tillhörande förslag till detaljplan för del av Hamnen 22:3, Järnvägen 1:1 m.fl. (Bro 400) i Hamnen och Innerstaden i Malmö

Transkript

1 Dp 4942 BESKRIVNING tillhörande förslag till detaljplan för del av Hamnen 22:3, Järnvägen 1:1 m.fl. (Bro 400) i Hamnen och Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationsplan, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är att göra det möjligt att ta i anspråk delar av nuvarande lokaltågstation för busstrafik samt bygga en ny bro över Östra Hamnkanalen så att en bättre helhetslösning för trafiken på Centralplan skapas. BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Vilken grad av miljöpåverkan genomförandet av en plan kan komma att medföra skall alltid bedömas. Vid behov skall erforderliga utredningar samt konsekvens- och åtgärdsanalyser göras. Planen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan såsom avses i miljöbalken 6 kap 11. Planen bedöms dock medföra viss miljöpåverkan varför följande utredningar har gjorts i samband med planarbetet och utgjort underlag till de ställningstaganden som tas: Beskrivning av planerade arbeten samt bedömning av miljöpåverkan (JH GeoConsulting AB, , rev ) Lokalstationen, Malmö C Antikvarisk konsekvensutredning inför planerad ombyggnad (Malmö Kulturmiljö, Rapport 2006:016) Dessa biläggs i sin helhet. PLANDATA Planområdet omfattar ca m 2 och berör en sträcka utmed kanalen på ca 150 m. Bredden på kanalen där bron ska byggas är ca 75 m. Berörda fastigheter inom planområdet är Hamnen 22:3 och Innerstaden 1:14 som ägs av Malmö kommun, Innerstaden 31:10 som ägs av Jernhusen Stationer AB, samt Järnvägen 1:1 som ägs av svenska staten genom Banverket. Sidan 1 av 13

2 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I aktualiseringen av Översiktsplan för Malmö 2000, Malmö 2005, antagen av kommunfullmäktige i februari 2006 anges markanvändningen för området till trafik och ny väg (här i form av bro över kanalen). Detaljplaner Planområdet berör i den norra delen befintlig detaljplan Dp 4660 med Ädp Syftet med Dp 4660 är att är att reglera områdets markanvändning dels för att göra det möjligt att bygga den underjordiska Citytunnelstationen längs med Centralstationens norra sida, dels att ange utrymme för Carlsgatans anslutning till Citadellsvägen. Dessutom innehåller planen bl.a. bestämmelsen Q för hela Centralstationen. Ädp 4794 gör det möjligt att inom ramen för Dp 4660 ge Limhamnsspåret en tillfällig dragning genom planområdet under Citytunnelns färdigställandetid. I söder gränsar planområdet till Dp 878 där området närmast kanalen har bestämmelsen Gata och plantering (Norra Vallgatan utmed kanalen). FÖRUTSÄTTNINGAR Historik Historiken kring Malmö C finns beskriven i Malmö Kulturmiljös Lokalstationen, Malmö C -Antikvarisk konsekvensutredning inför planerad ombyggnad (Rapport 2006:016) som bifogas handlingarna. Bakgrund Befintliga förhållanden Malmö Central utgör ett byggnadsminne och skyddas enligt Lag om kulturminnen (1988:950) 3 kap 1. Inom planområdet ligger lokalstationen med tillhörande perronger, perrongtak och pergola från Tågen angör lokalstationen vid fyra spår och två perronger med tillhörande perrongtak. Från lokalstationen når man den flytande cykelparkeringen i kanalen via trappor av tillfällig karaktär. Kanalen, i detta avsnitt kallad Östra Hamnkanalen har en relativt stor bredd på avsnittet. Vid den planerade bron är det ca 75 m från ena strandkanten till den andra. Landskap och vegetation Malmö C med lokalstationen är ett blickfång från flera håll tack vare kanalen som ger utrymme för fria siktlinjer. Kanalen kantas i den södra delen av gräsklädda kanter och utmed Norra Vallgatan växer större träd. Utmed kanalens norra kant är den branta slänten stenskodd, men övergår till en enklare strandskoning av trä på den flackare slänten längre österut. Där växer även större träd. 2

3 Trafik Endast tåg trafikerar området, förutom fotgängare som tar sig till och från lokalstationen. PLANFÖRSLAGET Ny bro och större Centralplan Planen har ett kortsiktigt och långsiktigt syfte. I det nära tidsperspektivet kommer antalet resande från lokalstationen att öka drastiskt när ett större antal tåg kommer att vara hänvisade hit p.g.a. byggarbeten för Citytunneln och ombyggnad av Malmö Centralstation. En större yta behövs då för att svälja antalet resande som strömmar till. I det längre perspektivet behövs även bättre förutsättningar och mer plats för lokal- och regionbussar. En utfyllnad och tillskapande av ny kaj planeras ungefär i linje med befintlig kaj mellan Mälarbron och Petribron. En förlängning av Centralplan österut och tillkomsten av en ny bro över kanalen är då en naturlig förändring. Omläggningen av Kalendegatan till gå- och gårdsgata och flyttningen av all busstrafik till Djäknegatan gör att läget för en bro som en fortsättning på Djäknegatan och Prostgatan är en bra lösning. Illustrationsplan framtagen av LokalXXXArkitekter genom Esbjörn Jonsson. 3

4 Bron byggs främst för busstrafik. Utformningen av bron ska gestaltningsmässigt underordna sig övriga broar vid Malmö C, men hålla hög estetisk klass. Dessutom ska bron utformas så att sightseeingbåtar och roddklubbens båtar ska kunna bedriva sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt. Antalet brostöd i kanalen, exklusive landfästen, får vara maximalt tre stycken, dvs. maximalt fyra stycken brospann. Mötet mellan den nya kajkanten och den äldre Petribron ska utformas med varsamhet. Under mark på den nya delen av Centralplan finns möjlighet att anlägga cykelparkering. Att en sådan cykelparkering utformas med omsorg och trygghetsaspekter är viktigt. Överensstämmelse med översiktsplan Förslaget är i enlighet med översiktsplanens intentioner. Busstrafik Den busstrafik som tidigare trafikerade Kalendegatan har nu flyttats över till Djäknegatan. Detta har möjliggjort en ombyggnad av Kalendegatan till en gata prioriterad för gång- och cykeltrafik. Djäknegatans roll som viktigt stråk för både stadsbuss- och regionbusstrafik har därmed förstärkts. För att förbättra busstrafikens framkomlighet till Malmö Centralstation och för att skapa bra bytesförhållande mellan busstrafik och tågtrafik behöver en ny bro över Östra Hamnkanalen anläggas. Vidare behöver busshållplatsyta skapas öster om nuvarande Centralplan. Dessa åtgärder möjliggör busslinjedragningar så att konflikterna mellan busstrafik och gående på norra delen av nuvarande Centralplan minskar. Petribron kommer i fortsättningen att prioriteras för gång-, cykel- och busstrafik. Den nya bussbron och den utökade ytan öster om Centralplan kommer att ha stor betydelse redan då bangårdsområdet byggs om och nuvarande lokaltågstation tillfälligt behöver användas för all tågtrafik. Den slutliga utformningen genomförs efter Citytunnelns färdigställande Cykeltrafik Malmö C är en mycket viktig målpunkt för cykeltrafiken i Malmö. Ett stort antal cykelparkeringar planeras både kring stationens östra och västra del. Den största cykelparkeringen kommer att finnas kring den nuvarande Pågatågsstationen i områdets södra del. Området för detaljplanen kommer enligt planerna att genomkorsas av två cykelstråk ett i öst-västlig riktning och ett i nord-sydlig riktning. Båda dessa stråk kommer att ansluta till den planerade cykelparkeringen i den nuvarande Pågatågsstationen. Det mest trafikerade av dessa båda stråk är det nordsydliga som förbinder stadens centrala och södra delar med Malmö C. Stråket leds via Kalendegatan ner mot Kaptensgatan. Många pendlare med tåg använder detta stråk i sin dagliga resa till och från arbete eller 4

5 studier. Det öst-västliga stråket finns inte idag men planeras leda cykeltrafik från Västra Hamnen, högskoleområdet och Malmö C via Östra Hamnkanalens norra sida till Malmös östra stadsdelar såsom Värnhem och Kirseberg. Många studenter förväntas använda detta stråk för resor mellan bostaden och högskoleområdet. Båda cykelstråken förväntas spela en viktig roll i utvecklingen av Malmö som cykelstad. Malmö stads P-norm för cykelparkering ska beaktas. Den befintliga cykelpontonen i kanalen kommer på sikt att försvinna och ersättas med de nya cykelparkeringarna inom nuvarande pågatågsstation, samt i det underjordiska garaget. Under byggarbetstiden kommer pontonen att flyttas till en annan del av kanalen i anslutning till Malmö C. Cykelparkering kan vid behov utföras så att cyklar kan ställas i två plan, för att skapa ännu fler platser. Taxi All taxitrafik kring Malmö C skall på sikt koncentreras till angöringsytan på stationens norra sida. Biltrafik All angöringstrafik för bilar kring Malmö C skall koncentreras till angöringsytan på stationens norra sida. Här kommer även parkeringshus att anläggas. En begränsad angöringsmöjlighet kan också komma att möjliggöras på stationens västra sida, längs Skeppsbron. Malmö C kommer efter färdigställandet av Citytunneln att i norr gränsa till stråket Citadellsgatan-Stormgatan-Carlsgatan och i söder till Norra Vallgatan. Dessa båda gatustråk förbinds på tvären av Skeppsbron, Nordenskiöldsgatan och Gibraltargatan. Detaljplaneområdet gränsar i söder till Norra Vallgatan i den med trafiksignal reglerade korsningen med Prostgatan. Gatorna inom detaljplaneområdet kommer inte att upplåtas för privat biltrafik, utan endast för kollektivtrafik. Järnvägstrafik Under en begränsad period vid ombyggnaden av Malmö C kommer inom planområdet bedrivas järnvägstrafik. Järnvägsspåren nr 12 och 13 måste tillfälligt förlängas då tågtrafiken under denna period kommer intensifieras. Den tillfälliga användningen järnvägstrafik ryms inom användningen T trafikområde. Centralstationen ett byggnadsminne Malmö Centralstation är byggnadsminnesmärkt och skyddad enligt Lag om kulturminnen (1998:950) 3 kap 1 ska i huvudsak behållas intakt. Centralstationen ska kunna modifieras för användning inom ramen för bestämmelsen Q, dvs. användning anpassad till bebyggelsens kulturvärde. Förändringar som rör Malmö Central måste föregås av ett ändringsbeslut gällande byggnadsminnesmärkningen. Ett sådant ansöks om hos Länsstyrelsen i Skåne län och är en tillståndsprövning som sker parallellt och oberoende av bygglovsförfarandet. Vid utformnings- och 5

6 gestaltningsfrågor ska samråd ske med länsstyrelsens kulturmiljösektion samt med stadsantikvarien, Malmö Kulturmiljö. De delar av Malmö central som ligger inom användningsområde Q användning anpassad till bebyggelsens kulturvärde kan komma att användas bl.a. som cykelparkering. Användningen Q betyder bl.a. att samtliga spår- och tåganknutna detaljer inom området ska bevaras. Egenskapsbestämmelsen q inom nämnda område skyddar perronger och perrongtak mot rivning. SAMHÄLLSKONSEKVENSER Barnperspektiv Enligt FN:s barnkonvention ska barns bästa sättas i främsta rummet. Vid utformning av ny kaj och bro är det viktigt att säkerheten för barn övervägs. T.ex. bör räcken väljas där möjligheten att klättra är reducerad. Jämställdhetsperspektiv Kvinnor använder i större utsträckning än män kollektivtrafiken som vardagligt transportmedel. Planens genomförande syftar till att i än högre grad stärka kollektivtrafiken för att kunna öka tillgängligheten och utnyttja dess fördelar. Trygghetsaspekter Planen medger att ett underjordiskt cykelgarage byggs. Det är då särskilt viktigt att trygghets- och säkerhetsaspekter prioriteras. Här finns möjlighet att inrätta en verksamhet med koppling till cykelgaraget, såsom cykelverkstad och bevakad cykelparkering. Kommunen har personal med kompetens inom belysningsteknik, som kommer att medverka i projekteringsprocessen. Relevanta projekt i området Citytunnelns tillkomst är anledningen till genomförandet av denna detaljplan. Citytunneln kommer att skapa nya och växande resandeströmmar vilket gör det nödvändigt att se över befintliga beståndsdelar i kollektivtrafiken. Diskussioner har förts om ett framtida gång- och cykelstråk från Centralplan mot Malmös östra stadsdelar. På längre sikt finns möjlighet att skapa ett sådant stråk i bangårdens södra kant utmed kanalen. Framlagt förslag gör det möjligt att ansluta ett sådant stråk österut. VA-verket avser att bygga en ny ledning i den planerade bussgatan och i brokonstruktionen för att slutligen knytas samman med befintlig vattenledning i Norra Vallgatan. Syftet är att förbättra vattenomsättningen och utöka nätet. Projektering och upphandling av vattenledningen måste ske i samband med projekteringen och upphandlingen av den nya bron och trafikområdet. 6

7 MILJÖKONSEKVENSER Riskhänsyn Inga åtgärder med hänsyn till risker är nödvändiga i området. Stadsbild Kanalen kommer att bli ca 10 m smalare utmed partiet med ny utfyllnad och kajkant. Kajkanten kommer att, likt den mellan Mälarbron och Petribron, möta vattnet vertikalt, till skillnad mot dagens branta stenskodda slänt. Skiss på ny bro över kanalen (fotomontage) framtaget av LokalXXXArkitekter AB genom Esbjörn Jonsson, Kulturmiljö Planens genomförande kan komma at påverka byggnadsminnet på följande sätt: 1) Avlägsnandet av ett befintligt perrongtak, närmast kanalen. 2) Nybyggnad av kaj, ca 10 m söderut i förhållande till befintlig strandskoning påverkar bl.a. Petribron när den nya kajen möter det gamla brofästet. 3) Höjdskillnader mellan lokaltågsstationen och befintliga Centralplan måste vid ombyggnad för busstrafik tas upp i exempelvis stödmurar för att skydda delar av Malmö C som är byggnadsminnesmärkta. 4) Nybyggnad av nedgångar och hiss(ar) till det underjordiska cykelgaraget. 7

8 1) Perrongtaket 2) Petribron och bef strandskoning 3) Pergolan Strandmuren från 1400-talet som hittats under 2006 års utgrävningar har dokumenterats och kommer att ligga kvar under mark när bron byggs. Trafik Lokal- och regionbussar kommer att få en betydligt bättre framkomlighet runt Malmö C. Många svängande rörelser elimineras då bussarna inte längre hänvisas att köra via Petribron. Cykeltrafiken till och från Malmö C förbättras när Petribron bättre kan anpassas för cyklisternas behov. Trafikflöden och trafikprognoser De planerade trafikflödena redovisas i följande bilder som tagits fram av Gatukontoret. De skeden som visas är brobyggnadsperioden då delar av Norra Vallgatan är avstängd, provisorieperioden när Malmö C byggs om och lokaltågstationen får intensifierad trafik samt färdigställd Centralplan med busstrafik över den nya bron. För tydlighets skull visas busstrafik 8

9 respektive bil- och cykeltrafik på separata bilder. Sist visas två bilder med beräknade trafikmängder efter planens fulla genomförande. Bron byggs ( ) Stadsbussar och regionbussar Bron byggs ( ) Bilar och cyklar 9

10 Provisorieperioden ( ) Stadsbussar och regionbussar Provisorieperioden ( ) Bilar och cyklar 10

11 Citytunneln har öppnat (2011) Stadsbussar och regionbussar Citytunneln har öppnat (2011) Bilar och cyklar 11

12 Antal bussar/årsmedeldygn efter Citytunnelns öppnande Trafikprognos totalt antal fordon/årsmedeldygn år 2015 Schematisk kartbild 12

13 ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden för detaljplanen är tio år från det datum planen vunnit laga kraft. Medverkande tjänstemän Föreliggande planförslag har handlagts av Joakim Axelsson SBK, plankarta har ritats av Désirée Narvsten. För landskap svarar Nina Olsson GK, för trafik Malena Möller och Anders Nilsson GK, för bro Per Carlsson GK samt för fastighetsrättsliga frågor Peter Wallenberg KLM (Kommunala Lantmäterimyndigheten). Samordnare för projektet har varit Ragnar Jonsson GK. Planillustration, brogestaltning och flera illustrationer är utförda av LokalXXXArkitekter AB genom Esbjörn Jonsson. Illustration av underjordiskt cykelgarage (sektion) är utförd av Metro Arkitekter. Miljökonsekvenser har utretts av JH GeoConsulting AB genom Jan Hartlén. Antikvarisk konsekvensutredning är utförd av Carola Lund och Olga Schlyter, Malmö Kulturmiljö. Agneta Hammer Joakim Axelsson 13