Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden

Transkript

1 Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden Tid: Tisdagen den 9 juni 2015, kl. 13:30 Plats: Häradsgårdens samlingssal i Vagnhärad Gruppmöte majoriteten kl i lilla konferensrummet Gruppmöte Socialdemokraterna i samlingssalen Ärenden: 1. Godkännande av föredragningslistan Dnr 2. Information kvalitetsuppföljning (inga handlingar) 3. Redovisning av verksamhet med personligt VON 2015/11 ombud Riktlinje för medicinsktekniska produkter VON 2015/23 5. Justering av lägenheter i särskilt boende VON 2015/24 utifrån faktiskt och förväntat behov 6. Revidering av sammanträdesplanen 2015 VON 2015/26 7. Information om den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (inga handlingar) 8. Information från vård- och omsorgschefen (inga handlingar) 9. Anmälan om delegeringsbeslut VON 2015/1 10. Övriga anmälningsärenden VON 2015/2 11. Övriga frågor (Inga handlingar) Martina Johansson ordförande Nadja Furuberget Skog sekreterare

2

3 Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2015/ Vård och omsorgskontoret Per-Uno Nilsson Tel Redovisning av verksamhet med personligt ombud 2014 Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att godkänna redovisningen för verksamheten med personligt ombud under verksamhetsår Ärende Personligt Ombud föreslogs som en stödreform för psykiskt funktionsnedsatta i psykiatriutredningens slutbetänkande Välfärd och valfrihet (SOU 1992:73). Regeringen beslutade att bevilja statsbidrag och gav, genom Socialstyrelsen, Länsstyrelserna i uppdrag att bygga upp verksamheter och fördela statsbidrag. Sedan mars 2002 har Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta kommuner Personligt Ombudsverksamhet genom ett samverkansavtal. Syftet med Personligt Ombud är att stödja psykiskt funktionsnedsatta, att få till stånd goda och samordnade samhällsinsatser samt tydliggöra myndigheters ansvarsområden. Att verka för att den enskildes behov av vård, service och stöd tillgodoses enligt behov och lagliga rättigheter. Ombuden samarbetar med klienten på dennes uppdrag och företräder klienten vid behov. Ombudens insatser är för klienten kostnadsfria och frivilliga. Efter slutfört uppdrag avslutas kontakten. Ombuden har även till uppgift att ha ett särskilt fokus på system/kvalitetsbrister i samhället som resulterar i negativa konsekvenser för målgruppen. Uppmärksammade brister rapporteras till och bearbetas tillsammans med ledningsgruppen. Bristerna kan handla om samverkan inom och mellan myndigheter, bemötande, handläggning och olika riktlinjer. Kajsa Fisk Produktionschef Per-Uno Nilsson Myndighetschef Bilagor 1. Redovisning av verksamhet med personligt ombud verksamhetsår 2014

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13 Tjänsteskrivelse Vård- och Omsorgsnämnden Dnr VON 2015/ Vård- och omsorgskontoret Charlotte Karlsson Tel Riktlinje för medicinsktekniska produkter Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att anta Riktlinje för medicinsktekniska produkter Ärendet En medicinteknisk produkt (MTP) är en produkt som ska användas för att; påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process MTP omfattar produkter från enkla förbrukningsartiklar till komplicerade högteknologiska utrustningar, hjälpmedel och medicintekniska behandlingshjälpmedel som exempelvis inhalatorer och oxygenkoncentratorer. MTP som används i den kommunala vården kan vara hyrda från Hjälpmedelscentralen (HMC), inköpta av verksamheten eller tillhandahållna av primärvården. De kan vara individuellt förskrivna av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (rollatorer, antidecubitusmadrasser, inkontinenshjälpmedel), inköpta till verksamhetens grundutrustning för att kunna användas av flera brukare (sjukhussäng, duschstol) eller övrig MTP (laboratorieprodukter, blodtrycksmanschett och infusionsaggregat). MTP ska enligt lagen tillgodose höga krav på skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa för patienter, användare och andra. Dokumentation om MTP ska ge all information som krävs för att kunna använda MTP på ett sätt som är säkert för patienter, närstående och personal. Kajsa Fisk Produktionschef Vård- och omsorg Charlotte Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Vård- och omsorg Bilaga 1. Riktlinje för medicinsktekniska produkter

14 TROSA KOMMUN Överförmyndaren Riktlinje för Medicintekniska produkter Antagen XX XX XX, dnr VON 2015/23 1

15 TROSA KOMMUN Överförmyndaren Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dokumentation... 3 Allmänt... 4 Säkerhet... 4 Ansvar... 5 Vårdgivarens ansvar... 5 Verksamhetschefen... 5 Enhetschef... 5 Förskrivaren... 6 Förskrivningsprocessens olika faser... 6 Grundutrustning, lokal förteckning över MTP och lokal rutin för hantering... 6 Negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter... 7 Anmälningsplikt... 7 Omhändertagande av medicinteknisk produkt vid negativ händelse eller tillbud... 8 Uppföljning

16 TROSA KOMMUN Överförmyndaren Riktlinje för Medicinsktekniska produkter Riktlinjen är framtagen i samverkan mellan mediciniskt ansvariga sjuksköterskor i Sörmlands län Bakgrund Med en medicinteknisk produkt (MTP) avses i lagen en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process, eller kontrollera befruktning MTP omfattar därmed en mängd olika produkter, från enkla förbrukningsartiklar som katetrar och sterila förbrukningsartiklar till komplicerade högteknologiska utrustningar. De omfattar också hjälpmedel och medicintekniska behandlingshjälpmedel som exempelvis inhalatorer och syrgaskoncentratorer. MTP som används i den kommunala vården kan vara hyrda från Hjälpmedelscentralen (HMC) inköpta av verksamheten tillhandahållna av primärvården MTP kan delas in i följande grupper; individuellt förskrivna hjälpmedel (rollatorer, antidecubitusmadrasser, inkontinenshjälpmedel) grundutrustning av MTP på en enhet är hjälpmedel inköpta för att kunna användas av flera brukare enheten (sjukhussäng, duschstol) övriga MTP och laboratorieprodukter (blodtrycksmanschett, infusionsaggregat) Dokumentation Dokumentationen av de medicintekniska produkterna ska innehålla all information som behövs för att en produkt ska kunna användas på ett sätt som är säkert för patienter, närstående och personal. I detta ingår att ansvarsfördelning, behörighet att förskriva samt information om installation, ankomstkontroll, märkning, utbildning samt hur förebyggande och avhjälpande underhåll ska utföras. Dessutom ska det finnas dokumenterat hur felanmälan och avvikelser med MTP ska hanteras samt när och hur kassering ska ske. 3

17 TROSA KOMMUN Överförmyndaren Allmänt En medicinteknisk produkt ska vara lämplig för sin användning. Produkten är lämplig om den vid normal användning för sitt ändamål uppnår den prestanda som tillverkaren avsett och tillgodoser höga krav på skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa för patienter, användare och andra. De risker som kan vara förknippade med en teknisk produkt måste alltid bedömas i förhållande till den nytta som produkten eller behandlingen medför för patienten. Säkerhet En MTP ska vara konstruerad och byggd så att den inte orsakar skada vid förutsägbar och oförutsägbar användning. För att förebygga tillbud och olyckor i största möjliga utsträckning är det viktigt att: kravspecifikation upprättas i samband med upphandling ankomstkontroll görs vid leverans av hjulförsedda och mer avancerade MTP, rutin ska finnas för vilka MTP som avses och vem som ska utföra kontrollen produkten godkänns för användning säkerhetskontroll utförs regelbundet av kompetent personal regelbundet underhåll görs i förebyggande syfte, speciellt på livsuppehållande utrustning personalen utbildas i hur man sköter utrustningen. Utrustningen ska användas återkommande så att kompetensen behålls rutiner för användning, funktionskontroll och övriga kontroller av produkten enligt tillverkarens anvisningar utarbetas, följs, revideras och uppdateras kontinuerligt händelser som avviker från rutinen dokumenteras och rapporteras. Minimikrav på MTP som används för diagnostik, behandling eller rehabilitering/omvårdnad; endast för ändamålet lämpliga produkter används konstruktionen ska vara säker för ändamålet installationen ska vara säkert utförd rätt apparat ska användas på rätt sätt informationen ska anpassas till användaren säkra rutiner ska finnas och vara dokumenterade underhåll ska utföras så att säkerheten kan upprätthållas system för avvikelsehantering dokumenteras och rapporteras rutiner för utrangering och omdispositioner utarbetas 4

18 TROSA KOMMUN Överförmyndaren Ansvar Vårdgivarens ansvar Varje vårdgivare (Patientdatalagen SFS 2008:255) beslutar om vilken nämnd som ansvarar för ledningen av hälso- och sjukvården och för att hälso- och sjukvårdslagens krav på god och säker vård uppfylls. I ansvaret ingår att utse verksamhetschef samt ge direktiv och säkerställa att det i vårdgivarens ledningssystem finns rutiner för att möjliggöra en säker användning och hantering av medicintekniska produkter. Verksamhetschefen Verksamhetchefen ansvarar för att; endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter (MTP) och till dessa anslutna informationssystem, används på patienter, endast säkra och medicintekniskt ändamålsenliga MTP förskrivs, utlämnas, respektive tillförs till patienter MTP och de till dessa anslutna informationssystem är kontrollerade och korrekt installerade innan de används på patienter, information/bruksanvisning från tillverkare och myndigheter finns tillgänglig på eller i nära anslutning till MTP rutinerna inom kommunens Kvalitetsledningssystem är tillgängliga för hälsooch sjukvårdspersonalen samt för annan berörd personal MTP som förskrivits, utlämnats eller tillförts till patienter kan spåras. Verksamhetschef har också att bedöma om hälso- och sjukvårdspersonal och annan berörd personals utbildning är adekvat mot bakgrund av den kompetens som krävs för att; vara utbildningsansvarig förskriva och utlämna MTP ta fram skriftliga anvisningar för MTP Verksamhetschef ska utse den personal som har dessa uppdrag och föra förteckning över vem som fått uppdragen. Enhetschef Enhetschef för sociala insatser ansvarar för att; det finns en lokal förteckning över enhetens inköpta MTP lokal rutin för hantering upprättas och följs upp. 5

19 TROSA KOMMUN Överförmyndaren Enhetschef för hälso- och sjukvård ansvarar för att; det finns en förteckning vem som ska kontrollera hjulförsedda och andra mer avancerade MTP innan de lämnas till brukaren, leverantören eller leg. hälsooch sjukvårdspersonal i kommunen att MTP kontrolleras enl. tillverkarens instruktion när sådan finns Förskrivaren Förskrivaren ska vara legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och är ansvarig för att; alla faserna i förskrivningsprocessen utförs, det finns en bruksanvisning på eller i direkt anslutning till tekniskt mer avancerade MTP kontrollera förskrivna MTP enligt tillverkarens anvisningar innan de används till patienter. Förskrivningsprocessens olika faser Identifiera den enskildes behov. Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt. Specialanpassa vid behov initiera och utfärda anvisning, t ex anpassa till hemmiljö. Beskriva ansvar för säkerhetsåtgärder. Information. Instruktion och träning. Registrering i system för underhåll och uppföljning och utvärdering. Följa upp och utvärdera funktion och nytta. Personal som använder en MTP ska ha kunskap om produktens funktion, riskerna vid användning av produkten på patient, hanteringen av produkten vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning, när en negativ händelse har inträffat. Grundutrustning, lokal förteckning över MTP och lokal rutin för hantering Varje enhet kan ha en grundutrustning med inköpta MTP, som och inte är förskrivna till en specifik brukare, utan kan användas av flera olika. Enhetschefen ansvarar för dessa MTP och ska konsultera legitimerad personal innan inköp för att säkerställa att endast lämpliga produkter används. Enhetschefen ansvarar för att det förs en aktuell 6

20 TROSA KOMMUN Överförmyndaren förteckning över dessa MTP och att det finns en skriftlig rutin för kontroll och hantering. Förteckningen ska innehålla: typ av produkt datum för inköp/installation rutin för ankomstkontroll kontaktuppgifter till den som levererat MTP kontaktuppgifter till den som utför besiktning, service och tidsintervall för detta Rutin ska finnas för: att säkerhetskontroll utförs regelbundet av kompetent personal att utbilda omvårdnadspersonalen i hur man sköter utrustningen. Utbildningen ska vara återkommande så att kompetensen bibehålls dokumenterad ansvarfördelning kassering hur felanmälan och avvikelser ska hanteras. Vid rengöring och återlämnande av hjälpmedel till Hjälpmedelscentralen (HMC) ska Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland följas. Negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter Avvikelse är en s.k. negativ händelse, vilken orsakat vårdtagare eller annan person skada eller en risk för att en sådan händelse skulle kunna inträffa. Avvikelsen kan bero på funktionsfel, försämring av MTP:s egenskaper, fel eller brist i märkning eller på brister i handhavandet. Vid avvikelse rörande MTP skall en avvikelserapport skrivas enl. lokal avvikelserutin. Enhetschefen ansvarar för att avvikelsen blir känd av berörd legitimerad personal, att den följs upp enligt rutin för avvikelsehanteringen och att Medicinskt ansvarig sjuksköterska snarast informeras vid allvarlig skada eller risk för sådan. Anmälningsplikt När MTP varit inblandad vid en händelse som har orsakat, eller skulle kunnat orsaka, en persons död eller en allvarlig försämring av en persons tillstånd, ska medicinskt ansvarig sjuksköterska informeras snarast. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) är anmälningsansvarig och skall så snart som möjligt göra en anmälan till tillverkaren, IVO och Läkemedelsverket. I de fall MTP har beställts genom Hjälpmedelscentralen ska en överenskommelse göras om MAS eller Hjälpmedelscentralen ska anmäla till tillverkaren. 7

21 TROSA KOMMUN Överförmyndaren Omhändertagande av medicinteknisk produkt vid negativ händelse eller tillbud produktens identitet skall säkerställas produkten, eller produkterna, skall tas tillvara tillsammans med bruksanvisningen för att möjliggöra utredning. vårdgivaren skall biträda tillverkaren och Läkemedelsverket med den information de önskar för utredningen. vårdgivaren skall underlätta tillverkarens möjlighet att snarast möjligt undersöka MTP i vårdgivarens lokaler. Uppföljning Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att följa upp resultatet av de utredningar som görs av Inspektionen för vård och omsorg IVO och för att informera vårdtagaren, de närstående om vårdtagaren samtycker och berörd personal om resultatet. Lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763) Lag om medicintekniska produkter (1993:584) Förordning 1993:876 om medicintekniska produkter Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården med ändringsföreskrift SOSFS 2013:6 Övriga styrande dokument Vårdhandboken Hjälpmedelsinstitutet Landstinget Sörmland, Vårdhygien kommunal vård och omsorg 8

22

23 Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2015/ Vård och omsorgskontoret Kajsa Fisk Tel Fax Justering av lägenheter i särskilt boende utifrån faktiskt och förväntat behov Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att 11 stycken av Trosa kommuns uthyrningsbara lägenheter i särskilt boende ska vara möjliga att justera utifrån faktiskt och förväntat behov att delegera till vård- och omsorgschefen att justera aktuella lägenheter inom särskilt boende utifrån faktiskt och förväntat behov. Sammanfattning Vid vård- och omsorgsnämnden den 7 maj 2013 gav nämnden vård- och omsorgschefen i uppdrag att senast reducera antalet lägenheter för särskilt boende med max 10 st. Vid samma tillfälle fick vård- och omsorgschefen även uppdraget att senast utöka antalet trygghetslägenheter på Trosagården med max 10 stycken lägenheter. Beslutet verkställdes enligt plan. Gruppen år ökar och har så gjort med ca 100 personer per år de senaste åren. Ett sätt att möta utvecklingen är att satsa på proaktiva metoder och arbetssätt såsom tryggare hemgång och öka självständighetsgraden hos den enskilde. Den äldre befolkningen, d.v.s. 85 år och äldre, ligger relativt konstant i antal och kommer så att göra under de kommande åren. Därefter förväntas en ökning av antalet vilket föranleder beredskap för förändringar och omställning av verksamheter. I Trosa Kommun finns det totalt sett 111 lägenheter i särskilt boende fördelat på de tre boendena. Under 2014 har 8 lägenheter i snitt stått tomma och så här långt in på 2015 uppgår den genomsnittliga siffran till 9 st lägenheter. I Trosa Kommun ligger snittåldern på 85 år vid inflytt till särskilt boende. Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och de medvetna satsningar som gjorts och görs i syfte att stärka individen i hemmet och möjliggöra kvarboende är det av stor vikt att se över förvaltningens förmåga till flexibilitet och vårdlogistik. Med anledning av det föreslår förvaltningen nämnden att kunna justera antal lägenheter i särskilt boende. 1

24 Förslaget innebär att Trosa kommun totalt sett har 111 uthyrningsbara lägenheter med garanti för 100 st och 11 st som regleras utifrån behov. Träder förslaget i kraft kommer underlag för reglering av justering av lägenheter att tas fram av förvaltningen. En riskanalys har gjorts. En minskning av antalet lägenheter skulle kunna resultera i att plats inte finns omedelbart tillgänglig vid beslut om särskilt boende eller att patienter som är utskrivningsklara inte kan beredas hemgång i tid. Sammantaget kan sägas att förslaget kan resultera i en kostnadsminskning inom särskilt boende men att en förflyttning av resurserna görs till hemtjänsten där behovet fortsätter att öka. Förslaget ger även möjligheten till följsamhet utifrån ett vårdlogistiskt perspektiv vilket i sin tur ökar sannolikheten för att resurserna används klokt och optimalt. Bakgrund Kostnad per Brukare (KPB) är en metod som gör det möjligt att fördjupa analyser av kostnader och dess utveckling inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter. Ett arbete med KPB påbörjades under hösten 2011 och det slutgiltiga resultatet redovisades våren Nämnden uppdrog åt vård- och omsorgschef att redovisa identifierade områden som enligt KPB skiljer sig i betydlig grad jämfört med övriga kommuner samt att redovisa analys av dessa. Därefter, vid vård- och omsorgsnämndens sammanträde i augusti 2012, gav nämnden förvaltningen i uppdrag att fördjupa analysen av Kostnad Per Brukare (KPB) samt återkomma med eventuella förslag till åtgärder under våren Uppdraget rörde bland annat kostnadsfördelning mellan särskilt boende och ordinärt boende. Enligt analysen la Trosa Kommun mer resurser inom särskilt boende (SÄBO) än inom ordinärt boende (ORB) i jämförelse med det nationella snittet. Utifrån analys och bedömning uppdrog nämnden den 7 maj 2013 till vård- och omsorgschefen att senast reducera antalet platser för särskilt boende med max 10 platser, för att åstadkomma en anpassning till faktiskt och förväntat behov. Vid samma tillfälle fick vård- och omsorgschefen även uppdraget att senast utöka antalet trygghetslägenheter på Trosagården med max 10 stycken lägenheter. Förvaltningen har sedan många år tillbaka arbetat för att stärka individen i det egna hemmet. Redan 2008 påbörjades ett hemrehabiliteringsprojekt som gick ut på att erbjuda hemrehabilitering direkt efter sjukhusvistelse eller vid försämring. Samarbetet mellan personalen inom rehabiliteringen och biståndshandläggare/hemtjänst utvecklades och intensifierades. Satsningen gav goda resultat för den enskilde och behovet av hemtjänst minskade under denna period. Stimulansmedel möjliggjorde en utökning av personalresurser inom rehabiliteringen. Efter projektet, som avslutades 2010, har enheten strävat efter att arbeta utifrån samma koncept men med mindre personalresurser övertog Kommunen hemsjukvården. Det har framförallt resulterat i att personalen har bättre kännedom om de individer som bor hemma och som är i behov av sjuksköterska och rehabiliteringspersonal. Samarbetet mellan personalen inom hemsjukvården och hemtjänsten har successivt förbättras, dels utifrån att de delar lokaler sedan 2010 och dels utifrån en medveten strategi i syfte att förbättra för de individer som bor i ordinärt boende samt möjliggöra kvarboende i högre utsträckning. 2

25 2011 påbörjades dessutom ett intensivt arbete inom den kommunala hemtjänsten i syftat att utveckla och förbättra verksamheten. Detta arbete har resulterat i en ökad kvalitet gentemot brukarna. Det har inte minst visat sig i öppna jämförelser där hemtjänsten visat på mycket goda resultat. Beslut Beslutet om att reducera antalet platser för särskilt boende med max 10 platser, samt utöka antalet trygghetslägenheter på Trosagården med max 10 stycken lägenheter är verkställt. Målsättningen var att omvandla 10 st särskilt boendelägenheter på Trosa gården till trygghetslägenheter. På grund av synpunkter och önskemål ifrån brukare och anhöriga på det särskilda boendet beslutade vård- och omsorgschefen att låta omvandlingen ske successivt med hänsyn till de boende samt med respekt för besittningsrätten. För att komma i mål med uppdraget omvandlades 5 lägenheter på Trosagården till trygghetslägenheter och 5 lägenheter stängdes på Häradsgården. Målet var emellertid fortfarande att ställa om en hel avdelning på Trosagården till trygghetslägenheter för att få en samlad enhet i anslutning till redan befintliga trygghetslägenheter i samma huskropp. Vid årsskiftet 2015 är det bara en lägenhet som fortfarande är särskilt boende och resterande 9 lägenheter är omvandlade till trygghetslägenheter och är uthyrda. På grund av att behovet av särskilt boende inte förändrats utan snarare minskat något har det inte funnits skäl att hyra ut de lägenheter som i ett mellansteg stängdes (på Häradsgården). De lägenheterna är med andra ord inte stängda i formell mening men nyttjas i dagsläget inte som särskilt boende. Utveckling/ omvärldsanalys Gruppen år ökar och har så gjort med ca 100 personer per år de senaste åren. Det betyder att vi även framgent kommer att behöva satsa på att skapa goda förutsättningar för individer i framförallt det ordinära boendet. Sannolikt kommer det ställas krav på en mer kvalificerad hemtjänst och redan idag finns indikatorer på att de hemsjukvårdsinsatser som efterfrågas är alltmer avancerade. Det samma gäller för individuella insatser inom funktionshinderområdet. Det kommer därför bli av ännu större vikt att, inom nämnda områden, höja beredskapen genom kompetensutveckling och resursanpassning. Ett sätt att möta utvecklingen är att fortsätta satsa på proaktiva metoder och arbetssätt såsom tryggare hemgång. Syftet med tryggare hemgång är som tidigare känt att skapa trygghet efter sjukhusvistelse/korttidsvistelse. Genom att erbjuda individuellt stöd i hemmet möjliggörs kvarboende i det ordinarie bostadsbeståndet och en större valfrihet/livskvalitet erbjuds den enskilde. En vidareutveckling inom denna satsning är ett utvidgat samarbete mellan arbetsterapeut och biståndshandläggare. Målet är att öka självständighetsgraden hos den enskilde. I praktiken innebär det att arbetsterapeuten är med redan vid första mötet för att göra en aktivitetsbedömning och utifrån den rekommendera lämplig träning och eller hjälpmedel. När det gäller den äldre befolkningen, d.v.s. 85 år och äldre, ligger de relativt konstant i antal och kommer så att göra under de kommande åren. Därefter 3

26 förväntas en ökning av antalet vilket föranleder beredskap för förändringar och omställning av verksamheter. Det vill säga anpassning av resurser, boendeformer samt personalplanering. Lägenheter i särskilt boende I Trosa Kommun finns det totalt sett 111 lägenheter i särskilt boende (efter verkställandet av reducerade 10) och det finns 3 särskilda boenden. Efter uppdraget med att reducera antalet lägenheter med 10 st ser fördelningen ut enligt följande: Ängsgården 22 lägenheter, Trosagården 44 lägenheter och Häradsgården 45 lägenheter. Under 2014 har 8 lägenheter i snitt stått tomma och så här långt in på 2015 uppgår den genomsnittliga siffran till 9 st lägenheter. I Trosa Kommun ligger snittåldern på 85 år vid inflytt till särskilt boende. Enligt de gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) 2016 med plan 2017 och 2018 kommer åldergruppen år fortsätta att öka i antal medan gruppen 85 år och äldre kommer att ligga på en fortsatt stabil nivå de närmsta åren. Därefter kan en successiv ökning av antalet 85 år och äldre förväntas. Sammanfattande bedömning Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och de medvetna satsningar som gjorts och görs i syfte att stärka individen i hemmet och möjliggöra kvarboende i högre utsträckning (så länge som individen själv önskar) är det av stor vikt att se över förvaltningens förmåga till flexibilitet och vårdlogistik. Med vårdlogistik menas att rätt brukare får rätt vård av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad. Det är många parametrar att ta hänsyn till och kräver en stor följsamhet avseende utvecklingen i stort och behoven hos invånarna i Trosa Kommun. Ett sätt att möta utvecklingen på är att med enkelhet justera antal lägenheter i särskilt boende. Det handlar såväl om att kunna öppna som stänga lägenheter. Förslaget innebär att förvaltningen själv förfogar över 11 st lägenheter som i praktisk mening är flexibla utifrån behov. Något nämndbeslut ska inte behöva ligga till grund för öppnande eller 4

27 stängandet av dessa lägenheter. Antalet bygger på att det i dagläget finns 5 st lägenheter på Häradsgården som inte nyttjas för särskilt boende. Utifrån att det under 2014 stod i genomsnitt 8 st tomma lägenheter och att det hitintills i år funnits 9 tomma lägenheter i genomsnitt är förslaget att ytterligare 6 st lägenheter ska vara justerbara. Det skulle i så fall innebära att Trosa kommun totalt sett har 111 uthyrningsbara lägenheter med garanti för 100 st och ytterligare 11 st som regleras utifrån behov. För att erhålla kontinuitet och goda planeringsförutsättningar för enheterna är det inte tänkt att lägenheterna ska öppnas/stängas över en dag. Träder förslaget i kraft kommer underlag för reglering av justering av lägenheter att tas fram av förvaltningen. Riskanalys Förslaget läggs mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och för att snabbt kunna anpassa resurser efter faktiskt och förväntat behov. I kombination med detta pågår fortsatt satsning i syfte att förstärka stödet för den enskilde i dennes hem. Det kan emellertid finnas skäl att klargöra eventuella risker. En minskning av antalet lägenheter skulle exempelvis kunna resultera i att plats inte finns omedelbart tillgänglig vid beslut om särskilt boende. Kommunen ska alltid hantera ärendet skyndsamt men har i realiteten tre månader på sig att verkställa beviljad insats, om inte skäl finns för längre verkställelsetid. En annan risk är att patienter som är utskrivningsklara (från lasarettet) inte kan beredas hemgång i tid. Detta kan i sin tur innebära att kommunen behöver köpa plats av slutenvården eller annan aktör, vilket kan medföra ökade kostnader under en begränsad tid. Denna risk måste emellertid ställas mot den kostnad som ett ökat antal tomplatser medför samt de resurser som krävs tillföljd av utökning av insatser inom hemsjukvård och hemtjänst. I sammanhanget bör betänkandet avseende trygg och säker utskrivning från sluten vård också nämnas. I betänkandet föreslås att lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, förkortad betalningsansvarslagen, ersätts av en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Målsättningen med översynen är att förkorta ledtiderna mellan slutenvård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende. Detta för att undvika onödig vistelse på sjukhus för utskrivningsklara patienter. Träder förslaget i kraft innebär det att kommunen övertar betalningsansvaret efter tre dagar jämfört med dagens 5 arbetsdagar. Trosa kommun tar idag hem sina patienter efter tre dagar. En skillnad är emellertid att även helgdagar kommer att räknas in vilket betyder att beredskap inför vårdplanering även kommer att behövas dessa dagar, en beredskap som idag saknas i trosa kommun. Det kan i sig innebära ökade kostnader. För att inte riskera patientsäkerheten ökar kravet på god samverkan mellan sjukhus, vårdcentral och kommunen vilket samtidigt ska ses som en möjlighet till förbättrad vård. För kommunens del kan kravet på ett snabbare förfarande avseende vårdplanering och erbjudande om insatser komma att öka. Det blir med andra ord än viktigare att vårdcentralens läkare är med vid vårdplanering och att patienten får en ansvarig läkare som övertar patientansvaret efter utskrivning. 5

28 Trots att lagförslaget kan vara förenat med vissa risker görs bedömningen att förändringarna inte kommer att påverka verksamheterna och eller brukarna/patienterna i Trosa kommun i någon större omfattning. Det kommer däremot vara viktigt att bevaka vårdtiderna på sjukhus, följa utvecklingen av den nya lagens (om den träder i kraft) intuition och stärka samarbetet med landstinget. Ekonomisk effekt Ekonomiska effekter av förslaget är svåra att bedöma i dagsläget och eftersom syftet i första hand är att fördela resurser efter behov har ingen djupgående ekonomisk analys gjorts. Däremot ser vi att kostnaderna inom hemtjänst ökat markant senaste året varför en översyn av resursfördelning är en av flera åtgärder i syfte att uppnå en ekonomi i balans utifrån de ekonomiska förutsättningarna för året. För att resultatenheterna ska ges bästa förutsättningar för att hålla sin ekonomi i balans bör de ges så goda förutsättningar som möjligt. Det finns en risk med att allt för många tomplatser resulterar i underskott till följd av svårigheter att planera och använda resurserna effektivt. Om förslaget godkänns blir det aktuellt att fundera över alternativ användning för de för lägenheter som eventuellt inte kommer att nyttjas. Sammantaget kan sägas att förslaget kan resultera i en kostnadsminskning inom särskilt boende men att en förflyttning av resurserna görs till hemtjänsten där behovet fortsätter att öka. Förslaget ger även möjligheten till följsamhet utifrån ett vårdlogistiskt perspektiv vilket i sin tur ökar sannolikheten för att resurserna används klokt och optimalt. Kajsa Fisk Produktionschef 6

29

30 Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2014/ Kanslienheten Nadja Furuberget Skog Tel Fax Revidering av sammanträdesplan 2015 Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att flytta vård- och omsorgsnämndens möte i september till 1 oktober klockan Ärendet Vård- och omsorgsnämnden beslutade , om sammanträdesplan för Nämndens sammanträde den 29 september föreslås flytta till den 1 oktober kl Förslag på sammanträdestider som är kvar oktober (Delårsrapport) 3 november 8 december Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare

31

32 Anmälan av delegationsbeslut Kontor: Vård- och omsorgskontoret Period: April 2015 Löpnr./ Diarienr. Punkt i delegeringsordningen Ärende och beslut Datum för beslut Delegat VON 2015/ Svar till inspektionen för vård och omsorg gällande klagomål på bl a rekrytering och introduktion Kajsa Fisk Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

33

34 Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2015/ Kanslienheten Nadja Furuberget Skog Tel Fax Övriga anmälningsärenden Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att lägga anmälningarna till handlingarna Anmälningsärenden Kommunfullmäktige - Avsägelser och val , 18. Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare