SAMRÅDSREDOVISNING Kollektivtrafik för en hållbar regional utveckling Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland

Transkript

1 1(46 Datum Diarienummer SAMRÅDSREDOVISNING Kollektivtrafik för en hållbar regional utveckling Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland

2 2(46 Inledning Förslag till Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland Kollektivtrafik för en hållbar regional utveckling 2035 har varit på samråd under perioden 17 oktober - 11 december Under samrådstiden har programmet funnits tillgängligt på Region Hallands webb och det har funnits möjligheter för organisationer, föreningar eller nätverk samt allmänhet och resenärer att lämna synpunker. På centralbiblioteken i kommunerna har Trafikförsörjningsprogrammet ställts ut och därmed funnits tillgängligt för allmänhet och resenärer perioden för samrådet. Totalt inkom nio kommuner, tre statliga myndigheter, sex regioner och ett kommunalförbund, tolv organisationer/föreningar/nätverk samt tre privatpersoner med samrådssvar. Via samrådsenkäten på Region Hallands webb inkom fullständiga svar från fem organisationer/ föreningar/nätverk. Drygt 30 personer fullföljde samrådsenkäten på Region Hallands webb. Inkomna svar på samrådsversionen har sammanställts och kommenteras i denna sammanställning. Sammanfattningsvis kan konstateras att stor fokus i samrådssvaren ligger på tågtrafik och tågstationer. Hållplatser och tillgänglighetsfrågor har även uppmärksammats i många av de inkomna samrådssvaren. Region Halland, Avdelningen för Regional samhällsplanering Mars 2016

3 3(46 Innehållsförteckning 1. Statliga myndigheter... 5 Högskolan i Halmstad... 5 Länsstyrelsen... 5 Trafikverket Region Väst Grannregioner/Kommunalförbund... 8 Göteborgsregionens kommunalförbund... 8 Kalmar Länstrafik... 8 Region Blekinge... 9 Region Jönköpings län... 9 Region Kronoberg Region Skåne Västra Götalandsregionen Kommunerna i Halland Falkenbergs kommun Halmstad kommun Hylte kommun Kungsbacka kommun Laholms kommun Varbergs kommun Övriga kommuner Gislaveds kommun Ljungby kommun Markaryds kommun Övriga organisationer, forum och nätverk Aktionsgruppen för Pendeltågsstation i Väröbacka Centerpartiet Halland Falkenbergs kommunala Handikapprådets Referensgrupp Knäreds Samhällsförening... 30

4 4(46 Naturskyddsföreningen Väst Pågatåg Nordost Pågatåg Nordost Näringslivet Regionhandikapprådets Referensgrupp Resenärsforum Sydsvenska industri- och handelskammaren Ungdomsforum Laholm Värna Onsala Privatpersoner och resenärer Privatperson Privatperson Privatperson Inkomna synpunker via webb-enkät Organisationer/föreningar eller nätverk som lämnat svar via webben Privatpersoner som lämnat svar via webben... 45

5 5(46 1. Statliga myndigheter Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad ställer sig positiva till att ett nytt Trafikförsörjningsprogram har arbetats fram men vill lyfta fram några punkter som har betydelse för myndigheten. Att Västkustbanan är robust, pålitlig och att det erbjuds turer som erbjuder flexibilitet i resandet är viktigt då denna har stor betydelse för arbets- och studiependling till Högskolan i Halmstad. Högskolan ställer sig även positiv till utveckling av det hållbara resandet genom att erbjuda cykel- och bilpooler. Högskolan i Halmstad lyfter vikten av en väl fungerande kollektivtrafik även österut så att fler nyexaminerade studenter kan stanna i Halland och pendla till arbeten i närliggande orter utanför regionen. Högskolan ställer sig även positiv till att Trafikförsörjningsprogrammet revideras kontinuerligt eftersom det medför att utvecklingen då nogsamt kan följas. I Tillväxtstrategin poängteras vikten av Västkustbanan och även i detta Trafikförsörjningsprogram framhävs banans betydelse för arbets- och studiependling men också för Hallands utveckling i stort. Övriga synpunkter noteras. Länsstyrelsen Länsstyrelsen samrådssvar är av övergripande karaktär och fokus ligger på tågtrafik och stationer. Länsstyrelsen anser att istället för att låta tågtrafiken vara prognosstyrd så bör tågtrafiken användas för att forma utvecklingen i Halland. Länsstyrelsen tycker vidare att programmet inriktar sig starkt mot det interregionala resandet med korta restider som verktyg och menar att även vardagsresandet bör främjas. Länsstyrelsen lyfter att tågtrafiken kan göra mindre orter mer attraktiva som boendeorter, t.ex. orter som Veinge och Knäred. Trafikförsörjningsprogrammet innehåller kollektivtrafikstråk av olika karaktär som behöver tillgodoses av olika typer av kollektivtrafik. De flesta av de kollektivtrafikstråk

6 6(46 som ingår i programmet är så kallade regionala kollektivtrafikstråk, dvs. avsedda för arbets- och studieresor. Vad gäller skrivningen om Markarydsbanan så är denna justerad och trafiken föreslås få ett kombinerat upplägg och tågtrafiken här ska tillgodose både arbets- och studiependling och fjärresor som sker mer sällan. Att utföra trafik som ska tillgodose behov av arbets- och studiependling kräver ett utbud under större delen av dagen och detta för med sig att järnvägsinvestering i form av ett nytt mötesspår behövs. Övriga synpunkter noteras. Trafikverket Region Väst Trafikverket tycker att programmet är välskrivet och innehållsrikt men anser att det saknas en inledande sammanfattning med de viktigaste ställningstagandena. Tidshorisonten för programmet ifrågasätts och Trafikverket anser att den borde vara längre än Trafikverket ger även kapitelvisa synpunkter där det bl.a. framgår att Trafikverket anser att analysdelen i kap. 2 skulle kunna kortas ned och att det här saknas en skrivning om fritidsresandet i Halland. Skrivningen om Viskadalsstråket i samma kapitel är det oklart vilket trafikslag som avses. I kap. 3 lyfter Trafikverket bl.a. att det är positivt att innebörden av en 60 procentig kostnadstäckningsgrad lyfts så tydligt. I samma kapitel undrar Trafikverket om de restidskvoter som anges även gäller för all busstrafik eller bara i kollektivtrafikstråken. I kap. 5 tycker Trafikverket att det är positivt att regionen så tydligt presentarer sina prioriteringar. I samma kapitel noterar Trafikverket följande som de ställer sig positiv till; modellen för utvecklingsprinciper, skrivningen om lågfrekvent resande, att Trafikverket ställningstagande kring nya stationer på Västkustbanan finns med, att framkomlighet för kollektivtrafiken på väg 940 lyfts samt att korta restider för kollektivtrafiken poängteras. I kap. 6 anser Trafikverket att det ges en grundlig och saklig beskrivning av morgondagens kollektivtrafik. Trafikverket hade dock gärna sett att det tydligare framgick vilka infrastrukturåtgärder som skulle krävas för de önskade trafikeringsalternativen och vilka medel som finns att tillgå. Vidare påpekar Trafikverket att det utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns idag inte är rimligt att förvänta investeringar på samtliga järnvägar i Halland. Trafikverket noterar även att det för två av banorna, HNJ-banan och Markarydsbanan, beskrivs satsningar i form av projekt och ifrågasätter detta då det i stråkbeskrivningarna framgår att underlaget för en utbyggd kollektivtrafik är litet här.

7 7(46 Region Halland instämmer att det saknas en sammanfattning och slutlig version av Trafikförsörjningsprogrammet kompletteras med detta. Tidshorisonten för programmet behöver förtydligas. I slutlig version ändras framsidan och titeln byter plats för att förtydliga programmets tidshorisont; Kollektivtrafik för en hållbar regional utveckling Regionalt Trafikförsörjningsprogram Halland Ang. fritidsresandet så är uppdraget enligt kollektivtrafiklagen studie- och arbetsresor och annat vardagsresande, detta har också varit utgångspunkten för Hallands trafikförsörjningsprogram. Trafikförsörjningsprogrammet kompletteras med ett förtydligande om att restidskvoterna avser kollektivtrafik i de utpekade kollektivtrafikstråken. Slutgiltig version av programmet kompletteras även med en tydligare skrivning om resecentrum i Halland. Skrivningarna kring järnvägarna är justerade och satsning i projektform föreslås nu endast för HNJ-banan, samtidigt tas de beskrivna infrastrukturinvesteringarna för denna bana bort. Vad gäller övriga infrastrukturbehov behandlas detta översiktligt utifrån önskad trafikering. Den tågtrafik som föreslås innebär att avtal mellan berörda parter ska upprättas och här kommer även infrastrukturen behandlas. Trafikförsörjningsprogrammet utgör ett av underlagen för kommande regionala infrastrukturplan. Övriga synpunkter noteras.

8 8(46 2. Grannregioner/Kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund (GR noterar att Region Hallands övergripande strategi ligger väl i linje med GR:s mål och strategidokument strukturbild för Göteborgsregionen. GR poängterar att det är av central betydelse att kollektivtrafik och övrig samhällsplanering sker i en ömsesidig process. Vidare vill GR framhålla att hållbart resande är mer än enbart kollektivtrafik. Avslutningsvis vill GR lyfta vikten av att regionala system för pris och sortiment inte utformas så att det förhindrar att ett nationellt pris- och sortimentssystem kan utredas. I förslag till nytt Trafikförsörjningsprogram betonas vikten av att kollektivtrafiken är en del av samhällsplaneringen och av samhällsutvecklingen i stort. Att hållbart resande är mer än bara kollektivtrafik framgår också då Region Halland skriver att gång, cykel och kollektivtrafik är färdmedel som brukar utgöra grunden för hållbart resande. Denna mening lyfts fram tidigare i texten som förtydligande. Övriga synpunkter noteras. Kalmar Länstrafik Kalmar länstrafik tycker förslaget till nytt Trafikförsörjningsprogram är omfattande och innehåller flera tänkvärda analyser och ställningstagande. Kalmar länstrafik har en detaljsynpunkt och det berör kap. 6 avsnittet om morgondagens kollektivtrafik. Det borde i linje med den regionala systemanalys som nyligen genomförts inom Sydsvensk regionsamverkan finnas med en framtida kollektivförbindelse mellan Kalmar och Halmstad. Synpunkterna noteras.

9 9(46 Region Blekinge Region Blekinge har yttrat sig över Hallands Trafikförsörjningsprogram då det kan finnas behov av breda överenskommelser. Region Blekinge lyfter den föreslagna tågtrafiken på Markarydsbanan som något väldigt positivt men är kritiska till att bedriva trafiken som försökstrafik. Region Blekinge menar att satsningen bör vara långsiktig för att kunna utvecklas. Vidare önskar Region Blekinge att Region Halland beskriver en ambition i programmet om att ta bort länsgränseffekterna på taxorna. Frågan är aktuell inom Sydtaxesamarbetet och Region Blekinge har som mål att effekterna ska vara borta år Skrivningarna om Markarydsbanan är justerade och en förlängning av Pågatågen som idag går mellan Hässleholm och Markaryd förespråkas. Denna tågtrafik ska tillgodose resbehov för såväl arbets- och studiependling och fjärresor som sker mer sällan. Att tågtrafiken ska tillgodse behov av arbets- och studiependling innebär att ett utbud under större delen av dagen krävs, vilket i sin tur kräver ett nytt mötesspår i Halland. Trafiken kan inte starta förrän avtal med berörda parter är tecknade. Att bedriva den tilltänkta tågtrafiken i projektform är borttaget och investeringen ska ses som långsiktig. Övriga synpunkter noteras. Region Jönköpings län Region Jönköpings län menar att programmet är mycket väl genomarbetat och fungerar både som strategiskt dokument och kunskapsunderlag. Region Jönköping delar uppfattningen om att restiderna och befolkningsunderlaget i stråket Halmstad- Nässjö inte motiverar tågtrafik i den omfattning som krävs för vardagsresande. Region Jönköpings län tycker det är klokt att i ett antal år i projektform försöka utveckla trafiken och resandet, dock finns det inte medel avsatta i budgeten för Jönköpings länstrafik under Synpunkterna noteras. Testperioden på HNJ-banan kräver överenskommelser mellan ett flertal parter och Region Halland ser fram emot ett givande samarbete.

10 10(46 Region Kronoberg Region Kronoberg anser att Trafikförsörjningsprogrammet är väl genomarbetat och ger en god bild över hur Region Halland tänker sig att regionens kollektivtrafik ska utvecklas. Region Kronoberg gör dock en annan bedömning av vikten av stråken än Halland. Stråket Halmstad Ljungby Växjö bedömer Kronoberg som starkt interregionalt stråk som sammanbinder större arbetsmarknader. Vidare är Region Kronoberg positiva till att starta trafik på Markarydsbanan men delar inte uppfattningen om att Markarydsbanan inte skulle kunna fungera för dagligt pendlande. Stråket Halmstad-Ljungby-Växjö har bedömts utifrån målpunkternas närhet och potential till utökat utbyte. Då de större målpunkterna ligger relativt långt från varandra och då mellanmarknaderna inte är stora har bedömningen gjorts att dessa inte kan klassas som kollektivtrafikstråk. Programmet ska aktualiseras vart fjärde år och då kommer stråken analyseras igen. Har förutsättningarna förändras, dvs. om kollektivtrafiken används i större utstäckning än idag och om utbytet mellan orterna har ökat kan även denna relation bli ett kollektivtrafikstråk. Formuleringen om Markarydsbanan är justerad och trafiken föreslås få ett kombinerat upplägg. Tågtrafiken ska tillgodose både arbets- och studiependling och fjärresor - som sker mer sällan. Att utföra trafik som ska tillgodose behov av arbetsoch studiependling kräver ett utbud under större delen av dagen och detta för med sig att järnvägsinvestering i form av ett nytt mötesspår behövs. Avtal mellan berörda parter behöver upprättas innan trafiken startar. Övriga synpunkter noteras. Region Skåne Region Skåne anser att den nulägesanalys som redovisas ger en klar och tydlig bild av regionen som helhet och att respektive stråk beskrivs på ett pedagogiskt sätt utifrån funktion, resande och potential. Skåne noterar även att flera av de framtida utmaningar som Region Halland har identifierat även gäller för Skåne. Region Skåne konstaterar att inriktningen för Markarydsbanan skiljer sig åt då Skåne har en inriktning där det lokala resandet gynnas. En satsning på både Pågatågstrafik och interegional tågtrafik skulle innebära utökade driftkostnader och det skulle

11 11(46 sannolikt krävas ytterligare infrastrukturåtgärder. Region Skåne bjuder in Region Halland till vidare diskussioner kring den tågtrafik som går mellan regionerna i samband med Skånes kommande arbete med en ny tågstrategi. Se skrivning om att Markarydsbanan ska tillgodose resbehov för såväl arbets- och studiependling samt fjärresor som sker mer sällan i Region Hallands kommentarer under rubriken Region Kronoberg och Region Blekinge. Region Halland tackar för inbjudan i arbetet med ny tågstrategi. Övriga synpunkter noteras. Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionens (VGR yttrande utgår i första hand från behovet av kollektivtrafik över länsgränsen mellan Halland och Västra Götaland. VGR anser att de starka funktionella sambanden som finns mellan de båda regionerna tydligt framgår i programmet. Att fortsätta utveckla Västkustbanan är av gemensamt intresse för båda regionerna. VGR instämmer i att det är viktigt att binda samman Borås och Varberg men anser att lokala behov också behöver beaktas. I framtiden behöver banan klara både lokal tågtrafik och snabbare regionaltågstrafik mellan de större orterna. Region Halland instämmer och synpunkterna noteras.

12 12(46 3. Kommunerna i Halland Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun tycker att dokumentet är väl genomarbetet och ger en god förståelse för hur kollektivtrafiksystemet är tänkt att fungera i framtiden, dock är det väldigt mycket text och få illustrationer. Dokumentet skulle bli tillgängligare med fler illustrationer och mindre text. Kommunen tycker det är bra att Västkustbanan så tydligt pekas ut och ges högst prioritet. De utvecklingsprinciper som redovisas är logiska dock anser kommunen att det är oklart om modellen med utvecklingsprinciper är tänkt att användas som Trafikverkets fyrstegsprincip. Falkenbergs kommun tycker att kollektivtrafikstråken stämmer men ifrågasätter klassificeringen av dem. Kollektivtrafikstråk på väg 153 och 154 borde vara starkare än vad förslaget anger. Kommunen lyfter att Gekås är ett stort besöksmål och även vägarnas stora betydelse för näringslivets transporter. Vidare ifrågasätter kommunen klassificeringen av detta stråk och det garanterade minimiutbud som hör till klassningen. Kommunen poängterar vikten av att restiderna med Öresundstågen fortsätter att minska och önskar tidigare avgångar till Göteborg och att trafiken mot flygplatsen Kastrup utvecklas. Kommunen pekar på möjligheten att inrätta snabbussar på E6:an för att komplettera tågtrafiken och minska belastningen på spåret. Tågtrafiken på Markarydsbanan nämns också och kommunen menar att principen om att utveckla kollektivtrafik där potential finns bör gälla även här. Falkenbergs stad växer och kommunen anser att det finns ytterligare behov av en huvudlinje som trafikerar Skrea strand/tröingeberg. Vidare så deltar Falkenbergs kommun gärna i utredningsarbetet med en ny Hallandspendel. Tågtrafiken har en mycket stor potential även för korta resor och kan i framtiden skapa förutsättningar för en pendling mellan de mindre orterna i och utanför kommunen. Modellen med utvecklingsprinciper är inte likställd med Trafikverkets fyrstegsmodell och syftet med modellen är att på ett tydligt sätt beskriva arbetssättet för utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland.

13 13(46 Vad gäller väg 154 och 153 så klassas stråket som ett medelstarkt kollektivtrafikstråk och den kollektivtrafik som finns i stråket idag är anpassat till Gekås öppetider. Beskrivningen av stråket är justerad och det framgår tydligare att resbehoven styr utbudet. Vägstandard och förbättringar av denna hanteras i arbetet med regional infrastrukturplan. Utbudet som finns i stråket är kopplat till resbehov och ändras dessa så ändras även utbudet vilket hanteras i kollektivtrafikplanen. Att Gekås är ett stort besöksmål är Region Halland medveten om men enbart en liten andel av besökarna reser kollektivt till handelsområdet och detta resande blir därmed inte dimensionerande. Den mängd varor som besökarna handlar i Gekås gör att kollektivtrafiken inte är ett konkurrenskraftigt alternativ för flertalet av besökarna. Önskemål om enskilda turer med Öresundstågen hanteras i kollektivtrafikplanen. En av de bärande principerna i Trafikförsörjningsprogrammet är att buss och tåg ska komplettera varandra. Att inrätta snabbussar på E6:an innebär att dessa skulle konkurera med Öresundstågen på Västkustbanan. Bedömningen är att det i dagsläget inte finns tillräckligt med befolkningsunderlag för att köra två parallella system. Utifrån bedömningen av resandeunderlaget idag finns det enbart två stråk i Falkenbergs stadsbusstrafik. Vart fjärde år, i samband med att Trafikförsörjningsprogrammet uppdateras kommer stråken att analyseras igen. Användningen av det kollektivtrafikutbud som finns i stråket är en av parametrarna som ingår i analysen. Falkenbergs kommun kan arbeta för att fler använder det utbud som finns och därmed finns påverkansmöjlighet för framtida klassning av stråken. Övriga synpunkter noteras. Halmstad kommun Halmstads kommun anser att programmet är väl genomarbetat och ger en tydlig bild av Region Hallands intentioner med kollektivtrafiken. Kommunen lyfter att Halmstad har en större befolkningstillväxt än vad som framgår i det analysmaterial som programmet grundar sig på. Kommunen delar till stora delar uppfattningen om kollektivtrafikstråken men saknar de interregionala stråken Halmstad-Värnamo-Jönköping och Halmstad-Ljungby- Växjö. Kommunen menar att den bild som målas upp av dessa stråk är överdrivet negativ. Halmstad kommuns befolkningsökning innebär ett ökat behov av arbetstillfällen vilket gör även dessa relationer intressanta för arbetspendling. Analysen bör uppdateras med de nya förutsättningarna.

14 14(46 Kommunen är positiv till att programmet lyfter fram stråket Halmstad-Nordöstra Skåne/Västra Blekinge men framhåller att de förordrar stopp i Laholm. Vidare påpekas att Region Skånes inriktning på banan är att förlänga Pågatågen till Halmstad. Kommunen framhåller att en dialog med de berörda regionerna bör påbörjas så fort som möjligt. Halmstad kommun vill att Halmstads resecentrum etapp 3 ska lyftas på ett tydligare sätt i Trafikförsörjningsprogrammet. Kommunen är positiv till att stadbusstrafiken så tydligt lyfts och att programmet påvisar Halmstad stadsbusstrafiks särställning. Kommunen vill att det tydligare ska framgå vad som menas med komplement till traditionell kollektivtrafik i stadsbusstrafiken. Det bör även tydligare framgå att kollektivtrafikstråken kompletteras av mer yttäckande linjer med lägre turtäthet och hög flexibilitet. Principer för taxornas utformning beskrivs i programmet. Kommunen tycker att det borde framgå att taxorna ska uppfattas som rättvisa. Halmstad kommun anser vidare att det finns behov av en fördjupning i avsnittet för Särskild kollektivtrafik - hur ska denna trafik utvecklas framöver? Kommunen tycker vidare att tidshorisonten på programmet är för kort och efterfrågar en mer visionär bild av framtidens kollektivtrafik. Stråken Halmstad-Värnamo-Jönköping och Halmstad-Ljungby-Växjö har bedömts utifrån målpunker i närheten och potential till utökat utbyte. Då de större målpunkterna ligger relativt långt från varandra och då mellanmarknaderna inte är stora har bedömningen gjorts att dessa inte ska klassas som kollektivtrafikstråk. Kollektivtrafik ska fortsatt gå i stråken men det kan vara med färre turer än i de som är avsedda för arbets- och studiependling och den ska vara flexibel och utformad efter de resbehoven som finns. Programmet ska aktualiseras vart fjärde år och då kommer stråken analyseras igen. I dessa analyser kommer det att synliggöras om befolkningstillväxten i Halmstad lett till ett ökat utbyte mellan orterna i dessa stråk. Har utbytet ökats så kan det leda till att även dessa stråk blir utpekade som kollektivtrafikstråk. Projektresultatet av den testperiod som föreslås på HNJ-banan blir även en del av analysmaterialet för kommande aktualisering av programmet. Programmet kompletteras och vikten av ett fungerande resecentrum i kommunhuvudorterna längs med Västkustbanan läggs till. Där framgår även att det

15 15(46 är viktigt att såväl Varbergs resecentrum som Halmstad resecentrum etapp 3 byggs i närtid. Vad gäller skrivningarna om Markarydsbanan så är de justerade och ett kombinerat upplägg för tågtrafiken på banan föreslås. Det är många parter inblandade och trafikstart kräver avtal mellan berörda parter. Som en del av samrådsprocessen har samtal förts med berörda halländska kommuner och berörda regioner ang. trafiken på Markarydsbanan. Avsnittet om särskild kollektivtrafik är ganska kort eftersom det är en trafik som kollektivtrafikmyndigheten inte ansvarar för och därmed inte omfattas av programmet. Kollektivtrafiklagen ställer enbart kravet att principerna för prissättning ska redovisas. Övriga synpunkter noteras. Hylte kommun Hylte kommun ifrågasätter hanteringen av programmet och anser att ytterligare en remissomgång bör genomföras med ett politiskt förankrat dokument. Kommunen lyfter även fram att invånarantalet i kommunen ökar och att detta ställer krav på utökad service, bl.a. skola och barnomsorg men också på kollektivtrafiken. Kommunen menar att förslaget till Trafikförsörjningsprogram fokuserar mycket på de större städerna i regionen och lyfter att det för Hyltes del är viktigt att kollektivtrafikförsörja både inom och utom regionen. Vidare anser kommunen att inriktningen för programmet är att invånarna ska passera ut ur regionen på snabbast möjliga sätt och att detta kan drabba landsbygden negativt då buss och tågstopp utarmas. Hylte kommun är positivt till förslaget att minska restider på pendlingssträckorna, men är kritiska till att placera en större hållplats i utkanten av tätorterna. Kommunen lyfter även att tåg och buss ska samverka så att dessa inte konkurrerar med varandra och vill att matningstrafik från Hyltebruk till Krösatågens stationslägen startas upp. Vidare så är kommunen positiv till det projekt som föreslås på HNJbanan (Halmstad-Nässjö Järnväg och poängterar vikten av att det bör föregås av ett gemensamt planeringsarbete. Hur arbetspendlingen ser ut för näringslivet i Torup, Kinnared och Landeryd måste analyseras mer.

16 16(46 Gymnasiependlingen mellan Halmstad och Hylte är stor men kommunen anser att det är viktig att värna andra relationer också. Vidare så tycker kommunen att stycket om Hyltes gymnasieskolor bör skrivas om då det inte är relevant att diskutera Hyltes gymnasieskolor i ett Trafikförsörjningsprogram. Hylte kommun anser att det inte ska krävas ett visst antal resenärer på busslinjer för att dessa ska tillgänglighetsanpassas. Vidare så vill kommunen att busstrafik startas mellan Hyltebruk/Torup till Falkenberg. Migrationsverket har sitt kontor i Falkenberg och att starta trafik på denna sträcka skulle underlätta för nyanlända att ta sig dit. Kollektivtrafik mellan Falkenberg och Hylte skulle även underlätta för de Hyltebor som vill åka kollektivt till Göteborg. Att resa över länsgräns utan hinder och ekonomiska orättvisor och kommunen vill att Region Halland snarast löser de taxeproblem som finns vid våra länsgränser. Den grundläggande principen för kollektivtrafikens utveckling är att resbehoven ska styra. Där det bor fler människor finns också fler potentiella resenärer. Kollektivtrafiken i Halland har en genomsnittlig marknadsandel på 14 procent och detta innebär att för att kunna erbjuda en utvecklad kollektivtrafik gäller det att hitta de stora flödena av pendling eller resbehov. Samtidigt, genom att säga att resbehoven är styrande så kan kollektivtrafiken utökas även utanför de identifierade kollektivtrafikstråken - skulle resandet öka i något stråk så finns det ett resebehov som behöver tillgodoses. Detta hanteras i Kollektivtrafikplanen och föregås av analyser genomförda av Hallandstrafiken. Att snabba upp restiden med buss kan kräva en översyn av antalet hållplatser och placeringen av dessa. Översynen sker av Hallandstrafiken och sker ofta i samband med trafikomläggningar och hanteras då i Kollektivtrafikplanen. Detta föregås av en utredning och det är en avvägning där utgångspunkten är att fler ska få en bättre kollektivtrafik i form av minskad restid. Tyvärr kan detta också innebära att ett fåtal får det sämre då avståndet till hållplats ökar. Tåg och buss i stråket Halmstad Hylte konkurrerar inte med varandra, de tillgodoser olika typer av resbehov. Idag består tågtrafiken på HNJ-banan av fem dubbelturer. Resbehovet mellan Hyltebruk och Halmstad motiverar ett utbud som är större än så men inget av trafikslagen kan ensamt tillgodose alla behov. Det finns en utbyggd busstrafik i detta stråk, linje 400, som består av 28 dubbelturer per dag och hade drygt resenärer Ibland är det så att tåg och buss kommer in

17 17(46 samtidigt till Halmstad och detta beror på att båda är anpassade för byte till/från Öresundståg. En av de bärande principerna för kollektivtrafiken i Halland är att Öresundstågen utgör stommen och att all övrig kollektivtrafik så långt det är möjligt ska anpassas till Öresundstågens ankomst- och avgångstider. Tågen på HNJ-banan och busslinje 400 har olika syften. Linje 400 är till för att tillgodose arbets- och studiependling mellan Halmstad och Hyltebruk samt orterna däremellan medan tåg på HNJ-banan tillgodoser behovet av längre resor. Det planerade projektet för HNJ-banan inkluderar ett flertal parter och därmed blir det viktigt med samverkan. Hylte kommun kommer att kontaktas i frågan om projekt som planeras på HNJ-banan och ett avtal ska tecknas. Stycket om stråket Halmstad Hylte är justerat och skrivningarna om Hylte kommuns gymnasieskolor är borttagna. Att tillgänglighetsanpassa alla hållplatser i Halland är inte samhällsekonomiskt försvarbart och då arbetet med att rusta upp hållplatser tar tid behöver en prioritering göras. Om det finns särskilda skäl t.ex. om en ombyggnad motiveras genom bristande trafiksäkerhet kan principen om 20 påstigande/vardags dygn frångås. Detta utgår från Hallandstrafikens bedömning och den hållplatshandboken som finns framtagen. Region Halland bedömer att resbehovet mellan Torup/Hyltebruk till Falkenberg inte är tillräckligt stort för att motivera busstrafik. Kommunen har vid tidigare tillfälle fått erbjudande av Hallandstrafiken om. Skulle nya resbehov uppstå som bedöms vara tillräckligt stora för att motivera kollektivtrafik så hanteras detta i Kollektivtrafikplanen. Övriga synpunkter noteras. Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun anser att programmet på ett bra sätt belyser de förutsättningar och behov som kännetecknar kommuner som ligger i närheten av en storstad. Kommunen lyfter Västkustbanan och poängterar att kapaciteten in mot Göteborg är viktig för hela Hallands utveckling. Vidare tycker kommunen att Region Halland ska vara proaktiva och att ett gott samarbete med Västra Götalandsregionen krävs när det kommer till höghastighetsstation i Göteborg så att de investeringar som görs gynnar Hallands utveckling. Kommunen lyfter även vikten av att den ÅVS som aviserats påbörjas under 2016.

18 18(46 Kungsbacka delar uppfattningen om vikten av samplanering av bostäder och kollektivtrafik och bjuder in Region Halland i diskussionerna om att utveckla en ny stationsnära stadsdel i Hede. Kungsbacka anser att målet om 60 procents kostnadstäckningsgrad är för hög och anser att det borde ligga i paritet med omgivande län. Om resenärer inte upplever kollektivtrafiken som prisvärd finns det risk för att resandet minskar. Vidare är kommunen positiv till målet om att hållplatser med mer än 20 påstigande ska tillgänglighetsanpassas. Kommunen har starka önskemål om att fler turer med Öresundstågen stannar vid Åsa station och efterlyser en plan på hur tågtrafiken ska utvecklas framöver. Vidare efterlyser kommunen en investeringsplan för hur tågparken ska utvecklas och byggas ut för att öka sittplatskapaciteten. Om järnvägen inte har tillräcklig kapacitet är Kungsbacka kommun positiva till en interimslösning i form av parallell busstrafik till Göteborg. Ang. reversibelt busskörfält på väg 940 så konstaterar kommunen att detta inte finns med i Trafikverkets planering av den nya vägen. Kungsbacka lyfter även biljettsystemet och behovet av att enkelt kunna resa mellan Västrafiks och Hallandstrafikens område. Att ha ett samordnat system för lånecyklar kopplat till resekorter är eftersträvansvärt. Kommunen efterfrågar även ett att ett regionalt mobility management kontor upprättas i regionens regi. Kommunen håller med om vikten av mulitmodala resor. Dock anser kommunen att i de centrala delarna av staden så kan marken användas till annat än bilparkering och det blir då viktigt att ha en bra anslutningstrafik till kommundelarna så att behovet av pendelparkeringar minskar. De flesta mycket starka stråken för regionbusstrafiken ligger i Kungsbacka och kommunen är positiv till att detta uppmärksammats men ifrågasätter det minsta utbud som är kopplat till klassificeringen. Varför skiljer det på regionbussarnas och stadsbussarnas garanterade minsta utbud? Kungsbacka lyfter även behovet av att utreda Kungsbacka resecentrums utveckling då det är ett viktigt nav för kollektivtrafiken. Region Halland instämmer i vikten av att ÅVS för Norra Halland och Göteborg genomförs. Region Halland har arbetat aktivt för detta men Trafikverket Väst

19 19(46 beslutade att skjuta på starten för denna ÅVS till år 2017 på grund av resursbrist. Förberedande studier kan komma igång hösten Ambitionen om 60 procents kostnadstäckningsgrad fanns med i föregående program, men i detta aktualiserade program har det lyft till ett mål och det har förtydligats att det gäller för det totala utbudet av kollektivtrafik och att detta ska ses över en lång tidsperiod. Detta är ett försök att påvisa vikten av att den kollektivtrafik som erbjuds används och att kollektivtrafiken måste utvecklas på ett effektivt och ekonomiskt hållbart sätt. Region Halland är medveten om behovet av utökad kapacitet från Åsa/norra Halland in mot Göteborg. Programmet förtydligas med att resandeutvecklingen från Varberg och Kungsbacka norrut mot Göteborg pekar mot ett ökat behov av tågtrafik redan från 2017 eller Detta kan åstadkommas bland annat genom flexiblare kapacitetstilldelning i den årliga tågplaneprocessen eller andra åtgärder som innebär högre sittplatskapacitet. Hallandstrafiken har med sig detta i sin planering inför de kommande åren och det hanteras i Kollektivtrafikplanen. Vad gäller väg 940 så tas formuleringen om ett reversibelt busskörfält bort. Fortfarande poängteras vikten av att tänka in kollektivtrafiken i planeringen av den nya vägen för att kollektivtrafiken ska kunna konkurera med bilen. Att regionbusstrafiken har ett lägre garanterat minimiutbud än stadsbusstrafiken baseras till största del på underlaget. Städerna har en tätare bebyggelse och fler har tillgång till den kollektivtrafik som erbjuds. Detta är även kopplat till resenärernas upplevelse av väntetiden - ju kortare en kollektivtrafikresa är ju mindre är benägenheten att vänta eller anpassa sig till bussens avgångstider. Region Halland anser att alla stationer/resecentrum i kommunhuvudorterna utmed Västkustbanan är viktiga för Hallands utveckling och kompletterar programmet med en skrivning om detta. Övriga synpunkter noteras. Laholms kommun Kommunen föreslår att det övergripande målet för utbyggnad av kollektivtrafiken i programmet ska vara att kollektivtrafiken ska bidra till att utveckla tillväxt i hela länet. Kommunen anser att det finns en motsättning i målen i programmet. Programmet betonar vikten av kollektivtrafik som ett medel för utveckling och boendemiljöer

20 20(46 samtidigt som utvecklingen fokuseras till kollektivtrafikstråk där det redan bor många. Laholm menar att detta förstärker urbaniseringen till de största tätorterna i länet. Laholms kommun framhåller Markarydsbanan och vill att tågtrafik ska utvecklas med stopp i Knäred och Veinge. Detta framgår i Laholms översiktsplan Framtidsplan Kommunen stödjer det förslag som Pågatåg Nordost har tagit fram och som innebär att starta tågtrafiken med 7-8 dubbelturer med stationer i Veinge och Knäred. Kommunen lyfter även att dessa två orter under senare år har blivit allt mer populära som bostadsorter. Kommun instämmer i analyserna av kollektivtrafikstråk för buss i Halland. Vidare instämmer Laholms kommun i att Västkustbanan är mycket viktig för att utveckla arbetsmarknaden och boende i Halland. Vikten av dubbelspår söderut från Ängelholm betonas. Kommunen instämmer dock inte i att en östlig förbindelse skulle vara ointressant för utveckling av arbetsmarknad och boende. Laholms kommun delar programmets syn på resecentrums ökade betydelse ur olika aspekter och vill att detta uppmärksammas i kommande regionala infrastrukturplanen. Vidare delar kommunen uppfattningen om att stråket mellan Laholm och Halmstad är starkt och att kollektivtrafiken här bör utvecklas till att bli mer konkurrenskraftigt. Vidare bedömer kommunen att stråket mellan Halmstad och Laholm bör kunna utvecklas till ett starkt stråk i framtiden då det byggs mycket bostäder här. Efter överväganden av samrådssvar samt utökad dialog med kommuner m.fl. föreslås Markarydsbanan få ett kombinerat uppdrag, dels att tillgodose behovet av regionala arbetsresor och dels att tillgodose södra Hallands koppling till Hässleholm och vidare mot Blekinge samt Södra stambanan. Att persontrafiken på banan dels har som syfte att tillgodose resbehov för arbets- och studiependling innebär att det krävs ett utbud under större delen av dagen. Att enbart förlänga 7-8 turer mellan Markaryd och Halmstad ses inte som ett attraktivt alternativ för denna trafik utan fler turer behövs för att kollektivtrafiken ska kunna utgöra ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen för arbets- och studiependling. Trafikeringsupplägget medför att det finns möjlighet att bygga station både i Veinge och Knäred, samtidigt som denna typ av trafik kräver ett mötesspår i Knäredstrakten för att bli robust och pålitlig. Ett avtal krävs mellan ett flertal parter innan tågtrafiken kan startas. I detta sammanhang är det även intressant att lyfta vilka övriga åtgärder

21 21(46 som kommunen planerar att vidta för att stärka ortsutvecklingen i Veinge och Knäred, t.ex. centrumutveckling och planer för bostadsbyggandet. Att införa persontrafik på Markarydsbanan innebär att busstrafiken mellan Halmstad och Laholm behöver ses över. En av principerna i Trafikförsörjningsprogrammet är att buss och tåg ska komplettera varandra. På sträckan in mot Halmstad finns risk för att buss och tåg kommer att konkurrera vilket då går emot programmets principer. Programmet kompletteras med en tydligare skrivning om resecentrumen i Halland. Där framgår att resecentrum i centralorterna längs med Västkustbanan är viktiga för Hallands utveckling. Övriga synpunkter noteras. Varbergs kommun Varbergs kommun tycker att programmet på ett tydligt sätt beskriver att norra Halland är en del av Göteborgs arbetsmarknadsregion. Kommunen lyfter vikten av att det finns tillräcklig med kapacitet på Västkustbanan för att möta framtida resbehov och för att det ska kunna byggas bostäder som kan attrahera nya inflyttare. Vidare tycker kommunen att Region Halland ska vara proaktiva och att ett gott samarbete med Västra Götalandsregionen krävs när det kommer till höghastighetsstation i Göteborg så att de investeringar som görs gynnar Hallands utveckling. Kommunen vill att arbetet med järnvägskapaciteten från norra Halland in mot Göteborg ska intensifieras och att en åtgärdsvalstudie genomförs under Varbergs kommun anser att regionens bild av kommunens tillväxt är för snäv och begränsad. Kommunen anser att framtida bebyggelseplaner ska finnas med i det underlag som utgör analysen. Vidare anser kommunen att ett förtydligande av planeringen av en station i Väröbacka bör finnas med i programmet. Kommunen anser att kollektivtrafikstråken ligger rätt men vill se ett förtydligande på vilka grunder som klassificeringen är gjord. Kommunen anser att stråket på väg 153 bör ha en högre klassning. Vad gäller Viskadalsbanan så anser Varbergs kommun att det finns potential för utökat utbyte mellan Varberg och Borås och de håller med om att restiden bör sänkas. Den första åtgärden bör dock inte vara att minska antalet hållplatser, utan det behövs infrastrukturinvesteringar på banan.

22 22(46 Varbergs kommun växer och att utveckla det nya stadsbusslinjenätet i takt med detta är viktigt. Varbergs kommun vill även att det tydliggörs hur kollektivtrafiken ska göras tillgänglig för hur personer från olika socioekonomiska bakgrunder ska ta sig till större fritidsoch idrottsanläggningar och annan service etc. Kommunen anser inte att minskat antal hållplatser är den enda lösningen till en attraktiv kollektivtrafik. Att ha närhet till hållplats med väderskydd kan vara det som gör kollektivtrafiken attraktiv. Närtrafiken är viktig och kommunen anser att denna bör lyftas tydligare i programmet. Vidare så ställer sig kommunen positiv till de större bytespunkterna med utökad resenärsservice och även att vidga användningen av skolbuss så att även allmänheten kan resa med skolbusslinjerna. Region Halland instämmer i vikten av att ÅVS för Norra Halland och Göteborg genomförs. Region Halland har arbetat aktivt för detta men Trafikverket Väst beslutade att skjuta på starten för denna ÅVS till år 2017 på grund av resursbrist. Förberedande studier kan komma igång hösten Analyserna som ligger till grund för kollektivtrafikstråken inkluderar även bostadsbyggande. Dels samlades kartmaterial från kommunernas översiktsplaner in och dels samlades data in över det planerade bostadsbyggandet i kommunerna mellan åren Detta utgör en del av den statistik och data som ligger till grund för kollektivtrafikstråkens bedömning. Vad gäller väg 154 och 153 så klassas stråket som ett medelstarkt kollektivtrafikstråk och den kollektivtrafik som finns i stråket idag är anpassat till Gekås öppetider. Beskrivningen av stråket är justerad och det framgår tydligare att resbehoven styr utbudet. Vägstandard och förbättringar av denna hanteras i arbetet med regional infrastrukturplan. Utbudet som finns i stråket är kopplat till resbehov och ändras dessa så ändras även utbudet vilket hanteras i kollektivtrafikplanen. Att Gekås är ett stort besöksmål är Region Halland medveten om men enbart en liten andel av besökarna reser kollektivt till handelsområdet och detta blir därmed inte dimensionerande. De volymer som handlas i Gekås gör att kollektivtrafiken inte är ett konkurrenskraftig alternativ för flertalet av besökarna.

23 23(46 Skrivningen om nya stationer längs med Västkustbanan är justerad och vikten av robusthet och pålitlighet på den tågtrafik som bedrivs idag poängteras. Nya stationer får inte heller påverka möjligheterna att i framtiden uppgradera hela Västkustbanan till 250 km/h och därmed blir förbigång ett krav. Nya stationer längs med Västkusbanan är intressant då det är denna del av Halland som växer mest, närmst i tid ligger en station i just Väröbacka. Detta kommer att framgå i programmet. Att snabba upp restiden med buss kan kräva en översyn av antalet hållplatser och placeringen av dessa. Översynen görs av Hallandstrafiken och sker ofta i samband med trafikomläggningar och hanteras då i Kollektivtrafikplanen. Detta föregås av en utredning och det är en avvägning där utgångspunkten är att fler ska få en bättre kollektivtrafik i form av minskad restid. Tyvärr kan detta också innebära att ett fåtal får det sämre då avståndet till hållplats ökar. Övriga synpunkter noteras.

24 24(46 4. Övriga kommuner Gislaveds kommun Gislaveds kommun lämnar yttrande mot bakgrund av ambitionerna att en hållbar regional utveckling ska kunna uppnås på båda sidor av en regiongräns. Kommunen lyfter att näringslivet hos inlandskommunerna är under omvandling vilket gör dessa områden intressanta för kvalificerad arbetskraft. Gislaveds kommun ser kopplingen till Halmstad Högskola som viktig och ger själva studentrabatt till kommuninvånare som studerar och åker kollektivt. En satsning och utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur i stråket mellan Halland och Småland? och ser Gislaveds kommun som rimlig och nödvändig. Gislaveds kommun tillstyrker varmt projektet med utökning av tågtrafik på HNJ mellan Halmstad och Värnamo. Kommunen kommer att internt i Region Jönköpings län arbeta för att resurser ställs till förfogande för projektet. Region Halland bedömer stråket mellan Halmstad och Hyltebruk som ett starkt kollektivtrafikstråk för regional arbetspendling, det är här de stora flödena av arbetspendling finns. En testperiod ska genomföras på HNJ-banan och en projektbeskrivning ska arbetas fram tillsammans mellan berörda parter. Tesetperiodens mål är att fler ska använda persontågstrafiken på banan. Projektets resultat kommer att vara en del av det underlag som det långsiktiga beslutet om banan kommer att grunda sig på. Ljungby kommun Kommunen tycker att Trafikförsörjningsprogrammet ger en bra bild över hur Region Halland tänker sig att regionens kollektivtrafik ska utvecklas. Ljungby kommun lyfter att Region Kronoberg och Region Halland har olika syn på stråket Halmstad-Ljungby-Växjö. Ljungby kommuns uppfattning är att regionerna har mycket att vinna på att utveckla en kollektivtrafik som möjliggör för ett vardagsresande, framförallt mellan Ljungby och Halmstad.

25 25(46 Region Halland bedömer fortsatt att stråket Halmstad-Ljungby-Växjö inte har tillräckligt med underlag för att utgöra ett kollektivtrafikstråk samt att restiden är för lång för att motivera ett utbud för vardagsresande. Vart fjärde år, i samband med att Trafikförsörjningsprogrammet uppdateras kommer stråken att analyseras igen. Användningen av det kollektivtrafikutbud som finns i stråket är en av parametrarna som ingår i analysen. Ljungby kommun kan arbeta för att fler använder det utbud som finns och därmed finns påverkansmöjlighet för framtida klassning av stråken. En utökning av trafiken till Ljungby föreslås ske i december 2017 inom ramen för Kollektivtrafikplanen. Markaryds kommun Markaryds kommun yttrar sig över Markarydsbanan och resandepotentialen över länsgräns mot Kronoberg och Markaryd, i övrigt har kommunen inget att erinra. Markaryds kommun tycker det är positivt att Region Halland lyfter fram Markarydsbanan och kommunen stödjer Skånetrafikens förslag som inledningsvis innebär 7-8 turer mellan Markaryd och Halmstad med start Kommunen pekar på de funktionella samband som finns mellan södra Halland och Markaryd och nämner även pendlingssiffror över länsgränsen. Texten om Markarydsbanan kommer att justeras och Markarydsbanan ska tillgodose resbehov för såväl regional arbets- och studiependling som interregionala resor som sker mer sällan. Då ett av syftena med tågtrafiken är att tillgodose arbets- och studiependling krävs ett utbud över större delen av dagen och därmed kommer det att behövas ett mötesspår innan trafikstart. Ett avtal krävs mellan ett flertal parter innan tågtrafiken kan startas.

26 26(46 5. Övriga organisationer, forum och nätverk Aktionsgruppen för Pendeltågsstation i Väröbacka Aktionsgruppen för en pendeltågsstation i Väröbacka har synpunkter på målens formulering i programmet och menar att programmet borde innehålla mål och delmål som tydligt påvisar vem som ska utföra dem. Vidare anser de att det för perioden bör finnas en handlingsplan. Gruppen tycker att det borde framgå hur Kollektivtrafikplanens beslutsprocess ser ut och vilka påverkansmöjligheter som finns. De menar vidare att tre år är för kort tid för genomförande av större projekt. Aktionsgruppen anser att det övergripande målet i tillväxtstrategin bör förtydligas och omfatta en längre tidsperiod än Aktionsgruppen anser vidare att den regionala utvecklingsstrategin (RUS bör uppdateras. Fokus på synpunkterna i yttrandet rör tågtrafik generellt och Väröbacka station i synnerhet. Aktionsgruppen tycker att Region Halland borde fokusera mer på tågtrafiken och att regionen aktivt bör driva frågan om en station i Väröbacka. Aktionsgruppen anser inte att denna station behöver byggas med möjlighet till förbigång. Aktionsgruppen anser även att det saknas ett fokus på landsbygden i programmet. Varbergs norra delar kan bli attraktivare att bo och starta företag i om det byggs en station i Väröbacka. Aktionsgruppen menar att det redan idag finns underlag för en station i Väröbacka. Hallandstrafikens kollektivtrafikplan kan ses som en handlingsplan kopplat till programmet. I Kollektivtrafikplanen beskrivs bl.a. trafikförändringar för det kommande året i detalj samtidigt som det ges en utblick för två år framåt. Kollektivtrafikplanen utformas efter de strategier och principer som finns i Trafikförsörjningsprogrammet. I Trafikförsörjningsprogrammet framgår att det vid större investeringar eller projekt ska tecknas avtal mellan berörda parter och därmed blir det också tydligt vilka åtagandena är. Tillväxtstrategin togs fram i bred samverkan med de halländska kommunerna och att revidera denna ligger i en annan process än den för Trafikförsörjningsprogrammet.

27 27(46 Samma sak gäller för den regional utvecklingsstrategin. Programmet ska ses som ett sätt att uppnå det som beskrivs i de nämnda styrdokumenten i sin nuvarande version. Ang. ytterligare stationer längs med Västkustbanan är skrivningarna i programmet justerade. Det tydliggörs att resandeutvecklingen från Varberg och Kungsbacka in mot Göteborg pekar mot ett ökat behov av sittplatskapacitet redan år Det tydliggörs också att nya stationer längs med Västkustbanan kräver möjlighet till förbigång för att robustheten och pålitligheten på dagens trafik inte ska påverkas. Nya stationer får inte heller påverka möjligheterna att i framtiden uppgradera Västkustbanan till 250 km/h och därmed blir förbigång ett krav. Nya stationer längs med Västkusbanan är intressant då det är denna del av Halland som växer mest, närmast i tid ligger en station i just Väröbacka. Detta kommer att framgå i programmet. Det är långa ledtider när det kommer till järnvägsinvesteringar och det är många parter som behöver komma överens. Övriga synpunkter noteras. Centerpartiet Halland Centerpartiet i Halland menar att det är angeläget att Trafikförsörjningsprogrammet är relevant för hela Halland och anser generellt att programmet utgår för mycket från centralorterna. Centerpartiet i Halland lyfter även att det inte enbart är ändpunktsresandet som är intressant utan anser att antalet stationer samt uppehållsbild på Viskadalsbanan och HNJ-banan ska behållas. De anser vidare tågtrafiken på Markarydsbanan även bör inkludera stopp i Veinge, Knäred och på sikt även vid Eldsberga/Trönninge. Centerpartiet i Halland menar att Halmstads resecentrum bör lyftas på ett tydligare sätt i programmet De menar också att det är viktigt att optimera flödet in mot Göteborg och på sikt bör en Hallandspendel med fler stationer införas. Centerpartiet i Halland lyfter station i Väröbacka och Frillesås och menar att en förlängning av Kungsbackapendeln vore att förespråka. Centerpartiet i Halland tycket att Närtrafiken och lågfrekvent trafik på landsbygden ges för lite utrymme i programmet.

28 28(46 I kap. om Nuläge och analys finns flera uppgifter som saknar referens och källa och centerpartiet i Halland anser att det borde tydliggöras vad som är fakta och vad som är åsikter. I programmet finns ett tänk kring medborgarna även utanför tätorterna. Alla invånare i Halland har tillgång till kollektivtrafik, utbudet skiljer sig dock åt. Som lägsta nivå erbjuds grundläggande resmöjligheter som utgörs av Närtrafiken. Närtrafiken är en service till de som bor eller vistas i områden där reguljär kollektivtrafik inte finns eller om det är långt mellan turer kan resa till och/eller från en tätort i närheten inom givna tider. I de utpekade kollektivtrafikstråken kommer det att gå kollektivtrafik med ett tillräckligt utbud för arbets- och studiependling, här bor fler människor och det är fler som reser i stråket vilket också motiverar en utbyggd kollektivtrafik. Att kollektivtrafikförsörja hela Halland med samma utbud vore varken samhällsekonomiskt eller miljömässigt försvarbart. Trafikförsörjningsprogrammet pekar även på möjligheterna att utveckla nya former av kollektivtrafik t.ex. samåkning eller annan ökad samordning av samhällsbetalda resor. Ett konkret exempel på detta arbete är att Hallandstrafiken har som ambition att under 2017 göra skolskjutstrafiken tillgänglig för allmänheten, d.v.s. öppna skolskjutsar. Öppna skolskjutsar för allmänhet innebär ett bättre nyttjande av samhällets resurser och turerna kan utgöra ett komplement till närtrafiken i glesbefolkade delar av Halland som idag saknar en väl utbyggd kollektivtrafik. Skrivningen om Markarydsbanan är justerad och ett kombinerat upplägg förespråkas där såväl resbehovet av arbets- och studiependling som fjärresor ska tillgodoses. Detta upplägg medför ett annat trafikeringsalternativ och därmed finns möjlighet att bygga stationer både i Veinge och Knäred. Samtidigt kräver denna typ av trafik ett mötesspår. Ett avtal mellan berörda parter behöver slutas innan tågtrafiken kan startas. Avtalet ska innehålla syfte och mål med trafiken, finansiering, uppföljning med mera. I programmet lyfts kopplingen till Göteborg och denna del är av stor vikt för Hallands utveckling. Att resan är snabb och att den trafik som idag bedrivs är pålitlig och robust är av stor vikt. Nya stationer utmed Västkustbanan får inte påverka dagens trafik och inte heller utvecklingsmöjligheterna i framtiden. På sikt bör hela banan uppgraderas till 250 km/h och därmed blir det viktigt att tillkommande stationerna längs med Västkustbanan inte hämmar denna utveckling. Nya stationer längs med Västkustbanan är intressant då det är denna del av Halland som växer mest, närmst i tid ligger en station i just Väröbacka. Detta kommer att framgå i programmet.