Utbildningsplan Gotlands Dansutbildning 2015

Transkript

1 Utbildningsplan Gotlands Dansutbildning 2015 Utbildningens mål Efter utbildningen ska den studerande ha kunskaper om: - området dans/koreografi/danspedagogik inriktning musik, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund - olika förhållningssätt till rörelse, arbetsmetoder, iscensättningar och produktionsarbete - träningsprocessens olika delar samt förmåga att tillämpa dem för att utveckla danstekniska färdigheter - hur övningar, lektioner och träning metodiskt byggs upp inom olika genrer och kompletterande träningsmetoder - anatomi och kompletterande träningsmetoder samt betydelsen av kontinuerlig träning; hur den egna kroppen fungerar i träningssammanhang - musikens och rytmens betydelse för dansens uttryck - arbetsmiljöfrågor i relation till den egna miljön, även den psykosociala miljön - områden gränsande till det egna arbetsområdet, såsom konst, musik, litteratur - de konstnärliga processerna som dansare, koreografi samt som danspedagog - det danskonstnärliga områdets kvalitetskriterier Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att: - självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar - beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom dans - muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar i olika sammanhang - självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utveckla undervisning för elever på grundnivå - planera och utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, såsom att ta ansvar för den egna dansträningen, lägga upp planering inför praktik med olika åldersgrupper i dans, samt planera och genomföra ett koreografiskt verk på en professionell scen - lösa de problem som uppstår i ett konstnärligt arbete på scen Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att: - förena analytiskt, teoretiskt arbete med kroppsliga uttryck - självständigt och ansvarstagande driva en diskurs om dans som konstform i samtiden och dess historiska utveckling - professionellt arbeta i enskilda och i kollektiva processer inom dansträning, improvisation, komposition, koreografi samt pedagogik - arbeta som självständig danskonstnär i olika verksamheter inom scenkonst och/eller för vidare studier Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs ANATOMI DANSTRÄNING FYSISK TRÄNING IMPROVISATION/KOMPOSITION KOREOGRAFI PEDAGOGIK PRAKTIK PROJEKT RYTMIK/MUSIK TEORI YOGA Summa: 40,0 veckor Omfattning 0,6 veckor 18,0 veckor 1,2 veckor 8,5 veckor 0,4 veckor 0,4 veckor 0,4 veckor 2,5 veckor 2,0 veckor 4,0 veckor 2,0 veckor

2 Kurser Utbildningen har 11 huvudmoment/delkurser. ANATOMI Omfattning: 0,6 veckor Beskrivning kursens innehåll: Teoretisk undervisning i anatomi och fysiologi. Praktisk anatomi genom rörelse. Liggande stabiliserande och stärkande övningar. Fokus på de djupt liggande musklerna, på rörelseomfång, utåtvridning och bålstabilitet. För betyg Godkänt krävs närvaro om 75% samt genomförda uppgifter. Kunskaper om: kroppens uppbyggnad och funktion, den egna kroppen i syfte att förebygga skador, effektiv rehabilitering. Färdigheter i att: uppnå kroppskontroll, kroppskännedom och styrka. Kompetenser för att: självständigt ansvara för utveckling av kroppskontroll, kroppskännedom och styrka, kroppsligt reflektera. DANSTRÄNING Omfattning: 18,0 veckor Beskrivning: Kursen ger träning i modern och nutida dans, balett och jazz. Kursen förbereder arbete i kurserna improvisation/komposition, koreografi och pedagogik. Kunskaper om: förberedelse, uppvärmning, memorering av rörelser och feedback, metoder för att kunna reflektera inför kunskapsutveckling genom att ta del av aktuella konstnärliga forsknings- och utvecklingsresultat. Teori. Färdigheter i att: självständigt utforma metoder inom dansteknikerna, identifiera ämnet dansteknik som resurs inför en konstnärlig verksamhet i dans. Kompetenser för att: visa förmåga att inom dansområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter, självständigt använda och utveckla de kunskaper och färdigheter inom ämnet dansträning, verka för vidare lärande och professionell utveckling, sammankoppla koreografiska språk med adekvat träningsform. FYSISK TRÄNING Omfattning: 1,2 veckor Beskrivning kursens innehåll: Temaklasser med inriktning på styrka, uthållighet, smidighet och optimal placering. Klasser med aktiv avspänning. Kunskaper om: hur de arbetar optimalt med sina kroppar inom dans och i vardagen, hur belasta den egna kroppstyngden i förhållande till rörelsen, hur erhålls kroppskontroll, uthålliga muskler, ökad rörlighet och vila. Färdigheter i att: stärka leder och muskler, fysiskt få kroppen till avspänning. Kompetenser för att: självständigt ta ansvar för arbetet med kroppen inom dans och i vardagen. IMPROVISATION/KOMPOSITION Omfattning: 8,5 veckor Beskrivning kursens innehåll: improvisation och komposition utifrån begreppen kropp, tid och rum, övningar i det fysiska lyssnandet och att resonera runt den egna upplevelsen av impro/komp, samt runt impro/komp i ett historiskt och samhällskulturellt perspektiv. Kunskaper om: verktyg i improvisationsmetoder, det kroppsliga lyssnandet, den egna rörelsen i förhållande till rummet och de andra. De redskap som är kompositionens komponenter. Färdigheter i att: vara närvarande i ett kroppsligt lyssnande, fördjupa det egna fysiska språket och reflektera i ett abstrakt tänkande. Kompetenser för att: självständigt ansvara för sin kunskapsutveckling i skapandet av dans, professionellt använda dansens olika verktyg som grund för rörelsekomposition, inta ett självständigt, kritiskt och ansvarstagande förhållningssätt i förhållande till det fria skapandet i dans.

3 KOREOGRAFI Omfattning: 0,4 veckor Beskrivning kursens innehåll: verktyg att koreografera utifrån musik, bild, berättelse. Koreografins historia och samtid. Övningar i den konstnärliga processen. Partiturstudier. Kunskaper om: koreografiska modeller utifrån musik, bild och berättelse, koreografens roll som konstnär och arbetsledare, partiturstudier, koreografins placering i samtiden och i historien, repetitionsplanering. Färdigheter i att: beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom området koreografi, identifiera, formulera och lösa konstnärliga, gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar. Kompentenser för att: ta ansvar för sin kunskapsutveckling, inta ett självständigt, kritiskt och ansvarstagande förhållningssätt till den egna professionella verksamheten, samarbeta interdisciplinärt. PEDAGOGIK Omfattning: 0,4 veckor Beskrivning kursens innehåll: tematiska studier, övningar i grundläggande pedagogiska redskap, reflektioner och analyser av skillnaden mellan didaktik och pedagogik, hur man kan arbeta med lärande i och genom dans för barn, unga och vuxna. Kunskaper om: pedagogiska modeller, den egna didaktiska och pedagogiska identiteten. Färdigheter i att: undervisa alla åldrar i dans, skapa anpassade övningar för resp. ålder och nivå. Kompetenser för att: utveckla den egna pedagogiska identiteten, självständigt ta ansvar för utvecklandet av nya metoder. PRAKTIK Omfattning: 0,4 veckor Beskrivning kursens innehåll: tematiska studier, övningar i grundläggande pedagogiska redskap, reflektioner och analyser av skillnaden mellan didaktik och pedagogik. För betyg Godkänt krävs att projektet FILM är genomförd och att projektet VÅRDANS är genomförd och offentligt framförd. Kunskaper om: en lektions praktiska utförande, en studieplans praktiska genomförande. Färdigheter i att: reflektera och analysera det pedagogiska arbetet inför en progression i lärandet. Kompetenser för att: självständigt förbereda och praktiskt genomföra en kort professionell danskurs för vald åldersgrupp, självständigt reflektera och analysera kursen för vidare kunskapsutveckling. PROJEKT Omfattning: 2,5 veckor Beskrivning kursens innehåll: koreografiska självständiga projektarbeten i dansfilm och koreografi. Praktiska studier i att filma och redigera samt i de sceniska uttrycken ljusdesign, scenografi och kostym. Kunskap om: grundläggande kamerateknik, redigeringsteknik, ljussättning, kostym, mask. Färdigheter i att: planera en koreografi i ett tvådimensionellt medium, översätta en vision om plats/rum/koreografi anpassad till FILM, instruera dansare koreografiskt och inför filmtagning, planera en konstnärlig process i koreografi för scen, använda de kunskaper om arbetssätt, förutsättningar och metoder som erhållits genom kurserna impro/komp, koreografi samt rytmik/musik. Kompetenser för att: professionellt och självständigt ansvara för skapandet och producerandet av en dansfilm, professionellt och självständigt ansvara för skapandet och producerandet av en koreografi för en professionell scen. För Godkänt krävs att projektet "Dansfilm" och "Vårdans" är offentligt genomfört. RYTMIK/MUSIK Omfattning: 2,0 veckor Beskrivning kursens innehåll: praktisk musikträning i rytm, puls, takt, dynamik, harmonik, melodik, fraseringsteknik - genom rörelse. Teori genom praktik/rörelse. Rörelse och musikspelsimprovisationer. Partiturstudier. Kunskaper om: musikens roll för dansare, koreografer och danspedagoger, musikens olika byggstenar, konstmusik, folkmusik, populärmusik och utomeuropeisk musik.

4 Färdigheter i att: uppfatta, omsätta och uttrycka musikens element i dans, värdera gestens plastiska och musikaliska uttryck, musikalisk kroppsteknik, komplicera lyssnandet som meningsskapande handling mellan dans och musik, studera partitur i syfte att skapa en motstämma i ett danspartitur. Kompetenser för att: självständigt arbeta konstnärligt med dans utifrån musikens element, använda de musikaliska termerna i skapandet av dans, samarbeta med professionella musiker konstnärligt och jämbördigt i dans och musik. TEORI Omfattning: 4,0 veckor Beskrivning kursens innehåll: temaarbeten i dans och angränsande konstformer med fritt valda redovisningsformer, uppsökande verksamhet, dansimprovisationer, på Konstmuseet och gallerier, konsertbesök, besök och samtal med Länsmusiken på Gotland. Kunskaper om: hur musik och bildkonst påverkar koreografer och pedagoger i deras skapande av dans och undervisning, dans sedd ur andra konstarters arbetsfält och definitioner, konstarternas betydelse i och för samhället. Färdigheter i att: i valfri redovisningsform visa på likheter och olikheter mellan skapande av dans, musik och bildkonst, utifrån danskonsten kunna belysa hur det omgivande samhället påverkar koreografer och pedagoger, kunna påvisa hur danskonsten påverkar samhällsutvecklingen. Kompetenser för att: självständigt sätta den egna identiteten som danskonstnär i ett historiskt och nutida sammanhang. YOGA Omfattning: 2,0 veckor Beskrivning kursens innehåll: Yogaklasser i Viryayoga som är en dynamisk yogaform med fokus på biomekanik. Kunskaper om: kroppskontroll, rörlighet, teknik och avspänning. Färdigheter i att: stärka leder och muskler, öka rörligheten, fysiskt få kroppen till avspänning. Kompetenser för att: självständigt ta ansvar för utövande av Viryayoga. Tillträde till utbildning Genomförande av behörighetsprövningen Ansökan till Gotlands Dansutbildning består av ansökningsblankett, som innehåller personuppgifter, tidigare utbildningar och utrymme för en motivationsbeskrivning. Vid behörighetsprövningen granskas gymnasiala betygshandlingar, eller motsvarande, för att fastställa att behörighet finns hos den sökande. När behörighetsprövningen är gjord upprättas en förteckning över de sökande som kommer vidare till urvalsprovet och en kallelse skickas ut. Urvalsgrunder och urvalsprocess Urvalsmetoder De urvalsmetoder som används är bestämda av ledningsgruppen och äger relevans för utbildningens syfte och innehåll. Gotlands Dansutbildnings urvalsmetod är ett urvalsprov som kan göras i Visby eller i Stockholm. Vad som mäts genom urvalsmetoderna Genom urvalsprovet bedöms den sökandes konstnärliga och tekniska möjlighet att tillgodogöra sig en grundutbildning inom huvudområdet dans/koreografi samt dansdidaktik enligt ett kriteriedokument med följande innehåll: Poängbedömning 0 5 för varje delmoment. 1. Dansprov/ teknik, frasering, dynamik, lyssnande/rumslighet, (max 20p) 2. Koreografiprov/ form/variation, dynamik, lyssnande/rumslighet, uttryck/kommunikation (max 20p) 3. Rytmik/ puls, rytm, polyrytmik (max 15p) 4. Intervju/ lämplighet och frågor om skador (max 5p) 5. Motivationstext/ (max 5p) Summa maxpoäng 65 p.

5 Genomförande av urvalsprocessen En antagningsnämnd, som utses av ledningsgruppen, ansvarar för urvalsprocessens praktiska genomförande. Antagningsnämnden ska minst bestå av utbildningsledaren, en lärare och en representant för ledningsgruppen. 1. Utbildningsledaren överlämnar ansökningshandlingar och sökandelista rörande samtliga behöriga sökande till antagningsnämnden. 2. Antagningsnämnden fördelar arbetsuppgifterna inför urvalsprovet och kommer fram till temat för koreografiuppgiften och den pedagogiska uppgiften. Antagningsnämnden går även igenom det förtryckta dokumentet (kriteriedokumentet) som innehåller namn på sökande, födelseår och kriterier som bedöms med siffrorna 0-5 med totalt maxpoäng 65 p. 3. Antagningsnämndens poäng, omdömen och kommentarer utifrån kriteriedokumentet dokumenteras i sökandelistan. Med utgångspunkt ur sökandelistan och efter vilka som fått högst totalpoäng föreslås ledningsgruppen en grupp sökande som antagningsnämnden anser bör antas till utbildningen. 4. Ledningsgruppen fattar beslut om antagning av de sökande till utbildningen. 5. Antagningsnämnden upprättar en rangordnad reservlista, med utgångspunkt ur högst poäng som föreslås till ledningsgruppen. Ledningsgruppen fattar beslut om reservlistan. Besluten protokollförs. 6. Samtliga berörda sökande får ett skriftligt besked om de har antagits eller ej. Besked om antagning kan ej överklagas. Varje sökande har, på begäran, rätt till att ta del av sina resultat i urvalsprocessen. Dokumentation av behörighetsprövning, urval och antagning Samtliga underlag och ansökningshandlingar avseende behörighet, urval och antagning arkiveras under två år hos utbildningssamordnaren i enlighet med riktlinjer i Folkuniversitetets kvalitetsledningssystem (ISO 9001). Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Gotlands Dansutbildning är en ettårig högskoleförberedande utbildning inom huvudområdet dans. För att ge de studerande goda förutsättningar att nå utbildningsmålen är upplägget som följer: Danstekniska områden som innefattar de olika dansteknikerna som modern/nutida, balett och jazz. Det förekommer även gästlärare i annan dansstil som till exempel street, hiphop och afro. Denna undervisning är uppdelad i två klasser dagligen. Dansträningen utgör 44% av utbildningen. Att ge en kontinuerlig kunskapsutveckling i det danstekniska ger stor möjlighet för utveckling inom den egna danskonsten och därmed förutsättning för att nå kursmål och vidare utbildning på högskolenivå. Utbildningsplan för Konst- och kulturutbildningen Gotlands Dansutbildning Eget skapande i dans. Utbildningen lägger stor vikt på improvisation/komposition. Tillsammans med koreografikursen utgör dessa 23% av utbildningen. Det visar att utbildningen har en hög konstnärlig profil vilket ger stor möjlighet att utveckla sin konstnärlighet i dans. Genom närheten till praktikplatser är det stor möjlighet att få praktisk erfarenhet av den kunskap som erhållits genom den pedagogiska kursen. Den snabba återkopplingen från praktikens erfarenhet genom interaktionen med eleverna och handledarens reflektioner kan god kunskapsutveckling ske. De övriga kurserna är teoriämnen främst inom dansområdet men även i angränsande konstinriktningar, samt musikträning genom rytmikmetoden enligt Émile Jaques-Dalcroze. Kurser i syfte att stärka den danskonstnärliga identiteten. De flesta kurserna ges i gruppundervisning med individuell kunskapskontroll från lärarna. Varje lektion slutar ca 7 min innan utsatt tid för att läraren ska gå runt till var och en och ge återkoppling om den studerandes utveckling under lektionen, samtidigt som övriga reflekterar i skrift och/eller kroppsligt. Förutom ovan angivna förutsättningar sker också återkommande mentorssamtal och utvecklingssamtal, för att läraren och den studerande tillsammans ska reflektera över den studerandes kunskapsutveckling inför måluppfyllelsen.

6 Utbildningsmetoder är också att göra projektarbeten som innefattar självstudier där det uppstår olika redovisningsformer både skriftliga och praktiskt sceniska. För att nå utbildningsmålen är lärarnas samarbete tillsammans med övrig personal av stor vikt; att utbildningens formella struktur ger goda ramar för verksamheten. Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Läraren har ansvar att meddela utbildningsledaren om behov finns för pedagogiskt stöd till studerande. Utbildningsledaren gör en plan för utökat stöd i form av individuella lektioner inom huvudområdet dans, samt om stöd behövs inom läs och skriv. Utbildningsledaren äskar medel för detta hos ledningsgruppen. Metoder för kunskapskontroll Metoder för kunskapskontroll är främst hög närvaro därför att dans försiggår främst i grupp med allt vad det innebär av lyssnande, initiativtagande, samspel o.s.v. Projektredovisningar; interna och offentliga, visar på ansvarstagande och samarbetsförmåga. Medverka i workshops, genomförd praktik med muntlig och skriftlig reflektion. Då kunskapsområdet dans är ett kroppsligt förankrat uttryck läggs stor vikt på att träna sig i vetenskapligt skrivande, detta för att den studerande ska kunna generalisera sin konstnärlighet i ett större kulturpolitiskt perspektiv. Betyget Godkänt ska nås på varje genomförd kurs. Möjlighet till omtentamen ges inom fyra veckor efter avslutad kurs. Efter höstterminen finns ytterligare ett omtentamenstillfälle. Därefter ges möjlighet till omtentamen nästa gång kursen ges eller enligt överenskommelse med kursansvarig lärare. Betygskriterier och betygskrav Betyg avser Godkänt eller Icke Godkänt. Betygskriterier och betygskrav är genomförda uppgifter och minst 75% närvaro. Genomförda uppgifter är specificerat under respektive kursbeskrivning. Dokumentation av kunskapskontroll, studieresultat samt arkivering av studieresultat. Skriftliga, muntliga prov och uppsatser dokumenteras av respektive lärare och sammanställs och arkiveras av utbildningsledaren. Kunskapskontroll dokumenteras också av lärarna som för en utvecklingsbok för var och en av de studerande. Den ligger som underlag om extra stöd behövs. De mätbara studieresultaten är projektarbetena VÅRDANS och Dansfilm som visas internt och offentligt. Allt filmas och arkiveras av utbildningsledaren. Studieresultat är också genomförd praktik och auskultation där de studerande har en praktikbok som även den arkiveras av utbildningsledaren. Genom dansens synliggörande av mänskligt samspel i ett reellt rum är ett mer abstrakt studieresultat vara att reflektera både praktiskt och teoretiskt utifrån begreppen kvalitet och kvantitet i en lyssnande kritisk hållning. Då blir kunskapskontrollen att kunna delta aktivt i en diskussion och kunna föra en linje i sitt resonemang, inom sitt huvudområde dans. Ytterligare en kunskapskontroll är att diskutera balansen mellan de som upplever utbildningen, de studerande, och de som har den professionella kunskapen om hur den kan bedrivas, yrkesutövare; ett kvalitativt utbyte, samtala, reflektera, praktiskt och teoretiskt. Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Ledningsgruppen för utbildningen ansvarar för att kvalitetssäkring bedrivs främst genom återkoppling från utbildningsledaren som sammanställer lärarnas mentorssamtal, utvecklingssamtal och utbildningsledarens utvecklingssamtal med lärarna. Utbildningsledaren tar tillvara utvärderingsmaterial, muntliga och skriftliga, och tillsammans med ledningsgruppen tolkas detta inför åtgärder som är relevanta för att kvalitetssäkra utbildningen. Ledningsgruppen genomför, analyserar, tolkar och strukturerar en plan för uppföljning av utvärderingarna. Utbildningsanordnaren följer upp utvärderingarna terminsvis (enligt ISO 9001). En stående punkt på ledningsgruppsmötena och på lärarmötena (personalluncher) är om begreppet kvalitet i allmänhet och i konstnärlig utbildning i synnerhet. Frågor som till exempel: Finns det konsensus i begreppet kvalitet när det gäller konstnärlig utbildning och hur bestäms tolkningsrätten på innehållet i begreppet kvalitet? Finns det något universellt i kvalitetsbegreppet? Diskussioner om begreppet

7 kvalitet som betyder egenskap och vad det innebär för utbildningens kunskapsutveckling långsiktigt. Vilka är de egenskaper som är viktiga för den studerande att uppnå? Vad ska lyftas fram i utbildningen? Även det mellanmänskliga är kvaliteten i en konstnärlig utbildning; en balans mellan de som upplever utbildningen och de som har den professionella kunskapen om hur den kan bedrivas, att ha kvalitativa utbyten, processamtal. Följande möten protokollförs och arkiveras: Ledningsgruppsmöten (minst två gånger/termin), personallunchmöten, (en gång/mån) klassråd (en gång/v.), de studerandes veckomöten med lärare, likabehandlingsteamet (en gång/mån). Mentor, utvecklingssamtal (två gånger/termin). Översyn Granskningsresultaten är utgångspunkten för den handlingsplan som ligger till grund för att åtgärder vidtas. Akuta åtgärder sker i samband med uppkommen anledning och verkställs av utbildningsledaren tillsammans med lämplig eller berörd medarbetare. Utbildningen har strukturerat verksamheten till att kunna göra snabba åtgärder om brister uppkommer genom: den täta mötesfrekvensen, tips- och synpunktbrevlådan, formella- och informella samtal. Långsiktiga utvecklingsarbeten för att förbygga brister är det kontinuerliga kritiskt, reflekterande arbetet i samtliga mötesformer. Eftersom utbildningen är en ettårig utbildning är det av största vikt att verksamheten följer den struktur som har till syfte att de studerande under den tiden har möjlighet att uppnå målen för att förbereda för högskoleutbildningar. Samtliga möten protokollförs och arkiveras inför översyn av utbildningsledaren och utbildningsledaren skriver tillsammans med studeranderepresentant en översiktlig rapport till ledningsgruppen inför ledningsgruppsmötena. En rapport om: studerandeinflytande, kursutvärdering, lärarkompetens, ledningskompetensen, antagningsförfarande, lokalerna, den allmänna stämningen, övrigt. Genom att upprätthålla ovan beskrivna mötesstruktur säkerställer ledningsgruppen att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Gotlands Dansutbildning tillhör Folkuniversitetet, Region Öst, i Stockholm och administreras centralt av huvudrektor och avdelningsrektor samt lokalt av platschef, utbildningsledare och ledningsgrupp. Anställda lärare ansvarar för respektive ämnesområde. Studenterna kommer huvudsakligen att befinna sig i Gotlands Dansutbildnings lokaler. Den dagliga kommunikationen mellan de studerande, utbildningsledaren och läraren sker muntligen avseende aktuella förändringar och kommande händelser, men även genom anslag och . Utbildningsledaren och läraren träffar de studerande regelbundet i studielokalerna. Folkuniversitetets ledningsorganisation för Gotlands Dansutbildning ser ut så här: 1. Styrelsen för Folkuniversitetet, Region Öst 2. Rektor 3. Skolchef 4. Ledningsgruppen, vilken sammansatt utifrån de behov och den inriktning som utbildningen Konstnärlig Grundutbildning har. Utöver de uppgifter som återfinns i förordningen fungerar den även som stöd och rådgivare till utbildningsanordnaren och en garant för att utbildningen utvecklas i takt med branschen. Dess sammansättning är platschef, utbildningsledare, lärare och elevrepresentanter. 5. Platschef, som innehar det övergripande ansvaret för ekonomi, resultat och uppföljning. 6. Utbildningsledaren har det operativa ansvaret för dessa områden. Utbildningsledaren är också ansvarig för utbildningens planering, schemaläggning, samordning och kommunikation med ledningsgruppen. Vidare leder utbildningsledaren det dagliga arbetet, tar fram kvalitetsredovisningar, tar emot ansökningshandlingar, upprättar klasslistor och ansvarar för studerandekontakterna. 7. Ämnesläraren är ansvarig för det pedagogiska upplägget på den enskilda delkursen och att anmäla närvaro och kursresultat till utbildningsledaren. Läraren är tillsammans med utbildningsledaren ansvarig för att adekvata kursplaner tas fram och godkänns av ledningsgruppen. Studerandeinflytande Studerandeinflytande har stor betydelse och regleras i lagen. Insyn i verksamheten, tillfälle att

8 påverka innehåll och genomförande. Representant i ledningsgruppen och likabehandlingsgruppen, samt de studentledda mötena: klassmötena (endast studenter) och veckomötena (utbildningsledare och lärare). De studerande leder veckomötet där utbildningsledaren är sekreterare. Stående punkter är likabehandlingsplanen, och frågor om kvalitetsutvecklingen på utbildningen samt schemat. De studerande har klassråd som protokollförs och kommuniceras till utbildningsledaren och lärarna. De studerande kan anonymt lägga synpunkter och upplevelser i tips- och synpunktbrevlådan som töms inför veckomötet av utbildningsledaren eller en studerande. Återkopplingen från de studerande genom enkäter och ovan nämnda struktur ligger till grund för utbildningens upplägg och planering och därmed en långsiktig kvalitetsutveckling.

9 Utbildningens syfte Utbildningen ska förbereda för högskoleutbildningar som kan leda fram till konstnärliga examina. Gotlands Dansutbildning vilar på konstnärlig och vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet. Huvudområdena är inom dans, koreografi och danspedagogik, med fördjupning inom den moderna/nutida genren. Samtliga lärare på utbildningen har akademisk utbildning inom huvudområdet dans eller motsvarande professionell erfarenhet. Utbildningsledaren är professor i rytmik och rörelse, konstnärlig forskare och koreograf. Utbildningen i dans och koreografi omfattar olika former av lärande i, om och genom dans som konstform. Dansarens, koreografens och danspedagogens yrke är i ständig utveckling och förändring. Gotlands Dansutbildning utmanas och stimuleras av detta och värnar det som krävs för att kunna erbjuda en utbildning i dans med både djup och bredd. En konstnärlig utbildning kräver en miljö där konstnärliga metoder kan ifrågasättas, danskonstnärens roll kritiskt granskas och omdefinieras. Utbildningen syftar till att vara en plats där den studerande har möjlighet att utveckla kunskap som integrerar det konstnärliga, pedagogiska och vetenskapliga perspektivet med en kroppslig praktik. Huvudområdena dans, koreografi och danspedagogik ger möjlighet att utveckla ett självständigt, kritiskt och ansvarstagande förhållningssätt. Utbildningen ger de verktyg som behövs för att arbeta som självständig danskonstnär i olika verksamheter inom scenkonst och/eller förbereder för vidare studier på högskole- eller motsvarande avancerad nivå. Lärare rekryteras både från högskolorna inom dans och från det professionella scenkonstområdet, vilket bidrar till att utveckla nätverk till både konstnärliga utövare och arbetsmarknad. Gotlands Dansutbildning syftar till en utbildning som ger de verktyg som behövs för att förverkliga de visioner om ett framtida yrke inom dansen såsom dansare, danspedagog, koreograf och repetitör genom: - en konstnärligt fördjupad och kvalificerad utbildning som ger de studerande färdigheter i såväl dansteknik, improvisation/komposition som koreografi och danspedagogik. - att erbjuda de verktyg som behövs för att arbeta som självständig danskonstnär i olika verksamheter inom scenkonst eller för vidare studier på högskolenivå. - möten med olika praktiker, estetiker med olika uttryckssätt, som ger kunskaper om och olika förhållningssätt till rörelse, arbetsmetoder, iscensättningar och produktionsarbete. - en plats där den studerande kan utveckla ett självständigt, kritiskt och ansvarstagande förhållningssätt. - att hjälpa den studerande förstå sitt ansvar som individ och som individ i grupp. - att erbjuda den studerande ändamålsenliga lokaler. Eftergymnasial nivå Förutom att den studerande har genomgått utbildning med förkunskapskravet, treårig gymnasieutbildning eller motsvarande, exempelvis på högskola eller universitet, förväntas den studerande att efter avslutad utbildning på Gotlands Dansutbildning. 1. kunna arbeta självständigt och ansvarstagande och genom kritisk reflektion utveckla sin förmåga att driva en diskurs om dans som konstform i samtiden, dess tradition och historiska utveckling. 2. visa på specialiserade kunskaper inom dansområdet och ha överblick över områden gränsande till det egna arbetsområdet, såsom konst, musik, litteratur, arkitektur, visa kunskap om det danskonstnärliga områdets kvalitetskriterier. 3. ha färdigheter i att utföra uppgifter och lösa komplexa problem, planera och utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, såsom ta ansvar för den egna dansträningen, lägga upp planering inför praktik med olika åldersgrupper i dans, samt planera och genomföra ett koreografiskt verk på en professionell scen. I det ovan nämnda arbetet ska studenten kunna lösa de problem som uppstår i ett konstnärligt arbete på scen; själva koreografiarbetet med dansare, kommunicera med professionell ljussättare, kostymör samt med marknadsförare och press. Den studerande ska tränas i att kommunicera lösningar inom sitt arbetsfält på minst ett främmande språk. Kompetenser i att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt, samt att samarbeta inom och utom sin disciplin. Den studerande ska

10 självständigt behandla innehåll i sina arbetsfält dans, pedagogik och koreografi som leder till vidare lärande och professionell utveckling. Studenten kan övervaka dansverksamhet och slutföra dansprojekt inom film och på olika typer av scener inom och utomhus. Den studerande ska ta en aktiv roll i ledningsgruppen, likabehandlingsgruppen samt i klass- och veckomötena. Organisation och ledning av utbildningen Utbildningsledare Utbildningsledaren är underställd verksamhetsledaren skolor Gotland. Utbildningsledaren ska göra underlag för programutbud och utveckling av verksamheten inom huvudområdet dans. Kommunicera utbudet, ge studierådgivning och hantera anmälningar. Hantera den dagliga verksamheten och administrationen. Svara för vikarieanskaffning. Ha ett operativt och strategiskt samordningsansvar för det egna arbetsområdet som att ta fram ekonomiska underlag, arbetsledning och uppföljning. Planera pedagogisk personal. Rekrytera lärare samt inneha personalansvar för dessa. Upprätthålla ett arbetsklimat som stimulerar initiativ och ansvarskänsla. Hålla regelbundna personalmöten och lämna erforderlig information. Genomföra utvecklingssamtal med lärarna en gång per år. Upprätta en plan för personalens kompetensutveckling. Genomföra lönesamtal. Känna till lagar, avtal och regler avseende både verksamheten och personalen. Dessutom, rekrytera personal. Synliggöra, artikulera och utveckla verksamheten. Styrelse eller ledningsgrupp Ledningsgruppen arbetar för att utbildningen utvecklas genom att ansvara för att ett kvalitetsarbete bedrivs på följande underlag: - statistik på hur många studerande som antas till högskoleutbildning inom huvudområdet dans - kontinuerliga utvärderingar och beslut om åtgärdsplan för åtgärd och uppföljning - utvärdering med de konstnärliga och pedagogiska institutioner som utbildningen samarbetar med. - utvärdering med representanter för högskolor inom huvudområdet dans - regelbundna besök på utbildningens lektioner av ledningsgruppens arbetslivsrepresentant - ge utbildningsledare i uppdrag att bedriva utvecklingsarbete och att detta arbete fortlöpande återrapporteras till ledningsgruppen - genom uppdaterad omvärldsanalys kritiskt granska utbildningens planering, genomförande, utvärdering och analys/åtgärd Undervisande och handledande personal Kompetens- och kvalifikationskrav Högskolepedagogisk examen inom huvudområdet dans eller motsvarande utbildning, samt erfarenhet av professionellt sceniskt arbete. Förutom det som ingår i undervisningsområdet ska lärarna ha förmåga att ge de studerande verktyg i kreativitet, kritiskt tänkande, reflektion och analys verbalt och i skrift. God samarbetsförmåga och förmåga att skapa ett demokratiskt arbetsklimat där de studerande känner sig trygga och motiverade. Kompetens att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning, se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks, samt dokumentera och bevaka att det misstänkta fallet följs upp. Verka för att utveckla och stärka studerande- och personalinflytande och för en gemensam värdegrund utifrån demokratiska värderingar. Kompetensutveckling En kompetensutvecklingsplan upprättas årligen, efter utvecklingssamtal, omvärldsanalys och framtida visioner/planer för utbildningens utveckling.

11 Ledningsgruppen fastställer en plan för kompetensutveckling. Kompetensutveckling av lärare och handledare sker genom fortbildningskurser, stegkurser, på högskola eller motsvarande; gemensam utbildning i normkritisk pedagogik (UTMANA); aktuella konferenser/workshops relevanta för kunskapsutveckling inom utbildningens specifika område dans; delta aktivt på varandras lektioner på betald arbetstid. De gästlärare som är anställda vid utbildningen är yrkesverksamma vid högskolor, kulturskolor och/eller som danskonstnärer. Därmed har de en fortlöpande kompetenshöjande verksamhet och kompetensutbildning vid respektive lärosäte eller konstnärlig scen. Värdegrund Främja aktning för varje människas egenvärde, mänskliga rättigheter och vår gemensamma miljö. Utbildningens vision är att bedriva en utbildning där alla trivs, känner sig trygga, har inflytande och får en möjlighet att utvecklas och lyckas. Alla har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Ingen individ ska uppleva sig diskriminerad eller kränkt. Verksamheten i sig själv och specifika inslag i densamma utvecklar ett positivt klimat. Alla på utbildningen känner sig delaktiga i skapandet av verksamheten. Hållbarhet i flera dimensioner är ett kännetecken för alla i utbildningens aktiviteter. Många studerande lyfter i enkäter fram möjligheter att påverka och personalens tillgänglighet och vilja att lyssna på de studerandes synpunkter. Av vital betydelse är att personalen känner på samma sätt visavi skolledning och huvudman. Utbildningens medinflytandemodell är ett viktigt forum för påverkan. På utbildningen finns en grupp som arbetar aktivt och akut mot diskriminering och annan kränkande behandling. Där ingår kurator och två lärare. Likabehandlingsgruppen (LBG) träffas en gång i månaden för genomgång av läget på utbildningen och rapportering av eventuella fall av diskriminering och annan kränkande behandling. Vid höstterminens början sammanställs utbildningens trivselregler och likabehandlingsplanen tillsammans med de studerande. De studerandes synpunkter tillsammans med lärarnas tidigare erfarenheter ligger till grund för utbildningens fortsatta arbete med att förebygga kränkande behandling. Upprättande av en plan för ett systematiskt arbete med diskrimineringsgrunderna och normkritiska förhållningssätt. En stående punkt införs på veckomötet som leds av de studerande, med syfte att belysa, problematisera och ifrågasätta normer i såväl utbildningen som omvärlden. Rutiner om uppföljning och återkoppling av det som kommer upp under diskussioner angående likabehandling. Arbete mot kränkande behandling Första veckan sammanställs utbildningens trivselregler och likabehandlingsplan tillsammans med de studerande. Deras synpunkter tillsammans med lärarnas erfarenheter ligger till grund för utbildningens arbete med att förebygga diskriminering/kränkande behandling. Aktiviteter under året är klassråd, mentorssamtal, veckomötet med en punkt om likabehandling, LBG:s återkommande möten. Pedagogiska luncher för personalen, LBG:s brevlåda, enkät gällande kränkningar och diskriminering, utbildning vad gäller nätmobbning, öka tillgängligheten för att komma till tals när det gäller diskriminering/kränkande behandling. Utbildningsledaren ansvarar för att enkäten genomförs. Enkätsvaren ska användas i syfte att arbeta förebyggande. Utbildningsledaren ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas i samband med att en studerande upplever sig kränkt. LBG ansvarar för utredning med frågor som: Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade? Hur upplever den studerande det? Vad har den studerande för önskemål?

12 Främja jämställdhet mellan könen Utbildning av de studerande och lärarna när det gäller normkritisk pedagogik med fokus på kön och sexuell läggning. Detta sker vid pedagogiska forum/studiedagar under utbildningen med bland andra organisationen UTMANA som arbetar med utbildning inom kropp, genus och normkritik. I utbildningen ges grundläggande kunskaper om jämställdhetsbegreppet samt om teorier och nyckelbegrepp inom genus och normkritik. Genom samtal och övningar ges verktyg till att applicera perspektiven på den egna verksamheten. Konceptet riktar sig specifikt till dansstudenter och behandlar ämnena genus och kropp. Undervisningen bygger på workshops där genusteori och dans integreras med syfte att fördjupa den egna kunskapen om kroppens uttryck. Utbildning behandlar också dansämnets specifika frågeställningar i relation till genus där studenternas problemställningar ligger till grund för diskussioner. Det finns ett stort behov av sammankopplandet av kunskapsområdena kropp och genus, en stående punkt på veckomötet. Fysisk tillgänglighet I nuläget har vi en studio, men kommer att hyra ytterligare en kring årsskiftet. Det är två omklädningsrum med dusch i varje och bastu i den ena. Det finns ett kök och ett matrum samt ett vilorum. I anslutning till studion finns ett kostymförråd och en TV med möjlighet att se DVD och VHS. I studion finns det speglar med gardiner längs ena långväggen och fönster på motsatt sida. På kortsidan finns en flygel och på motsatt sida ett musikskåp (låsbart) med CD-spelare samt utrymme för danslitteratur. Det finns fyra ribbstolar vid sidan av spegelväggen. Samtliga lokaler har hög tillgänglighetsgrad utan trösklar, i korridoren utanför studion finns toalett för rörelsehindrade. Lokalen har gångavstånd från Visby centrum och kan även nås via lokala bussar. Övrigt Gotlands Dansutbildning startades 2004 år av Helena Högberg och Mats Ladebäck. Susanne Jaresand, professor och konstnärlig forskare, tog över ansvaret år 2011 och har medvetet utmejslat en utbildning med sikte på att utbilda studerande i den konstnärliga nutida dansen, koreografi och danspedagogik. Tillsammans med de främsta lärarna i landet har utbildningen hittat ett metodiskt arbete med att ge de studerande ett digert hantverk i det egna skapandet och med minst tio dansklasser i veckan, förutom den verksamhet som syftar till eget skapande. Utbildningen har också erbjudit praktikplatser på öns skolor/gymnastikföreningar med förberedande timmar i pedagogik och handledning på plats och efterföljande reflektion och analys. Behovet av danspedagoger har ökat i takt med ökat behov av rörelse i samhället i stort. I Norden finns enbart en masterutbildning i koreografi (på Dans- och cirkushögskolan, DOCH) och därmed finns det utrymme för en förberedande kandidatutbildning i ämnet. För de elever som behöver utveckla sitt koreografiska formspråk kan utbildningen fungera som språngbräda för nytänkande och som plattform för fortsatt koreografiskt sökande. För att bli en fullödig, självständigt tänkande och görande dansare, som inte bara är ett instrument till den skapande koreografen, krävs en utbildning som understryker det egna skapandet som dansare i förhållande till det koreografiska konceptet i ett kritiskt tänkande förhållningssätt. Utbildningen erbjuder elever att fokusera på dessa tre dansinriktningar i en sammanflätande metod där målet inte är givet vilken identitet som vinner i slutändan. Gotland erbjuder många möjligheter till samarbeten med andra konstnärer som exempelvis Gotlands Konstskolan, Gotlands Tonsättarskola, Tonsättarcenter, Film på Gotland, Konstmuseet, Fornsalen, Bergmancenter, Baltic Art, Länsmusiken, Länsteatern och Almedalens Bibliotek. Allt på behändigt avstånd, det går fort mellan idé och genomförande. Utbildningen vänder sig även till blivande danskonstnärer internationellt.

13 Ekonomisk planering Statligt stöd Statsbidrag per årsplats för nuvarande kompletterande utbildning är kr. Studerandeavgifter Studerandeavgifter kommer att tas ut för utbildningen. Studerandeavgift för en hel utbildningsomgång är kr.