Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden

Transkript

1 Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden Tid: Onsdag 29 augusti, kl. 09:00 (obs! heldag) Gruppmöte majoriteten 08:30 (samlingssalen) Plats: Häradsgårdens samlingssal, Vagnhärad Ärenden: 1. Godkännande av föredragningslistan Dnr 2. Information om nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 3. Redovisning av Kostnad Per Brukare VON 2012/23 4. Formulering av målsättningar i enlighet VON 2012/26 med antagen vård- och omsorgsplan (handlingar delas ut under sammanträdet) 5. Information från vård- och omsorgschefen 6. Anmälan av delegationsbeslut VON 2012/2 7. Övriga anmälningsärenden VON 2012/1 Martina Johansson ordförande Andreas Bylin sekreterare Anmärkning Utsända handlingar är ett urval av de handlingar som finns i respektive ärende. Den som vill ta del av det fullständiga beslutsunderlaget kan kontakta kanslienheten.

2

3 Information Vård- och omsorgsnämnden Vård och omsorgskontoret Kajsa Fisk Tel Fax Redovisning av resultat KPB Sammanfattning Kostnad per Brukare (KPB) är en metod som gör det möjligt att fördjupa analyser av kostnader och dess utveckling inom vård och omsorgs verksamheter. Arbetet med KPB påbörjades under hösten 2011 och det slutgiltiga resultatet för 2011 redovisades Vård- och omsorgsnämnden gav vid sammanträdet produktionschefen i uppdrag att redovisa identifierade områden/verksamheter som enligt KPB skiljer sig i betydlig grad jämfört med övriga kommuner samt att redovisa analys av dessa. Identifierade områden/verksamheter är: Resursfördelning mellan SÄBO och ORB Daglig verksamhet LSS-insatser Bakgrund För att fördjupa analys av kostnader inom verksamheterna, beslutade Vård- och omsorgsförvaltningen sig för att genomföra Kostnad per Brukare. KPB är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och kan användas som instrument vid uppföljningar. Metoden gör det möjligt att noggrant följa kostnadsutvecklingen och jämföra enheter med varandra, samt öka användningsmöjligheterna för nationella jämförelser. KPB bygger på att en efterkalkyl görs på individnivå. Alla kostnader som krävs för att bedriva verksamheten under året sammanställs och kombineras sedan med de verkställda besluten inom Sol och LSS. Resultatet blir en tydlig ekonomisk beskrivning av verksamheterna. Utifrån resultatet kan diskussioner föras om varför verksamheterna ser ut som de gör, vad som ligger bakom siffrorna/resultatet och var man är idag och vad man vill uppnå på sikt. Vid Vård- och omsorgsnämndens sammanträde gav nämnden produktionschefen i uppdrag att återkomma med tidsplan för uppföljning av Kostnad per Brukare. Vid sammanträdet fick produktionschefen i uppdrag att vid augustinämnden 2012 redovisa identifierade

4 områden/verksamheter som enligt KPB skiljer sig i betydlig grad jämfört med övriga kommuner samt att redovisa analys av dessa. Resultat 2011 Den 4 maj 2012 redovisade representanter från Ensolution AB resultatet för Resultatet har analyserats för att i först hand identifiera de områden/verksamheter som skiljer sig i betydlig grad jämfört med övriga kommuner i landet. Det är i huvudsak tre områden/verksamheter som identifierats. Resursfördelning mellan SÄBO och ORB Daglig verksamhet LSS-insatser KPB har i sin sammanställning ställt frågor som vi delvis utgått från vid analysen av ovanstående områden/verksamheter. Nedan följer en sammanställning av svar samt resonemang kring dessa frågor. Resursfördelning mellan SÄBO och ORB I jämförelse med det nationella snittet lägger Trosa Kommun mer resurser inom särskilt boende (SÄBO) än inom ordinärt boende (ORB). KPB visar att Trosa Kommun ( 2011 års siffror) inte har någon brukare inom ORB som har totalt antal timmar över den s.k. brytpunkten och bara en brukare med totalkostnader (per år) inom ORB över brytpunkten. Beviljas boendeplatser snabbt? - I dag har vi två brukare över brytpunkten och 10 lediga lägenheter på SÄBO (120820). Många väntar länge med att söka insats vilket kan resultera i att handläggningen från ansökan till verkställan kan behöva påskyndas. Finns en otrygghet som gör att man föredrar boende framför hemtjänst? - Generellt finns det ofta en otrygghetsaspekt i kombination med andra stora svårigheter i den dagliga tillvaron som grund för beviljande av insatsen SÄBO. Om önskemål finns kan idag även omfattande behov av vård och omsorg i de flesta fall mötas med hemtjänstinsatser, förutsatt att den enskilde känner sig trygg i sin bostad. Användandet av korttidsboende som ett mellansteg efter sjukhusvistelse har visat sig ge ett bra resultat. Detta tenderar att minska kvarstående behov av hemtjänst och tryggheten ökar med en bra och tidig fortsatt rehabilitering efter sjukhusvistelse. I förlängningen bör detta även öka kvarboende i stället för att det uppstår behov av SÄBO.

5 Vad beror den relativt snabba inflyttningen på? Kultur, tradition, politisk vilja? - Det förefaller vara så att personer inte har känt sig trygga i sin hemmiljö med de insatser som erbjudits och då istället valt att ansöka om SÄBO. Det finns även en tillgänglighetsaspekt med dålig infrastruktur på landsbygd samt många flerfamiljshus utan hiss. Daglig verksamhet KPB visar på små volymer och blandade verksamheter inom den egna regin och att de liksom den externa dagliga verksamheten ligger högt i förhållande till det nationella snittet i landet. De verksamheter som omnämns är: Fodergången, Paletten, Steget in och Strömbergs Vad beror det på? Finns det några alternativ eller något som kan/bör göras för att minska kostnaderna? Fodergången Fodergången är en boendeenhet enl. LSS i form av servicebostad där den enskilde hyr sin lägenhet i andrahand av kommunen och har tillgång till personal dygnet runt. Individuellt utformad aktivitet för den enskilde enl. Beslut, efter att andra lösningar av sysselsättning har prövats. Det finns ett flertal s.k. BOA-enheter i riket för personer med behov av en mer sammanhållen insats, vilken då utgår från den egna bostaden. Paletten Palettens dagliga verksamhet är en enhet för de personer i kommunen som har mest omfattande omvårdnadsbehov. Antalet deltagare i verksamheten är tre. Verksamhetens inriktning är att stimulera dessa personers sinnen samt ge en meningsfull dag med variation och aktivitet. Under våren 2012 gjordes en insatsmätning som visar vad deltagarna får i verksamheten och vilket behov av omvårdnad de har. Modellen för insatsmätningen används av ett flertal kommuner i Stockholmstrakten. Skalan i metoden för mätning är 1-5+, där 5+ står för ett behov av omvårdnad som överstiger en personal/deltagare. Av Palettens tre deltagare erhöll två nivån 5+ och en nivå 5. Utifrån dessa personers behov krävs en bemanning på fyra heltidstjänster. Vi arbetar ständigt med att anpassa schemaläggningen utifrån deltagarnas behov vid olika aktiviteter för att personalresurserna ska utnyttjas mest effektivt.

6 För att minska kostnaderna för t.ex. lokaler och OH har vi kapacitet att ta emot fler deltagare. Under 2010 köpte vi en plats i Gnesta för en av Palettens deltagare till en kostnad av 2080 kronor/dygn varav transporten kostade 914 kronor/dygn. Strömbergs Strömberg är en arbetsplats (förlagd verksamhet på företag) för personer med beslut utifrån lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) års siffror speglar kostnader kopplade till individuellt prövade behov. Behov av hög personaltäthet kan t.ex. grunda sig i att skaderisken för deltagaren bedöms vara hög. Avtalet med Strömbergs har sagts upp 2012, bland annat på grund av att brukare av fler olika anledningar lämnat verksamheten. Verksamheten är förlagd i andra befintliga lokaler och vi räknar med att kunna spara pengar Steget In Steget in är en Kommunal återvinningsbutik för deltagare med beslut antingen utifrån lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) eller socialtjänstlagen (SoL) Även denna verksamhet utgår från beslut tagna baserade på individuella behov. Kostnaderna är i huvudsak kopplade till personal och under 2011 främst till individuellt beslut med 1/1 personal, vilket innebär att en deltagare har behov av en heltidspersonal. Lokalkostnaderna på Steget in har inte varit rätt fördelade mellan verksamheterna, vilket ytterligare kan stå som förklaring till den totala kostnadsbilden för den dagliga verksamheten på Steget in. Hyreskostnaderna har nu fördelats mellan verksamheterna, vilket ska ge en mer korrekt fördelning av lokalkostnaderna framöver. LSS- insatser Resultatet visar att Trosa Kommun har många brukare med s.k. blandade insatser (insatser i kombination). Vad beror det på att det ser ut som det gör? Finns det några alternativ? - Vid uppföljning av beslut kommer vi att se över vissa kombinationer där den enskilde kan ha flera insatser förutom assistans. Huvudspåret är att alla behov av stöd och service förutom kontaktperson och daglig verksamhet, i förekommande fall, skall ingå i assistansbeslutets omfattning. Gruppbostadskostnader vid externa köp av plats med medföljande dagligverksamhetsinsatser skall ses över under hösten, men det är enbart vid

7 ändrade individuella behov som ändring kan göras. Vid uppförande av gruppbostad inom kommunen kan insatsen i vissa fall överrangeras från externa köp. Vi har få insatser och får 2012 betala till utjämningssystemet då vi inte når upp till riksgenomsnittet per invånare på 3820 kr (Trosa 2856 kr). Höga kostnader kan bero på att de som har beviljade insatser har mer komplexa och väl utredda behov av stöd och service. Kajsa Fisk Per-Uno Nilsson Produktionschef Myndighetschef Susanne Björnsson Cristina Forssander Enhetschef LSS Enhetschef AME

8

9 Vård- och omsorgsplan Version Vård och Omsorg

10 Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde Vård- och omsorgsnämndens uppdrag är att ansvara för stöd, service, vård och omsorg till de som är i behov av hjälp. Verksamheterna skall präglas av hög kvalité. Insatser ges till enskilda utifrån Socialtjänstlagen (SOL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vård- och omsorgsplanen gäller från och med den 1 april Planen ska vara ett övergripande styrdokument för nämndens samtliga verksamheter. Vi vill... Individens behov, önskemål och förutsättningar ska styra alla verksamheter. Alla insatser ska utgå från ett utvecklande, förebyggande och rehabiliterande synsätt.

11 Vård- och Omsorgsnämndens medarbetare ska bemöta individer med respekt, lyhördhet och empati. De som är i kontakt med Vård och omsorgsnämndens medarbetare, ska erbjudas, trygghet, flexibilitet och kompetens. De som har insatser från Vård- och Omsorgsnämnden ska ha möjlighet till egna val i hur stödet ska utformas. Verksamheten ska ha ett tydligt ledarskap och en god arbetsmiljö. Verksamheterna ska bedrivas inom given ekonomisk ram där miljöhänsynen är lika viktig. Verksamheterna ska ha en lärande organisation där man tar tillvara den informella och sociala kompetensen, samt att den formella kompetensen ökar. Verksamheterna ska präglas av samverkan med andra, både inom och utom kommunen för att den enskilde ska få stöd, service, vård och omsorg utifrån ett helhetsperspektiv. Samtliga utförarorganisationer ska följas upp avseende den upplevda kvalitén. All uppföljning ska om möjligt, jämföras med jämförbara kommuner.

12 Kontakt Postadress: Vård och omsorg, Trosa Tfn växel: Fax Martina Johansson Vård- och omsorgsnämndens Ordförande Tfn: E-post: Kajsa Fisk Vård- och omsorgschef Tfn: E-post: Mer information kring politik och ledning finner du på hemsidan

13

14

15

16

17 Vård- och omsorgsnämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum Von 2012/2 Övriga anmälningsärenden Kommunfullmäktige - Antagen budget för 2013 Vård- och omsorgsförvaltningen - Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt LSS och SoL per , (inga beslut äldre än tre månader finns att rapportera) Socialstyrelsen - Lex Sarah-anmälan avseende brister i bemötande och omvårdnad (dnr VON 2012/15), beslut om att ärendet avslutas - Lex Sarah-anmälan angående brister i omvårdnad och bemötande (dnr VON 2012/12), beslut om att ärendet avslutas