Ha ett operativt och strategiskt samordningsansvar för det egna arbetsområdet som att ta fram ekonomiska underlag, arbetsledning och uppföljning.

Transkript

1 Utbildningens syfte Utbildningen ska förbereda för högskoleutbildningar som kan leda fram till konstnärliga examina. Gotlands Dansutbildning vilar på konstnärlig och vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet. Huvudområdena är inom dans, koreografi och danspedagogik, med fördjupning inom den moderna/nutida genren. Samtliga lärare på utbildningen har akademisk utbildning inom huvudområdet dans eller motsvarande professionell erfarenhet. Utbildningsledaren är professor i rytmik och rörelse, konstnärlig forskare och koreograf. Utbildningen i dans och koreografi omfattar olika former av lärande i, om och genom dans som konstform. Dansarens, koreografens och danspedagogens yrke är i ständig utveckling och förändring. Gotlands Dansutbildning utmanas och stimuleras av detta och värnar det som krävs för att kunna erbjuda en utbildning i dans med både djup och bredd. En konstnärlig utbildning kräver en miljö där konstnärliga metoder kan ifrågasättas, danskonstnärens roll kritiskt granskas och omdefinieras. Utbildningen syftar till att vara en plats där den studerande har möjlighet att utveckla kunskap som integrerar det konstnärliga, pedagogiska och vetenskapliga perspektivet med en kroppslig praktik. Huvudområdena dans, koreografi och danspedagogik ger möjlighet att utveckla ett självständigt, kritiskt och ansvarstagande förhållningssätt. Utbildningen ger de verktyg som behövs för att arbeta som självständig danskonstnär i olika verksamheter inom scenkonst och/eller förbereder för vidare studier på högskole- eller motsvarande avancerad nivå. Lärare rekryteras både från högskolorna inom dans och från det professionella scenkonstområdet, vilket bidrar till att utveckla nätverk till både konstnärliga utövare och arbetsmarknad. Gotlands Dansutbildning syftar till en utbildning som ger de verktyg som behövs för att förverkliga de visioner om ett framtida yrke inom dansen såsom dansare, danspedagog, koreograf och repetitör genom: - en konstnärligt fördjupad och kvalificerad utbildning som ger de studerande färdigheter i såväl dansteknik, improvisation/komposition som koreografi och danspedagogik. - att erbjuda de verktyg som behövs för att arbeta som självständig danskonstnär i olika verksamheter inom scenkonst eller för vidare studier på högskolenivå. - möten med olika praktiker, estetiker med olika uttryckssätt, som ger kunskaper om och olika förhållningssätt till rörelse, arbetsmetoder, iscensättningar och produktionsarbete. - en plats där den studerande kan utveckla ett självständigt, kritiskt och ansvarstagande förhållningssätt. - att hjälpa den studerande förstå sitt ansvar som individ och som individ i grupp. - att erbjuda den studerande ändamålsenliga lokaler. Eftergymnasial nivå Förutom att den studerande har genomgått utbildning med förkunskapskravet, treårig gymnasieutbildning eller motsvarande, exempelvis på högskola eller universitet, förväntas den studerande att efter avslutad utbildning på Gotlands Dansutbildning. 1. kunna arbeta självständigt och ansvarstagande och genom kritisk reflektion utveckla sin förmåga att driva en diskurs om dans som konstform i samtiden, dess tradition och historiska utveckling. 2. visa på specialiserade kunskaper inom dansområdet och ha överblick över områden gränsande till det egna arbetsområdet, såsom konst, musik, litteratur, arkitektur, visa kunskap om det danskonstnärliga områdets kvalitetskriterier. 3. ha färdigheter i att utföra uppgifter och lösa komplexa problem, planera och utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, såsom ta ansvar för den egna dansträningen, lägga upp planering inför praktik med olika åldersgrupper i dans, samt planera och genomföra ett koreografiskt verk på en professionell scen. I det ovan nämnda arbetet ska studenten kunna lösa de problem som uppstår i ett konstnärligt arbete på scen; själva koreografiarbetet med dansare, kommunicera med professionell ljussättare, kostymör samt med marknadsförare och press. Den studerande ska tränas i att kommunicera lösningar inom sitt arbetsfält på minst ett främmande språk. Kompetenser i att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt, samt att samarbeta inom och utom sin disciplin. Den studerande ska

2 självständigt behandla innehåll i sina arbetsfält dans, pedagogik och koreografi som leder till vidare lärande och professionell utveckling. Studenten kan övervaka dansverksamhet och slutföra dansprojekt inom film och på olika typer av scener inom och utomhus. Den studerande ska ta en aktiv roll i ledningsgruppen, likabehandlingsgruppen samt i klass- och veckomötena. Organisation och ledning av utbildningen Utbildningsledare Utbildningsledaren är underställd verksamhetsledaren skolor Gotland. Utbildningsledaren ska göra underlag för programutbud och utveckling av verksamheten inom huvudområdet dans. Kommunicera utbudet, ge studierådgivning och hantera anmälningar. Hantera den dagliga verksamheten och administrationen. Svara för vikarieanskaffning. Ha ett operativt och strategiskt samordningsansvar för det egna arbetsområdet som att ta fram ekonomiska underlag, arbetsledning och uppföljning. Planera pedagogisk personal. Rekrytera lärare samt inneha personalansvar för dessa. Upprätthålla ett arbetsklimat som stimulerar initiativ och ansvarskänsla. Hålla regelbundna personalmöten och lämna erforderlig information. Genomföra utvecklingssamtal med lärarna en gång per år. Upprätta en plan för personalens kompetensutveckling. Genomföra lönesamtal. Känna till lagar, avtal och regler avseende både verksamheten och personalen. Dessutom, rekrytera personal. Synliggöra, artikulera och utveckla verksamheten. Styrelse eller ledningsgrupp Ledningsgruppen arbetar för att utbildningen utvecklas genom att ansvara för att ett kvalitetsarbete bedrivs på följande underlag: - statistik på hur många studerande som antas till högskoleutbildning inom huvudområdet dans - kontinuerliga utvärderingar och beslut om åtgärdsplan för åtgärd och uppföljning - utvärdering med de konstnärliga och pedagogiska institutioner som utbildningen samarbetar med. - utvärdering med representanter för högskolor inom huvudområdet dans - regelbundna besök på utbildningens lektioner av ledningsgruppens arbetslivsrepresentant - ge utbildningsledare i uppdrag att bedriva utvecklingsarbete och att detta arbete fortlöpande återrapporteras till ledningsgruppen - genom uppdaterad omvärldsanalys kritiskt granska utbildningens planering, genomförande, utvärdering och analys/åtgärd Undervisande och handledande personal Kompetens- och kvalifikationskrav Högskolepedagogisk examen inom huvudområdet dans eller motsvarande utbildning, samt erfarenhet av professionellt sceniskt arbete. Förutom det som ingår i undervisningsområdet ska lärarna ha förmåga att ge de studerande verktyg i kreativitet, kritiskt tänkande, reflektion och analys verbalt och i skrift. God samarbetsförmåga och förmåga att skapa ett demokratiskt arbetsklimat där de studerande känner sig trygga och motiverade. Kompetens att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning, se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks, samt dokumentera och bevaka att det misstänkta fallet följs upp. Verka för att utveckla och stärka studerande- och personalinflytande och för en gemensam värdegrund utifrån demokratiska värderingar. Kompetensutveckling En kompetensutvecklingsplan upprättas årligen, efter utvecklingssamtal, omvärldsanalys och framtida visioner/planer för utbildningens utveckling.

3 Ledningsgruppen fastställer en plan för kompetensutveckling. Kompetensutveckling av lärare och handledare sker genom fortbildningskurser, stegkurser, på högskola eller motsvarande; gemensam utbildning i normkritisk pedagogik (UTMANA); aktuella konferenser/workshops relevanta för kunskapsutveckling inom utbildningens specifika område dans; delta aktivt på varandras lektioner på betald arbetstid. De gästlärare som är anställda vid utbildningen är yrkesverksamma vid högskolor, kulturskolor och/eller som danskonstnärer. Därmed har de en fortlöpande kompetenshöjande verksamhet och kompetensutbildning vid respektive lärosäte eller konstnärlig scen. Värdegrund Främja aktning för varje människas egenvärde, mänskliga rättigheter och vår gemensamma miljö. Utbildningens vision är att bedriva en utbildning där alla trivs, känner sig trygga, har inflytande och får en möjlighet att utvecklas och lyckas. Alla har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Ingen individ ska uppleva sig diskriminerad eller kränkt. Verksamheten i sig själv och specifika inslag i densamma utvecklar ett positivt klimat. Alla på utbildningen känner sig delaktiga i skapandet av verksamheten. Hållbarhet i flera dimensioner är ett kännetecken för alla i utbildningens aktiviteter. Många studerande lyfter i enkäter fram möjligheter att påverka och personalens tillgänglighet och vilja att lyssna på de studerandes synpunkter. Av vital betydelse är att personalen känner på samma sätt visavi skolledning och huvudman. Utbildningens medinflytandemodell är ett viktigt forum för påverkan. På utbildningen finns en grupp som arbetar aktivt och akut mot diskriminering och annan kränkande behandling. Där ingår kurator och två lärare. Likabehandlingsgruppen (LBG) träffas en gång i månaden för genomgång av läget på utbildningen och rapportering av eventuella fall av diskriminering och annan kränkande behandling. Vid höstterminens början sammanställs utbildningens trivselregler och likabehandlingsplanen tillsammans med de studerande. De studerandes synpunkter tillsammans med lärarnas tidigare erfarenheter ligger till grund för utbildningens fortsatta arbete med att förebygga kränkande behandling. Upprättande av en plan för ett systematiskt arbete med diskrimineringsgrunderna och normkritiska förhållningssätt. En stående punkt införs på veckomötet som leds av de studerande, med syfte att belysa, problematisera och ifrågasätta normer i såväl utbildningen som omvärlden. Rutiner om uppföljning och återkoppling av det som kommer upp under diskussioner angående likabehandling. Arbete mot kränkande behandling Första veckan sammanställs utbildningens trivselregler och likabehandlingsplan tillsammans med de studerande. Deras synpunkter tillsammans med lärarnas erfarenheter ligger till grund för utbildningens arbete med att förebygga diskriminering/kränkande behandling. Aktiviteter under året är klassråd, mentorssamtal, veckomötet med en punkt om likabehandling, LBG:s återkommande möten. Pedagogiska luncher för personalen, LBG:s brevlåda, enkät gällande kränkningar och diskriminering, utbildning vad gäller nätmobbning, öka tillgängligheten för att komma till tals när det gäller diskriminering/kränkande behandling. Utbildningsledaren ansvarar för att enkäten genomförs. Enkätsvaren ska användas i syfte att arbeta förebyggande. Utbildningsledaren ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas i samband med att en studerande upplever sig kränkt. LBG ansvarar för utredning med frågor som: Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade? Hur upplever den studerande det? Vad har den studerande för önskemål?

4 Främja jämställdhet mellan könen Utbildning av de studerande och lärarna när det gäller normkritisk pedagogik med fokus på kön och sexuell läggning. Detta sker vid pedagogiska forum/studiedagar under utbildningen med bland andra organisationen UTMANA som arbetar med utbildning inom kropp, genus och normkritik. I utbildningen ges grundläggande kunskaper om jämställdhetsbegreppet samt om teorier och nyckelbegrepp inom genus och normkritik. Genom samtal och övningar ges verktyg till att applicera perspektiven på den egna verksamheten. Konceptet riktar sig specifikt till dansstudenter och behandlar ämnena genus och kropp. Undervisningen bygger på workshops där genusteori och dans integreras med syfte att fördjupa den egna kunskapen om kroppens uttryck. Utbildning behandlar också dansämnets specifika frågeställningar i relation till genus där studenternas problemställningar ligger till grund för diskussioner. Det finns ett stort behov av sammankopplandet av kunskapsområdena kropp och genus, en stående punkt på veckomötet. Fysisk tillgänglighet I nuläget har vi en studio, men kommer att hyra ytterligare en kring årsskiftet. Det är två omklädningsrum med dusch i varje och bastu i den ena. Det finns ett kök och ett matrum samt ett vilorum. I anslutning till studion finns ett kostymförråd och en TV med möjlighet att se DVD och VHS. I studion finns det speglar med gardiner längs ena långväggen och fönster på motsatt sida. På kortsidan finns en flygel och på motsatt sida ett musikskåp (låsbart) med CD-spelare samt utrymme för danslitteratur. Det finns fyra ribbstolar vid sidan av spegelväggen. Samtliga lokaler har hög tillgänglighetsgrad utan trösklar, i korridoren utanför studion finns toalett för rörelsehindrade. Lokalen har gångavstånd från Visby centrum och kan även nås via lokala bussar. Övrigt Gotlands Dansutbildning startades 2004 år av Helena Högberg och Mats Ladebäck. Susanne Jaresand, professor och konstnärlig forskare, tog över ansvaret år 2011 och har medvetet utmejslat en utbildning med sikte på att utbilda studerande i den konstnärliga nutida dansen, koreografi och danspedagogik. Tillsammans med de främsta lärarna i landet har utbildningen hittat ett metodiskt arbete med att ge de studerande ett digert hantverk i det egna skapandet och med minst tio dansklasser i veckan, förutom den verksamhet som syftar till eget skapande. Utbildningen har också erbjudit praktikplatser på öns skolor/gymnastikföreningar med förberedande timmar i pedagogik och handledning på plats och efterföljande reflektion och analys. Behovet av danspedagoger har ökat i takt med ökat behov av rörelse i samhället i stort. I Norden finns enbart en masterutbildning i koreografi (på Dans- och cirkushögskolan, DOCH) och därmed finns det utrymme för en förberedande kandidatutbildning i ämnet. För de elever som behöver utveckla sitt koreografiska formspråk kan utbildningen fungera som språngbräda för nytänkande och som plattform för fortsatt koreografiskt sökande. För att bli en fullödig, självständigt tänkande och görande dansare, som inte bara är ett instrument till den skapande koreografen, krävs en utbildning som understryker det egna skapandet som dansare i förhållande till det koreografiska konceptet i ett kritiskt tänkande förhållningssätt. Utbildningen erbjuder elever att fokusera på dessa tre dansinriktningar i en sammanflätande metod där målet inte är givet vilken identitet som vinner i slutändan. Gotland erbjuder många möjligheter till samarbeten med andra konstnärer som exempelvis Gotlands Konstskolan, Gotlands Tonsättarskola, Tonsättarcenter, Film på Gotland, Konstmuseet, Fornsalen, Bergmancenter, Baltic Art, Länsmusiken, Länsteatern och Almedalens Bibliotek. Allt på behändigt avstånd, det går fort mellan idé och genomförande. Utbildningen vänder sig även till blivande danskonstnärer internationellt.

5 Ekonomisk planering Statligt stöd Statsbidrag per årsplats för nuvarande kompletterande utbildning är kr. Studerandeavgifter Studerandeavgifter kommer att tas ut för utbildningen. Studerandeavgift för en hel utbildningsomgång är kr.