Revidering av regler för föreningsbidrag inom kommunstyrelsens ansvarsområde

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Revidering av regler för fingsbidrag inom kommunstyrelsens ansvarsområde Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Nuvarande regler för övriga bidrag, avsnitt 7.1 HKF 82, upphävs och ersätts av förslag till nya regler för övriga bidrag enligt bilaga till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 7 mars 216. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har utarbetat ett förslag till nya regler för övriga bidrag i Regler för fingsbidrag (HKF 82) med anledning av att nuvarande regler upplevs som otydliga och svåra att tillämpa då de saknar vägledande bedömningskriterier. Förslaget till nya skrivningar tydliggör vilka krav som ska ställas på bidragsberättigade fingar samt vilka olika typer av fingsbidrag som är möjliga att ansöka om inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att föreliggande förslag antas. Beskrivning av ärendet Nuvarande regler för fingsbidrag Kommunens bidrag till fingar styrs av Regler för fingsbidrag (HKF 82). Syftet med bidragsgivningen är att täcka en viss del av fingars kostnader för verksamhet och stimulera till en intensifiering och positiv utveckling av fingslivet. Fingsbidrag hanteras av flera av kommunens nämnder. I HKF 82 finns dels allmänna bestämmelser om fingsbidrag och dels specifika bestämmelser som riktar sig till fingsbidrag kopplade till en viss nämnds verksamhet. Kommunstyrelsen ska enligt kommunens regler för fingsbidrag, avsnitt 7.1 Övriga bidrag, besluta om bidrag till fingar inom sitt ansvarsområde, bidrag som är av övergripande eller principiell karaktär och bidrag som inte faller inom övriga nämnders ansvarsområden. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

2 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (3) Ansökan kan lämnas när som helst under året. Bestämmelsen anger i sin nuvarande form inte några ytterligare grunder för beviljande av bidrag. Förslag till nya regler för övriga bidrag I förslaget till nya regler för avsnitt 7.1 Övriga bidrag (bilaga) har skrivningar tillförts som tydliggör de krav som ska ställas på bidragsberättigade fingar. Utöver de allmänna bestämmelserna ska fingen genom sin verksamhet arbeta för att främja en demokratisk utveckling, arbeta förebyggande mot missbruk, kriminalitet och socialt utanförskap, stödja personer som har blivit utsatta för våld eller hot om våld eller på annat vis bedriva verksamhet som är av sådan karaktär att den kan anses utgöra ett betydelsefullt komplement till kommunens verksamhet. För att bedöma kommunens behov av den verksamhet som fingen bedriver ska den sättas i relation till kommunens prioriterade mål och åtaganden. Det ska vara möjligt att ansöka om två olika typer av fingsbidrag, verksamhetsbidrag och bidrag för så kallade särskilda åtgärder. Vad gäller verksamhetsbidrag föreslås sista datum för ansökan sammanfalla med övriga nämnders bestämmelser, det vill säga den 15 februari det år som ansökan avser. Ansökan om särskilda bidrag bör kunna lämnas när som helst under året. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att föreliggande förslag antas. Vesna Jovic ör Toralf Nilsson Administrativ direktör Viktoria Thonäng Utredare Bilaga Nuvarande regler för övriga bidrag och förslag till ny lydelse

3 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (3) Beslutet delges HKF

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (2) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Revidering av regler för fingsbidrag inom kommunstyrelsens ansvarsområde Nuvarande lydelse 7. Övriga bidrag 7. 1 Bidrag av övergripande eller principiell karaktär m.m. Kommunstyrelsen beslutar om bidrag till fingar inom sitt ansvarsområde. bidrag som är av övergripande eller principiell karaktär. bidrag till fingar som inte faller under övriga nämnders ansvarsområden. Bidrag beviljas efter kommunstyrelsens prövning, varvid undantag kan medges från kravet på att fingen ska registreras i kommunens fingsregister (jfr punkt 2). Ansökan Ansökan kan lämnas när som helst under året. Förslag till ny lydelse. Övriga bidrag 7. 1 Kommunstyrelsens förvaltning beslutar om bidrag inom sitt ansvarsområde, bidrag som är av övergripande eller principiell karaktär och bidrag som inte faller under övriga nämnders ansvarsområden. Bidragsberättigad fing Bidragsberättigad fing ska, utöver de allmänna bestämmelserna för bidrag, genom sin verksamhet arbeta för att främja en demokratisk utveckling, arbeta förebyggande mot missbruk, kriminalitet och socialt utanförskap, stödja personer som har blivit utsatta för våld eller hot om våld eller på annat vis bedriva verksamhet som är av sådan karaktär att den kan anses utgöra ett betydelsefullt komplement till kommunens verksamhet. För att bedöma kommunens behov av den verksamhet som fingen bedriver ska den sättas i relation till kommunens prioriterade mål och åtaganden. Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget ska stödja fingens ordinarie verksamhet och grunda sig på en bedömning utifrån fingens behov av bidrag, fingens andra intäkter och ansträngningar för att skaffa andra intäkter samt nyttan av fingens verksamhet för personer som är bosatta i Huddinge kommun. Ansökan ska lämnas senast den 15 februari det år som ansökan avser. Bidrag för särskilda åtgärder Syftet med bidraget är att helt eller delvis stödja särskilda åtgärder som fingen avser att vidta under året. Storleken på bidraget ska grunda sig på den nytta åtgärderna kommer att medföra för personer som är bosatta i Huddinge kommun. Bidrag för särskilda åtgärder utgår till max en åtgärd per verksamhetsår. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (2) Ansökan kan lämnas när som helst under året. Bidrag beviljas efter kommunstyrelsens prövning, varvid undantag kan medges från kravet på att fingen ska registreras i kommunensfingsregister (jfr punkt 2).

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Yttrande till Kammarkollegiet över ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Huddinge kommun motsätter sig Allan Karlssons ansökan om att hans fastighet Huddinge Lissma 4:82 ska flyttas från Huddinge kommun till Haninge kommun. 2. Såsom Huddinge kommuns yttrande över Kammarkollegiets remiss daterad den 1 februari 216 i ärende avseende ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommuner (dnr ) överlämnas skrivelse i enlighet med bilaga 6 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 4 april 216 i detta ärende. Sammanfattning Allan Karlsson har hos Kammarkollegiet ansökt om att hans fastighet Huddinge Lissma 4:82 ska flyttas från Huddinge kommun till Haninge kommun. Kammarkollegiet har berett Huddinge kommun att senast den 27 maj 217 yttra sig över ansökan. Ansökan har inom kommunen remitterats till natur- och byggnadsnämnden för yttrande. Vidare har ansökan internt inom kommunstyrelsens förvaltning remitterats till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsavdelning för yttrande. Som sitt svar på remissen har natur- och byggnadsnämnden i beslut den 4 april 216 överlämnat natur- och byggnadsförvaltningen yttrande. Nämnda förvaltnings inställning är att kommunen ska motsätta sig föreslagen ändring av kommungränsen. Som skäl härför anges att föreslagen ändring inte skulle vara till någon fördel för Huddinge kommun. Föreslagen ändring skulle heller - enligt vad förvaltningen kan överblicka - inte innebära några andra fördelar från allmän synpunkt. Mark- och exploateringssektionen inom kommunstyrelsens förvaltning har i yttrande som inkom den 4 april 216 anfört följande: POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (5) Fastigheten Lissma 4:82 är ca 16 ha och ligger i sydöstra delen av Huddinge kommun på gränsen till Haninge. Fastigheten är obebyggd och ingår i område av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken. Enligt Huddinge kommuns översiktsplan, antagen 1 juni 214, ingår fastigheten i bevarandeområde. Markanvändningen avses inte förändras. Mot bakgrund av ovanstående motsätter sig mark- och exploateringssektionen ändringen av gränsen mellan Huddinge och Haninge kommun. Särskilt som fastighetsägaren önskar förändra markanvändningen i strid mot översiktsplanen. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att Huddinge kommun motsätter sig ansökan på de av natur- och byggnadsnämnden samt på de av mark- och exploateringssektionen angivna skälen. Beskrivning av ärendet Allan Karlsson har hos Kammarkollegiet ansökt om att hans fastighet Huddinge Lissma 4:82 ska flyttas från Huddinge kommun till Haninge kommun. Kammarkollegiet har berett Huddinge kommun att senast den 27 maj 217 yttra sig över ansökan. Ansökan har inom kommunen remitterats till natur- och byggnadsnämnden för yttrande. Vidare har ansökan internt inom kommunstyrelsens förvaltning remitterats till Samhällsbyggnadsavdelningen för yttrande. Lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting Regeringen får besluta om ändring i rikets indelning i kommuner, om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra fördelar från allmän synpunkt. Därvid får regeringen meddela de föreskrifter som behövs för ändringens genomförande. Vid prövning av frågan om indelningsändring ska särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Om en sådan kommun motsätter sig en indelningsändring, får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och synpunkter. Kammarkollegiet får enligt 1 kap. 3 lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting besluta om en indelningsändring som behövs på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena och som inte föranleder

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (5) ekonomisk reglering mellan kommuner. Kammarkollegiet är inte bundet av de förutsättningsbestämmelser som gäller enligt 1 i lagen. Några vitala kommunala intressen står i regel inte på spel i dessa fall. Remissvar Natur- och byggnadsnämnden har i beslut den 4 april 216 överlämnat naturoch byggnadsförvaltningens yttrande som sitt svar över remissen från kommunstyrelsen. Nämnda förvaltnings inställning är att kommunen ska motsätta sig föreslagen ändring av kommungränsen. Skälen härför anges vara att föreslagen ändring inte skulle vara till någon fördel för Huddinge kommun eller från någon allmän synpunkt som förvaltningen kan överblicka. I naturoch byggnadsförvaltningens yttrande framgår följande: Lissma 4:82 är en stor obebyggd skogsfastighet, omkring 16 ha, belägen vid gränsen mot Jordbro i Haninge kommun. Hur fastigheten kan användas begränsas av att det är orörd skogsmark samt av följande. Riksintresse: Ingår i riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. miljöbalken. Riksintressen ska skyddas mot påtaglig skada. Regionalt intresse: Ingår i Hanvedenkilen som en del av regionens övergripande grönstruktur. Sörmlandsleden, etappen mellan Rudan och Paradiset, passerar genom fastigheten. Kommunalt intresse: Bevarandeområde enligt gällande ÖP 23. Ingår som en strategiskt viktig del som bevaras. Finns med i plan för samhällsbyggnadsprojekt under naturreservatsbildning för Öran. Området är ett så kallat tyst område. Områden fria från buller är särskilt värdefulla ur rekreationssynpunkt. Det är korrekt som Allan Karlsson antyder att Huddinge av nämnda skäl sannolikt inte är intresserat av att exploatera området. Dessutom har platsen ur Huddinges perspektiv ett ogynnsamt geografiskt läge. Förvaltningens inställning är att vi motsätter oss den föreslagna ändringen av kommungränsen. Skälen är att vi inte kan se att ändringen skulle vara någon fördel för Huddinge kommun eller från någon allmän synpunkt som vi kan överblicka. Att fastigheten blir kvar inom Huddinges gränser ger kommunen även fördelen av att inte tappa rådigheten över den framtida användningen av marken. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsavdelning har avgett följande yttrande: Fastigheten Lissma 4:82 är ca 16 ha och ligger i sydöstra delen av Huddinge kommun på gränsen till Haninge. Fastigheten är

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (5) obebyggd och ingår i område av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken. Enligt Huddinge kommuns översiktsplan, antagen 1 juni 214, ingår fastigheten i bevarandeområde. Markanvändningen avses inte förändras. Mot bakgrund av ovanstående motsätter sig mark- och exploateringssektionen ändringen av gränsen mellan Huddinge och Haninge kommun. Särskilt som fastighetsägaren önskar förändra markanvändningen i strid mot översiktsplanen. Kommunstyrelsens förvaltnings synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att Huddinge kommun motsätter sig Allan Karlssons ansökan på de av natur- och byggnadsnämnden samt på de av mark- och exploateringssektionen angivna skälen. Vesna Jovic ör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Bilagor 1. Skrivelse från Kammarkollegiet daterad den 3 februari Allan Karlssons begäran om ändring av kommungränsen mellan Haninge och Huddinge kommun 3. Natur- och byggnadsnämndens beslut den 4 april 216 innefattande nämndens yttrande över ansökan 4. Natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 mars Karta över det aktuella området inklusive del av sjön Drevviken 6. Yttrande till Kammarkollegiet angående ansökan om justering av gränsen mellan Huddinge och Haninge kommuner 7. Yttrande från Lantmäteriet daterat den 29 mars 216

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (5) Beslutet delges Kammarkollegiet Natur- och byggnadsnämnden

11

12

13

14

15 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 4 april Paragraf Diarienummer NBN-216/ Remiss - Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun - fastigheterna Dåntorp 1:2 och Lissma 4:82 Natur- och byggnadsnämndens beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen. Arbetsutskottets förslag till beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har i en remiss begärt att natur- och byggnadsnämnden yttrar sig över remisshandlingar gällande en ansökan om om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun. Allan Karlsson har begärt att hans fastighet Lissma 4:82 ska överföras till Haninge kommun. Lissma 4:82 är en stor obebyggd skogsfastighet, omkring 16 ha, belägen vid gränsen mot Jordbro i Haninge kommun. Hur fastigheten kan användas begränsas av att det är orörd skogsmark som omfattas av riksintresse, regionalt intresse och kommunalt intresse. Förvaltningens inställning är att vi motsätter oss den föreslagna ändringen av kommungränsen. Skälen är att vi inte kan se att ändringen skulle vara någon fördel för Huddinge kommun eller från någon allmän synpunkt som vi kan överblicka. Överläggning Birgitta du Rées (SD), Karin Hagström (tjm) och Tommy Sköldby (C) yttrars ig i ärendet innan överläggningen förklaras avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning; KS-216/456.19

16 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 9 mars 216 NBN-216/132 SIDA 1 (3) HANDLÄGGARE Stefan Törnqvist stefan.tornqvist@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Remiss: Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun fastigheterna Dåntorp 1:2 och Lissma 4:82 yttrande till kommunstyrelsen Förslag till beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har i en remiss begärt att natur- och byggnadsnämnden yttrar sig över remisshandlingar gällande en ansökan om om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun. Allan Karlsson har begärt att hans fastighet Lissma 4:82 ska överföras till Haninge kommun. Lissma 4:82 är en stor obebyggd skogsfastighet, omkring 16 ha, belägen vid gränsen mot Jordbro i Haninge kommun. Hur fastigheten kan användas begränsas av att det är orörd skogsmark som omfattas av riksintresse, regionalt intresse och kommunalt intresse. Förvaltningens inställning är att vi motsätter oss den föreslagna ändringen av kommungränsen. Skälen är att vi inte kan se att ändringen skulle vara någon fördel för Huddinge kommun eller från någon allmän synpunkt som vi kan överblicka. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har i en remiss begärt att natur- och byggnadsnämnden yttrar sig över remisshandlingar gällande en ansökan om om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun. Allan Karlsson har begärt att hans fastighet Lissma 4:82 ska överföras till Haninge kommun. Allan Karlsson har i en skrivelse till Kammarkollegiet utvecklat skälen för sin begäran. Önskemålet är att få detaljplanera marken för nytt ändamål. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) E-POST OCH WEBB nbf@huddinge.se

17 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 9 mars 216 NBN-216/132 SIDA 2 (3) Den kommunala indelningen regleras av lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. En ansökan om indelningsändring ska lämnas in till Kammarkollegiet. Ändringar kan beslutas av antingen länsstyrelsen, Kammarkollegiet eller regeringen. Om de kommuner som närmast berörs av indelningsändringen är överens om ändringen kan länsstyrelsen fatta beslutet. I övriga fall beslutar regeringen om indelningsändring. Kammarkollegiet har rätt att besluta om en indelningsändring som behövs på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena och som inte föranleder ekonomisk reglering mellan kommuner. För att en indelningsändring ska komma till stånd, enligt information från Kammarkollegiet, gäller följande förutsättningar 1. Ändringen skall medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra fördelar från allmän synpunkt 2. Befolkningens önskemål och synpunkter skall beaktas 3. Berörda kommuners önskemål och synpunkter skall beaktas. Om en kommun säger nej till en indelningsändring, får ansökan bifallas endast om det föreligger synnerliga skäl att genomföra ändringen. Enligt regeringens praxis går man ytterst sällan emot en kommun i dessa frågor. Förvaltningens synpunkter Lissma 4:82 är en stor obebyggd skogsfastighet, omkring 16 ha, belägen vid gränsen mot Jordbro i Haninge kommun. Hur fastigheten kan användas begränsas av att det är orörd skogsmark samt av följande. Riksintresse: Ingår i riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. miljöbalken. Riksintressen ska skyddas mot påtaglig skada. Regionalt intresse: Ingår i Hanvedenkilen som en del av regionens övergripande grönstruktur. Sörmlandsleden, etappen mellan Rudan och Paradiset, passerar genom fastigheten. Kommunalt intresse: Bevarandeområde enligt gällande ÖP 23. Ingår som en strategiskt viktig del som bevaras. Finns med i plan för samhällsbyggnadsprojekt under naturreservatsbildning för Öran. Området är ett så kallat tyst område. Områden fria från buller är särskilt värdefulla ur rekreationssynpunkt.

18 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 9 mars 216 NBN-216/132 SIDA 3 (3) Det är korrekt som Allan Karlsson antyder att Huddinge av nämnda skäl sannolikt inte är intresserat av att exploatera området. Dessutom har platsen ur Huddinges perspektiv ett ogynnsamt geografiskt läge. Förvaltningens inställning är att vi motsätter oss den föreslagna ändringen av kommungränsen. Skälen är att vi inte kan se att ändringen skulle vara någon fördel för Huddinge kommun eller från någon allmän synpunkt som vi kan överblicka. Att fastigheten blir kvar inom Huddinges gränser ger kommunen även fördelen av att inte tappa rådigheten över den framtida användningen av marken. Anders Lindelöf Teknisk direktör Stefan Törnqvist fastighetsansvarig Bilagor: 1. Remissmissiv 2. Kammarkollegiets remiss 3. Begäran från Allan Karlsson om ändring 4. Flygfoto Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning; KS-216/456.19

19 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-216/ (2) ERT DATUM ER REFERENS Dnr HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kammarkollegiet Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun Kammarkollegiets diarienummer Huddinge kommun får avge följande yttrande till Kammarkollegiet med anledning av kollegiets remiss daterad den 1 februari 216 i ärende om begärd ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun. Huddinge kommun motsätter sig Allan Karlssons ansökan om att hans fastighet Huddinge Lissma 4:82 genom beslut om en indelningsändring ska föras över från Huddinge kommun till Haninge kommun. Föreslagen indelningsändring innebär inte någon fördel för Huddinge kommun. Föreslagen ändring skulle heller - enligt vad kommunen kan överblicka - inte innebära några andra fördelar från allmän synpunkt. Fastigheten Lissma 4:82 omfattar cirka 16 ha mark och ligger i sydöstra delen av Huddinge kommun på gränsen till Haninge. Fastigheten är obebyggd. Fastigheten Lissma 4:82 ingår i ett område av riksintresse för friluftslivet i enlighet med 3 kap. 6 miljöbalken och ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön; i ett område av regionalt intresse genom att den utgör en del av den s.k. Hanvedenkilen, som är en del av regionens övergripande grönstruktur, varvid kan antecknas att Sörmlandsleden, etappen mellan Rudan och Paradiset, passerar genom fastigheten; i ett område av kommunalt intresse eftersom den enligt kommunens översiktsplan, antagen 1 juni 214, ingår i en strategiskt viktig del av kommunen, som ska bevaras och som finns med i plan för samhällsbyggnadsprojekt under naturreservatsbildning för området Öran (en sjö belägen på gränsen mellan Huddinge och Haninge kommuner). Området är ett så kallat tyst område. Områden fria från buller är särskilt värdefulla ur rekreationssynpunkt. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

20 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-216/ (2) ERT DATUM ER REFERENS Det kan antecknas, att den fastighet, som omfattas av ansökan ligger i en del av Huddinge kommun där det redan inrättats tre naturreservat. Dessa utgörs av Paradisets naturreservat, Lissma-Kvarnsjöns naturreservat samt Lännaskogens naturreservat. Mot ovanstående bakgrund motsätter sig Huddinge kommun en ändring av gränsen mellan Huddinge och Haninge kommun. Det gäller särskilt som fastighetsägaren önskar förändra markanvändningen i strid mot gällande översiktsplan. Beslut i detta ärende har fattats av kommunfullmäktige den 9 maj 216. För Huddinge kommun Daniel Dronjak Kommunstyrelsens ordförande

21

22

23

24

25

26

27 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA (5) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Ändring av kommunstyrelsens och natur- och byggnadsnämndens reglemente Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Som en nytt sista stycke i 6 i kommunstyrelsens reglemente (HKF 92) ska läggas följande bemyndigande: Kommunstyrelsen ska vara den kommunala nämnd som fullgör Huddinge kommuns uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet vid tillämpningen av fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen. 2. Första meningen i 1 a. i natur- och byggnadsnämndens reglemente (HKF 2) ska ha följande ändrade lydelse: Natur- och byggnadsnämnden har att fullgöra de uppgifter, som författningsenligt ankommer på byggnadsnämnd alternativt den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet med den inskränkningen att kommunstyrelsen vid tillämpningen av fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen ska vara den kommunala nämnd som fullgör Huddinge kommuns uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Sammanfattning Förrättningar enligt fastighetsbildningslagen (FBL), anläggningsförrättning enligt anläggningslagen(al) och ledningsförrättning enligt ledningsrättslagen (LL) utförs av lantmäterimyndighet. Samtliga de tre nämnda lagarna hänvisar vad gäller överklagande till den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Natur- och byggnadsnämnden är för närvarande den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet; se 1 a. i reglemente för natur- och byggnadsnämnden. När det gäller FBL, AL och LL så har frågan väckts om att kommunstyrelsen ska vara den myndighet inom Huddinge kommun, som enligt respektive lagrum ska vara den myndighet, som berörs av åtgärden (FBL), av anläggningen (AL) respektive av upplåtelsen (LL). Kommunstyrelsen skulle då också bli den myndighet inom Huddinge kommun som lantmäterimyndigheten ska samråda med och som ska skulle kunna överklaga POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

28 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA (5) tillstånds- eller fastighetsbildningsbeslut på Huddinge kommuns vägnar enligt nämnd lagstiftning. Kommunstyrelsens förvaltning har mot angiven bakgrund tagit fram ett förslag om tillägg till 6 i kommunstyrelsens reglemente innebärande att kommunstyrelsen ska vara den kommunala nämnd som fullgör Huddinge kommuns uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet vid tillämpningen av FBL, AL och LL. Motsvarande inskränkning föreslås i 1 a i natur- och byggnadsnämndens reglemente. Förslaget har remitterats till natur- och byggnadsnämnden (se bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 mars 216 i detta ärende) som i beslut den 7 mars 216, 13, beslutat godkänna sin förvaltnings synpunkter som svar på remissen. Natur- och byggnadsförvaltningen ser positivt på föreslagna ändringar. När det gäller samrådsförfarandet mellan lantmäterimyndigheten och kommunen, genom kommunstyrelsen, ser natur- och byggnadsförvaltningen gärna att detta förtydligas. Detta bör tydliggöras dels i en principöverenskommelse om hur förfarandet ska gå till rent praktiskt och vilka ärenden som kommunen vill ha samråd om och dels i en tydlig delegationsordning. Kommunstyrelsens förvaltning kan instämma i natur- och byggnadsnämndens synpunkter. En sådan principöverenskommelse kan dock inte behandlas i föreliggande ärende. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår alltså att beslut fattas i enlighet med remitterat förslag. Bakgrund Förrättning enligt fastighetsbildningslagen (FBL), anläggningsförrättning enligt anläggningslagen(al) och ledningsförrättning enligt ledningsrättslagen (LL) utförs av lantmäterimyndighet. Det finns dels en statlig Lantmäterimyndighet och dels en kommunal lantmäterimyndighet som har hela Huddinge kommun som sitt verksamhetsområde. Den kommunala lantmäterimyndigheten handlägger ärenden om fastighetsbildning, fastighetsbestämning, särskild gränsutmärkning och fastighetsregistrering inom kommunen. Överklagande av lantmäterimyndighets beslut Enligt 15 kap. 7 fastighetsbildningslagen (FBL) får tillstånds- eller fastighetsbildningsbeslut överklagas av en sådan nämnd som avses i 4 kap. 15 tredje stycket FBL på sätt och inom tid som gäller för sakägare. Åsyftad nämnd utgörs av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet.

29 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA (5) I fråga om fullföljd av talan mot ett beslut eller en åtgärd av lantmäterimyndigheten enligt AL tillämpas 15 kap. fastighetsbildningslagen (197:988) varvid bestämmelserna om fastighetsbildningsbeslut ska tillämpas på anläggningsbeslut; se 3 AL, enligt LL äger 15 kap. 1 8, 1 och 11 FBL motsvarande tillämpning varvid bestämmelserna om fastighetsbildningsbeslut ska tillämpas på ledningsbeslut; se 28 LL. I 1 a i natur- och byggnadsnämndens reglemente (HKF 2) anges att natur- och byggnadsnämnden ska fullgöra de uppgifter, som författningsenligt ankommer på byggnadsnämnd alternativt den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Mot ovanstående bakgrund är det idag natur- och byggnadsnämnden som har behörighet att överklaga beslut enligt FBL, AL och LL. Fråga har väckts om att kommunstyrelsen i stället för natur- och byggnadsnämnden ska vara den nämnd inom Huddinge kommun som ska kunna överklaga beslut enligt nyssnämnda lagar. Lantmäterimyndighets samråd med annan myndighet Enligt 4 kap. 25 FBL ska lantmäterimyndigheten utreda förutsättningarna för fastighetsbildning. Vidare ska lantmäterimyndigheten enligt 21 AL utreda förutsättningarna för gemensamhetsanläggning och ombesörja de tekniska arbeten och de värderingar som behövs för att inrätta anläggningen. Slutligen ska lantmäterimyndigheten enligt 19 LL utreda förutsättningarna för upplåtelse av ledningsrätt och ombesörja de tekniska arbeten och de värderingar som behövs för att genomföra upplåtelsen. Myndigheten bör då enligt samtliga tre uppräknade lagrum rådgöra med sakägarna och vid behov samråda med de myndigheter som berörs av respektive åtgärd. Under hand har fråga väckts om att kommunstyrelsen ska vara den myndighet inom Huddinge kommun som enligt respektive lagrum som berörs av åtgärden (FBL), av anläggningen (AL) respektive av upplåtelsen (LL). Förslaget skulle alltså innefatta att lantmäterimyndigheten skulle genomföra samrådet enligt 4 kap. 25 FBL, 21 AL respektive 19 LL med kommunstyrelsen och inte med natur- och byggnadsnämnden.

30 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA (5) Remiss och remissvar Förslaget har remitterats till natur- och byggnadsnämnden som i beslut den 7 mars 216, 13, beslutat godkänna sin förvaltnings synpunkter som svar på remissen. Natur- och byggnadsförvaltningen anför följande i sitt tjänsteutlåtande: Förvaltningen ser positivt på de föreslagna ändringarna Efter bildandet av samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning är det mest naturligt att det är på kommunstyrelsen som ansvaret för att bevaka kommunens frågor i lantmäteriförrättningar bör ligga. När det gäller samrådsförfarandet mellan kommunala lantmäterimyndigheten och kommunen, genom kommunstyrelsen, ser natur- och byggnadsförvaltningen gärna att detta förtydligas. Detta bör tydliggöras dels i en principöverenskommelse om hur förfarandet ska gå till rent praktiskt och vilka ärenden som kommunen vill ha samråd om och dels i en tydlig delegationsordning. Om de föreslagna ändringarna beslutas kommer det krävas ändringar av delegationsordningarna för kommunstyrelsen respektive natur- och byggnadsnämnden så att dessa stämmer överens med tilldelade ansvar enligt reglementet. För natur- och byggnadsnämndens räkning så handlar det konkret om att ta bort ett antal punkter i delegationsordningen som blir inaktuella i och med ändringen av reglementet. Kommunstyrelsens förvaltnings synpunkter När det gäller frågan om att flytta över behörigheten att överklaga beslut enligt FBL, AL och LL från natur- och byggnadsnämnden till kommunstyrelsen så kan detta kan åstadkommas, genom att följande bestämmelse införs i kommunstyrelsens reglemente: Kommunstyrelsen ska vara den kommunala nämnd som fullgör Huddinge kommuns uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet vid tillämpningen av fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen. Genomförs ovan föreslagen ändring av kommunstyrelsens reglemente måste även natur- och byggnadsnämndens reglemente ändras. Första meningen i 1 a. i nämndens reglemente skulle förslagsvis få följande ändrade lydelse: Natur- och byggnadsnämnden har att fullgöra de uppgifter, som författningsenligt ankommer på byggnadsnämnd alternativt den

31 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA (5) kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet med den inskränkningen att kommunstyrelsen vid tillämpningen av fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen ska vara den kommunala nämnd som fullgör Huddinge kommuns uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. När det gäller lantmäterimyndighets samråd med annan myndighet enligt 4 kap. 25 FBL, 21 AL respektive 19 LL så förefaller detta vara en fråga för lantmäterimyndigheten själv att bestämma. Mot bakgrund av ovan föreslagna ändringar i kommunstyrelsens och natur- och byggnadsnämndens reglemente borde kommunstyrelsen automatiskt bli den myndighet inom Huddinge kommun som sådant samråd ska ske med. När det gäller det som natur- och byggnadsnämnden anför i sitt remissvar så instämmer kommunstyrelsens förvaltning i nämndens synpunkter. Föreslagen principöverenskommelse ska dock lämpligen inte behandlas i föreliggande ärende. Vesna Jovic ör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Bilaga 1. Remitterat förslag 2. Natur- och byggnadsnämndens beslut den 7 mars 216, Natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 15 februari 216 Delges Natur- och byggnadsnämnden HKF 2 HKF 92

32 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA (4) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Ändring av kommunstyrelsens och natur- och byggnadsnämndens reglemente Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Som en nytt sista stycke i 6 i kommunstyrelsens reglemente (HKF 92) ska läggas följande bemyndigande: Kommunstyrelsen ska vara den kommunala nämnd som fullgör Huddinge kommuns uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet vid tillämpningen av fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen. 2. Första meningen i 1 a. i natur- och byggnadsnämndens reglemente (HKF 2) ska ha följande ändrade lydelse: Natur- och byggnadsnämnden har att fullgöra de uppgifter, som författningsenligt ankommer på byggnadsnämnd alternativt den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet med den inskränkningen att kommunstyrelsen vid tillämpningen av fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen ska vara den kommunala nämnd som fullgör Huddinge kommuns uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Sammanfattning Förrättningar enligt fastighetsbildningslagen (FBL), anläggningsförrättning enligt anläggningslagen(al) och ledningsförrättning enligt ledningsrättslagen (LL) utförs av lantmäterimyndighet. Samtliga de tre nämnda lagarna hänvisar vad gäller överklagande till den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Natur- och byggnadsnämnden är för närvarande den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet; se 1 a. i reglemente för natur- och byggnadsnämnden. När det gäller FBL, AL och LL så har frågan väckts om att kommunstyrelsen ska vara den myndighet inom Huddinge kommun, som enligt respektive lagrum ska vara den myndighet, som berörs av åtgärden (FBL), av anläggningen (AL) respektive av upplåtelsen (LL). Kommunstyrelsen skulle då också bli den myndighet inom Huddinge kommun som lantmäterimyndigheten ska samråda med och som ska skulle kunna överklaga POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

33 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA (4) tillstånds- eller fastighetsbildningsbeslut på Huddinge kommuns vägnar enligt nämnd lagstiftning. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår mot angiven bakgrund ett tillägg till 6 i kommunstyrelsens reglemente innebärande att kommunstyrelsen ska vara den kommunala nämnd som fullgör Huddinge kommuns uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet vid tillämpningen av FBL, AL och LL. Motsvarande inskränkning föreslås i 1 a i natur- och byggnadsnämndens reglemente. Bakgrund Förrättning enligt fastighetsbildningslagen (FBL), anläggningsförrättning enligt anläggningslagen(al) och ledningsförrättning enligt ledningsrättslagen (LL) utförs av lantmäterimyndighet. Det finns dels en statlig Lantmäterimyndighet och dels en kommunal lantmäterimyndighet som har hela Huddinge kommun som sitt verksamhetsområde. Den kommunala lantmäterimyndigheten handlägger ärenden om fastighetsbildning, fastighetsbestämning, särskild gränsutmärkning och fastighetsregistrering inom kommunen. Överklagande av lantmäterimyndighets beslut Enligt 15 kap. 7 fastighetsbildningslagen (FBL) får tillstånds- eller fastighetsbildningsbeslut överklagas av en sådan nämnd som avses i 4 kap. 15 tredje stycket FBL på sätt och inom tid som gäller för sakägare. Åsyftad nämnd utgörs av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. I fråga om fullföljd av talan mot ett beslut eller en åtgärd av lantmäterimyndigheten enligt AL tillämpas 15 kap. fastighetsbildningslagen (197:988) varvid bestämmelserna om fastighetsbildningsbeslut ska tillämpas på anläggningsbeslut; se 3 AL, enligt LL äger 15 kap. 1 8, 1 och 11 FBL motsvarande tillämpning varvid bestämmelserna om fastighetsbildningsbeslut ska tillämpas på ledningsbeslut; se 28 LL. I 1 a i natur- och byggnadsnämndens reglemente (HKF 2) anges att natur- och byggnadsnämnden ska fullgöra de uppgifter, som författningsenligt ankommer på byggnadsnämnd alternativt den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet.

34 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA (4) Mot ovanstående bakgrund är det idag natur- och byggnadsnämnden som har behörighet att överklaga beslut enligt FBL, AL och LL. Fråga har väckts om att kommunstyrelsen i stället för natur- och byggnadsnämnden ska vara den nämnd inom Huddinge kommun som ska kunna överklaga beslut enligt nyssnämnda lagar. Lantmäterimyndighets samråd med annan myndighet Enligt 4 kap. 25 FBL ska lantmäterimyndigheten utreda förutsättningarna för fastighetsbildning. Vidare ska lantmäterimyndigheten enligt 21 AL utreda förutsättningarna för gemensamhetsanläggning och ombesörja de tekniska arbeten och de värderingar som behövs för att inrätta anläggningen. Slutligen ska lantmäterimyndigheten enligt 19 LL utreda förutsättningarna för upplåtelse av ledningsrätt och ombesörja de tekniska arbeten och de värderingar som behövs för att genomföra upplåtelsen. Myndigheten bör då enligt samtliga tre uppräknade lagrum rådgöra med sakägarna och vid behov samråda med de myndigheter som berörs av respektive åtgärd. Under hand har fråga väckts om att kommunstyrelsen ska vara den myndighet inom Huddinge kommun som enligt respektive lagrum som berörs av åtgärden (FBL), av anläggningen (AL) respektive av upplåtelsen (LL). Förslaget skulle alltså innefatta att lantmäterimyndigheten skulle genomföra samrådet enligt 4 kap. 25 FBL, 21 AL respektive 19 LL med kommunstyrelsen och inte med natur- och byggnadsnämnden. Förvaltningens synpunkter När det gäller frågan om att flytta över behörigheten att överklaga beslut enligt FBL, AL och LL från natur- och byggnadsnämnden till kommunstyrelsen så kan detta kan åstadkommas, genom att följande bestämmelse införs i kommunstyrelsens reglemente: Kommunstyrelsen ska vara den kommunala nämnd som fullgör Huddinge kommuns uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet vid tillämpningen av fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen. Genomförs ovan föreslagen ändring av kommunstyrelsens reglemente måste även natur- och byggnadsnämndens reglemente ändras. Första meningen i 1 a. i nämndens reglemente skulle förslagsvis få följande ändrade lydelse:

35 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA (4) Natur- och byggnadsnämnden har att fullgöra de uppgifter, som författningsenligt ankommer på byggnadsnämnd alternativt den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet med den inskränkningen att kommunstyrelsen vid tillämpningen av fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen ska vara den kommunala nämnd som fullgör Huddinge kommuns uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. När det gäller lantmäterimyndighets samråd med annan myndighet enligt 4 kap. 25 FBL, 21 AL respektive 19 LL så förefaller detta vara en fråga för lantmäterimyndigheten själv att bestämma. Mot bakgrund av ovan föreslagna ändringar i kommunstyrelsens och natur- och byggnadsnämndens reglemente borde kommunstyrelsen automatiskt bli den myndighet inom Huddinge kommun som sådant samråd ska ske med. Bilaga Kommunstyrelsens reglemente Natur- och byggnadsnämndens reglemente Delges Natur- och byggnadsnämnden

36 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 7 mars Paragraf Diarienummer NBN-216/ Remiss - Ändring av kommunstyrelsens och natur- och byggnadsnämndens reglementen Natur- och byggnadsnämndens beslut Förvaltningens synpunkter godkänns och tjänsteutlåtandet daterat 15 februari 216 överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen. Arbetsutskottets förslag till beslut Förvaltningens synpunkter godkänns och tjänsteutlåtandet daterat 15 februari 216 överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har skickat ett förslag till ändring av regle-mentet för kommunstyrelsen och natur- och byggnadsnämnden för yttrande senast Förslaget innebär att kommunstyrelsen istället för natur- och byggnads-nämn-den ska vara den kommunala nämnd som fullgör Huddinge kommuns upp-gifter inom planoch byggnadsväsendet vid tillämpningen av fastighetsbild-ning slagen (FBL), anläggningslagen (AL) och ledningsrättslagen (LL). Det innebär att kommunstyrelsen får ansvaret för att bevaka kommunens frågor i lantmäteriförrättningar vid samråd med lantmäterimyndigheten och möjlig-heten till överklagande av lantmäterimyndighetens beslut. Natur- och byggnadsförvaltningen föreslår att nämnden lämnar över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Beslutet delges Kommunstyrelsen

37 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-216/ (3) HANDLÄGGARE Adolfsson, Camilla Camilla.adolfsson@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Remiss - Ändring av kommunstyrelsens och natur- och byggnadsnämndens reglementen svar till kommunstyrelsen Förslag till beslut Förvaltningens synpunkter godkänns och tjänsteutlåtandet daterat 15 februari 216 överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har skickat ett förslag till ändring av reglementet för kommunstyrelsen och natur- och byggnadsnämnden för yttrande senast Förslaget innebär att kommunstyrelsen istället för natur- och byggnadsnämnden ska vara den kommunala nämnd som fullgör Huddinge kommuns uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet vid tillämpningen av fastighetsbildning slagen (FBL), anläggningslagen (AL) och ledningsrättslagen (LL). Det innebär att kommunstyrelsen får ansvaret för att bevaka kommunens frågor i lantmäteriförrättningar vid samråd med lantmäterimyndigheten och möjligheten till överklagande av lantmäterimyndighetens beslut. Natur- och byggnadsförvaltningen föreslår att nämnden lämnar över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Beskrivning av ärendet Förrättningar enligt fastighetsbildningslagen, anläggningsförrättning enligt anläggningslagen och ledningsförrättning enligt ledningsrättslagen utförs i Huddinge kommun av den kommunala lantmäterimyndigheten som organisatoriskt ligger placerad under natur- och byggnadsnämnden. Samtliga de tre nämnda lagarna hänvisar vad gäller överklagande av beslut till den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Naturoch byggnadsnämnden är för närvarande den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet; se 1 a. i reglemente för naturoch byggnadsnämnden. Frågan har väckts av natur- och byggnadsförvaltningen att kommunstyrelsen ska vara den myndighet inom Huddinge kommun, som enligt respektive lag- POSTADRESS Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

38 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-216/ (3) rum ska vara den myndighet, som berörs av åtgärden (FBL), av anläggningen (AL) respektive av upplåtelsen (LL). Kommunstyrelsen skulle då också bli den myndighet inom Huddinge kommun som lantmäterimyndigheten ska samråda med och som ska kunna överklaga tillstånds- eller fastighetsbildningsbeslut på Huddinge kommuns vägnar enligt nämnd lagstiftning. Bakgrunden till den föreslagna ändringen är att ansvaret för planeringsskedet i samhällsbyggnadsprocessen i och med organisationsförändringen som genomfördes 215 numera ligger hos samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår för att genomföra denna ändring ett tillägg till 6 i kommunstyrelsens reglemente innebärande att kommunstyrelsen ska vara den kommunala nämnd som fullgör Huddinge kommuns uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet vid tillämpningen av FBL, AL och LL. Motsvarande inskränkning föreslås i 1 a i natur- och byggnadsnämndens reglemente. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på de föreslagna ändringarna Efter bildandet av samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning är det mest naturligt att det är på kommunstyrelsen som ansvaret för att bevaka kommunens frågor i lantmäteriförrättningar bör ligga. När det gäller samrådsförfarandet mellan kommunala lantmäterimyndigheten och kommunen, genom kommunstyrelsen, ser natur- och byggnadsförvaltningen gärna att detta förtydligas. Detta bör tydliggöras dels i en principöverenskommelse om hur förfarandet ska gå till rent praktiskt och vilka ärenden som kommunen vill ha samråd om och dels i en tydlig delegationsordning. Om de föreslagna ändringarna beslutas kommer det krävas ändringar av delegationsordningarna för kommunstyrelsen respektive natur- och byggnadsnämnden så att dessa stämmer överens med tilldelade ansvar enligt reglementet. För natur- och byggnadsnämndens räkning så handlar det konkret om att ta bort ett antal punkter i delegationsordningen som blir inaktuella i och med ändringen av reglementet. Anders Lindelöf Teknisk direktör Camilla Adolfsson Bygglovchef

39 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-216/ (3) Bilagor Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsen daterat Kommunstyrelsens reglemente Natur- och byggnadsnämndens reglemente Beslutet delges Kommunstyrelsen

40 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 4 april Paragraf Diarienummer NBN-216/ Utredning om ansvarsförhållandet mellan kommunstyrelsen och natur-och byggnadsnämnden avseende reglemente och delegationsordning Natur- och byggnadsnämndens beslut Natur- och byggnadsnämnden beslutar överlämna tjänsteutlåtande daterat till kommunstyrelsen, som underlag för vidare utredning om ansvarsförhållandet mellan kommunstyrelsen och natur- och byggnadsnämnden, beskrivet i respektive reglemente och delegationsordning. Samt hemställer till kommunstyrelsen att i de fall ändringar i respektive reglemente är nödvändiga, föra dessa vidare till kommunfullmäktige för beslut. Arbetsutskottets förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden beslutar överlämna tjänsteutlåtande daterat till kommunstyrelsen, som underlag för vidare utredning om ansvarsförhållandet mellan kommunstyrelsen och natur- och byggnadsnämnden, beskrivet i respektive reglemente och delegationsordning. Samt hemställer till kommunstyrelsen att i de fall ändringar i respektive reglemente är nödvändiga, föra dessa vidare till kommunfullmäktige för beslut. Sammanfattning Vid delningen av de verksamhetsområden som låg under tidigare samhällsbyggnadsnämnd till dels kommunstyrelsen och dels till den nya natur-och byggnadsnämnden, uppstod en del otydligheter i ansvarsförhållandet mellan kommunstyrelse och den nya nämnden. Under det år som gått sedan delningen genomfördes har ett antal frågor utkristalliserat sig, vilka kräver klargörande för att tydliggöra ansvarsförhållandet mellan nämnderna. Beslutet delges Kommunstyrelsen

41 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 29 mars 216 KS-216/ (2) HANDLÄGGARE Carina Askerud Carina.askerud@huddinge.se Kommunstyrelsen Underlag inför mål och budget för kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Underlag inför mål och budget för kommunstyrelsen, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 mars 216, godkänns. Sammanfattning Enligt beslutad budgetordning ska kommunfullmäktige besluta om mål och budget i juni månad. I det beslutet utgör nämndernas underlag en viktig del av det samlade underlaget. I bilagan Underlag inför mål och budget för kommunstyrelsen finns en beskrivning av de viktigaste frågorna för måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar kommunstyrelsens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. Beskrivning av ärendet I kommunen finns en beslutad budgetordning med tidsplan för arbetet med budgetprocessen. Enligt denna tidsplan ska fullmäktige varje år i juni besluta om mål och budget för nästkommande år. Vidare ska nämnderna i november med mål och budget som underlag besluta om sina verksamhetsplaner för nästkommande år, som redovisas i avstämningsärendet till kommunfullmäktige i december 216. På KS-AU konferensen den 17 februari redovisade kommunstyrelsens förvaltning en omvärldsanalys och en samlad bild av utmaningar för framtiden och det ekonomiska läget i kommunen inför år , se bilaga 4 Planeringsförutsättningar Redovisningen ligger till grund för en dialog om de viktigaste frågorna för förbättrad måluppfyllelse och om det ekonomiska utrymmet inför den fortsatta processen. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

42 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 29 mars 216 KS-216/ (2) Vesna Jovic ör Mats Öberg Ekonomidirektör Carina Askerud Controller Bilagor 1. KS underlag inför Mål och budget Investeringar KS underlag inför Mål och budget Sammanställning av samhällsbyggnadsprojekt KS underlag inför Mål och budget Planeringsförutsättningar

43 KS-216/565 Underlag inför mål och budget för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning/administrativa avdelningen MARS 216

44 Innehåll Huddinges vision och mål...3 Styra och stödja hela kommunala organisationen...3 Fler i jobb...6 God omsorg för individen...6 Ekosystem i balans...7 Attraktiv arbetsgivare...8 Sund ekonomi...8 Systematisk kvalitetsutveckling...12

45 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 23 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 23. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 23 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling I underlag inför Mål och budget beskriver nämnden de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. Styra och stödja hela kommunala organisationen Kommunens viktigaste frågor blir automatiskt kommunstyrelsens viktigaste frågor. Kommunstyrelsens förvaltning har ett övergripande ansvar att hålla ihop kommunen och se till att de förvaltningsövergripande frågorna hanteras utifrån vad som är bäst för hela kommunen. Förvaltningen har ett ansvar att främja hela kommunens utveckling under stark tillväxt samtidigt som de ekonomiska utmaningarna blir allt större. Kommunstyrelsen har ett stort ansvar att visa handlingskraft och ledarskap i centrala frågor de kommande åren. I praktiken innebär detta att organisationen på kommunstyrelsens förvaltning måste anpassas för att klara av utmaningarna samtidigt som verksamheten än mer måste fokusera på de viktigaste frågorna som kan sammanfattas i fyra punkter. Samhällsbyggande En samhällsbyggnadsprocess måste etableras som säkerställer kommunens behov ur ett helhetsperspektiv. Näringsliv Fokus på företagande och näringsliv är en nyckelfråga för kommunen avseende attraktivitet och jobb i södra Stockholm. Digitalisering Genom smarta arbetssätt och digitala tjänster möter vi kommunens invånare och företagare på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som vi visar ledarskap i regionen. Långsiktig finansiering Kommunen står inför mycket stora finansiella utmaningar med tanke på de omfattande investeringar vi står inför. KOMMUNSTYRELSEN 3

46 Bra att leva och bo Samhällsbyggande Kommunen planerar för ett omfattande bostadsbyggande och etablering av ett stort antal nya arbetsplatser de kommande åren. Framförallt ska det ske inom de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva, i Huddinge centrum-storängen, i Glömstadalen, samt i kommunens lokala centra. När kommunen växer ska det ske på ett ansvarsfullt och hållbart sätt med utgångspunkt i styrande dokument. Det är även viktigt att offentligt finansierad och kommersiell service samt transportinfrastruktur byggs ut i takt med befolkningsutvecklingen. Det ökande bostadsbyggandet i kombination med den ökade migrationen gör att kommunen ställs inför flera nya utmaningar för att skapa en långsiktig hållbar utveckling. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för samhällsbyggandet och balansen mellan bostäder, arbetsplatser och utbyggnaden av infrastruktur och service. Den statligt tillsatta Sverigeförhandlingen förhandlar bland annat om höghastighetsjärnväg och kollektivtrafik i de tre storstadsregionerna för fler bostäder, en bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande. I februari 216 fick kommunen en inbjudan om att förhandla om Spårväg syd samt Höghastighetsjärnväg Järna-Linköping. Förhandlingar kan komma att pågå även 217. Huddinge är redan idag en attraktiv kommun för bostadsbyggande och etablering av verksamheter. Många byggherrar visar intresse av att förvärva mark. Översiktsplanens inriktning ska följas Den övergripande inriktningen i översiktplanen är en långsiktigt hållbar utveckling genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskar. Detta kan åstadkommas genom funktionsblandning och förtätning i goda kollektivtrafiknära lägen, vilket gör att det blir nära till offentligt finansierad och kommersiell service och att förutsättningar för korta resor med gång, cykel och kollektivtrafik ökar. Blandade upplåtelseformer och bostadtyper eftersträvas i samtliga områden för att öka sammanhållningen, möjliggöra bostadskarriär och för att det ska vara möjligt att bo kvar i området över tid oberoende av livssituation. Växa med god samanhållning När Huddinge växer utmanas sammanhållningen i samhället. Sammanhållning handlar om de handlingsmönster, värderingar och institutioner som knyter samman oss som bor i landet och som får oss att uppleva att vi tillhör en större gemenskap som vi vill bidra till. En avgörande grund är att människor har förtroende för varandra och samhället. Huddinge har utmaningar att möta för att främja samanhållningen och motverka segregation. De socioekonomiska förhållandena i Huddinges geografiska områden ser olika ut och är något som påverkar samanhållningen i kommunen. Att bygga blandat enligt översiktsplanen är en viktig del för att motverka segregation och öka sammanhållningen. Här har kommunstyrelsen ett stort ansvar och kan genom att arbeta med uppföljning av översiktsplanen styra åt rätt håll. Fortsatt strategiskt jämlikhetsarbete främjar också sammanhållningen. Arbete för ett jämlikt samhälle där alla ska omfattas av mänskliga rättigheter handlar bland annat om att fortsätta arbeta för jämlik service och bemötande där resurser, hälsa och makt fördelas likvärdigt. Det skapar stabila, hållbara samhällen för alla där utbildning, arbete, sociala nätverk, trygghet och där mänskliga rättigheter respekteras. Situationen med att ett stort antal nyanlända kommer till kommunen de närmaste åren är en utmaning för hela kommunen. Ett kommungemensamt arbete behövs för att öka integrationen och undvika segregation och utanförskapets alla negativa konsekvenser både på individnivå och i samhället. Takt och volym beror på Sverigeförhandlingen I det avtalsutkast som Sverigeförhandlingen överlämnat föreslås att kommunen ska förbinda sig att tillse att ett visst antal bostäder tillkommer till år 235 inom ett visst geografiskt avgränsat område till den tillkommande kollektivtrafiken. Om avtal tecknas kommer därför kommunens planering vad gäller utbyggnadstakt och vilka områden som prioriteras för bostadsbyggande att till stor del styras av detta avtal. Det kan innebära att den takt som anges i Mål och budget bostäder om året kan behöva ökas väsentligt. Med målet att ha en arbetsplatskvot på 1, innebär det att även arbetsplatser kan behöva tillkomma i en betydligt snabbare takt än vad som hittills planerats. Det kommer att bli en utmaning att leverera en ökad kvantitet och samtidigt hålla fast vid den höga kvalitet som översiktplanen anger. 4 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 217

47 Öka attraktiviteten För att fortsätta vara attraktiv och öka attraktiviteten är det viktigt att fortsätta arbeta för en attraktiv kollektivtrafik och urbana stadskvalitéer som till exempel handel, service och kultur. Olika studier visar att spårstation nära bostaden, stort utbud av arbetsplatser inom 3 minuter med kollektivtrafik och urbana kvalitéer i området ökar betalningsviljan, vilket är en förutsättning för att kunna genomföra fler projekt och finansiera investeringarna. Kommunens genomförandestrategier behöver beakta vad som behöver göras i tidigt skede för att öka attraktiviteten på kort och lång sikt. Kommunen kan också behöva göra strategiska markförvärv för att kunna genomföra angelägna åtgärder i närtid eller säkerställa mark för till exempel kommande behov av skolor eller idrottsanläggningar. Kommunicera vad kommunen vill Kommunikationen kring kommunens större stadsbyggnadsområden måste förstärkas ytterligare. Huddinge är fortfarande ett otydligt begrepp enligt den senaste imagemätningen. Kommunen behöver arbeta mer aktivt med specifika målgrupper som företag och byggherrar för att de i sin tur ska kunna presentera Huddinge på positivt sätt som gör kommunen attraktiv för en mängd andra målgrupper. En viktig del är att skapa en röd tråd från det övergripande varumärkesarbetet till praktiska handlings- och marknadsplaner för varje större stadsbyggnadsområde. Kommunstyrelsen behöver ta fram alltifrån strategiska kommunikationsplaner som är kopplade till det programarbete som pågår, till konkreta marknadsplaner. För att lyckas med arbetet krävs ett nära samarbete mellan interna aktörer i Huddinge kommun och kommunala bolag, samt med externa aktörer som byggherrar. Förutom marknadskommunikationen krävs också att det löpande informationsarbetet sköts på ett effektivt sätt. Bygga, underhålla och sköta om Kommunen skapar möjligheter till utveckling genom planläggning av mark. Genomförandet förutsätter att det finns intresse från marknaden att investera i byggnader och anläggningar men det krävs också stora investeringar från det offentliga; från kommunen för investeringar i gator, torg och parker och från stat och region för investeringar i regional och statlig transportinfrastruktur. Kommunens investeringar finansieras delvis, men inte helt, av exploateringen. Kommunen behöver arbeta med att få in fler privata aktörer till offentligt finansierad verksamhet för att minska investeringsbördan. Ett omfattande bostadsbyggande med omfattande utbyggnad av gator och parker i en tät struktur medför också en mer intensiv skötsel av de allmänna ytorna och därmed behov av ökade driftskostnader för att kunna behålla en attraktiv offentlig miljö. I det avtalsutkast som Sverigeförhandlingen överlämnat föreslås dels förskottering av investeringsmedel, dels direkt medfinansiering. Kommunen behöver ha en beredskap för att det kan bli aktuellt. Den snabbare befolkningsutvecklingen som blir följden av ett ökat bostadsbyggande skulle innebära tidigareläggning av investeringar och en snabbare ökning av de kommunala verksamheterna. Med anledning av de olovliga bosättningar som förekommer på kommunens mark har en extra tillfällig resurs tillsatts från 216 för att hantera alla ärenden. Resursen finns centralt hos kommunstyrelsens förvaltning. Kostnaden på 2,25 mnkr delas mellan natur- och byggnadsförvaltningen (2/3) och kommunstyrelsens förvaltning (1/3). Problemet kvarstår och bedömningen är att med nuvarande lagstiftning så behöver kommunen ha en resurs som hanterar alla ärenden vilket medför ökade kostnader även 217. Trivsel och tryggghet Brottsligheten minskar i landet men det finns stora lokala skillnader enligt Brottsförebyggande rådet. Tryggheten är dessutom ojämlikt fördelad inom kommunen och det har inte skett några märkbara förbättringar på senare år. Ett uthålligt effektivt och samtidigt arbete krävs under en längre tid för att göra skillnad. Det är stor skillnad i trygghet kvällstid mellan pojkar och flickor där endast 34 procent av flickorna känner sig trygga ute på helgkvällar men 78 procent killarna uppger samma sak. En fördjupad analys görs under 216 vad gäller ungdomskriminalitet och våld med gemensam planering om hur insatser bäst kan utvecklas för att få en positiv utveckling. Resultatet av detta liksom medarbetar- och medborgardialoger ska utgöra grunden för samverkan kring det trygghetskapande och brottsförebyggande arbetet. Arbetet vidareutvecklats både inom kommunen samt med polis, brandförsvar, civilsamhälle samt företagare. Detta systematiseras och följs upp genom en förnyad samverkanöverenskommelse där arbetet förväntas få effekter på såväl strategisk som praktisk nivå genom rätt insatser i rätt omfattning. Genomföra klimatanpassningsåtgärder Under 216 tas en plan för klimatanpassningsåtgärder fram. Under 217 behöver sannolikt prioriterade åtgärder enligt denna plan påbörjas. Det kan avse utredningar och/eller investeringar. Tydlig styrning och effektivt arbetssätt För att lyckas med det utökade samhällsbyggnadsuppdraget behöver organisationen ha KOMMUNSTYRELSEN 5

48 tydlig styrning, ett effektivt arbetssätt och resurser anpassade för uppdraget. Under 215/216 har grunden lagts genom omorganisation, utveckling av samhällsbyggnadsprocessen och utveckling av samordning mellan samhällsplanering och planering av offentligt finansierad service. Utveckling av processerna behöver fortsätta även under 217. En framgångsfaktor är att ha tydliga styrdokument och att arbeta med övergripanade planering i tidigt skede. Det innebär till exempel att arbeta med tematiska strategier för genomförande av översiktsplanen och områdesvis övergripande planering av bostadsutveckling, näringslivsutveckling och utvecklig av offentlig och kommersiell service. Detta arbete innebär utgifter som inte fullt ut kan belasta investeringar eller exploateringsresultatet. Kommunstyrelsen behöver därför tillföras driftsmedel, särskilt om målet att bygga 77 bostäder om året ökas. Möjliggöra för flera privata utförare Ett växande Huddinge skapar ett behov av och en efterfrågan på service i form av bland annat förskolor, skolor, vårdboenden med mera. Möjligheterna för privata utförare att bidra till att täcka behovet behöver förbättras. I arbetet med långsiktig finansiering har ett diskussionsunderlag med ett antal strategier formulerats för att möta kommande investeringsbehov. En av strategierna i underlaget är att underlätta för externa aktörer att bygga/anskaffa sina egna verksamhetslokaler. En utgångspunkt för detta har varit att ta fram riktlinjer för hantering av fristående aktörer. Ett arbete pågår men något färdigt förslag finns inte att redovisa för närvarande. Fler i jobb Näringsliv Kommunstyrelsen ska skapa förutsättningar för flera arbetsplatser och arbetstillfällen i kommunen samt ge individer och företag förutsättningar att utvecklas och växa. Ett starkt samarbete mellan näringsliv och utbildning är lika viktigt som att förse näringslivet med effektiv och god service. Arbetet med näringslivsfrågor behöver bedrivas av hela kommunala organisationen, kommunstyrelsen ansvarar för att så sker. Fler arbetstillfällen Kommunstyrelsens arbete ska resultera i att få befintliga företag att vilja växa och utvecklas i kommunen, presumtivt näringsliv att etablera sig och nya entreprenörer att starta sin verksamhet i kommunen. Det ska vara enkelt att driva, utveckla, etablera och starta företag i Huddinge. Kommunen ska vara öppen och positiv till företagande och ska därför bland annat konkurrenspröva sina olika verksamheter. Samarbetet med näringslivet, våra högre lärosäten samt andra berörda aktörer ska vårdas och utvecklas. En viktig del i ett förbättrat näringslivsklimat är arbetet med att underlätta för små företag att delta i kommunala upphandlingar. Tillsammans med Arena Huddinge ska kommunen stödja och initiera aktiviteter och projekt som gör Huddinge till en mer attraktiv plats för boende, besökare, företagare och investerare vilket är en viktig del av arbetet med att stärka Huddinges varumärke. Det finns en stor efterfrågan på mark för näringslivsetableringar i kommunen. Det är en utmaning då kommunen har lite egen planlagd mark att erbjuda. Kommunstyrelsen behöver arbeta aktivt med sina olika arbetsplatsområden för att möjliggöra för nyetablering av företag. En annan utmaning med ett växande Huddinge är att hitta balansen mellan viljan att bygga stad och behovet av att ha specifika områden där företag av olika slag kan vara. När företagstäta områden omvandlas till att bli mera stadslika är det en utmaning att försöka erbjuda annan mark dit dessa företag kan flytta, för att behålla dessa i kommunen. Den nya näringslivsstrategin kommer bli ett viktigt redskap i arbetet med att visa hur kommunen ska samspela med samhälls- och näringslivsaktörer för att kunna skapa ett bättre företagsklimat som ger nya arbetstillfällen och arbetsplatser i Huddinge till 23. God omsorg för individen 6 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 217

49 Goda livsvillkor Med en växande befolkning och med den ökande migrationen är samverkan kring individer viktigare än någonsin. Det gäller både det förbyggande arbetet och arbetet med individer i behov av stöd. Kommunstyrelsen behöver fortsätta samordna arbetet över både förvaltningsgränser, med civilsamhället och med andra myndigheter för att kunna möta varje individ på bästa sätt. Förebyggande samverkan en allt större nödvändighet Samkraft är en social investering i Huddinges barn och ungdomar. Arbetet som ska vara förebyggande mot missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet bland barn och unga är nu ännu viktigare än tidigare. Migrationen som medför att många unga och barn flyttar till kommunen ställer höga krav på kommunen och kommunstyrelsens samordnande roll blir ännu viktigare. Genom att prioritera förebyggande arbete förbättras livschanserna för många barn och unga samtidigt som samhällets kostnader långsiktigt minskar. Det är också angeläget att utveckla samverkan med civilsamhället då det kan skapa extra kraft och bidra till en ökad delaktighet. Genom kommunens samordnare för nyanlända tydliggörs förvaltningarnas behov vilket möjliggör för civilsamhället att stödja och hjälpa till. KOMMUNSTYRELSEN 7

50 Ekosystem i balans Miljö En växande befolkning innebär större påfrestning på naturen och en större klimatpåverkan. Att i samhällsbyggandet ta hänsyn till bevarandet av natur och hanteringen av vatten och avlopp är avgörande för ett hållbart Huddinge. Det är även en stor utmaning att bygga infrastuktur som underlättar för kollektivt resande och att påverka människors beteenden på ett sätt som minimerar klimatpåverkan. Prioriteringar enligt miljöprogrammet Ett förslag till miljöprogram är för närvarande på remiss. Många av de åtgärder som behövs för att närma sig målen kommer att kunna utföras inom ordinarie budget medan andra kan behöva ytterligare resurser för att kunna genomföras. Förverkligande av åtgärdsprogrammen för sjöarna I Sverige har förvaltning av våra vatten skett sedan länge, men sedan år 2 då EU:s Ramdirektiv för vatten infördes har arbetet samordnats på en högre nivå. Arbetet ska ske på ett likartat sätt inom EU och ska rikta in sig på att minska föroreningar, främja en hållbar vattenanvändning och förbättra välståndet för de vattenberoende ekosystemen. I Sverige samordnas arbetet av de fem Vattenmyndigheterna. Huddinge ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt. Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att uppnå god vattenstatus till år 215, eller senast till år 227. God status innebär god ekologisk- och vattenkemisk status i alla inlands- och kustvatten. Vattenmyndigheten fastställer åtgärdsprogram, som riktar sig till kommuner och myndigheter. Exakt hur de ska genomföras avgör respektive myndighet. Under 215 har Tyresåns vattenvårdsförbund arbetat fram åtgärdsprogram för friskare vatten i Tyresån. Huddinge kommuns arbete med att förverkliga åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången pågår under perioden och kommer även fortsättningsvis att behöva stor uppmärksamhet. Åtgärder för ett hållbart resande En plan för mobility management har tagits fram. Planen syftar till att minska antalet resor med bil och arbeta för lösningar som gör det enklare att välja andra alternativ. Under 217 kommer nya verktyg och metoder att utvecklas samtidigt som genomförandet av beteendepåverkande åtgärder och kampanjer för mer hållbart resande utförs. För detta krävs utökade resurser. 8 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 217

51 Attraktiv arbetsgivare Säkerställa kommunens kompetensförsörjning Att Huddinge kommun växer, och därmed kommunens uppdrag och organisation, leder till utmaningar för kommunen som arbetsgivare. Några av de största utmaningarna är att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare, främst bristyrkesgrupper, samt motverka och minska sjukfrånvaron. Huddinge kommun måste också arbeta strategiskt och långsiktigt kring lönebildningsfrågor. Huddinge kommun behöver vara attraktivt sett till personalprocessens alla steg; attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och belöna. Däri ligger även ett attraktivt förmånserbjudande knutet till anställningen och rätt kompetensutveckling utgående från respektive förvaltnings behov. Det pågår ett ständigt arbete att utveckla och skapa efterlevnad av personalprocesserna. Bristyrkesgrupper Inom kommunstyrelsen ses bristyrken inom ingenjörsyrken, erfarna arkitekter och samhällsplanerare samt förrättningslantmätare vilket gör rekryteringsläget ansträngt då kommunen växlar upp bostadsbyggandet. Många andra kommuner i länet växlar också upp takten i bostadsbyggandet vilket försvårar personalförsörjningsläget ytterligare. Kommunstyrelsen behöver arbeta aktivt med att rekrytera rätt kompetens för att klara av den ökande bostadsbyggnadstakten. Det råder även en bristsituation inom området IT/Teknik, vad gäller vissa specialistkompetenser. Attrahera och rekrytera Det finns mycket som arbetsgivare kan göra för att påverka möjligheterna att attrahera fler och rekrytera rätt personer. Två exempel på detta är Huddinge kommuns traineeprogram och chefsaspirantprogrammet LedarskapsForum. Huddinge kommun behöver bredda kommunikationen genom flertalet kanaler och på så sätt synliggöra arbetsgivarvarumärket och göra oss valbara för fler potentiella medarbetare. En ny introduktionsprocess är utarbetad under 216 och kommer att införas under 217, där bland annat kapacitet på central introduktion ökar. Kommunstyrelsen behöver ta ett övergripande ansvar för att skapa och upprätthålla välfungerande personalprocesser samt ge stöd och följa upp. Behålla och utveckla Den nya personalpolicyn från 216 är en viktig ledstjärna i fortsatt utvecklingsarbete, där bärande delar är synen och förväntningarna på ledarskap och medarbetarskap samt gemensamma värden. Att säkerställa att vi har goda förutsättningar för våra medarbetare till exempel genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete blir viktigt för att skapa ett positivt ambassadörskap. Kommunstyrelsen har under de senaste åren fastställt värdegrund, genomfört ledarskaps- och medarbetarskapsutbildningar samt stärkt den interna kommunikationen. Detta arbete behöver fortsätta i syfte att vidareutveckla ledarskap och medarbetarskap i linje med beslutad personalpolicy. Sund ekonomi Långsiktig finansiering De kommande åren ser ut att bli kärvare ekonomiskt än vad som varit fallet tidigare år. Trots att den ekonomiska tillväxten är god, växer inte skatteintäkterna i samma takt som behoven inom kommunens verksamheter. Samtidigt fortsätter kommunen att växa och ambitionerna att utveckla verksamheten kommer att vara fortsatt höga den kommande perioden. För att klara satsningar och kvalitetsförbättringar kommer det pågående effektiviseringsarbetet att fortsätta. Bland annat avses då att se över arbetssätt och resursfördelning mellan avdelningarna med syfte att optimera resursutnyttjandet och öka måluppfyllelsen. Samtidigt måste också kvalitetsoch ambitionsnivåer prövas och prioriteringar av åtaganden göras. Även om kommunstyrelsens förvaltning genom fortsatt effektivisering och prioritering frigör resurser för detta, kommer omfattning och finansiering att behöva ses över noga. Resultatet av den pågående Sverigeförhandlingen kommer innebära att organisationen måste finansieras och KOMMUNSTYRELSEN 9

52 bemannas med tillräckliga resurser inom olika kompetensområden. Det gäller även för den pågående utvecklingen av samhällsbyggnadsprocessen. Kommunens utvecklingsområden kommer att kräva omfattande investeringar, i samfinansiering med aktörer i området, samt ett ökande behov av marknadsföring och kommunikationsinsatser. Utvecklingsområdena driver även ett ökat behov av investeringar i utbyggande av kollektivtrafik, transportinfrastruktur, kommunal service. Den höga ambitionen med ökat bostadsbyggande medför behov av mer resurser samt planering för tillkommande enheter i förskola och skola. Det pågående arbetet med uppdraget kring långsiktig finansiering, beskriver olika alternativ för hur finansieringsbehovet för kommunkoncernen ska kunna hanteras på både kortare och längre sikt. De åtgärder som kan bli aktuella kommer att få konsekvenser för såväl den kommunala ekonomin som kommunens organisation. Ett omfattande arbete med att genomföra de förslag till åtgärder som bedöms beslutas under våren 216, kommer att ske under 216 och fortsätta under 217. Det kommer också att uppstå behov av ytterligare resurser för själva genomförandet av åtgärderna samt de konsekvenser de föreslagna förändringarna kommer att innebära. Det finns även ett fortsatt behov av kommungemensamma medel för verksamhetsutveckling både med stöd av IT och fortsatt satsning på processorientering och projektstyrning för att vi ska arbeta smartare. Drift Enligt beräkningar i Planeringsförutsättningar ökar kommunstyrelsens budget inklusive överförmyndarnämnden med 9,2 mnkr för 217. De justeringar som påverkar budgetutrymmet under perioden framgår av tabellen nedan. För perioden ökar det beräknade sammantagna budgetutrymmet för kommunstyrelsen med 47,9 mnkr. I de preliminära budgetramarna har ingen generell uppräkning lagts in i nämndernas ramar för 217 till följd av de sämre ekonomiska förutsättningarna då kommunen behöver budgetera en mer hållbar resultatnivå. Nämndernas ramar för 218 och 219 har räknats upp med i genom-snitt 2 procent per år. Nivåerna på planeringsperiodens löneavtal blir avgörande för hur väl uppräkningen motsvarar kostnadsökningarna. Det finns en rad kommande utmaningar som ställer stora krav på utveckling och effektivisering av den kommunala organisationen. Det blir allt viktigare att det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt. I Mål och budget 216 avsattes 3 mnkr i syfte att stärka samhällsbyggnadsprocessen och genomförandet av viktiga infrastrukturprojekt. Denna satsning är viktig och avgörande för att kommunen ska lyckas med att bidra med en omfattande byggnation av bostäder och arbetsplatser och permanentas därför från och med 216. Det fanns även avsatt totalt 5 mnkr för gemensamma utvecklingsinsatser för 216 som ligger kvar 217. Detsamma gäller satsningen på Samkraft om 3 mnkr som också ligger kvar. Nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga har avskaffats i två steg och är från och med juli 216 helt avskaffad. Mnkr Summa Tekniska justeringar, omprioriteringar,1,,,1 Volym 5, 5,1 4,9 15, IT (infrastruktur) 4, 4, 4, 12, Generell uppräkning, 1, 1,3 2,3 Volym ÖFN,1,1,1,3 Generell uppräkning ÖFN,,1,1,2 Summa 9,2 19,3 19,4 47,9 Volymer Volymökningen för hela perioden är beräknad med 5 procent av befolkningsökningen för respektive år. För år 217 uppgår volymberäkningen till 5, mnkr. Totalt för perioden ger det en ökning på 15, mnkr vilket ska finansiera satsningar och kvalitetsförbättringar. IT (infrastruktur) I planeringsförutsättningarna föreslås att kommunstyrelsen får 4 mnkr årligen för särskilda IT-satsningar i kommungemensam infrastruktur. Verksamheterna ökar kontinuerligt sin användning av såväl nya som befintliga IT-system både centralt och ute på enheterna, dels på grund av nya lagkrav som exempelvis det nya EU-direktivet, dataskyddsförordningen, dels för att effektivisera sitt arbete. Lokaler Beroende på hur utfallet i Sverigeförhandlingen blir kan det bli aktuellt med utökad personal inom bland annat samhällsbyggnadsavdelningen, vilket innebär behov av fler arbetsplatser eller genom förtätning. Även inom andra 1 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 217

53 avdelningar finns önskemål om att dels skapa arbetsplatser för tillkommande tjänster, dels för att möjliggöra nya arbetssätt och ökat samarbete. Samtidigt fortsätter planeringen för nytt kommun- och kulturhus. Vid behov av anpassningar av nuvarande lokaler måste hänsyn tas till detta. Behoven av verksamhetsanpassningar måste avvägas mot att vänta på ett nytt kommun- och kulturhus. Endast för verksamheten nödvändiga åtgärder bör vidtas. I de beräknade volymökningarna ingår även utrymme för lokaler med totalt 4 tkr fördelat per år med följande belopp. Detta ställer högre krav på en stabil och redundant ITinfrastruktur som är tillgänglig även utanför ordinarie kontorstid vilket även är en förutsättning för att verksamheterna har en bra och säker miljö för sitt fortsatta digitaliseringsarbete. Givet att kommunfullmäktige fattar beslut om att bygga ett nytt kommunhus behöver arbetet med att flytta kommunens datahallar inledas senast under 218. Ett nytt kommunhus kommer även att ställa stora krav på IT för att möjliggöra en mer flexibel och effektiv arbetsplats Investeringar Investeringar mnkr Plan Plan Plan Gata, park, lekplats mm 46, 46, 48,1 Trafiksäkerhet/framkomlighet 7, 8, 8, Gång- och cykelvägar 13, 9,6 14,5 Kollektivtrafik 3, 3, 3, Tillgänglighet 3, 3, 3, Buller 4, 4, 4, Parker och lekplatser 13,5 15,9 13,1 Vägvisningsplan 2, 2, 2, Åtg. enl. önskelista och medborgarförslag,5,5,5 Ekosystem i balans 8,5, 11,8 Åtgärdsprogram för sjöar 8,5, 11,8 Mätstationer,,, IT mm 16,3 18,2 16, IT investeringar 15,5 17,4 15,2 Övrigt,8,8,8 Samhällsbyggnadsprojekt 35, 25, 1, Genomförandeprojekt 16,1-16,1-124,9 Planeringsprojekt 24,4 265,1 223,8 Övrigt -14,6 1, 1,1 Summa 42,8 314,2 175,9 Investeringar enligt projektplanen Genomförande av Förbifart Stockholm pågår i enlighet med genomförandeavtalet med Trafikverket. Andra projekt i genomförandeskedet är offentlig miljö i Kungens kurva. Här föreslås en höjning av ramen för åtgärder i enlighet med det nya programmet för den offentliga miljön där. I förslaget till budgetäskande finns investeringar i flera övergripande gång- och cykelvägar - utmed Lissmavägen, utmed Bonäsvägen med vidare koppling mot Skogås/Trångsund och mellan Vidjavägen och Ebbadalsvägen. Dessa är av regional betydelse och det är möjligt att det går att få statsbidrag för en del av kostnaden Dessutom finns också gång- och cykelväg utmed Vidjavägen och breddning av Vidjavägen med, en åtgärd som behövs med anledning av omvandlingen i Vidja. I listan finns också infrastrukturprojekten Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd med eftersom kommunen kan behöva utreda hur kommunala anläggningar ska utformas. Pengar föreslås för att byta ut rulltrapporna och hissen i Flemingsberg för säkrare funktion och kapacitet. En utredning om detta kommer att redovisas i särskild ordning. En utredning om upprustning av Häradsvägen för framtidens krav har slutförts och förslaget kommer att föras upp för politiskt beslut under 216. Förhoppningsvis kan åtgärder börja genomföras under 217. Gatu- och parkinvesteringar Förslag till investeringar i regionala och lokala cykelstråk och andra åtgärder finns upptagna med en summa på 13 mnkr för 217. Under 216 kommer cykelplanen att färdigställas och ge bättre underlag till behovet av investeringar i cykelinfrastruktur. Vidare finns åtgärder för att förbättra kollektivtrafikens framkomlighet föreslaget med 3 mnkr. Kollektivtrafikplanen kommer också att färdigställas under 216 och ge bättre underlag för vilka investeringar i framkomlighetsåtgärder för KOMMUNSTYRELSEN 11

54 kollektivtrafiken som behöver göras. För tillgänglighetsåtgärder så som tillgänglighetsanpassning av busshållplatser och övergångsställen samt enkelt avhjälpta hinder finns avsatt 3 mnkr för 217. Trafiksäkerhetsåtgärder och åtgärder i 3-zonerna finns föreslaget till 8 mnkr. Förslag till park- och lekplatsinvesteringar enligt lekplatsprogrammet, förslaget till parkprogram samt badplatsprogram finns upptaget till totalt 13,5 mnkr 217. Ett förslag till bulleråtgärdsprogram har antagits av kommunfullmäktige. 4 mnkr förslås för 217 för att påbörja genomförande av bullerskyddsåtgärder. Ekosystem i balans I maj 215 antog kommunfullmäktige åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången. Planerna har tagit fram av Huddinge kommun tillsammans med Stockholm Vatten och Tyresåns vattenvårdsförbund. Trehörningen och Orlången är kommunens två mest påverkade sjöar och dessa påverkar i sin tur de sjöar som ligger nedströms dessa till exempel Magelungen och Drevviken. Genomförandet av åtgärdsplanerna, vilket innebär omfattande investeringar under planeringsperioden, är nyckeln för att klara miljökvalitetsnormerna. Om miljökvalitetsnormerna inte klaras till utsatt tid finns risk att EU utfärdar sanktioner. IT Under 217 och även kommande år fortsätter arbetet med att bygga ut IT-infrastrukturen för att säkerställa att verksamheterna har en bra miljö för sitt fortsatta digitaliseringsarbete. Detta medför en utbyggnad av nätverkskommunikation, kapacitet och redundans (systemdubblering) både på de lokala enheterna och för de centrala systemen. Säkerheten och tillgängligheten blir viktigare och viktigare ju mer beroende verksamheterna blir av sin digitala miljö, och IT-miljön måste följa med i den utvecklingen. Långsiktigt behöver även arbetet med att säkerställa återställnings- och återläsningstider för utvalda system och information fortsätta och prioriteras, då arbetet är både kostsamt och komplicerat. Investeringar kommer även behövas i den centrala miljön för att fortsätta arbetet med att fkla för IT-användarna, till exempel genom att införa SingleSignOn eller annan fklad inloggning på utvalda system. Investeringar kommer även att krävas för att förändra ITmiljön utifrån de nya krav som har kommit från EU:s dataskyddsförordning. Kommunen har två år på sig från 216 att förändra systemen utifrån det nya regelverket vilket innebär att det kan behöva göras ett omfattande arbete i IT-infrastrukturen för att säkra upp spårbarhet och gallringsmetoder. Samhällsbyggnadsprojekt Planen för samhällsbyggnadsprojekt innehåller ett stort antal projekt som leder till en betydande exploateringsvinst och omfattande investeringar. I bilaga 3, Sammanställning av samhällsbyggnadsprojekt KS underlag inför Mål och budget , redovisas ekonomiska konsekvenser av de samhällsbyggnadsprojekt som kommunen arbetar med under perioden baserat på gällande plan för samhällsbyggnadsprojekt. Av sammanställningen framgår att exploateringsvinsten på sikt totalt uppgår till cirka 1 28 mnkr, vilket ungefärligen motsvarar de totala nettoinvesteringarna vilka utgör cirka 1 4 mnkr. När sammanställningen studeras ska man vara medveten om att olika förutsättningar gäller för olika typer av projekt. Vissa projekt ger ett ekonomiskt överskott, några går jämt ut och andra ger ett underskott. Några projekt medför inga exploateringsvinster utan är rena investeringar i infrastruktur, till exempel lokalgator och gång- och cykelvägar. För perioden utgörs en stor del av nettoinvesteringarna (investeringskostnad minus gatukostnadsintäkter och exploateringsbidrag) av utbyggnad av gator med anledning av planläggning av fritidshusområden så som Vidja och Högmora. Dessa projekt ger totalt sett ett betydande underskott eftersom exploateringsvinsterna är begränsade. Med genomförandeprojekt avses projekt som är bundna genom avtal och/eller antagna detaljplaner och genomförandebeslut. För dessa projekt finns det små möjligheter att påverka det ekonomiska utfallet. Med planeringsprojekt avses projekt som är under planering och där ingen detaljplan är antagen ännu. För dessa finns ännu möjlighet att påverka det ekonomiska utfallet eller avbryta projektet. Under begreppet övrigt ingår framför allt försäljning av industrimark och villatomter. Redovisningen i sammanställningen bygger på enskilda exploateringskalkyler för projekten och redovisar exploaterings- och investeringsnetton för respektive projekt. Framför allt kan de projekt som befinner sig i planeringsskede få förändrade utfall då det finns en större osäkerhet beroende på kommande vägval under planeringsprocessen. I och med att det finns en viss osäkerhet bland planeringsprojekten har summeringar justerats bland annat utifrån risk för tidsförskjutning på grund av överklagad detaljplan. Sammanställningen kan trots viss osäkerhet ändå ge en uppfattning om omfattningen på de ekonomiska konsekvenser samhällsbyggnadsprojekten medför. Ekonomisk plan UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 217

55 Det är svårt att göra årsvisa bedömningar eftersom att tidplaner lätt kan förskjutas på grund av projektens komplexitet eller överklagade beslut. Relativt stora belopp kan därför förskjutas över ett årsskifte och påverka den årsvisa planeringen utan att det ekonomiska resultatet som helhet förändras. I tabellen redovisas budget för 217 samt plan för Beräknad exploateringsvinst är 15 mnkr under 217. Nettoinvesteringarna beräknas uppgå till 1-35 mnkr per år. Då nettoinvesteringar redovisas enligt gällande plan för samhällsbyggnadsprojekt sker investeringskostnaderna relativt snart i tid medan gatukostnadsintäkter väntas först under slutet av perioden för den ekonomiska planen. Detta medför att de årsvisa nettoinvesteringarna blir lägre under slutet av perioden eftersom att merparten av investeringarna är utförda och gatukostnadsintäkter beräknas inkomma. Trots att nettoinvesteringarna till synes minskar under perioden förväntas en relativt jämn investeringsnivå, omkring mnkr per år, utifrån historiskt perspektiv och att ytterligare projekt med investeringskostnader vilka ännu inte är uppskattade kommer att startas under perioden. Systematisk kvalitetsutveckling Digitalisering Som en snabbt växande kommun, med fler invånare och en större organisation kommer det behövas ett hårt arbete för att effektivisera och modernisera för att kunna möta de nya utmaningar som uppstår. Lägg därtill de utmaningar som pekas ut i relation till kommunens målsättningar 23 samt kommande stora investeringsbehov, vikande skatteunderlag och ökad konkurrens om arbetskraften. Det ger sammantaget bilden av att det blir allt viktigare att det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt. Kommunen ska leverera mesta möjliga jämlika service per skattekrona, det vill säga mesta möjliga kvalitet till alla invånare. Service och tjänster med användarens fokus Huddinge kommun behöver sträva efter att styra mot självservice och digitala kanaler i första hand. Pappers- /blankettanvändningen måste minimeras samtidigt som processer effektiviseras och e-tjänster integreras mot eventuella bakomliggande verksamhetssystem. Digital service till invånarna är alltså en viktig del av e- förvaltningen, men det är först när man kombinerar digitalisering av tjänster med utveckling av de bakomliggande verksamhetsprocesserna och automatisering av interna processer som man får de riktigt stora effekterna av att införa e-förvaltning. Detta skapar en win-win situation för såväl användare som tjänstemän. Miljövinsterna är då ett stort plus i kanten. Samverkan med andra Huddinge kommun behöver samverka med andra i nationella och regionala projekt för att skapa tjänster och lösningar utifrån användarens behov och livssituation. Den här typen av samverkan är ytterst begränsad. Många pratar om att användarnas behov ska ligga till grund för utvecklingen men murarna mellan organisationer är höga. Att verkligen sätta användarens behov i fokus skulle till exempel kunna vara att ta fram en e-tjänst där en blivande företagare ansökte om att starta bolag (Bolagsverket), F- skattesedel (Skatteverket), serveringstillstånd (Huddinge kommun), uteservering (Polisen) etcetera från ett och samma formulär. Informationshantering Kommunen behöver ett bättre stöd för hantering av information och dokument. Det behövs en arkitektur som säkerställer att information och dokument finns på ett enda ställe (Master Data) och är åtkomlig för rätt person med rätt behörighet på rätt sätt vid rätt tillfälle. Huddinge kommun, liksom många andra organisationer, brottas med att det finns ett stort antal kopior av respektive dokument/information utan att i många fall veta vad huvudkällan (Master Data) är. Det skapar problem när informationen ska läsas då det kan vara oklart vilken källa som är den mest korrekta/uppdaterade. Det uppstår även otydlighet när information ska ändras, i hur många system som behöver ändras om en person exempelvis byter efternamn. Samma problem uppstår när information ska raderas och då åtkomst till informationen ska ges. Är det säkert att det är rätt behörighetsnivå till en given person på alla ställen där informationen finns? Problem uppstår även vid lagring av informationen. Flera onödiga kopior av information kostar att lagra, göra backup på och att återställa vid behov. Ökad digital kompetens Huddinge kommun behöver öka den digitala kompetensen KOMMUNSTYRELSEN 13

56 framförallt med fokus på hur kan jag effektivisera och förbättra mina verksamhetsprocesser med stöd av IT. Huddinge kommun liksom många andra organisationer arbetar aktivt med att digitalisera sin verksamhet. Tekniken erbjuder möjligheter som vi bara kunde drömma om för några år sedan. Det största hindret är dock okunskapen om vilka möjligheter som finns och hur de kan vara till nytta i den egna verkligheten. Om medarbetarna själva ser nyttan med att effektivisera kommunens processer med stöd av IT kommer detta även att generera nytta och nöjdhet hos invånarna. 14 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 217

57 Bilaga 2 KS underlag inför Mål och budget Investeringar, tkr Gatu- & Trafik Investering, tkr Projekt KOMMENTAR Trafiksäkerhet/Framkomlighet Trafiksäkerhetsåtgärder Prioritering enligt trafiknätsanalysen och hastighetsplanen Åtgärder i 3-zonerna Hastighetsdämpande åtgärder i 3-zonerna Gång- och cykelvägar Regionala stråk Gc-väg Åvägen 2 Lönnvägen Gc mellan Jon Torpares väg och Häradsvägen, proj 214, detaljplaneläggning behövs Hammartorpsvägen etapp Utbyggnad GC-bana Printz väg - Perstorpsvägen, detaljplaneläggning behövs Cykelförbindelse enligt cykelplan 4 1 Nordostpassagen 1 5 Lokal förbindelse mot Vega i Haninge Gamla Södertäljevägen 4 5 Mellan Segeltorp C och Stockholm (Fruängen), proj 214 Stambanevägen 3 2 Gc-väg mellan Storskogsvägen-Häradsvägen exkl det som görs i detaljplan Mjölner Lokala cykelstråk Myrvägen 3 Anslutning mot Stockholm Strategiska cykelåtgärder Strategiska cykelåtgärder och parkeringar Rätta till brister och felaktigheter i bef. Cykelnät samt höja standarden Kollektivtrafik Kollektivtrafikåtgärder Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken Tillgänglighet Tillgänglighetsåtgärder Tillgänglighetsanpassning av hållplatser, övergångsställen och enkelt avhjälpta hinder Buller Åtgärder enligt bulleråtgärdsprogram Parker och lekplatser Sjöängsbadet, park 4 2 Enligt förslag till parkplan, Trångsund, proj Grönsläpp 5 Enligt SBN-beslut Upprustning badplatser 7 Enligt badplatsprogram Tillgänglighetsanpassning badplats 2 5 Enligt badplatsprogram och efter utredning Vårbyparken/Vårby strand 1 4 Enligt parkprogram

58 Bilaga 2 Stockparken, lekplats och park 2 Enligt lekplatsprogrammet, Skogås Kästadalsparken, ny temalekplats Enligt lekplatsprogram, Flemingsberg Fullerstaparken Enligt förslag till parkprogram, Sjödalen-Fullersta Ljusdesign Enligt det riktade uppdraget, planering för andra kommundelar och starta genomförande Rosendalsparken, ny temalekplats och parkupprustning 7 Enligt lekplatsprogram och förslag till parkprogram, Sjödalen-Fullersta Härbreparken Enligt förslag till parkprogram Kräpplaparken 6 Enligt förslag till parkprogram, Stuvsta-Snättringe Trångsund, ny temalekplats 7 Enligt lekplatsprogrammet Offentlig toalett park 1 Myrparken 3 Enligt medborgarförslag mm Åätbar park 6 Val av park enligt parkprogram och efter utredning om medborgarförslag Stortorpsparken 6 Enligt parkprogram mm Övrigt Vägvisningsplan Genomföra vägvisningsplanen Åtgärder enligt önskelista och medborgarförslag Åtgärda brister och önskemål enligt prioriteringslista samt medborgarförslag Summa gata, park, lekplats mm Ekosystem i balans Projekt KOMMENTAR Åtgärder i Kyrkdammen 2 5 Framtagen i åtgärdsprogrammet för Trehörningen Åtgärder i Solfagradikets avrinningsområde 3 5 Framtagen i åtgärdsprogrammet för Trehörningen Åtgärder i Flemingsbergsvikens avrinningsområde 2 5 Framtagen i åtgärdsprogrammet för Orlången Åtgärder mellan Källbrinksdammen och Kyrkdammarna 1 8 Framtagen i åtgärdsprogrammet för Trehörningen Fällning av fosfor i sediment i Orlången 1 Framtagen i åtgärdsprogrammet för Orlången Summa ekosystem i balans IT mm Projekt KOMMENTAR Utbyte/uppgradering Utbyte och uppgradering av IT-utrustning på grund av ålder Utbyggnad Utbyggnad och utökning av IT-infrastrukturen Säkerhet Säkerhet och övervakning av system Utveckling 2 Fklad inloggning centrala IT-system IT-projekt PLAN PLAN IT-projekt, för t ex 3D, ev nya versoner av AutoCad eller Fokus m m. Kontor/allmänt Summa IT mm SUMMA INVESTERINGAR

59 Bilaga 3 Sammanställning av samhällsbyggnadsprojekt KS underlag inför Mål & budget 217 Budget 217 Ekonomiskt totalt resultat för pågående projekt Genomförandeprojekt Privat ändamål - Bostäder Hageby Talldalsvägen Visättra Ängar II Vistabergs allé 1 Backen Översikt Glömsta Kristinavägen Ängarna Gladökvarn (förtätn omr) Furuhöjdsområdet Balingsnäs, västra Högmora etapp 1 Högmora etapp 2 Vidja detaljplan Mellansjö Västra Vårberget Östra Glömsta Sjöängen 2 och Trångsundsvägen Västra Länna 1 Gulsparven Norr om Vistavägen (1:13 mfl) Brandstegen Klockarbacken 7 Styrmannen 31 Embryot 1 Summa bostäder Allmänt ändamål - skolor och förskolor Öster om Ängsnässkolan, Hörningsnäs 1:1 Förskola Flemingsberg /Kästa Nytorps Mosse fsk (fd Mörtviksvägen) Glömsta 2:6 (Enliden fks/sk) Vistaberg 1:16 Skola kv Vattumannen och Sågen Allmänt ändamål - gator och vägar Flemingsberg Förbifart Sthlm Huddinge C allmänna anl Storängen allmänna anl Gång- och cykelbro, Kungens kurva BanaVäg Flemingsberg Trimningsåtgärder KK Allmänt ändamål - övrigt Kkom etapp 3 Offentlig miljö Flemingsberg Mötesplats Stuvsta, Ripan 6 Summa allmänt ändamål Prognos 218 Prognos 219 Prognos senare Exploatering Investering Netto Exploatering Investering Exploatering Investering Exploatering Investering Exploatering Investering ** ** ** ** ** **

60 Privat ändamål - Arbetsplatser Gladö industriområde SRV (Sofielund) Segmentet 1 Statoil del av Kungens kurva 1:1 Vinkeln 7 Medicinaren 5 (op lokaler HS) Flemingsbergsdalen, dpl 1 Summa arbetsplatser Summa Genomförandeprojekt Planeringsprojekt Bostäder Allmänt ändamål - Skolor och förskolor Allmänt ändamål - gator och vägar Allmänt ändamål -övrigt Arbetsplatser Summa planeringsprojekt Övrigt SUMMA *hänsyn ej tagen till bidrag medfinansiering **Mindre åtgärder inom en ram, ingen totalbudget tillämpas Anmärkningar 1) Exploateringsresultat redovisas under Övrigt 2) Genomförs löpande. Beloppet avser återstående investering. Exploateringsresultat förs årligen under Övrigt

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-215/ (4) HANDLÄGGARE Stenbacka, Patrick Patrick.Stenbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning (HKF 921) Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens delegationsordning (HKF 921) ska ha den lydelse som föreslås i bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 31 mars 216. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har gjort en översyn av kommunstyrelsens delegationsordning och föreslår ett flertal ändringar inom främst rubrikerna C. Allmänna ärenden och rättsfrågor, samt F. Bostads- och markärenden. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att förslagen till ändringar godkänns. Beskrivning av ärendet I föreliggande översyn av kommunstyrelsens delegationsordning har förslag till revideringar främst gjorts inom rubrikerna C. Allmänna ärenden och rättsfrågor, samt F. Bostads- och markärenden. Allmänna ärenden och rättsfrågor (rubrik C) Delegationspunkten C 1.1 kompletteras utifrån de ändringar som har gjort i delegationspunkt F 1.1 (se nedan). Befintlig delegationspunkt C 5.6, Utseende av skiljeman, föreslås placeras in under stycke 1 och därigenom för beteckningen punkt C 1.2. Stycke 5 kompletteras så att det får följande lydelse: Prövning enligt 24 förvaltningslagen (FL) av att ett överklagande skett i rätt tid, avvisning av överklagande som kommit in för sent samt omprövning enligt 27 FL m.m. Punkt C 5.4 föreslås få en ny kompletterad lydelse, Beslut huruvida omprövning av ett beslut som fattas på delegation ska ske inklusive beslut om omprövning av beslut som fattas på delegation, 27 FL, och befintlig punkt POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

94 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-215/ (4) C 5.5, Omprövning av beslut som fattas på delegation, 27 FL, föreslås därmed strykas. Det förtydligas vidare att punkt C 7.1 avser utfärdande av riktlinjer, instruktioner och anvisningar för IT- och telefoniområdet. Vidare föreslås ett antal nya delegationspunkter tillkomma under rubrik C: C 7.1.1, Mål och ärenden om folkbokföring C 7.1.2, Rätt att på kommunens vägnar underteckna kommunens inkomstdeklaration C 7.1.3, Rätt att på kommunens vägnar underteckna kommunens fastighetsdeklarationer C 7.1.4, Ansökan om utbetalning av ersättning för ingående mervärdesskatt och ökade kostnader enligt Lag om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund (25:87). Punkterna C till och med C föreslås ersätta den befintliga punkten C 7.1. C 7.12, Beslut om indexuppräkning av avgifterna enligt Taxa för upplåtelse av offentlig plats (HKF 121) C 7.13, Beslut om fördelning av medel från Huddinge kommuns miljöfond I samband med ny organisation för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor från den 1 januari 215 har ansvaret för att besluta om fördelning av medel från den av dåvarande miljönämndens miljöfond kopplad till Agenda 21-arbetet övergått till kommunstyrelsen. I enlighet med den delegation som dåvarande miljönämnden gav till förvaltningschefen för dåvarande miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen föreslås kommunstyrelsen delegera beslutanderätten om fördelning av medel från miljöfonden till kommundirekt. C 7.14, Yttrande till Polismyndigheten rörande tillstånd att ta i anspråk en offentlig plats enligt 3 kap. 2 ordningslagen

95 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-215/ (4) C 7.15, Rätt att underteckna servisanmälan för vatten och avlopp till Stockholm Vatten VA AB Bostads- och markärenden (rubrik F) Inom rubrik F. Bostads- och markärenden införs en ny delegationspunkt, F 3.2, som ger möjlighet att vidaredelegera beslut förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel inom antagen detaljplan samt överenskommelse som avser flyttning av infart för fastighet, flyttning av utrymme för parkering, ersättning för anläggning och vegetation m.m. och där köpeskillingen eller ersättningen uppgår till ett prisbasbelopp. Delegationspunkt F 7.6 omformuleras så att ordet arrendeavtal ersätts med nyttjanderättsavtal. Mot bakgrund av ändringar i punkten F 1.1 föreslås stycke 1 föreslås få en ny lydelse: Föra kommunens talan i ärenden enligt fastighetsbildningslagen, lagen (1971:137) om äganderättsutredning och legalisering, anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144). F 1.1 omformuleras så att det framgår att den handlar om att ansöka om förrättning och föra kommunens talan i ärenden enligt fastighetsbildningslagen, lagen (1971:137) om äganderättsutredning och legalisering, anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144). F 1.2 får en ny lydelse som anknyter till den omformulerade punkten F 1.1: Rätt att överklaga lantmäterimyndighetens beslut i ärenden enligt F1.1 Stycket 14 förtydligas så att det framgår att det gäller ändringar och tillägg till intentionsavtal, markanvisningsavtal m.m. Punkten F 14.1 föreslås få följande lydelse: Tilläggsavtal till intentionsavtal, markanvisningsavtal och mark- och genomförandeavtal, exploateringsavtal och/eller köpeavtal i det fall tilläggsavtalet avser förlängning och upphörande av avtalad tid för byggnadsskyldighetens fullgörande, senareläggning av senaste tidpunkt för kommunstyrelsens godkännande av avtalet och/eller annan ändring som saknar principiell beskaffenhet eller annars är av större vikt, allt under förutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal. Stycket 16, Fastighetsbildningsåtgärder, med dess två delegationspunkter, föreslås utgå med hänvisning till den omformulerade punkten F 1.1. Detsamma gäller delegationspunkt F 17.2, Rätt att begära förrättning utifrån 18 AL (1973:1149), som föreslås utgå med hänvisning till den nya lydelsen i F 1.1.

96 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-215/ (4) Övrigt Under rubriken E. Ekonomiska frågor gällande kommunstyrelsen som ansvarig för kommunens medelsförvaltning samt central upphandlingsfunktion föreslås delegationspunkt E 2.2 ändras så att punkten placering av reserverade medel för framtida pensionsutbetalningar hänvisar till de av fullmäktige beslutade riktlinjerna för förvaltning av pensionsmedel i Huddinge kommun (kommunfullmäktiges beslut den 13 maj 213, 15). Utöver detta har några förtydliganden och korrigeringar skett av redaktionell karaktär. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning genomför löpande översyn av den beslutanderätt som har delegerats från kommunstyrelsen till utskott, ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen eller åt anställd i kommunen. Inom främst rubrikerna C. Allmänna ärenden och rättsfrågor, E. Ekonomiska frågor gällande kommunstyrelsen som ansvarig för kommunens medelsförvaltning samt central upphandlingsfunktion och F. Bostads- och markärenden, föreslås ett antal ändringar, främst mot bakgrund av den nämndorganisation för miljöoch samhällsbyggnadsfrågor som trädde i kraft den 1 januari 215. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att de föreslagna ändringarna godkänns. Vesna Jovic ör Toralf Nilsson Administrativ direktör Bilagor Bilaga 1: Förslag till reviderad delegationsordning Bilaga 2: Befintlig delegationsordning Beslutet delges HKF 921 Patrick Stenbacka Verksamhetscontroller

97 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 921 SIDA 1 (21) Antaget i kommunstyrelsen , 4 med ändring , 218, , 135, , 2, , , 221, , 193, , 152, , 7, , , 15, , 28, , 24, , 27, , 16 samt , 14 har beslutat om vidaredelegation dnr KS 23/7.111, med ändring dnr KS 23/ , KS kdir 25/11.111, dnr KS 28/ dnr KS- 21/ , KS-212/84.111, KS-212/ samt KS-215/ Delegationsordning för kommunstyrelsen - med kommundirekts vidaredelegering Kommunstyrelsen uppdrar enligt vad som anges nedan antingen åt kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU), kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (SBU), åt en ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen eller åt en anställd hos kommunen att besluta på styrelsens vägnar i de ärenden som anges i denna delegationsordning. medges rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd inom kommunen. skall hålla kommunstyrelsen underrättad om till vem han/hon har överlämnat beslutanderätten. Beslut som fattas på delegation, inklusive vidaredelegation, ska redovisas skriftligt till kommunstyrelsen till nästföljande sammanträde. Kommunstyrelsens ordförande eller, vid dennes förhinder, i första hand kommunstyrelsens förste vice ordförande eller i andra hand kommunstyrelsens andre vice ordförande, äger rätt att på kommunstyrelsens vägnar fatta beslut i ärenden som är så brådskande att kommunstyrelsens beslut inte kan avvaktas. Sådant beslut skall anmälas vid kommunstyrelsens nästa sammanträde. I föreliggande delegationsordning anges i några fall att någon inträder som ersättare för delegat. Detta ska förstås så att inträde endast ska ske då den till vilken delegationen i första hand riktar sig är förhindrad att fullgöra sin beslutanderätt genom sjukdom, semester, tjänsteresa eller annan liknande omständighet. Om inget annat sägs inträder biträdande kommundirektör vid förhinder av kommundirekt, samt avdelningschef vid förhinder av enhets/sektionschef eller annan vidaredelegat inom sin avdelning.

98 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA A. Personalärenden inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (kommunstyrelsen som anställningsmyndighet) Nr Ärendetyp Delegat enligt Delegat efter Anmärkning kommunstyrelsens kommundirekts beslut vidaredelegering 1. Anställningar A1.1 Anställning av kommundirektör tillika KSAU chef för kommunstyrelsens förvaltning A1.2 Anställning av förvaltningschef och äldreombudsman KSAU A1.3 Anställning av avdelningschefer 2. Förordnande av vikarie A2.1 för kommundirekt under högst sex månader Kommunstyrelsens ordförande med vice ordföranden som ersättare A2.2 för förvaltningschefer under högst sex månader A2.3 för avdelningschefer 3. Beslut om lön A3.1 för kommundirekt Kommunstyrelsens ordförande med vice ordföranden som ersättare A3.2 för förvaltningschefer A3.3 för avdelningschefer 4. Uppsägning på grund av personliga skäl alternativt avskedande A4.1 KSAU Se punkten D3.1 beträffande varsel A4.2 Förvaltningschefer och äldreombudsman KSAU Se punkten D3.1 beträffande varsel A4.3 Övriga befattningar Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 5. Uppsägning på grund av arbetsbrist A5.1 KSAU A5.2 Förvaltningschefer och äldreombudsman KSAU A5.3 Övriga befattningar Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 6. Beslut om omplacering Se punkten D3.1 beträffande varsel Föregås av lokal MBL-förhandling alternativt behandlas frågan i samverkansgrupp. Entlediganden är verkställighet beslutet skall dokumenteras.

99 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA A6.1 Beslut om omplacering av annan befattningshavare än kommundirekt när flera avdelningar inom förvaltningen berörs 7. Beslut om ledighet som inte följer lagar och avtal A7.1 Kommunstyrelsens ordförande med vice ordförande som ersättare A7.2 Övriga befattningshavare Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 8. Avstängning enligt 1 i AB A8.1 Kommunstyrelsens ordförande med vice ordföranden som ersättare A8.2 Övriga befattningshavare Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 9. Disciplinpåföljd enligt 11 i AB (skriftlig varning) A9.1 Kommunstyrelsens ordförande med vice ordföranden som ersättare A9.2 Övriga befattningshavare Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 1. Beslut om förbud mot bisyssla enligt 8 i AB A1.1 Kommunstyrelsens ordförande med vice ordföranden som ersättare A1.2 Övriga befattningshavare Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 11. Resor, kurser, konferenser och studiebesök för kommunstyrelsens ordförande A11.1 Mer än sju dygn inom Europa samt resor KSAU utanför Europa 12. Resor, kurser, konferenser och studiebesök för förtroendevalda exklusive kommunstyrelsens A12.1 Tre till och med sju dygn inom Europa Kommunstyrelsens ordförande med vice ordförande som ersättare. A12.2 Mer än sju dygn inom Europa samt resor utanför Europa KSAU Årlig inventering ska göras Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader efter resans slut Reserapport skall lämnas till KSAU senast två

100 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 13. Resor, kurser, konferenser och studiebesök för tjänstemän A13.1 Tre till sju dygn inom Europa för kommundirekt Kommunstyrelsens ordförande med vice ordförande som ersättare A13.2 Tre till sju dygn inom Europa för tjänstemän utom kommundirekt A13.3 Mer än sju dygn inom Europa samt alla resor utanför Europa KSAU A13.4 Utlandsresor utanför Norden och de Baltiska staterna som avser mer än 1 anställda KSAU månader efter resans slut. Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader efter resans slut. Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader efter resans slut

101 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA B. Ekonomiärenden inom kommunstyrelsens egen förvaltning 1. Upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal inom budget inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Ärendegång och beslutsfattande i upphandlingsprocessen framgår av HKF 942, Rätt att underteckna avtal efter genomförd upphandling framgår av gällande beslut avseende rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (C7.4). Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut B1.1 Beslut om upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.2 Beslut om upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.3 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.4 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.5 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.6 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.7 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.8 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.9 Föra kommunens talan i mål avseende överprövning av upphandling B1.1 Beslut om avbrytande av upphandling 2. Försäljning av material och inventarier B2.1 Mellan 1 och 5 prisbasbelopp Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare Upphandlingschefen med kommunjuristen som ersättare Respektive avdelningsdirektör Ekonomidirekt Anmärkning Verkställighet upp till ett prisbasbelopp.

102 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 3. Avskrivning alternativt nedskrivning av fordran m.fl. tillgångar B3.1 Upp till ett prisbasbelopp 4. Övrigt B4.1 Utse beslutsattestanter, utanordnare och ersättare för dessa Vid förhinder för kommundirekt beslutar ekonomidirekt Avskrivning av löneskulder beslutas av personaldirekt, se D3.4 KSAU beslutar om utseende av personer med rätt att underteckna handlingar; se C7.4 B4.2 Inom ramen för aktuellt projekt besluta om erforderlig offentlig medfinansiering då sådan krävs för erhållande av EU-bidrag och andra projektbidrag. Delegationen innefattar behörighet att underteckna ansökan om sådant bidrag. C. Allmänna ärenden och rättsfrågor Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut 1. Föra kommunens talan samt utseende av skiljeman C1.1 Föra kommunens talan i sådana mål och ärenden som ankommer på kommunstyrelsen, på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning, sluta annat avtal samt utfärda motsvarande fullmakt (utse ombud). Detta gäller med undantag för vad som sägs i punkten F 1.1 nedan. Vad avser rätten att föra talan i mål om överprövning av upphandling regleras detta särskilt i denna delegationsordning, se beslutpunkt B1.9 och E1.11 C1.2 Utseende av skiljeman Delegat efter kommundirekts vidaredelegering 2. Fullmakt C2.1 Utfärdande av fullmakt för ombud att för kommunens räkning och i enlighet med kommunens finansinstruktion genomföra finansiella affärstransaktioner samt underteckna handlingar i samband härmed KSAU 3. Beslut om att ersätta skada som orsakats inom ramen för kommunstyrelsens verksamhet C3.1 Beslut avseende skadestånd, där beloppet KSAU överstiger tre prisbasbelopp Anmärkning Se lagen (1999:116) om skiljeförfarande (Se kommunstyrelsens beslut 17/1-11, 13) Samråd med kommunjurist

103 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA C3.2 Beslut avseende skadestånd på högst tre prisbasbelopp Samråd med kommunjurist 4. Beslut om utlämnande av allmän handling m.m. C4.1 Beslut att helt eller delvis avslå enskilds begäran om utlämnande av handling eller beslut att lämna ut den med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen (TF, offentlighets-och sekretesslagen) Respektive avdelningschef beslutar avseende handling för vars vård de svarar. Ekonomidirekts mandat gäller med den inskränkningen att chefen för upphandlingsenheten fattar beslut för de handlingar för vars vård enheten svarar. Beslut om att lämna ut allmän handling är verkställighet Prövning: se särskild rutin. C4.2 Beslut enligt 6 kap. 6 offentlighets- och sekretesslagen att avslå enskilds begäran att själv få använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling C4.3 Beslut om avvikelser från att ta ut avgifter för avskrifter, kopior m.m. av allmänna handlingar (se punkten 4 i HKF 933) Respektive avdelningschef fattar beslut avseende handling för vars vård de svarar 5. Prövning enligt 24 förvaltningslagen (FL) av att ett överklagande skett i rätt tid, avvisning av överklagande som kommit in för sent samt omprövning enligt 27 FL m.m. C5.1 Beslut enligt 24 FL i ärenden om Planchefen överklagande av kommunfullmäktiges beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplan och områdesbestämmelser eller en fastighetsplan C5.2 Beslut enligt 24 FL i övriga ärenden om överklagande av kommunfullmäktiges beslut samt beslut i ärenden om överklagande av kommunstyrelsens eller dess utskotts beslut C5.3 Beslut enligt 24 FL i ärenden om överklagande av beslut som har fattats av delegat C5.4 Beslut huruvida omprövning av ett beslut som fattas på delegation ska ske inklusive beslut om omprövning av beslut som fattas på delegation, 27 FL C5.5 Omprövning av beslut som fattas på delegation, 27 FL C5.6 Utseende av skiljeman Ersätts av ny delegationspunkt: C1.2 Delegaten i ursprungsbeslutet Delegaten i ursprungsbeslutet Delegaten i ursprungsbeslutet Se lagen (1999:116) om skiljeförfarande

104 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 6. Prövning av avtalad säkerhet för det fall det i avtalet överlämnats till kommunstyrelsen att göra denna prövning C 6.1 Prövning av säkerheter på belopp upp till 15 prisbasbelopp C 6.2 Prövning av säkerheter på belopp mellan 15 och 15 prisbasbelopp KSAU Samhällsbyggnadsdirektöre n beslutar inom sitt ansvarsområde

105 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA C 6.3 Beslut om att säkerhet, som ställts för fullgörandet av ett avtal, skall reduceras 7. Övrigt C7.1.1 Mål och ärenden om folkbokföring C Rätt att på kommunens vägnar underteckna kommunens inkomstdeklaration Samhällsbyggnadsdirektöre n beslutar inom sitt ansvarsområde Kommunjuristen Kommunjuristen Delegationen förutsätter att kommunstyrelsen fått sådan beslutanderätt i avtalet C Rätt att på kommunens vägnar underteckna kommunens fastighetsdeklarationer Mark- och exploateringschefen C Ansökan om utbetalning av ersättning för Handläggare tilldelat ärende ingående mervärdesskatt och ökade kostnader enligt Lag om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund (25:87). C7.2 Uppsägning av avtal som ingåtts efter beslut KSAU av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen C7.3 Uppdrag och beslut om organisationsförändring som berör flera avdelningar inom kommunstyrelsens förvaltning C7.4 Utseende av personer med rätt att KSAU underteckna handlingar inom kommunstyrelsens verksamhetsområde med undantag av vad som avses i punkt C2.1 C7.5 Yttrande i tillståndsfrågor enligt Kanslichefen kameraövervakningslagen (213:46) C7.6 Yttrande om auktorisation av bilskrotare KSAU enligt bilskrotningsförordningen (27:186) C7.7 Beslut om tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen enligt lagen (197:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar Kanslichefen C7.8 Beslut om remittering av motioner och andra Kanslichefen beslutsärenden för yttrande till nämnder och andra organ C 7.9 Yttrande i andra ärenden än som anges i punkterna C 7.5 och C 7.6 och som inte omfattas av 6 kap. 34 punkten 2 i kommunallagen varvid yttrandet inte heller får avse fråga som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt C 7.1 Utfärdande av riktlinjer, instruktioner och Biträdande

106 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA C 7.11 C 7.12 C 7.13 C 7.14 C 7.15 anvisningar för IT- och telefoniområdet kommundirekt Vid samråd med berörd producent i frågor som avser insamlingssystem, vilka omfattas av producentansvar (se 15 kap. 6 miljöbalken) binda kommunen till en särskild lösning av insamlingssystemet Besluta om indexuppräkning av avgifterna enligt Taxa för upplåtelse av offentlig plats (HKF 121) Beslut om fördelning av medel från Huddinge kommuns miljöfond Yttrande till Polismyndigheten rörande tillstånd att ta i anspråk en offentlig plats enligt 3 kap. 2 ordningslagen Rätt att underteckna servisanmälan för vatten och avlopp till Stockholm Vatten VA AB Samhällsbyggnadsdirektöre n Mark- och exploateringschefen Envar av exploateringsingenjörerna Mark- och exploateringschefen

107 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA D. Personalärende inom kommunens hela verksamhetsområde (kommunstyrelsen som kommunens centrala arbetsgivarorgan) Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut D 1.1 Rätt att på kommunens vägnar teckna kollektivavtal D 1.2 Rätt att på kommunens vägnar teckna pensionsavtal D 1.3 Initiera och lämna uppdrag om översyn av KSAU kommunens förvaltningsorganisation D 1.4 Beslut om stridsåtgärd KSAU D 1.5 Med eventuellt biträde av Sveriges kommuner och landsting föra kommunens talan i mål och ärenden som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare innefattande rätt att föra arbetsrättsliga tvisteförhandlingar D 1.6 Beslut om erinringar som kan föranledas av det centrala arbetsgivarorganets övervakande uppgifter KSAU Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Personaldirekt Personaldirekt Personaldirekt Anmärkning D 1.7 D 1.8 D 1.9 D 1.1 D 1.11 Beslut om personalpolitiska anvisningar och instruktioner med undantag för vad som föreskrivs nedan under punkten D 1.8 och D1.9 Beslut om övergripande riktlinjer till nämnderna för vilka prioriteringar, som skall tillämpas vid löneöversynen inom ramen för gällande löneavtal Beslut om övergripande arbetsrättsliga anvisningar till nämnderna Förflyttning/omplacering samt vikariatsbeordrande av arbetstagare till anställning vid annan anställningsmyndighet (annan nämnd) Anställning och uppsägning av lönebidragsanställda samt personliga befattningar Personaldirekt Personaldirekt Personaldirekt Personaldirekt Avser tjänster med central finansiering D 1.12 Beslut om undantag från samordningsbestämmelser enligt 19, mom 1, sista stycket AB 2. Pensioner D 2.1 Beslut om att bevilja ålderspension, efterlevandepension samt livränta D 2.2 Beslut att bevilja särskild avtalspension enligt KAP-KL med undantag för vad som Personaldirekt Chef PA System Personaldirekt

108 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA föreskrives i punkten D2.1 och D2.3

109 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA D 2.3 Beslut att bevilja särskild avtalspension enligt KAP-KL för arbetstagare som fyllt 62 år 3. Övriga personalärenden D 3.1 Varsel till berörd arbetstagare samt arbetstagarorganisation enligt 3 lagen om anställningsskydd D 3.2 Beslut om avgångsvederlag D 3.3 Rätt att teckna/säga upp avtal om förmånsbil D 3.4 Avskrivning av löneskulder upp till ett prisbasbelopp Förvaltningsdirektör inom sin förvaltning Förvaltningsdirektör inom sin förvaltning Förvaltningsdirektör inom sin förvaltning Personaldirekt Villkor: Inom ramen för egen budget och efter samråd med Huddinge kommuns personalchef med förhandlingschefen som ersättare Villkor: Efter samråd med Huddinge kommuns personaldirektör med förhandlingschefen som ersättare. Överläggning sker på förvaltning, tvisteförhandling sker på kommunstyrelsens förvaltning enligt D.1.5 Villkor: Efter samråd med Huddinge kommuns personaldirektör med förhandlingschefen som ersättare D 3.5 D 3.6 Beslut om förkortad arbetstid med lönekompensation i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 januari 25, 12 Beslut om att erbjuda bidrag till utbildning eller andra utvecklingsinsatser till anställd i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 januari 25, 12 Personaldirekt Personaldirekt D 3.7 Beslut om utbetalning av förskott på lön Personaldirekt Beslutanderätten är villkorad av att samråd sker med respektive nämnds personalfunktion Beslutanderätten är villkorad av att samråd sker med respektive nämnds personalfunktion

110 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA E. Ekonomiska frågor - kommunstyrelsen som ansvarig för kommunens medelsförvaltning samt central upphandlingsfunktion 1. Upphandling av nämndövergripande ramavtal och nämndövergripande övriga avtal. Ärendegång och beslutsfattande i upphandlingsprocessen framgår av HKF 942, Med nämndövergripande avses att avtalet kommer att tillämpas av två eller flera nämnder, se HKF 942, 9-1. I de fall föremålet för upphandling avser utförande av tjänst som riktar sig till kommuninnevånare ska beslut enligt E E.1.6 fattats av berörda nämnder och vid beslut enligt E1.7 E1.8 ska berörda nämnder informeras om val av leverantör och skälen därtill innan beslut fattas. Rätt att underteckna avtal efter genomförd upphandling framgår av gällande beslut avseende rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (C7.4). Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut E 1.1 E 1.2 E 1.3 E 1.4 E 1.5 E 1.6 E 1.7 E 1.8 Beslut om upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 Beslut om upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 KSAU KSAU Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Upphandlingschefen Upphandlingschefen Upphandlingschefen Upphandlingschefen Upphandlingschefen Upphandlingschefen Anmärkning E 1.9 Beslut om tolkning och tillämpning av Upphandlingschefen Beslutanderätten är

111 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA E 1.1 kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 enligt 21 reglementet Framtagande och fastställande av riktlinjer och rutiner för direktupphandling E 1.11 Föra kommunens talan i mål avseende överprövning av upphandling E 1.12 Beslut om avbrytande av upphandling KSAU 2. Finansfrågor E 2.1 Godkänna ändring av långivare samt övriga villkor för lån, för vilket kommunen åtagit sig borgen E 2.2 E 2.3 Placering av reserverade medel för framtida pensionsutbetalningar i enlighet med av kommunfullmäktige beslutade riktlinjer för förvaltning av pensionsmedel i Huddinge kommun (se KF:s beslut den 13 maj 213, 15) Teckna såväl enkel borgen som proprieborgen för hel- och delägda bolag inom av kommunfullmäktige beslutad borgensram Upphandlingschefen Upphandlingschefen Ekonomidirekt Ekonomidirekt Ekonomidirekt villkorad av att riktlinjer och rutiner fastställts i Upphandlingsstyrg ruppen Beslutanderätten är villkorad av att riktlinjer och rutiner fastställts i Upphandlingsstyrg ruppen

112 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 3. Budgetfrågor E 3.1 Beslut om budgetjustering av teknisk karaktär Ekonomidirekt E 3.2 Beslut om instruktion till nämnderna angående budget, verksamhetsuppföljning och bokslut E 3.3 Beslut om instruktioner för nämndernas ekonomiska redovisning samt för hantering av likvida medel Ekonomidirekt E 3.4 Inom fastställd budgetram besluta om ekonomiskt stöd/bidrag till fingar, organisationer, institutioner och kommunala verksamheter upp till två prisbasbelopp vid beviljande och upp till fyra prisbasbelopp vid avslag (HKF 82, punkten 7.1) F. Bostads- och markärenden Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut F1 Beslut om ersättning vid evakuering för ändamål som kommunstyrelsen har att tillgodose, i varje enskilt fall intill ett belopp av tio basbelopp Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Mark- och exploateringschefen Anmärkning F2 Inköp av fastighet på offentlig auktion 3. Förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel inom antagen detaljplan samt överenskommelse som avser flyttning av infart för fastighet, flyttning av utrymme för parkering, ersättning för anläggning och vegetation m.m. och där köpeskillingen eller ersättningen uppgår till F3.1 Mellan 1 och 1 prisbasbelopp Mark- och exploateringschefen F3.2 Upp till 1 prisbasbelopp Envar av exploateringsingenjörerna 4. Förvärv och överlåtelse av fastighet eller del av fastighet utom detaljplan F4.1 Förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel utom detaljplan till ett belopp om högst 2 prisbasbelopp Mark- och exploateringschefen 5. Upplåtelse av tomträtt i kommunens fastigheter F5.1 Upplåtelse med tomträtt i det fall villkoren överensstämmer med av kommunfullmäktige fattat principbeslut eller årsavgälden ej överstiger tre prisbasbelopp samt uppsägning och dödning av tomträtt Mark- och exploateringschefen

113 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA F5.2 Träffa överenskommelse om ändring av tomträttsavgäld i fastighet som tillhör kommunen i det fall den nya årsavgälden ej överstiger tre prisbasbelopp Mark- och exploateringschefen F5.3 Träffa överenskommelse enligt 13 kap. 12 JB, om ändrade villkor för tomträtt till följd av ny-, till- eller ombyggnad samt vid förrättning enligt fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen Mark- och exploateringschefen 6. In- eller uthyrning av bostadslägenhet eller lokal med de begränsningar som framgår av kommunens bestämmelser rörande anskaffning av lokaler samt inköp och försäljning av bostadsrätt, allt i den mån detta inte uppdragits till annan nämnd F 6.1 F 6.2 Beslut att ingå, ändra och säga upp ingånget hyresavtal, dock med undantag för vad som sägs under punkten F 6.2 Beslut att ingå, ändra och säga upp ingånget hyresavtal såvitt gäller av kommunen ägda exploateringsfastigheter Ekonomidirekt med chefscontrollern som ersättare Mark- och exploateringschefen F 6.3 Inköp och försäljning av bostadsrätt 7. Övriga nyttjanderätter enligt jordabalken (exklusive hyra och tomträtt) samt servitut F 7.1 F 7.2 Dels ingå servitutsavtal till förmån för kommunens fastigheter och dels träffa avtal om nyttjanderätt där kommunen är nyttjanderättshavare Upplåtelse av nyttjanderätt i kommunens fastigheter i det fall att upplåtelsetiden är högst tio år och upplåtelsen inte omfattas av F7.3 Envar av exploateringsingenjörerna Envar av exploateringsingenjörerna F 7.3 F 7.4 Upplåtelse av nyttjanderätt för ledningar dels i allmän platsmark och dels i annan kommunägd mark där förläggningen innebär mindre påverkan på fastighetens värde Upplåtelse av nyttjanderätten i kommunens fastigheter i de fall att upplåtelsetiden överstiger tio år och upplåtelsen inte omfattas av F7.3 SBU Envar av exploateringsingenjörerna

114 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA F 7.5 F 7.6 Upplåtelser av servitut i kommunens fastigheter Beslut att godkänna byte av motpart i ingånget nyttjanderättsavtal a) Mark- och exploateringschefen då påverkan på fastighetens marknadsvärde uppgår till ett belopp om mellan (1) och 2 prisbasbelopp b) Envar exploateringsingenjör vid mark- och exploateringsenheten, då påverkan på fastighetens marknadsvärde uppgår till högst ett (1) prisbasbelopp Mark- och exploateringschefen F 7.7 Beslut om ändring av avtalsvillkor avseende avtal enligt i fall som inte omfattas av nämnda delegationer 8. Inskrivningsärenden F 8.1 F 8.2 Utsträckning, nedsättning, dödning, sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder, i den mån detta inte tillkommer eller uppdragits åt annan nämnd På kommunens vägnar ansöka om inteckning i fastighet inför försäljning av densamma varvid pantbrevet förutsätts tjäna som säkerhet för fordran mot köparen med anledning av försäljningen. Motsvarande rätt ska gälla vid upplåtelse av tomträtt. Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen 9. Framställning till och yttranden över remisser till natur- och byggnadsnämnden F 9.1 Framställning till och yttranden över remisser från natur- och byggnadsnämnden angående bygglov m.m. samt lämnande av grannemedgivande i samband med bygglov Handläggare med tilldelat ärende inom berörd sektion vid samhällsbyggnadsavdelning en F 9.2 Samråd med lantmäterimyndigheten enligt 4 kap. 25 första stycket fastighetsbildningslagen, 21 anläggningslagen samt 19 ledningsrättslagen Planchefen

115 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 1. Föra kommunens talan i ärenden enligt fastighetsbildningslagen, lagen (1971:137) om äganderättsutredning och legalisering, anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144) F 1.1 Ansöka om förrättning och föra kommunens talan i ärenden enligt fastighetsbildningslagen, lagen (1971:137) om äganderättsutredning och legalisering, anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144) a) Mark- och exploateringschefen, som inom ramen för sådan förrättning äger träffa överenskommelse på belopp mellan ett (1) och 1 prisbasbelopp Innan exploateringsingen jör ansöker ska samråd ske med mark- och exploateringschefe n b) Envar exploateringsingenjör vid mark- och exploateringsenheten, som inom ramen för sådan förrättning äger träffa överenskommelse på belopp upp till ett (1) prisbasbelopp F 1.2 Rätt att överklaga lantmäterimyndighetens beslut i ärenden enligt F1.1 Delegat enligt punkten F Yttrande till natur- och byggnadsnämnden över förslag till detaljplaner och områdesbestämmelser samt yttrande över förslag till fysiska planer som endast omfattar mark i annan kommun F 11.1 Yttrande till natur- och byggnadsnämnden över förslag till detaljplaner och Samhällsbyggnadsdirektöre n områdesbestämmelser där kommunen är sakägare F 11.2 Yttrande över förslag till fysiska planer som endast omfattar mark i annan kommun SBU 12. Beslut om samråd och granskning av detaljplaner F 12.1 Beslut om samråd och granskning av detaljplaner 13. Gatukostnadsärenden Planchefen Efter samråd med SBU F 13.1 Samråd, granskning och beslut i gatukostnadsärenden SBU 14. Ändringar och tillägg till intentionsavtal, markanvisningsavtal m.m. F 14.1 Tilläggsavtal till intentionsavtal, markanvisningsavtal och mark- och genomförandeavtal, exploateringsavtal och/eller köpeavtal i det fall tilläggsavtalet avser förlängning och upphörande av avtalad tid för byggnadsskyldighetens fullgörande, senareläggning av senaste tidpunkt för kommunstyrelsens godkännande av avtalet och/eller annan ändring som saknar principiell beskaffenhet eller annars är av större vikt, allt under förutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal. Mark- och exploateringschefen

116 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 15. Beslut att godkänna överlåtelse av exploateringsavtal, allt under förutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal samt Beslut om rivning av kommunen tillhörig byggnad F 15.1 Beslut att godkänna överlåtelse av exploateringsavtal, allt under förutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal Samhällsbyggnadsdirektöre n F 15.2 Beslut om rivning av kommunen tillhörig byggnad 16. Fastighetsbildningsåtgärder F16.1 Rätt att påkalla fastighetsreglering som behövs för att mark och vatten ska kunna användas för bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt 5 kap 3 3 st FBL (197:988) F16.2 Rätt att ansöka om fastighetsbestämning 14 kap 1 a FBL Samhällsbyggnadsdirektöre n Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Se F 1.1 Se F Förrättning F 17.1 Godkännande av förrättning, förrättningsbeslut eller gränsutmarkering 15 kap 11 FBL utom i fall där godkännande kan ske enligt punkten F 1.1 ovan. F17.2 Rätt att begära förrättning 18 AL (1973:1149) Planchefen Mark- och exploateringschefen Se F Planavtal F18 Rätt att besluta och teckna planavtal med Planchefen exploatörer för att specificera betalningsvillkor och parternas åtagande i övrigt när det gäller planarbetet 19. Överenskommelse om underavtal rörande genomförande med ledningsdragande verk och bolag i enlighet med träffat huvudavtal F 19.1 Överenskommelse om underavtal rörande genomförande med ledningsdragande verk och bolag i enlighet med träffat huvudavtal Gatu- och trafikchefen

117 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA G. Trafikfrågor Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut G 1.1 G 1.2 G 1.3 G 1.4 G 1.5 Med stöd av 3 kap 17 trafikförordningen (1998:1276) besluta om föreskrift om hastighet inom tättbebyggt område varvid trafiknämndens (dåvarande samhällsbyggnadsnämndens) beslut den 14 april 211 ska vara vägledande Med stöd 1 kap 1-3 trafikförordningen av besluta om lokala trafikföreskrifter i enlighet med uttalad policy från kommunstyrelsen trafiknämndens (dåvarande samhällsbyggnadsnämndens) beslut den 14 april 211 Medge undantag från sådana bestämmelserna som anges i 13 kap 3 trafikförordningen och där beslutanderätten tillkommer kommunen Med stöd av 13 kap 8 trafikförordningen utfärda särskilt parkeringstillstånd för rörelsehindrade personer Med stöd av 1 kap 14 trafikförordningen meddela föreskrifter om särskilda trafikregler för en väg eller en viss vägsträcka Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Handläggare med tilldelat ärende inom gatu- och trafiksektionen Handläggare med tilldelat ärende inom gatu- och trafiksektionen Handläggare med tilldelat ärende inom gatu- och trafiksektionen Handläggare med tilldelat ärende inom natur- och byggnadsförvaltningens gatu- och parkdriftsavdelning Handläggare med tilldelat ärende inom gatu- och trafiksektionen samt inom natur- och byggnadsförvaltningens gatu- och parkdriftsavdelning Anmärkning G 1.6 Med stöd av 4 kap 11 trafikförordningen meddela föreskrifter om bärighetsklass för allmän väg eller del av en sådan väg Handläggare med tilldelat ärende inom gatu- och trafiksektionen G 1.7 Med stöd av lagen (1982:129) besluta om flyttning av fordon i vissa fall Handläggare med tilldelat ärende inom natur- och byggnadsförvaltningens gatu- och parkdriftsavdelning G 1.8 Med stöd av 2 kap. 13 a vägmärkesförordningen (27:9) besluta om vägvisning till allmänna inrättningar, serviceanläggningar och besöksmål Handläggare med tilldelat ärende inom gatu- och trafiksektionen

118 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA H. Upphandlingar inom samhällsbyggandsavdelningens gatu- och trafiksektion 1. Gäller upphandling av varor och tjänster samt bygg- och anläggningsentreprenader, inom ramen för tilldelat anslag samt för projekt enligt verksamhetsplanen. Beslut om upphandling avseende vara eller tjänst samt bygg- och anläggningsentreprenader eller ramavtal för en sammanlagd kostnad under 5 prisbasbelopp inom givet ansvarsområde, betraktas som verkställighet och är därmed inte ett delegationsbeslut. Delegation för att besluta om ny upphandling omfattar även delegation att besluta om fastställande av förfrågningsunderlag samt beslut om att avbryta upphandling. Att efter tilldelningsbeslut teckna upphandlingskontrakt eller göra inköp (avrop) betraktas som verkställighet. För alla upphandlingar - även om de betraktas som verkställighet gäller vad som föreskrivs i lagen om offentlig upphandling (LOU) och enligt Reglemente för Huddinge kommuns upphandling (HKF 942). Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Anmärkning H 1.1 H 1.2 H 1.3 Beslut om upphandling av varor och tjänster till ett belopp om minst 5 och högst 15 prisbasbelopp Beslut om upphandling av byggoch anläggningsentreprenader till ett belopp om minst 5 och högst 15 prisbasbelopp Tilldelningsbeslut avseende val av leverantör där värdet är minst 5 och högst 15 prisbasbelopp Gatu- och trafikchefen Gatu- och trafikchefen Gatu- och trafikchefen

119 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 921 SIDA 1 (21) Antaget i kommunstyrelsen , 4 med ändring , 218, , 135, , 2, , , 221, , 193, , 152, , 7, , , 15, , 28, , 24, , 27, , 16 samt , 14 har beslutat om vidaredelegation dnr KS 23/7.111, med ändring dnr KS 23/ , KS kdir 25/11.111, dnr KS 28/ dnr KS- 21/ , KS-212/84.111, KS-212/ samt KS-215/ Delegationsordning för kommunstyrelsen - med kommundirekts vidaredelegering Kommunstyrelsen uppdrar enligt vad som anges nedan antingen åt kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU), kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (SBU), åt en ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen eller åt en anställd hos kommunen att besluta på styrelsens vägnar i de ärenden som anges i denna delegationsordning. medges rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd inom kommunen. skall hålla kommunstyrelsen underrättad om till vem han/hon har överlämnat beslutanderätten. Beslut som fattas på delegation, inklusive vidaredelegation, ska redovisas skriftligt till kommunstyrelsen till nästföljande sammanträde. Kommunstyrelsens ordförande eller, vid dennes förhinder, kommunstyrelsens vice ordförande äger rätt att på kommunstyrelsens vägnar fatta beslut i ärenden som är så brådskande att kommunstyrelsens beslut inte kan avvaktas. Sådant beslut skall anmälas vid kommunstyrelsens nästa sammanträde. I föreliggande delegationsordning anges i några fall att någon inträder som ersättare för delegat. Detta ska förstås så att inträde endast ska ske då den till vilken delegationen i första hand riktar sig är förhindrad att fullgöra sin beslutanderätt genom sjukdom, semester, tjänsteresa eller annan liknande omständighet. Om inget annat sägs inträder biträdande kommundirektör vid förhinder av kommundirekt, samt avdelningschef vid förhinder av enhets/sektionschef.

120 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA A. Personalärenden inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (kommunstyrelsen som anställningsmyndighet) Nr Ärendetyp Delegat enligt Delegat efter Anmärkning kommunstyrelsens kommundirekts beslut vidaredelegering 1. Anställningar A1.1 Anställning av kommundirektör tillika KSAU chef för kommunstyrelsens förvaltning A1.2 Anställning av förvaltningschef och äldreombudsman KSAU A1.3 Anställning av avdelningschefer 2. Förordnande av vikarie A2.1 för kommundirekt under högst sex månader Kommunstyrelsens ordförande med vice ordföranden som ersättare A2.2 för förvaltningschefer under högst sex månader A2.3 för avdelningschefer 3. Beslut om lön A3.1 för kommundirekt Kommunstyrelsens ordförande med vice ordföranden som ersättare A3.2 för förvaltningschefer A3.3 för avdelningschefer 4. Uppsägning på grund av personliga skäl alternativt avskedande A4.1 KSAU Se punkten D3.1 beträffande varsel A4.2 Förvaltningschefer och äldreombudsman KSAU Se punkten D3.1 beträffande varsel A4.3 Övriga befattningar Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 5. Uppsägning på grund av arbetsbrist A5.1 KSAU A5.2 Förvaltningschefer och äldreombudsman KSAU A5.3 Övriga befattningar Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 6. Beslut om omplacering Se punkten D3.1 beträffande varsel Föregås av lokal MBL-förhandling alternativt behandlas frågan i samverkansgrupp. Entlediganden är verkställighet beslutet skall dokumenteras.

121 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA A6.1 Beslut om omplacering av annan befattningshavare än kommundirekt när flera avdelningar inom förvaltningen berörs 7. Beslut om ledighet som inte följer lagar och avtal A7.1 Kommunstyrelsens ordförande med vice ordförande som ersättare A7.2 Övriga befattningshavare Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 8. Avstängning enligt 1 i AB A8.1 Kommunstyrelsens ordförande med vice ordföranden som ersättare A8.2 Övriga befattningshavare Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 9. Disciplinpåföljd enligt 11 i AB (skriftlig varning) A9.1 Kommunstyrelsens ordförande med vice ordföranden som ersättare A9.2 Övriga befattningshavare Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 1. Beslut om förbud mot bisyssla enligt 8 i AB A1.1 Kommunstyrelsens ordförande med vice ordföranden som ersättare A1.2 Övriga befattningshavare Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 11. Resor, kurser, konferenser och studiebesök för ordförande kommunstyrelsens ordförande A11.1 Mer än sju dygn inom Europa samt resor KSAU utanför Europa 12. Resor, kurser, konferenser och studiebesök för förtroendevalda exklusive kommunstyrelsens A12.1 Tre till och med sju dygn inom Europa Kommunstyrelsens ordförande med vice ordförande som ersättare. A12.2 Mer än sju dygn inom Europa samt resor utanför Europa KSAU Årlig inventering ska göras Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader efter resans slut Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader

122 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 13. Resor, kurser, konferenser och studiebesök för tjänstemän A13.1 Tre till sju dygn inom Europa för kommundirekt Kommunstyrelsens ordförande med vice ordförande som ersättare A13.2 Tre till sju dygn inom Europa för tjänstemän utom kommundirekt A13.3 Mer än sju dygn inom Europa samt alla resor utanför Europa KSAU A13.4 Utlandsresor utanför Norden och de Baltiska staterna som avser mer än 1 anställda KSAU efter resans slut. Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader efter resans slut. Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader efter resans slut

123 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA B. Ekonomiärenden inom kommunstyrelsens egen förvaltning 1. Upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal inom budget inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Ärendegång och beslutsfattande i upphandlingsprocessen framgår av HKF 942, Rätt att underteckna avtal efter genomförd upphandling framgår av gällande beslut avseende rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (C7.4). Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut B1.1 Beslut om upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.2 Beslut om upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.3 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.4 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.5 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.6 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.7 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.8 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 B1.9 Föra kommunens talan i mål avseende överprövning av upphandling B1.1 Beslut om avbrytande av upphandling 2. Försäljning av material och inventarier B2.1 Mellan 1 och 5 prisbasbelopp Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare Upphandlingschefen med kommunjuristen som ersättare Respektive avdelningsdirektör Ekonomidirekt Anmärkning Verkställighet upp till ett prisbasbelopp.

124 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 3. Avskrivning alternativt nedskrivning av fordran m.fl. tillgångar B3.1 Upp till ett prisbasbelopp 4. Övrigt B4.1 Utse beslutsattestanter, utanordnare och ersättare för dessa Vid förhinder för kommundirekt beslutar ekonomidirekt Avskrivning av löneskulder beslutas av personaldirekt, se D3.4 KSAU beslutar om utseende av personer med rätt att underteckna handlingar; se C7.4 B4.2 Inom ramen för aktuellt projekt besluta om erforderlig offentlig medfinansiering då sådan krävs för erhållande av EU-bidrag och andra projektbidrag. Delegationen innefattar behörighet att underteckna ansökan om sådant bidrag. C. Allmänna ärenden och rättsfrågor Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut 1. Föra kommunens talan C1.1 Föra kommunens talan i sådana mål och ärenden som ankommer på kommunstyrelsen, på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning, sluta annat avtal samt utfärda motsvarande fullmakt (utse ombud). Vad avser rätten att föra talan i mål om överprövning av upphandling regleras detta särskilt i denna delegationsordning, se beslutpunkt B1.9 och E Fullmakt C2.1 Utfärdande av fullmakt för ombud att för kommunens räkning och i enlighet med kommunens finansinstruktion genomföra finansiella affärstransaktioner samt underteckna handlingar i samband härmed KSAU Delegat efter kommundirekts vidaredelegering 3. Beslut om att ersätta skada som orsakats inom ramen för kommunstyrelsens verksamhet C3.1 Beslut avseende skadestånd, där beloppet överstiger tre prisbasbelopp KSAU Anmärkning (Se kommunstyrelsens beslut 17/1-11, 13) Samråd med kommunjurist C3.2 Beslut avseende skadestånd på högst tre prisbasbelopp Samråd med kommunjurist

125 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 4. Beslut om utlämnande av allmän handling m.m. C4.1 Beslut att helt eller delvis avslå enskilds begäran om utlämnande av handling eller beslut att lämna ut den med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen (TF, offentlighets-och sekretesslagen) Respektive avdelningschef beslutar avseende handling för vars vård de svarar. Ekonomidirekts mandat gäller med den inskränkningen att chefen för upphandlingsenheten fattar beslut för de handlingar för vars vård enheten svarar. Beslut om att lämna ut allmän handling är verkställighet Prövning: se särskild rutin. C4.2 Beslut enligt 6 kap. 6 offentlighets- och sekretesslagen att avslå enskilds begäran att själv få använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling C4.3 Beslut om avvikelser från att ta ut avgifter för avskrifter, kopior m.m. av allmänna handlingar (se punkten 4 i HKF 933) Respektive avdelningschef fattar beslut avseende handling för vars vård de svarar 5. Prövning enligt 24 förvaltningslagen (FvL) av att ett överklagande skett i rätt tid, avvisning av överklagande som kommit in för sent m.m. C5.1 Beslut enligt 24 FvL i ärenden om Planchefen överklagande av kommunfullmäktiges beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan C5.2 Beslut enligt 24 FvL i övriga ärenden om överklagande av kommunfullmäktiges beslut samt beslut i ärenden om överklagande av kommunstyrelsens eller dess utskotts beslut C5.3 Beslut enligt 24 FvL i ärenden om överklagande av beslut som har fattats av delegat C5.4 Beslut huruvida omprövning av ett beslut som fattas på delegation ska ske, 27 FvL C5.5 Omprövning av beslut som fattas på delegation, 27 FvL C5.6 Utseende av skiljeman Delegaten i ursprungsbeslutet Delegaten i ursprungsbeslutet Delegaten i ursprungsbeslutet Se lagen (1999:116) om skiljeförfarande 6. Prövning av avtalad säkerhet för det fall det i avtalet överlämnats till kommunstyrelsen att göra denna prövning C 6.1 Prövning av säkerheter på belopp upp till 15 prisbasbelopp C 6.2 Prövning av säkerheter på belopp mellan 15 och 15 prisbasbelopp KSAU Samhällsbyggnadsdirektöre n beslutar inom sitt ansvarsområde

126 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA C 6.3 Beslut om att säkerhet, som ställts för fullgörandet av ett avtal, skall reduceras 7. Övrigt C7.1 Mål och ärenden om folkbokföring och taxering till skatt samt ansökan om ersättning för mervärdesskatt C7.2 Uppsägning av avtal som ingåtts efter beslut av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen C7.3 Uppdrag och beslut om organisationsförändring som berör flera avdelningar inom kommunstyrelsens förvaltning C7.4 Utseende av personer med rätt att underteckna handlingar inom kommunstyrelsens verksamhetsområde med undantag av vad som avses i punkt C2.1 C7.5 Yttrande i tillståndsfrågor enligt kameraövervakningslagen (213:46) C7.6 Yttrande om auktorisation av bilskrotare enligt bilskrotningsförordningen (1975:348) C7.7 Beslut om tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen enligt lagen (197:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar C7.8 Beslut om remittering av motioner och andra beslutsärenden för yttrande till nämnder och C 7.9 andra organ Yttrande i andra ärenden än som anges i punkterna C 7.5 och C 7.6 och som inte omfattas av 6 kap. 34 punkten 2 i kommunallagen varvid yttrandet inte heller får avse fråga som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt KSAU KSAU KSAU C 7.1 Utfärdande av regelverk för IT-området C 7.11 Vid samråd med berörd producent i frågor som avser insamlingssystem, vilka omfattas av producentansvar (se 15 kap. 6 miljöbalken) binda kommunen till en särskild lösning av insamlingssystemet Samhällsbyggnadsdirektöre n beslutar inom sitt ansvarsområde Kommunjuristen I mål och ärenden om fastighetsskatt beslutar samhällsbyggnadsdirekt Kanslichefen Kanslichefen Kanslichefen Biträdande kommundirekt Samhällsbyggnadsdirektöre n Delegationen förutsätter att kommunstyrelsen fått sådan beslutanderätt i avtalet

127 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA D. Personalärende inom kommunens hela verksamhetsområde (kommunstyrelsen som kommunens centrala arbetsgivarorgan) Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut D 1.1 Rätt att på kommunens vägnar teckna kollektivavtal D 1.2 Rätt att på kommunens vägnar teckna pensionsavtal D 1.3 Initiera och lämna uppdrag om översyn av KSAU kommunens förvaltningsorganisation D 1.4 Beslut om stridsåtgärd KSAU D 1.5 Med eventuellt biträde av Sveriges kommuner och landsting föra kommunens talan i mål och ärenden som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare innefattande rätt att föra arbetsrättsliga tvisteförhandlingar D 1.6 Beslut om erinringar som kan föranledas av det centrala arbetsgivarorganets övervakande uppgifter KSAU Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Personaldirekt Personaldirekt Personaldirekt Anmärkning D 1.7 D 1.8 D 1.9 D 1.1 D 1.11 Beslut om personalpolitiska anvisningar och instruktioner med undantag för vad som föreskrivs nedan under punkten D 1.8 och D1.9 Beslut om övergripande riktlinjer till nämnderna för vilka prioriteringar, som skall tillämpas vid löneöversynen inom ramen för gällande löneavtal Beslut om övergripande arbetsrättsliga anvisningar till nämnderna Förflyttning/omplacering samt vikariatsbeordrande av arbetstagare till anställning vid annan anställningsmyndighet (annan nämnd) Anställning och uppsägning av lönebidragsanställda samt personliga befattningar Personaldirekt Personaldirekt Personaldirekt Personaldirekt Avser tjänster med central finansiering D 1.12 Beslut om undantag från samordningsbestämmelser enligt 19, mom 1, sista stycket AB 2. Pensioner D 2.1 Beslut om att bevilja ålderspension, efterlevandepension samt livränta Personaldirekt Chef PA System D 2.2 Beslut att bevilja särskild avtalspension Personaldirekt

128 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA enligt KAP-KL med undantag för vad som föreskrives i punkten D2.1 och D2.3

129 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA D 2.3 Beslut att bevilja särskild avtalspension enligt KAP-KL för arbetstagare som fyllt 62 år 3. Övriga personalärenden D 3.1 Varsel till berörd arbetstagare samt arbetstagarorganisation enligt 3 lagen om anställningsskydd D 3.2 Beslut om avgångsvederlag D 3.3 Rätt att teckna/säga upp avtal om förmånsbil D 3.4 Avskrivning av löneskulder upp till ett prisbasbelopp Förvaltningsdirektör inom sin förvaltning Förvaltningsdirektör inom sin förvaltning Förvaltningsdirektör inom sin förvaltning Personaldirekt Villkor: Inom ramen för egen budget och efter samråd med Huddinge kommuns personalchef med förhandlingschefen som ersättare Villkor: Efter samråd med Huddinge kommuns personaldirektör med förhandlingschefen som ersättare. Överläggning sker på förvaltning, tvisteförhandling sker på kommunstyrelsens förvaltning enligt D.1.5 Villkor: Efter samråd med Huddinge kommuns personaldirektör med förhandlingschefen som ersättare D 3.5 D 3.6 Beslut om förkortad arbetstid med lönekompensation i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 januari 25, 12 Beslut om att erbjuda bidrag till utbildning eller andra utvecklingsinsatser till anställd i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 januari 25, 12 Personaldirekt Personaldirekt D 3.7 Beslut om utbetalning av förskott på lön Personaldirekt Beslutanderätten är villkorad av att samråd sker med respektive nämnds personalfunktion Beslutanderätten är villkorad av att samråd sker med respektive nämnds personalfunktion

130 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA E. Ekonomiska frågor - kommunstyrelsen som ansvarig för kommunens medelsförvaltning samt central upphandlingsfunktion 1. Upphandling av nämndövergripande ramavtal och nämndövergripande övriga avtal. Ärendegång och beslutsfattande i upphandlingsprocessen framgår av HKF 942, Med nämndövergripande avses att avtalet kommer att tillämpas av två eller flera nämnder, se HKF 942, 9-1. I de fall föremålet för upphandling avser utförande av tjänst som riktar sig till kommuninnevånare ska beslut enligt E E.1.6 fattats av berörda nämnder och vid beslut enligt E1.7 E1.8 ska berörda nämnder informeras om val av leverantör och skälen därtill innan beslut fattas. Rätt att underteckna avtal efter genomförd upphandling framgår av gällande beslut avseende rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (C7.4). Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut E 1.1 E 1.2 E 1.3 E 1.4 E 1.5 E 1.6 E 1.7 E 1.8 Beslut om upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 Beslut om upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 KSAU KSAU Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Upphandlingschefen Upphandlingschefen Upphandlingschefen Upphandlingschefen Upphandlingschefen Upphandlingschefen Anmärkning E 1.9 Beslut om tolkning och tillämpning av Upphandlingschefen Beslutanderätten är

131 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA E 1.1 kommunens upphandlingsreglemente, HKF 942 enligt 21 reglementet Framtagande och fastställande av riktlinjer och rutiner för direktupphandling E 1.11 Föra kommunens talan i mål avseende överprövning av upphandling E 1.12 Beslut om avbrytande av upphandling KSAU 2. Finansfrågor E 2.1 Godkänna ändring av långivare samt övriga villkor för lån, för vilket kommunen åtagit sig borgen E 2.2 E 2.3 Placering av reserverade medel för framtida pensionsutbetalningar i enlighet med av kommunfullmäktige beslutad placeringspolicy för långa placeringar (se KF:s beslut7/5-7, 77) Teckna såväl enkel borgen som proprieborgen för hel- och delägda bolag inom av kommunfullmäktige beslutad borgensram Upphandlingschefen Upphandlingschefen Ekonomidirekt Ekonomidirekt Ekonomidirekt villkorad av att riktlinjer och rutiner fastställts i Upphandlingsstyrg ruppen Beslutanderätten är villkorad av att riktlinjer och rutiner fastställts i Upphandlingsstyrg ruppen

132 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 3. Budgetfrågor E 3.1 Beslut om budgetjustering av teknisk karaktär Ekonomidirekt E 3.2 Beslut om instruktion till nämnderna angående budget, verksamhetsuppföljning och bokslut E 3.3 Beslut om instruktioner för nämndernas ekonomiska redovisning samt för hantering av likvida medel Ekonomidirekt E 3.4 Inom fastställd budgetram besluta om ekonomiskt stöd/bidrag till fingar, organisationer, institutioner och kommunala verksamheter upp till två prisbasbelopp vid beviljande och upp till fyra prisbasbelopp vid avslag F. Bostads- och markärenden Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut F1 Beslut om ersättning vid evakuering för ändamål som kommunstyrelsen har att tillgodose, i varje enskilt fall intill ett belopp av tio basbelopp Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Mark- och exploateringschefen Anmärkning F2 Inköp av fastighet på offentlig auktion 3. Förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel inom antagen detaljplan samt överenskommelse som avser flyttning av infart för fastighet, flyttning av utrymme för parkering, ersättning för anläggning och vegetation m.m. och där köpeskillingen eller ersättningen uppgår till F3.1 Högst 1 prisbasbelopp 4. Förvärv och överlåtelse av fastighet eller del av fastighet utom detaljplan F4.1 Förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel utom detaljplan till ett belopp om högst 2 prisbasbelopp Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen 5. Upplåtelse av tomträtt i kommunens fastigheter F5.1 Upplåtelse med tomträtt i det fall villkoren överensstämmer med av kommunfullmäktige fattat principbeslut eller årsavgälden ej överstiger tre prisbasbelopp samt uppsägning och dödning av tomträtt F5.2 Träffa överenskommelse om ändring av tomträttsavgäld i fastighet som tillhör Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen

133 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA kommunen i det fall den nya årsavgälden ej överstiger tre prisbasbelopp F5.3 Träffa överenskommelse enligt 13 kap. 12 JB, om ändrade villkor för tomträtt till följd av ny-, till- eller ombyggnad samt vid förrättning enligt fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen Mark- och exploateringschefen 6. In- eller uthyrning av bostadslägenhet eller lokal med de begränsningar som framgår av kommunens bestämmelser rörande anskaffning av lokaler samt inköp och försäljning av bostadsrätt, allt i den mån detta inte uppdragits till annan nämnd

134 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA F 6.1 Beslut att ingå, ändra och säga upp ingånget hyresavtal, dock med undantag för vad som sägs under punkten F 6.2 Ekonomidirekt med chefscontrollern som ersättare F 6.2 Beslut att ingå, ändra och säga upp ingånget hyresavtal såvitt gäller av kommunen ägda exploateringsfastigheter Mark- och exploateringschefen F6.3 Inköp och försäljning av bostadsrätt x 7. Övriga nyttjanderätter enligt jordabalken (exklusive hyra och tomträtt) samt servitut F7.1 Dels ingå servitutsavtal till förmån för kommunens fastigheter och dels träffa avtal om nyttjanderätt där kommunen är nyttjanderättshavare Mark- och exploateringschefen F7.2 Upplåtelse av nyttjanderätt i kommunens fastigheter i det fall att upplåtelsetiden är högst tio år och upplåtelsen inte omfattas av F7.3 Mark- och exploateringschefen F7.3 Upplåtelse av nyttjanderätt för ledningar dels i allmän platsmark och dels i annan kommunägd mark där förläggningen innebär mindre påverkan på fastighetens värde F7.4 Upplåtelse av nyttjanderätten i kommunens fastigheter i de fall att upplåtelsetiden överstiger tio år och upplåtelsen inte omfattas av F7.3 F7.5 Upplåtelser av servitut i kommunens fastigheter om detta inte påverkar fastighetens marknadsvärde med mer än tjugo prisbasbelopp F7.6 Beslut att godkänna byte av motpart i ingånget arrendeavtal F7.7 Beslut om ändring av avtalsvillkor avseende avtal enligt i fall som inte omfattas av nämnda delegationer 8. Inskrivningsärenden F8.1 Utsträckning, nedsättning, dödning, sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder, i den mån detta inte tillkommer eller uppdragits åt annan nämnd F8.2 På kommunens vägnar ansöka om inteckning i fastighet inför försäljning av densamma varvid pantbrevet förutsätts tjäna som säkerhet för fordran mot köparen med SBU Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen

135 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA anledning av försäljningen. Motsvarande rätt ska gälla vid upplåtelse av tomträtt. 9. Framställning till och yttranden över remisser till natur- och byggnadsnämnden F9.1 Framställning till och yttranden över remisser från natur- och byggnadsnämnden angående bygglov m.m. samt lämnande av grannemedgivande i samband med bygglov Handläggare med tilldelat ärende inom berörd sektion vid samhällsbyggnadsavdelning F 9.2 Framställning till och yttranden över remisser mm från lantmäterimyndigheten angående fastighetsbildningsärenden en Handläggare med tilldelat ärende inom berörd sektion vid samhällsbyggnadsavdelning en

136 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA 1. Ställföreträdarskap F1.1 Ställföreträdarskap vid fastighetsbildning, förrättning m.m. enligt fastighetsbildningslagen, lagen (1971:137) om äganderättsutredning och legalisering, anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144) innefattande rätt att - ansöka om förrättning - inom förrättningens ram träffa de överenskommelser som påkallas av omständigheterna upp till ett belopp av fem prisbasbelopp F 1.2 Föra talan mot av fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut Mark- och exploateringschefen Samhällsbyggnadsdirektöre n 11. Yttrande till natur- och byggnadsnämnden över förslag till detaljplaner och områdesbestämmelser F11.1 Yttrande till natur- och byggnadsnämnden över förslag till detaljplaner och Samhällsbyggnadsdirektöre n områdesbestämmelser där kommunen är sakägare F11.2 Yttrande över förslag till fysiska planer som SBU endast omfattar mark i annan kommun 12. Beslut om samråd och granskning av detaljplaner F12.1 Beslut om samråd och granskning av detaljplaner 13. Gatukostnadsärenden F13.1 Samråd, granskning och beslut i gatukostnadsärenden 14. Ändringar och tillägg i avtal F14.1 Tilläggsavtal till intentionsavtal, markanvisningsavtal och mark- och genomförandeav-tal, ramavtal, exploateringsavtal och/eller köpeavtal i det fall tilläggsavtalet avser för-längning och upphörande av avtalad tid för byggnadsskyldighetens fullgörande, senareläggning av senaste tidpunkt för kommunstyrelsens godkännande av avtalet och/eller annan ändring som saknar principiell beskaffenhet eller annars är av större vikt, allt under förutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal alternativt vid beslut om godkännande av avtalet. SBU Planchefen Mark- och exploateringschefen Efter samråd med SBU 15. Beslut att godkänna överlåtelse av exploateringsavtal, allt under förutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal samt Beslut om rivning av kommunen tillhörig byggnad F15.1 Beslut att godkänna överlåtelse av exploateringsavtal, allt under förutsättning Samhällsbyggnadsdirektöre n

137 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal

138 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA F15.2 Beslut om rivning av kommunen tillhörig byggnad 16. Fastighetsbildningsåtgärder F16.1 Rätt att påkalla fastighetsreglering som behövs för att mark och vatten ska kunna användas för bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt 5 kap 3 3 st FBL (198:988) F16.2 Rätt att ansöka om fastighetsbestämning 14 kap 1 a FBL 17. Förrättning F17.1 Godkännande av förrättning, förrättningsbeslut eller gränsutmarkering 15 kap 11 FBL F17.2 Rätt att begära förrättning 18 AL (1973:1149) 18. Planavtal F18 Rätt att besluta och teckna planavtal med exploatörer för att specificera betalningsvillkor och parternas åtagande i övrigt när det gäller planarbetet G. Trafikfrågor Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut G1.1 Med stöd av 3 kap 17 trafikförordningen (1998:1276) besluta om föreskrift om hastighet inom tättbebyggt område varvid trafiknämndens (dåvarande samhällsbyggnadsnämndens) beslut den xx ska vara vägledande G1.2 Med stöd 1 kap 1-3 trafikförordningen av besluta om lokala trafikföreskrifter i enlighet med uttalad policy från kommunstyrelsen trafiknämndens (dåvarande samhällsbyggnadsnämndens) beslut den xx G1.3 Medge undantag från sådana bestämmelserna som anges i 13 kap 3 trafikförordningen och där beslutanderätten tillkommer kommunen G1.4 Med stöd av 13 kap 8 trafikförordningen utfärda särskilt parkeringstillstånd för rörelsehindrade personer G1.5 Med stöd av 1 kap 14 trafikförordningen meddela föreskrifter om särskilda Samhällsbyggnadsdirektöre n Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Planchefen Mark- och exploateringschefen Planchefen Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Handläggare med tilldelat ärende inom gatu- och trafiksektionen Handläggare med tilldelat ärende inom gatu- och trafiksektionen Handläggare med tilldelat ärende inom gatu- och trafiksektionen Handläggare med tilldelat ärende inom natur- och byggnadsförvaltningens gatu- och parkdriftsavdelning Handläggare med tilldelat ärende inom gatu- och Anmärkning

139 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA trafikregler för en väg eller en viss vägsträcka trafiksektionen samt inom natur- och byggnadsförvaltningens gatu- och parkdriftsavdelning G1.6 Med stöd av 4 kap 11 trafikförordningen meddela föreskrifter om bärighetsklass för allmän väg eller del av en sådan väg G1.7 Med stöd av lagen (1982:129) besluta om flyttning av fordon i vissa fall G1.8 Med stöd av 2 kap. 13 a vägmärkesförordningen (27:9) besluta om vägvisning till allmänna inrättningar, serviceanläggningar och besöksmål Handläggare med tilldelat ärende inom gatu- och trafiksektionen Handläggare med tilldelat ärende inom natur- och byggnadsförvaltningens gatu- och parkdriftsavdelning Handläggare med tilldelat ärende inom gatu- och trafiksektionen H. Upphandlingar inom samhällsbyggandsavdelningens gatu- och trafiksektion 1. Gäller upphandling av varor och tjänster samt bygg- och anläggningsentreprenader, inom ramen för tilldelat anslag samt för projekt enligt verksamhetsplanen. Beslut om upphandling avseende vara eller tjänst samt bygg- och anläggningsentreprenader eller ramavtal för en sammanlagd kostnad under 5 prisbasbelopp inom givet ansvarsområde, betraktas som verkställighet och är därmed inte ett delegationsbeslut. Delegation för att besluta om ny upphandling omfattar även delegation att besluta om fastställande av förfrågningsunderlag samt beslut om att avbryta upphandling. Att efter tilldelningsbeslut teckna upphandlingskontrakt eller göra inköp (avrop) betraktas som verkställighet. För alla upphandlingar - även om de betraktas som verkställighet gäller vad som föreskrivs i lagen om offentlig upphandling (LOU) och enligt Reglemente för Huddinge kommuns upphandling (HKF 942).

140 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (22) SIDA Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut H1.1 Beslut om upphandling av varor och tjänster till ett belopp om minst 5 och högst 15 prisbasbelopp H1.2 Beslut om upphandling av byggoch anläggningsentreprenader till ett belopp om minst 5 och högst 15 prisbasbelopp H1.3 Tilldelningsbeslut avseende val av leverantör där värdet är minst 5 och högst 15 prisbasbelopp Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Gatu- och trafikchefen Gatu- och trafikchefen Gatu- och trafikchefen Anmärkning

141 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (5) HANDLÄGGARE Lundström, Johan johan.lundstrom@huddinge.se Kommunstyrelsen Granskning av intern kontroll 215 i Huddinge kommun svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 3 mars 216, överlämnas till Huddinge kommuns revisorer som svar på revisionsskrivelsen Granskning av intern kontroll. Sammanfattning Kommunens revisorer har med stöd av EY genomfört en granskning av intern kontroll inom Huddinge kommun kopplade till väsentliga redovisningsprocesser. Granskningen har utifrån en risk- och väsentlighetsanalys inriktats på några utvalda processer. Sammanfattningsvis anses att kommunen har en god ansats i sitt internkontrollarbete och har kommit långt när det gäller att identifiera verksamhetsrelaterade risker. Revisorerna noterar särskilt kommunens arbete med att ta fram gemensamma värden för kommunen i form av kärnvärden, värdegrund och etisk kod. De bedömer att detta arbete bidrar ytterligare till att tydliggöra och stärka kontrollmiljön i organisationen samt bidrar till ett strukturerat arbete med intern kontroll. Den övergripande bedömningen är att arbetet med intern kontroll har stärkts under året, men att det finns utrymme för att ytterligare stärka vissa områden i de granskade processerna. Revisionsskrivelsen lämnar utifrån granskningens resultat ett antal rekommendationer. Respektive nämnd besvarar skrivelsen utifrån de rekommendationer som riktats till den. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 3 mars 216, överlämnas till Huddinge kommuns revisorer som svar på revisionsskrivelsen Granskning av intern kontroll. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

142 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (5) Beskrivning av ärendet På uppdrag av kommunens revisorer har EY genomfört en granskning av intern kontroll kopplade till rättvisande räkenskaper och korrekt finansiell rapportering. Revisionen önskade ursprungligen kommunstyrelsens svar senast i januari, men enligt överenskommelse med revisorernas ordförande har svarstiden förlängts. Granskningen tar sin utgångspunkt i en risk- och väsentlighetsanalys och har inriktats på de mest väsentliga riskområdena i redovisningen. I rapporten betonas att det inte handlar om en fullständig granskning och att granskningen således inte har klarlagt samtliga svagheter som kan förekomma i kommunens kontrollsystem. Granskningen av den interna kontrollen 215 har inriktats på följande områden: Intern kontrollplan Bokslutsprocessen Leverantörsfakturor utbetalningar Intäkter kundfakturering inbetalningar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Löneprocessen Inköps- och upphandlingsprocessen Granskningen har genomförts genom intervjuer med berörd personal samt genom analys av relevant dokumentation, exempelvis rutinbeskrivningar, kopplade till respektive process. För att få en fördjupad kunskap om processerna och säkerställa att de kontroller som beskrivs genomförs har en transaktion per process följts. I arbetet har ingått uppföljning av rekommendationer som lämnats tidigare år. Flertalet åtgärder bedöms vara åtgärdade medan några kvarstår. Sammanfattningsvis anses att kommunen har en god ansats i sitt internkontrollarbete och har kommit långt när det gäller att identifiera verksamhetsrelaterade risker. Revisorerna noterar särskilt kommunens arbete med att ta fram gemensamma värden för kommunen i form av kärnvärden, värdegrund och etisk kod. De bedömer att detta arbete bidrar ytterligare till att tydliggöra och stärka kontrollmiljön i organisationen samt bidrar till ett strukturerat arbete med intern kontroll.

143 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (5) Den övergripande bedömningen är att arbetet med intern kontroll har stärkts under året, men att det finns utrymme för att ytterligare stärka vissa områden i de granskade processerna. Revisorerna lämnar rekommendationer till kommunstyrelsen inom området finansiella anläggningstillgångar. Området finansiella anläggningstillgångar Processen för finansiella anläggningstillgångar och tillhörande finanspolicy samt finansinstruktion för Huddinge kommun har granskats genom intervju med medarbetare på Huddinge kommuns internbank samt genom granskning av relevanta dokument. Internbanken tar månatligen fram en riskrapport med syfte att följa upp det finansiella innehavet samt utvärdera att fastställda policys och riktlinjer efterlevs. Rapporten redogör för om kommunens externa skuld är i linje med framtagen finanspolicy och innehåller en riskanalys över innehav. Det har hittills inte funnits någon dokumenterad kontroll som visar att rapporten är fullständig. Kommunen har tagit fram tydligare rutiner i samband med framtagandet av ett förslag till ny finanspolicy och finansinstruktion. Där framgår det att internbanken ansvarar för den interna kontrollen för verksamheten, vilken omfattar uppdaterade och väldokumenterade rutinbeskrivningar. Det är i linje med den rekommendation som lämnades i samband med 214 års granskning av intern kontroll. Förslaget till den nya finanspolicyn och instruktionen har vid rapportens avgivande inte antagits av kommunfullmäktige varför uppföljning kommer att ske i samband med bokslutsgranskningen. Enligt finanspolicyn ska det finnas en dokumenterad finanshandbok/rutinbeskrivning för kommunen, detta påpekades i samband med förra årets granskning. Arbetet med finanshandboken pågick vid tiden för revisorernas granskning. Följande rekommendationer kvarstår därför sedan föregående års granskning: Kommunstyrelsen bör upprätta en skriftlig rutinbeskrivning om hur informationen i internbankens riskrapport kvalitetssäkras samt att de kontroller som genomförs för att säkerställa detta dokumenteras. Kommunstyrelsen rekommenderas att ta fram en rutinbeskrivning/finanshandbok i enlighet med vad som föreskrivs i finanspolicyn. En instruktion bör även utfärdas som anger de maximala beloppen för internbankens front office s affärer samt maximala löptider för de kontrakt som front office ingår.

144 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (5) Förvaltningens synpunkter Revisorernas rekommendationer utgör rubriker nedan och förvaltningens synpunkter och förslag till svar redovisas i brödtext under respektive rubrik. Kommunstyrelsen bör upprätta en skriftlig rutinbeskrivning om hur informationen i internbankens riskrapport kvalitetssäkras samt att de kontroller som genomförs för att säkerställa detta dokumenteras. Internbanken kommer under 216 att slutföra arbetet med att upprätta rutinbeskrivningar som visar hur riskrapporter kvalitetssäkras i enlighet med föreslagen finansinstruktion. Arbetet är något fördröjt på grund av förseningar i implementeringen av nytt finanssystem och försening i arbetet med ny finanspolicy och finansinstruktion. Kommunstyrelsen rekommenderas att ta fram en rutinbeskrivning/finanshandbok i enlighet med vad som föreskrivs i finanspolicyn. En instruktion bör även utfärdas som anger de maximala beloppen för internbankens front office s affärer samt maximala löptider för de kontrakt som front office ingår. Internbanken kommer under 216 att slutföra arbetet med att upprätta rutinbeskrivningar i enlighet med föreslagen finansinstruktion. Arbetet är något fördröjt på grund av förseningar i implementeringen av nytt finanssystem och försening i arbetet med ny finanspolicy och finansinstruktion. På frågan om maximala löptider är kommunstyrelsens bedömning att detta regleras i och med tillåtna löptider i föreslagen finanspolicy. Angående maximala belopp är kommunstyrelsens bedömning att en sådan gräns inte bör finnas då det kan hindra internbanken från att på ett effektivt sätt bedriva skuldförvaltningen vid till exempel större köp och försäljningar inom kommunkoncernen. Vesna Jovic ör Toralf Nilsson Administrativ direktör Johan Lundström Kvalitetsledare

145 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (5) Bilagor Bilaga 1: Revisionsskrivelse Bilaga 2: Revisionsrapport 215, Granskning av intern kontroll Beslutet delges Huddinge kommuns revisorer

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (7) HANDLÄGGARE Björn Rosborg Bjorn.Rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Granskning av styrning via styrdokument svar på revisionsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 14 mars 216, överlämnas till Huddinge kommuns revisorer som svar på revisionsrapporten Granskning av styrning via styrdokument. Sammanfattning Kommunens revisorer har med stöd av EY genomfört en granskning av Huddinge kommuns styrdokument i tre olika steg. Rent generellt anser revisionen att inga styrdokument saknas, att kommunen genom att fastställa riktlinjer för övergripande styrdokument lagt en struktur för styrdokumenten samt att uppföljningen av dem, implicit eller explicit, sker genom kommunens styrmodell och återrapportering i delårsrapporter och verksamhetsberättelser. Emellertid finns det saker som kan förbättras och därför avslutar revisorerna sin granskning genom att lämna följande rekommendationer. Utmana och pröva ifall samtliga styrdokument behövs i syfte att minska antalet styrsignaler till verksamheterna. Minimera risken för motstridigheter mellan styrdokumenten. Säkerställ att skrivningar finns om uppföljning, hur och när den ska ske samt vem som är ansvarig, i samtliga styrdokument. Säkerställ att samtliga styrdokument finns samlade, uppdaterade samt att respektive verksamhet kan urskilja vilka styrdokument som är relevanta för dem. Säkerställ att samtliga styrdokument som ska följas upp i årsredovisningen, följs upp och behandlas i årsredovisningen. Kommunstyrelsens förvaltning anser att ovanstående rekommendationer är bra och i linje med Huddinge kommuns riktlinjer för styrdokument och POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

162 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (7) kommunens intentioner för det fortsatta arbetet för att förbättra styrningen av verksamheten. Kommunstyrelsen föreslås överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 14 mars 216, till Huddinge kommuns revisorer som svar på revisionsrapporten Granskning av styrning via styrdokument. Beskrivning av revisionen Granskningens tre steg På uppdrag av revisorerna i Huddinge kommun har EY gjort en trestegsgranskning av styrning via styrdokument. Den första granskningen syftade till att bedöma om styrdokument antagna av fullmäktige får genomslag och har en styrande effekt. Den belyste hur kommunstyrelsen säkerställer att beslut verkställs samt om det finns ett ändamålsenligt system för återrapportering. Den andra granskningen syftade till att bedöma om nämnderna har system som säkerställer att de följer de direktiv som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen ger i de övergripande styrdokumenten samt om nämnderna har system som säkerställer att verksamheterna följer de direktiv som nämnderna ger i styrdokument. Denna granskning avgränsades till att omfatta grundskolenämnden och socialnämnden. Den tredje granskningen omfattar samma nämnder och syftar till att bedöma om enheter inom socialtjänsten och grundskolan har ändamålsenliga system som säkerställer att de följer de styrdokument som kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnden fastställt. Inventering av styrdokument Utöver kommunens vision samt Mål och budget finns fem strategier, tre program och femton policyer som beslutats av fullmäktige. Härutöver finns tio planer och tjugofem riktlinjer. Merparten riktar sig till kommunens nämnder och styrelser. Ett fåtal är gemensamma för hela koncernen och ett antal riktar sig specifikt till vissa verksamheter. Huddinge kommun har styrdokument inom de områden där det finns lagstadgade krav på styrdokument som ska fastställas av kommunfullmäktige. Bedömningar och synpunkter Revisionen anser inte att det saknas några styrdokument för att nämnder och styrelser ska kunna ta sitt ansvar. Styrdokumentens godkännande har också skett i överensstämmelse med de beslutsnivåer som ska tillämpas enligt riktlinjerna för övergripande styrdokument som kommunfullmäktige fastställt.

163 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (7) Genom att fastställa riktlinjer för övergripande styrdokument har kommunfullmäktige lagt en struktur för kommunens styrdokument. Vilka kategorier av styrdokument som ska förekomma har klargjorts samt vad som kännetecknar respektive kategori, dess syfte och relation till andra styrdokument. När styrdokument revideras, eller nya tas fram, kartläggs eventuella likheter, beröringspunkter och konflikter med befintliga styrdokument för att undvika skrivningar som överlappar eller motsäger varandra. I den första granskningen av styrning via styrdokument, identifierades inga motstridiga styrsignaler mellan styrdokumenten men i den andra granskningen, som omfattade grundskolenämnden och socialnämnden, framkom att motstridigheter kan förekomma, t.ex. miljöhänsyn kontra resor i tjänsten inom hemtjänsten eller mindre klasser kontra lokaltillgång i skolan. Nämnderna har system för att fånga och omsätta de styrsignaler som ges utifrån Mål och budget, övergripande styrdokument, nämndspecifika styrdokument samt lagar och nationella föreskrifter. Styrsignalernas omfattning försvårar dock bitvis överblick och systematik. Mängden styrsignaler som berör enheterna är omfattande, merparten härleds från nationell nivå. De två huvudsakliga processerna för att omsätta styrsignaler är det systematiska kvalitetsarbetet på respektive förvaltning samt verksamhetsplan och uppföljning av Mål och budget. Revisorernas bedömning är att det finns ändamålsenliga system som möjliggör för de granskade enheterna att hantera de styrsignaler som ges ifrån kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt nämnd. Det sker också en löpande prioritering av styrsignaler i dialogen mellan förvaltning och enhet. Trots denna systematik finns risk att styrsignaler som verksamheterna har att följa inte fångas upp, då antalet är omfattande. Detta gäller inte Mål och budget utan andra styrdokument som fullmäktige och kommunstyrelsen beslutat om. Uppföljning Genom kommunens styrmodell och återrapportering i delårsrapporter, verksamhetsberättelser samt årsredovisning följs implicit eller explicit en stor del styrdokumenten upp. De områden som är lagstyrda följs upp närmare. De riktlinjer som fungerar mer som vägledning följs upp vid behov. En stor del av styrdokumenten, med undantag för riktlinjerna, innehåller skrivningar om uppföljning. Det varierar hur tydligt uppföljningen beskrivs. I vissa dokument nämns uppföljning som ett ansvar, men utan förtydligande om hur den ska ske. I andra står det utförligt om ansvar, frekvens och metod för att följa upp. Några dokument hänvisar till den ordinarie

164 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (7) uppföljningsprocessen inom ramen för kommunens styrmodell, medan andra beskriver en specifik uppföljningsrutin för det aktuella dokumentet. Revisorerna bedömer att den uppföljning som görs är tillfredsställande. En mer omfattande uppföljning med redovisning i särskild ordning för varje styrdokument skulle vara resurskrävande och det är tveksamt om det skulle skapa ett mervärde. Revisorerna ger följande rekommendationer till kommunstyrelsen Utmana och pröva ifall samtliga styrdokument behövs i syfte att minska antalet styrsignaler till verksamheterna. Minimera risken för motstridigheter mellan styrdokumenten. Säkerställ att skrivningar finns om uppföljning, hur och när den ska ske samt vem som är ansvarig, i samtliga styrdokument. Säkerställ att samtliga styrdokument finns samlade, uppdaterade samt att respektive verksamhet kan urskilja vilka styrdokument som är relevanta för dem. Säkerställ att samtliga styrdokument som ska följas upp i årsredovisningen, följs upp och behandlas i årsredovisningen. Förvaltningens synpunkter Revisorernas rekommendationer utgör rubriker nedan och förvaltningens synpunkter och förslag till svar redovisas i brödtext under respektive rubrik. Utmana och pröva ifall samtliga styrdokument behövs i syfte att minska antalet styrsignaler till verksamheterna Den 11 november 213 antog kommunfullmäktige nya riktlinjer för övergripande styrdokument där det bland annat står att styrdokument ska samordnas så att inte samma fråga regleras i olika dokument. I annat fall riskerar oklarheter över vilket dokument som är gällande att uppkomma. Vid en revidering styrdokument ska övervägas om dokumentet kan slås ihop med något annat dokument. På så sätt minskar risken för ett för stort antal styrdokument. Eftersom nuvarande ordning för kommunens styrdokument inte överensstämmer med de nya riktlinjerna inledde kommunstyrelsens förvaltning under 214 ett arbete med att se över styrdokumenten vad gäller innehåll, struktur och plats för publicering. Syftet har varit att åstadkomma en större överensstämmelse med de nya riktlinjerna och därmed skapa förutsättningar för ett mer konsekvent och tydligt arbetssätt framöver.

165 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (7) Översyn kommer att resultera i att vissa styrdokument försvinner, vilket är i linje med den prövning revisionen föreslår för att minska antalet styrsignaler. Bland annat har den nyligen fastställda personalpolicyn resulterat i att sju tidigare styrdokument avskaffats, exempelvis rehabpolicyn, arbetsmiljöpolicyn och lönepolicyn. Men även fortsättningsvis efter den initiala översynen måste detta vara ett ständigt pågående arbete. Minimera risken för motstridigheter mellan styrdokumenten När kommunen tog fram förslag till riktlinjer för övergripande styrdokument i Huddinge kommun hösten 213 var syftet att definiera kommunens övergripande styrdokument, skapa en enhetlig terminologi och struktur för de olika dokumentens inbördes förhållande, ange dokumentens beslutsnivå samt fastställa ett systematiskt arbetssätt för styrdokumenten. I riktlinjen står även att vid arbetet med ett nytt styrdokument bör det initialt motiveras varför det behövs, vilka dokument som redan finns på området samt hur det samspelar med befintliga styrdokument på angränsade områden. Denna prövning ska löpande göras när nya styrdokument tas fram. Säkerställ att skrivningar finns om uppföljning, hur och när den ska ske samt vem som är ansvarig, i samtliga styrdokument Enligt rådande riktlinjer för Huddinge kommuns styrdokument ska det i varje dokument finnas uppgift om vilken typ av styrdokument det är, vilken beslutsinstans som har fattat beslutet, datum för fastställande av dokumentet, till vem dokumentet riktar sig samt dokumentansvarig som har det yttersta ansvaret för dokumentet. Dokumentansvarig, som i regel är förvaltningschef eller avdelningschef, ansvarar för styrdokumentets kommunicering samt att aktuell version finns tillgänglig för publicering på kommunens interna och externa webbplats. I ansvaret som dokumentansvarig ingår även att hålla styrdokumentet aktuellt genom att löpande tillse att uppföljning och revision sker enligt anvisning i dokumentet, eller om behov uppstår. Den dokumentansvarige ska även tillse kontinuerlig uppföljning till det organ som fastställde styrdokumentet. Det finns skäl att överväga om det i Huddinge kommuns riktlinjer för styrdokument bör utvecklas en mer explicit skrivning kring uppföljningen av styrdokumenten. Säkerställ att samtliga styrdokument finns samlade, uppdaterade samt att respektive verksamhet kan urskilja vilka styrdokument som är relevanta för dem I Huddinge kommuns författningssamling (HKF) samlas lokala föreskrifter, nämndernas reglementen och delegationsordningar, kommunfullmäktiges

166 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (7) arbetsordning, bolagsordningar, regler samt taxor. Målet är att HKF och övriga styrdokument som antagits av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen ska finnas samlade på kommunens intranät samt den externa webben. I dagsläget saknas emellertid en samlad, strukturerad och pedagogisk presentation av de styrdokument som inte återfinns i HKF, men ett av syftena med den tidigare refererade översynen av styrdokument som inleddes 214 är just att skapa en sådan presentation. Ett förslag till struktur har redan diskuterats med kommunens kommunikationsavdelning med målet att det före halvårsskiftet ska gå att kunna söka och finna relevanta styrdokument för verksamheterna på kommunens hemsida och intranät. Säkerställ att samtliga styrdokument som ska följas upp i årsredovisningen, följs upp och behandlas i årsredovisningen Alla de styrdokument som finns inkluderade i PUFFen (som är Huddinge kommuns planerings- och uppföljningscykel och där versalerna står för Planera, Utför, Följ upp och Förbättra) genom att synas i Mål och budget och nämndernas VP följs också upp under året. Så i allt väsentligt sker detta redan idag, men det finns anledning att ändå se om granskningen kan förbättras eller fördjupas. Vesna Jovic ör Toralf Nilsson Administrativ direktör Björn Rosborg Utredare

167 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (7) Bilagor Bilaga 1: Skrivelse från kommunens revisorer Bilaga 2: Revisionens granskning av styrning genom övergripande styrdokument Bilaga 3: Revisionens granskning av styrning genom styrdokument inom socialnämnden och grundskolenämnen Bilaga 4: Revisionens granskning av styrning genom styrdokument inom socialnämnden och grundskolenämnen - enhetsnivå Beslutet delges Revisorerna Samtliga nämnder

168 HUDDINGE KOMMUN Revisionsskrivelse Revisorerna Till Kommunstyrelsen Granskning av styrning via styrdokument EY har på uppdrag av revisorerna i Huddinge kommun gjort en trestegsgranskning av styrning via styrdokument. Den första granskningen syftade till att bedöma om styrdokument antagna av fullmäktige får genomslag och har en styrande effekt. Den belyste hur kommunstyrelsen säkerställer att beslut verkställs samt om det finns ett ändamålsenligt system för återrapportering. Den andra granskningen syftade till att bedöma om nämnderna har system som säkerställer att de följer de direktiv som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen ger i de övergripande styrdokumenten samt om nämnderna har system som säkerställer att verksamheterna följer de direktiv som nämnderna ger i styrdokument. Denna granskning avgränsades till att omfatta grundskolenämnden och socialnämnden. Den tredje granskningen omfattar samma nämnder och syftar till att bedöma om enheter inom socialtjänsten och grundskolan har ändamålsenliga system som säkerställer att de följer de styrdokument som kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnden fastställt. Utöver kommunens vision samt Mål och budget finns fem strategier, tre program och femton policyer som beslutats av fullmäktige. Härutöver finns tio planer och tjugofem riktlinjer. Merparten riktar sig till kommunens nämnder och styrelser. Ett fåtal är gemensamma för hela koncernen och ett antal riktar sig specifikt till vissa verksamheter. Huddinge kommun har styrdokument inom de områden där det finns lagstadgade krav på styrdokument som ska fastställas av kommunfullmäktige. Vi bedömer inte att det saknas några styrdokument för att nämnder och styrelser ska kunna ta sitt ansvar. De styrdokument som beslutas av kommunfullmäktige har skett i enlighet med de beslutsnivåer som ska tillämpas enligt riktlinjerna för övergripande styrdokument som kommunfullmäktige fastställt. Vi bedömer att beslutsnivån är relevant. Genom att fastställa riktlinjer för övergripande styrdokument har kommunfullmäktige lagt en struktur för kommunens styrdokument. Det har flera förtjänster. Även om det finns en strävan att ha så få styrdokument som möjligt krävs spelregler i form av styrdokument inom ett antal områden i en stor organsation med ett mångfacetterat uppdrag som Huddinge kommun. Vilka kategorier av styrdokument som ska förekomma har klargjorts samt vad som kännetecknar respektive kategori, dess syfte och relation till andra styrdokument. Det kan bidra till att minska risken för att motstridiga styrsignaler ges. När styrdokument revideras, eller nya tas fram, kartläggs eventuella likheter, beröringspunkter och konflikter med befintliga styrdokument för att undvika skrivningar som överlappar eller motsäger varandra. I den första granskningen av styrning via styrdokument, identifierades inga motstridiga styrsignaler mellan styrdokumenten men i den andra granskningen, som omfattade grundskolenämnden och socialnämnden, framkom att motstridigheter kan förekomma, t.ex. miljöhänsyn kontra resor i tjänsten inom hemtjänsten eller mindre klasser kontra lokaltillgång i skolan.

169 Nämnderna har system för att fånga och omsätta de styrsignaler som ges utifrån Mål och budget, övergripande styrdokument, nämndspecifika styrdokument samt lagar och nationella föreskrifter. Styrsignalernas omfattning försvårar dock bitvis överblick och systematik. Mängden styrsignaler som berör enheterna är omfattande, merparten härleds från nationell nivå. De två huvudsakliga processerna för att omsätta styrsignaler är det systematiska kvalitetsarbetet på respektive förvaltning samt verksamhetsplan och uppföljning av Mål och budget. Vår bedömning är att det finns ändamålsenliga system som möjliggör för de granskade enheterna att hantera de styrsignaler som ges ifrån kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt nämnd. Det sker också en löpande prioritering av styrsignaler i dialogen mellan förvaltning och enhet. Trots denna systematik finns risk att styrsignaler som verksamheterna har att följa inte fångas upp, då antalet är omfattande. Detta gäller inte Mål och budget utan andra styrdokument som fullmäktige och kommunstyrelsen beslutat om. Genom kommunens styrmodell och återrapportering i delårsrapporter, verksamhetsberättelser samt årsredovisning följs implicit eller explicit en stor del styrdokumenten upp. De områden som är lagstyrda följs upp närmare. De riktlinjer som fungerar mer som vägledning följs upp vid behov. En stor del av styrdokumenten, med undantag för riktlinjerna, innehåller skrivningar om uppföljning. Det varierar hur tydligt uppföljningen beskrivs. I vissa dokument nämns uppföljning som ett ansvar, men utan förtydligande om hur den ska ske. I andra står det utförligt om ansvar, frekvens och metod för att följa upp. Några dokument hänvisar till den ordinarie uppföljningsprocessen inom ramen för kommunens styrmodell, medan andra beskriver en specifik uppföljningsrutin för det aktuella dokumentet. Vi bedömer att den uppföljning som görs är tillfredsställande. En mer omfattande uppföljning med redovisning i särskild ordning för varje styrdokument skulle vara resurskrävande och det är tveksamt om det skulle skapa ett mervärde. Vi vill ge följande rekommendationer för det fortsatta arbetet till kommunstyrelsen: Utmana och pröva ifall samtliga styrdokument behövs i syfte att minska antalet styrsignaler till verksamheterna. Minimera risken för motstridigheter mellan styrdokumenten. Säkerställ att skrivningar finns om uppföljning, hur och när den ska ske samt vem som är ansvarig, i samtliga styrdokument. Säkerställ att samtliga styrdokument finns samlade, uppdaterade samt att respektive verksamhet kan urskilja vilka styrdokument som är relevanta för dem. Säkerställ att samtliga styrdokument som ska följas upp i årsredovisningen, följs upp och behandlas i årsredovisningen. Revisionen önskar nämndens kommentarer på ovanstående rekommendationer senast den 3 april 216. För Huddinge kommuns revisorer Svante Axelsson Ordförande Ulrika Wennberg Vice ordförande För kännedom Kommunfullmäktiges presidium

170 Revisionsrapport 215 Genomförd på uppdrag av revisorerna Maj 215 Huddinge kommun Granskning av styrning genom övergripande styrdokument

171 Innehåll Sammanfattning och bedömning Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisionsfrågor Revisionskriterier Metod Svar på revisionsfrågor Lagstadgade krav på kommunala styrdokument Övergripande styrdokument i Huddinge kommun Verkställighet, uppföljning och ansvar Styrsignaler och prioritering...12 Bilaga - Granskade styrdokument...14

172 Sammanfattning och bedömning På uppdrag av kommunens revisorer har EY granskat styrningen via styrande dokument i Huddinge kommun. Granskningens syfte är att bedöma om styrdokument antagna av fullmäktige får genomslag och har en styrande effekt. Granskningen belyser hur kommunstyrelsen säkerställer att dessa beslut verkställs samt om det finns ett ändamålsenligt system för återrapportering. Utöver kommunens vision samt Mål och budget finns fem strategier, tre program och femton policyer som beslutats av fullmäktige. Utöver dem finns tio planer och tjugofem riktlinjer. Merparten riktar sig till kommunens nämnder och styrelser. Ett fåtal är gemensamma för hela koncernen och ett antal riktar sig specifikt till vissa verksamheter. Huddinge kommun har styrdokument inom de områden där det finns lagstadgade krav och som ska fastställas av kommunfullmäktige. Vi bedömer inte att det saknas några styrdokument som kommunfullmäktige bör fastställa för att nämnder och styrelser ska kunna ta sitt ansvar. Det bör dock säkerställas att gällande styrdokument uppfyller samtliga gällande lagkrav. De styrdokument som beslutas av kommunfullmäktige har skett i enlighet med de beslutsnivåer som ska tillämpas enligt riktlinjerna för övergripande styrdokument som kommunfullmäktige fastställt. Vi bedömer att beslutsnivån är relevant. Genom att fastställa riktlinjer för övergripande styrdokument har kommunfullmäktige lagt en struktur för kommunens styrdokument. Det har flera förtjänster. Även om det finns en strävan att ha så få styrdokument som möjligt krävs spelregler i form av styrdokument inom ett antal områden i en stor organsation med ett mångfacetterat uppdrag som Huddinge kommun. Vilka kategorier av styrdokument som ska förekomma har klargjorts samt vad som kännetecknar respektive kategori, dess syfte och relation till andra styrdokument. Det kan bidra till att minska risken för att motstridiga styrsignaler ges. När styrdokument revideras, eller nya tas fram, kartläggs eventuella likheter, beröringspunkter och konflikter med befintliga styrdokument för att undvika skrivningar som överlappar eller motsäger varandra. Vi har inte identifierat några motstridiga styrsignaler i granskningen av styrdokumenten men vi vill uppmärksamma att det inte är detsamma som att det inte förekommer. Inom vissa sakområden kan det fordras specialistkompetens för att identifiera motstridigheter. Det ligger i respektive linjechefs ansvar att säkerställa att verksamheten följer de styrdokument som finns. Bevakningen av att så sker går till på olika sätt beroende på styrdokumentets karaktär. En väsentlig del i bevakningen är uppföljningen. En stor del av styrdokumenten, med undantag för riktlinjerna, innehåller skrivningar om uppföljning. Det varierar hur tydligt uppföljningen beskrivs. I vissa dokument nämns uppföljning som ett ansvar, men utan förtydligande om hur den ska ske. I andra står det utförligt om ansvar, frekvens och metod för att följa upp. Några dokument hänvisar till den ordinarie uppföljningsprocessen inom ramen för kommunens styrmodell, medan andra beskriver en specifik uppföljningsrutin för det aktuella dokumentet. Genom kommunens styrmodell och återrapportering i delårsrapporter, verksamhetsberättelser samt årsredovisning sker en explicit och implicit uppföljning av flera styrdokument. 1

173 Vi bedömer att den uppföljning som görs är tillfredsställande. En mer omfattande uppföljning med redovisning i särskild ordning för varje styrdokument skulle vara resurskrävande och det är tveksamt om det skulle skapa ett mervärde. Vårt intryck är att kommunstyrelsens förvaltning bedriver ett löpande arbete för att styrdokumenten ska ha en styreffekt med utgångspunkt i riktlinjerna för övergripande styrdokument. Vi ger följande rekommendationer till kommunstyrelsen: Säkerställ att skrivningar finns om uppföljning, hur och när den ska ske samt vem som är ansvarig, i samtliga styrdokument. Säkerställ att samtliga styrdokument finns samlade, uppdaterade samt att respektive verksamhet kan urskilja vilka styrdokument som är relevanta för dem. Säkerställ att samtliga styrdokument som ska följas upp i årsredovisningen, följs upp och behandlas i årsredovisningen. Säkerställ att samtliga styrdokument uppfyller gällande lagkrav. 2

174 1. Inledning 1.1. Bakgrund Fullmäktige är enligt kommunallagen kommunens högsta beslutande organ. Nämnder och styrelser har uppdraget att inom sina sakområden implementera och genomföra fullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar att ha uppsikt över styrelser och nämnder så att fullmäktiges beslut följs och genomförs. Varje kommun behöver ha en tydlig process för verkställighet och uppföljning av ärenden. Kommunstyrelsen behöver ha uppsikt så att eventuella avvikelser från fullmäktiges beslut upptäcks och insatser kan göras för att säkerställa implementering. Fullmäktige i Huddinge kommun har beslutat om ett antal styrdokument i form av planer, program, riktlinjer och policyer Syfte och avgränsning Granskningens syfte är att bedöma om styrdokument antagna av fullmäktige får genomslag och har en styrande effekt. Granskningen belyser hur kommunstyrelsen säkerställer att dessa beslut verkställs samt om det finns ett ändamålsenligt system för återrapportering. Granskningen avgränsar sig till de beslut om styrdokument som fattats av fullmäktige och begränsar sig till styrdokument som avser planer, program, riktlinjer och policyer Revisionsfrågor Granskningen besvarar följande revisionsfrågor: Vilka gällande styrdokument finns? Finns det lagstadgade krav på kommunala styrdokument som ska verkställas genom beslut av fullmäktige gällande exempelvis bostadsförsörjningsplan m.m.? Saknas det några styrdokument för att nämnder och styrelser ska kunna ta sitt ansvar? Är det relevant att styrdokumenten fastställs av fullmäktige? Hur säkerställer kommunstyrelsen att fullmäktiges beslutade styrdokument verkställs? Finns det motstridiga styrsignaler i styrdokumenten? Om så, finns det en prioritering mellan dokumenten? Finns det en tydlig och formaliserad roll- och ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsen, nämnderna och dess förvaltning i bevakningen och genomförandet av fullmäktigebeslut? Hur återrapporteras verkställandet av fullmäktiges beslutande styrdokument och dess resultat till kommunfullmäktige? 1.4. Revisionskriterier Revisionskriterierna utgörs av kommunallagens bestämmelser om verkställighet och uppföljning, de styrdokument som ska fastställas av fullmäktige enligt speciallagstiftning samt relevanta styrdokument i kommunen. 3

175 1.5. Metod Granskningen har genomförts genom dokumentanalys och intervjuer. Intervjuer har skett med kanslichef, administrativ direktör och verksamhetscontroller på kommunstyrelsens förvaltning. De intervjuade har getts möjlighet att komma med synpunkter på rapportutkastet för att säkerställa att revisionsrapporten bygger på korrekta fakta och uttalanden. Granskade dokument återfinns i rapportens löptext och bilaga. 2. Svar på revisionsfrågor 2.1. Lagstadgade krav på kommunala styrdokument Finns det lagstadgade krav på kommunala styrdokument som ska verkställas genom beslut av fullmäktige gällande exempelvis bostadsförsörjningsplan m.m.? Kommunallagen I kommunallagens tredje kapitel behandlas kommunernas organisation och verksamhetsformer. Enligt kommunallagen beslutar fullmäktige i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annan större vikt. Bland dessa finns årsredovisning och ansvarsfrihet. Lagen stadgar att en kommun ska ha en budget, en arbetsordning för fullmäktige och reglementen för nämnderna. Utöver dessa dokument reglerar inte kommunallagen vilka styrdokument en kommun ska ha, hur de utformas eller följs upp. Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. Nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort fullmäktiges uppdrag. Lagen ställer inte några krav på formerna för återredovisning, det ankommer på fullmäktige att besluta om omfattningen av och formerna för redovisningen Speciallagstiftning Inom vissa områden finns lagstiftning som är mer specifik gällande styrande dokument för kommunens verksamhet. Nedan redovisas de styrdokument för vilka fullmäktige bär ett uttryckligt ansvar. Det finns även styrdokument, som enligt lag ska finnas i kommunen, men som inte behöver beslutas av fullmäktige. Redovisningen nedan baseras på Inventering av regler som styr kommunala plan- och måldokument som har tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting. 1 Denna gör inga anspråk på att vara heltäckande. Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 3 Plan för tillförsel, distribution och användning av energi ska antas av fullmäktige. Lag (2:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 1 Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. 1 Inventering av regler som styr kommunala plan- och måldokument (26) SKL 4

176 Lag (23:778) om skydd mot olyckor 3 kap. 3 Ett handlingsprogram för hur olyckor ska förebyggas ska antas av fullmäktige varje ny mandatperiod. 3 kap. 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. Handlingsprogrammet skall antas av fullmäktige för varje ny mandatperiod. Plan- och bygglag (21:9) 3 kap. 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 4 kap. 27 Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 5. Huddinge kommun har upprättat styrdokument inom ovan nämnda lagstadgade områden. Sedan 1 januari 215 ska fullmäktige varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare som driver verksamhet på uppdrag av kommunen (KL 3:19b). Det är inte specificerat när under mandatperioden beslut bör fattas. Vid rapportens skrivande är ett sådant program inte antaget i kommunen. Ett ytterligare övergripande styrdokument som sedan 1 januari 215 ska beslutas av kommunen är riktlinjer för markanvisning, exploateringsavtal och kommunala särkrav på byggandet, enligt ändringar i Plan- och bygglagen samt ny lag om kommunala markanvisningar (214:899). Huddinge kommun beslutade 212 om riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark, och riktlinjerna reviderades 214. Det bör säkerställas att skrivelser är i enlighet med gällande krav Övergripande styrdokument i Huddinge kommun Vilka gällande styrdokument finns? Saknas det några styrdokument för att nämnder och styrelser ska kunna ta sitt ansvar? Är det relevant att styrdokumenten fastställs av fullmäktige? Riktlinjer för övergripande styrande dokument Kommunfullmäktige fattade i november 213 beslut om riktlinjer för övergripande styrdokument i Huddinge kommun, ett dokument som ersatte rapporten Bättre styrning på policy- och styrdokument från 26. Syftet med riktlinjerna är att: definiera kommunens övergripande styrdokument, skapa en enhetlig terminologi och struktur för de olika dokumentens inbördes förhållande, ange dokumentens beslutsnivå (och tydliggöra rollen gällande styrning och uppföljning) samt fastställa ett systematiskt arbetssätt för styrdokumenten Följande huvudkategorier av styrdokument finns i kommunen: Mål och budget I Mål och budget beslutar kommunfullmäktige om vision, mål, uppdrag och önskade resultat för kommunens verksamheter och plan för ekonomin. För att nå det framtida läget i Ett 5

177 hållbart Huddinge 23 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är ett antal mål, mått och mätetal formulerade. De övergripande målen samt delmålen bryts ned till verksamhetsspecifika mål och mått i respektive nämnds verksamhetsplan. Strategier Kommunens strategier anger viktiga och övergripande inriktningar, mål och tillvägagångssätt för verksamheten. Det är möjligt att bryta ner detta dokument i mer detaljerade skrivningar och/eller i handling. Strategi kan beslutas av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller nämnd och har en begränsad giltighetstid. Program Kommunens program är styrdokument som ska bidra till uppfyllande av Mål och budget samt verksamhetsplanerna. Program talar om vad kommunen ska uppnå inom ett visst område under mandatperioden eller på längre sikt samt vilka metoder som ska användas. I de fall programmet inte följs av någon mer detaljerad skrivning utan även har roll av plan, måste uppdrag, ansvar och tidsramar tydligt anges. Programmen fastställs av kommunfullmäktige och har en begränsad giltighetstid. Policyer Policyer beslutas av kommunfullmäktige och anger grundprinciper för kommunens handlande allmänt eller i vissa avseenden, som ska tjäna som vägledning inom det aktuella området, vilka allmänna mål som ska eftersträvas samt vilka värden som ska beaktas. En policy gäller tills vidare. Planer Planer anger på detaljerad nivå vad som ska uppnås inom ett speciellt område och beskriver önskade åtgärder, ansvar samt tidsplan och hur eventuell uppföljning ska ske. Handlingsplan är en form av plan som ofta är av mer operativ karaktär. Planer kan omsätta programs inriktningar till konkreta mål eller åtgärder i de fall planen föregås av ett program. En plan har begränsad giltighetstid och beslutas av kommunfullmäktige i de fall planen är av principiell karaktär eller annars av större vikt. Riktlinjer Gemensamt för riktlinjerna är att de innehåller anvisningar om huvuddragen i en viss verksamhet och ska ge konkret stöd för hur arbetsuppgifterna ska utföras. Syftet är att reglera den befintliga verksamheten så att den bedrivs effektivt och med god kvalitet. Riktlinjer gäller tills vidare och beslutas av kommunfullmäktige när de är av övergripande karaktär. Kommunfullmäktige har beslutat om merparten av riktlinjer, medan enstaka har beslutats av t.ex. kommundirektör eller kommunstyrelsens planerings- och personalutskott (numera arbetsutskott). Styrdokumenten delas in i aktiverande styrdokument och normerande styrdokument. Aktiverande styrdokument anger händelser eller situationer som kommunen vill åstadkomma genom egna initiativ. De ger ett uppdrag att handla på ett visst sätt och i dessa dokument är det naturligt att ange mål som kommunen vill nå. Aktiverande styrdokument är Mål och budget, strategier, program och planer. Normerande styrdokument klargör kommunens förhållningssätt till något, eller beskriver hur en tjänst eller service ska utföras. Även dessa dokument kan anses ge ett uppdrag. En tydlig skillnad ligger i att aktiverande styrdokument handlar om åtgärder som bryter nya vägar, vad som ska göras, medan de normerande handlar om hur befintlig verksamhet ska utföras. 6

178 För varje styrdokument ska finnas en dokumentsanvarig. I ansvaret ingår att hålla styrdokumentet aktuellt genom att löpande tillse att uppföljning och revision sker enligt anvisning i dokumentet eller om behov uppstår. Riktlinjerna för övergripande styrdokument anger hur arbetsordningen ser ut vid framtagande av nya styrdokument. Punkter som lyfts fram i processen är bland annat att kontrollera om det finns andra styrdokument som bör upphävas eller revideras på grund av det nya styrdokumentet, samt att tänka på hur det nya styrdokumentet ska följas upp. Under 214 genomfördes en översyn av kommunens styrdokument, där ansvar för respektive styrdokument samt dess aktualitet sågs över. Översynen utgick ifrån de styrande dokument som fanns publicerade på kommunens hemsida. Inaktuella dokument samt dokument som höll på att uppdateras kunde antingen få åtgärden att tas bort från kommunens webbplats eller stå kvar till dess att ett aktuellt dokument läggs ut. Översynen omfattade arbetsplaner/handlingsplaner, delegationsordningar, delårsrapporter, författningssamlingen, mål och budget, policyer och riktlinjer, verksamhetsberättelser samt varumärke och vision. I den mån strategier fanns publicerade på kommunens hemsida inkluderades även dessa. Inom ramen för översynen instruerades vidare respektive förvaltning/avdelning att vidta åtgärder i de fall styrdokument identifierades som borde ses över vad gäller innehåll eller om något styrdokument saknades, som borde finnas publicerat på kommunens webbplats. Enligt intervjuade är ambitionen att minska antalet styrdokument. Det pågår ett löpande arbete där möjliga sammanslagningar av dokument ses över. Den nuvarande personalpolicyn, hälso- och friskvårdspolicyn, rehabiliteringspolicyn, lönepolicyn, chefspolicy samt jämställdhets- och mångfaldspolicyn ska ingå i ett nytt förslag till personalpolicy som är under framtagande. Det pågår även en utredning om styrdokument inom trygghet och säkerhet samt möjligheter att sammanfoga dessa. Samtidigt pågår inom ramen för trafikstrategin framtagande av ett antal nya planer, såsom t.ex. cykelplan, kollektivtrafikplan, trafik- och miljöplan, godstrafikplan samt mobility managementplan. En strategisk handlingsplan mot organiserad brottslighet har också beslutats under tiden rapporten skrivs. Styrdokument tillkommer antingen genom att befintliga styrdokument revideras, t.ex. på grund av ny lagstiftning eller att flera dokument ska slås ihop, eller att helt nya dokument skapas. Nya styrdokument kan tillkomma genom att t.ex. brister uppmärksammas inom organisationen eller genom politiska initiativ. Det är enligt intervjuade svårt att minska det totala antalet. Kommunfullmäktige ska besluta om program och policyer. Strategier kan beslutas av fullmäktige och av nu gällande strategier har samtliga beslutats av fullmäktige. Riktlinjerna ska beslutas av fullmäktige när de är av övergripande karaktär Gemensamma styrande dokument I nedanstående tabell finns de övergripande styrdokument som omfattar samtliga verksamheter inom koncernen. Ett fåtal styrdokument nämner de hel-, respektive delägda kommunala bolagen som mottagare. Denna uppställning bygger på vår tolkning utifrån respektive dokuments skrivningar om mottagare samt uppgifter från intervjuade. Respektive styrdokument beskrivs kortfattat i bilaga. 7

179 Måldokument Strategi Policy Plan Riktlinjer Mål och budget Trafikstrategi Dagvattenstrategi Säkerhetspolicy Finanspolicy Borgenspolicy Avfallsplan Översiktsplan 23 Plan vid extraordinära händelser Agenda 21 Klimat- och energiplan Projektplan samhällsbyggnadsprojekt Strategisk handlingsplan mot organiserad brottslighet Riktlinjer för säkerhetsskydd Riktlinjer för invigning av kommunala lokaler Styrdokument för nämnder och styrelser Tabellen visar mål och direktiv som riktar sig till nämnder och styrelser, dvs. till den förvaltningsdrivna verksamheten. Dokumenten beskrivs i bilaga. Strategi Program Policy Plan Riktlinjer Strategi för konkurrensprövning Strategi för Huddinges väg in i e-samhället Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Kulturpolitiskt program Idrottspolitiskt program Informationssäkerhetsp olicy Rehabiliteringspolicy Hälso- och friskvårdspolicy Placeringspolicy för långa placeringar Personalpolicy Lönepolicy Kommunikationspolicy Jämställdhets- och mångfaldspolicy Chefspolicy Handelspolicy Miljöpolicy Jämställdhets- och mångfaldsplan Handlingsplan för realisering av Strategi för Huddinges väg in i e- samhället Riktlinje för övergripande styrdokument Riktlinjer för behandling av personuppgifter Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark Riktlinjer för användning av internet, epost och mobila enheter Riktlinjer för representation och riktlinjer för gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren Riktlinjer för att motverka jäv Riktlinjer för att motverka mutor Riktlinjer för bisyssla Riktlinjer för telefoni Riktlinjer för resor i tjänsten Riktlinjer för kommunens webbplatser Riktlinjer för anonym avsändare på dokument Riktlinjer för lättläst svenska på kommuns webbplats Riktlinjer för styrning och planering av projekt Riktlinjer för sociala medier Riktlinjer för gåvor och andra belöningar från utomstående Riktade styrdokument Tabellen visar styrdokument som är riktade mot specifika verksamheter. Dokumenten beskrivs i bilaga. Måldokument Strategi Policy Plan Riktlinjer Ägardirektiv Bredbandsstrategi Klotterpolicy Biblioteksplan Riktlinjer för förtur till bostad av sociala och medicinska skäl Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark Riktlinjer för rätt till kostnadsfri skolskjuts Riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen- vård och behandling av barn och ungdom och vuxna missbrukare samt stöd till vuxna med psykisk funktionsnedsättning Riktlinjer inom handikappomsorgen Riktlinjer inom äldreomsorgen Riktlinje för äldreombudsmannen- lex Sarah-anmälan 8

180 Riktlinjer angående legitimation för personal Antalet styrdokument Vi kan sammanfattningsvis konstatera att kommunfullmäktige, samt i några fall kommundirektör eller kommunstyrelsens planerings- och personalutskott (numera arbetsutskott), beslutat om: 5 strategier 3 program 15 policyer 1 planer 25 riktlinjer Mål och budget Ägardirektiv Vi kan konstatera att beslutsnivån för övergripande styrdokument följer uppsatta riktlinjer och att beslutsnivåerna är relevanta. Vi har inte identifierat att det saknas något styrdokument som kommunfullmäktige bör besluta om. Det bör dock säkerställas att de lagkrav som började gälla 1 januari 215 uppfylls Verkställighet, uppföljning och ansvar Hur säkerställer kommunstyrelsen att fullmäktiges beslutade styrdokument verkställs? Hur återrapporteras verkställandet av fullmäktiges beslutade styrdokument och dess resultat till kommunfullmäktige? Finns det en tydlig och formaliserad roll- och ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsen, nämnderna och dess förvaltning i bevakningen och genomförandet av fullmäktigebeslut? En väsentlig del i att säkerställa verkställighet av kommunfullmäktiges beslut är att följa upp dem. I en del av styrdokumenten framgår hur de ska följas upp. Tabellen nedan ger en översikt. Övergripande styrdokument Uppföljning i dokument Frekvens Mål och budget X Löpande, delårsbokslut, årsredovisning. Ägardirektiv X Löpande, kvartal, delår, årsredovisning. Strategier Bredbandsstrategi X Årligen till KS. Strategi för konkurrensprövning Strategi för Huddinges väg in i e-samhället Trafikstrategi X Årlig uppföljning. Dagvattenstrategi - Program Kulturpolitiskt program X X Omfattning och resultat i delårsredovisning, verksamhetsberättelse. Översyn senast 218. Handlingsplan uppdateras årligen. 9

181 Idrottspolitiskt program X Ingen uppgift om frekvens. Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor (inklusive handlingsplan) X Tertialuppföljning och i årsberättelse. Policyer Säkerhetspolicy - Klotterpolicy - Informationssäkerhetspolicy Rehabiliteringspolicy - X Årsvisa handlingsplaner ska tas fram baserat på genomförda uppföljningar och riskanalyser. Hälso- och friskvårdspolicy X Ingen uppgift om frekvens. Placeringspolicy för långa placeringar X Delårsbokslut, årsrapport. Personalpolicy - Lönepolicy - Kommunikationspolicy - Jämställdhets- och mångfaldspolicy X Årsvis till KS. KS ska i samarbete med förvaltningen följa upp jämställdhets- och mångfaldsplan. Finanspolicy X Löpande samt i årsredovisning. Chefspolicy - Borgenspolicy Handelspolicy Miljöpolicy - Planer Avfallsplan X Årligen Översiktsplan 23 X Årligen X X Årsredovisning och om ej inom borgensram i delårsrapport. Uppdateras och aktualiseras i samband med översyn av översiktplan. Jämställdhets- och mångfaldsplan X Uppföljning i nämndernas verksamhetsberättelser. Handlingsplan för realisering av Strategi för Huddinges väg in i e-samhället X Uppdatering årligen. Avrapportering till kommunens ledningsgrupp 2-4 gånger/år. Plan vid extraordinära händelser X Utvärdering efter varje insats. Ny plan varje mandatperiod. Lokal agenda 21 X Varje år i miljöbokslut eller årsredovisning. Klimat- och energiplan (inklusive klimatstrategi) X Översyn i samband med översiktsplan, minst varje mandatperiod. Årlig uppföljning av handlingsplan. Biblioteksplan X En utvärdering av planen bör inledas 213. Projektplan samhällsbyggnadsprojekt X Årligen, kan även justeras halvårsvis. Strategisk handlingsplan mot organiserad brottslighet X Följs upp vartannat år, vid behov revideras den även i samband med uppföljning. Måldokument Mål och budget följs upp löpande, via månadsvis rapportering, delårsbokslut samt årsredovisning. Ägardirektiven följs upp löpande, kvartalsvis samt genom delårsbokslut och årsredovisning. Strategier I fyra av fem strategier framgår i dokumenten hur uppföljning ska ske och att de ska följas upp årligen. Dagvattenstrategin saknar skrivningar om hur den ska följas upp. 1

182 Strategi för konkurrensprövning följs upp genom att nämnderna redovisar omfattning och resultat av sin konkurrensprövning i sina verksamhetsberättelser med även genom delårsredovisning. Bredbandsstrategin och trafikstrategin följs upp årligen i separata uppföljningsdokument, medan Strategi för Huddinges väg in i e-samhället hänvisar till en handlingsplan som tas fram för varje år. Program Kommunen har tre program, varav två innehåller uppgifter om hur uppföljning sker. Kulturpolitiskt program saknar uppgifter om uppföljning. Idrottspolitiskt program hänvisar till en handlingsplan för att programmet ska bli en del av verksamheten, men detta dokument specificeras inte närmre. Handlingsprogram enligt lag och skydd mot olyckor innehåller en handlingsplan och följs upp genom tertialuppföljning och årsberättelse för Södertörns brandförsvarsförbund. Policyer I sju av femton policydokument kommenteras uppföljning. Beskrivningen av hur uppföljningen går till varierar mellan dokumenten. Vissa styrdokument anger tydligt ansvar, frekvens och metod för uppföljning, medan andra endast kort nämner att dokument ska följas upp eller uppdateras. I informationssäkerhetspolicyn framgår att årsvisa handlingsplaner ska tas fram baserat på genomförda uppföljningar och riskanalyser. Respektive nämnd har ansvar för att riktlinjer inom ramen för policyn följs. I placeringspolicyn för långa placeringar sker uppföljningen genom delårsbokslut och årsrapport. Det är kommunstyrelsen och kommunstyrelsens förvaltning som ansvarar. Uppföljningen av jämställdhets- och mångfaldspolicyn sker årsvis till kommunstyrelsen genom en handlingsplan. Kommunstyrelsen ska i samarbete med förvaltningen följa upp aktuell jämställdhets- och mångfaldsplan. I finanspolicyn framgår att uppföljning sker löpande samt i årsredovisning. Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljningen av policyns efterlevnad. Kommunens borgenspolicy följs upp via årsredovisningen där upplysningar ska lämnas om borgensåtagande och andra ansvarförbindelser. Nytecknad borgen, som ej är inom borgensram, ska redovisas i delårsrapporterna. Hälso- och friskvårdspolicyn nämner att personalavdelningen ansvarar för det övergripande arbetet liksom uppföljning, men det framgår inte hur uppföljningen ska ske. Handelspolicyn nämner inte specifikt uppföljning, men att den uppdateras och aktualiseras i samband med översyn av översiktsplanen. Planer Kommunen har tio planer och i samtliga dokument finns skrivningar kring uppföljning, alternativt skrivningar kring utvärdering eller uppdatering/revidering av dokumentet. Hur utförligt uppföljningen beskrivs varierar. Avfallsplanen följs upp av SRV återvinning AB varje år samt att Miljörådet vart fjärde år följer upp det nationella miljömålsarbetet. Gällande Översiktsplan 23 görs en årlig analys av genomförande via uppföljning i Mål och budget. Även den lokala Agenda 21-planen följs upp via årsredovisning eller i miljöbokslut. Handlingsplan för realisering av strategi för Huddinges väg in i e-samhället ska upprättas årligen och avrapportering sker till kommunens ledningsgrupp 2-4 gånger per år. Klimat- och energiplanen ska genomgå en översyn i samband med översiktsplanen, minst en gång varje mandatperiod. Det sker utöver detta en årlig uppföljning av den handlingsplan som ingår i dokumentet. Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt följs upp årligen, samt kan även justeras halvårsvis. Jämställdhets- 11

183 och mångfaldsplanen följs upp via nämndernas verksamhetsberättelser samt att en ny kommungemensam plan ska tas fram vart tredje år. Strategisk handlingsplan mot organiserad brottslighet följs upp i sin helhet vartannat år och vid behov revideras den även i samband med uppföljning. Uppföljning av Plan vid extraordinära händelser sker genom en utvärdering efter varje insats som görs. En ny plan ska antas varje mandatperiod och krisledningsgruppen ansvarar för uppföljning av vidtagna åtgärder, men hur planen i sig följs upp beskrivs inte närmre. I Biblioteksplan framgår att en utvärdering ska ha inletts 213 samt att ansvaret för denna ligger på kultur- och fritidsnämnden. Utöver detta specificeras inte uppföljningen. Riktlinjer I 24 utav 25 riktlinjer saknas uppgifter om hur uppföljning ska ske. I riktlinjer för användning av e-post, internet och mobila enheter framgår att uppföljning sker löpande och att kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret. Riktlinjerna ska enligt uppgift innehålla skrivningar om uppföljning. När riktlinjer successivt revideras ses formuleringar kring uppföljning över, enligt intervjuade. Dokumenten revideras dock inte enbart för att lägga till dessa skrivningar. Det finns en tanke att styrdokument ska ha en robusthet enligt de intervjuade, att de ska kunna leva länge i organisationen. Därför undviks skrivningar som kräver ständiga revideringar. Uppföljning av styrdokumenten ingår i den uppföljning som sker inom ramen för kommunens styrmodell, enligt intervjuade. Vi kan konstatera att ett antal dokument berörs uttryckligen i årsredovisningen och många skrivningar anknyter direkt eller indirekt till innehåll i gällande styrdokument utan att det explicit uttrycks. Återrapporteringen till kommunfullmäktige om verkställighet av beslutade styrdokument sker inom ramen för styrmodellen vilket innebär att det finns information i såväl nämnders verksamhetsberättelser som i årsredovisningen. Information som har bärighet på styrdokumenten kan även förekomma i delårsbokslut. Det ska finnas en dokumentansvarig (som oftast är en förvaltningschef eller avdelningschef inom kommunstyrelsens förvaltning) för varje styrdokument som bl.a. har till uppgift att se till att styrdokumentet följs upp i enlighet med beslut och att det revideras om det uppstår behov. Alla nya styrdokument som tas fram får en dokumentansvarig och detta gäller även när dokument revideras. Det ligger i respektive linjechefs ansvar att säkerställa att verksamheten följer de styrdokument som finns. Hur levande ett styrdokument är i organisationen beror på dess karaktär, enligt de intervjuade. Det finns styrdokument som kontinuerligt följs upp och diskuteras, medan andra kan ha antagits för länge sedan och där skrivningar endast berör ett fåtal i organisationen. Dessa blir inte aktualiserade löpande på samma sätt. Enligt intervjuade är det svårt att nå ut till alla medarbetare i en stor organisation med varje styrdokument. Det är därför viktigt att identifiera de som berörs mest av ett visst dokument och informera via flera kanaler. Om alla medarbetare skulle informeras via mailutskick varje gång ett nytt styrdokument tillkommer, riskerar informationsmängden att blir för stor. När styrdokument berör alla medarbetare, förekommer att de gås igenom på arbetsplatsträff i respektive verksamhet för att informationen ska nå ut på ett bra sätt. 12

184 2.4. Styrsignaler och prioritering Finns det motstridiga styrsignaler i styrdokumenten? Om så, finns det en prioritering mellan dokumenten? När styrdokument revideras, eller nya tas fram, kartläggs eventuella likheter, beröringspunkter och konflikter med befintliga styrdokument för att undvika skrivningar som överlappar eller motsäger varandra. Enligt intervjuade fångas eventuella målkonflikter i beredningsprocessen för ett nytt styrdokument. Vi har inte identifierat några motstridiga styrsignaler i granskningen av styrdokumenten men vi vill uppmärksamma att det inte är detsamma som att det inte förekommer. Inom vissa sakområden kan det fordras specialistkompetens för att identifiera motstridigheter. Att kommunen har kategoriserat styrdokumenten bidrar till att klargöra dess syfte och därmed förhållandet dem emellan. Det finns definitioner för varje typ av dokument och på vilket sätt de används i styrningen vilket kan bidra till att minska risken för att motstridiga styrsignaler ges. Styrningen utgår ifrån Mål och budget, som inkorporerar kommunens vision och varumärkesplattform samt framtidsbilden Hållbart Huddinge 23. Visionen och Hållbart Huddinge 23 kan ses som en röd tråd genom Mål och budget samt nämndernas verksamhetsplaner. Enligt riktlinjerna för styrdokument är detta det viktigaste styrdokumentet. I Mål och budget införlivas skrivningar om styrdokument som är centrala och som i sin tur påverkar andra styrdokument. Som exempel kan nämnas Agenda 21, som påverkar t.ex. avfallsplan samt klimat- och energiplan. Om ett styrdokument omfattar de kommunala bolagen ska det enligt intervjuade vara tydligt uttryckt. Berörda bolag ingår även i framtagandet av dessa styrdokument. Huge Fastigheter AB berörs av ett antal styrdokument där bolaget även deltagit i framtagandet. Huge Fastigheter AB kan ha egna styrdokument som berör samma område som kommunens, t.ex. för representation, och detta stäms av då nya styrdokument tas fram. För delägda bolag måste hänsyn tas till samtliga ägarkommuners styrprocesser. De övergripande styrdokument som ingår i kommunens författningssamling finns samlade på kommunens hemsida i en lättöverskådlig struktur. I författningssamlingen ingår vid rapportens skrivande tre policyer, en plan och femton riktlinjer. Övriga styrdokument är vid rapportens skrivande inte samlade vare sig på hemsidan eller på intranätet. Enligt uppgift kan det hända att någon gör en hänvisning till styrdokument som inte längre är aktuella. Det pågår ett arbete med kommunens intranät, där gällande styrdokument kommer att samlas för bättre överblick och tillgänglighet. Stockholm, 27 maj 215 Anja Zetterberg Lena Joelsson 13

185 Bilaga - Granskade styrdokument Gemensamma styrande dokument Trafikstrategi Trafikstrategi för Huddinge kommun antogs av kommunfullmäktige 213. Den slår fast att Huddinge kommuns vision för transportsystemet är att det ska vara långsiktigt hållbart samt tillgängligt, tryggt och säkert samt stödja en utveckling av attraktiva och hållbara livsmiljöer. Huddinge kommuns vision för transportsystemet ska uppnås genom att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik. Trafikstrategin ska kompletteras av ett antal handlingsplaner, som är under framtagande när rapporten skrivs. Det framgår hur strategin ska följas upp. Dagvattenstrategi Kommunfullmäktige beslutade om Dagvattenstrategi för Huddinge kommun under 213. Syftet med dagvattenstrategin är att skapa förutsättningar för en enhetlig hantering av dagvattenfrågorna i samhällsplaneringen samt vid drift och underhåll. Målet är att uppnå en hållbar dagvattenhantering. Utvärderingen av den gamla dagvattenstrategin från år 2 visade på behov av en mer enhetlig syn på dagvattenfrågorna och behov av att ta sig an dem på ett mer strukturerat sätt. Vattenfrågorna har fått alltmer uppmärksamhet genom Svensk vattenförvaltning/vattendirektivet samt miljökvalitetsnormer (MKN) för bland annat sjöar och vattendrag. Vattendirektivet har som utgångspunkt att EUs medlemsländer ska uppnå god vattenstatus i yt- och grundvatten år 215. Det framgår inte hur strategin ska följas upp. Säkerhetspolicy Säkerhetspolicy för Huddinge kommun antogs av kommunfullmäktige 21 och har till syfte att säkerställa en hög säkerhet mot skador och störningar i den kommunala verksamheten och gäller i tillämpliga delar i helägda kommunala bolag. Målet för kommunens säkerhetsarbete skall vara att skapa en trygg och säker kommun för alla som berörs av den samlade verksamheten, dvs. anställda och brukare av den kommunala servicen, att skapa garantier för att verksamheten kan fungera enligt åtaganden och verksamhetsplaner samt att kontrollera kostnaderna så att balans föreligger mellan risktagande och skydd. Policyn kompletteras med riktlinjer och anvisningar till dessa. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerhetsfrågorna i kommunen samt har att fastställa riktlinjer för säkerhetsarbetet. Respektive nämnd och styrelse har ansvaret för att säkerhetspolicyn med tillhörande riktlinjer efterlevs. Kommunstyrelsen utövar genom sin förvaltning fortlöpande tillsyn samt samordnar och ger råd inom säkerhetsområdet. Det framgår inte hur policyn ska följas upp. Finanspolicy Finanspolicyn antogs av kommunfullmäktige 21 och anger ramverket för kommunkoncernens finansverksamhet och innehåller allmänna regler och riktlinjer i finansiella frågor. Bolag i kommunkoncernen som ägs till mer än 5 procent av Huddinge 14

186 kommun lyder under denna policy medan övriga bolag i tillämpliga delar bör underställas policyn. Policyn syftar till att övergripande beskriva och definiera de finansiella risker som finns i Huddinge kommunkoncern samt hur dessa risker ska hanteras och rapporteras. Ansvaret för finansverksamheten fördelas mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens planerings- och personalutskott (numera arbetsutskott) samt finansfunktionen inom ekonomiavdelningen. Förutom policyn finns en kompletterande finansinstruktion som anger mer detaljerat hur finansförvaltningen ska bedrivas. Det framgår hur policyn ska följas upp. Borgenspolicy Borgenspolicyn är beslutad av kommunfullmäktige och anger riktlinjer för kommunens arbete gällande borgensåtaganden. I enlighet med riktlinjerna kan kommunen gå i borgen eller påta sig andra ansvarsförbindelser. Kommunfullmäktige fastställer i anslutning till budgeten en beloppsram (borgensram) för varje hel- och delägt bolag samt för kommunalförbund. Kommunstyrelsens reglemente och delegationsordningen reglerar vem som har delegation att besluta om borgen. Policyn behandlar hur uppföljningen går till. Avfallsplan Avfallsplanen är gemensam för Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem. Den antogs i respektive kommunfullmäktige under 211 och beskriver hur kommunerna tillsammans med det gemensamma bolaget SRV återvinning ska arbeta med avfallshantering fram till 22. Planen beskriver målen och för 22 och hur långt kommunerna ska ha kommit 215. Utgångspunkten för målen är de nationella miljökvalitetsmålen (God bebyggd miljö delmål avfall), kommunens lokala mål för hållbar utveckling, Naturvårdsverkets nationella avfallsplan samt EU:s avfallstrappa (enligt EUdirektivet 28/98/EG). Avfallsplanen kompletteras av årsvisa handlingsplaner inom SRV. Det framgår hur planen ska följas upp. Översiktsplan 23 Juridiskt styrs översiktsplaneringen av Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Samtliga kommuner ska ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplan 23 beslutades av kommunfullmäktige 214 och planen visar kommunens långsiktiga vilja när det gäller hur den fysiska miljön bör utvecklas med bebyggelse, naturområden och infrastruktur för att skapa en hållbar utveckling med goda livsmiljöer. Planen omfattar fyra huvudinriktningar samt ett antal delmål. Den innehåller även riktlinjer. Översiktsplanen kompletteras av en projektplan för samhällsbyggnadsprojekt som utgör styrdokument för samhällsbyggandet den kommande treårsperioden. Den framgår hur planen ska följas upp. Plan vid extraordinära händelser Kommuner och landsting ska varje mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser enligt lag (26:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Planen fastställdes av kommunfullmäktige 215 och fastslår kommunens roll och arbete i händelse 15

187 av kris. Den riktar sig till samtliga nämnder samt helägda kommunala bolag. Det framgår hur planen ska följas upp. Agenda 21 Lokal Agenda 21 för Huddinge beslutades för första gången 1998 och reviderades 28. Nuvarande Agenda 21 löper Syftet är att ge riktning och styrning för hur Huddinge ska kunna utvecklas till ett hållbart samhälle och på så sätt uppfylla kommunens övergripande mål om hållbar samhällsutveckling. Det visar på mål och åtgärder som är utöver de krav som ställs i miljölagstiftningen men ligger i linje med dessa. Agenda 21- dokumentet befinner sig hierarkiskt på en övergripande nivå och styr andra dokument som t.ex. energiplan och avfallsplan. Dokumentet är styrande för kommunala verksamheter och vägledande för övriga aktörer. Ansvaret för genomförande ligger på nämnder och förvaltningar. Det framgår hur planen ska följas upp. Klimat- och energiplan Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Klimat- och energiplanen beslutades av kommunfullmäktige 21 och fungerar både som kommunens klimatstrategi och energiplan. Huvudsyftet är att bidra till att ställa om till ett hållbart energisystem och minska utsläppen av växthusgaser. I handlingsplanen finns ett antal åtgärder framtagna som vid genomförandet bidrar till uppfyllandet av kommunens effektmål. Målen omfattar även bolagens verksamhet. Det framgår hur planen ska följas upp. Projektplan samhällsbyggnadsprojekt Enligt Lag (2:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt är godkänd av kommunfullmäktige samt är kommunens plan för bostadsförsörjningen och ett styrande dokument för kommunens samhällsbyggande. Projektplanen tas fram årligen samordnat med kommunens budgetprocess och lokalförsörjningsplanering och beslutas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för dess framtagande. Projektplanen utgår ifrån Mål och budget samt översiktsplanen. Det framgår hur planen ska följas upp. Strategisk handlingsplan mot organiserad brottslighet Handlingsplanen beslutades av fullmäktige 215 och syftet är att motverka organiserad brottslighet inom en rad olika områden. Den strategiska handlingsplanen innehåller flera delar; definitioner, mål, strategi, kommunikation, samverkansorganisation, administrativa åtgärder (som exempelvis upphandling) stöd till unga kriminella samt avhoppare och livsstilskriminella att lämna sin kriminella bana, stöd till brottsutsatta samt uppföljning. Ansvaret för samordning och uppföljning ligger på kommunstyrelsens förvaltning. Det framgår hur planen ska följas upp. 16

188 Styrdokument för nämnder och styrelser Strategi för konkurrensprövning Strategi för konkurrensprövning antogs av kommunfullmäktige 27. Målet med konkurrensprövningen är att stimulera företagande och kreativitet, samtidigt som kommuninvånarna berikar med ett ökat utbud och mångfald. Konkurrensprövning kan ske på många olika sätt men tyngdpunkten ska ligga på att skapa valfrihet för kommuninvånarna. Ansvaret för prövningen vilar på nämnderna, det är de som beslutar vilka verksamheter som ska konkurrensprövas och hur och när det ska ske. Det framgår i strategin hur den ska följas upp. Strategi för Huddinges väg in i e-samhället Kommunfullmäktige beslutade om strategin under 213 och den syftar till att samordna kommunens arbete och beskriver de förändringar och initiativ som behövs för att med framgång kunna utveckla e-tjänster och effektivisera verksamheten med stöd av IT. Strategin ska utgöra det gemensamma ramverket för all utveckling som bedrivs inom området och vara ett stöd i den långsiktiga planeringen. Behovet av insatser sammanfattas i strategin som insatsområden, som följs av ett antal mål. Strategin kompletteras av en kommungemensam handlingsplan som mer ingående beskriver insatser, ansvarsfördelning, tidplan och budget för de olika insatserna. Det framgår hur uppföljning av strategin ska ske. Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Enligt lag (23:778) om skydd mot olyckor ska en kommun anta ett handlingsprogram, dels för räddningstjänst, dels för förebyggande verksamhet för skydd mot olyckor som kan leda till räddningsinsats. Handlingsprogrammet enligt lag om skydd mot olyckor fastställdes i direktionen för Södertörns brandförsvarsförbund 211 och reviderades 212. Det är gemensamt för Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö kommuner. Verksamhetsstyrningen finns beskrivet i styrdokument; verksamhetsplan, policyer, organisationsplan och riktlinjer. I dessa planer återfinns förebyggande och operativa åtgärder mot andra olyckstyper än brand såväl som lokala initiativ baserade på riskbilden. Organisationerna inom räddningsregionen har utsedda personer med särskilt ansvar att underlätta de centrala kontakterna med respektive kommun. Arbetsuppgifter kan vara att delta i kommunens eventuella riskhanteringsgrupper, arbeta med övrig kris- och riskhantering och vara ett stöd för kommunen i kontakter med räddningstjänsten. Tillsammans med medlemskommunerna kan särskilda kommunspecifika planer med aktiviteter, mål och uppföljning upprättas. Det framgår hur programmet ska följas upp. Kulturpolitiskt program Huddinge kommuns kulturpolitiska program uttrycker den politiska synen på det kulturpolitiska uppdraget fram till år 22. Det riktar sig till de kommunala verksamheterna 17

189 och ska vara styrande i utvecklingen av Huddinge till en spännande och nyskapande kommun. Programmet stadgar ett antal mål med tillhörande åtgärder. Det är framarbetat av kultur- och fritidsnämnden under styrning av nämndens arbetsutskott men beslutat av kommunfullmäktige 28. Programmet ska ge en framåtblickande bild av behov och möjligheter för en utveckling av kulturverksamheten i Huddinge. Många aktörer beskrivs som arbetar med att utveckla, värna om och sprida kultur i Huddinge. T.ex. nämns förskola och skola, bibliotek, studieförbund, kulturskola, museum, mötesplatser, kultur- och hembygdsfingar och församlingar som bidragande till att uppnå målen. Det framgår inte hur programmet ska följas upp. Idrottspolitiskt program Kommunfullmäktige antog det idrottpolitiska programmet 213. Programmet fastslår visionen att alla invånare i Huddinge år 22 kan idrotta och motionera på sina egna villkor. Kommunens breda utbud av anläggningar och aktiviteter samt en aktiv samverkan mellan många aktörer beskrivs som framgångsfaktorer och bidrar till Huddinges vision att vara en av de tre mest populära kommunerna i länet. Programmet innehåller att antal målområden med tillhörande mål och åtgärder. Dialog och samverkan med SISU Idrottutbildarna samt fingslivet och andra aktörer. Dessa nämns också som viktiga aktörer för uppföljning av programmet samt för att åstadkomma ett levande dokument i kommunen och fingslivet. Kultur- och fritidsnämnden har ett särskilt ansvar för att samordna kommunens arbete med det idrottspolitiska programmets genomförande. Det framgår hur programmet ska följas upp. Informationssäkerhetspolicy Kommunfullmäktige antog informationssäkerhetspolicyn 26 och den reviderades 212. Policyn är en del av Huddinge kommuns arbete med säkerhet och redovisar ledningens viljeinriktning och stöd för informationssäkerhetsarbetet. Målet för kommunens arbete med informationssäkerhet är att skydda kommunens verksamhet mot avbrott i informationsflödet och minimera risken för att informationen används så att den skadar kommunen, dess invånare eller tredje man. Riktlinjer och instruktioner ska tas fram och beslutas i den omfattning som behövs för respektive verksamhet. Informationssäkerhetsarbetet ska bedrivas så att det blir en integrerad del av organisationens löpande verksamhet. Det framgår hur policyn ska följas upp. Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicyn antogs av kommunfullmäktige under 28 och reviderades under 214. Policyn anger vägledning för arbetet med rehabilitering i kommunen. Målet är att den anställde återfår sin arbetsförmåga och kan återgå till ordinarie arbete. Rehabiliteringsarbetet bedrivs både kort- och långsiktigt. Under hösten 214 har kommunstyrelsens förvaltning gjort en översyn av policydokumenten inom personalområdet. Målsättningen är att under 215 besluta om en reviderad och 18

190 sammanhållen personalpolicy där alla förekommande policyer inom personalområdet samlas. I denna sammanhållna policy ingår rehabilitering som en integrerad del. Följden blir att den nu föreslagna rehabiliteringspolicyn kommer att vara aktuell under en begränsad övergångstid. Det framgår inte hur policyn ska följas upp. Hälso- och friskvårdspolicy Varje förvaltning ska initiera och följa upp friskvårdsinsatser i enlighet med denna policy. Chefer främjar hälsa hos medarbetarna genom att skapa förutsättningar för medarbetarna att själva ta aktivt ansvar för sin hälsa. Genom att aktivt verka för ett hälsofrämjande arbetssätt skapas arbetsplatser och arbetsrelationer som optimerar medarbetarnas resurser. Personalavdelningen ansvarar för det övergripande hälso- och friskvårdsarbetet liksom uppföljning av policyn. Det framgår inte hur policyn ska följas upp. Placeringspolicy för långa placeringar Placeringspolicy för Huddinge kommuns långa placeringar är beslutad av kommunfullmäktige och är främst framtagen för att hantera kommunens pensionsplaceringar. Tillämpliga delar skall även användas vid eventuella långsiktiga placeringar av överskottslikviditet. Det är kommunstyrelsens ansvar att följa pensionsfondens utveckling och göra en löpande bedömning av behovet att uppdatera policyn. Ansvaret för uppföljning ligger på kommunstyrelsens förvaltning. Det framgår hur policyn ska följas upp. Personalpolicy Personalpolicyn anger kommunledningens grundläggande principer för hur arbetet i kommunen ska bedrivas och är beslutad av kommunfullmäktige. Övergripande principer som delaktighet, jämställdhet, mångfald och samverkan kompletteras med beskrivningar på arbetssätt för att uppnå dessa mål. Det framgår inte hur policyn ska följas upp. Lönepolicy Lönepolicyn fastställdes av kommunfullmäktige 26. Lönepolicyn och grunderna för lönesättning är gemensam för hela kommunen och ska vara känd i hela organisationen. Samsyn och konsekvent handlande beskrivs som ett måste för att lönen ska fungera som arbetsgivarens styrinstrument samtidigt som den ska ta hänsyn till de centrala avtal kommunen är bunden till. Lönen används inte som ett konkurrensmedel inom kommunen. Lönen ska endast vara kopplad till individens resultat och prestationer. Policyn anger övergripande mål samt riktlinjer och förutsättningar för att uppnå målen. Den stadgar även lönekriterier och kommunens lönestruktur. Det framgår inte hur policyn ska följas upp. Kommunikationspolicy 19

191 Kommunfullmäktige antog kommunikationspolicyn 28. Policyn fastslår principer och tillvägagångsätt för intern och extern kommunikation i kommunen. Ledord i arbetet är tydlighet, öppenhet och tillgänglighet. Det framgår inte hur policyn ska följas upp. Jämställdhets- och mångfaldspolicy Kommunfullmäktige beslutade om jämställdhets- och mångfaldspolicyn 27. Den anger grundläggande arbetsgivarprinciper för hur jämställdhets- och mångfaldsarbetet ska bedrivas i kommunen. En viktig grund som beskrivs är medvetenheten om medarbetarnas olika villkor, allas erfarenhet och kompetens ska tas tillvara på ett bra sätt. Policyn innehåller mål att sträva efter samt medel för att nå dessa mål. Policyn kompletteras av en kommungemensam handlingsplan, som beslutas av kommunstyrelsens planerings- och personalutskott (numera arbetsutskott). Kommunstyrelsens personalkontor ansvarar för initiering och uppdatering av handlingsplanen. Handlingsplanen knyts till respektive verksamhetsplan. Det framgår hur policyn ska följas upp. Chefspolicy Chefspolicyn är beslutad av kommunfullmäktige och anger kommunledningens grundläggande syn på vad chefsarbete i kommunen är samt hur det ska bedrivas. Den definierar övergripande mål för kommunens chefer samt arbetssätt inom respektive mål. Kommunikation beskrivs som ett ledord för ledarskapet, som ska vara personligt, aktivt och synligt samt uppmuntra till delaktighet och medbestämmande. Policyn beskrivs som ett levande dokument och kontinuerlig diskussion av dess innehåll uppmuntras. Det framgår inte hur policyn ska följas upp. Handelspolicy Kommunfullmäktige har beslutat om handelspolicyn som uttrycker kommunens viljeinriktning för handelns framtida utveckling. Målet är att handelspolicyn ska gynna de som bor och verkar i kommunen samt skapa goda och långsiktiga förutsättningar för handelns olika aktörer. Den ska även fungera som ett stöd för kommunala beslut i handelsfrågor. Det innebär konkret att varje förfrågan om en ny handelsetablering ska prövas utifrån ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv i enlighet med policyns riktlinjer. Beslut om nya handelsetableringar ska även föregås av en handelskonsekvensanalys. Det framgår hur policyn ska följas upp. Miljöpolicy Miljöpolicyn antogs av kommunfullmäktige år 29. Miljöpolicyn omfattar alla kommunala verksamheter och deras ansvarsområden, internt och externt, på kort och lång sikt. Alla som arbetar för eller på uppdrag åt Huddinge kommun ska vara medveten om och uppfylla miljöpolicyns intentioner i sitt arbete. Gällande genomförande hänvisas till en plan för miljöarbetet i kommunens organisation. Det framgår inte hur policyn ska följas upp. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2

192 Planen beskriver kommunens interna mål och åtgärder för att främja allas lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter i arbetslivet. Planen vänder sig till alla anställda och tar sin utgångspunkt i jämställdhets- och mångfaldspolicyn. Den stadgar ansvar för fullmäktige, nämnder, chefer och medarbetare samt omfattar mål och åtgärder inom sju prioriterade områden. En ny kommungemensam plan ska tas fram vart tredje år. Det framgår hur planen ska följas upp. Handlingsplan för realisering av Strategi för Huddinges väg in i e-samhället Handlingsplanen utgår ifrån de insatsområden som fastställts i Strategi för Huddinges väg in i e-samhället Planen har tagits fram av kommunstyrelsens förvaltning i dialog med övriga förvaltningar, är förankrad i kommunens ledningsgrupp och har fastställts av kommundirekt. Det är ett levande dokument som kommer att utvecklas varefter kommunen tar sig an respektive område och ska uppdateras årligen. Handlingsplanen beskriver insatser, ansvarsfördelning, tidplan och budget för de olika insatserna. Det framgår hur planen ska följas upp. Riktade styrdokument Nämnder och styrelser Bredbandsstrategi Kommunfullmäktige beslutade 213 om Bredbandsstrategi I bredbandsstrategin fastslås att kommunen genom att främja och underlätta externa aktörers bredbandsutbyggnad på kommersiella villkor ska få ett bredband i toppklass. Kommunen har en viktig roll då man ansvarar för samhällsplaneringen och kontrollerar tillträdet till kommunal mark i form av bland annat markavtal och schakttillstånd. Främjandet av bredbandsutbyggnad utgör en av de aktiviteter som kommunen vidtar i syfte att nå den övergripande visionen om att bli en av de tre mest populära kommunerna i länet. Strategins åtgärder och förhållningssätt riktar sig främst till politiker och tjänstemän i Huddinge kommun som arbetar med samhällsplanering och IT-frågor. Ansvaret för utvärdering och uppföljning av strategin ligger på kommunstyrelsens förvaltning. Det framgår i strategin hur uppföljning ska ske. Klotterpolicy Policyn antogs av kommunfullmäktige 21 och reviderades senast 214. Den stadgar respektive förvaltnings ansvar att tvätta bort klotter inom utsatta tidsramar, samt dokumentation, registrering och polisanmälan av klotter på kommunal egendom. Det framgår inte hur policyn ska följas upp. Biblioteksplan Biblioteksplan för Huddinge kommun beslutades 21. Den anger både en vision och ett antal strategier för biblioteksverksamheten samt anknyter till kommunens 21

193 kulturpolitiska program. Utgångspunkten är alla invånares behov av bibliotekens tjänster och innehåll. Planen anger även riktningen för samverkan mellan olika bibliotekshuvudmän i kommunen utifrån deras olika uppdrag. Ansvar för dokumentet ligger hos kultur- och fritidsnämnden. Det framgår hur planen ska följas upp. Hel- och delägda bolag Ägardirektiv De hel- och delägda bolagens verksamhet styrs genom ägardirektiv. Av direktiven framgår ägare, verksamhetsbeskrivning, mål, ekonomi samt övriga villkor för verksamheten. 22

194 Revisionsrapport 215 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 215 Huddinge kommun Granskning av styrning genom styrdokument inom socialnämnden och grundskolenämnden

195 Innehåll Sammanfattning, bedömning och rekommendationer Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisionsfrågor Revisionskriterier Genomförande Svar på revisionsfrågor Lagstadgade krav på kommunala styrdokument Nämndernas styrdokument Styrsignaler och prioritering System för att omsätta styrsignaler...1 Bilaga 1 Förteckning granskade styrdokument...13 Bilaga 2 Kort om respektive styrdokument...14

196 Sammanfattning, bedömning och rekommendationer På uppdrag av kommunens revisorer har EY granskat styrningen via styrande dokument avseende socialnämnden och grundskolenämnden. Granskningens syfte är att bedöma om nämnderna har system som säkerställer att de följer de direktiv som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen ger i de övergripande styrdokumenten samt om nämnderna har system som säkerställer att verksamheterna följer de direktiv som nämnderna ger i styrdokumenten de fastställt. Utöver de styrdokument som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen fastställt beslutar nämnderna om styrdokument, däribland mål och direktiv som nämndernas verksamheter ska följa. Härutöver sker en styrning från nationell nivå genom lagar och föreskrifter. Det innebär att de samlade styrsignalerna till förvaltningarna och dess enheter är omfattande. Nämnderna är återhållsamma med att addera styrsignaler till verksamheterna, utöver det som fastställs av nationella föreskrifter och kommunens mål. Ett fåtal styrsignaler tydliggör nämndernas fokusområden. Verksamhetsplanerna är utgångspunkten för prioritering och nedbrytning av styrsignaler från Mål och budget, och behandlar till stor del nämndens beslutade styrdokument. Övriga styrdokument som beslutats av kommunfullmäktig eller kommunstyrelse, och som berör respektive nämnd, tydliggörs inte systematiskt i verksamhetsplaner eller delårs- och årsuppföljning. I respektive verksamhetsplan ses en prioritering av vilka mål och delmål i Mål och budget som bedöms ligga inom nämndens verksamhetsområde. Vår bedömning är att nämnderna har system för att fånga och omsätta de styrsignaler som ges utifrån Mål och budget, övergripande styrdokument, nämndspecifika styrdokument samt lagar och nationella föreskrifter. Styrsignalernas omfattning försvårar dock bitvis överblick och systematik. De två huvudsakliga processerna för att omsätta styrsignaler består av det systematiska kvalitetsarbetet på respektive förvaltning samt uppföljning av Mål och budget och verksamhetsplan enligt kommunens styrmodell. Genom dessa processer följs en stor del styrdokument upp implicit eller explicit, beroende på dess dignitet. De områden som är lagstyrda följs upp närma1re. De riktlinjer som fungerar mer som vägledning följs upp vid behov. Inom både socialnämnden och grundskolenämnden integreras kommunens styrmodell och arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet till viss del. Inom socialnämndens verksamheter upprättas en kvalitetsplan som komplement till verksamhetsplanen för att stärka kedjan mellan verksamhetsplanen och enheternas arbetsplaner, vilket bedöms som mycket positivt. Uppföljningsarbetet beskrivs som till stor del systematiskt, men omfattande och tidvis spretande. Båda uppföljningsprocesserna sker idag utifrån Word/Excel och det saknas ett adekvat systemstöd, vilket lyfts som en brist. Styrsignalerna uppfattas som omfattande och avvägningar i olika frågor görs löpande. Motstridigheter i styrdokumenten kan förekomma, vilket kan gälla t.ex. miljöhänsyn kontra resor i tjänsten inom hemtjänsten eller mindre klasser kontra lokaltillgång i skolan. Det görs då en avvägning i den enskilda frågan. Centrala forum för förankring, information och uppföljning av styrdokument på socialförvaltningen är ledningsgrupper på förvaltnings-, verksamhets-, och sektionsnivå, med stöd av utvecklingsledare samt kvalitetsenhet. Inom utbildningsförvaltningen sker detta i ledningsgrupp på förvaltnings-, och verksamhetsnivå samt på rektorsträffar med stöd av kvalitetsenhet. 1

197 Med utgångspunkt i vad som framkommit i granskningen ges ett antal övergripande rekommendationer till nämnderna samt ett par nämndspecifika rekommendationer. Övergripande rekommendationer till nämnderna: Effektivisera målstyrningen genom en tydligare prioritering och kommunicering av väsentliga styrsignaler. Knyt ett systemstöd till det systematiska kvalitetsarbetet, för att förtydliga och underlätta uppföljning av måluppfyllelse. Säkerställ att de styrdokument som berör respektive verksamhetsområde kommer berörda tillgodo. o Ha en förteckning över de för verksamheten gällande styrdokumenten i verksamhetsplan samt arbetsplaner, för att skapa en starkare integrering av dessa i styrningen på respektive nivå. Socialnämnden: Kartlägg behov av riktlinjer avseende arbete med flyktingar Kartlägg behov av riktlinjer för dödsbohantering Grundskolenämnden: Säkerställ att samtliga delmål som ska följas upp i delårsrapporterna, följs upp i delårsrapporterna. 2

198 1. Inledning 1.1. Bakgrund Revisionen har våren 215 låtit EY granska de övergripande styrdokumenten som beslutats av kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen. Utöver kommunens vision samt Mål och budget finns fem strategier, tre program och femton policyer som beslutats av fullmäktige. Utöver dem finns tio planer och tjugofem riktlinjer. 1 Merparten riktar sig till kommunens nämnder och styrelser. Ett fåtal är gemensamma för hela koncernen och ett antal riktar sig specifikt till vissa verksamheter. Genom kommunens styrmodell och återrapportering i delårsrapporter samt verksamhetsberättelser sker en explicit och implicit uppföljning av flera styrdokument. Det ligger i respektive linjechefs ansvar att säkerställa att verksamheten följer de styrdokument som finns. Utöver de styrdokument som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen fastställt beslutar nämnderna om styrdokument, däribland mål och direktiv som nämndernas verksamheter ska följa. Härutöver sker en styrning från nationell nivå genom lagar och föreskrifter. Det innebär att de samlade styrsignalerna till förvaltningen och dess enheter är omfattande. Revisorerna har beslutat att gå vidare i granskningen av styrning genom styrdokument och granska nämndernas styrning Syfte och avgränsning Granskningens syfte är att bedöma om nämnderna: har system som säkerställer att de följer de direktiv som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen ger i de övergripande styrdokumenten har system som säkerställer att verksamheterna följer de direktiv som nämnderna ger i styrdokumenten de fastställt Granskningen omfattar grundskolenämnden och socialnämnden Revisionsfrågor Granskningen besvarar följande revisionsfrågor: Finns det lagstadgade krav på kommunala styrdokument som ska verkställas i nämndernas verksamheter? Vilka styrdokument har nämnden fastställt? Hur ser förhållandet ut mellan kommunövergripande respektive nämndspecifika direktiv till verksamheterna? Förekommer motstridigheter mellan direktiven? Sker det en prioritering mellan målen/direktiven? 1 T.o.m. maj 215 3

199 Hur återrapporteras verkställandet av beslutade styrdokument och dess resultat till nämnden? 1.4. Revisionskriterier Revisionskriterierna utgörs av kommunallagens bestämmelser om verkställighet och uppföljning, intern kontroll samt relevanta styrdokument i kommunen Genomförande Granskningen har genomförts genom dokumentanalys och intervjuer. Intervjuer har skett med förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen, förvaltningschef social- och äldreomsorgsförvaltningen som slutade under hösten, grundskolechef, avdelningschefer social- och äldreomsorgsförvaltningen, kvalitetschef barn- och utbildningsförvaltningen, kvalitetschef social- och äldreomsorgsförvaltningen samt tre enhetschefer på respektive förvaltning. Dokumentanalys har skett av nämndernas verksamhetsplaner, delårsrapporter samt övriga direktiv som nämnderna beslutat om. De intervjuade har getts möjlighet att komma med synpunkter på rapportutkastet för att säkerställa att revisionsrapporten bygger på korrekta fakta och uttalanden. Granskade dokument återfinns i rapportens löptext och bilaga. 2. Svar på revisionsfrågor 2.1. Lagstadgade krav på kommunala styrdokument Finns det lagstadgade krav på kommunala styrdokument som ska verkställas i nämndens verksamheter? Kommunallagen Enligt kommunallagen beslutar fullmäktige i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annan större vikt. Lagen stadgar att en kommun ska ha en budget, en arbetsordning för fullmäktige och reglementen för nämnderna. Sedan 1 januari 215 ska fullmäktige varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare som driver verksamhet på uppdrag av kommunen (KL 3:19b). Utöver dessa dokument reglerar inte kommunallagen vilka styrdokument en kommun ska ha, hur de utformas eller följs upp. Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. Nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort fullmäktiges uppdrag. Lagen ställer inte några krav på formerna för återredovisning, det ankommer på fullmäktige att besluta om omfattningen av och formerna för redovisningen Speciallagstiftning och krav på nämndspecifika styrdokument Inom vissa områden finns lagstiftning som är mer specifik gällande styrande dokument för kommunens verksamhet. Det finns ett antal styrdokument för vilka fullmäktige bär ett uttryckligt ansvar. Det finns även styrdokument som enligt lag ska finnas i kommunen, men som inte behöver beslutas av fullmäktige. 4

200 Lagstiftning såsom diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen, förvaltningslagen och offentlighets- och sekretesslagen samt internationella överenskommelser såsom barnkonventionen styr kommunala verksamheter och kan föranleda specifika styrdokument. Socialnämndens och grundskolenämndens verksamheter är båda föremål för omfattande nationell styrning. Socialnämnden Socialnämnden styrs av lagstiftning såsom socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Utifrån ovan nämnd lagstiftning utfärdar Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS) och allmänna råd som förvaltningen ska förhålla sig till. Inom socialtjänsten styrs bland annat avgifter och ersättnings- och bidragsnivåer samt riktlinjer för Lex Sarah-anmälan av lagkrav. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsledningsarbete (SOSFS 211:9) framgår att den som bedriver socialtjänst ansvarar för att verksamheten har ett ledningssystem till stöd för att systematiskt planera, leda, kontrollera, följa upp, utveckla och förbättra verksamheten. Ledningssystemet ska identifiera de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Ledningssystemet ska omfatta riskanalys, egenkontroll samt utredning av avvikelser. Om resultatet av egenkontrollen och utredningen visar att rutiner och processer inte är ändamålsenliga ska dessa förbättras. Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner för handläggning och dokumentation, dokumentation av genomförandet, hur uppgifter ska lämnas mellan den som fattar beslut om en insats och den som ansvarar för det praktiska genomförandet och, slutligen, uppföljning och utvärdering av en beslutad insats. Grundskolenämnden Grundskolenämndens verksamhet styrs av skollagen, läroplanen (Lgr11), skolförordningen och annan författning på utbildningsområdet som ankommer på kommunen som huvudman för skolväsendet (och som inte ska handhas av förskolenämnden eller gymnasienämnden). Skolverket utfärdar utifrån lagstiftning föreskrifter (SKOLFS) och allmänna råd som förvaltningen ska förhålla sig till. Läroplanen innehåller tre delar; skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner och kunskapskrav. Förutom kunskapskrav och bedömning inkluderas normer och värden, elevens ansvar och inflytande samt skolan och omvärlden. Det finns även riktlinjer för skola och hem samt övergång och samverkan. Här anges också rektors ansvar. Kursplanerna anger syftet med och de långsiktiga målen för undervisningen i respektive ämne, vad som ska behandlas i undervisningen samt kunskapsnivåer för de olika betygsstegen. Inom skolan har lagkravet på skolplan och kvalitetsredovisning upphört men krav finns på systematiskt kvalitetsarbete, som är omfattande och innefattar läroplanens krav. Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. 5

201 Skolan kan ha egna upprättade styrdokument utifrån diskrimineringslagen, men Huddinges grundskoleverksamhet arbetar istället utifrån Skolverkets Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och har inga egna direktiv på området. Det finns lagkrav på att lärare ska vara behöriga, något som utbildningsförvaltningen följer upp själva men som inte har föranlett något specifikt styrdokument Nämndernas styrdokument Vilka styrdokument har nämnden fastställt? Hur ser förhållandet ut mellan kommunövergripande respektive nämndspecifika direktiv till verksamheterna? Övergripande styrdokument På en övergripande nivå hade kommunfullmäktige, samt i några fall kommundirektör eller kommunstyrelsens planerings- och personalutskott (numera arbetsutskott) t.o.m. maj 215 beslutat om: 5 strategier, 3 program, 15 policyer, 1 planer och 25 riktlinjer utöver Mål och budget. 2 Merparten av dessa styrdokument gäller för samtliga kommunala verksamheter. Ett fåtal riktar sig till specifika verksamheter Socialnämnden Socialnämnden har ansvar för kommunens individ- och familjeomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning, socialpsykiatri, ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder. Socialnämnden har också ansvar för tillstånds- och tillsynsuppgifter enligt alkohollagen, tillsyn över folköls- och tobaksförsäljning, kontroll av försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek, bostadsförturer, bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer samt vissa uppdrag enligt begravningslagen. Dialogen om nämndens uppdrag och direktiv till verksamheterna sker vid det årliga planeringsmötet under en dag samt löpande i ordförandeberedningen, enligt förvaltningschefen. Utifrån Mål och budget upprättar nämnden sin verksamhetsplan som tydliggör nämndens prioriteringar i förhållande till Mål och budget samt konkretiserar förvaltningens åtaganden. Socialnämnden har delmål kopplade till samtliga målområden i Mål och budget förutom utbildning med hög kvalitet. Nämnden har satt åtaganden under 8 av Mål och budgets 23 delmål. Utöver detta finns delmål under de strategiska målen Attraktiv arbetsgivare, Ekonomi i balans samt Systematisk kvalitetsutveckling. De delmål det inte kopplats åtaganden till bedömer nämnden ligga utanför sitt ansvarsområde. För varje övergripande mål respektive strategiskt mål förtydligas om målet är riktat till samtliga utförare av nämndens verksamhet eller enbart förvaltningen. Det tydliggörs inte i verksamhetsplanen vilka kommunövergripande styrdokument som gäller nämndens verksamhet. Verksamhetsplanen specificerar också förvaltningens fyra hörnstenar; ledarskap, kund- och brukarorienterat synsätt, mångfald och e-förvaltning. Det systematiska kvalitetsarbetet och 2 Sedan maj 215 har bland annat ett antal styrdokument inom personalområdet slagits samman till en ny personalpolicy. 6

202 uppföljning utifrån ledningssystemet beskrivs också i verksamhetsplanen, som har direkt bäring på kommunens strategiska mål Systematisk kvalitetsutveckling. Utöver verksamhetsplan har socialnämnden fattat beslut om följande styrdokument: Upphandlingsplan 215 Dokumenthanteringsplan Delegationsordning Lokalförsörjningsplan Plan för intern kontroll Plan för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Handlingsplan vid kris eller extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation funktionshinderområdet och äldreomsorgen Utöver dessa finns sju riktlinjer som beslutats på kommunövergripande nivå och som specifikt riktar sig till socialnämndens verksamheter. Som beskrivet ovan finns även ett stort antal nationella styrsignaler. Enligt intervjuade förhåller sig nämnden återhållsam när det gäller att lägga till direktiv för verksamheten utöver de som ges i Mål och budget genom verksamhetsplan och andra direktiv från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. En dialog förs mellan nämnd och förvaltning, där önskemål kan komma från nämnden om ytterligare styrande direktiv. I sådana fall diskuteras konsekvenser och kostnader, enligt förvaltningschef Grundskolenämnden Grundskolenämnden ansvarar för att fullgöra de uppgifter enligt skollagen och annan författning inom utbildningsområdet som ankommer på kommunen som huvudman för skolväsendet i Huddinge kommun. Grundskolenämnden fullgör även kommunens uppgifter avseende bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer, samt förvaltning av Stiftelsen Skolstyrelsens samfond. Utifrån Mål och budget upprättar nämnden sin verksamhetsplan som tydliggör nämndens prioriteringar i förhållande till Mål och budget samt konkretiserar förvaltningens åtaganden. Verksamhetsplanen specificerar också förvaltningens tre fokusområden för alla skolverksamheter: språkutveckling, matematik och IT i undervisningen. Nämnden har åtaganden under samtliga målområden samt till 12 av de 23 delmålen som finns i Mål och budget, samt de tre strategiska målen: attraktiv arbetsgivare, ekonomi i balans samt systematisk kvalitetsutveckling. Ett delmål, ökad valfrihet, har varken valts bort i verksamhetsplanen eller föranlett några åtaganden. Det tydliggörs inte i verksamhetsplanen vilka kommunövergripande styrdokument som gäller nämndens verksamhet. De pedagogiska nämnderna har skapat en pedagogisk plattform som klargör vad eleverna ska möta i skolan, såsom: skickliga pedagoger, professionella ledare och goda lärmiljöer. Den lyfter fram kännetecken på en god pedagogisk verksamhet och ska bidra till högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet. Plattformen lanserades 213 och kommuniceras tydligt i verksamhetsplanen. 7

203 Utöver verksamhetsplan och pedagogisk plattform har grundskolenämnden fattat beslut om följande styrdokument: Upphandlingsplan för verksamhetsår 215 Delegationsordning Dokumenthanteringsplan för Huddinges kommunala grundskolor Lokalförsörjningsplan med inriktning för åren Plan för intern kontroll 215 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium E-strategi för grundskolenämndens verksamheter Lokala föreskrifter för kostnadsfri skolskjuts Grundskolenämndens handlingsplan för extraordinär händelse Enligt förvaltningschef kan nämnden i sin styrning lyfta fram vissa frågor, men det är mindre vanligt. Styrdokumenten är riktade till förvaltningens kärnverksamhet då den nationella styrningen är omfattande. Nämnden är ett stöd i prioriteringen, enligt förvaltningschef. Enligt intervjuade härrör respektive nämnds beslutade styrdokument till stor del från nationell lagstiftning eller kommunens uppsatta mål. Ett fåtal styrdokument adderar nämndspecifika styrsignaler. Det samlade antalet styrdokument och styrande signaler upplevs som omfattande. Nämnden överväger därför noga innan de adderar direktiv, enligt de intervjuade Styrsignaler och prioritering Förekommer motstridigheter mellan direktiven? Sker det en prioritering mellan målen/direktiven? Socialnämnden Inom socialförvaltningen finns exempel på krockar mellan styrande direktiv på olika nivåer. Miljökrav, t.ex. ekologiska livsmedel, är en kostnadsfråga och kan därmed vara svår att fa med de ekonomiska ramarna. Resor i tjänsten inom exempelvis hemtjänsten kan stå i kontrast till miljöhänsyn. En annan fråga har gällt krav från Arbetsmiljöverket på separata omklädningsrum och duschar för kvinnor och män i verksamhetslokaler. Det gav vitesföreläggande trots att samtliga anställda vid tidpunkten var kvinnor och detta behov inte ansågs föreligga. Ytterligare exempel är då Inspektionen för Vård och Omsorg ställer vissa krav på bemanning, vilket påverkar kostnader. Enligt intervjuade kan avvägningar behöva göras mellan krav från aktörer, men nämndens förhållningssätt upplevs stabilt. Exemplen ovan härrör i stor utsträckning från nationella direktiv. Två områden där det finns en efterfrågan på riktlinjer är, enligt intervjuade, för arbetet med flyktingar samt dödsbohantering. En central fråga är hur verksamheten bäst kan arbeta med de styrsignaler som inte nödvändigtvis är självklara, som inte tillhör förvaltningens kärnverksamhet. Detta arbete pågår dels i ledningsgrupperna på olika nivåer i organisationen, dels med hjälp av utvecklingsledare på kvalitetsenheten. Enligt förvaltningschef försöker verksamheten genom ledningsgrupperna prioritera och följa samtliga direktiv, men i vissa fall kan saker flyttas fram. 8

204 Prioriteringar sker för att hålla budget. Arbetet tydliggörs i verksamhetsplanen som beskrivs som väl genomarbetad. Respektive verksamhet arbetar med sina avsnitt som sedan konsolideras. En fråga såsom intern kontroll kan tas upp på arbetsplatsträff på respektive arbetsplats. Enligt intervjuade är det skiftande vilken delaktighet som finns ute på respektive enhet i olika frågor, då varje enhetschef lägger upp detta arbete och prioriterar. I en ledningsgrupp på sektionsnivå kan sektionschefen t.ex. gemensamt med enhetscheferna gå igenom vilken information som ska vidarebefordras till respektive enhet. I nämndens verksamhetsplan framgår att förvaltningen har åtaganden under 8 av de 23 delmål som finns i Mål och budget. Enligt intervjuade ryms mycket verksamhet under respektive delmål, vilket gör styrsignalerna omfattande trots prioritering Grundskolenämnden Förvaltningen har gjort ett stort arbete med att fingranska samtliga direktiv i Mål och budget, enligt förvaltningschefen, och tillsammans med nämnden diskutera målens betydelse för verksamheten. Detta för att förvaltningen ska kunna tillgodogöra sig de olika målen. Det märks inga tydliga motstridigheter mellan specifika direktiv men olika frågor behöver hanteras olika, enligt intervjuade. Det är främst resursfrågor som kommer upp då prioriteringar behöver göras. Det kan exempelvis handla om miljöhänsyn kontra kostnader eller mål om mindre klasser kontra lokaltillgång. Indirekt hanteras motstridigheter löpande, då satsningar som tar resurser i anspråk vägs mot befintlig verksamhet. Enligt intervjuade finns ett visst tolkningsutrymme avseende vilka övergripande direktiv som gäller skolan. För 215 finns inget mål för vilket nämnden inte formulerat en strategi. Även om målet berör skolan mer indirekt, finner förvaltningen ett sätt att bidra till måluppfyllelse. Enligt intervjuade har det statliga och det kommunala uppdraget närmat sig varandra under senare år, vilket upplevs som en förbättring. Det finns dock fortfarande ett omfattande antal styrsignaler att förhålla sig till när mål på nationell, kommunövergripande och nämndnivå ska sammanfogas i verksamheten. I nämndens verksamhetsplan framgår att förvaltningen har åtaganden under 12 av 23 delmål i Mål och budget. Ett antal delmål, såsom förbättrad infrastruktur, ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden samt att fler upplever god vård och omsorg, har nämnden valt att inte behandla. Enligt intervjuade är det viktigt att undvika ett stort grepp på varje fråga, då risk finns att huvuduppdraget oavsiktligt prioriteras ner. Centralt för information och förankring av nya direktiv är ledningsgrupper samt rektorsträffar, där mycket information om styrdokument samt olika satsningar och prioriteringar kommer verksamheterna till del. Enligt intervjuade rektorer blir det lätt en stor mängd information på dessa träffar vilket respektive rektor sedan får sortera och prioritera i sin vidare kommunikation med medarbetare. Detta beskrivs som en utmaning. Det efterfrågas en balans mellan delaktighet i nya inspel och den befintliga arbetssituationen. Kommunövergripande styrdokument finns enligt intervjuade tillgängliga via Insidan, kommunens intranät. Där kan medarbetare söka fram specifika dokument vid behov. De styrdokument som inkluderas i kommunens författningssamling är lättare att hitta än övriga, enligt intervjuade. 9

205 2.4. System för att omsätta styrsignaler Hur återrapporteras verkställandet av beslutade styrdokument och dess resultat till nämnden? En väsentlig del i att säkerställa verkställighet av kommunfullmäktiges samt nämndens beslut är att följa upp dem. Det krävs en systematik i arbetet för att kunna integrera ett stort antal styrsignaler i verksamheternas rutiner och arbetssätt Socialnämnden Mål och budget, som bryts ner i förvaltningens verksamhetsplan, uppfattas av flera intervjuade som omfattande. Det stora antalet styrsignaler gör det nödvändigt för respektive verksamhetsområde att sortera och prioritera bland målen för att kunna ytterligare bryta ner målen till sektions- och enhetsnivå. Under 215 upprättar varje verksamhetsområde för första gången en kvalitetsplan, som följs upp årsvis i en kvalitetsberättelse. Kvalitetsplanen fungerar som komplement till verksamhetsplanen, som är mer övergripande. Utifrån kvalitetsplanen upprättar respektive enhet en arbetsplan. Kvalitetsplanen blir mer verksamhetsnära till sin utformning än verksamhetsplanen och respektive enhet kan lättare se sin del i denna. Då det är första året som kvalitetsplanen upprättas är verksamheterna dock inte i mål med detta arbete ännu, enligt intervjuade. Enligt förvaltningschef följs de övergripande styrdokumenten som avser socialnämndens verksamhet upp via styrmodellen, vilken följs noggrant. De nämndspecifika dokumenten följs upp och redovisas genom muntlig beskrivning för nämnden. I sex av nämndens åtta beslutade styrdokument finns skrivningar om uppföljning eller revidering. 3 Merparten av uppföljningen sker via förvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet med intern kontroll integreras i arbetet med verksamhetsplan, delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Hur detta arbete utförs inom nämndens 7 enheter kan skifta enligt förvaltningschef, alla enheter har arbetsplaner utifrån en förvaltningsgemensam mall och rapporterar till verksamhetschef. Alla enheter rapporterar enligt ett körschema för uppföljning. Lex Sarah-anmälningar följs upp löpande och rapporteras muntligen för nämnden. Mer omfattande avvikelser behandlas skriftligt i ett tjänsteärende. Förvaltningens kvalitetsenhet samordnar arbetet med uppföljning tillsammans med den utvecklingsledare som finns kopplad till respektive verksamhetsområde (Arbete och försörjning, IFO, funktionshinder). Utvecklingsledare kan vara en tjänst eller mer per verksamhetsområde. Dessa funktioner bidrar till systematik i uppföljningen och fungerar som stöd till verksamhetschef, sektionschef respektive enhetschef, enligt intervjuade. Samarbetet mellan funktionerna uppges fungera bra, men viss otydlighet kan uppstå mellan kvalitetsenhet och verksamheterna avseende vem som gör vad. En utvecklingsledare på kvalitetsenheten, som representerar förvaltningen i Q-teamet, arbetar mot social- och äldreomsorgens ledningsgrupp med verksamhetsplan och därtill hörande styrdokument samt uppföljningar. Vissa övergripande styrdokument följs upp centralt; då kan information efterfrågas från förvaltningen. Ibland deltar även chefer i centrala arbetsgrupper, t.ex. gällande 3 Styrdokumenten redovisas i bilaga 2. 1

206 arbetsmiljöarbete. Ledningsgrupperna på förvaltnings-, verksamhets-, och sektionsnivå är centrala för information och förankring av styrande dokument och övriga styrsignaler. På respektive enhet är arbetsplatsträffen det primära forumet, samt även personalmöten i vissa fall. Förmedlingen av mål och åtaganden ut på enheterna beskrivs som en utmaning. Varje år genomför förvaltningen en granskning av verkställigheten av socialnämndensuppdrag och beslut samt besvarande av remisser, där status och uppföljning ses över. Denna sammanställning redovisas för nämnden. Redovisningen inkluderar inte beslut som delegerats till socialnämndens arbetsutskott eller socialutskott. IT-stöd som används i uppföljningen är bland annat kommunens lednings- och informationssystem, där t.ex. sjukfrånvaro och avtalstrohet följs upp, samt ärendehanteringssystemet W3D3 där information kopplat till kundval följs upp. Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete har idag inget systemstöd. Det finns heller inget systemstöd knutet till planering och uppföljning enligt styrmodellen. Uppföljning av samtliga mål och delmål i verksamhetsplanen finns i delårsuppföljningarna, med varierande tydlighet. Av nämndens beslutade styrdokument berörs intern kontroll, lokalförsörjningsplan, upphandlingsarbete, tillsyn avseende alkohol och tobak i nämndens delårsuppföljningar. Ett fåtal av de styrdokument som beslutats av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse berörs i delårsrapporterna, direkt eller indirekt. Kopplingen mellan kommunens övergripande styrdokument och nämndens verksamhetsområden kan tydliggöras Grundskolenämnden Skolornas ekonomiska resultat i förhållande till budget och elevernas studieresultat följs upp regelbundet. Vid uppföljning i samband med delårsbokslut och bokslut involveras, förutom ekonomienheten, även kvalitetsavdelning, personalavdelning och utvecklingsenhet. Förvaltningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Enheterna lämnar in olika redovisningsdelar vid tre tillfällen per år, där kunskapsresultaten för föregående period redovisas tillsammans med arbetet med den pedagogiska plattformen. Detta sker som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet utifrån ett dokument med samma namn. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete följs också upp löpande under året bland annat vid kvalitetsdialog mellan verksamhetschef och skolledning. Detta dokument innehöll tidigare uppföljning av olika delar; t.ex. avseende ekonomi och arbetsmiljö. Nu finns enbart huvuduppdraget i dokumentet medan övriga delar har egna processer, vilket intervjuade beskriver som positivt. Ett årshjul för detta arbete finns som tydliggör när på året dialoger, analyser samt inmatning av enkätresultat, betyg och måluppfyllelse ska ske. En del i uppföljningen är skolornas arbete för likabehandling och mot diskriminering. Nämnden får löpande rapportering om status på skolorna. I arbetet med verksamhetsplanen och dess åtaganden tar varje avdelningschef med sig sina åtaganden utifrån vilka som faller på respektive avdelning, detta sker innan verksamhetsplanen beslutas. Detta tydliggör ansvarsfrågan enligt förvaltningschef och det blir mindre risk att frågor faller mellan stolarna. Det tydliggör också uppföljningen. Förvaltningens kvalitetsavdelning arbetar med styrkedjan och uppföljning samt leder den 11

207 praktiska delen av planeringen i ledningsgruppen. Enligt intervjuade kunde det tidigare upplevas som parallella spår avseende uppföljning, men det har blivit bättre. Verksamhetsresultaten samlas i kommunens lednings- och informationssystem, LIS. Det uttrycks förbättringspotential avseende systemets tillförlitlighet och användarvänlighet, då det hänt att felaktiga siffror redovisats. Det systematiska kvalitetsarbetet, samt uppföljningen utifrån kommunens styrmodell, har som tidigare nämnts inget systemstöd. Direktiv kommer upp i delårsuppföljningarna, dock inkluderas inte varje direktiv varje gång, enligt intervjuade. Många av direktiven upplevs fungerande, men allt följs inte upp systematiskt. Trots upplevd systematik i uppföljningsprocessen utgör mängden styrsignaler en svårighet. Styrdokumentets dignitet avgör hur uppföljningen sker. Vissa direktiv, som berör myndighetsutövning och lagkrav, följs upp specifikt. Vid delårsrapport 1 och 2 sker denna redovisning, som sedan sammanfattas och kompletteras i verksamhetsberättelsen. Lokala föreskrifter avseende skolskjuts är ett exempel som följs upp via de klagomål som kommer in, vilket kan leda till revidering eller förtydligande. Detta återrapporteras till nämnden. Styrdokument kan även anknyta till nämndens egna prioriteringar, såsom e- strategins koppling till fokusområdet IT i undervisningen, vilket synliggör dessa styrsignaler. Övriga direktiv som nämnden beslutat, gällande t.ex. mottagning av nyanlända, följs upp kontinuerligt via ledningsgruppen. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling återrapporteras kontinuerligt till nämnden där överklaganden följs upp. Strategidokumentet för studie- och yrkesvägledning, som utgår från Skolverkets allmänna råd, implementeras under 215 och följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. I sju av nämndens elva beslutade styrdokument finns skrivningar om uppföljning eller revidering. 4 Utöver förvaltningens ledningsgrupp är rektorsträffarna det centrala forumet för förankring och information avseende styrdokument och övriga styrsignaler. Av uppsatta mål och delmål i verksamhetsplanen följs samtliga upp i någon mån i delårsuppföljningarna, med undantag för målet Minska klimatpåverkan och luftföroreningar, där målsättningar för arbetet enligt verksamhetsplanen ska tydliggöras i delårsrapport 2 för att sedan följas upp i verksamhetsberättelsen. Detta delmål berörs inte i delårsrapport 2. Den pedagogiska plattformen, e-strategin, lokalförsörjningsplanen, intern kontroll, studie- och yrkesvägledning, delegation samt skolskjuts nämns i nämndens delårsrapporter för 215, även om inte själva styrdokumentet alltid refereras. Även arbetet med nyanlända beskrivs. Ett fåtal av styrdokumenten som beslutats av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse berörs, direkt eller indirekt. Kopplingen mellan kommunens övergripande styrdokument och nämndens verksamhetsområden kan tydliggöras. Stockholm, 23 november 215 Anja Zetterberg Lena Joelsson 4 Styrdokumenten redovisas i bilaga 2. 12

208 Bilaga 1 Förteckning granskade styrdokument Socialnämnden Verksamhetsplan 215 Delegationsordning Upphandlingsplan 215 Lokalförsörjningsplan Plan för intern kontroll Plan för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Handlingsplan vid kris eller extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation funktionshinderområdet och äldreomsorgen Grundskolenämnden Verksamhetsplan 215 Upphandlingsplan för verksamhetsår 215 Dokumenthanteringsplan för Huddinges kommunala grundskolor Lokalförsörjningsplan med inriktning för åren Plan för intern kontroll 215 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium E-strategi för grundskolenämndens verksamheter Delegationsordning Pedagogisk plattform Lokala föreskrifter för kostnadsfri skolskjuts 13

209 Bilaga 2 Kort om respektive styrdokument Socialnämndens beslutade styrdokument (exklusive verksamhetsplan) Delegationsordning Socialnämndens delegationsordning fastställer delegation inom nämndens olika verksamhetsområden. Den reviderades senast i oktober 215. Upphandlingsplan 215 Enligt instruktionen till verksamhetsplanen för 215 ska varje nämnd årligen utarbeta en upphandlingsplan för det kommande verksamhetsåret. Upphandlingsplanen ligger till grund för upphandlingsenehetens planering inför kommande år och ger tillsammans med övriga nämnders upphandlingsplaner en övergripande bild av det kommande behovet av upphandlingar. Dokumenthanteringsplan för socialnämnden Enligt Huddinge kommuns arkivreglemente ska varje myndighet upprätta en dokumenthanteringsplan. En dokumenthanteringsplan beskriver hur handlingar som inkommit, upprättats och som förvaras i verksamheten ska hanteras, om de ska bevaras för alltid eller gallras efter viss tid. Hanteringen gäller alla handlingar oavsett om de är i pappersform, i digital form eller i annat format. Förvaltningen har som mål att årligen se över dokumenthanteringsplanen samt att vid behov uppdatera planen i enlighet med ändringar i lag, författningar, verksamhetssystem och statliga eller kommunala bestämmelser. Lokalförsörjningsplan I lokalförsörjningsplanen beskrivs tidigare projekt som nyligen är genomförda samt framtida beräknade lokalbehov. Lokalförsörjningsplanen grundar sig på befolkningsprognosen och biståndskansliets inventering av nu kända kommande behov. Lokalförsörjningsplanen revideras årligen av socialnämnden och är ett planeringsunderlag som sträcker sig tio år framåt. Socialnämndens plan för intern kontroll 215 Av internkontrollplanen framgår de risker som identifierats inom nämndens ansvarsområde. Vidare framgår hur de ska åtgärdas, vem som ansvarar för att åtgärda identifierade risker och när uppföljning kommer ske för att säkerställa att riskerna är åtgärdade. En sammanställd uppföljning av innevarande plan för intern kontroll redovisas i delårsrapporter och i verksamhetsberättelse. Plan för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Syftet med tillsynsplanen är att få en tydlig struktur på tillsynsarbetet, med mätbara och uppföljningsbara mål. I tillsynsplanen anges nivån för hur många tillsynsbesök som planeras att utföras på ett år. Besöken rör både tillståndshavare med serveringstillstånd och detaljhandlare som handlar med folköl, tobak samt vissa receptfria läkemedel. Även den förebyggande och inre tillsynen av tillståndshavare tas upp i planen. Det framgår inte i planen hur den ska följas upp. 14

210 Handlingsplan vid kris eller extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen Handlingsplanen syftar till att förbereda och underlätta samordning och information inom social- och äldreomsorgsförvaltningen när en kris eller extraordinär händelse inträffar. Förvaltningens målsättning är att upprätthålla prioriterade verksamheter och fullgöra socialtjänstens ansvar i kris samt att möjliggöra snabb återgång till normal verksamhet. Nämndens handlingsplan vid kris uppdateras en gång per mandatperiod. Riktlinjer för social dokumentation funktionshinderområdet och äldreomsorgen Huddinge kommuns riktlinjer för social dokumentation innehåller anvisningar kring planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riktlinjerna gäller såväl verksamhet i egen regi som extern verksamhet som kommunen har avtal med. Uppföljning av dokumentation är en del av verksamhetens egenkontroll som verksamhetsansvarig ansvarar för. Övergripande uppföljning görs av social- och äldreomsorgsförvaltningen. Grundskolenämndens beslutade styrdokument (exklusive verksamhetsplan) Upphandlingsplan för verksamhetsår 215 Varje nämnd ska årligen utarbeta en upphandlingsplan för det kommande verksamhetsåret. Planen ska beskriva vilka behov av upphandlingar respektive nämnd ser främst under det kommande verksamhetsåret men även för kommande verksamhetsår, om möjligt. Dokumenthanteringsplan för Huddinges kommunala grundskolor Genom att fastställa dokumenthanteringsplaner beslutar nämnderna om hanteringen av sina handlingar. Av planen framgår vilken handling som avses, om handlingen ska bevaras eller gallras, det vill säga förstöras, var förvaringen av de handlingar som ska bevaras ska ske och hur länge handlingen ska förvaras. Dokumenthanteringsplanen beskrivs i tjänsteutlåtandet som ett levande dokument som behöver uppdateras kontinuerligt enligt ändringar i lag, författningar, verksamhetssystem eller kommunala bestämmelser. Lokalförsörjningsplan med inriktning för åren Lokalförsörjningsplanen beskriver planerade skolprojekt utifrån känd bostadsexploatering och beräknad elevantalsökning under de närmaste tio åren. De cirka 6895 bostäderna, inklusive äldreboende och studentlägenheter, som totalt beräknas byggas under den närmaste tioårsperioden ställer krav på att detaljplaner genomförs för nya grundskolor. Förvaltningen återkommer med säkrare bedömningar i mål och budget 216. Plan för intern kontroll 215 Barn- och utbildningsförvaltningen genomför inom avdelningarna årligen en analys av risker i enlighet med kommunens reglemente för intern kontroll (HKF 941), vilken tillsammans med underlag från uppföljning av verksamhetsprocesser och rutiner samt synpunkter från 15

211 revision/annan granskning sammanställs till en plan för intern kontroll. Denna plan följs upp och revideras årligen. Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Huddinge kommun Enligt skollagen ska elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ha tillgång till personal med sådan kompetens som kan tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. För att uppfylla lagstiftningens krav gällande studie- och yrkesvägledning, i läroplaner, skollag, förordningar och skolverkets allmänna råd, ska riktlinjerna implementeras och genomföras som en minsta gemensam nämnare i respektive skolas arbete och därefter följas upp i skolans systematiska kvalitetsarbete. Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium Skolverket kräver att kommunerna ska ha enhetliga rutiner och riktlinjer för hur man organiserar mottagandet i skolorna. Riktlinjerna ska vara ett stöd till verksamheterna och förtydliga nödvändigheten av olika individanpassade lösningar. All berörd personal i kommunen ska känna till och ges förutsättningar att följa riktlinjerna och dess intentioner. Det framgår inte av riktlinjerna hur de ska följas upp. E-strategi för grundskolenämnden Syftet med en samlad e-strategi är att hålla ihop utvecklingen i Huddinges förskolor och skolor för att det ska finnas adekvat IT-kunnande och verktyg för att möta såväl utbildningens som omvärldens krav och behov nu och inför framtiden. Den beskriver behovet av digital kompetens för att utnyttja de verktyg som finns på marknaden och inför de förändringar som kontinuerligt sker. Här beskrivs också behovet av att alla enheter behöver ta fram egna ITplaner för att beskriva sin väg till hur man möter IT i utbildningen. Strategin följs upp som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Delegationsordning Förvaltningen presenterar förskolenämndens, grundskolenämndens och gymnasienämndens delegationsordningar i ett sammanhållet dokument. Förvaltningen redovisar utbildningsdirekts vidaredelegation, i samma delegationsordning som nämnden beslutar om delegation till bland andra utbildningsdirekt. Denna reviderades senast i september 215. Pedagogisk plattform Plattformen syftar till att bidra till högre måluppfyllelse och likvärdighet i verksamheten och ska tydligt ange vad som förväntas av pedagoger och pedagogiska ledare som arbetar i Huddinge. Plattformen är gemensam för alla skolformer och förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Det framgår inte av plattformen hur den ska följas upp. Lokala föreskrifter för kostnadsfri skolskjuts Grundskolenämnden ska besluta om uppgifter enligt skollagen och annan författning inom utbildningsområdet, som ankommer på kommunen som huvudman för skolväsendet i Huddinge kommun och berör elever i grundskolan och grundsärskolan. Detta innebär att grundskolenämnden har att besluta i frågor om skolskjuts enligt skollagen. Föreskrifterna fastställer hur prövning av rätt till skolskjuts ska ske utifrån aktuella författningsbestämmelser. Det framgår inte i föreskrifterna hur de ska följas upp. 16

212 Grundskolenämndens handlingsplan för extraordinär händelse Handlingsplanen innehåller och beskriver de områden som ska finnas i en handlingsplan för extraordinära händelser. Den behandlar mål och inriktning, ledningsfunktioner och information och prioriterade områden för grundskolenämndens verksamheter. Utbildningschefen eller av denne utsedd person ska fortlöpande följa utvecklingen som berör ansvarsområdet och anmäla om avvikelser skett från upprättade planer, samt ansvara för att larmlistor och handlingsplan är uppdaterade. Larmlistor uppdateras två gånger per år och övriga planer en gång per år. 17

213 Revisionsrapport 215 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari 216 Huddinge kommun Granskning av styrning genom styrdokument inom socialnämnden och grundskolenämnden - styrningen på enhetsnivå

214 Innehåll Sammanfattning och bedömning Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisionsfrågor Revisionskriterier Genomförande Svar på revisionsfrågor Enheternas styrdokument Enheternas system för att omsätta styrsignaler Styrsignaler och prioritering Uppföljning och återrapportering till nämnd...15 Källförteckning...18 Bilaga 1 Kort om de enheter som omfattats av granskningen...19

215 Sammanfattning och bedömning På uppdrag av kommunens revisorer har EY granskat om enheter inom socialtjänsten och grundskolan har ändamålsenliga system som säkerställer att de följer de styrdokument som kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnden fastställt. Granskningen utgör den sista delen av en trestegsgranskning för att bedöma om styrdokument antagna av fullmäktige får genomslag och har en styrande effekt. Den sammanlagda mängden styrsignaler som berör enheterna är omfattande. Merparten av dem härleds från nationell nivå. Direktiv från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen omsätts främst genom att de bryts ned av respektive nämnd och förvaltning genom verksamhetsplanen. Inom socialtjänsten bryts styrsignaler ned vidare på verksamhetsnivå och delvis även på sektionsnivå. Inom skolan bryts styrsignalerna ned på verksamhetsnivå och i nästa steg på enhetsnivå. Enheter inom socialtjänsten tar fram arbetsplaner med utgångpunkt i socialnämndens verksamhetsplan samt den verksamhetsspecifika kvalitetsplanen. Arbetsplanen är ett stöd för att omsätta delar av kommunens övergripande direktiv samt nämndens direktiv på respektive enhet. Härutöver har enheterna rutiner och riktlinjer beslutade på någon av följande nivåer: nationell, kommunövergripande, förvaltnings-, och verksamhet. Ett fåtal rutiner är upprättade av enheten själv. Skolenheterna tar med utgångspunkt i grundskolenämndens verksamhetsplan fram dokumentet Systematiskt Kvalitetsarbete (SK-dokument). Skolorna använder även ett antal kommun- och förvaltningsgemensamma rutiner utöver nationella föreskrifter och råd. Skolenheterna upprättar ett antal styrdokument utifrån skollag och läroplan, såsom plan mot diskriminering och kränkande behandling samt ordningsregler. Arbetsplaner och SKdokument följer en gemensam mall som knyter an till kommunens målområden. Kommunövergripande och nämndspecifika styrdokument 1 synliggörs inte systematiskt i arbetsplanen eller SK-dokumentet, men inkorporeras delvis i enheternas åtaganden. Centrala forum för information och dialog om styrsignaler på enheterna är arbetsplatsträffar, personalmöten, planeringsdagar samt mailutskick. Intervjuade enhetschefer och rektorer får information via ledningsgrupp respektive rektorsträffar och mailutskick. Vissa enheter har utskottsmöten. På ledningsgrupps- samt rektorsträffar sker en dialog om vilken information som ska vidarebefordras till medarbetare samt hur. Eftersom informationsflödet är omfattande krävs en prioritering. Det är mycket information som ska delges på t.ex. APT, och enligt intervjuade är det den information som ligger närmast verksamhetens och medarbetarnas uppdrag samt arbetsförutsättningar som prioriteras. Planeringskonferenser, arbetsplatsträffar och till viss del andra forum används för att säkra de för styrsignalerna viktigaste arbetssätten utifrån styrande nationella direktiv och enhetens åtaganden i arbetsplanen. De direktiv som rör kärnverksamheten är styrande för verksamhetens dagliga arbete och utveckling. Direktiven inom personalområdet t.ex. arbetsmiljöfrågor omsätts också i det praktiska arbetet. Samtliga enheter diskuterar och ger återkoppling till medarbetarna om enhetens måluppfyllelse. Utifrån enheternas arbetsplaner respektive SK-dokument följs olika 1 Utöver Mål och budget samt verksamhetsplan 1

216 aspekter av verksamheten upp kontinuerligt under året och återrapporteras till nämnd enligt fastlagda årshjul. Den uppföljning som sker utgör underlag för enheternas utvecklingsarbete och följer en fastställd systematik, men kan variera i omfattning och kvalitet. Uppföljningen inkluderar inte kommunövergripande styrdokument på ett systematiskt sätt, men flera styrdokument berörs genom uppföljning av åtaganden i arbetsplan respektive SK-dokument. Syftet med att revisorerna låtit göra en trestegsgranskning av styrningen har varit att bedöma om styrdokument antagna av fullmäktige får genomslag på kommunövergripande nivå, nämndnivå samt på enhetsnivå. Avsikten med styrdokument är att de ska ha effekter på berörda verksamheter. Tidigare granskningar har visat att vissa styrdokument som är antagna av fullmäktige är riktade till specifika verksamheter, men att merparten riktar sig till samtliga verksamheter i kommunen. Vi kan konstatera att direktiven i Mål och budget omsätts i verksamheten. Här finns en röd tråd både i dokumenten på olika nivåer samt mellan politiska beslut och handling på enheterna. Det gäller också de direktiv som följer med speciallagstiftning som skollag och socialtjänstlag. Intervjuade medarbetare relaterar till innehållet i flera kommunövergripande styrdokument, men har inte alltid kännedom om att det finns ett styrdokument. För att ett styrdokument ska få genomslag bör medarbetarens arbete anknyta till innehållet i dokumenten. Det är betydligt viktigare än själva kunskapen om att det finns ett styrdokument. De femtiotal styrdokument som gäller alla kommunens verksamheter har lite olika karaktär. En del ska omsättas löpande i verksamheten och andra är vägledande för mer specifika processer och situationer. Där är därför inte rimligt att vare sig kommunicera samtliga direktiv till alla medarbetare eller att cheferna aktivt omsätter och följer upp samtliga i samma utsträckning. Som nämns ovan sker en prioritering av vilken information som ska kommuniceras till medarbetare i ledningsgrupp respektive på rektorsträffar. Det saknas dock en uttalad prioritering av de kommunövergripande styrdokumenten. För ett mer enhetligt agerande inom respektive verksamhetsområde finns det ett värde i att klargöra vilka dokument som ska omhändertas mer aktivt på enhetsnivå utöver Mål och budget. Här kan prioriteringen se olika ut över tid beroende på vilka frågor som är aktuella på kommunövergripande nivå och förvaltningsnivå. En distinktion kan också göras mellan styrdokument som enheterna ska omsätta löpande respektive styrdokument som ska vara tillgängliga som kunskapsstöd vid behov. Vår bedömning är att det finns ändamålsenliga system som möjliggör för de granskade enheterna att hantera de styrsignaler som ges ifrån kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt nämnd. Det sker också en löpande prioritering av styrsignaler i dialogen mellan förvaltning och enhet. Trots denna systematik finns risk att styrsignaler som verksamheterna har att följa inte fångas upp, då antalet är omfattande. Detta gäller inte Mål och budget utan andra styrdokument som fullmäktige och kommunstyrelsen beslutat om. Utöver de rekommendationer som getts i tidigare granskningar, rekommenderar vi nämnderna att: 2

217 Tydliggöra och synliggöra vilka kommunövergripande styrdokument som berör respektive verksamhetsområde och enhet, för att underlätta kännedom och styrande effekt. Säkerställa en transparent prioritering av styrsignaler utifrån kommunövergripande styrdokument, för att kunna knyta prioriterade styrdokument närmre uppföljning av måluppfyllelse. Kartlägga behov av ett förvaltningsgemensamt arbetssätt för hur kommunövergripande styrdokument ska tillgängliggöras, som stöd till enhetschefer respektive rektorer. 3

218 1. Inledning 1.1. Bakgrund Revisionen har under våren 215 låtit EY granska de övergripande styrdokumenten som beslutats av kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen. Utöver kommunens vision samt Mål och budget finns fem strategier, tre program och femton policyer som beslutats av fullmäktige. Utöver dem finns tio planer och tjugofem riktlinjer. 2 Merparten riktar sig till kommunens nämnder och styrelser. Ett fåtal är gemensamma för hela koncernen och ett antal riktar sig specifikt till vissa verksamheter. Genom kommunens styrmodell och återrapportering i delårsrapporter, verksamhetsberättelser samt årsredovisning sker en explicit och implicit uppföljning av flera styrdokument. Härutöver sker en styrning från nationell nivå genom lagar och föreskrifter som exempelvis socialtjänsten respektive grundskolan har att följa. Det ligger i respektive linjechefs ansvar att säkerställa att verksamheten följer de styrdokument som finns. Revisionen har gått vidare i sin granskning av styrning via styrdokument och låtit EY göra en granskning av socialnämndens och grundskolenämndens styrning. Den belyser nämndernas styrning av verksamheten och nämndernas system för att säkerställa att de styrdokument som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen fastställt följs, likaså de styrdokument som nämnderna själva beslutat om. Revisorerna har beslutat att göra en ytterligare granskning av styrningen genom styrdokument och granska enheternas styrning. Med de tre granskningarna har revisorerna underlag att bedöma om styrdokument antagna av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna får genomslag och har en styrande effekt Syfte och avgränsning Granskningens syfte är att bedöma om enheter inom socialtjänsten och grundskolan har ändamålsenliga system som säkerställer att de följer de styrdokument som kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnden fastställt. Granskningen omfattar grundskolenämnden och socialnämnden Revisionsfrågor Granskningen besvarar följande revisionsfrågor: Har enheterna beslutat om ytterligare styrdokument utöver de som kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnden fastställt? Förekommer motstridigheter mellan styrdokumenten? Gör enheten en prioritering mellan styrdokumenten? Har medarbetarna kunskap om vilka styrdokument som är styrande för verksamheten? Hur arbetar enheten för att säkerställa att styrdokumenten är styrande? 2 Antalet avser maj 215. Ev. arbete med att sammanfoga befintliga styrdokument eller skapa nya kan ha ändrat detta antal sedan dess. 4

219 Hur arbetar enheten för att följa upp och utveckla den egna verksamheten med utgångspunkt från styrdokumenten? Vilken rapportering sker till nämnden om enhetens verkställighet och resultat med utgångspunkt från styrdokumenten? 1.4. Revisionskriterier Revisionskriterierna utgörs av kommunallagens bestämmelser om verkställighet och uppföljning, intern kontroll samt relevanta styrdokument i kommunen Genomförande Granskningen har genomförts genom dokumentanalys och intervjuer. Intervjuer har skett med fem enhetschefer inom socialtjänsten, fyra rektorer och grupper av medarbetare vid enheterna samt avdelningschefer. 3 Kort information om respektive enhet återfinns i bilaga 1. Genomgång har skett av nämndernas verksamhetsplaner, enheternas arbetsplaner och systematiska kvalitetsdokument, delårsrapporter samt styrdokument på enheterna. 4 De intervjuade har getts möjlighet att komma med synpunkter på rapportutkastet för att säkerställa att revisionsrapporten bygger på korrekta fakta och uttalanden. 2. Svar på revisionsfrågor 2.1. Enheternas styrdokument Har enheterna beslutat om ytterligare styrdokument utöver de som kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnden fastställt? Lagstadgade krav på enheternas styrdokument Lagstiftning såsom diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen, förvaltningslagen och offentlighets- och sekretesslagen samt internationella överenskommelser såsom barnkonventionen styr kommunala verksamheter. T.ex. har Arbetsmiljöverket utifrån arbetsmiljölagstiftningen utfärdat föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 21:1) Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare och innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa. Socialnämndens och grundskolenämndens verksamheter är båda föremål för omfattande nationell styrning. Socialnämnden Socialnämnden styrs av speciallagstiftning såsom socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälso- och 3 Verksamheter som intervjuats inom socialtjänsten är Aktivitetshus och boende, Socialjouren, Kvinnojouren och Kvinnofrid, personlig assistans, dagligt boende samt arbete och försörjning. Vissa enhetschefer har ansvar för mer än en enhet. Vissa rektorer har ansvar för fler än en skola. 4 Utöver intervjuade enheters styrdokument har även vissa ytterligare enheters arbetsplaner tillhandahållits. 5

220 sjukvårdslagen (HSL). Inom socialtjänsten styrs bland annat avgifter och ersättnings- och bidragsnivåer samt riktlinjer för Lex Sarah-anmälan av lagkrav. Utifrån lagstiftning utfärdar Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS) och allmänna råd som enheterna ska förhålla sig till. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsledningsarbete (SOSFS 211:9) framgår att den som bedriver socialtjänst ansvarar för att verksamheten har ett ledningssystem till stöd för att systematiskt planera, leda, kontrollera, följa upp, utveckla och förbättra verksamheten. Ledningssystemet ska identifiera de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. En annan central föreskrift är Socialstyrelsens dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 214:5). Den ska tillämpas vid dokumentation under handläggning av ärenden som gäller enskilda samt under genomförande och uppföljning av beslut om insatser i verksamhet som bedrivs enligt ovan nämnd lagstiftning. Socialstyrelsen har även en handbok i handläggning och dokumentation inom socialtjänsten som ska komplettera föreskriften. Lagstiftning och föreskrifter stipulerar inte att styrdokument ska upprättas eller beslutas specifikt på enskilda enheter, men påverkar rutiner och riktlinjer som ska användas på respektive enhet i hög grad. Intervjuade enheter är indelade i verksamhetsområdena Arbete och försörjning, Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder. Dessa berörs delvis av olika lagstiftning med tillhörande föreskrifter och allmänna råd. Grundskolenämnden Grundskolenämndens verksamhet styrs av skollagen, läroplanen (Lgr11), skolförordningen och annan författning på utbildningsområdet som ankommer på kommunen som huvudman för skolväsendet. Skolverket utfärdar utifrån lagstiftning föreskrifter (SKOLFS) och allmänna råd som skolorna ska förhålla sig till. Inom skolan finns krav på systematiskt kvalitetsarbete, som är omfattande och innefattar läroplanens krav. Huvudmän och skolenheter ska systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I kapitel 4-6 i skollagen framgår kraven på kvalitet och inflytande, trygghet och studiero samt åtgärder mot kränkande behandling. Där fastställs att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektor ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs. 5 Det står också att ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler. 6 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 7 5 Skollagen 4 kap. 4 6 Skollagen 5 kap. 5 7 Skollagen 6 kap. 8 6

221 Styrdokument på enhetsnivå Socialnämnden Det centrala styrdokumentet på respektive enhet är arbetsplanen. Mallen för arbetsplanen är förvaltningsgemensam och innehåller enhetens uppdrag, kort tillbakablick på det gångna året och förbättringsområden. Utöver detta specificeras enhetens åtaganden utifrån verksamhetsområdets kvalitetsplan (som inkorporerar verksamhetsplanens åtaganden). 8 Åtaganden kan också specificeras som ett övrigt åtagande som enheten valt att arbeta med och är då utöver åtagandena i kvalitetsplanen. Utöver arbetsplanen har enheterna riktlinjer och rutiner. 9 Dessa härrör i stor utsträckning från den lagstiftning och de nationella föreskrifter som respektive enhet har att följa. Viktiga dokument inkluderar t.ex. riktlinje och rutin för social dokumentation, riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen, försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd samt riktlinje och rutin för lex Sarah. Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inkluderar arbetsplanen, egenkontroll samt de policys, riktlinjer och rutiner som är styrande för respektive verksamhet. De kommunövergripande styrdokument som utöver Mål och budget berör respektive verksamhet tydliggörs i mindre utsträckning, enligt intervjuade. Inom socialtjänsten upprättas en genomförandeplan för varje brukare, vilket är ett centralt styrdokument för medarbetarnas arbete. Den utgår från biståndsbeslut och beskriver hur en insats praktiskt ska genomföras för den enskilde. Den är vägledande för det dagliga arbetet och bildar utgångspunkt för uppföljning och utvärdering i ett individperspektiv. Till genomförandeplanen hör en social dokumentation. Både i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser om dokumentation vid genomförandet av insatser. På vissa enheter kompletteras genomförandeplanen av metodblad, en evidensbaserad metod på brukarnivå där metod för olika moment kan fastställas för att säkra en kontinuitet i givet stöd och tillmötesgå brukarens behov på bästa sätt. Utöver rutiner som härrör från lagstiftning, finns styrande dokument som är gemensamma för antingen förvaltningen, verksamhetsområdet eller sektionen. 1 Det finns t.ex. en instruktion avseende hantering av privata medel inom äldre-, handikapp- och social omsorg som är beslutad av kommunfullmäktige. Det finns även policy och rutiner för hantering av privata medel som är upprättad för funktionshinderområdet. Det finns en checklista för hot och våld inom omsorg och skola i Huddinge kommun, dokumentation för systematiskt arbetsmiljöarbete och kommungemensam information om synpunkter och klagomål. Det finns t.ex. också en gemensam värdegrund och kompetensplan upprättad för funktionshinderområdet. I de förteckningar över styrdokument vi tagit del av, framgår mellan 1 och 3 dokument per enhet i form av riktlinjer, rutiner, flödesscheman och mallar. Förteckningarna har upprättats av enheten eller förvaltningen. De inkluderar inte lagar och föreskrifter. Då enheterna styrs av delvis olika lagrum är föreskrifterna delvis olika. 8 Funktionshinderområdet, Individ- och familjeomsorg samt Arbete och försörjning upprättar varsin kvalitetsplan. Detta sker för första gången 215 och arbetet har kommit olika långt när intervjuerna sker. 9 Det kan även finnas instruktioner och checklistor. 1 Verksamhetsområden: Funktionshinderområdet, Individ- och familjeomsorg, Arbete och försörjning. Sektioner inom Individ- och familjeomsorg är; Barn -12 år, Ungdom 13-2 år, Beroendeenheten och socialpsykiatri. Sektioner inom Funktionshinderområdet är; Stöd i ordinärt boende och daglig verksamhet, Boende. 7

222 Ett fåtal rutiner kan anses vara upprättade/beslutade specifikt på enheten. Dessa gäller i stor utsträckning praktiska aspekter av det dagliga arbetet, såsom rutin för byte av arbetspass eller rutin för hembesök. Merparten rutiner som enheterna använder är gemensamma för fler än en enhet. Sammantaget förhåller sig respektive enhet till ett stort antal styrande direktiv. Grundskolenämnden Samtliga skolor upprättar sedan ett antal år tillbaka dokumentet Systematiskt Kvalitetsarbete (SK-dokument). Dokumentet följer en förvaltningsgemensam mall där en viss del av innehållet är förhandsbestämt och vissa delar kan läggas in utifrån enhetens behov och önskemål. Arbetet med nämndens pedagogiska plattform planeras och följs upp i dokumentet. Det fungerar på många skolor som både planerings- och uppföljningsdokument, men på vissa skolor upprättas även en arbetsplan. Utöver SK-dokumentet upprättar skolorna ett antal lokala styrdokument utifrån skollag och läroplan samt utifrån kommun- eller förvaltningsgemensamma mallar. Samtliga intervjuade skolor har upprättat likabehandlingsplan eller plan mot diskriminering och kränkande behandling, trivsel/ordningsregler, krisplan samt elevhälsoplan. Det finns även ett antal styrdokument som har en gemensam mall som enheterna ska använda, antingen för kommunen eller för förvaltningen, exempelvis; handlingsplan för att främja närvaro, handlingsplan utifrån medarbetarenkät, systematiskt arbetsmiljöarbete och handlingsplan för förebyggande arbete vid hot och våld. Utöver dem kan skolorna även ha styrdokument såsom allergipolicy, tobakspolicy, drogpolicy samt dokumentation för systematiskt brandskyddsarbete. Utifrån nämndens pedagogiska plattform och dess prioriterade områden finns även specifika styrdokument på vissa skolor, såsom IT-plan, plan för språkutveckling samt matematikplan. Skolorna kan också ha egna visioner. De styrdokument som upprättas på respektive skola härrör i stor utsträckning från lagstiftning, Skolverkets föreskrifter och allmänna råd samt nämndens beslutade pedagogiska plattform. På pedagognivå upprättas lokal pedagogisk planering och klasser kan även upprätta egna regler Enheternas system för att omsätta styrsignaler Hur arbetar enheten för att säkerställa att styrdokumenten är styrande? Har medarbetarna kunskap om vilka styrdokument som är styrande för verksamheten? Socialnämnden Arbetsplaner Centrala styrsignaler bryts ner på enhetsnivå via nämndens verksamhetsplan samt verksamhetsområdets kvalitetsplan. Enhetschefer har deltagit i informationstillfällen om Mål och budget både på kommunövergripande nivå samt löpande i respektive ledningsgrupp, som hålls var 14:e dag. Utifrån verksamhetsplanen kan vissa åtaganden tydligt knytas till arbetsplanen från början, enligt intervjuade enhetschefer. Andra direktiv kräver större anpassning för att kunna knytas till det praktiska arbetet på respektive enhet. 8

223 Utifrån kvalitetsplanen upprättar enheterna arbetsplaner. De möjliggör att kommunens övergripande direktiv samt nämndens direktiv omsätts på respektive enhet. Där specificeras mottagande enhet, ansvar inom enheten, aktiviteter, förväntat resultat samt hur och när uppföljning ska ske. Åtaganden kan specificeras som ett övrigt åtagande som enheten valt att arbeta med. Kommunens målbild synliggörs översiktligt i arbetsplanen. Kommunövergripande styrdokument utöver Mål och budget som är styrande för verksamheten inkorporeras inte, men kan anknyta till åtagandena. Enhetens arbetsplan kan i vissa fall brytas ner ytterligare till arbetsplatsnivå. Det ser olika ut beroende på enhetens verksamhetsområde. I intervjuerna framkommer att arbetsplanen konkretiserats under senare år. Den upplevs nu som mer verksamhetsnära än tidigare. Antalet åtaganden har successivt minskats vilket bidrar till bättre verkställighet och uppföljning, enligt de intervjuade. Sedan kvalitetsplanen infördes har t.ex. ett antal åtaganden kunnat fångas upp på verksamhetsnivå istället för att föras vidare till respektive enhet. I genomgångna arbetsplaner varierar antalet åtaganden mellan 3 och 17 åtaganden per enhet, där enheter inom funktionshinderområdet generellt sett har fler åtaganden än övriga verksamhetsområden. Av dessa åtaganden varierar enhetens egna åtaganden mellan inget alls och 11 åtaganden, där enheter inom individ- och familjeomsorg generellt sett har fler egna åtaganden än övriga verksamhetsområden. Omsättning av styrsignaler Intervjuade enhetschefer får primärt information om styrsignaler via ledningsgrupp och mailutskick. Vissa enheter har utskottsmöten för sin sektion. Där förs en dialog om hur styrsignaler ska delges respektive enhet. Det beskrivs av intervjuade enhetschefer som en utmaning att hålla många parallella styrsignaler levande. Kommunövergripande och nämndspecifika styrdokument omsätts på enheterna på olika sätt. Kommunens arbete avseende jämställdhet och mångfald baserades under 214 på en förvaltningsspecifik handbok Blandat är bäst, som respektive enhet har inskriven som ett åtagande i sin arbetsplan och arbetar löpande med. Några intervjuade beskriver ett prioriterat arbete med bemötande, vilket anknyter till både jämställdhet och mångfald. Enheterna arbetar utifrån arbetsplanen med handbok för e-posthantering i syfte att förbättra kvaliteten på e-postsvar. Detta anknyter till kommunens övergripande riktlinjer för e-post samt nämndens verksamhetsplan. Utifrån nämndens beslutade riktlinjer för social dokumentation avseende funktionshinderområdet och äldreomsorgen (som härrör från lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter), upprättas rutiner för social dokumentation. Utifrån kommunens riktlinjer för ekonomiskt bistånd upprättas också rutiner som praktisk hjälp i handläggningen. Genom åtaganden i arbetsplanen samt upprättade rutiner omsätter enheterna ett flertal kommunövergripande samt nämndspecifika direktiv. Vid en del granskade enheter finns pärmar som samlar de policyer, riktlinjer och rutiner som enhetens medarbetare har att följa. Andra samlar styrdokument i en lokal mapp på servern, eller tillämpar båda dessa varianter. De samlade styrdokumenten är en kombination av nationella direktiv, kommunövergripande styrdokument (t.ex. lönepolicy, riktlinjer för bisyssla), nämndspecifika styrdokument (t.ex. egenkontroll utifrån internkontrollplan), verksamhetsspecifika styrdokument (t.ex. funktionshinderområdets värdegrund) samt enhetsspecifika rutiner (t.ex. byte av arbetspass) som anses beröra respektive medarbetare i deras dagliga arbete. Vissa enheter har även en s.k. MAS-pärm med rutiner, där medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för innehåll. 11 9

224 Enligt intervjuade är pärmar och lokala mappstrukturer med styrande dokument till stor del framtagna av enheten själv, men kan vara upprättade för verksamhetsområdet. Några intervjuade efterfrågar en enhetlig struktur för vilka dokument som bör samlas och göras tillgängliga för medarbetarna. I något fall har denna fråga lyfts i ledningsgrupp. Förutom de styrdokument som ligger nära kärnverksamheten kan det underlätta att synliggöra vilka övriga styrdokument enheten ska känna till, enligt intervjuade. Förutom pärmar och lokala digitala mappar är kommunens intranät Insidan ett centralt verktyg för att medarbetare ska kunna tillgodogöra sig relevant information och hitta eftersökta styrdokument. Strukturen för Insidan gjordes om under sommaren 215. Styrdokument kan t.ex. sökas via namn eller kategori. Det varierar bland intervjuade huruvida Insidan upplevs som lätt eller svår att navigera. Det går t.ex. i nuläget inte att få överblick över samtliga styrdokument som rör en viss verksamhet eller enhet. På arbetsplatsträff (APT), personalmöten samt planeringsdagar ges information som direkt eller indirekt anknyter till kommunövergripande och nämndspecifika styrdokument. Det kan förutom budget gälla aktuella ramavtal (anknyter till nämndens upphandlingsplan), systematiskt arbetsmiljöarbete (utifrån den kommunövergripande Huddingemodellen ) eller lönekriterier (utifrån kommunens lönepolicy). Enligt intervjuade medarbetare fokuserar sällan informationen på själva styrdokumentet, varför det kan vara svårt att härleda information som ges till ett specifikt styrdokument. Intervjuade rektorer bekräftar att innehållet i styrdokumenten är fokus, snarare än medarbetarnas kännedom om själva styrdokumentet. Via mailutskick kan också specifik information delges medarbetare om särskilda direktiv som anses viktiga. Medarbetare från förvaltningen, samt i vissa fall kommunstyrelsens förvaltning, kan besöka enheterna för att informera om särskilda satsningar. Teman som tas upp som aktuella exempel är jämställdhet, mångfald, våld i nära relationer samt kommunens etiska kod. Granskade enheter har arbetat aktivt med dessa frågor under året. Strukturen för APT varierar beroende på enheternas förutsättningar. Intervjuade på en enhet beskriver att vissa anteckningar förs för att kunna delges de som varit frånvarande, men att utförligheten i anteckningarna varierar. På en enhet samlas APT-anteckningarna i en pärm så att medarbetare ska kunna tillgodogöra sig informationen, men intervjuade ger olika bild av hur ofta arbetsgruppen eftersöker denna information. Inom personlig assistans hålls t.ex. APT ofta hos brukaren med dennes assistenter, vilket är en utmaning för att effektivt kunna delge och diskutera en stor mängd information. Då assistenterna arbetar ute hos brukaren har de också sällan tillgång till kommunens intranät eller kommunmail. Den primära kontakten mellan enhetschef och medarbetare utöver APT är där telefonkontakt, vilket fordrar en väsentlig prioritering av vilka styrsignaler som ska kommuniceras. Intervjuade enhetschefer framhåller svårigheten att säkerställa att all relevant information når samtliga medarbetare. Ett stort arbete handlar om att anpassa informationen och tydliggöra olika styrsignalers koppling till huvuduppdraget. Det beskrivs också som viktigt att information är återkommande och inte lyfts vid ett enstaka tillfälle. Upplevelsen bland intervjuade medarbetare är att enhetschef prioriterar på ett relevant sätt och att den 11 MAS står för medicinskt ansvarig sjuksköterska. MAS ansvarar för kvalitet och säkerhet för den hälso- och sjukvården samt rehabilitering som utförs i särskilda boenden, dag- och dagliga verksamheter. MAS ansvarar enligt 24 i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) för att utarbeta regler och rutiner samt kontrollera att dessa följs och är kända i verksamheten. I uppdraget ingår även att följa upp och kontrollera vad som händer i verksamheten och redovisa detta för nämnd. 1

225 information som är nödvändig når berörda. Arbetet utifrån arbetsplanen återkopplas till medarbetarnas PLUS-samtal. 12 Medarbetarnas individuella målsättningar knyts till arbetsplanens åtaganden, vilket tydliggör styrkedjan. Vissa frågor kan bevakas via ett ombud eller arbetsgrupp på enheten, t.ex. avseende miljö, jämställdhet eller friskvård. Det är ombudets eller gruppens ansvar att aktualisera dessa frågor bland medarbetarna. Bland t.ex. utsedda inom miljö finns större kunskap om kommunens miljöpolicy och relaterade mål. Utsedda personer kan även erbjudas utbildning. Det varierar mellan granskade enheter huruvida det finns ombud eller arbetsgrupper och i vilken utsträckning dessa jobbar aktivt mot samtliga medarbetare. Vid introduktion av nya medarbetare sker också en viss informationsöverföring om styrande dokument, t.ex. avseende personal- och arbetsmiljöfrågor. Sammantaget omsätter enheterna ett flertal relevanta styrdokument från kommunövergripande nivå och nämndnivå; dels genom arbetsplanen och dess uppföljning, dels genom ombudsfunktioner samt via APT och i andra forum. Det saknas dock en uttalad prioritering avseende hur styrdokumenten förväntas omsättas och det blir därmed svårt att bedöma om det sker på ett ändamålsenligt sätt. Kunskap om styrande dokument Utifrån en kartläggning av kommunens övergripande styrdokument 13 samt de styrdokument som nämnden beslutat 14 har vi låtit intervjuade från en lista identifiera styrdokument de känner till via namn eller som de arbetat utifrån. Vissa styrdokument känns igen vid namn utan att större kunskap finns om innehåll. Andra styrdokument är de intervjuade väl förtrogna med, t.ex. arbete med jämställdhet och mångfald. Intervjuade enhetschefer har god kännedom de styrdokument som är centrala för verksamheten. Utöver Mål och Budget, verksamhetsplan, kvalitetsplan och arbetsplan, finns genomgripande kunskap avseende lagstiftning och föreskrifter, nämndspecifika styrdokument som direkt berör enheten samt de kommunövergripande styrdokument som berör kärnverksamheten samt arbetsgivarfrågor. Ett fåtal kommunövergripande styrdokument som inte berör kärnverksamheten är mindre kända eller okända, t.ex. kommunens dagvattenstrategi och borgenspolicy. Bland intervjuade medarbetare relateras begreppet styrdokument i stor utsträckning till nationella styrande lagar och föreskrifter samt arbetsplanen. Det finns även kännedom i någon mån om Mål och budget samt verksamhetsplan och kvalitetsplan, som utgångspunkt för arbetsplanen. Medarbetare som t.ex. varit miljöombud känner till kommunens miljöpolicy väl, medan ett antal styrdokument känns igen vid namn utan att innehållet är känt. Sammantaget finns en högre kunskapsnivå avseende de styrdokument som vi bedömer ligga nära kärnverksamheten och medarbetaren. 12 Avser medarbetarsamtal 13 Del 1 av denna granskning 14 Del 2 av denna granskning 11

226 2.2.2.Grundskolenämnden Systematiskt Kvalitetsarbete (SK-dokument) Skolenheterna tar med utgångspunkt i verksamhetsplanen fram ett SK-dokument samt i vissa fall även en arbetsplan. Dessa följer en gemensam mall som knyter an till kommunens målområden. Dokumentet ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal på skolan. Enligt intervjuade deltar samtlig personal. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Dokumentet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen samt resultat av mätningar av det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet i nämndens verksamhetsplan. Till grund för analys och åtgärder ligger även skolans egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts under läsåret. Åtgärderna i dokumentet är framåtsyftande. I dokumentet analyseras även arbetet med den pedagogiska plattformen, studie- och yrkesvägledning (utifrån nämndens riktlinjer), samt elevenkäten (nöjdhet med skola, normer och värden, ansvar och inflytande). Kommunövergripande styrdokument synliggörs inte specifikt i genomgångna SK-dokument men via den pedagogiska plattformen lyfts t.ex. IT-frågor, vilket anknyter till kommunövergripande styrdokument avseende vägen in i e-samhället. SK-dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året 15 och följs upp i dialog mellan verksamhetschef, rektor och verksamhetsanalytiker. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Intervjuade rektorer och medarbetare ger en bild av det systematiska kvalitetsdokumentet som förankrat och genomarbetat. Omsättning av styrsignaler Intervjuade rektorer får via rektorsträffar en gång i månaden samt veckovisa chefsbrev information om styrsignaler som ska behandlas på respektive skola. Rektorsträffarna utgör det centrala forumet för information och uppföljning mellan förvaltning och enhet. I denna grupp pågår ett arbete utifrån verksamhetsplan samt övriga styrande direktiv för skolan. Här sker även information och dialog om kommunövergripande och nämndspecifika styrdokument. I intervjuerna beskrivs det som en stor mängd instruktioner om satsningar som ska komma samtliga medarbetare tillgodo. Rektorerna arbetar aktivt för att verksamhetsanpassa informationen. Chefsbrevet har funnits i ca 2 år och utgör en samlad informationsmängd till respektive rektor från förvaltningen. Detta system fungerar väl, enligt intervjuade. Tidigare kunde information komma från olika avdelningar inom förvaltningen, men det samlas nu i ett utskick. I vissa fall kan grundskolechef eller förvaltningschef göra direkta utskick. Av intervjuerna framkommer att en dialog förs mellan förvaltning och enhet avseende nivå för att behandla olika frågor. Exempel ges på frågor som tidigare behandlats på enhetsnivå men som nu hanteras av förvaltningen, t.ex. skolskjuts. Centrala kanaler för information om styrsignaler till medarbetare på respektive skola är APT, lärarmöten och lokal samverkansgrupp, men även stormöten, planeringsdagar, konferenser och veckomail från rektor, s.k. ledningsbrev. Intervjuade rektorer beskriver det som viktigt att koncentrera informationen till de för medarbetarna viktigaste aspekterna. Större frågor kommuniceras både via mail och i mötesform, samt ibland även via särskilda informationstillfällen med deltagare från förvaltningen. Detta skedde nyligen 15 Inför kommande verksamhetsår 12

227 avseende arbetet med nyanlända. Informationstillfällen har även anordnats under hösten för genomgång av kommunens etiska kod. Nationella direktiv och nämndens pedagogiska plattform omsätts löpande i arbetet på skolorna. Ett flertal kommunövergripande och nämndspecifika styrdokument används vid behov; främst av rektor, men i vissa fall även av medarbetare. Det kan t.ex. vara riktlinjer för bisyssla eller riktlinjer för sociala medier. Intervjuade medarbetare använder Insidan för att få tillgång till styrdokument, mallar och blanketter, t.ex. avseende incidentrapportering och utredning av elever med särskilt stöd. På Insidan finns också dokumentation avseende personal- och arbetsmiljöfrågor. Intervjuade medarbetare ger bilden att de sällan aktivt söker upp kommunövergripande eller av nämnd beslutade styrdokument. Vid otydlighet i någon fråga söker medarbetaren i första hand svaret hos närmsta chef. Arbetet med SK-dokumentet samt nämndens pedagogiska plattform följs upp vid medarbetarnas PLUS-samtal då medarbetarens individuella mål knyts till skolans måluppfyllelse, vilket tydliggör den röda tråden i styrningen. På vissa skolor knyts också uppdraget som förstelärare till något av de prioriterade områden som finns i den pedagogiska plattformen. Dessa uppdrag kan, som nämnts, ha egna styrdokument som pekar ut riktningen för arbetet. En lokal IT-plan kan då knytas till förvaltningens arbete med nämndens IT-strategi, med tillhörande deltagande i arbetsgrupper. Det prioriterade området språkutveckling kan t.ex. ske mer lokalt i arbetsgrupper på skolan. Enligt intervjuade medarbetare varierar arbetet med den pedagogiska plattformen mellan skolorna, då det finns olika förutsättningar. Det varierar huruvida intervjuade medarbetare upplever kommunikationen om kommunövergripande och nämndspecifika styrdokument som tydlig. Intervjuade medarbetare har olika funktion på skolan, vilket föranleder att de tar del av delvis olika information. Sammantaget informeras medarbetare om ett stort antal styrande dokument. Ett antal kommunövergripande styrdokument anknyter till det direkta arbetet och omsätts löpande i det dagliga arbetet. Ett antal delges medarbetarna och kan sökas upp vid behov. Kunskap om styrande dokument Även på skolenheter har intervjuade fått identifiera övergripande styrdokument samt styrdokument beslutade av nämnd, som känns igen vid namn, innehåll eller både och. Intervjuade rektorer har god kännedom om styrande dokument för verksamheten. Avseende kommunövergripande styrdokument finns god kännedom om de styrdokument som ligger nära skolans kärnverksamhet samt de riktlinjer som berör personal- och arbetsmiljöfrågor. De styrdokument som ligger närmast kärnverksamheten är också de som används mest frekvent som stöd i vardagsarbetet. Några kommunövergripande styrdokument som inte berör skolans verksamhet, som t.ex. kommunens finanspolicy och handelspolicy är mindre kända eller okända. Det tar enligt intervjuade tid att lära sig att navigera på intranätet för att få tillgång till de styrande dokument, system och signaler som är relevanta för medarbetaren. Intervjuade medarbetare har kännedom om kommunövergripande styrdokument som t.ex. lönepolicy, riktlinjer för e-posthantering, riktlinjer avseende bisysslor, mutor, jäv och representation. Upplevelsen bland intervjuade medarbetare är att mycket information 13

228 skickas ut och tas upp på bland annat APT, men att det kan vara svårt att sätta dessa i ett sammanhang när de inte berör det dagliga arbetet Styrsignaler och prioritering Gör enheten en prioritering mellan styrdokumenten? Förekommer motstridigheter mellan styrdokumenten? Socialnämnden Intervjuade enhetschefer ger bilden av att en löpande prioritering sker av information som ska tas upp på APT och andra mötestillfällen, och att det är en stor utmaning av förmedla och levandegöra all information om relevanta kommunövergripande styrdokument. Intervjuade enhetschefer beskriver att informationen kommer medarbetarna tillgodo, men att det också är viktigt att sålla i den informationen. T.ex. kan det vara viktigt att inte behandla en ny policy i sin helhet, utan välja de delar som är mest aktuella för arbetsgruppen. Nationella direktiv samt nämndens riktlinjer för respektive verksamhet ligger närmast det dagliga arbetet. Ett antal kommunövergripande styrdokument delges vid APT och ska finnas tillgängliga vid behov via enhetens egna pärmar, digitala mappar eller Insidan. Det framhålls av intervjuade att en del övergripande styrdokument skulle kunna samlas till färre, då dess innehåll uppfattas närliggande, t.ex. riktlinjer för e-post, internet och mobila enheter samt riktlinjer för telefoni. Förutom styrande dokument finns även hörnstenar samt kärnvärden i kommunen som ska vara styrande. Sammantaget upplevs det som många aspekter att beakta. Intervjuade enhetschefer beskriver en progression i styrningen över åren, och att den röda tråden blivit tydligare. Det kan komma inspel till enheten från t.ex. förvaltningens kvalitetsavdelning eller kommunstyrelseförvaltningens kvalitetsavdelning som kan upplevas som perifera, men det beskrivs som mer sällan. Vissa exempel ges av intervjuade på upplevda krockar mellan styrande direktiv. Inom personlig assistans upplevs en viss otydlighet avseende resor i tjänsten, då det enligt lag är brukaren som bestämmer detta medan kommunen har egna riktlinjer. Några enhetschefer upplever krockar mellan ekologiska inköp och ekonomi, samt prisfrågor för vissa inköp när ramavtal upplevs dyrare än andra alternativ. Intervjuade enhetschefer beskriver också en löpande prioritering i verksamheten. För varje direktiv som ges till enheten, görs avvägningar avseende hur mycket tid och budgetutrymme som ska avsättas. Nedbrytningen av styrsignaler via verksamhetsplan och kvalitetsplan till arbetsplan beskrivs som väl genomarbetad. Här sker en väsentlig prioritering av förvaltning och enhetschef för att omsätta de mest relevanta styrsignalerna till respektive enhets praktiska arbete. Arbetet med arbetsplanen har enligt intervjuade förtydligats under senaste år. I arbetsplanen knyts enhetens mål och aktiviteter till kommunens övergripande målbild. I ledningsgrupp och på utskottsmöten förs en löpande dialog om hur enheterna ska förhålla sig till övriga direktiv. 14

229 Grundskolenämnden Enligt intervjuade rektorer sker en löpande prioritering avseende vilken information som ska kommuniceras till medarbetare och i vilken form. Det har skett en tydligare prioritering av information på enheterna över tid. Några intervjuade medarbetare beskriver att veckomailet tidigare kunde uppgå till 32 sidor, men nu skalats ner till 2 sidor. De nationella styrdokument som styr det dagliga arbetet prioriteras tillsammans med nämndens pedagogiska plattform. En rektor beskriver sortering av information efter yrkeskategori i sitt veckovisa informationsbrev, för att säkerställa att endast de som är berörda får informationen. Risken med för mycket information blir att den inte läses i sin helhet alternativt inte läses alls. Det kan t.ex. vara stor skillnad mellan information som ska delges pedagogisk personal och övrig personal. Enligt intervjuade rektorer pågår en löpande diskussion på rektorsträffar, för att stämma av informationsmängden som går ut och hur förankring bäst sker. Intervjuade medarbetare beskriver en stor informationsmängd som förmedlas via APT och övriga möten. Alla tar till sig informationen olika, men bilden som ges är att rektorerna arbetar för att sätta informationen i sitt sammanhang och följa upp den information som förmedlas ut. Uppdaterade styrdokument ska finnas på Insidan. Några intervjuade beskriver en svårighet i att kontrollera om ett dokument är uppdaterat, eller gällande i vissa fall. Förutom löpande avvägningar mellan ekonomisk ram och vissa satsningar ges inga exempel på motstridigheter mellan styrdokument Uppföljning och återrapportering till nämnd Hur arbetar enheten för att följa upp och utveckla den egna verksamheten med utgångspunkt från styrdokumenten? Vilken rapportering sker till nämnden om enhetens verkställighet och resultat med utgångspunkt från styrdokumenten? Socialnämnden Med utgångspunkt i arbetsplanen och de åtaganden som respektive enhet gör utifrån verksamhetsplan, kvalitetsplan och egna prioriteringar, följs enheternas kärnverksamhet upp via förvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Där inkorporeras enhetens måluppfyllelse, som återkopplas till förvaltningen och nämnden som en del i den ordinarie uppföljningen. Några intervjuade lyfter avsaknaden av ett IT-stöd till ledningssystemet som en brist. De lokala mappar som finns samt Insidan möjliggör i dagsläget inte en överblick över samtliga styrdokument. I de lokala mappar där många styrdokument samlas krävs en löpande uppdatering och rensning av inaktuella dokument, något som riskerar att bli nedprioriterat. Enligt intervjuade samlar Insidan en stor andel viktiga dokument, men många använder också lokala mappar för att lokalisera styrdokument. Processen att arbeta fram arbetsplanen samt löpande uppföljning av arbetsplanen (och enhetens måluppfyllelse) är central för att utveckla och följa upp verksamheten. Här sker återkommande kommunikation mellan enhetschef och sektionschef alternativt verksamhetschef. Kontakt finns även med utvecklingsledare på förvaltningen. Arbetsplanen och målbilden följs upp två gånger per år. Årshjul finns på både verksamhets- och sektionsnivå, som tydliggör olika uppföljningsmoment under året samt 15

230 dess inbördes förhållanden. De styrdokument som ligger nära kärnverksamheten blir i större utsträckning en del av denna process och synliggörs i större utsträckning än de kommunövergripande styrdokument som mer generellt berör samtlig kommunal verksamhet. Arbetet med intern kontroll integreras i arbetet med verksamhetsplan, delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Alla enheter rapporterar till verksamhetschef enligt ett schema för uppföljning. Tidigare ingick egenkontrollen i arbetet med arbetsplanen, men sker nu mer separat enligt intervjuade. Detta tillsammans med arbetet med synpunkter, klagomål och avvikelsehantering skapar ett system av löpande uppföljning. Rapportering till nämnden sker via ordinarie uppföljning i delårsrapporter och årsredovisning Grundskolenämnden Skolornas ekonomiska resultat i förhållande till budget och elevernas studieresultat följs upp regelbundet. Vid uppföljning i samband med delårsbokslut och bokslut involveras, förutom ekonomienheten, även kvalitetsavdelning, personalavdelning och utvecklingsenhet. Skolorna lämnar redovisning vid tre tillfällen per år, där kunskapsresultaten för föregående period redovisas tillsammans med arbetet med den pedagogiska plattformen. Detta sker som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. SK-dokumentet följs upp bland annat vid kvalitetsdialog mellan verksamhetschef och respektive skolledning genom ett årligt möte, där resultatuppföljning och förbättringsåtgärder behandlas. Inför kvalitetsdialogen värderar respektive rektor skolans arbete under året. Ett årshjul för arbetet finns som tydliggör när på året dialoger, analyser samt inmatning av enkätresultat, betyg och måluppfyllelse ska ske. Arbetet är indelat i ett antal processer, som i sin tur följer årshjul. Dessa delas in i kunskapsuppföljning, utvecklingssamtal, EHT (elevhälsoteam), kvalitetsåret, medarbetare och trygghetsarbete. Kunskapsresultaten samlas i LIS, kommunens lednings- och informationssystem. Uppföljningsprocessen beskrivs som sammanhållen. Respektive lärare gör en terminsanalys som utgör grunden för uppföljning av SKdokumentet och under höstens PLUS-samtal återkopplas arbetet med måluppfyllelse och det systematiska kvalitetsdokumentet till respektive medarbetare. Flera styrdokument omsätts löpande i arbetet med den pedagogiska plattformen samt uppföljningen av kärnverksamheten. Det systematiska arbetsmiljöarbetet och medarbetarfrågor, som inkorporerar ett antal kommunövergripande styrdokument, har egna uppföljningsprocesser. Trots upplevd systematik i uppföljningsprocessen utgör mängden styrsignaler en svårighet, enligt intervjuade. Styrdokumentets dignitet avgör hur uppföljningen sker. Vissa direktiv, som berör myndighetsutövning och lagkrav, följs upp specifikt. Styrdokument kan även anknyta till nämndens egna prioriteringar, såsom nämndens e-strategis koppling till fokusområdet IT i undervisningen, vilket synliggör dessa styrsignaler. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling återrapporteras kontinuerligt till nämnden där överklaganden följs upp. Övriga styrdokument, t.ex. elevhälsoplan följs enligt intervjuade upp i samband med att det systematiska kvalitetsdokumentet revideras. Enligt intervjuade bidrar det systematiska kvalitetsarbetet till att styrdokumenten gås igenom. Sammantaget berörs ett antal 16

231 kommunövergripande styrdokument som är relevanta för skolan samt nämndens direktiv i det systematiska kvalitetsarbetet och övriga uppföljningsprocesser. Rapportering till nämnden sker via ordinarie uppföljning i delårsrapporter och årsredovisning. Vissa skolor har vid tillfällen informerat nämnden om verksamheten, men i övrigt sker ingen direkt rapportering från enhet till nämnd. Stockholm, 15 februari 216 Anja Zetterberg Lena Joelsson 17

232 Källförteckning Styrmodell, Huddinge kommun Socialnämnden Verksamhetsplan 215, socialnämnden Arbetsplan 215, 9 enheter Arbetsplan 216, 1 enhet Förteckning, informationspärm funktionshinderområdet (daterad ) Förteckning styrdokument, Lavspinnarvägen 4 och 6, Diagnosvägen 11 B (Boende) Förteckning informationspärm, personlig assistans (daterad ) Förteckning brukarpärm, personlig assistans (daterad ) Årscykel Individ- och familjeomsorg PPT Systematiskt arbetsmiljöarbete, Huddinge kommun Ledningssystem Lex Sarah Blandat är bäst en handbok om mångfald och diskriminering Organisationsplan, social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge kommun Hjälp oss bli bättre broschyr, Huddinge kommun Funktionshinderområdets värdegrund, Huddinge kommun Lex Sarah, informationsbroschyr, Huddinge kommun Grundskolenämnden Verksamhetsplan 215, grundskolenämnden Systematiskt Kvalitetsarbete för 4 skolor Processbeskrivning, kunskapsuppföljning Processbeskrivning, utvecklingssamtal Processbeskrivning, trygghetsarbetet Förteckning styrande dokument, Hörningsnässkolan Arbetsplan, 1 st Matematikplaner, 2 st Språkutvecklingsplan, 2 st Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling, 4 st Trivsel/ordningsregler, 4 st IT-planer, 4 st Krisplaner, 4 st Handlingsplaner för att främja närvaro, 3 st Handlingsplaner utifrån medarbetarenkät, 3 st Systematiskt arbetsmiljöarbete, 3 st Systematiskt brandskyddsarbete, 3 st 18

233 Bilaga 1 Kort om de enheter som omfattats av granskningen Socialnämnden Personlig assistans: Personlig assistans består av tre enheter med totalt 39 brukare och styrs av HSL och LSS-lagstiftningen. Inom intervjuad enhet finns 14 brukare. Det finns 45 medarbetare plus vikarier, det går 1-1 medarbetare per brukare. Brukarna är delaktiga i rekryteringen av assistenter, vilket regleras i ett avtal utöver lagstiftning, PAN-avtalet. 16 Ca 5 procent av medarbetarna är rekryterade enligt PAN. Socialjouren, Kvinnojouren, Kvinnofrid: Socialjouren Södertörn arbetar med akut hjälp kvällar, nätter och helger avseende t.ex. barn och ungdomar som far illa, insatser för våldsutsatta kvinnor med råd och stöd samt skyddat boende, akut behov av logi, insatser för missbrukare och akut ekonomiskt stöd. Kvinnojouren är en frivillig verksamhet som stödjer och hjälper kvinnor som är utsatta för hot, våld eller psykisk eller fysisk misshandel. Denna ideella fing har ingen arbetsplan för sin verksamhet, utan intervjuad enhetschef har endast personalansvar. Kvinnofridsteamet utreder våldet och våldets konsekvenser för att bedöma den våldsutsattes behov av insatser i form av skydd och stöd. Teamet erbjuder råd, stöd och behandling till personer som är utsatta för våld i nära relation samt till våldsutövare. Kvinnofridsteamet består idag av tre socialsekreterare, tre behandlare, en gruppledare, en administrativ assistent samt en enhetschef. Gruppboenden: Lavspinnarvägen 4 och 6, Diagnosvägen 11B Boendena har 4, 5 respektive 6 brukare. Verksamheten lyder under LSS-lagstiftningen och erbjuder boende med särskild service för personer med utvecklingsstörning eller psykiska funktionshinder. För närvarande har boendena ca 35 anställda totalt. Boendeenheter: Solhagavägens boende, Falken Sysselsättning: Aktivitetshuset, Träfflokaler Flemingsberg och Skogås Verksamheterna har en gemensam enhetschef och lyder under HSL och SoL. Inom verksamheterna finns ca 35 fast anställda samt timvikarier. Vissa verksamheter har dygnet runt-tjänst. Det är totalt 5 arbetsplatser: 2 särskilt boende, 3 sysselsättningsverksamheter, där många olika yrkeskategorier arbetar. Arbete och försörjning 1 Arbete och försörjning 1 är en av fem enheter inom verksamhetsområdet Arbete och försörjning. Enheten arbetar med handläggning av försörjningsstöd i de fall det finns behov av en långvarig kontakt med individen. På enheten arbetar 23 anställda, dessa är socialsekreterare, arbetsmarknadskonsulenter och assistenter. Utöver utredning och myndighetsutövning arbetar enheten även med arbetsmarknadsinsatser. 16 PAN-avtal är något som kommunen tillämpar när en individ som är assistansberättigad vill ha en assistent som saknar passande utbildning, vilket oftast är en anhörig. 19

234 Grundskolenämnden Edboskolan Edboskolan ligger i Trångsund och är en F-9 skola med 878 elever och integrerad skolbarnsomsorg. Skolan har också en förberedelseklass motsvarande år 1-5. Antalet anställda är 111. Hörningsnässkolan Hörningsnässkolan är en F-3 skola med 323 elever. Rektor är även ansvarig för Ängsnässkolan, som har årskurs 4-6. Antalet anställda är 5, som är organiserade i årskursvisa arbetslag. Balingsnässkolan Balingsnässkolan är en F-9 skola med 597 elever. Skolans elever och personal är organiserad i fyra arbetsenheter: En enhet för F-klass - årkurs 3, en för årskurs 4-6, en för årskurs 7-9 och en 7-9 grundsärskola. Antalet anställda är 92. Visättraskolan Visättraskolan är en F-6 skola med 34 elever. Skolan är belägen i Flemingsberg. Antalet anställa är 62 och dessa är organiserade i arbetslag F-3, 4-6, samt arbetslag fritids. Det finns även två förberedelseklasser, fördelade på årskurs 1-3 och årskurs

235 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 216 KS-215/ (2) HANDLÄGGARE Berith Ramstedt berit.ramstedt@huddinge.se Kommunstyrelsen Äldreombudsmannens årsrapport 215 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Äldreombudsmannens årsrapport för verksamhetsåret 215, bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 mars 216, godkänns. Sammanfattning Under verksamhetsåret 215 handlades 141 ärenden. Det var ungefär lika många klagomåls- som informationsärenden. Det har inkommit blandade synpunkter och frågor under året, främst om boenden och kommunens servicetjänster. Vissa av synpunkterna har rört svårigheter att komma i kontakt med biståndskansliet, hög hyra, svårigheter att flytta till önskat äldreboende och utebliven ledsagning, men även önskemål om bättre kontinuitet och fler anställda bland personal på äldreboenden och inom hemtjänsten. Under verksamhetsåret har det även framförts beröm till anställda inom social- och äldreomsorgsförvaltningen och inom privat hemtjänst för väl utfört arbete. Vesna Jovic ör Toralf Nilsson Administrativ direktör Berith Ramstedt Äldreombudsman POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

236 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 216 KS-215/ (2) Bilagor Bilaga 1: Äldreombudsmannens årsrapport 215. Bilaga 2: Statistik januari till december 215. Bilaga 3: Äldreomsorgsnämndens kommentarer till äldreombudsmannens årsrapport. Beslutet delges Äldreomsorgsnämnden Socialnämnden Huddinge pensionärsråd Huddinges råd för funktionshinderfrågor

237 KS-215/ Äldreombudsmannens årsrapport 215 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

238 HANDLÄGGARE Berith Ramstedt

239 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Äldreombudsmannens uppdrag 4 Antal ärenden 4 Möten med äldre 5 Frågor 5 Synpunkter 5 Huddinge kommuns hemtjänst 6 Privat hemtjänst 6 Anhöriganställning 6 Äldreboenden 6 Valfrihet att välja boende 7 Ledsagning ger ökad delaktighet 7 Hög hyra på äldreboenden 8 Råd att flytta tillbaks till ett ombyggt äldreboende 8 Högkostnadskort för tandvårdskostnader 8 Tillgängligt flerbostadshus 8

240 Sammanfattning Under verksamhetsåret 215 handlades 141 ärenden, vilket är 8 fler ärenden jämfört med 214. Det var ungefär lika många klagomåls- som informationsärenden. De som har kontaktat äldreombudsmannen var bosatta i hela kommunen, även om Vårby var underrepresenterat. Det har inkommit blandade synpunkter och frågor under året, främst om boenden och kommunens servicetjänster. Vissa av synpunkterna har rört svårigheter att komma i kontakt med biståndskansliet, hög hyra och utebliven ledsagning, men även önskemål om bättre kontinuitet och fler anställda bland personal på äldreboenden och inom hemtjänsten. Vidare framfördes synpunkter om svårigheter att flytta till önskat äldreboende och kostnader för elrullstolars uppställningsplatser i flerbostadshus. Under verksamhetsåret har både äldre och anhöriga i sina synpunkter framfört beröm till anställda inom social- och äldreomsorgsförvaltningen och inom privat hemtjänst för väl utfört arbete. Den biståndsbedömda snöskottningen var mycket uppskattad. Äldreombudsmannens uppdrag Äldreombudsmannen är en funktion fristående från social- och äldreomsorgsförvaltningen och tillhör organisatoriskt kommunstyrelsen. Tjänsten är på halvtid. Äldreombudsmannens uppdrag är att ge råd och stöd, ta emot synpunkter och att informera personer som är 65 år och äldre samt närstående. Äldreombudsmannen har tystnadsplikt och hjälper till med kontakter och att vidarebefordra synpunkter. För god tillgänglighet har äldreombudsmannen telefontid måndag till onsdag klockan I uppdraget ingår det att redovisa arbetet varje kvartal och i en årsrapport sammanställa erfarenheterna till äldreomsorgsnämnden och kommunstyrelsen. Antal ärenden Under 215 handlades 141 ärenden. Jämfört med föregående år (133) har antalet ärenden ökat med 8. Utöver nya ärenden pågick tre ärenden som initierades 214. Liksom verksamhetsåret 214 var det oftast anhöriga (79) som hörde av sig. Antalet synpunkter (7) var ungefär lika många som informationsärenden (71). Jämfört med föregående år har antalet synpunkter (73) blivit färre. Antalet synpunkter tenderar dock att variera över åren och var som lägst 212 (54) och som högst 29 och 213 (75). De som hörde av sig ringde oftast, men allt fler använde e-post. Samtal kom från hela kommunen, men bara tre personer hörde av sig från Vårby. Under flera år har äldreombudsmannens årsrapporter visat att det är få personer från Vårby som hör av sig till äldreombudsmannen. Äldreombudsmannen har undersökt vad det kan bero på. I sammanhanget kan det vara intressant att ta reda på andelen inkomna synpunkter från Vårby till Servicecenter, biståndskansliet och social- och äldreomsorgsförvaltningens kvalitetsavdelning. Men sådan statistik kan inte tas fram, eftersom inkommande synpunkter sorteras på annat sätt. 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 215

241 Enligt fingarna PRO, Muslimska och Eritreanska i Vårby var en förklaring till att få hörde av sig att de äldre var nöjda med den hjälp de fick. Men även om Vårbyborna tycks vara nöjda, kan det finnas anledning att sprida information om vart de kan vända sig när de har frågor. Äldreombudsmannen kommer att fortsätta arbetet med att nå ut till allt fler personer i Vårby. Tillsammans med social- och äldreomsorgsförvaltningen kommer en plan att tas fram för att upprätta ett samarbete med flera fingar. Syftet är att med hjälp av fingarna nå ut med information på flera språk till äldre i Vårby. Möten med äldre Under verksamhetsåret träffade äldreombudsmannen äldre på olika möten, bland annat på äldreboenden, seniorträffar och fingsmöten. Det var uppskattat och flera har sedan hört av sig med frågor och synpunkter. Äldreombudsmannen har också träffat äldre och anhöriga vid tio hembesök och åtta tillfällen på kontoret. Jämfört med föregående år har antalet hembesök och kontorsbesök minskat med åtta besök. På kommunens hemsida och äldreombudsmannens broschyr finns information om möjlighet till hembesök. Därutöver erbjuds hembesök under samtal med äldre och anhöriga. Frågor De vanligaste frågorna som inkom under året handlade om vad man kan få hjälp med och om boendefrågor. Däribland frågor om äldreboenden, parboende, senioroch trygghetsboenden, hur turordningen fungerade för personer som hade fått en beviljad plats på ett äldreboende och möjlighet att flytta till Huddinge. Det var även frågor om till exempel trygghetslarm, hemtjänstföretag, färdtjänst, sociala aktiviteter, hjälp vid sviktande minne, juridiska frågor, landstingsfrågor däribland om demensutredning och hjälpmedel. Flera ställde ekonomiska frågor till exempel om fullmakt, ekonomiskt bistånd, avgift för hemtjänst, förvaltare och god man. Synpunkter Under året har det framförts både positiva och negativa synpunkter. Flera äldre och anhöriga gav beröm för att anställda arbetade på ett bra sätt på äldreboendena och att maten på ett boende smakade mycket bra. Det framfördes även positiva synpunkter om kommunens hemtjänst och flera av hemtjänstföretagen. Anställda utförde ett väldigt bra arbete och några äldre menade att inom ett företag hade de anställda ett hjärta av guld. Vidare uppskattades det att anställda kom på avtalade tider och att de tog sig den tid de hade för uppdraget. Det framfördes även från äldre att några handläggare hade ett trevligt bemötande samt att den biståndsbedömda snöskottningen var mycket uppskattad. De flesta synpunkter och klagomål som framfördes var om hemtjänst, äldreboenden och bistånd, däribland exempelvis flera avslag rörande ansökan om färdtjänst, utökad hjälp i hemmet och om plats på äldreboenden. Två ärenden bedömdes som särskilt allvarliga, vilket resulterade i lex Sarah-anmälan. Vidare framfördes det från några personer att när de ringde till biståndskansliet var det mycket svårt att nå fram till biståndshandläggare. De önskade att ÄLDREOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 215 5

242 biståndskansliet hade samma service som Servicecenter 1, det vill säga att kunna välja att bli uppringda när det var upptaget. Vidare framfördes önskemål om en ersättare under Händige fixarens ledighet, särskilt inför storhelger. Huddinge kommuns hemtjänst Under året framkom det synpunkter om organisation, service, äldres trygghet och delaktighet. Till exempel framfördes att det var dålig kontinuitet bland anställda och att de hade tidsbrist, vilket resulterade i att den äldre inte fick den hjälp som behövdes. Vidare framfördes det misstanke om stöld, önskemål om bättre bemötande, undermålig städning, genomförandeplan 2 utan tidsangivelser, vilket resulterade i att anställda kom på olika tider. Det framkom även svårigheter att ringa anställda under helger. Informationen hade inte nått fram till äldre att när det fanns behov av att komma i kontakt med en anställd skulle de larma på trygghetslarmet. Privat hemtjänst Några synpunkter inkom om några hemtjänstföretag däribland önskemål om högre kontinuitet bland de anställda. En anhörig menade att hög kontinuitet var särskilt viktigt när den äldre var dement. En annan närstående menade att det saknades information till anställda om att den äldre var dement, vilket resulterade i uteblivna insatser, som till exempel middag när den äldre tackade nej. Vidare framfördes önskemål om att förtydliga beskrivningarna i en genomförandeplan om hur insatserna skulle utföras. En återkommande synpunkt från förra året var att under kvällstid förekom det att de anställda inte svarade på trygghetslarm inom en halvtimme. Anhöriganställning Under året frågades det efter möjlighet för anhöriga att bli anställda inom hemtjänsten för att kunna vårda en nära person. Men efter ett beslut är det inte längre möjligt att få anhöriganställning i Huddinge kommun. En äldre man berättade att han hade prövat hemtjänst under några månader, men det var svårt att få det att fungera utifrån hans behov och sjukdom när det saknades kontinuitet bland de anställda. Den äldre flyttade till en kommun med möjlighet till anhöriganställning. I Huddinge kommun finns det möjlighet att ansöka om hemvårdsbidrag, för den äldre som väljer bort hemtjänst och får omsorg av en anhörig. Äldreboenden Under året inkom flera synpunkter om äldreboendena i Huddinge kommun, som handlade bland annat om organisation, delaktighet, trygghet, kommunikation och rutiner. Från tre äldreboenden önskade några äldre att det var bättre kontinuitet bland de anställda och det fanns önskemål om fler anställda. För att hinna med kvällsarbetet förekom det att en pigg äldre blev nerbäddad redan efter middagen, fastän sömntabletten gavs vid tiotiden. På samma äldreboende hade en annan äldre under längre tid framfört synpunkter, utan resultat. Den äldre valde att flytta till ett annat 1 Servicecenter har tjänsten callback. 2 I en genomförandeplan ska den äldre tillsammans med hemtjänsten komma överens om när, var och hur hjälpen ska ges. 6 ÄLDREOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 215

243 äldreboende inom kommunen och trivdes sen mycket bra. På ett annat äldreboende var personalomsättningen hög och allvarliga incidenter inträffade. Personen valde att flytta till ett ordinärt boende. Därutöver framkom det synpunkter på bland annat städning, bristande hygienrutiner, bemötande, trisstress, trasigt trygghetslarm under en längre period, ett nybyggt äldreboende var inte byggt för äldre som var döva eller blinda och önskemål om att anställda fick ökad kunskap om synnedsättning och fysisk tillgänglighet. Det framfördes även att det var önskvärt om det fanns möjlighet till att kunna träna fler tillfällen på ett korttidsboende. Valfrihet att välja boende Enligt äldreomsorgens kvalitetsdeklaration kan den äldre, när en plats på ett äldreboende blivit beviljat, önska sig vilket boende som man vill komma till. Vidare framkommer det att inom tre månader erbjuds ett äldreboende. Om erbjudandet inte motsvarar önskemålet finns det möjlighet att tacka nej. Det finns möjlighet att tacka nej till två olika erbjudanden, därefter måste ansökan om en plats på ett äldreboende förnyas. Men under året framfördes synpunkter om att det var svårt att få flytta till det äldreboende som önskades. En förklaring kan vara att det var kö till flera äldreboenden. Vidare framfördes att kösystemet till äldreboendena var otydligt och att valfrihet inte existerar i verkligheten då det saknades alternativ. En äldre menade att när man har bott längre än halva sitt liv i en kommundel och fortfarande har ett rikt socialt liv inom sitt bostadsområde, kan en flytt till ett äldreboende långt ifrån sin bostad få negativa konsekvenser. Enligt social- och äldreomsorgsförvaltningen var det möjligt att när den äldre hade flyttat in i ett äldreboende att ställa sig i internkön till önskat äldreboende. En annan synpunkt som framfördes av några anhöriga var att när den äldre befann sig på ett korttidsboende fanns det inte någon möjlighet för den äldre att tacka nej, till ett erbjudande om en plats på ett äldreboende. Ett alternativt som erbjöds var att flytta hem till sitt ordinarie boende. Vidare framfördes det några önskemål om att få flytta till ett äldreboende utanför Huddinge kommun med flera lediga platser, men eftersom det saknades avtal i dessa fall fanns det inte någon möjlighet att flytta från Huddinge kommun. Detta medför en obalans mellan tillgång och efterfrågan på äldreboenden i Stockholms län. Enligt verksamhetsplanen 216 har Storstockholm och Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) uppdraget att genomföra en förstudie om hur man kan möjliggöra flyttning mellan kommunerna i länet för äldre personer som bor på, eller vill flytta till, särskilt boende samt hur planeringen av särskilt boende kan underlättas i kommunerna. Ledsagning ger ökad delaktighet Ledsagartjänster utökas i samhället och personer kan få ledsagning på bland annat flygplatser, tågperronger och sjukhus. Detta innebär en ökad frihet för äldre att kunna röra sig självständigt. Därutöver finns det ledsagning 3 att ansöka om, när 3 Enligt socialtjänstlagen (SoL)ska kommunerna genom olika insatser verka för att människor som ÄLDREOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 215 7

244 det är svårt att självständigt ta sig till och från besöksmålet. Detta för att kunna fortsätta ett aktivt liv. Några funktionsnedsatta äldre hörde av sig under året, som var aktiva och kulturellt intresserade, men bristen på anställda inom hemtjänsten medförde att ledsagningen uteblev vid flera tillfällen. Vidare begränsades självständigheten för en äldre med språk-, minnes- och balanssvårigheter när ansökan om ledsagning avslogs med motiveringen att sjukhuset hade ledsagare. Beslutet skulle överklagas. Hög hyra på äldreboenden Under året framkom det frågor som berörde flera äldres låga inkomster. En återkommande synpunkt från föregående år handlade bland annat om hög hyra 4 på äldreboendena. För några äldre var utgifterna högre än inkomsterna, fastän de bland annat hade beviljade bostadstillägg. Flera anhöriga hjälpte de äldre och bidrog med pengar. Några andra äldre med låg inkomst ringde och ville muntligen ansöka om ekonomiskt bistånd hos social- och äldreomsorgsförvaltningen, men blev nekade. De äldre skulle lämna in en skriftlig ansökan om ekonomiskt bistånd, vilket gör det möjligt att kunna överklaga. Råd att flytta tillbaks till ett ombyggt äldreboende När personer har en låg inkomst kan höga kostnader begränsa äldres valmöjligheter. Till exempel hade de äldre fått hjälp av kommunen att flytta till ett annat äldreboende under en ombyggnation, men när några äldre ville flytta tillbaka skulle de själva anordna och bekosta flytten. Efter att synpunkter framfördes, fick de ekonomisk hjälp av social- och äldreomsorgsförvaltningen med att flytta tillbaks hem till sitt äldreboende. Högkostnadskort för tandvårdskostnader Det är angeläget att information når fram till anställda om att äldre med stora svårigheter att sköta sin munhygien har möjligheter att få tandvårdskostnader att ingå i ett högkostnadskort. Det vill säga att avgiften får räknas samman med andra avgifter för hälso- och sjukvårdskostnader. Detta gäller personer som har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som till exempel Parkinsons sjukdom, reumatiker, cerebral pares och personer som har haft en stroke och har symptom som kvarstår efter sex månader. Intyg behövs från läkaren. Läs mer: dsbroschyr_a5_patient_13121.pdf Tillgängligt flerbostadshus När äldre med en funktionsnedsättning bor i ett flerbostadshus är det också viktigt att kunna vara självständig så långt det är möjligt. En förutsättning är då att flerbostadshusets allmänna lokaler är tillgängliga och att det finns förvaringsplats till hjälpmedel som till exempel en elrullstol. Men för äldre med en låg inkomst kan det bli problematiskt att ha råd med att hyra en förvaringsplats. Vanligtvis av fysiska, psykiska eller andra skäl har betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. I förarbetena beskrivs ledsagning som gör det möjligt att besöka vänner, delta i kulturlivet eller bara att promenera (regeringens proposition 1979/8:1 s.31) Källa: Ledsagning enligt LSS och SoL- kartläggning av kommunernas insatser 21. Socialstyrelsen På ett ombyggt äldreboende var hyran cirka 8 kronor per månad. 8 ÄLDREOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 215

245 brukar en plats i ett cykelförråd vara gratis, men det finns äldre som har fått betala för en elrullstolsplats i ett cykelförråd. Tidigare fanns det möjlighet att ansöka om bostadsanpassningsbidrag för ett elrullstolsförråd, men numera ska det finnas en uppställningsplats i fastigheten. Det uppstod problem för en äldre när lägenhetens förråd var otillgänglig och erbjudandet om att hyra ett litet förråd för 5 kronor per månad var för hög med en redan ansträngd ekonomi. Efter framförda synpunkter ordnade fastighetsägaren en gratis uppställningsplats. De tillgänglighetsinventeringar som gjordes 215 i Huge Fastigheter ABs flerbostadshus kan komma att hjälpa de äldre och funktionsnedsatta att välja en tillgänglig bostad. Arbete pågår med att synliggöra inventeringarna för kommuninvånarna och intresserade. Berith Ramstedt Äldreombudsman ÄLDREOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 215 9

246 Statistik januari till mars 215 Antal Äldre M=Man K=Kvinna Anhörig M=Man K=Kvinna Område, kommun del Ärendetyp I=Information K=Klagomål Kontakt äldre Kontakt anhörig Kontakt möte Tel Mail Kontorsbe sök Hembes 1 K 1 Flemingsberg 1 K I 2 K 1 Skogås 1 K Å 3 M 1 Sjödalen 1 1 I I 4 K 1 Stuvsta 1 1 K I 5 K 1 Botkyrka 1 I I 6 M 1 1 K P 7 K 1 Sjödalen 1 K A 8 M 1 Skogås 1 I Å 9 K 1 Stuvsta 1 K Å 1 K 1 Sjödalen 1 K Å 11 K 1 Salem 1 I 12 K 1 Sjödalen 1 K Å 13 K 1 Flemingsberg 1 1 K I 14 M 1 Stuvsta 1 I I 15 K 1 Stuvsta 1 K Å 16 K 1 Sjödalen 1 I I 17 K 1 Trångsund 1 1 I B 18 K 1 Stuvsta 1 I I 19 K 1 Flemingsberg 1 I V 2 K 1 Trångsund 1 K V Hur fått info om ÄO A=Anhörig Art=Artikel B=Broschyr I=Internet M= Möte P=Personal V=Växel Å=Återkom Ö=Övrigt

247 Statistik januari till mars K 1 Stuvsta 1 I Å 22 K 1 Trångsund 1 I V 23 K 1 Trångsund 1 K A 24 K 1 Stuvsta 1 K Å 25 K 1 Trångsund 1 K V 26 K 1 Flemingsberg 1 K Å 27 M 1 Trångsund 1 I 28 M 1 Trångsund 1 I I 29 M 1 Sjödalen 1 I I 3 M 1 Båstad 1 I I 31 K 1 Trångsund 1 I Å 32 K 1 Flemingsberg 1 K V 33 K 1 Sjödalen 1 I V 34 M 1 Sjödalen 1 K Å 35 K 1 Stuvsta 1 I P 36 K 1 Sjödalen 1 K Art 37 K 1 Sjödalen 1 I Å 38 K 1 1 I I 39 K 1 Segeltorp 1 K Å 4 K 1 Sjödalen 1 K Å 41 K 1 Sjödalen 1 I Art 42 K 1 1 I P 43 K 1 Sjödalen 1 I Å 44 M 1 1 K I 45 K 1 Segeltorp 1 K Å 46 K 1 Sjödalen 1 I Å

248 Statistik januari till mars K 1 Sjödalen 1 I Å 48 M 1 1 K I 49 M 1 Flemingsberg 1 K I 5 K 1 Sjödalen 1 K Å 51 K 1 Segeltorp 1 K Å Pågående från föregående kvartal 1 K Å Pågående från föregående kvartal 1 1 K Å 51 K=19 K= Sjödalen= K=26 Å=2 M=2 M=1 Stuvsta=8 I=25 I=15 Trångsund=8 V=6 Flemingsberg= 6 P=6 Segeltorp=3 Art=2 Skogås=2 B=1

249 Statistik april - juni 215 Antal Äldre M=Man K=Kvinna Anhörig M=Man K=Kvinna Kontakt möte el. kontor Ärendetyp I=Information K=Klagomål Kontakt äldre Kontakt anhörig Område, kommundel Mail Tel Hembes 1 K 1 Segeltorp 1 K Å 2 K 1 Sjödalen 1 K Å 3 K 1 Stuvsta 1 I 4 M 1 Flemingsberg 1 I Å 5 M 1 Sjödalen 1 I Å 6 K 1 Flemingsberg 1 K I 7 K 1 Stuvsta 1 I M 8 K 1 Segeltorp 1 K Å 9 M 1 Sjödalen 1 I I 1 K 1 Segeltorp 1 I Å 11 M 1 Flemingsberg 1 I Å 12 M 1 Stuvsta 1 I Å 13 M 1 Stuvsta 1 K Å 14 K 1 Stuvsta 1 K Å 15 M 1 Sjödalen 1 I V 16 M 1 Sjödalen 1 I I 17 K 1 Segeltorp 1 K Å 18 K 1 Stuvsta I Å 19 K 1 Segeltorp 1 I Å 2 K 1 1 K I 21 M 1 Segeltorp 1 I B 22 M 1 Sthlm 1 K I Hur fått info om ÄO A=Anhörig Art=Artikel B=Broschyr I=Internet M= Möte P=Personal V=Växel Å=Återkom Ö=Övrigt

250 Statistik april - juni M 1 Skogås 1 I Å 24 K 1 Sjödalen 1 K Å 25 K 1 Sjödalen 1 K Å 26 K 1 Sjödalen 1 I Å 27 K 1 Sjödalen 1 1 I I 28 K 1 Skogås 1 K V 29 K 1 Flemingsberg 1 K M 3 K 1 Sjödalen 1 K Å 31 K 1 Sjödalen 1 K I 32 K 1 Trångsund 1 I Å Pågående från föregående kvartal K Å 32 K=8 K= Sjödalen= I=17 Å=19 M=7 M=4 Segeltorp=6 K=15 I=7 Stuvsta=6 V=2 Flemingsberg=4 M=2 Skogås=2 B=1 Trångsund=1

251 Statistik juli- sepember 215 Antal Äldre M=Man K=Kvinna Anhörig M=Man K=Kvinna Ärendetyp I=Information K=Klagomål Kontakt äldre Kontakt anhörig Område, kommundel Telefon Mail Kontorsbesök Hembes 1 K 1 Skogås 1 I Å 2 M 1 Skogås 1 I Å 3 M 1 Sjödalen 1 K V 4 M 1 Skogås 1 I Å 5 K 1 Segeltorp 1 K V 6 K 1 Stuvsta 1 K V 7 M 1 Skogås 1 I Å 8 K 1 Stuvsta 1 1 I I 9 M 1 Sthlm 1 I I 1 M 1 Segeltorp 1 K Å 11 M 1 Skogås 1 K Å 12 K 1 Flemingsberg 1 K Å 13 M 1 Trångsund 1 K 14 K 1 Sjödalen 1 1 I A 15 M 1 1 I V 16 K 1 Sjödalen 1 I Å 17 K 1 Sjödalen 2 K 18 K 1 Trångsund 1 K V 19 M 1 Sjödalen 1 I Å 2 K 1 Trångsund 1 I Å 21 K 1 Vårby 1 K V Hur fått info om ÄO A=Anhörig Art=Artikel B=Broschyr I=Internet M= Möte P=Personal V=Växel Å=Återkom Ö=Övrigt

252 Statistik juli- sepember 215 Äldre M=Man K=Kvinna Anhörig M=Man K=Kvinna Ärendetyp I=Information K=Klagomål Antal Kontakt Kontakt Område, Kontorsbesök Hembes äldre anhörig kommundel Telefon Mail 22 K 1 Sjödalen 1 I P 23 K 1 Trångsund 1 K V 24 M 1 Trångsund 1 I Å 25 M 1 Sjödalen 1 K V Ärende pågående från föregående kvartal Å 25 K=8 K= Sjödalen=7 2 6 I=13 Å=11 M=6 M=6 Trångsund=5 K=12 V=8 Skogås=5 I=2 Stuvsta=2 A=1 Segeltorp=2 P=1 Vårby=1 Flemingsberg=1 Hur fått info om ÄO A=Anhörig Art=Artikel B=Broschyr I=Internet M= Möte P=Personal V=Växel Å=Återkom Ö=Övrigt

253 Sida 1 Statistik oktober-december 215 Äldre M=Man K=Kvinn a Anhörig M=Man K=Kvinna Kontakt Kontakt äldre anhörig Område, kommundel Telefon Mail Kontakt möte el. kontor Ärendetyp I=Information K=Klagomål Antal Hembes 1 K 1 Sjödalen 1 K V 2 M 1 1 I P 3 K 1 Sjödalen 1 I I 4 K 1 Sjödalen 1 I P 5 M 1 Flemingsberg 1 K Å 6 K 1 Trångsund 1 K Å 7 K 1 Sjödalen 1 I I 8 K 1 1 I I 9 K 1 Flemingsberg 1 K I 1 K 1 Flemingsberg 1 I M 11 M 1 Sjödalen 1 K Å 12 K 1 Segeltorp 1 I Å 13 M 1 Flemingsberg 1 I Å 14 K 1 Segeltorp 1 I I 15 M 1 Vårby 1 K V 16 K 1 Vårby 1 K I 17 M 1 Sthlm 1 K I 18 M 1 Flemingsberg 1 I Å 19 K 1 Trångsund 1 K I 2 K 1 Sjödalen 1 K Å 21 K 1 Sthlm 1 K Statistik oktober-december 215 Hur fått info om ÄO A=Anhörig Art=Artikel B=Broschyr I=Internet M= Möte P=Personal V=Växel Å=Återkom Ö=Övrigt

254 Sida 2 Äldre M=Man K=Kvinn a Anhörig M=Man K=Kvinna Kontakt möte el. kontor Ärendetyp I=Information K=Klagomål Antal Kontakt Kontakt Område, äldre anhörig kommundel Telefon Mail Hembes 22 K 1 Flemingsberg 1 I M 23 K 1 Norrtälje 1 K P 24 K 1 Sjödalen 1 I M 25 K 1 Flemingsberg 1 I Å 26 K 1 Trångsund 1 K A 27 K 1 Trångsund 1 K A 28 K 1 1 I I 29 M 1 Trångsund 1 K Å 3 M 1 1 I P 31 K 1 Finland 1 I I 32 M 1 Segeltorp 1 K Å 33 K 1 Stuvsta 1 K V Ärende pågående från föregående kvartal Ärende pågående från föregående kvartal Ärende pågående från föregående kvartal 33 K=8 K= Sjödalen=7 2 K=17 I=1 M=4 M=6 Flemingsberg=7 I=16 Å=1 Trångsund=5 P=4 Segeltorp=3 V=3 Vårby=2 M=3 Stuvsta=1 A=2 Skogås= Hur fått info om ÄO A=Anhörig Art=Artikel B=Broschyr I=Internet M= Möte P=Personal V=Växel Å=Återkom Ö=Övrigt

255 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-216/ (2) HANDLÄGGARE Johan Andersson johan.andersson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Äldreombudsmannens årsrapport 215 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av äldreombudsmannens årsrapport. Beskrivning av ärendet Äldreombudsmannens uppdrag är att ge råd och stöd, ta emot synpunkter och informera personer som är 65 år eller äldre samt deras närstående. Äldreombudsmannen har tystnadsplikt och hjälper till med kontakter och med att vidarebefordra synpunkter. I uppdraget ingår att redovisa arbetet och erfarenheterna i en statistikrapport en gång per kvartal och en årsrapport till äldreomsorgsnämnden och kommunstyrelsen. Under 215 handlades 141 ärenden. Jämfört med föregående år har antalet ärenden (133) ökat med 8 Utöver nya ärenden pågick tre ärenden som initierades 214. Liksom verksamhetsåret 214 var det oftast anhöriga (79) som hörde av sig. Antalet synpunkter (7) var ungefär lika många som informationsärenden (71). Jämfört med föregående år (73) var antalet synpunkter färre. Sedan 29 har antalet synpunkter varit som lägst år 212 (54). De som hörde av sig ringde oftast, men allt fler använder e-post. Samtal kom från hela kommunen, men endast ett fåtal från Vårby. Under verksamhetsåret träffade äldreombudsmannen äldre på olika möten, bland annat på äldreboenden, seniorträffar och fingsmöten. Det var uppskattat och flera har sedan hört av sig med frågor och synpunkter. De vanligaste frågorna som inkom under året handlade om vad man kan få hjälp med och om boendefrågor. Däribland frågor om äldreboenden, parboende, senior- och trygghetsboenden, hur turordningen fungerade för personer som hade fått en beviljad plats på ett äldreboende och möjlighet att flytta till Huddinge. Under året har det framförts både positiva och negativa synpunkter. Flera äldre och anhöriga gav beröm för att anställda arbetade på ett bra sätt på äldreboendena och att maten på ett boende smakade mycket bra. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

256 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-216/ (2) De flesta synpunkter och klagomål som framfördes var om hemtjänst, äldreboenden och bistånd, däribland exempelvis flera avslag rörande ansökan om färdtjänst, utökad hjälp i hemmet och om plats på äldreboenden. Två ärenden bedömdes som särskilt allvarliga, vilket resulterade i lex Sarahanmälan. Vidare framfördes det från några personer att när de ringde till biståndskansliet var det mycket svårt att nå fram till biståndshandläggare. De önskade att biståndskansliet hade samma service som Servicecenter 1, det vill säga att kunna välja att bli uppringda när det var upptaget. Andra frågor berörde äldres låga inkomster. En återkommande synpunkt från föregående år handlade bland annat om hög hyra 2 på äldreboendena. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tagit del av äldreombudsmannens årsrapport. De verksamheter som fått klagomål eller synpunkter har besvarat dessa och vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med dem. Där det inkommit anonyma klagomål eller synpunkter kan förvaltningen eller de privata utförarna inte vidta åtgärder. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Bilagor Äldreombudsmannens årsrapport 215 Beslutet delges Äldreombudsmannen Johan Andersson Utredare 1 Servicecenter har tjänsten callback. 2 På ett ombyggt äldreboende var hyran cirka 8 kronor per månad.

257 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (4) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Förslag till förordning om elbusspremie svar på remiss från Miljö- och energidepartementet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Bifogat remissvar till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 4 april 216, överlämnas till Miljö- och energidepartementet som kommunens yttrande över Promemoria med förslag till förordning om elbusspremie. Sammanfattning Huddinge kommun har inbjudits att lämna synpunkter på Miljö- och energidepartementets promemoria Förslag till förordning om elbusspremie. Syftet med stödet är att bidra till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö genom att med en elbusspremie främja introduktionen på marknaden för elbussar. Premien riktas till den regionala kollektivtrafikmyndigheten eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt, vilket innebär att Huddinge kommun inte direkt berörs av föreslagen premie. Förslaget är dock bra då det ligger i linje med kommunens mål om att minska den negativa miljöbelastningen. Eftersom premien riktas till den regionala kollektivtrafikmyndigheten eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt stöttas de bussar som hamnar i linjetrafiken. Huddinge kommun är en del av Storstockholm och linjetrafiken går primärt i städer där lokala problem med buller, höga partikelhalter och kväveoxider framförallt finns. Den allmänna kollektivtrafiken i Stockholms län bedrivs i allmänhet av bussoperatörer som upphandlats för en relativt lång period och som själva äger bussarna de använder. För Huddinge kommuns del innebär det att elbusspremien som den i förslaget är konstruerad dessvärre inte skulle leda till några nya bussar, eftersom de gällande avtalen ingicks före 31/ Inte heller skulle det vara möjligt för de kommersiella aktörerna inom den linjelagda kollektivtrafik som trafikerar Huddinge kommun - som POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

258 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (4) Flygbussarnas trafik mellan Stockholm och Nynäshamn eller Trosabussens trafik mellan Trosa och Liljeholmen via Kungens kurva - att använda elbusspremien. Kommunstyrelsens förvaltning anser detta vara olyckligt och skulle därför önska att reglerna omformulerades så att elbusspremien verkligen kan bidra till att främja ny teknik och omställningen till ett klimatneutralt samhälle. Kommunstyrelsens förvaltning vill framhålla att möjligheterna att introducera elbussar inte får begränsas av otillräcklig tillgång till laddinfrastruktur. Det bör därför säkerställas att nuvarande laddstationer möter upptänkliga behov. I den mån de inte gör det bör det även vara möjligt att kunna söka premie för investering i laddinfrastruktur. Förslaget i korthet Huddinge kommun har tillsammans med andra instanser inbjudits att yttra sig över Miljö- och energidepartementets promemoria Förslag till förordning om elbusspremie. Vem ska premien riktas till? Syftet med stödet är att bidra till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö genom att med en elbusspremie främja introduktionen på marknaden för elbussar. Enligt förslaget ska premien riktas till den regionala kollektivtrafikmyndigheten eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt. Detta bland annat för att på så vis stöttar man de bussar som hamnar i linjetrafiken. Linjetrafiken går primärt i städer och det är där lokala problem med buller, partikelhalt och kväveoxider finns. Anledningen till att premien inte riktas till företag för inköp av elbussar är att det då blir fråga om statsstöd enligt EU:s regelverk, vilket riskerar att komplicera administrationen. En nackdel med att stödet lämnas till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt är dock att det exkluderar företag som vill köra busstrafik på egna linjer, till exempel IKEA:s bussar och sightseeingbussar. Förutsättningar för stöd Eftersom premien riktas som riktat statsbidrag till kommuner används EU:s kollektivtrafikförordning som rättslig grund. Det är då fråga om en ersättning för ökad kvalitet i kollektivtrafiktjänster som omfattas av

259 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (4) kollektivtrafikförordningen och som därför inte behöver anmälas till kommissionen för godkännande enligt EU:s statsstödsregler. Vilka krav ställs? En elbusspremie får endast avse elbussar som ska användas för kollektivtrafik enligt avtal om allmän trafik som ingåtts efter den 31 december 215. Laddhybrider måste köra minst 7 procent av sträckan på el och resten på ett hållbart drivmedel. Hur stor ska premien vara? Premien utgörs av differentierade schablonbelopp. Premiens storlek bestäms av bussens maximala transportkapacitet. Bussar klassificerade i utsläppsklass El och trådbussar får en hel premie. Bussar klassificerade som Laddhybrid får en halvpremie. Små bussar (med en maximal transportkapacitet på mindre än 6 personer) samt elhybrider får ingen premie. Förfarandet Statens energimyndighet beslutar i ärenden om elbusspremier efter ansökan. Utbetalning av premier sker i turordning efter den dag då sökande gav in begärd information. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning konstaterar att den föreslagna elbusspremien riktas till den regionala kollektivtrafikmyndigheten eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt, vilket innebär att Huddinge kommun inte direkt berörs av föreslagen premie. Emellertid har kommunen ambitionen att minska den negativa miljöbelastningen och anser därför att syftet med regeringens satsning för att bidra till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö genom att med ekonomiska styrmedel främja introduktionen av elbussar på marknaden är bra. Enligt förslaget ska premien också riktas till den regionala kollektivtrafikmyndigheten eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt. Detta bland annat för att man då stöttar bussar i linjetrafiken. Huddinge kommun är en del av Storstockholm och linjetrafiken går primärt i städer där lokala problem med buller, partikelhalt och kväveoxider framförallt finns. Den allmänna kollektivtrafiken i Stockholms län bedrivs i allmänhet av bussoperatörer som upphandlats för en relativt lång period och som själva äger bussarna de använder. För Huddinge kommuns del innebär det att elbusspremien som den i förslaget är konstruerad dessvärre inte skulle leda

260 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (4) till några nya bussar, eftersom de gällande avtalen ingicks före 31/ Inte heller skulle det vara möjligt för de kommersiella aktörerna inom den linjelagda kollektivtrafik som trafikerar Huddinge kommun - som Flygbussarnas trafik mellan Stockholm och Nynäshamn eller Trosabussens trafik mellan Trosa och Liljeholmen via Kungens kurva - att använda elbusspremien. Kommunstyrelsens förvaltning anser detta vara olyckligt och skulle därför önska att reglerna omformulerades så att elbusspremien verkligen kan bidra till att främja ny teknik och omställningen till ett klimatneutralt samhälle. Kommunstyrelsens förvaltning vill framhålla att möjligheterna att introducera elbussar inte får begränsas av otillräcklig tillgång till laddstruktur. Det bör därför säkerställas att nuvarande laddstationer möter upptänkliga behov. I den mån de inte gör det bör det även vara möjligt att kunna söka premie för investering i laddinfrastruktur. Vesna Jovic ör Toralf Nilsson Administrativ direktör Viktoria Thonäng Utredare Bilaga Bilaga: Remissyttrande till Miljö- och energidepartementet Beslutet delges Miljö- och energidepartementet

261 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-216/ (2) ERT DATUM ER REFERENS M216/374/R HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Miljö- och energidepartementet Huddinge kommuns remissyttrande rörande förslag till förordning om elbusspremie Huddinge kommun konstaterar att den föreslagna elbusspremien riktas till den regionala kollektivtrafikmyndigheten eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt, vilket innebär att Huddinge kommun inte direkt berörs av föreslagen premie. Emellertid har kommunen ambitionen att minska den negativa miljöbelastningen och anser därför att syftet med regeringens satsning för att bidra till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö genom att med ekonomiska styrmedel främja introduktionen av elbussar på marknaden är bra. Enligt förslaget ska premien också riktas till den regionala kollektivtrafikmyndigheten eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt. Detta bland annat för att man då stöttar bussar i linjetrafiken. Huddinge kommun är en del av Storstockholm och linjetrafiken går primärt i städer där lokala problem med buller, partikelhalt och kväveoxider framförallt finns. Den allmänna kollektivtrafiken i Stockholms län bedrivs i allmänhet av bussoperatörer som upphandlats för en relativt lång period och som själva äger bussarna de använder. För Huddinge kommuns del innebär det att elbusspremien som den i förslaget är konstruerad dessvärre inte skulle leda till några nya bussar, eftersom de gällande avtalen ingicks före 31/ Inte heller skulle det vara möjligt för de kommersiella aktörerna inom den linjelagda kollektivtrafik som trafikerar Huddinge kommun - som Flygbussarnas trafik mellan Stockholm och Nynäshamn eller Trosabussens trafik mellan Trosa och Liljeholmen via Kungens kurva - att använda elbusspremien. Huddinge kommun anser detta vara olyckligt och skulle därför önska att reglerna omformulerades så att elbusspremien verkligen kan bidra till att främja ny teknik och omställningen till ett klimatneutralt samhälle. Möjligheterna att introducera elbussar får inte begränsas av otillräcklig tillgång till laddstruktur. Det bör därför säkerställas att nuvarande POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

262 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-216/ (2) ERT DATUM ER REFERENS laddstationer möter upptänkliga behov. I den mån de inte gör det bör det även vara möjligt att kunna söka premie för investering i laddinfrastruktur. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 27 april 216. (Sammanträdesprotokoll bifogas) Daniel Dronjak Kommunstyrelsens ordförande

263 Promemoria Miljö- och energidepartementet Promemoria med förslag till förordning om elbusspremie Stöd för introduktion av elbussar på marknaden Denna promemoria syftar till att utgöra underlag för framtagande av en förordning som styr fördelningen av medel i anslag 1:19 Elbusspremie. Syftet med stödet Syftet med stödet är bidra till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö genom att med en elbusspremie främja introduktionen på marknaden för elbussar. Bakgrund I budgetpropositionen för föreslår regeringen en elbusspremie för att gynna introduktionen av eldrivna bussar. För detta ändamål föreslår regeringen att 5 miljoner kronor 216 och 1 miljoner kronor per år tillförs det nya anslaget. Regeringen avser att utarbeta en ny förordning som reglerar fördelningen av de nya medlen. Statsstödsprövning ska genomföras. Enligt anslagsändamålet får anslaget användas för utgifter för elbusspremien, dvs. utgifter för bidrag till juridiska personer som har förvärvat en ny elbuss. Anslaget får även användas för utgifter för berörda myndigheters arbete för detta ändamål. Kort om busstrafik Drygt 5 procent av den svenska kollektivtrafiken bedrivs med buss och denna omsätter omkring 23 miljarder kronor per år. På de svenska vägarna rullar cirka 14 bussar i yrkesmässig trafik. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna tillhandahåller kollektivtrafik i respektive län, efter beslut om allmän trafikplikt. 1 Prop. 215/16:1, utg.omr. 2.

264 2 Ungefär 96 procent av allt bussutbud i Sverige är subventionerat. Den upphandlade busstrafiken regleras av 35 avtal mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och olika operatörer. Det finns ett fåtal kommunal- och landstingsägda bolag kvar och som kör trafik de direkttilldelats av regionala kollektivtrafikmyndigheter, i bland annat Västmanland, Borås och Luleå. Den stora majoriteten av trafiken handlas dock upp i offentliga upphandlingar. Antal/Andel bussar med olika bränsle procent drivs med diesel 14 procent drivs med fordonsgas 1 procent drivs med RME (rapsmetylester) 5 procent drivs med etanol,5 procent är elbussar, elhybrider och trådbussar. Kort om elbussar En elbuss är en buss som drivs helt eller delvis på el. Laddning kan ske i garage, laddplats i ändhållplats eller under färd. I avgasreningslagen (211:318) finns utsläppsklasser för bussar. Bussar i utsläppsklass El är i allmänhet dyrare på grund av att de bär på mer batterier än bussar klassificerade i utsläppsklass Laddhybrid. Trådbussar har i allmänhet liten eller ingen batterikapacitet och faller därmed utanför klassificeringarna i avgasreningslagen men eftersom de drivs på el omfattas de därför av den föreslagna förordningen. Eldrivna bussar har stor potential att minska utsläppen av såväl klimatutsläpp, luftföroreningar som av buller. Elbussar underlättar en förtätning av bostäder i storstäder samt frigör biodrivmedel till lastbilar och andra tunga fordon som är svårare att elektrificera. Utgångspunkter avseende förslagets utformning Vem ska premien riktas till? Premien riktas till den regionala kollektivtrafikmyndigheten eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt enligt lagen (21:165) om kollektivtrafik. Enligt 2 kap. 2 lagen (21:165) om kollektivtrafik ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. En sådan regional kollektivtrafikmyndighet som avses i 2 kap. 2 lagen om kollektivtrafik får enligt 3 kap. 2 andra stycket överlämna befogenhet åt en kommun att ingå avtal om allmän trafik. Premien kan riktas antingen direkt till de företag som har för avsikt att köpa en elbuss eller de regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överläm-

265 3 nat befogenhet åt enligt 3 kap. 2 lagen om kollektivtrafik och som har för avsikt att upphandla trafik med elbussar. Skälen för att premien riktas till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt att ingå avtal om allmän trafik är: Att rikta premien till de regionala kollektivtrafikmyndigheter eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt betyder att de bussar som premien stöttar hamnar i linjetrafiken. Detta är effektivt om man ser till syftet med premien, det vill säga att bidra till bland annat bättre luftkvalitet och en god bebyggd miljö. Linjetrafiken går primärt i städer och det är där lokala problem med buller, partikelhalt och kväveoxider finns. Att elektrifiera beställningsbussar skulle inte ge samma effekt på lokala miljöproblem. Merparten av efterfrågan på elbussar förväntas avse upphandlad kollektivtrafik. Det är därför mer effektivt att rikta stödet direkt till upphandlande myndigheter då det är dessa myndigheters kravställning som skapar förutsättningar för kollektivtrafik med elbussar. Detta gör sig gällande även för de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt. Ny teknik så som elbussar anses vara riskfylld att äga och därför är det vanligt att operatörerna inte vill äga bussarna själva. Kollektivtrafiken i Sverige är ett regionalt ansvar. Statens roll inom kollektivtrafiken är avgränsad till att bedriva tillsyn genom Transportstyrelsen. Genom att rikta premien till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt, bibehålls denna väl fungerande rollfördelning. Om premien riktas till företag för inköp av elbussar är det fråga om statsstöd enligt EU:s regelverk. Detta riskerar att komplicera administrationen och ställa en mängd krav på utformningen av premien. Riktas premien istället till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna överlämnat befogenhet åt, är det istället fråga om riktat statsbidrag till kommuner. Premien kan då utformas för att skapa de nödvändiga incitamenten. Trafikbolagens verksamhet är redan subventionerad av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och merkostnaden för elbussen är redan internaliserad i priset för upphandlingen av trafikering med elbuss. Om staten ger trafikbolagen stöd för inköp av bussar riskerar det att bli fråga om två olika stöd för samma merkostnader (kostnaderna för inköp av elbussar), så kallad överkompensation, vilket också riskerar att bli ineffektivt. Genom att rikta stödet till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt minskar risken för att någon enbart köper in elbussar för att få elbusspremien utbetald till sig och därefter omedelbart exporterar bussarna utomlands.

266 4 De regionala kollektivtrafikmyndigheterna har naturligtvis möjlighet att sköta trafiken i egen regi och att köpa in bussar i detta syfte. Förordningen medger att stöd ges även i dessa fall. En nackdel med att stödet lämnas till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt är dock att det exkluderar företag som vill köra busstrafik på egna linjer till exempel Scanias bussar till fabriken i Södertälje, IKEA:s bussar, flygbussar, sightseeingbussar, etc. Syftet med premien är att minska klimatpåverkan, minska luftföroreningar och bidra till en god bebyggd miljö. Det bedöms därför mer fördelaktigt att lämna stöd till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt än enskilda företag eftersom det sannolikt medför att ett större antal elbussar introduceras på marknaden för linjebussar i innerstäder där konventionella bussar medför problem i den lokala miljön. Förutsättningar för stöd Premien utformas som ett riktat statsbidrag till kommuner och med EU:s kollektivtrafikförordning som rättslig grund. Eftersom premien riktas som riktat statsbidrag till kommuner används EU:s kollektivtrafikförordning 2 som rättslig grund. Det är då fråga om en ersättning för ökad kvalitet i kollektivtrafiktjänster som omfattas av kollektivtrafikförordningen och som därför inte behöver anmälas till kommissionen för godkännande enligt EU:s statsstödsregler. Om premien däremot riktas direkt till näringsidkare blir det fråga om anmälningspliktigt statsstöd enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget. Premien skulle i sådant fall behöva utformas i enlighet med EU:s allmänna gruppundantagsförordning (GBER) 3. Enligt artikel 36 i GBER är det möjligt att ge stöd till köpare av lösningar som är bättre än konventionella alternativ och som även är mer miljövänliga än EU:s tillämpliga miljönormer. Artikeln hänvisar till att höja nivån på miljöskyddet vilket till exempel supermiljöbilspremien kan anses göra genom att ställa krav på CO 2 -utsläpp per kilometer. Några emissionsvärden för CO 2 finns dock inte för tunga bussar. Stödet syftar till att introducera ny teknik. En teknisk definition av elbuss kommer därför att användas. Som nämnts ovan finns det en risk att kombinationen av stöd enligt GBER och beslut om ersättning enligt kollektivtrafikförordningen kompenserar trafikföretagen två gånger. 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 137/27av den 23 oktober 27 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 117/7. 3 Kommissionens förordning (EU) nr 651/214 av den 17 juni 214 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras fliga med den inre marknaden enligt artiklarna 17 och 18 i fördraget.

267 5 Vilka krav ställs? En elbusspremie får endast avse elbussar som ska användas för kollektivtrafik enligt avtal om allmän trafik som ingåtts efter den 31 december 215. I fråga om elbussar som är klassificerade i utsläppsklass Laddhybrid får elbusspremien endast avse bussar som enligt avtalet ska köras på el minst 7 procent av körsträckan och i övrigt endast på drivmedel som är ett hållbart biodrivmedel enligt lagen (21:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Premien får ges till sådana elbussar som ska användas för kollektivtrafik enligt avtal om allmän trafik efter den 31 december 215. Bussar som är klassificerade i utsläppsklass Laddhybrid enligt avgasreningslagen kan drivas på såväl el som förbränningsmotor. Definitionen av Laddhybrid i avgasreningslagen ställer inga krav på i vilken utsträckning bussen faktiskt körs på el eller vilket bränsle den i övrigt körs på. En buss som är klassificerade i utsläppsklass Laddhybrid kan alltså drivas helt eller delvis med fossila bränslen. Syftet med förordningen är dock att minska klimatpåverkan, luftföroreningar och buller varför det är rimligt att det ställs ytterligare krav på sådana bussar som är klassificerade i utsläppsklass Laddhybrid. Samtidigt ska tillräcklig flexibilitet säkerställas så att bussar som är klassificerade i utsläppsklass Laddhybrid kan användas effektivt i mindre orter där en del av körsträckan kan antas vara lokaliserad utanför tätbebyggt område. En förutsättning för att en buss klassificerad i utsläppsklass Laddhybrid ska få del av elbusspremien är därför att bussen enligt avtalet om allmän trafik ska köras på el minst 7 procent av körsträckan och i övrigt endast på drivmedel som är ett hållbart biodrivmedel enligt lagen (21:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Hur stor ska premien vara? Premien utgörs av differentierade schablonbelopp. Premiens storlek bestäms av bussens maximala transportkapacitet. Bussar klassificerade i utsläppsklass El och trådbussar får en hel premie. Bussar klassificerade som Laddhybrid får en halvpremie. Små bussar (med en maximal transportkapacitet på mindre än 6 personer) samt elhybrider får ingen premie. Eftersom premien riktas till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt och EU:s kollektivtrafikförordning används som rättslig grund kan premien kompensera för hela differensen mellan priset för en elbuss och priset för en konventionell buss.

268 6 Utgångspunkten är att premien ska täcka en del av merkostnaden för elbussen i förhållande till en konventionell buss. För att underlätta administrationen används ett schablonbelopp. En schablon riskerar dock att ge sneda incitament. Om premien är lika stor för alla bussar kan det ge ett incitament att köpa in de billigaste och troligen de minsta bussarna. För att minska denna risk differentieras därför premien efter hur stor transportkapacitet som bussen har. Stora bussar utgör bullerproblem i högre utsträckning än små bussar varför det finns skäl för att sådana större bussar ska kunna få en elbusspremie. Små elbussar bedöms inte kunna ersätta stora konventionella bussar och elhybrider har inte tillräcklig utsläpps- och bullerprestanda och därför får dessa ingen premie. Laddhybrider har sämre utsläpps- och bullerprestanda än rena elbussar och får därför en halv premie. Trådbussar jämställs med rena elbussar och får därmed en hel premie. Förfarandet Statens energimyndighet beslutar i ärenden om elbusspremier. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt att ingå avtal om allmän trafik får ansöka om premien. För att premien ska utbetalas ska sökanden ge in dokumentation som styrker att aktuell buss är en elbuss och att kraven i förordningen i övrigt är uppfyllda. Utbetalning av premier sker i turordning efter den dag då sökanden gav i den föreskrivna dokumentationen. Statens energimyndighet får besluta att en premie inte ska betalas ut om oriktiga uppgifter har lämnats, om det är felaktiga uppgifter i vägtrafikregistret eller av annan orsak. Den som felaktigt mottagit stöd eller med för högt belopp är skyldig att återbetala mottaget stöd. Statens energimyndighet får meddela föreskrifter om verkställighet av förordningen. För att underlätta administrationen av premien för Statens energimyndighet föreslås ovan att premien utgörs av ett schablonbelopp som är beroende på bussens maximala transportkapacitet. Premien får ges till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt. Dessa kan ansöka om premien. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna får även ansöka om premien om man direkttilldelat kollektivtrafik i egen regi. Ansökan ska innehålla en redogörelse av vilka bussar som har införskaffats eller kommer att införskaffas. Även en kopia av avtalet om allmän trafik med elbussar ska ges in. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller de kommuner som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna överlämnat befogenhet åt kan ansöka om en premie och få den beviljad innan ett avtal om allmän trafik är ingånget och påskrivet. För att få premien utbetald krävs dock att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller de kommuner som de

269 7 regionala kollektivtrafikmyndigheterna har överlämnat befogenhet åt ger in en kopia av ingånget och påskrivet avtal om allmän trafik. Premien betalas ut i den turordning som efterfrågad dokumentation har lämnats in till Statens energimyndighet. Det bedöms rimligt att Statens energimyndighet får besluta att inte betala ut stöd som beviljats enligt förordningen om premien bestämts felaktigt eller med för högt belopp genom att sökanden har lämnat oriktiga uppgifter eller på annat sätt förorsakat att premien bestämts felaktigt eller med för högt belopp, om uppgifterna i vägtrafikregistret varit felaktiga eller om premien av någon annan orsak har bestämts felaktigt eller med för högt belopp och sökanden borde ha insett det. Den som har fått en premie utbetald enligt förordningen är återbetalningsskyldig om premien har bestämts felaktigt eller med för högt belopp enligt de grunder som anges ovan. Statens energimyndighet får besluta att helt eller delvis kräva tillbaka premien. Statens energimyndighet får även efterge kravet på återbetalning helt eller delvis om det finns särskilda skäl. Statens energimyndighet bör få rätt att meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten och andra internationella åtaganden Förslaget syftar till att främja användningen av elbussar, vilket är särskilt viktigt i stadsområden där luften kan vara dålig på grund av utsläpp i luften. Utöver den påverkan som utsläpp i luften kan ha på miljön och människors hälsa så kan även människors hälsa påverkas negativt av buller som busstrafiken kan medföra. Förslaget är därför motiverat utifrån skydd av miljö och människors hälsa. När kollektivtrafik ska upphandlas ska gällande upphandlingsregler tillämpas och skillnad mellan anbudsgivare i olika medlemsländer får inte göras. En upphandling som avser kollektivtrafik med elbussar bedöms bli mer kostsam än om det vore fråga om konventionella bussar. För att uppnå syftet med premien dvs. genom att introducera elbussar på marknaden bidra till uppfyllandet av särskilt utpekade nationella miljökvalitetsmål bedöms det vara minst ingripande att upphandlande myndighet får ett bidrag som del av den ersättning som ska ges enligt EU:s kollektivtrafikförordning. Enligt artikel 9 i EU:s kollektivtrafikförordning ska ersättning för allmän trafik som betalas ut i enlighet med EU:s kollektivtrafikförordning för drift av kollektivtrafik eller uppfyllande av taxevillkor som fastställts i allmänna villkor, vara flig med regelverket för den inre marknaden.

270 8 Anmälningsdirektivet Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 215/1535 av den 9 september 215 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (anmälningsdirektivet) ska medlemsstaterna till Europeiska kommissionen anmäla vissa författningsförslag som reglerar varor eller IT-tjänster. Anmälningsdirektivet täcker även in förslag som får en faktiskt tvingande verkan i och med att en medlemsstat, genom olika typer av ekonomiska incitament, kan påverka konsumenternas beteende och därigenom främja inköp av vissa varor eller tjänster. Anmälningsplikt kan som exempel föreligga när en myndighet ställer tekniska krav på miljöbilar (t.ex. utsläppsgränser eller krav på komponenter i bränsle) och kraven hänger samman med olika typer av subventioner (exempelvis finansieringsbidrag eller skattereduktioner). Det nu aktuella förslaget syftar till att främja introduktion av elbussar på markanden genom att upphandlande myndighet kan få en premie för varje elbuss som ska användas i kollektivtrafiken. Efterfrågan av konventionella bussar eller andra bussar som i någon mån inte motsvarar förordningens krav kan potentiellt komma att minska genom att elbussar premieras. Förslaget bör därför anmälas i enlighet med anmälningsdirektivet, men eftersom det rör sig om en föreskrift som hänger samman med en finansiell åtgärd föreligger ingen frysningsperiod. 4 TBT-avtalet Enlig Världshandelsorganisationens (WTO:s) avtal om tekniska handelshinder (TBT-avtalet) ska tekniska föreskrifter anmälas till TBT-kommittén om en föreskrift kan medföra onödiga hinder för den internationella handeln. De tekniska föreskrifterna ska inte vara mer handelsbegränsande än nödvändigt för att uppfylla legitima syften med hänsyn till de risker som skulle uppstå om syftena inte uppfylls. Med legitima syften menas åtgärder i lag som motiveras bland annat av människors och djurs hälsa samt skydd för växtliv och miljön i stort. De föreslagna bestämmelserna vad gäller vilka tekniska specifikationer som uppställs är alltför allmänt hållna, varför det sannolikt inte rör sig om en teknisk föreskrift. Därutöver är förordningen i linje med TBTavtalets legitima syften och bedömningen är att den internationella handeln inte kommer att begränsas avsevärt. En anmälan enligt TBT-avtalet är därför inte påkallad. Tjänstedirektivet Enligt artikel 2.2 d i Europaparlamentets och rådets direktiv 26/123/EG av den 12 december 26 om tjänster på den inre marknaden undantas från direktivets tillämpning tjänster som rör transportområdet. En anmälan enligt tjänstedirektivet behöver således inte göras. 4 Se artikel 7.4 i anmälningsdirektivet.

271 Svensk författningssamling Förordning om elbusspremie; SFS Utkom från trycket utfärdad den dd mm åå. Regeringen föreskriver följande. 1 Syftet med denna förordning är att bidra till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö genom att med en elbusspremie främja introduktionen på marknaden för elbussar. Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen. Ordförklaringar 2 Med regional kollektivtrafikmyndighet avses i denna förordning en regional myndighet som enligt lagen (21:165) om kollektivtrafik har det regionala ansvaret för kollektivtrafiken. 3 Med elbuss avses i denna förordning en buss enligt lagen (21:559) om vägtrafikdefinitioner som 1. ställts på enligt förordningen (21:65) om vägtrafikregister och tidigare inte har varit påställd enligt den förordningen, 2. inte tidigare har tagits i bruk i Sverige eller någon annanstans, och 3. antingen a) enligt 32 avgasreningslagen (211:318) är klassificerad i utsläppsklass El eller utsläppsklass Laddhybrid, eller b) drivs av elektrisk energi direkt från en extern källa eller genom lagring av elenergi ombord. Förutsättningar för att kunna få en elbusspremie 4 Om det finns medel för det syfte som anges i 1, får en elbusspremie ges som bidrag för att täcka den regionala kollektivtrafikmyndighetens kostnad för ersättning som utbetalas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 137/27 av den 23 oktober 27 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 117/7 för uppfyllande av allmän trafikplikt. 5 En elbusspremie får endast avse elbussar som ska användas för kollektivtrafik enligt avtal om allmän trafik som ingåtts efter den 31 december

272 SFS I fråga om elbussar som är klassificerade i utsläppsklass Laddhybrid får elbusspremien endast avse bussar som enligt avtalet ska köras på el minst 7 procent av körsträckan och i övrigt endast på drivmedel som är ett hållbart biodrivmedel enligt lagen (21:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Kombination med andra stöd 6 En elbusspremie får inte kombineras med andra former av statliga eller kommunala bidrag för förvärv av elbussar. Elbusspremiens storlek 7 Elbusspremien är 1. för en elbuss med en maximal transportkapacitet för mer än 14 passagerare 7 kronor, dock 35 kronor om bussen är klassificerad i utsläppsklass Laddhybrid, 2. för en elbuss med en maximal transportkapacitet för mer än 12 passagerare men högst 14 passagerare 6 kronor, dock 3 kronor om bussen är klassificerad i utsläppsklass Laddhybrid, 3. för en elbuss med en maximal transportkapacitet för mer än 1 passagerare men högst 12 passagerare 5 kronor, dock 25 kronor om bussen är klassificerad i utsläppsklass Laddhybrid, 4. för en elbuss med en maximal transportkapacitet för mer än 8 passagerare men högst 1 passagerare 4 kronor, dock 2 kronor om bussen är klassificerad i utsläppsklass Laddhybrid, och 5. för en elbuss med en maximal transportkapacitet för mer än 6 passagerare men högst 8 passagerare 3 kronor, dock 15 kronor om bussen är klassificerad i utsläppsklass Laddhybrid. Prövningsmyndighet 8 Statens energimyndighet beslutar i ärenden om elbusspremier. Ansökan 9 En elbusspremie får ges till 1. en regional kollektivtrafikmyndighet, eller 2. en kommun som den regionala kollektivtrafikmyndigheten enligt 3 kap. 2 lagen (21:165) om kollektivtrafik överlämnat befogenhet åt att ingå avtal om allmän trafik. 1 En ansökan om elbusspremie ska ges in till Statens energimyndighet. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgift om 1. det antal elbussar som ansökan avser, 2. varje elbuss maximala transportkapacitet, 3. vilken utsläppsklass varje buss är klassificerad i enligt avgasreningslagen (211:319) eller om det är en trådbuss, och 4. huruvida sökanden har fått något sådant stöd som avses i 6. 2

273 Beslut om elbusspremie och utbetalning av premie SFS 11 För utbetalning av en elbusspremie krävs att sökanden har gett in dokumentation som styrker att bussen är en elbuss och att kraven i 5 är uppfyllda. 12 Utbetalningar av elbusspremier ska ske i turordning efter den dag då sökanden gav in den dokumentation som avses i Statens energimyndighet får besluta att en elbusspremie inte ska betalas ut om 1. sökanden genom oriktiga uppgifter eller på annat sätt förorsakat att premien bestämts felaktigt eller med för högt belopp, 2. premien bestämts felaktigt eller med för högt belopp på grund av att uppgifterna i vägtrafikregistret är felaktiga, eller 3. premien av någon annan orsak har bestämts felaktigt eller med för högt belopp och sökanden borde ha insett det. Återbetalning och återkrav 14 Den som har fått en elbusspremie utbetald enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om premien enligt någon av de grunder som anges i har bestämts felaktigt eller med för högt belopp. 15 Om någon är återbetalningsskyldig enligt 14, ska Statens energimyndighet besluta att helt eller delvis kräva tillbaka premien. Om det finns särskilda skäl, får dock kravet på återbetalning helt eller delvis efterges. Bemyndigande 16 Statens energimyndighet får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Överklagande 17 Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Denna förordning träder i kraft den dd mm åå. På regeringens vägnar UNDERSKRIFT1 Underskrift2 (Miljö- och energidepartementet) 3

274 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (2) HANDLÄGGARE Gerrby, Helena Helena.Gerrby@huddinge.se Kommunstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 27 april 216 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Redovisning av de delegationsbeslut som förtecknats i bilagor till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 mars 216 godkänns. Sammanfattning Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän i enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän i enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen omprövar eller fastställer delegationsbesluten. Däremot får kommunstyrelsen återta lämnad delegation eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. Delegationsbesluten finns tillgängliga på kommunstyrelsens kansli. Vesna Jovic ör Toralf Nilsson Administrativ direktör Helena Gerrby Huvudregistrator Bilagor 1. Förteckning över delegationsbeslut 2. Samlingsdokument, delegationsbeslut, mark- och exploateringssektionen POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

275 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (2) 3a. Förteckning över delegationsbeslut om bygglov, gatu- och trafiksektionen 3b. Förteckning över delegationsbeslut om bygglov, mark- och exploateringssektionen

276 Delegationsbeslut anmälda till kommunstyrelsen den 27 april 216 Bilaga 1 Nummer Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrelsens beslut A 2.2 Personalärenden inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (kommunstyrelsen som anställningsmyndighet) Delegat efter kommundirekts vidaredelegation A 2.3 A 13.2 C 7.4 Förordnande av vikarie -för förvaltningschefer under högst sex månader 1. Förordnande av vikarierande teknisk direktör för perioderna 2 februari 26 februari 216, 24 mars 3 april 216 samt 8 april 1 april för avdelningschefer 1. Förordnande av vikarierande personaldirektör för perioden 29 februari 6 mars 216. Resor, kurser, konferenser och studiebesök för tjänstemän Tre till sju dygn inom Europa för tjänstemän utom kommundirekt 1. Resa till fastighetsmässan MIPIM i Cannes, Frankrike, den mars 216 för tjänsteman vid kommunstyrelsens förvaltning Deltagande i studieresa till London inom ramen för Vinnovaprojektet Södertörnsmodellen den maj 216 för tjänstemän vid kommunstyrelsens förvaltning. 4. Deltagande i studieresa till Berlin inom ramen för Vinnovaprojektet Digitala och fysiska lekmiljöer den april 216 för tjänsteman vid kommunstyrelsens förvaltning. Allmänna ärenden och rättsfrågor Utseende av personer med rätt att underteckna handlingar inom kommunstyrelsens verksamhetsområde med undantag av vad som avses i punkt C Rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde 216. KSAU C 7.8 Beslut om remittering av motioner och andra beslutsärenden för yttrande till nämnder och andra organ Kanslichefen 1

277 C 7.1 D 3.5 F 3.1 F Remiss av betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 216:5). 2. Tillägg till reglerna i det gemensamma reglementet för nämnder och styrelser i Huddinge kommun (HKF 91). Övrigt Utfärdande av regelverk för IT-området 1. Ledningssystem för informationssäkerhet, LIS, i Huddinge kommun. Personalärende inom kommunens hela verksamhetsområde (kommunstyrelsen som kommunens centrala arbetsgivarorgan) Beslut om förkortad arbetstid med lönekompensation i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 januari 25, 12 Ett beslut. Bostads- och markärenden Förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel inom antagen detaljplan samt överenskommelse som avser flyttning av infart för fastighet, flyttning av utrymme för parkering, ersättning för anläggning och vegetation m.m. och där köpeskillingen eller ersättningen uppgår till -högst ett basbelopp. Se bilaga 2. Övriga nyttjanderätter enligt jordabalken (exklusive hyra och tomträtt) samt servitut Dels ingå servitutsavtal till förmån för kommunens fastigheter och dels träffa avtal om nyttjanderätt där kommunen är nyttjanderättshavare Se bilaga 2. Biträdande kommundirekt Personaldirekt Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen F 7.2 Upplåtelse av nyttjanderätt i kommunens fastigheter i det fall att upplåtelsetiden är högst tio år och upplåtelsen inte omfattas av F7.3 Se bilaga 2. Mark- och exploateringschefen 2

278 F 7.3 F 7.5 F 9.1 Upplåtelse av nyttjanderätt för ledningar dels i allmän platsmark och dels i annan kommunägd mark där förläggningen innebär mindre påverkan på fastighetens värde Se bilaga 2. Upplåtelser av servitut i kommunens fastigheter om detta inte påverkar fastighetens marknadsvärde med mer än tjugo prisbasbelopp Se bilaga 2. Framställning till och yttranden över remisser till natur- och byggnadsnämnden Framställning till och yttranden över remisser från natur- och byggnadsnämnden angående bygglov m.m. samt lämnande av grannemedgivande i samband med bygglov Se bilaga 3a. Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Handläggare med tilldelat ärende inom berörd sektion vid samhällsbyggnadsavdelningen 3

279 Delegationsbeslut fattade vid mark- och exploateringssektionen, anmälan till kommunstyrelsen den 27 april 216 Bilaga 2 Ärendenummer Registreringsdatum Ärendemening KS-215/ Släntmedgivande, Gladö kvarn 1:43 KS-215/ Tilläggsavtal till nyttnaderättsavtal avseende uppställning av kaffevagn inom del av fastigheten Grantorp 5:4 KS-216/ Ansökan om fastighetsbildning rörande Mjölner 4, Mjölner 5, Mjölner 13 och Skogsäng 1:29 KS-216/ Tilläggsavtal för ledningsrätt till ansökan och överenskommelse om fastighetsreglering mellan Orren 3 och Segersminne 1:3 (kommunägd) KS-216/ Ansökan och överenskommelse avseende fastigheterna Segersminne 1:3 (kommunägd) och Segersminne 1:32 KS-216/ Tilläggsavtal för ledningsrätt till ansökan och överenskommelse om fastighetsreglering mellan Orren 2 och Segersminne 1:3 (kommunägd) KS-216/ Försäljning av fastigheten Vårby Gård 1:23 KS-216/ Överenskommelse för komplettering till exploateringsavtal för flytt av väg vid Stuvsta IP inom fastigheterna Ripan 1 och Segersminne 1:82 KS-216/ Överenskommelse avseende fastigheten Högmora 5:5 (undertecknad) KS-216/ Släntmedgivande och överenskommelse om fastighetsreglering avseende Högmora 2:18 (undertecknad) KS-215/ Markupplåtelseavtal avseende jordkabel inom fastigheten Länna 6:1 samt elektrisk starkströmsanläggning i luft, proj nr , projektnamn Länna 36:1 Skogsleden 4 KS-216/ Markupplåtelseavtal inför ombyggnad av elnät inom fastigheten Utsälje 1:11, proj nr KS-215/ Markupplåtelseavtal avseende elektrisk starkströmsanläggning (Kolartorp 1:1), proj nr KS-215/ Markupplåtelseavtal avseende elektrisk starkströmsanläggning inom Länna 45:1, proj nr KS-215/ Markupplåtelseavtal inför ombyggnad av elnät avseende fastigheten Stuvsta gård 1:54, 2375 Ågestavägen KS-216/ Släntmedgivande avseende fastigheten Högmora 3:24

280 KS-215/ Tilläggsavtal till släntmedgivande avseende fastigheten Delfinen 16 KS-216/ Tilläggsavtal till släntmedgivande och överenskommelse avseende fastigheten Gladö kvarn 1:92 KS-216/ Ansökan och överenskommelse om fastighetsreglering mellan Tomtberga 3:25 (kommunägd) och Havskatten 22 KS-216/ Markupplåtelseavtal inför ombyggnad av elnät avseende kommunens fastighet Kästa 2:212, Spannbacken 5, proj nr KS-216/ Markupplåtelseavtal inför ombyggnad av elnät avseende kommunens fastighet Kästa 2:212, Spiskroksvägen 16, proj nr KS-215/ Tilläggsavtal avseende fastigheten Delfinen 15 KS-216/ Markupplåtelseavtal inför ombyggnad av elnät avseende kommunens fastighet Utsälje 1:11, proj nr KS-216/ Överenskommelse om trädsäkringsåtgärder mot järnvägen inom detaljplanerad mark i Huddinge komuun KS-216/ Ansökan och överenskommelse om fastighetsreglering mellan Stuvsta gård 1:1 (kommunägd) och Lejonet 14 KS-216/ Släntmedgivande avseende fastigheten Högmora 3:25 KS-216/ Släntmedgivande avseende fastigheten Högmora 3:24 KS-216/ Markupplåtelseavtal avseende elektrisk starkströmsanläggning Balingsnäs 3:1 proj nr KS-216/ Markupplåtelseavtal avseende elektrisk starkströmsanläggning inom fastigheten Jakobslund 2:1, proj nr KS-216/ Släntmedgivande avseende fastigheten Högmora 3:28 (undertecknad) KS-216/ Tilläggsavtal för fastigheten Gladö kvarn 1:91 KS-216/ Överenskommelse avseende fastigheten Gladö kvarn 1:378 KS-216/ Tilläggsavtal avseende fastigheten Gladö kvarn 1:93 KS-215/ Släntmedgivande avseende fastigheten Flustret 7 KS-216/ Servitutsavtal för trappanläggning vid Visättra entré, Visättra 1:1 och Rotorn 4 KS-216/ Servitutsavtal för dagvattendike inom del av kommunens fastighet Vårby Gård 1:2 KS-216/ Markupplåtelseavtal inför ombyggnad av elnät avseende fastigheten Lissma 4:98, proj nr KS-215/ Markupplåtelseavtal avseende elektrisk starkströmsanläggning inom fastigheten Länna 45:1

281

282 Inkomna remisser från Bygglovsavdelningen till Gatukontoret Remisser från NBF Bygglovavdelningen till KSF Gatu- och trafiksektionen Beslut enligt kommunstyrelens delegationsordning punkt F Framställning till och yttranden Fastighet Adress Dnr NBF Inkom GK Från GK Odin 5 Häradsvägen Ringnyckeln Gärdet 8 Mälarvägen Glömsta 2:26 Gömmaråsvägen Haga 1: Stuckaturen Långbågen 5 Gamla Stockholmsvägen 21C Taktpinnen 4 Lunglavsvägen Taktpinnen 39 Lunglavsvägen Medicinaren 4 Alfred Nobels allé Kaktången 1 Bidrottningens väg Postväskan Novan Fasanen Fasanen till Gulsparven 9-46 Orrvägen, Tjädervägen, Gökvägen Brevet 14 patron lars väg 11C ,216- Fasanen 17 och Fasanen Norrskenet 13 Fornborgsvägen 48A Hörningsnäs 1:1 Lännavägen Novan Stamkvistaren 7 Björnvägen Bandsågen Repstegen

283 Inkomna remisser från Bygglovsavdelningen till Gatukontoret Biodlaren , , , , , , , , , Bidrottningens väg 6, Halmkupan Stamkvistaren 12 Björnvägen 25C Hammartorp 2:33 Myrholmsvägen Takpinnen 28 Sjöansvägen 23A Postväskan 6 Kästavägen Skalmuren 8 Vindvägen 3C Skalmuren 9 Vindvägen 3D Skalmuren 1 Vindvägen 3A Skalmuren 11 Klimatvägen Rosenhill 1: Diametern 2 Dialoggatan Bergnäs 1 Råstensvägen Flintskrapan 11 Borevägen 8B Taktpinnen 3 Lunglavsvägen Metronomen 16 Skräppavägen Gladö 76:9 Holmträskvägen Gladö 76:1 Holmträskvägen Brevlådan 3 Bredvuvebacken Rävskinnet 3 Gömmarenvägen Rävskinnet 4 Gamla Stockholmsvägen Rävskinnet Svendal 1:1 Bonäsvägen Medicinaren 5 Hälsovägen Ornamentet 3 Frivägen Rouletten 2 Bygdegårdsvägen Fornlämningen 36 Sibyllavägen 3A Forsen 37 Dalvägen Viltfällan 34 Dianavägen

284 Inkomna remisser från Bygglovsavdelningen till Gatukontoret Medicinaren Barkspaden 2 Björnvägen 12B Taktpinnen 2 Näckrosvägen 15 B Tomteberga 3: Venus Balingsnäs 1:3 Balingsnäsvägen Annelund 1 Annelundsvägen Kryddlandet 13 Åsvägen 6A Kryddlandet 24 Åsvägen 6A Vitmossan 4 Drevviksvägen 4A Stamkvistaren 13 Björnvägen Visiret 4 Smista allé Dirigentpulten 5 Näckrisvägen Lyftkranen Högmora 6: Gladö kvarn 1:268 Tallbarrsvägen Djurhuden 5 Gamla Stockholmsvägen 234A Assistenten 45 Slåttervägen 25A Buxbom 1 Ågestavägen Predikanten 17 Norrskogsvägen 14A , tom , tom 16-69, tom och Hällmarken 2 tom Hällmarken 29 tom Varpen 8 Smista allé Supernovan Munspelet 5 Sjöängsvägen Härdgropen 11 Gustav Adolfsvägen 18 A

285 Inkomna remisser från Bygglovsavdelningen till Gatukontoret över remisser från natur- och byggnadsnämnden angående bygglov m.m. samt lämnande av grannemedgivande i samband med bygglov Avser Anmärkning uppställning av container och trädfällnning lagerhall industribyggnad / lagertält nybyggnad fritidshus uppförande av skylt enbostadshus plus garage enbostadshus plus mur enbostadshus enobstadshus nybyggnad och ombyggnad till undervisnignslokaler enbostadshus plus garage fel plushöjd på gatan de ansluter mot. Bifogar byggritning t remissvar. enbostadshus plus garage Infart oklar nysmåindustribyggnad Körspår ska redovisas enbostadshus enbostadshus nybyggnad av 26 kedjehus och 12 radhus enbostadshus enbostadshus tvåbostadshus skylt utmed gata industribyggnad enbostadshus plus garage industribyggnad flerbostadshus körspår ff ej redovisade

286 Inkomna remisser från Bygglovsavdelningen till Gatukontoret två radhuslängor samt teknikhus enbostadshus bostadsmoduler och bullerplank tvåbostadshus eldstad enbostadshus carport eldstad enbostadshus enbostadshus enbostadshus enbostadshus mätstation begränsat bygglov för däckverkstad garage enbostadshus enbostadshus enbostadshus marklov marklov enbostadshus enbostadshus enbostadshus enbostadshus klubbhus ombyggnad sjukhus enbostadshus enbostadshus enbostadshus och garage förråd enbostadshus för ensamkommande flyktingbarn

287 Inkomna remisser från Bygglovsavdelningen till Gatukontoret tidsbegränsad, kylanläggning och plank enbostadshus enbostadshus stödmur uppställning av återvinningstation enbostadshus carport enbostadshus och förråd/garage ändrad användning från kontor till bostadshus enbostadshus enbostadshus och rivning av garaget enbostadshus och garage enbostadshus och garage industribyggnad enbostadshus industribyggnad fritidshus enbostadshus tvåbostadshus och garage enbostadshus och garage säsongsbegränsadlov däckverkstad enbostadshus. Remissen avser infart Det är Åsvägen 4F enbostadshus stolpskylt industribyggnad tidsbegränsat lov förskola

288 Kommunstyrelsens förvaltning Referens KS-216/28.21 Bygglovremisser inkomna fr o m 1 januari 216 F9.1 Framställning till och yttranden över remisser från Natur- och byggnadsnämnden angående bygglov m m samt lämnande av grannemedgivande i samband med bygglov Ink datum och ärendemening 11/1 Grannehörande, Servit 26 12/1 Remiss med anledning av bygglovsansökan, - - Odin 5 14/1 Grannehörande, Adjunkten 11 Grannehörande, Glömsta 2:26 Beslut i NBN om bygglov för åvs, Balingsnäs 1:5 15/1 Grannehörande, Forellen 11 Grannehörande, Svarven 26 2/1 Bygglov, Vistaberg 1:1 25/1 Grannehörande, Glömsta 4:17 28/1 Bekräftelse av inlämnad ansökan, Tomtberga 3:25 Beslut i NBN för blivande stambanevägen, Skogsäng 1:29 Delegationsbeslut Bygglov med startbesked Gladö 76:5 1/2 Grannehörande, Transformatorn 2 Grannehörande, Fållan 4:1 Grannehörande, Trumman 9 Delegationsbeslut, Rivningslov med Startbesked, Länna 45:1 Bekräftelse av inlämnad ansökan, Hörningsnäs 1:1 Grannehörande, Brandstegen 1 Bekräftelse av inlämnad ansökan, Juringe 2:2 Bekräftelse av inlämnad ansökan, Rosenhill 1:1 2/2 Grannehörande, Trumman 9 Handläggare Mattias Carlswärd (MC) Jonas Pettersson (JOP) MC MC Jonas Gran (JG Sandra Tiidus (ST) MC MC MC JOP ST Emelie Malaise (EM) ST ST Martin Håkansson (MH) JG JG MH ST ST POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Mark- och Exploateringssektionen HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) E-POST mex@huddinge.se

289 Referens KS-216/28.21 Sid 2 (5) Bygglovremisser inkomna fr o m 3 februari 216, forts Ink datum och ärendemening 3/2 Bekräftelse av inlämnad ansökan, Hörningsnäs 1:1 4/2 Grannehörande, Brandstegen 1 8/2 Grannehörande, Vårby gård 1:1 Delegationsbeslut Bygglov med startbesked, Glömsta 2:56 Delegationsbeslut Bygglov för Vistaberg 3:67 9/2 Grannehörande, Bandsågen 3 1/2 Grannehörande, Hammartorp 2:33 ST 11/2 Bekräftelse av inlämnad ansökan, Gladö 76:5 MC Grannehörande, Gladö kvarn 1:164 MH Grannehörande, Gladö kvarn 1:377 MH Delegationsbeslut Rivningslov med startbesked, ST Stämpelyxan 1 12/2 Delegationsbeslut Bygglov med startbesked ST Ågesta 1:4 Bekräftelse av inlämnad ansökan, Grantorp 5:1 Grannehörande, Granaten 5 15/2 Grannehörande, Gulsparven 34, 35, 41, 44 och 46 17/2 Delegationsbeslut Bygglov med startbesked Vårby gård 1:1 Grannehörande, Tomtberga 3:39 Grannehörande, Tomtberga 3:25 Grannehörande, Hörningsnäs 1:1 Grannehörande, Kompressorn 2 18/2 Delegationsbeslut Bygglov med startbesked Juringe 2:2 Delegationsbeslut bygglov med startbesked Kungens Kurva 1:16 Delegationsbeslut bygglov med startbesked Kungens Kurva 1:1 Bekräftelse av inlämnad ansökan, Gladö 76:15 Handläggare Jonas Gran (JG) JG Martin Håkansson (MH) Mattias Carlswärd (MC) MC Sandra Tiidus (ST) EM JG MC MH JG JG JG ST MH MH MH MC

290 Referens KS-216/28.21 Sid 3 (5) Bygglovremisser inkomna fr o m 18 februari 216, forts Ink datum och ärendemening Handläggare 18/2 Remiss med anledning av bygglovansökan, Gladö Mattias Carlswärd 76:1 (MC) 19/2 Delegationsbeslut tidsbegränsat lov med start- MC besked för Gulsparven 4 och Kråkvik 2:5 23/2 Överklagat bygglov/delegationsbeslut för Skogs- Jonas Pettersson äng 1:29 (JOP) Remiss med anledning av bygglovansökan, Hör- Jonas Gran (JG) ningsnäs 1:1 Grannehörande, Balingsnäs 1:3 JG 25/2 Överklagat bygglov/delegationsbeslut för Skog- JOP säng 1:29 Grannehörande, Gräsvreten 1:62 26/2 Grannehörande, Ängsgården 4 Delegationsbeslut Bygglov med startbesked, Länna 45:1 2/3 Grannehörande, Kungens Kurva 1:1 3/3 Grannehörande, Visättra 1:1 Grannehörande, Glömsta 1:1 Grannehörande, Balingsnäs 1:5 4/3 NBNs beslut för Glömsta 1:1, överklagande 7/3 Grannehörande, Bandsågen 3 9/3 Grannehörande, Skulpturen 4 1/3 Grannehörande, Kräftan 15 11/3 Grannehörande, Lyftkranen 7 Grannehörande, Tamburinen 2 14/3 Grannehörande, Buxbom 1 Sandra Tiidus (ST) Martin Håkansson (MH) ST MH Emelie Malaise (EM) MC EM MC ST JG EM ST ST JG

291 Referens KS-216/28.21 Sid 4 (5) Bygglovremisser inkomna fr o m 15 mars 216, forts Ink datum och ärendemening 15/3 Delegationsbeslut Bygglov med startbesked, Rosenhill 1:1 16/3 Bekräftelse av inlämnad ansökan, Hammartorp 1:1 Bekräftelse av inlämnad ansökan, Videgården 1 18/3 Delegationsbeslut Bygglov med startbesked, Rosenhill 1:1 Delegationsbeslut Bygglov med startbesked, Gladö kvarn 1:1 21/3 Bekräftelse av inlämnad ansökan, Kolartorp 1:1 Grannehörande, Buxbom 1 22/3 Bekräftelse av inlämnad ansökan, Kungens Kurva 1:1 Grannehörande, Grantorp 5:1 23/3 Grannehörande, Bonden 1 Delegationsbeslut Tidsbegränsat lov med startbesked, Hörningsnäs 1:1 Delegationsbeslut Tidsbegränsat lov med startbesked, Tomtberga 3:39 Delegationsbeslut Tidsbegränsat lov med startbesked, Tomtberga 3:25 Delegationsbeslut Bygglov och marklov med startbesked, Kungens Kurva 1:1 24/3 Delegationsbeslut Bygglov med startbesked, Gladö kvarn 1:29 Delegationsbeslut Bygglov med startbesked, Gladö kvarn 1:171 Delegationsbeslut Bygglov med startbesked, Gladö kvarn 1:164 Delegationsbeslut Bygglov med startbesked, Gladö kvarn 1:169 Delegationsbeslut Bygglov med startbesked, Gladö kvarn 1:377 Handläggare Mattias Carlswärd (MC) Sandra Tiidus (ST) Martin Håkansson (MH) MC MH MH Jonas Gran (JG) MH Emelie Malaise (EM) ST JG JG JG MH ST ST ST ST ST

292 Referens KS-216/28.21 Sid 5 (5)

293 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (2) HANDLÄGGARE Sundblad, Maria Maria.Sundblad@huddinge.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde 216 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Med upphävande av tidigare beslut bemyndigas de personer som redovisas i bilaga till förvaltningens tjänstutlåtande daterat den 4 april 216 att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 19 februari , om vilka som har rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. I det beslutet saknas, under punkten 3 i bilagan till detta tjänsteutlåtande, de nyanställda exploateringsingenjörerna Thomas Lundgren, Albin Frandsen och Petra Nicander som började/börjar sina anställningar den 1 mars 216, den 9 maj respektive den 16 maj 216. Exploateringsingenj Emelie Malaises anställning har upphört den 12 april 216 och följaktligen ska hennes namn tas bort från punkten 3 i bilagan till detta tjänsteutlåtande. Förvaltningen föreslår att de tilläggen görs i dokumentet Rätt att underteckna handlingar inom kommunstyrelsens verksamhetsområde som utgör bilaga till tjänsteutlåtande daterat den 4 april februari 216. Vesna Jovic ör Toralf Nilsson Administrativ direktör POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

294 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (2) Maria Sundblad Kommunsekreterare Bilaga Rätt att underteckna handlingar inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Beslutet delges KS Delegationsbeslut C7.4 Samtliga nämnder Berörda undertecknare Kassan på kommunstyrelsens förvaltning

295 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (3) HANDLÄGGARE Sundblad, Maria Maria.Sundblad@huddinge.se Rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Följande personer bemyndigas - två i fing - att på Huddinge kommuns vägnar underteckna handlingar vilka beslutats antingen av kommunfullmäktige eller av kommunstyrelsen (inklusive beslut som fattats med stöd av delegering från kommunstyrelsen): Kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak Kommunstyrelsens l:e vice ordförande Malin Danielsson Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Jelena Drenjanin Vesna Jovic Administrativa direkt Toralf Nilsson Ekonomidirekt Mats Öberg Personaldirekt Henric Magnusson Kanslichefen Eva Assarsson Samhällsbyggnadsdirekt Heléne Hill Biträdande samhällsbyggnadsdirektör Gunilla Wastesson Kommunikationsdirekt Roger Höglund Upphandlingschefen Petra Hållander Behörigheten enligt ovan gäller med undantag för vad som sägs under punkterna 2 och 3 nedan. Handling som utgör borgensförbindelse får endast undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kommundirekt två i fing eller endera av dessa två personer i fing med endera av övriga ovan uppräknade personer. Upphandlingschefen Petra Hållander har rätt att ensam underteckna ramavtal efter genomförd upphandling. 2. Tillsvidare bemyndigas följande personer att - två i fing utfärda anvisningar samt kvittera medel på kommunens bank- och postgiroräkningar samt kvittera till kommunen eller till någon av kommunens nämnder ställda värdeförsändelser antingen: POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

296 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (3) Vesna Jovic Administrativa direkt Toralf Nilsson Ekonomidirekt Mats Öberg Personaldirekt Henric Magnusson Kanslichefen Eva Assarsson Kommunjuristen Per-Erik Björkbacka Redovisningschefen Pia Nordeman Finansekonomen Fredrik Berg Upphandlingschefen Petra Hållander Samhällsbyggnadsdirekt Heléne Hill Biträdande samhällsbyggnadsdirekt Gunilla Wastesson Kommunikationsdirekt Roger Höglund Samma rätt tillkommer endera av uppräknade personer i fing med någon av huvudkass Anita Thun, ekonomiassistenten Inger Sandström, ekonomiassistenten Lena Borrman eller systemkonsulten Karin Mayer. 3. Följande personer, inklusive vikarier för nämnda personer, äger rätt att två i fing - på kommunens vägnar underteckna tomträttsavtal, arrendeavtal och andra nyttjanderättsavtal, servitutsavtal, köpeavtal och andra marköverlåtelsehandlingar samt ramavtal, exploateringsavtal och andra avtal för upprättande och genomförande av detaljplaner, områdesbestämmelser, infrastruktur och naturreservat: Vesna Jovic Samhällsbyggnadsdirekt Heléne Hill Biträdande samhällsbyggnadsdirekt Gunilla Wastesson Mark- och exploateringschefen Charlotta Thureson Giberg Gatu- och trafikchef Annika Feychting eller endera av dessa personer i fing med någon av nedan angivna exploateringsingenjörer och exploateringsassistenter Exploateringsingenj Mattias Carlswärd Exploateringsingenj Jonas Pettersson Exploateringsingenj Juan Pinones Exploateringsingenj Cecilia Rogvall Exploateringsingenj Martin Håkansson Exploateringsingenj Gustav Hector Exploateringsingenj Sandra Tiidus Exploateringsingenj Jonas Gran Exploateringsingenj Thomas Lundgren Exploateringsingenj Albin Frandsen Exploateringsingenj Petra Nicander 4. Följande personer bemyndigas att - två i fing - skriva under bidragsansökningar om ekonomiskt stöd till bostäder och lokaler:

297 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (3) Samhällsbyggnadsdirekt Heléne Hill Biträdande samhällsbyggnadsdirekt Gunilla Wastesson Chefscontrollern Bo Garneij

298 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING PM DATUM DIARIENR SIDA KS-216/ (1) HANDLÄGGARE Gerrby, Helena Helena.Gerrby@huddinge.se Kommunstyrelsen Meddelanden till kommunstyrelsen den 27 april 216 Dokumenten redovisas i form av förteckningar, i förekommande fall som elektronisk bilaga, eller med länkhänvisning till aktuell webbsida. Följande beslut, cirkulär, rapporter med mera meddelas kommunstyrelsen den 3 mars 216: 1. Ett perspektivskifte i det tobaksförebyggande arbetet för våra barns skull! skrivelse från Tobacco Endgame ett rökfritt Sverige bilaga Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting; vision e-hälsa 225 Sveriges Kommuner och Landsting, Meddelande från styrelsen nr 3, bilaga Minnesanteckningar från samverkansforum för arbetsmarknadsfrågor, bilaga 3. Cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting * 1 Krav på legitimation för vikarier för sjuksköterskor från den 1 januari 216 Helena Gerrby Huvudregistrator *adress till cirkulär, SKL: submitbutton.x=&submitbutton.y= POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

299 Stockholm i mars 216 Till landets kommunstyrelser Ett perspektivskifte i det tobaksförebyggande arbetet för våra barns skull! Rökningen beräknas vara den enskilt största riskfaktorn för sjukdom och död och en betydande orsak till den ojämlika hälsan i samhället. Trots ökande kunskap om orsakssamband och effektiva motåtgärder går det tobaksförebyggande arbetet för långsamt. Vi föreslår därför ett perspektivskifte för att effektivisera arbetet. Ett stöd för ett nationellt politiskt beslut om en utfasningsstrategi skulle gagna det fortsatta arbetet i landets kommuner. Trots internationellt sett låga rökvanesiffror finns i Sverige nästan en miljon dagligrökande vuxna och lika många som röker då och då. Varje år börjar flera tiotusentals barn och unga att röka. Varje år insjuknar 1 personer i rökrelaterad sjukdom och 12 dör av samma skäl. Länkarna i bilagda underlag ger en uppfattning om förhållandena i den enskilda kommunen. WHOs tobakskonvention, ratificerad av Sverige 25, innehåller den breda åtgärdspanel som krävs för en varaktig minskning av rökningen och därmed en minskad sjukdomsbörda. Men arbetet att genomföra dessa åtgärder går för långsamt. Alltfler länder diskuterar därför ett perspektivskifte för att påskynda och effektivisera arbetet. Genom ett politiskt beslut definieras ett årtal då rökningen ska ha minskat till en låg nivå där rökningen inte längre är ett dominerande folkhälsoproblem en strategi som fått namnet Tobacco Endgame. Vi har föreslagit ett nationellt beslut om ett målår 225 då rökningen ska omfatta mindre än 5 % av befolkningen. Detta bedömer vi vara realistiskt - förutsatt att tobakskonventionens åtgärder successivt genomförs. Även om regeringen uttalat sitt stöd för en sådan strategi krävs ett opinionsstöd i hela samhället. Bifogade dokument sammanfattar den win-win-situation som kan förutses för den enskilda kommunen. Där framgår också hur ni genom ett eget beslut kan stödja opinionen och meddela detta dels till boethius@tobaksfakta.se för att förlänga listan med stödjande organisationer på dels till anna.ostbom@skl.se för att stödja SKLs egen beslutsprocess. Initiativtagare till denna opinionsbildning är Tobaksfakta oberoende tankesmedja ( och Yrkesfingar mot Tobak ( Med vänlig hälsning, Göran Boëthius, läkare, docent Ordf Tobaksfakta oberoende tankesmedja boethius@tobaksfakta.se Lena Sjöberg, tandläkare Kanslichef Yrkesfingar mot Tobak lena@ymtkansli.org

300 Ett kunskapsunderlag med bakgrundsfakta för kommuner som vill medverka till en minskad rökning i Sverige och därmed en förbättrad folkhälsa Yrkesfingar mot tobak Februari 216