Systematiskt kvalitetsarbete Utvecklings- och stödenheten 2013/2014!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Utvecklings- och stödenheten 2013/2014

2 Inledning Utvecklings- och stödenheten (USE) är en central resurs för alla barn och elever i Härryda kommuns förskolor och skolor. Enheten ska stödja, följa upp, utvärdera och utmana utveckling i ett 1-16-årsperspektiv på såväl generell nivå som i specifika ärenden. Initiativet till och behovet av utveckling och stöd identifieras av såväl ordinarie verksamheter som Utvecklings- och stödenheten i samverkan. Utvecklings- och stödenhetens övergripande uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla barn och elever och att ha det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i fokus. Det handlar om att utveckla goda lärmiljöer för alla barn och elever genom att verka för en hög kompetens hos alla pedagoger men också rikta specifika insatser utifrån behov. I enheten ingår flera olika yrkeskategorier som utifrån sin profession har en viktig roll i vardagsarbetet ute på förskolor och skolor. Arbetet sker i samverkan såväl inom enheten som med pedagoger, elevhälsoteam, förskolechefer/rektorer samt med föräldrar och vårdnadshavare och övriga verksamheter t ex socialtjänst, BVC 1, barnoch ungdomsmedicin och BUP 2. Inom förskolan arbetar verksamhetsutvecklare samt ett förskoleteam med förskolepsykolog och specialpedagoger. Deras uppdrag är att utbilda, handleda och stödja arbetslagen i arbetet i barngrupperna. Inom skolan arbetar verksamhetsutvecklare. Deras uppdrag är såväl att initiera som att stödja utvecklingsarbetet ute på skolorna. Dels med fokus på IKT 3 men även mer generellt. Skolpsykologerna ingår även i elevhälsoteamen och får sina uppdrag av rektorerna. Genom att bidra med sin kunskap inom psykologins olika områden verkar de för att främja elevers utveckling och lärande och för att förebygga psykisk ohälsa. De centrala specialpedagogerna, med ett övergripande uppdrag inom skola och Skoldatatek, medverkar i utvecklingen av kommunens elevhälsoarbete där det främjande och förebyggande arbetet betonas. Tal- och hörselpedagogerna arbetar kommunövergripande på uppdrag av rektorerna. I enheten finns också en skolkurator med riktat uppdrag mot särskolans personal och elever samt den skolsköterska som är verksamhetschef för elevhälsans medicinska del. 1 Barnavårdscentral 2 Barn- och ungdomspsykiatri 3 Informations- och kommunikationsteknik

3 Nationella mål Nationella mål uttrycks i skollagen och läroplanen. I skollagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 1 kap. 4 skollagen (2010:800) Kommunala mål Kommunfullmäktige i Härryda kommun beslutar om politiska inriktningsmål. Målen är övergripande och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen omsätter inriktningsmålen till politiska verksamhetsmål som förvaltningen sedan genomför. I verksamhetsberättelsen (VEB) kan man läsa om hur förvaltningen har lyckats uppfylla målen. 4 Enheternas prioriterade mål Utifrån nationella och kommunala mål arbetar varje förskola och skola fram prioriterade mål för enheten. Personalen utformar enhetens prioriterade mål med hänsyn till de specifika förutsättningar som råder där. Elever och vårdnadshavare utövar inflytande bland annat genom kvalitetsenkäter, brukarråd, utvecklingssamtal och dagliga kontakter med verksamheten. 4

4 Enhetens systematiska kvalitetsarbete Inför läsåret 2013/2014 gjordes en förändring i USE systematiska kvalitetsarbete. Istället för att ta fram egna prioriterade mål har enheten utgått från politiska verksamhetsmål för förskola och skola och arbetat fram strategier för de olika kategorierna inom enheten. Strategierna har tagits fram utifrån helhetsidén Rötter och vingar, identifierade utvecklingsområden i enhetens tidigare kvalitetsarbete och de utvecklingsområden som lyfts fram i verksamheterna totalt sett. En kompetensutvecklingsplan har kopplats till strategierna. I arbetet har det varit viktigt att alla inom USE känner till allas strategier för att hålla fast i den gemensamma helhetsidén och möjliggöra samverkan. För att kunna följa upp, analysera och utvärdera arbetet tog kategorierna även fram indikatorer för vilken utveckling som arbetet förväntades leda till ute i verksamheterna. Läsårets kvalitetsarbete startade med en heldag och har sedan följts upp på kategoriträffar och på APT under läsåret. I mars lämnade kategorierna in en delårsapport där man följde upp hur långt man kommit i sitt arbete utifrån strategier och indikatorer. Den här rapporten beskriver inte det arbete som utgör USE grunduppdrag utan är en sammanfattning och analys av de strategier som prioriterats i det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013/2014.

5 Mål och strategier Utvecklings- och stödenheten har, som tidigare nämnts, utformat strategier för att arbeta mot de politiska verksamhetsmålen för Härryda kommun. De politiska inriktnings- och verksamhetsmålen samt enhetens strategier presenteras nedan. Därefter följer en analys av arbetet med dessa samt strategier för vidareutveckling. Politiska inriktningsmål för förskolan Politiska verksamhetsmål för förskolan Alla barn bemöts med respekt utifrån deras utveckling och behov. Alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd så fort behovet upptäcks. Den pedagogiska verksamheten stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Alla barn som har särskilda behov för sin språkliga utveckling får modersmålsstöd. Politiska inriktningsmål för grundskolan Alla som lämnar grundskolan har minst godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå. Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utvecklas. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling Politiska verksamhetsmål för grundskolan Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet i allt högre grad.

6

7 Strategier för att nå verksamhetsmålen i förskola och grundskola Enhetens strategier inriktar sig mot kompetenshöjande insatser, utveckling av pedagogiska lärmiljöer, tydliggörande av uppdrag, dokumentation, processledning och samverkan. En strategi har varit att starta en kunskapsbank med pedagogisk och psykologisk kompetens. Under läsåret har alla i enheten ansvarat för kompetensutveckling för personal inom förskola och skola, t.ex. vid viktig-mässan 5, lärstämman 6, barn- och elevhälsodagen 7, kompetensutvecklingsdagar, pedagogiska för- och eftermiddagar 8, pedagogiska kaféer, studiecirklar, grupphandledning och enheternas APT:er 9. Formen har varierat mellan större föreläsningar, workshops och mindre utbildningsinsatser. Enheten har också arbetat med att tillgängliggöra information på Fronter 10. Även handledning och konsultation är kompetensutveckling i det vardagliga arbetet. Fokuserat innehåll för läsåret: pedagogisk dokumentation pedagogiska lärmiljöer inkludering metoder för arbetet kring barn/elever i behov av särskilt stöd klassrumsnära forskningsmetoder dyslexi/läs- och skrivsvårigheter Marte Meo 11 neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) anknytningsteori och pedagogik kunskapssyn språkutveckling IKT barns inflytande All kompetensutveckling utgår från styrdokumenten för förskola och skola, vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och utgår från identifierade behov i verksamheterna. Förskola och skola ska verka för ett inkluderande arbetssätt. Förutom kompetenshöjande insatser har enheten även verkat för att tydliggöra handlingsplanen i förskolan som ett verktyg för pedagogerna i det dagliga arbetet. 5 Utställningar och föreläsningar gällande IKT 6 En heldag för kommunens personal inom förskola och skola där pedagogerna får välja mellan olika föreläsningar 7 En heldag med föreläsningar och grupparbeten för förskolechefer, rektorer, förskoleteam och elevhälsoteam 8 Möten för pedagoger kring olika ämnesområden 9 Arbetsplatsträffar 10 Grundskolans lärplattform En strukturerad metod att via korta, videoinspelade sekvenser av samvaro mellan pedagog/barn göra den 11 vuxne mer medveten om barnets resurser och svårigheter

8 Enheten har också varit delaktig i att driva processen med att förbättra övergången mellan förskola och förskoleklass. Resultat och måluppfyllelse Förskoleteamet har aktivt arbetat med anknytningsteori, bl a genom att läsa och diskutera litteratur, vilket gett efterverkningar i konsultation och handledning. En föreläsning om hur anknytningsteori, pedagogik och styrdokument samverkar hölls på Barn- och elevhälsodagen, till vilken chefer och barn- och elevhälsopersonal inom förskola och skola var inbjudna. Föreläsningarna filmades och har lagts ut på Fronter. I utvärderingen från denna dag framkom vikten av att även pedagoger får möjlighet att ta del av innehållet i föreläsningen. Erbjudanden om att hålla liknande föreläsningar för pedagoger har presenterats för förskolecheferna men det har hittills inte lett till några ytterligare tillfällen. En av specialpedagogerna i förskoleteamet har ett riktat uppdrag att utveckla ett interkulturellt förhållnings- och arbetsätt i förskolorna. Förskolecheferna har fått en föreläsning och samma innehåll har presenterats på APT i fem av kommunens förskolor. En av kommunens förskolor, där det finns många flerspråkiga barn, har haft regelbunden handledning i arbetslagen. Här har pedagogerna upplevt ett konkret behov utifrån att innehållet blir användbart i vardagen på ett naturligt sätt. De förskolor med få eller inga barn med annat modersmål har inte prioriterat att använda sig av USE som resurs inom detta område. Ett rum kring flerspråkighet i förskolan har skapats på Fronter. Då detta skedde nyligen är det svårt att utvärdera om denna strategi är verksam. Som en del i enhetens kvalitetshöjande arbete var verksamhetsutvecklarna i förskolan också med vid planering och genomförande av årets lärstämma. Utvärderingen visade på att innehållet i föreläsningarna; IKT, projektarbete, pedagogisk miljö och språkutveckling var angeläget. En föreläsning med fokus på jämställdhet fick inte tillräckligt många deltagare och ställdes in. Det skulle kunna bero på att jämställdhet inte ses som ett prioriterat område eller också var det svårt att välja mellan många angelägna föreläsningar. Efter utvärderingen framkom önskemål från pedagoger om att fortsätta utvecklingen av pedagogiska lärmiljöer och att arbeta i projektform. I förskolan pågår sedan flera år ett utvecklingsarbete med fokus på att utveckla och integrera IKT-stöd samt pedagogisk dokumentation och lärmiljöer för att öka barns inflytande och kommunikation. IKT-utvärderingen visar att de flesta pedagogerna såväl inom förskola som skola använder IKT-verktyg i sitt arbete. Det skiljer dock mellan olika förskolor/skolor men även pedagoger emellan när det gäller IKTkompetens. För likvärdighet krävs fortsatta utbildningsinsatser och möjlighet för pedagoger att dela och lära. Den kompetensbank, där förskolor skulle ges möjlighet att använda sig av andra förskolors pedagoger för att ta del av deras specifika kunskaper, har inte kommit till stånd men däremot pågår samtal i förskolechefsgruppen om hur detta skulle kunna organiseras. Dock tar flera pedagoger redan idag egna initiativ och kontaktar varandra för att dela och lära.

9 Verksamhetsutvecklarna i förskolan har deltagit på förskolechefsmöten och där haft möjlighet att fånga upp angelägna utvecklingsområden och få mandat att driva utveckling på förskolorna. Även förskoleteamet har en ökad samverkan med förskolecheferna, däremot behöver förskoleteam och verksamhetsutvecklare utveckla samarbetet med varandra. Verksamhetsutvecklarna för skola samt specialpedagogen som är knuten till Skoldatateket har under året samarbetat i att driva Learning study- och aktionsforskningsinspirerade processer på några enheter. Dessa processer har varit verksamma och i hög grad bidragit till måluppfyllelse av båda de mål de är kopplade till. Dokumentationen från processerna visar att de leder till kollegialt lärande, vilket stämmer väl överens med det forskning säger om dessa klassrumsnära forskningsmetoder. Dokumentationen visar också, trots kort tid, på viss direkt effekt på pedagogernas sätt att undervisa samt elevernas resultat. En annan strategi har varit att sprida innehållet i Skolverkets skrift Forskning för klassrummet. Ett litteraturseminarium kring denna har hållits med rektorer och därefter också med förstelärarna. Skriften som helhet är ännu inte allmänt känd bland pedagoger i kommunen, däremot tycks begrepp som formativ bedömning, aktionsforskning och kollegialt lärande användas mer frekvent än tidigare. Skillnaden mellan skolor och inom skolor är dock stor och en satsning på implementering av innehållet i denna skrift bör ske under nästa läsår. Ett anledning till att denna implementering inte genomförts är de personalförändringar som skett på alla nivåer under året; byte av verksamhetschef, flera nya rektorer, men också förändringar inom USE organisation. Andra identifierade hinder är pedagogernas brist på tid för detta utvecklingsarbete (t ex genomför alla matematiklärare i kommunen matematiklyftet under en tvåårsperiod) och brist på tydliga kommunikationsvägar mellan USE och enheterna. Två av de centrala specialpedagogerna i USE har i sin utbildning till Marte Meohandledare utbildat övriga specialpedagoger i förskoleteamet samt specialpedagoger i de pedagogiska områdena till Marte Meo-vägledare (totalt finns nu åtta utbildade Marte Meo-vägledare i kommunen). I utbildningen ingår praktik där man använder sig av metoden att filma och genom återkoppling utveckla pedagogernas samspel och kommunikation. Pedagogerna har varit positiva till metoden och specialpedagogerna ser en tydlig positiv utveckling i pedagogernas förhållningssätt och det i sin tur påverkar hur lärmiljön utformas. Specialpedagogerna med uppdrag mot skolan har hållit i studiecirklar/handledning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt läs- och skrivsvårigheter och alternativa verktyg. Denna form av kunskapsspridning, med tre tillfällen/grupp för utbildning och erfarenhetsutbyte, har varit välbesökta och uppskattade av deltagarna. Det har genomförts fler utbildningar än planerat och ännu fler pedagoger har anmält intresse. Studiecirklarna kring läs- och skrivsvårigheter och alternativa verktyg har lett till fortsatt kontakt kring vissa elever/elevgrupper mellan pedagoger och Skoldatateket. Som ett led i att utveckla pedagogiska lärmiljöer som främjar inkludering har förskoleteamet haft som strategi att, i samverkan med förskolecheferna, förtydliga handlingsplanens syfte, innehåll och utformning. Det har varit en väl fungerande

10 strategi på så vis att frågans komplexitet aktualiserats och diskuterats i BSBgruppen 12. Samtalen behöver fortsätta för att nå fram till en gemensam syn på handlingsplanens syfte, innehåll och utformning. Även skolpsykologerna har haft strategier som inriktat sig mot att skapa inkluderande lärmiljöer. Genom att tillsammans i elevhälsoteamen läsa litteratur och sedan samtala om denna, skapas samsyn och en grund för att röra sig mot mer inkluderande arbetssätt. CPS 13 och lågaffektivt bemötande, som är viktiga bitar i grundläggande inkluderade arbetssätt, genomsyrar konsultation och handledning. Psykologerna har också hållit miniföreläsningar i sina pedagogiska områden kring exempelvis inkludering, CPS, grupputveckling och suicidprevention 14. Rektorerna har varit positiva till att använda metoden CPS. Även här är dock tidsaspekten för pedagogerna ett hinder. Specialpedagogerna i förskoleteamet har förtydligat sin uppdragsbeskrivning. Under året har det varit en pågående diskussion kring de olika uppdragen i teamet. Utifrån ny kunskap bl a genom specialistutbildning för förskolepsykologen finns anledning att ytterligare revidera och utveckla uppdragsbeskrivningarna för att bli än mer tydliga och verkningsfulla i respektive uppdrag och som tvärprofessionellt team. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Med detta i fokus har skolpsykologerna arbetat med att tydliggöra sitt uppdrag. Hälften av psykologerna har under läsåret genomgått en utbildning för att på ett mer professionellt sätt kunna erbjuda konsultation och föreläsningar. Konsultationsuppdraget har förtydligats som metod för att sprida psykologisk kunskap bland pedagogerna. Psykologgruppen har, som ett resultat av detta, fler fungerande konsultationsuppdrag. Enheterna väljer oftare att sätta in handledning/konsultation vid skolproblem som inte direkt handlar om inlärningssvårigheter. Så till vida har detta varit en fungerande strategi. Psykologerna kan dock se att de ytterligare behöver förtydliga konsultationsuppdraget både inom gruppen och mot enheterna. Detta kommer att vara ett fokusområde i psykologernas egen handledning och på möten under kommande läsår. Former och förutsättningar för konsultation behöver arbetas fram inom elevhälsoarbetet på respektive enhet. Tal- och hörselpedagogerna i USE arbetar mot alla enheter i kommunen. För att kunna prioritera rätt ärenden behövs en fungerande samverkan med skolsköterskorna, då de ingår i elevhälsoteamen och oftast är inkopplade på elever i behov av stöd av tal- och/eller hörselpedagog. En strategi under läsåret har varit att utveckla denna samverkan. De båda kategorierna har mötts och tagit fram rutiner och fortsätter att utveckla dessa under kommande läsår. Strategier för vidareutveckling USE är en central resurs för Härryda kommuns förskolor och skolor. Att nå ut till alla enheter, vara kända och nåbara är av största vikt för att kontakter ska knytas, BSB - Barn i behov av särskilt stöd Syftet med collaborative problem solving (CPS) är att skapa goda/hjälpande relationer mellan elev och pedagog 14 Insatser som inbegriper förebyggande åtgärder för att förhindra självmord

11 nätverkande ske och samarbete komma till stånd. USE behöver pröva flera olika vägar in; till exempel samarbeta med utvecklingsgrupper på enheter/i pedagogiska områden, starta och hålla i nätverksgrupper för pedagoger som önskar driva verksamhetsutveckling, ha kontakt med förstelärare, implementera olika metoder för klassrumsnära forskning (se Forskning för klassrummet, Skolverket 2013), starta en kompetensbank som ett forum för kollegialt lärande som ger möjlighet att dela och lära samt stå för olika kompetensutvecklingsinsatser (såväl enstaka föreläsningar som att leda utvecklingsprocesser). USE-rummet på Fronter är ett forum som enheten haft som mål att utveckla under flera år. Nästa steg blir att möjliggöra för uppföljning av statistik på vilka som besöker de olika rummen samt hur ofta det görs och därigenom verka för ökat användande av information och material som läggs ut där. Då avtalet med just Fronter som plattform eventuellt avslutas i slutet av nästa läsår bör USE också planera för ett annat alternativ. Förskolan använder sig även av Pluttra som ett verktyg för pedagogisk dokumentation. En ny version kommer hösten 2014 vilket kommer att underlätta i arbetet med att stödja pedagogerna gällande dokumentation av barns enskilda lärande och projektarbete. En utvärdering som gjorts under läsåret 2013/2014 visar att de flesta pedagogerna använder IKT i sin undervisning men det är fortfarande skillnader gällande IKTkompetensen. USE behöver ta fram strategier för att öka likvärdigheten i kommunen. Såväl inom barn- som elevhälsan behöver de olika personalkategoriernas uppdrag bli mer tydliga, dels för den egna verksamheten men också för att utveckla arbetet i de tvärprofessionella team de ingår. Elevhälsans tyngd i arbetet behöver flyttas än mer från individfokus till ett hälsofrämjande och förebyggande fokus. Handlingsplanerna som används i förskolan behöver bli tydligare vad gäller syfte och användande. USE behöver fortsätta arbetet med att öka kunskapen om och stötta pedagoger i att utveckla lärmiljöer med inkluderande förhållnings- och arbetssätt. Till exempel genom att utbilda kring NPF och introducera olika metoder för arbetet med barn och elever i behov av stöd. Flera av kommunens specialpedagoger blev klara med sin utbildning till Marte Meo-vägledare under förra läsåret. USE höll i utbildningen och nu blir nästa steg att verka för att metoden används inom det ordinarie barn- och elevhälsoarbetet. Det finns också behov av att rikta fokus mot hur man kan utveckla ett mer språkinriktat arbetssätt i förskolan. Pedagogerna i skolan har behov av ökad kunskap kring hur man upptäcker och arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. USE ska också ta fram en kommunövergripande plan för arbetet kring specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Förutsättningar för måluppfyllelse

12 Inskrivna barn i förskola/pedagogisk omsorg Härryda kommun Uppgifter: Ur verksamhetssystem per den 15 oktober Elever grundskola och grundsärskola i Härryda kommun Personal Källa: Uppgifter ur verksamhetssystem per en 15 oktober Antal anställda omräknat till heltidstjänster efter utbildningsnivå * Ej inom Utvecklings- och stödenheten. Elevhälsopersonal i pedagogiska områden Antal inskrivna barn i förskola/pedagogisk omsorg Antal barn med annat modersmål än svenska Antal elever i grundskolan, f-klass tom år Antal elever i grundsärskolan, årskurs Antal elever berättigade till modersmål, årskurs Antal elever som deltar i modersmål, årskurs Utvecklings- och stödenheten Administration 1 0,6 0.5 Matematikutvecklare 0,4 0,4 - Psykologer Skoldatatek Skolkuratorer 0,5 0,5 0,5 5,7* 5,7* 6* Skolläkare Skolsköterskor 0,45 8,2* 0,45 *8,7 0,45 8,7* Specialpedagoger 5 6* 5,5 6* 5,5 6* Tal- och hörselpedagoger Verksamhetsutvecklare Totalt antal heltidstjänster