät och en trafiknätsanalys. Med bl.a. detta som underlag togs åtgärdsförslag fram för E12 genom Storuman. Detta gjordes i samarbete med Trafikteknik, Luleå tekniska universitet och VBB VIAK. Innan ombyggnaderna påbörjades så genomfördes omfattande undersökningar för att få svar på frågan Hur är situationen före. Dessa undersökningar gjordes dels på de platser där trafiklugnande åtgärder skulle implementeras men även på några platser i det kringliggande trafiksystemet. (Wikström, 2002) Se vidare Vägverkets (1997) förstudie samt Wikström (2002). Initiala ombyggnader i Storuman gjordes under hösten 1999 med vissa ledningsdragningar för att intensifieras i april/maj Arbetet pågick sedan under hela sommaren fram till slutbesiktning under september/oktober Den rådande årstiden i arbetets slutskede medförde att vissa planteringar av träd och dylikt inte kunde slutföras förrän kommande sommarperiod I nedanstående analyser har de olyckor som inträffat under år 2000 räknats ske under ombyggnadsperioden och de som inträffat därefter efter ombyggnadsperioden. (Wikström, 2002) Val av åtgärder och omfattning av åtgärder i Storuman Nedan följer en kort sammanställning över trafiksäkerhetsåtgärder som implementerades i Storuman. Placeringen av de olika åtgärderna kan ses i Bild 1. 6

7 Bild 1. Trafiksäkerhetsåtgärder i Storuman 1. Vid korsningen mellan E12 och Stenselevägen har särskilda gångpassager med mittrefuger implementerats. 2. Tvärs E12 vid Höjdvägen (vid hotell Toppen) anlades ett bullerfält och mittrefuger vid en gångpassage tvärs E12. Bullerfältet fick emellertid så mycket klagomål att det togs bort under hösten Tvärs Höjdvägen i höjd med E12 har en särskild gångpassage med mittrefug byggts. 4. Centrumområdet framför kommunhuset har bl.a. byggts om med breda trottoarer med plattor, ny gatubelysning och räcken till parkeringsplats. 5. Vid korsningen mellan E12 och Backvägen intill sjukstugan har särskilda gångpassager med mittrefuger anlagts. En bussficka med busskur har även byggts. 6. I korsningen mellan E12 och RV 45 har korsningen rätats upp och stigningen minskat. En särskild gångpassage med mittrefuger har även byggts. 7. Vid Luspenskolan har en bred mittrefug, en s.k. Dansk bulle, byggts. Där var tidigare en omarkerad övergång för oskyddade trafikanter. 8. Fyrvägskorsningen mellan E12 och Vallnäsvägen/Materialvägen har byggts om till en cirkulationsplats. 7

8 9. Från Stenselevägen till cirkulationsplatsen har en dubbelriktad gång- och cykelväg längs båda sidor om E12 byggts. Nedan presenteras några bilder från Storuman om hur det såg ut före respektive efter ombyggnad. Wikström (2002). Bullerfält med särskild gångpassage Bild2. Vid punkt 2 innan ombyggnad Bild 3. Vid punkt 2 efter ombyggnad Bullerfältet vid punkt 3 har fått så mycket klagomål att Vägverket till sist har beslutat att göra om åtgärden. Bullerfältet är därmed numera borttaget. Bild 4. Vid punkt 4 innan ombyggnad Bild 5. Vid punkt 4 efter ombyggnad 8

9 Bild 6. Vid punkt 7 innan ombyggnad Bild 7. Vid punkt 7 efter ombyggnad Bild 8. Vid punkt 8 före ombyggnad Foton Per-Erik Wikström Bild 9. Vid punkt 8 efter ombyggnad 6 Trafikolyckor före och efter ombyggnaden 6.1 Polisrapporterade olyckor Vägverket Region Norr, Luleå lämnade ut olycksdata för tidsperioden Vägverket använder en positionsbestämning med egna s.k. knutpunkter för att lägesbestämma olyckorna och därför tillhandahöll Vägverket även knutpunktsregistret. Polisens olycksrapporter innehåller oftast uppgifter om samtliga inblandade personer i en trafikolycka, även oskadade personer, vilket är en skillnad mot de uppgifter som kommer från Landstinget där det endast förekommer skadade personer. En annan skillnad är bedömningen av skadans allvarlighetsgrad. Polisens uppgifter bygger på egna bedömningar av skadeart medan sjukvårdens uppgifter bedöms av sjukvårdsutbildad personal. Det bör också noteras att polisens rapportering om olyckor är beroende på olyckstypen. Det innebär att t ex fallolyckor med endast fotgängare inblandade ej återfinns i polisens statistik, eftersom de enligt polisens definition inte anses vara en trafikolycka. Det datamaterial med olyckor som överlämnades var fördelat på många olika listor som gemensamt gav en överskådlig bild av olyckorna. Det totala urvalet av olyckor representerade alla trafikolyckor inom Storumans kommun vilket innebar att vissa olyckor hade skett på helt andra platser än Storumans tätort. Därför gjordes ett urval för att få endast relevanta uppgifter insamlade. Efter urvalet återstod samtliga polisrapporterade trafikolyckor som skett i centrala Storuman. Det ursprungliga materialet innehöll 37 uppgifter som varit med om någon typ av olycka inom Storumans kommun. Av de 37 var det 13 som hade någon relation till de centrala delarna av Storumans tätort. De har därför granskats ytterligare. Vissa gäller samma olycka. En sammanställning av det slutliga urvalet finns i tabell 1 och mera komplett i bilaga 1. Som synes minskade antalet skadade i polisrapporterade olyckor per år i centralorten från 1,4 under föreperioden till 1 under efterperioden 9

10 år Det platsnummer som föregås av varje rad i bilaga 1 återfinns på kartbilden i bilaga 2 för att åskådliggöra olycksplatsernas position. Tabell 1. Antal skadade (svårt eller lindrigt) i polisrapporterade olyckor i Storumans tätort före och efter ombyggnaden av genomfarten E12 samt antal polisrapporterade olyckor per år Typ av olycka Antal per år Gående - motorfordotorfordon Enbart mo- Gående Motorfordonsolyckor Totalt motorfordon per år per år Före ,4 1 1,4 Efter Olycksdata från Storumans sjukstuga Den databas som sjukstugan i Storuman upprättat innehåller hittills över olika skadefall. Den behandlar uppgifter från år 1996 till skillnad från polisens uppgifter som i detta fall börjar De data som använts sträcker sig fram till och med Ur detta material har ett urval skett som endast omfattar den kategori olyckor som är kodade som olycksplats - transportområde, med dess samtliga underkategorier, se tabell 2, samt har Storuman som olycksort. Detta innebär att alla olyckor som är relaterade till gator och vägar eller liknande andra platser kommer med. Olyckor som skett på privata gårdar kommer däremot inte med. De områden som ansetts mest intressanta att studera är de centrala delarna av Storuman och då främst relaterat till stråken längs E12/Rv 45 samt parallellgatorna Skolgatan och Järnvägsgatan. Tabell 2. Kodnyckel för del av databas från Storumans sjukstuga Olycksplats Namn på olycksplats P0 Transportområde P0.0 Trottoar, gågata, cykelbana P0.1 Motorväg / motortrafikled P0.2 Allmän väg utanför tätbebyggt område P0.3 Allmän väg, gata inom tätbebyggt område P0.4 Enskild väg P0.5 Bussterminal / godsterminal P0.6 Järnvägsområde, perrong, väntsal P0.7 Kaj, spårområde och körväg inom hamnområde P0.8 Annat spec. transportomr. ex park.plats, bensinstation P0.9 Ospecificerat transportområde Då sökningen genomförts enligt ovanstående kriterier, dvs. samtliga skadefall relaterade till transportområdet i Storuman, återstår 199 st skadefall. Denna första grupp kallas urval 1. 10

11 De har därefter blivit sorterade för att se vilka olyckor som verkligen kan hänföras till gruppen trafikolyckor samt fall- (och halkolyckor) på gator och vägar. Materialet innehåller bl.a. vissa olyckor relaterade till slagsmål och annat, likaså finns ett stort antal olyckor som inte har skett i Storumans tätort eller saknar någon form av positionsbestämning. Efter utsortering av dessa återstår 97 skadefall uppdelade på tre typer av skador: trafikskadefall, fallolyckor och övrigt. Samtliga skadefall i detta urval 2 har någon form av lägesangivelse, exempelvis gatunamn eller relaterat till en affär eller annan byggnad. Antalet skadefall i detta urval före, under och efter ombyggnaden presenteras i tabell 4. Som nämnts ovan påbörjades introduktionen av ett nytt system för skaderapportering inom sjukvården, kallat STRADA, i Storuman 1999, vilket kan ha ökat intresset för en mer detaljerad och precis skaderapportering. Olyckor som tidigare endast registrerats som en allmän olycka kan senare ha blivit kodade som trafikolycka. Detta kan innebära att fler olyckor från den senaste tiden kommit med i det slutliga urvalet p.g.a. bättre lägesbestämning. Tabell 3 visar på den procentuella andelen vårdsökande med någon form av positionsangivelse. Tabellen innehåller samtliga vårdsökande på sjukstugan under åren Detta innebär att det även finns med olyckor som inte är trafikolyckor. Man kan se att från år 1997 till 1998 har andelen olyckor med positionsangivelse ökat från 32 % till 67 % vilket stöder teorin om bättre lägesbestämning. Andelen var särskilt hög 1998 och 1999, vilket ger signaler för att begränsa föreperioden till dessa två år. Tabell 3. Statistik över olycksrapportering från Storumans sjukstuga (kodade enligt olycksplats transportområde, urval 1) År Antal vårdsökande Antal vårdsökande med någon positionsangivelse Procentuell andel med någon positionsangivelse % % % % % % Tabell 4. Antal trafikskadefall, fallolyckor (och halkolyckor) och övriga olyckor på gator och vägar i tätorten registrerade på sjukstugan i Storuman, före, under och efter ombyggnaden av genomfarten E12 samt antalet skadefall per år enligt urval 2. Nedan analyseras hur utvecklingen med antalet olyckor per år förändrats efter olyckstyp. Urval 2 Antal Antal per år Trafikskadefalolyckoskadefalolyckor Fall- Övrigt Trafik- Fall- Övrigt Totalt Före ( ) ,3 4,3 2,3 12,8 Före ( ) ,5 5, Under ombyggnaden (2000)

12 Efter (2001) Enligt tabell 4 fördelar sig de 51 skadefall 1 som inträffat före ombyggnaden emellertid per år på följande vis: 7 skadefall 1996, 10 skadefall 1997, 17 skadefall 1998 och lika många De två senaste åren är alltså antalet rapporterade skadefall per år 17, ungefär lika många som under ombyggnadsåret En förändring i skadefrekvensen skedde således redan från och med Som konstaterats ovan kan det bero på att lägesbestämningen successivt förbättrats i grundmaterialet. Därför har vi i den fortsatta analysen särskilt visat åren 1998 och 1999 som föreperiod, fast som jämförelse även sammanställt olyckorna för perioden Antalet rapporterade fallolyckor per år mer än fördubblades från och med år 2000 enligt tabellen, vilket också skulle kunna tyda på att rapporteringsgraden har ökat vid sjukstugan. Så gott som samtliga fallolyckor gäller gående som halkat, vanligen i halt väglag. Antalet rapporterade trafikskadefall vid sjukstugan per år nästan fördubblades (från c:a 7 per år före till 13 per år) efter ombyggnaden (år 2001), se tabell 4. I flertalet av dessa fall var det gående, cyklister (eller mopedister) som skadats. Eftersom endast ett år ingår i efterstudien får resultatet tolkas försiktigt. Men en tänkbar förklaring är att gåendes och cyklandes exponering i trafiken ökat i Storumans tätort efter ombyggnaden, så att man går och cyklar mera efter ombyggnaden. Eftersom exponeringsdata har insamlats före och efter ombyggnaden är det möjligt att kontrollera om detta stämmer. Detta analysarbete pågår och kommer att rapporteras särskilt. Tabell 5 och 6 visar uppdelningen på ålder med skillnad i föreperiodens längd från urval 2.. Åldersfördelning bland skadefallen före och efter ombyggnad är ungefär samma. Tabell 5. Antal skadefall på gator och vägar i Storumans tätort registrerade på sjukstugan i Storuman, före ( ) och efter ombyggnaden av genomfarten E12 samt antalet skadefall per år. Ålder, urval Totalt Före antal Före per år 0,3 1 1,8 5,8 4 12,8 Efter per år (och antal) Tabell 6. Antal skadefall på gator och vägar i Storumans tätort registrerade på sjukstugan i Storuman, före ( ) och efter ombyggnaden av genomfarten E12 samt antalet skadefall per år. Ålder, urval Totalt Före antal Före per år 0,5 1,5 2,5 6, Efter per år (och antal) För att få ett så korrekt material som möjligt gjordes en tredje sortering, urval 3, då endast de olyckor som kunde positionsbestämmas någorlunda exakt blev kvar. Det

13 innebär att olyckor som skett längs en lång gata utan närmare exakt lägesbeskrivning har blivit bortsorterade. På samma sätt har olyckor tagits bort som skett inom områden långt från de centrala delarna i Storuman. I urvalet finns det fem skadefall som är samstämmiga med det olycksmaterial som erhållits från polisens statistik. Tre av dessa saknar en bra positionsangivelse i sjukvårdsstatistiken men har därför ändå tagits med. Återstoden av skadefall är då nere i 28 st i urval 3. Det innebär att polisen känner till 5 av 28 olyckor rapporterade till sjukstugan, c:a 20%. Omvänt känner sjukstugan till 5 av 13 olyckor som polisen rapporterat , dvs. c:a 40%. Detta innebär att det existerar ett stort mörkertal i polisens registreringar av trafikolyckor. En anledning är att polisen inte definierar fallolyckor som trafikolycka. Om man räknar bortfallet enbart på trafikskadefallen, så känner polisen till 5 av 17 olyckor, dvs. c:a 30%. Då arbetet med att placera ut olyckorna på kartan påbörjades visade det sig att det trots allt fanns några olyckor som inte kunde/borde placeras ut. En olycka låg utanför den aktuella kartans täckningsområde och därmed utanför centrum. Några andra hade en positionsangivelse med gatunamn som medförde stora svårigheter att exakt placera ut. Ytterligare en låg ute i ett villaområde som inte anses tillhöra det mest intressanta området. De togs därför inte med i den slutgiltiga sorteringen kallat urval 4 som då visar på 22 skadefall. Det ursprungliga olycksmaterialet är tämligen omfattande med många fler parametrar än de som visas i tabellform i bilaga 3. På grund av utrymmesskäl och kodade beteckningar visas endast ett urval av dessa. I materialet från Storumans sjukstuga är datumangivelsen den tidpunkt som patienten sökt vård för sin skada. Detta skulle teoretiskt kunna innebära att vid något fall har skadan skett tidigare. Risken för detta är dock liten, speciellt i de fall där skadan varit allvarlig eller medfört behov av ambulanstransport. Åldersangivelsen är beräknad utifrån födelseår och skadedatum, vilket innebär personens ålder under skadeåret. I vissa fall ger materialet ingen direkt hänvisning om den skadade varit förare eller passagerare i motorfordon. Detta gäller främst olyckor efter I andra fall har antaganden om trafikantkategori fått göras utifrån de omständigheter som angetts. Det finns dock en mycket exakt beskrivning av vilken typ av föremål/fordon som orsakat skadan vilket oftast ger en bra bild av olyckans art. Positionsbestämningen i databasen är baserad på uppgifter från den skadade själv och/eller kompletterat med uppgifter från ambulansjournal vid de tillfällen ambulans varit kallad till olycksplatsen. Enligt uppgift från personal som arbetat med hanteringen av databasen innebär detta en stor säkerhet i positionsangivelsen. De skadefall som haft bristfälliga uppgifter har i efterhand kompletterats med uppgifter från den skadade själv. Personalen som arbetat med databashanteringen på Sjukstugan i Storuman har i behövliga fall tagit kontakt med den skadade i efterhand för att ge möjlighet att förtydliga vissa ofullständiga uppgifter. I materialet från Storumans sjukstuga finns även en medicinsk beskrivning av skadornas art. Dessa uppgifter kan vara svåra för en lekman att bedöma huruvida de kan anses vara lindiga eller svåra skador. Det slutliga materialet har därför bedömts av personal på sjukstugan vilket innebär att det inte ska finnas några tveksamheter om skadornas allvarlighetsgrad. 13

14 I tabell 7 och bilaga 3 visas skadefallen som rapporterats av sjukstugan uppdelat efter motpart. För att kunna göra jämförelsen har det sista urvalet, nr 4, använts och därmed blev materialet litet. Någon minskning av antalet rapporterade skadefall per år där gående eller cyklister skadats vid påkörning av ett motorfordon kunde inte konstateras efter ombyggnaden. Antalet singelolyckor per år har ökat. En tänkbar förklaring är att ombyggnaden lett till att gång- och cykelflödena ökat vilket var ett av syftena med ombyggnaden och därmed kan antalet fallolyckor, t.ex. i form av halkolyckor vintertid öka. Tabell 7. Antal skadefall i tätorten efter motpart, registrerade på sjukstugan i Storuman, före och efter ombyggnaden av genomfarten E12 samt antalet skadefall per år. Urval 4 Före ( ) Före ( ) Efter (2001) Gående singel Cykel singel Antal Gående/ cykelmotorfordon Övrigt Gående singel Cykel singel Antal per år Gående/ cykelmotorfordon Övrigt ,8 0,3 0,5 1,3 2, ,5 0, totalt Om ett ovanligt högt antal rapporterade olyckor i Storuman före ombyggnaden påverkat beslutet att bygga om E12:an genom Storuman, skulle detta innebära att skillnaderna i förväntat antal olyckor per år före och efter är större än de faktiskt inträffade skillnaderna i rapporterade olyckor före och efter som konstaterats ovan. 7 Avslutande kommentarer Materialet från Storumans sjukstuga innehöll som tidigare nämnts 199 skadefall i det inledande skedet. Successivt har ett stort antal fallit bort. Främsta orsaken till detta är att det har eftersträvats en hög noggrannhet beträffande olyckornas positionsbestämning. Det finns även en viss del olyckor som inte kan anses vara trafikolyckor vilka inte tagits med i urvalet. I grundmaterialet kan man se en trend på ökad noggrannhet med tiden beträffande hur väl man beskriver olyckornas läge. Detta kan innebära att fler olyckor från den senaste tiden har kommit med i det slutliga urvalet pga. bättre lägesbestämning. Den statistik som kommer från polisen visar på en betydligt högre noggrannhet i positionsangivelse. Från de ursprungliga 37 personerna återstår efter sortering 13 st. med anknytning till centrala Storuman. Ingen olycka har blivit utsorterad pga. bristfällig lägesbeskrivning. Viktigt att notera är att tidsperioden är ett år längre för polisens statistik än den från sjukstugan. Uppgifter om fem skadade personer återfinns både i polisens och i sjukstugans statistik i det slutliga redovisade materialet. Av det totala antalet olyckor som polisen har kännedom om återfinns endast sex av dessa i sjukstugas statistik. Noterbara skillnader 14

15 är åldersangivelsen vilket enkelt förklaras med den redovisade modellen i sjukstugans statistik. Här anges ålder under skadeår vilket medför att den angivna åldern i vissa fall kan bli ett år fel. För fem av de skadade personerna, vars uppgifter finns i båda registren har polisen i fyra fall lyckats ställa en korrekt diagnos på skadans allvarlighetsgrad. Det fall där de misslyckats är en whiplashskada. Detta är en nackskada som kan vara mycket svår att skilja från normal ömhet. I vissa fall känner den skadade inga större besvär direkt efter olyckan, men inom sjukvården uppvisar allt fler människor numera långvariga besvär efter en sådan skada. De kan i vissa fall ge bestående skador med svåra smärtor. 15

16 Referenser och källförteckning Muntliga referenser Lilian Waleij, sjuksköterska Storumans sjukstuga, 2002 Peter Berggren, distriktsläkare Storumans sjukstuga, 2002 Kristina Degerman, Vägverket Region norr, 2002 Roger Andersson, Vägverket Region Norr, 2002 Ralph Johansson, teknisk chef, Storuman kommun, 2002 Källförteckning Sjukstugan i Storuman, material ur databas för hantering av vårdsökande, Vägverket Region norr, material ur databas för trafikolyckor, Vägverket. (1997). Förstudie/Samrådshandling Vägsystemet i Storumans samhälle E12, väg 45 och väg 992, Storuman kommun AC E12, 45. Vägverket region norr, Wikström, P.-E. (2002). Utvärderingsinstrument för uppföljning av system- och säkerhetseffekter av trafiksäkerhetsåtgärder i tätort - tillämpade i Storuman. Luleå tekniska universitet, institutionen för samhällsbyggnadsteknik, avdelningen för trafikteknik. Licentiatrapport 2002:17 (Citatet är från en tidigare version av lic. Avhandlingen.) 16

17 Bilaga 1 Polisrapporterade olyckor i centrala Storuman Plats Ålder Kön Datum Olycksplats Olyckstyp Olycksföremål Skadegrad 1 20 kvinna 1995-april Jvg-g/ Stenselev. motorfordon/ motorfordon personbil lindr skadad 2 50 man 1995-april Jvg-g/ Stenselev. motorfordon/ motorfordon personbil oskadad 3 84 man 1996-juli Vallnäsvägen mellan Jvg-gatan och Nygatan motorfordon singel personbil lindr skadad 4 45 man E12/ 45 vid vägskäl Kraftverksg motorfordon/ motorfordon lätt lastbil lindr skadad 5 20 man E12/ 45 vid vägskäl Kraftverksg motorfordon/ motorfordon personbil svårt skadad 6 37 man E12 norra utfarten gående/ motorfordon personbil oskadad 7 67 kvinna E12 norra utfarten gående/ motorfordon gående svårt skadad 8 35 man E12 norra utfarten gående/ motorfordon personbil oskadad 9 uppg saknas uppg saknas Vägskälet E12/ 45 - Stenselevägen gående/ motorfordon personbil oskadad man Vägskälet E12/ 45 - Stenselevägen gående/motorfordon gående lindr skadad kvinna 1997-sept Lokgränd/ Strandvägen motorfordon singel personbil lindr skadad kvinna 2001-sept Jvg.gatan, mitt mellan vsk Stationsg och Köpmang gående/motorfordon gående lindr skadad man 2001-sept Jvg.gatan, mitt mellan vsk Stationsg och Köpmang gående/motorfordon personbil oskadad Anm. De mörkfärgade olyckorna återfinns även i materialet från sjukstugan Storuman 17

18 Bilaga 2 Kartbild över inträffade olyckors position enligt polisens rapporter

19 Bilaga 3 Urval 4 Rapporterade olyckor från Storumans sjukstuga Plats ÅlderKön Datum Olycksplats Olyckstyp Olycksföremål Skadegrad Trafikant 1 20 Man Korsning kaskeluoktvägen (Kraftverksvägen) -Järnvägsgatan motorfordon/motorfordonbil Svårt skadad Bilförare 2 67 Kvinna På gatan, Blå vägen 269, påkörd av bil gående/ motorfordon Bil Svårt skadad Gående 3 25 Man Blå vägen, påkörd av lastbil mitt emot ambulansstationen gående/motorfordon Lastbil Lindrigt skadad Gående 4 34 Kvinna Lokstallsvägen trafikolycka. Ej bälte. motorfordon singel Bil Svårt skadad Bilförare 5 36 Kvinna Trafikolyc ka korsningen Järnvägsgat-Kungavägen, slagit huvudet i rutan. Inl motorfordon Bil Svårt skadad Bilförare 6 16 Man E12-Kungavägen c ykelbana, p-bil gjorde sväng in mot K-vägen moped krocmoped/motorfordon Moped bil Lindrigt skadad Mopedist 7 43 Kvinna Cyklat omkull v Röbrokiosken, saknade hjälm, skadat huvudet, alkoholpåve cykel singel Cykel/alkohol Svårt skadad Cyklist 8 15 Man Korsningen E12-Sorselevägen påkörd bakifrån av bil, körde moped moped/motorfordon Bil moped Lindrigt skadad Mopedist 9 86 Man Trottoarkant, paraply blåste, snubblade, skadade hand, Rallargränd gående singel Trottoar,paraplySvårt skadad Gående Kvinna Skolgatan utanför Wiklunds skor, ramlat slagit huvudet, is gående singel Is Lindrigt skadad Gående Kvinna Utanför Wiklunds skor ramlat, radiusfraktur, is gående singel Is Svårt skadad Gående Man Blå vägen, Sportcentrum ramlat i slänt, skadat hand gående singel Slänt Lindrigt skadad Gående Kvinna Cykelolycka, ramlat utanfär Ica, slagit huvud, styret i magen, Skolgatan cykel singel Cykel Svårt skadad Cyklist Man Ramlat, skrapsår ansikte, utanför Sportringen, alkoholpåverkad gående singel Mark/alkohol Lindrigt skadad Gående Kvinna Ramlat utanför Röbrokioskaen gatan, slagit axel gående singel Is Lindrigt skadad Gående Man Körde in i annan bil, Vallnäsv/ Röbrokiosken, förare motorfordon/ motorfordonbil Svårt skadad Bilförare Man Trafikolycka, påkörd bakifrån, Vallnäsväg vid Röbrokiosken motorfordon/motorfordonbil Svårt skadad Bilförare Man Vallnäsvägen Röbrokiosken, körde in i annan bil. Passagerare, hade bälte. motorfordon/ motorfordonbil Lindrigt skadad Passagerare bil Kvinna Skolgatan utanför ICA, snubllade på lina, skrubbsår gående singel Lina Lindrigt skadad Gående Kvinna Gått med rullator Järnvägsgatan, påbackad av bil 3 ggr skadat hand gående/motorfordon Bil Lindrigt skadad Gående Kvinna Cyklade uppför sjukstugebacken, foten gled, flög över styre cykel singel Cykel Lindrigt skadad Cyklist Man Ramlat slagit fot utanför posten, stukning gående singel Is Lindrigt skadad Gående Anm. De mörkfärgade olyckorna återfinns även i materialet från polisen 19

20 Bilaga 4 Kartbild över inträffade olyckors position enligt rapporter från sjukstugan Storuman