EXAMENSARBETE. Politikers förväntningar vid införandet av Balanserad styrning inom ett svenskt landsting

Transkript

1 EXAMENSARBETE Politikers förväntningar vid införandet av Balanserad styrning inom ett svenskt landsting En kvantitativ studie inom hälso- och sjukvården Elenor Lejon Pernilla Strömbäck 2014 Ekonomie kandidatexamen Företagsekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Abstract New performance management models are constantly being developed in the private sector in order to streamline the organization. These new models started to spread to the private sector in the beginning of the decade 1990, under the name New Public Management. The Balanced Scorecard is one of the most common performance management models that were caught up by the public sector. Norrbottens läns landsting (NLL), which is a Swedish public healthcare organization, is in the process of implementing the Balanced Scorecard. The implementation of the Balanced Scorecard will begin in the year of 2013, based on this, our purpose of this thesis is to describe and explain the expectations that the politicians have for the introduction of the Balanced Scorecard in NLL. After a review of theories, literature and previous research on the subject, we found that politicians expectations of the Balanced Scorecard can have an effect on the implementation of the model. To be able to fulfill our purpose we developed a survey that was based on information we found from the literature, previous research and theories. The survey was sent out to all 72 county politicians in Norrbottens läns landsting. We found by analyzing the results of the data that the politicians have expectations about the effects that the Balanced Scorecard will have. The politicians expect that the employees of NLL will get a long-term way of thinking, and that the employees will get a clearer image of the shared vision. The politicians expect that there will be an effect on the organization by implementing the BSC. The politicians do not expect that the influence of decisions or that the administrative cost will reduce. In our analysis we analyzed the survey answers of the politicians, divided in the degree of spent education hours on the Balanced Scorecard and which party they belong to. We found a difference between the degree of educations hours spent on the Balanced Scorecard and which party the politicians belonged to. The majority and the politicians with higher education hours have more expectations of positive effects and about participation. Keywords: Expectations, Balanced Scorecard, county council, public sector, healthcare, politicians, New Public Management

3 Sammanfattning I privat sektor utvecklas det ständigt nya ekonomistyrningsmodeller i syfte att kunna effektivisera organisationer. Vid 1990-talets ingång började dessa ekonomistyrningsmodeller även sprida sig till offentlig sektor, ett fenomen som ofta går under samlingsnamnet New Public Management. The Balanced Scorecard eller Balanserad styrning är en av de vanligaste ekonomistyrningsmodeller som offentlig sektor fångat upp. Norrbottens läns landsting är en offentlig organisation som kommer att införa Balanserad styrning, vilket kommer att påbörjas under år Syftet med denna studie är att beskriva vilka förväntningar som politiker har vid införandet av Balanserad styrning samt förklara varför politikerna har dessa förväntningar. Efter en genomgång av teorier, litteratur samt tidigare forskning inom ämnet kunde vi se att politikers förväntningar vid Balanserad styrning kan påverka införandet av styrmodellen. För att kunna uppfylla vårt syfte skapade vi en enkät utifrån en genomgång av litteratur och studier inom området. Enkäten skickades ut till samtliga 72 politiker inom Norrbottens läns landsting. Politikerna visade sig ha förväntningar om effekter som Balanserad styrningen kommer att ha. Politikerna förvänta sig att medarbetare kommer få ett mer långsiktigt tänk samt att medarbetarna kommer få en klar bild av den gemensamma visionen. Politikerna förväntar sig att det kommer bli en effekt av Balanserad styrning, de tror inte att politikerna kommer få minskat inflytande över beslut och de förväntar sig inte att det kommer bli minskade administrativa kostnader med Balanserad styrning. I vår analys har vi delat upp politikerna efter antal utbildningstimmar som de har fått om Balanserad styrning samt om de tillhör majoriteten eller oppositionen. Det fanns en skillnad både då det gällde utbildningstimmar samt om man tillhör majoritet eller opposition. Majoriteten samt de med högre utbildningstid har högre förväntningar än de i oppositionen samt de med lägre utbildningstid, gällande positiva effekter och delaktighet. Nyckelord: Förväntningar, Balanserad styrning, landsting, offentlig sektor, hälso- och sjukvård, politiker, New Public Management

4

5 Förord Till och börja med vill vi rikta ett stort tack till alla politiker som ställt upp och svarat på enkäten, utan er hjälp hade uppsatsen inte varit möjlig. Ett tack till Landstingsfullmäktige som tog sig tid till att lyssna på oss då vi presenterade vår studie, trots tidsbrist. Tack till Mats Westerberg som bidragit med sin expertis kring analysen av resultaten. Vi vill även tacka våra familjer som har varit ett otroligt stort stöd under vår studietid. Avslutningsvis vill vi rikta ett speciellt tack till handledaren Kent Nilsson som funnits tillhands under studiens gång med många goda råd, tankar och idéer i syfte att förbättra uppsatsen Elenor Lejon Pernilla Strömbäck

6 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Problemdiskussion Syfte och forskningsfrågor TEORETISK REFERENSRAM New Public Management Förväntningar Förväntningar vid införandet av styrmodeller Förväntningar och motivation The Balanced Scorecard Kritik mot the Balanced Scorecard Svensk offentlig sektor Balanserad styrning i svensk offentlig sektor BSC i offentlig sektor Implementering Effekter Implementering av BSC inom hälso- och sjukvård Empiriska studier av förväntningar på the Balanced Scorecard Sammanfattningsvis METOD Metodsynsätt Litteratursökning Urval av objekt Operationalisering Enkätutformning Enkätanalys Faktoranalys Anova analys Reliabilitet Validitet RESULTAT OCH ANALYS AV DATA Landstingen i Sverige Norrbottens läns landsting Processen med införandet av Balanserad styrning inom NLL Resultat enkätundersökning Data om respondenterna Politikers förväntningar på Balanserad styrning... 28

7 4.3.3 Förklaringar till politikernas förväntningar av Balanserad styrning med avseende på fyra faktorer Jämförelse mellan majoritet och opposition SLUTSATSER Slutsatser Diskussion Implikationer Förslag till fortsatt forskning REFERENSER BILAGOR Bilaga 1: Introduktionsbrev vid utskick av enkät Bilaga 2: Enkäten Bilaga 3: Faktorladdningar

8 1 INLEDNING Det inledande kapitlet avser att ge en inblick och förståelse till studiens uppkomst. Här presenteras en bakgrund som sedan övergår till en problemdiskussion. Kapitlet avslutas med två frågeställningar som i sin tur mynnar ut i ett syfte. 1.1 Bakgrund Sedan några årtionden tillbaka har det skett en omfattande utveckling i vårt samhälle, där icke vinstdrivande offentliga organisationer i större utsträckning än tidigare börjat imitera privata företags sätt att styra sina verksamheter. Utvecklingen har benämningen New Public Management (NPM) som definieras av Almqvist (2006) som ett kluster av idéer som är hämtade från privat sektor till offentlig sektor. Kortfattat har NPM inneburit nya sätt att styra, organisera och leda offentliga organisationer (Hood, 1995). Ett exempel på en NPM åtgärd är målstyrning. Trots att offentliga organisationer i grunden är ickevinstdrivande, är det ändå av stor vikt att kunna hantera resurserna så effektivt som möjligt och eftersom offentliga organisationer vanligtvis har fler mål och värderingar att ta hänsyn till än vinstdrivande företag, kan målstyrning vara en mycket effektiv styrform. (Kullvén, 2001) En typ av målstyrning är the Balanced Scorecard (BSC) som har blivit en vanlig ekonomistyrningsmodell för offentliga organisationer (Lapsley & Wright, 2004). Modellen publicerades 1992 av Kaplan och Norton, skaparna beskriver modellen som ett verktyg för att få en balanserad bild av företaget. BSC ska genom fyra perspektiv skapa en balans mellan de kort- och långsiktiga målen, där perspektiven består av det finansiella- (traditionell styrning), kund-, process- samt lärandeperspektivet. Perspektiven hjälper organisationen att koppla den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin. Detta gör att BSC bygger på tre olika tidsdimensioner, igår, idag och imorgon. Genom att inte enbart fokusera på det finansiella perspektivet utan även på andra perspektiv skapas en balans genom organisationen. (Olve et al., 1997; Kaplan & Norton, 1999; Olve et al., 1999) Svenska kommunförbundet har gjort en vidareutveckling av Kaplan och Nortons modell the Balanced Scorecard. Den försvenskade versionen av BSC är en flerdimensionell styrmodell, som är anpassad efter svenska kommuners behov och verksamhet. Svenska kommunförbundet kallar modellen för Balanserad styrning. Inom Balanserad styrning finns fem fokusområden: kund, medarbetare, process, ekonomi samt utveckling och lärande. Modellen föreställer en blomma där fokusområdet medarbetare är placerat i mitten med de andra fokusområdena placerade som blad runtom. (Nilsson, 2011) Kaplan (2001) anser att BSC lämpar sig väl som styrmodell i icke-vinstdrivande organisationer då den ger en balanserad bild av organisationen samt fokuserar på fler perspektiv än det finansiella perspektivet. Icke vinstdrivande organisationer i Sverige är den offentliga sektorn, denna kan delas upp i tre nivåer; stat, landsting och kommun. Landstingens huvudsakliga uppgift är att se över sådant som berör hälso- och sjukvården samt att stärka regionernas tillväxt och utveckling. (Sveriges kommuner och landsting, 2013) Ett hett samtalsämne inom dagens hälso- och sjukvård har varit rådande ineffektivitet (Olson et al., 1998; Carlsson et al., 2006). Runt om i världen har hälso- och sjukvårdsorganisationer genomgått en omorganisering vilket har lett till fler implementeringar av BSC. Eftersom att BSC har införts i fler hälso- och sjukvårdsorganisationer samt då det behov som finns av att styras bättre och mer effektivt, har 1

9 detta gjort att fler landsting inom Sverige börjat införa Balanserad styrning. (Aidemark, 2001; Funck, 2007; Kollberg & Elg, 2011) 1.2 Problemdiskussion Tidigare forskning visar att fördelarna med Balanserad styrning är bättre dialog mellan verksamheterna, att modellen varit användbar på flera nivåer, lätt att förstå, bidragit till ett nytt språk som gjort det enklare att kommunicera, bättre strategisk planering samt tydligare koppling mellan den övergripande strategin och åtgärder på den operativa nivån. (McAdam & Walker, 2003; Funck, 2007) Trots att tidigare forskning indikerar att fördelarna med Balanserad styrning är många, visar andra studier att cirka 70 procent av de som försöker införa Balanserad styrning inom organisationer misslyckas. Vad själva problemet till att många organisationer har misslyckats att införa modellen nämns inte alla gånger. Dock de gånger de nämns verkar misslyckandet bero på bristande engagemang hos ledningen, låg kunskap om modellen, resursbrist, att engagera individer och fel förväntningar om modellen. (McAdam & Walker, 2003; Nilsson, 2011) Rombach (1991) menar att en lyckad målstyrning kräver vissa förutsättningar. Dessa förutsättningar innebär formulering av klara mål, att de anställda medverkar och har inflytande i målformuleringsprocessen, att resultat återförs, att måluppfyllelse belönas samt att målstyrningen får ledningens stöd. Rombach påpekar att dessa förutsättningar oftast inte finns inom offentlig sektor. Kaplan (2001) konstaterar att den vanligaste orsaken till att offentliga organisationer misslyckas med att införa Balanserad styrning är att de personer som tog beslutet om införandet inte förankrade det i hela organisationen. Vilket ger en antydan till att det är viktigt att inte ledningen bara godkänner idén utan faktiskt själva tror på den. Studier som undersöker implementeringen av BSC inom svensk hälso- och sjukvård uppmanar att de anställda inom organisationen tidigt bör involveras i processen, då det annars finns risk för misslyckanden. Balanserad styrning inom svensk hälso- och sjukvård bör därför anpassas till organisationen och inte tvärtom. (Kollberg & Elg, 2003) Vidare visar studier att förväntningar har betydelse för hur Balanserad styrning tas emot vid införandet av styrmodellen i en offentlig organisation (Nilsson, 2010). Förväntningar enligt Hubbert et al. (1995) är tankar, värderingar och förhoppningar om framtiden. Att förvänta sig är att tänka om och förutspå framtiden (Sunder, 2002). Förväntningar före implementering kan fungera som en indikation på vart man är på väg och kan därefter användas för att öka framgången för implementeringen (Ginzberg, 1981). Mycket av forskning visar att låga förväntningar leder till att användaren av en modell upplever en lägre grad av nytta (Ginzberg, 1981; Szajna & Scamell, 1993). Då det diskuteras höga förväntningar hos individer råder olika meningar. Forskarna Szajna och Scamell (1993) menar att ju högre förväntningar desto nöjdare användare, medan Gintzberg (1981) däremot menar att för höga förväntningar leder till besvikelse och därmed lägre upplevd nytta. Realistiska förväntningar är att föredra, då dessa förväntningar ökar chansen för att lyckas med införandet. Dock kan realistiska förväntningar vara svåra att uppnå eftersom högsta ledningen har tendenser att bygga upp positiva effekter för att få stöd till projekt. Att bygga upp positiva effekter skapar höga förväntningar, som ger utrymme för att förväntningarna inte uppfylls. (Staples, Wong & Seddon, 2002) Som tidigare nämnts menar Kaplan (2001) att det är viktigt att den högsta ledningen verkligen tror på idén och inte bara godkänner den, eftersom det annars kan bli svårt att förankra idén 2

10 genom hela organisationen (ibid). I offentlig sektor så utgör en folkvald politikerkår den högsta ledningen (Kouzes & Mico, 1979). Norrbottens läns landsting (NLL) kommer år 2013 införa Balanserad styrning i organisationen, för att lyckas med detta är politikernas förväntningar centrala. 1.3 Syfte och forskningsfrågor Mot bakgrund av ovanstående resonemang är syftet med uppsatsen att: Syftet är att beskriva vilka förväntningar som politiker har vid införandet av Balanserad styrning inom ett svenskt landsting samt förklara varför politiker har dessa förväntningar. Med utgångspunkt mot ovanstående syfte ställer vi följande två forskningsfrågor: Vilka förväntningar har politiker vid införandet av Balanserad styrning inom Norrbottens läns landsting? Vilka förklaringar finns till politikernas förväntningar? 3

11 2 TEORETISK REFERENSRAM I detta avsnitt behandlas de teorier som anses vara centrala för studien. I kapitlet beskrivs, NPM, hur förväntningar kan påverka införandet av en styrmodell i en organisation, vad Balanserad styrning är för något, vad som kännetecknar verksamhet inom offentlig sektor samt empiriska studier av införandet av Balanserad styrning i offentliga organisationer. 2.1 New Public Management NPM hade sin framväxt under 1990-talet som ett resultat av flera års reformrörelse inom offentlig sektor. Begreppet kan förklaras som ett kluster av idéer som är hämtade från privat sektor till offentlig sektor. NPM är inte enbart ett koncept utan är skapad från en rad olika idéer och teorier utifrån vad som kännetecknar styrning samt förvaltning av offentliga organisationer. (Almqvist, 2006) Enligt Christensen och Lægreid (2001) utgör en del av NPM konceptet en hybridkaraktär då konceptet i vissa delar talar emot sig själv, se ledningsroller och empowerment. Forskare inom NPM har identifierat olika idéer och kategorisera olika koncept till effektivitet, nedskärning och decentralisering. (Christensen & Lægreid, 2001) NPM vilar därmed på ett företagsorienterat- samt ett marknadsorienterat ideal (Almqvist, 2006). Nedan listas några viktiga NPM-ingredienser: Styrning och kontroll - Mål- och resultatstyrning, strängare finansiell kontroll, kontraktstyrning samt granskning är några exempel på ingredienser som fokuserar på effektivitet. Det handlar om mer värde för pengarna. (Almqvist, 2006) Disaggregering och konkurrens - Disaggregering handlar om att dela upp offentlig sektor i beståndsdelar. Detta existerar för konkurrens genom en tydlig gräns mellan aktörer. Exempel privatisering och konkurrensutsättning. (Almqvist, 2006) Ledningsroller och empowerment - Politiker ska ha mer makt över tjänstemän och förvaltning. Detta kan vara genom centralisering, samordning och kontroll. Här kommer hybridkaraktären in då NPM även förespråkar decentralisering genom att exempelvis tilldela lokal nivå mer ansvar och empowerment. (Christensen och Lægreid, 2001) Medborgare, kund och empowerment - Medborgare ska få större makt gentemot exempelvis politiker i närområdet. Detta kan ske delvis genom medborgarens roll som kund. (Almqvist, 2006) Nytt språk - Fler kommuner väljer att framställa sig som en koncern, där olika verksamhetsenheter då blir resultatenheter. Ett nytt sätt att kommunicera och beskriva organisationen växer fram där medborgare blir kund. (Almqvist, 2006) Det finns olika förklaringar till NPM s framväxt. Några forskare menar att offentlig sektor befann sig i ett stadigt växande skede, vilket i sin tur gjorde att de blev tvungen att byta spår. Samtidigt hänvisar Hood (1995) att det beror på att det gamla synsättet inte hängde med i utvecklingen. En annan förklaring tycks vara på grund av ett externt tryck, där framförallt ny liberala tankar och ideologier har tvingat fram förändringen. (Almqvist, 2006) 4

12 2.2 Förväntningar Förväntningar kan beskrivas som tankar, värderingar och förhoppningar om framtiden (Hubbert, Sehorn & Brown, 1995). Att förvänta sig är att tänka om och förutspå framtiden. Våra förväntningar är förknippade med hopp samt att sträva mot den framtid vi föredrar (Sunder, 2002). Ur litteraturen kan man se på förväntningar ur olika perspektiv. Exempelvis förväntningar som finns på implementering av ny styrmodell och förväntningar på effekter av en ny styrmodell Förväntningar vid införandet av styrmodeller Förväntningar vid införandet av nya styrmodeller, kan fungera som en tidig varningssignal om vart införandet är på väg (Gintzberg, 1981; Szajna & Scamell, 1993). Definitionen av självuppfyllande profetia enligt Hogg och Vaughan (2005) är Förväntningar och antaganden om en person som påverkar vår interaktion med den personen och slutligen ändrar deras beteende i riktning mot våra förväntningar. Förväntar sig individer att en händelse ska gå till på ett visst sätt så tenderar det att bli som de förväntat sig (ibid). Allt för höga förväntningar kan göra att man blir besviken på modellen, fast den är bra. Likaså lämnar låga förväntningar utrymme till att alltid förvänta sig mer, vid exempelvis en resursbegränsning så kommer anställda inte vara nöjda med vad som finns tillgängligt. (Sunder, 2002) Beroende på hur stor grad förväntningar överensstämmer med utfallen så påverkas nyttan för de anställda av implementeringen. Misslyckandet vid införandet av ett nytt system enligt Szajna och Scamell (1993) kan vara att modellen inte möter de förväntningar den anställde har. Förväntningar kan förknippas till det intresse och användning användaren har av modellen (ibid). Ginzberg (1981) betonar förväntningarna hos slutanvändaren som en viktig del för att lyckas med införandet. I en artikel skriven av Szajna och Scamell (1993) beskriver forskarna att det är realismen i förväntningarna som är allra viktigast. Forskare menar att realistiska förväntningar föds ur interaktionen mellan slutanvändaren och analytikern under utvecklingsfasen av systemet. Användare som har realistiska förväntningar tenderar till att ha mer nytta av systemet och är nöjd med användningen av det, vilket bidrar till att systemet används i en större utsträckning än hos dem med låga förväntningar. (ibid) Enligt Eden (1990) så ska realistiska förväntningar främjas medan låga förväntningar ska komprimeras. Att öka förväntningarna är i sig själv inte anledningen till att anställda arbetar hårdare utan det skapar motivation att arbeta hårdare (ibid). Förväntningar enligt studier påverkar den anställdes arbetstillfredsställelse, arbetsprestation och motivation (Vroom, 1964; Major, 1995). Staples, Wong och Seddon (2002) menar att orealistiskt höga förväntningar innan implementering av en styrmodell ger utrymme för besvikelse och lär ge en lägre upplevd nytta än implementering av en styrmodell med mer realistiska förväntningar. Orealistiska förväntningar tenderar enligt forskning bli mer realistiska vid användandet av implementeringsmodellen. Att sälja in en modell i för hög grad vid implementeringsfasen kan öka risken för höga förväntningar. (ibid) En duktig skapare av en styrmodell bör möta de förväntningar slutanvändaren har. Att se över förväntningar som råder under flera stadier ger utrymme för skaparen av modellen att diagnostisera och ta itu med dessa innan förväntningarna påverkar modellen negativt. (Szajna & Scamell, 1993) 5

13 2.2.2 Förväntningar och motivation Vroom kom 1964 med sin modell förväntningsteori, vilket innebär att individer motiveras av att anpassa sitt beteende för att uppnå bästa möjliga output. Vroom menar att det råder ett starkt samband mellan förväntningar och motivation. Förväntningsteorin menar på att det är tre olika faktorer som påverkar detta beteende hos individer, där förväntan, instrumentalitet samt valens utgör dessa faktorer. Förväntan är en viss ansträngning vilket leder till en nivå av produktivitet. Instrumentalitet är en nivå av produktivitet som leder till en output. Valens är det värde som en individ sätter på en specifik output. Dessa tre faktorer tillsammans utgör tre byggstenar för en individs motivation. (Vroom, 1964) Faktorerna kan med andra ord nämnas som förväntningar, prestation, belöning samt motivation. För att uppnå motivation ska de tre faktorerna överstiga noll eftersom dessa enligt Vroom (1964), tillsammans skall multipliceras för att bli motivation. För att en individ ska utföra ett arbete så skall en belöning finnas samt så ska det vara motiverande för individen (ibid). Figur 2.1 Vrooms förväntningsmodell Källa: Vroom, 1964, egen utformning Studier visar på att individer har förväntningar om en rättvis framtid inom ett företag. Individer förväntar sig en rättvis procedur, och medmänskligt utbyte. En förväntan om rättvisa kan influera hur individer ser och reagerar på en organisatorisk händelse. Andra studier visar på att individer engagerar sig i förutsägbara aktiviteter när osäkra eller främmande situationer råder. (Bell, Wiechmann & Ryan, 2006) Vid dessa främmande situationer menar forskning att individer kommer förlita sig på närmast tillgänglig information för att fatta snabba och effektiva omdömen om situationen, istället för att noggrant och engagerat utvärdera all tillgänglig information (Lind, Kray & Thompson, 2001; Van den Bos, Lind & Wilke, 2001). Teorier spelar en viktig roll i individers agerande. Individer utvecklar teorier om något för att organisera, beskriva, förutspå konsekvenser över deras framtida agerande samt bättre kontrollera sådant som påverkar deras liv. (Kousez & Mico, 1979) Teorier inom en organisation är viktiga då teorier bestämmer vad organisationer tror är rätt, vad en organisation gör samt vad organisationen värderar (Schön, 1971). Individer använder sig av all tillgänglig information för att sedan bilda sig rationella förväntningar, summan av alla individers förväntningar kommer att se annorlunda ut i förhållande till den enskilda individen. Minnen av tidigare utfall påverkar individers tankar och föreställning om hur något tenderar att bli. (Anderson, 1983) Individer accepterar och tenderar till att förstå utgången om individens sociala orientering är att agera i sitt eget bästa. Med detta menas att individer har en social psykologisk process som hjälper dem att passa in som medlemmar i en grupp, detta genom att trycka tillbaka den individuella benägenheten samt andra attityder och preferenser som individen har. (Van den Bos et al., 2011) Organisationer bör vara medvetna om att de omedvetet kan influera individers syn på framtida händelser innan de äger rum (Bell, Wiechmann & Ryan, 2006). 6

14 Van den Bos et al. (2011) menar att då förväntningar uppstår i förväg så kan dessa förväntningar influeras till att bli en fördel för organisationen. 2.3 The Balanced Scorecard Bakgrunden till uppkomsten av the Balanced Scorecard går att spåra till början av 1980-talet, vid denna tid hade det blivit allt mer uppenbart att den traditionella modellen inte längre fungerade på ett tillfredsställande sätt. Ett problem var att de modeller och metoder som inte användes längre fungerade i och med den utveckling som skett i samhället. Som en av lösningarna på den traditionella ekonomistyrningens problem utvecklades i början av talet en av dagens mest kända styrmodell the Balanced Scorecard av Robert S Kaplan och David P Norton. Författarna ansåg att det inte räckte med en ensidig fokusering på enbart finansiella prestationer utan det krävdes att organisationer även inkluderade icke-finansiella prestationer. De traditionella styrmodellerna är så kallade ensidiga modeller, då dessa fokuserar på endast finansiella prestationsmått. En flerdimensionell modell fokuserar på finansiella samt icke finansiella mått, där BSC är en sådan modell. Detta möjliggör att beslutsfattare inte behöver välja mellan finansiella och icke-finansiella mått. (Kaplan & Norton, 1992) Original modellen BSC (ibid) består av fyra skilda perspektiv; finansiellt, kund, process samt lärande. Dessa presenteras närmare längre ned. Modellens namn skall spegla balansen som finns mellan kort- och långsiktiga målsättningar, finansiella och icke-finansiella mått, utfallsmått och drivande mått samt externa och interna prestationsperspektiv. (Kaplan & Norton, 1999) BSC skall fungera som ett styrsystem som utgör grunden för att leda och styra organisationer i det informationssamhälle som råder idag (Kaplan & Norton, 1996). Nedan ges en beskrivning av de fyra perspektiven från Kaplan och Nortons the Balanced Scorecard. Finansiella perspektivet De finansiella styrtalen ligger som ett riktmärke för det andra tre perspektivens styrtal. Organisationen måste koppla ihop de finansiella målsättningarna som man har med de strategier som redan finns i organisationen. De valda styrtalen ingår i en orsakskedja som mynnar ut i ett bättre ekonomiskt resultat. Detta samtidigt som de långsiktiga resultaten uppnås genom att de finansiella styrtalen och styrtalen i de övriga tre perspektiven strävar åt samma håll. (Kaplan & Norton, 1999) Kundperspektivet I kundperspektivet ligger fokus på organisationens kund- och marknadssegment. Eftersom det är omöjligt att tillfredsställa exakt alla kunders behov för en organisation, bör organisationer koncentrera sig på mål och styrtal. Närmare sagt de mål och styrtal som baseras på det värdeerbjudanden för just det segment som organisationen valt att konkurrera om. (Kaplan & Norton, 1999) Processperspektivet Processperspektivet har som avsikt att urskilja de processer som organisationen måste behärska för att uppnå sina finansiella- och kundrelaterade mål som finns. Processerna ska anpassas efter de mål och styrtal som redan satts och för att uppnå dessa på bästa möjliga sätt formuleras processperspektivet efter kund- och det finansiella perspektivet. De tydligaste skillnaderna mellan traditionell ekonomistyrning och the Balanced Scorecard är mål och styrtal för processperspektivet. (Kaplan & Norton, 1999) 7

15 Lärandeperspektivet Det fjärde perspektivet i modellen innehåller målsättningar och styrtal som skall främja organisationens lärande och tillväxt. Lärandeperspektivet tillhandahåller allt som behövs för att organisationen skall uppnå de ambitiösa målsättningarna som är satta i de övriga perspektiven. Alltså kan man säga att detta perspektiv skall se till att alla de andra perspektivens mål skall bli uppfyllda. Det finns tre huvudkategorier för lärandeperspektivet: medarbetarnas kompetens, informationssystemens prestanda och motivation, empowerment och den gemensamma inriktningen. (Kaplan & Norton, 1999) Utifrån de fyra perspektiven är BSC avsedd att ge chefer ett övergripande ramverk som översätter organisationens visioner, affärsidéer och strategier till målsättningar och styrtal. I modellen finns både styrtal för det önskade resultaten och för processer, som har betydelse för de framtida resultaten. (Olve et al., 1999) För att the Balanced Scorecard skall kunna tillämpas som ett strategiskt styrverktyg måste modellen baseras på en rad olika kausala samband inom och mellan de fyra perspektiven. Det krävs även att de mål och prestationsmått som utformats för styrningen är härledda ur verksamhetens strategi. (Kaplan & Norton, 1996) Svenska Kommunförbundet har vidareutvecklat Kaplan och Nortons flerdimensionella styrmodell the Balanced Scorecard. Modellen är utvecklad så att den skall passa svenska offentliga organisationers behov och verksamhet. Modellen benämns Balanserad styrning, där det finns fem olika fokusområden; kund, medarbetare, process, ekonomi samt utveckling och lärande. Modellen föreställer en blomma där fokusområdet medarbetare är placerat i mitten och har de andra fokusområdena runt om som blomblad. Dessa fokusområden med undantag för medarbetare motsvarar Kaplan och Nortons fyra olika perspektiv; finansiella, kund, process samt lärande. (Nilsson, 2010) Kritik mot the Balanced Scorecard En av kritikerna till the Balanced Scorecard är Hanne Nörreklit (2000). Hon menar att det inte finns något kausalt samband som Kaplan och Norton (1996) menar att det gör. Nörreklit (2000) finner i sin artikel att det inte förekommer några kausala samband mellan de olika perspektiven i modellen och att det bör anses vara ett logiskt samband mellan dessa istället, detta kan leda till ett suboptimerat beteende. Prestationsindikatorerna kan skapa felaktiga förväntningar hos användaren som får en lösning på sitt område men som inte passar ihop med helhetsbilden. BSC anses inte vara ett giltigt strategiskt ledningsverktyg då det föreligger ett gap mellan planerad strategi och utförd strategi. Detta eftersom BSC riskerar att modellen inte rotas enkelt organisation. På grund av detta är modellen i behov av anpassning och vidareutveckling. (Nörreklit, 2000) Det finns även empiriska studier som visar att BSC kan medföra problem med överstigningar av budgetar, motvilja från de anställda och chefer som då leder till att organisationen helt enkelt slopar BSC eller endast väljer att implementera delar av modellen. Modellen har även kritiserats för att prestationsansvaren ökar för personalen som arbetar under ledningen. Med detta menas att alla får något slags ansvar för hur det finansiella perspektivet går, oavsett vilken roll man har i organisationen. (Ye & Seal, 2009) Enligt forskarna Ye och Seal (2009) så kan BSC fungera utmärkt i början av verksamhetsåret, då organisationen inte har uppnått full kapacitet ännu. Det kan bli svårt för de anställda att förbli fokuserade på BSC en bit in på året då man samtidigt har ansvar att leverera i tid. Det kan finnas anställda som har svårigheter med att förstå hur de olika måtten ska bestämmas och 8

16 fungerar, då uppstår problem. För de anställda som känner så kan modellen kännas som en lång, tidskrävande process och rent av värdelös. (ibid) Chen och Jones (2009) har gjort en undersökning där det framgår att anställda som inte fått förklarat de strategiska målen har svårt att ta till sig dem, förstå hur dem används och hur det på bästa sätt kan bidra till att uppnå dessa mål. De anställda kan komma med bra och lämpliga förslag till förbättringar av BSC om de förstår kraven som finns samt ser fördelarna med modellen. Det är inte säkert att modellen leder till mer positiva och motiverade anställda enligt undersökningen. (ibid) Detta visar på att medarbetarna är viktiga vid införandet av modellen. Känner medarbetarna sig motiverade och delaktiga i styrningen fungerar sannolikt modellen mer effektivt. 2.4 Svensk offentlig sektor Den offentliga sektorn i Sverige är organiserad i tre nivåer; stat, landsting och kommun. (Persson, 1982; Regeringen, 2012) På nationell nivå styrs staten av riksdagen som har den lagstiftande makten, initiativet till dess lagar tas av regeringen. Regeringen har till sin hjälp ett regeringskansli samt statliga myndigheter och verk. På regional nivå är Sverige indelat i 21 län och de politiska uppdragen sköts av landstingen och länsstyrelsen. Statens organ ska fungera som en länk mellan den regionala och nationella nivån. På lokal nivå är Sverige indelat i 290 stycken kommuner. (Regeringen, 2012) Balanserad styrning i svensk offentlig sektor I en offentlig verksamhet styrs viktiga förhållanden av mer än bara siffror och mål som kännetecknar det traditionella finansiella perspektivet. I och med detta menar Olve et al. (1997) att Balanserad styrning passar utmärkt som styrmedel till offentlig verksamhet. Eftersom fördelarna med modellen är att man tar hänsyn till andra viktiga perspektiv samt att dessa får ta mer utrymme än de finansiella perspektiven. För en organisations kortsiktiga överlevnad behövs det finansiella perspektivet. För den långsiktiga överlevnaden bör verksamheter som inte enbart är vinstdrivna, fokusera på andra perspektiv än det finansiella perspektivet. Dessa verksamheter kan genom Balanserad styrning ta del av andra fördelar än vad en ökad vinst har att ge. Ett exempel på en fördel som Balanserad styrning kan erbjuda är det styrbehov som offentliga verksamheter eftersträvar att uppnå, det vill säga ge en ökad effektivitet genom att alla vet vad de ska göra. (Olve et al., 1999) Olve et al. (1999) menar att Balanserad styrnings syfte är att hitta en balans mellan de olika perspektiven och måtten för att bidra till lönsamhet och överlevnad som ska ske långsiktigt. En möjlighet för offentliga verksamheter är att byta ut det finansiella perspektivet mot någonting som passar just den verksamheten bättre. Även för offentlig verksamhet är balansen mellan igår - idag - imorgon väldigt viktig. Vidare föreslås att verksamheterna byter ut kundperspektivet mot ett relationsperspektiv. Detta är för att kunna se verksamhetens relationer med invånare i kommunen, leverantörer, näringsliv med flera för att stärka dessa band och se det som någonting mera än att endast leverera bra service till dessa kunder. Genom att byta kundperspektivet till relationsperspektivet skildrar utvecklingen av verksamhetens externa verksamhetsförutsättningar på ett sätt som bättre balanserar processperspektivet som avser det interna verksamhetsförutsättningarna. (ibid) 9

17 2.5 BSC i offentlig sektor BSC anses vara en passande styrmodell för offentlig sektor, eftersom offentlig sektor inte styrs lika hårt på enbart finansiella tal som organisationer i privat sektor gör. Eftersom BSC tar hänsyn till mer än just de finansiella talen är detta en modell som passar bra till offentlig sektor. (Olve et al., 1999; Kaplan & Norton, 1992) Implementering Förväntningar före implementering av en styrmodell är en indikation på vart man är på väg och kan användas för att öka framgången för processen (Ginzberg, 1981). Ginzberg (1980) pekar på några viktiga faktorer som påverkar implementeringen av BSC i offentligt sektor, viktigt är verksamhetens huvudsakliga syssla, dess anställda, vilken miljö företaget befinner sig i m.fl.(ibid) BSC är tänkt att få medarbetarna att arbeta tillsammans på ett sätt som gör att verksamhetens mål uppfylls. Att implementera BSC i offentlig sektor är inte alltid det lättaste då offentlig sektor oftast består av en rad olika arbetsområden. Många myndigheter väljer att anpassa styrmodellen BSC efter sin verksamhet. (Jonsson, 2000) Ericsson och Gripne (2002) menar att en lyckad implementering av en ny styrmodell kräver uppbackning samt driv av ansvariga. Jonsson (2000) betonar vikten av att vara delaktig vid implementering av ny styrmodell Effekter Införandet av flerdimensionellstyrning som i detta fall BSC, är tänkt att ge en effekt på styrningen, d.v.s. att styrningen ska ändra beteenden samt tankar hos ett företags anställda. BSC ska enligt Kaplan och Norton bidra med positiva effekter såsom enighet kring en strategi, att denna nås ut i hela organisationen. Andra positiva effekter enligt skaparna av BSC är att anställda genom feedback ska få ökad kunskap om strategin som i sin tur förbättrar strategin. (Nilsson, 2005) Andra forskare menar att ökad delaktighet är en effekt som anses komma av BSC (försvenskad version, Balanserad styrning) och som har upptäckts i studier av införandet av andra styrmodeller inom offentliga organisationer (jfr Hallin & Kastberg, 2002; McAdam & Walker, 2003). Genom ökad delaktighet förväntas fler andra effekter uppstå, exempelvis positiva effekter. De positiva effekterna som förväntas komma av ökad delaktighet är exempelvis ökad motivation, ökat engagemang för aktörer, ökad målöverensstämmelse och förbättrad innovationsförmåga. (Nilsson, 2005) Genom att föra en dialog med de anställda kan man förbättra anställdas agerande så agerandet kan förbättras samt ligga i linje med organisationens värderingar och normer, då anställda genom kommunikation börjar förstå och lära sig (Argyris, 1991; Säljö, 2000). Charpentier (1997) beskriver att den styrde (den part som blir styrd) och den styrande parten (den part som fattar beslut) har olika uppfattningar om delaktigheten. Flerdimensionellstyrning kan motivera anställda att agera i linje med den valda strategin samt förbättra den upplevda organisatoriska prestationen genom beteendeförändringar. I en australiensk tillverkningsindustri innebar förbättrad organisatorisk prestation genom flerdimensionell styrning att avkastningen på investeringar, vinstmarginal, kapacitetsutnyttjande, kundtillfredsställelse samt produktkvalitet ökade. (Nilsson, 2005) 10

18 2.5.3 Implementering av BSC inom hälso- och sjukvård McAdam och Walker (2003) menar att graden av delaktighet från den högsta ledningen har stor betydelse för hur lyckad implementeringen blir. Kaplan (2001) menar att den vanligaste orsaken till att offentliga organisationer misslyckas med att införa balanserad styrning är att de som tar beslutet inte förankrade det i hela organisationen. Det belyser hur viktigt det är att organisationens alla nivåer tror på idén och framför allt att den högsta ledningen inte bara godkänner idén utan att de verkligen tror på den (ibid). Studier som undersöker implementeringen av BSC inom svensk hälso- och sjukvård önskar att de anställda inom organisationen tidigt bör involveras i processen. Anställda bör vara engagerade och lägga mycket tid på att förstå modellen. Anställda som inte involveras i exempelvis implementeringen av BSC, har tendenser till att ifrågasätta implementeringen då de inte förstår modellen och nyttan som kommer ur den. Genom att vara involverad lär man sig och får en kunskap om hur modellen är tänkt att fungera. Hur som helst kan poängen med att införa BSC vara förlorad om prestationsmåtten är felaktigt uppfattade och utförda, för detta kan man utläsa att det behövs förståelse. Balanserad styrning inom svensk hälso- och sjukvård bör anpassas till organisationen och inte tvärtom. (Kollberg & Elg, 2003) Att översätta BSC så att den passar en organisation kan medföra en helt ny mening för aktiviteten, konceptet och erfarenheten, inte bara på grund av översättningen i sig men även beroende på vem som översätter modellen (Funck, 2007). Vid en klyfta mellan olika grupper såsom beslutsfattare och anställda kan exempelvis workshops användas för att göra den mer hanterbar. Detta är ett sätt att inkludera de anställda i implementeringen. (Kousez & Mico, 1979) Det finns empiriska studier av förändringsarbetet inom hälso- och sjukvården som har visat att strategi och vision tilldelas båda olika betydelser och värderas på olika sätt beroende på olika individer och grupper inom organisationen (Ericsson, 1999). Därför är det viktigt att man har i åtanke att en av ledningens fastslagna strategi inte nödvändigtvis har samma innebörd och mening för alla i organisationen. Inom hälso- och sjukvård så finns det ett flertal olika aktörsgrupper som alla tolkar information på sitt sätt. Exempelvis politiker inom olika partier antas ha olika perspektiv på verksamheten och därmed tolkar strategier på olika sätt. (Hallin & Kastberg, 2002) 2.6 Empiriska studier av förväntningar på the Balanced Scorecard Ett fåtal studier har gjorts inom området förväntningar vid införandet av Balanserad styrning. Nilsson (2010) utförde en studie där målet var att undersöka vad aktörer inom en svensk kommun hade för förväntningar gällande införandet av BSC. I studien undersökte författaren hur det tidigare hade sett ut för gällande implementering av kvalitetssäkringssystem. Tidigare misslyckande kan ha berott på att inga beslut tidigare hade skett i dialog med politikerna, vilket gjorde att makten uppfattades ligga hos administratörerna. En annan orsak kan ha varit att anställda på grund av tidigare utfall hade skapats en kultur, där anställda försökte hitta fel på det nya systemet. Systemet ansågs också vara alltför komplicerat och var ursprungligen skapad för att passa industriella företag. (ibid) År 2001 togs ett beslut om att införa Balanserad styrning. Politikerna upplevde att implementeringen av administrationsreformen (Balanserad styrning) gick bättre än förväntat. Denna gång var styrmodellen anpassad för att passa den svenska kommunala sektorn. (Nilsson 2010) 11

19 I Nilssons (2010) studie delades förväntningarna upp i fem kategorier; deltagande, effektivitet, ansvarighet, administration samt legitimitet. Införandet av the Balanced Scorecard innebar att mer deltagande skulle genomsyra organisationen och deras förväntningar var att detta skulle leda till något positivt. Politiker hade höga förväntningar att nya reformen skulle bidra till att alla politiker fick vara med och utforma målen för politiker. Genom detta förväntades att politikerna skulle känna att det var deras mål och inte administrationens mål men även att detta skulle föra samman alla politiker utan hänsyn till parti. Politikerna hade dock inte några förväntningar gällande de två sistnämnda kategorierna, d.v.s. administration samt legitimitet. Politiker hade höga förväntningar att den nya administrativa reformen skulle förändra fokus inom organisationen. Genom förbättrad effektivitet syftade politikerna att skifta fokus inom organisationen. Politiker hade en uppfattning av att operativ personal la för mycket fokus på finansiella saker och deras förväntningar med den nya reformen var att de istället skulle skifta fokus på klienterna. Klienter för politiker är viktiga på grund av att de är folkvalda och är beroende av dem. Politikerna förväntade sig att den nya reformen skulle leda till mer ansvar. De hoppades på att reformen skulle hjälpa dem utöva mer kontroll över de beslut administratörerna fattar. Förhoppningen för politikerna var även att ansvarigheten för den operativa delen skulle förändras till det bättre. Mer frekvent redovisning var förhoppningen. (ibid) Resultat av Nilssons (2010) studie visade på att förväntningar på förändringen är högst bland politiker, medel bland administratörer samt lägst bland yrkesmännen. Skillnaden mellan dessa grupper kan enligt studien bero på att reformen är förväntad att vara till fördel eller icke fördel för vissa aktörer, vilket berodde på aktörers tidigare erfarenhet. Exempelvis känner administratörer att vissa delar är till politikers fördel. Dessutom visar studien att all förväntningar politiker har rör förväntningar av reformen såsom om det blir en förändring eller ingen förändring. De andra grupperna har mer förväntningar på reformen än om det blir en förändring eller inte. (Nilsson, 2010) I figur 2.2 följer en sammanfattning av vilka förväntningar politiker hade vid studien. Figur 2.2 Politikers förväntningar i en studie gjord av Nilsson (2010), egen bearbetning. Funck (2007) utförde en studie för att se hur BSC har blivit utformat för att passa hälso- och sjukvård. I studien utgår Funck från politiker, administratörer samt professionella för att uppfatta hur dessa har influerat designen och funktionen av modellen. Funck utförde i sin studie intervjuer där det framgick att de flesta i landstingsfullmäktige hade positiva förväntningar till införandet av BSC men störst förväntningar var det hos administratörerna. Rapporter med finansiell information kopplad till medicinska resultat och kvalité visade sig i studien ha en betydande roll i att ge en djupare förståelse av operationer utförda av 12

20 politikerna. Majoriteten av de som blev intervjuad ansåg att förståelsen medförde en bättre dialog mellan den operativa avdelningen och administrationen samt en bättre dialog mellan administrationen och politikerna då det gäller prestation samt användning av resurser. (ibid) Av intervjuerna som framgick i Funk (2007) studie ansågs BSC skapa ett nytt språk där relationen mellan resurser och förväntad utgång skulle kunna förklaras på ett enklare sätt. Politiker visade sig vara positiva till modellen men hade dock bekymmer med att det inte längre var svart och vitt utan situationen med landstingsfullmäktige hade nu blivit grå, det skulle med den nya modellen ta längre tid på grund av flera perspektiv. Läkare var inte nöjda med modellen då de ansåg patienter vara viktigare än vad BSC tillät. I studien var det relativt positiva förväntningar om modellen men dock framgick även att BSC användes som ett supplement till den traditionella budgeten än som ett kontrollsystem. BSC ansågs vara mer relevant i en administrations perspektiv än i politiker- och läkares synvinkel. Administrationen kunde använda modellen som ett medel för att se vad för arbete som hade utförts. Studiens slutsats är att modellen ska kunna implementeras utan att prioritera den ena gruppen framför den andra, man ska skapa balans. I studien med landstingsfullmäktige så har BSC gett en ny funktion, där den gör olika organisatoriska intressen synliga och jämlika. (ibid) Aidemark (2001) visar på styrkor, svagheter, möjligheter samt hot med Balanserad styrning inom hälso- och sjukvården. Nedanstående summering är vad som togs fram av Aidemark efter ett uppföljningsmöte av avslutat experiment. Figur 2.3 SWOT för Balanserad styrning Källa: Aidemark (2001), egen bearbetning. Hallin och Kastberg (2002) menar att Balanserad styrning kan leda till ett nytt sätt att beskriva och tala om verksamheten. Då Balanserad styrning består av fler perspektiv än enbart det finansiella perspektivet så är detta enligt Hallin och Kastberg (2002) tänkt att skapa ett engagemang, ge ökad förståelse för de andra avdelningarna samt skapa bättre överblick av organisationen. 2.7 Sammanfattningsvis Offentliga organisationer har sedan en tid tillbaka börjat ta till sig idéer från den privata sektorn. Denna utveckling kallas för New Public Management (NPM). Under samlingsnamnet NPM har en allt mer vanlig ekonomistyrningsmodell inom offentliga organisationer vuxit 13

21 fram. Modellen går under namnet the Balanced Scorecard (BSC). BSC består av fyra perspektiv, det finansiella-, kund-, process- samt lärandeperspektivet. Genom att ha fler perspektiv än enbart det finansiella perspektivet skapas en balans i organisationen. Svenska kommunförbundet har gjort en egen bearbetning av BSC, som de döpt till Balanserad styrning. Denna modell har de fyra perspektiven inom BSC men medarbetarperspektivet har även lagts till. Empiriska studier gällande Balanserad styrning visar på fördelar är att det är dialogfrämjande, ett språk för kommunikation, förståeligt, användbar på fler nivåer, bidrar till delaktighet och samarbete samt att Balanserad styrning bidrar till effektivitet. Kritik har riktats mot balanserad styrning där kritikerna menar på att om inte modellen rotas i organisationen och dess omgivning, skapas ett suboptimerat beteende. Problem med Balanserad styrning kan vara överstigningar av budgetar, motvilja från de anställda och chefer som då leder till att organisationen helt enkelt slopar BSC eller endast väljer att införa delar av modellen. Teori om förväntningar menar att förväntningar är den del av att skapa motivation som i sin tur är arbetsförhöjande. Förväntningar kan vara av självuppfyllande karaktär, där ens förväntningar om något tender att bli som man förväntar sig. Realistiska förväntningar menar forskare ska vara att föredra framför låga förväntningar. Gällande höga förväntningar råder det dock delande meningar. 14

22 3 METOD Detta kapitel beskriver studiens tillvägagångssätt. Mer specifikt skall i detta kapitel beskrivas vad som har legat till grund vid vårt val av metod och hur insamlingen av data har gått tillväga. 3.1 Metodsynsätt Beroende på tidigare erfarenhet så ser alla människor olika på verkligheten. Därför är det väldigt viktigt att förklara vår syn på verkligheten vid utförandet av studien. Denna uppsats ämnar beskriva och förklara vilka förväntningar politiker har vid införandet av Balanserad styrning inom Norrbottens läns landsting. Det finns en strävan att förklara verkligheten så fullständig och objektiv som möjligt, i och med detta så präglas uppsatsen utav ett analytiskt synsätt. Det analytiska synsättet bygger på att helheten är summan av delarna, alltså lär man känna delarna kan dessa summeras till helheten. Enligt synsättet skall kunskap som utvecklas i uppsatsen ha en individoberoende karaktär, kunskaperna skall följa vissa omdömen och vara oberoende av subjektiva upplevelser. Omdömena i sin tur skall bestå av olika hypoteser (verifierade antaganden). (Arbnor & Bjerke, 1994) Eftersom vårt syfte var att beskriva och förklara motiverades vi att utföra en kvantitativ studie där metoden går ut på att beskriva och fastställa hur någonting ser ut just nu. I uppsatsen beskrivs vilka förväntningar som finns hos politiker samt förklaringar till hur det kan komma sig att det är på ett visst sätt. I den kvantitativa metoden utgår forskaren från siffror och mättal (Arbnor & Bjerke, 1994). Då den kvantitativa metoden syftar till att beskriva och förklara så måste vi anta ett utifrånperspektiv. Det innebär att vi så långt det går ska neutralisera det subjektiva och utifrån ett objektivt sätt hämta information. Objektivitet är viktigt för en kvantitativ metod då uppsatsen skall gå att reproducera, alltså kunna upprepas exakt och ge samma resultat vid upprepningen. (Tebelius & Patel, 1987) Utifrån detta utgår vi inte ifrån vilka förväntningar individer har utan från vilka förväntningar det generellt finns inom gruppen politiker. Detta är just för att samma procedur ska kunna göras om, där det ska bli samma resultat. Den kvantitativa metoden är oftast av det deduktiva slaget då den syftar till att pröva existerande teorier. Det deduktiva angreppssättet kännetecknas av ett förlopp som går ut på att forskare studerar redan grundade teorier, som sedan testas och därefter granskar forskaren teorierna med empirisk undersökning. (Bryman & Bell, 2005) 3.2 Litteratursökning Litteratur och artiklar har till största del sökts genom LTU s bibliotekets katalog Primo, detta via bibliotekets webbsida. Från bibliotekets katalog Primo så har artiklar och böcker till störst del hänvisats till Emerald. Sökord som har använts är; Balanserad styrning, balanced scorecard, landsting, county council, politiker, politicians, New Public Management, offentlig sektor, hälsovård förväntningar och expectations. De artiklar och den litteratur som författarna använt sig av i studien har kontrollerats via hur många som citerat den, vilket förlag eller vilken tidskrift som valt att publicera materialet, huruvida dess referensram verkar trovärdig samt att författarna har tagit hänsyn till vem som skrivit materialet som använts. Med detta har vi kritiskt granskat samtliga artiklar och litteratur som 15