Projektet. Ny i Vården. Delrapport 1 Juni Gerd Eriksson, projektledare

Transkript

1 Projektet Ny i Vården Delrapport 1 Juni 2014 Gerd Eriksson, projektledare 1

2 Projektstart 3 mars 2014 projekttid 18 månader Samverkanspartners i projektet är Östersunds Kommun med vård-och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen samt Arbetsförmedlingen, Målgrupp är personer äldre än 25 år och med en lång frånvaro från, alternativt inte tagit sig in på, arbetsmarknaden och som uppbär försörjningsstöd Sammanfattning I september 2013 genomfördes vid Socialförvaltningen i Östersund en inventering som visade att det uppskattningsvis fanns 364 personer inskrivna inom område Försörjning. Av dessa beräknades 129 personer vara direkt arbetsföra, 132 personer vara arbetsföra med stöd och 103 personer ha betydande rehabiliteringsbehov. En uppskattning görs att det i gruppen arbetsför med stöd finns 39 personer som sannolikt kan tänka sig en praktikplats inom vårdoch omsorgsförvaltningen. Projektidén att framarbeta en metod för praktik inom vårdsektorn för personer som står utanför arbetsmarknaden finansieras av Samordningsförbundet i Jämtland (Samjamt) och utförs i samverkan mellan vård- och omsorgsförvaltningen, Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen. Målgruppen för mottagande arbetsplatser är kommunens egna särskilda boenden (SÄBO) och målgruppen för deltagarna är att de är över 25 år, står utanför arbetsmarknaden och uppbär försörjningsstöd. Metodens hörnstenar består av urval av både arbetsplatser och deltagare för bästa möjliga förutsättningar och matchning; introduktion till både arbetsplatser och deltagare för att alla ska känna sig förberedda för uppgiften; stöd till både enheter och deltagare utifrån behov; uppföljning regelbundet för att fånga upp funderingar och för att utvärdera praktiken. Sammanfattningsvis under projektet så här långt ses svårigheter i urvalet av deltagare utifrån de olika regelverk som råder inom arbetsförmedlingen. En diskussion behöver föras för att se över om målgruppen är den rätta. En annan försvårande faktor är ovissheten inför vilka eventuella förändringar som kommer att ske i arbetsförmedlingens uppdrag och regelverk med ett stundande riksdagsval. Vi har under urvalsprocessen av arbetsplatser mötts av en positiv inställning från enhetschefer trots att vi vet att de redan idag tar emot ett stort antal praktikanter och studenter. Vid urvalet av deltagare ställs vi inför ett visst bortfall, flera med barn är tvungna att tacka nej på grund av svårigheter med barnomsorg på obekväm arbetstid, några faller bort då de inte behärskar språket och några väntar på arbete eller har börjat studera. Vi kan se att det för projektdeltagarnas del möjligen hade varit bättre att göra urvalet i direkt anslutning till praktikstart då det nu kommer en sommar emellan. Vi räknar därför med att vi kan få ytterligare bortfall av deltagare i augusti när planerad praktikstart ska ske. Av praktiska skäl för att arbetet i projektet skulle komma igång var vi dock tvungna att påbörja inventeringen av möjliga deltagare och det kunde inte ske utan att de tilltänkta fick en möjlighet att tacka ja eller nej. 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Projektet syftar även till... 4 Mål... 5 Målgrupp... 5 Målgrupp individ... 5 Målgrupp arbetsplats... 6 Begreppsdefiniering... 6 Genomförandeplan... 6 Klient/deltagare... 6 Praktik... 6 Samverkan... 6 Arbetsgrupp... 7 Styrgrupp... 7 Ansvarsfördelning... 7 Aktiviteter i Samordningsförbundets regi... 8 Riskanalys... 8 Projekttid... 8 Uppföljning/utvärdering och rapportering... 8 Nulägesbeskrivning... 9 Projektet inleds... 9 Studiebesök... 9 Urval enheter och deltagare... 9 Introduktion till deltagare och handledare Informationsspridning Inventering befintliga organisationer Implementering Finansiering Reflektioner Slutsats Bilagor 3

4 Bakgrund Svag anknytning till arbetsmarknaden påverkar i hög grad människors levnadsförhållanden med bland annat ökad risk för ohälsa. Arbetsplatsen är även en viktig arena för att känna sig delaktig i samhället. Att kunna försörja sig på eget arbete bidrar till människors ökade livskvalitet och självkänsla. De som står utanför arbetsmarknaden speciellt de som aldrig gjort inträde saknar dessutom en stor del av det skydd som socialförsäkringarna ger. Kraftfulla insatser för fler i arbete och färre i utanförskap är en av regeringens viktigaste uppgifter. Östersunds kommun har genom både ordinarie verksamhet och i projektform satsat stora resurser på att främja arbetsmarknadsinträdet för dem som står långt från arbetsmarknaden. Flertalet av de projekt/verksamheter som finns har främst riktat sina insatser till ungdomar men även till personer med behov av utökat stöd. Trots detta har kostnaderna för försörjningsstöd de senaste åren ökat samtidigt som fler personer befinner sig i arbetslöshet. Det finns av socialförvaltningen ett identifierat behov av extra stöd till personer som är äldre än 25 år och med lång frånvaro från, alternativt inte tagit sig in på, arbetsmarknaden I september 2013 genomfördes vid Socialförvaltningen i Östersund en inventering som visade att det uppskattningsvis fanns 364 personer inskrivna inom område Försörjning. Av dessa beräknades 129 personer vara direkt arbetsföra, 132 personer vara arbetsföra med stöd och 103 personer ha betydande rehabiliteringsbehov. En uppskattning görs att det i gruppen arbetsför med stöd finns 39 personer som sannolikt kan tänka sig en praktikplats inom vårdoch omsorgsförvaltningen. Parallellt med detta står Östersunds kommuns vård- och omsorgsförvaltning inför en potentiell arbetskraftsbrist, som dels beror på en förväntad andel äldre medborgare med risk för ökat behov av stödinsatser och dels på en förväntad minskning av medborgare i yrkesaktiv ålder. Möjligheten att få ett arbete inom vård- och omsorgssektorn kan således hjälpa en del av de människor som idag är i behov av försörjningsstöd, samtidigt som sektorn får ett välbehövligt tillskott av personal. Att se kommunen som en helhet kan vara ett sätt att värna om alla sina medborgare, se till den enskildes särskilda behov och finna lösningar på två förvaltningars problem Syfte Syftet med projektet är att identifiera/ta fram metoder för att arbeta på dels individnivå och dels på arbetsplatsnivå med att introducera och ta emot nya personer i vården. Projektet syftar även till att bidra till förbättrad hälsa för enskilda individer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden att om möjligt bidraga till kommunens framtida behov av arbetskraftsförsörjning att identifiera och utveckla befintliga och nya samarbetsformer mellan förvaltningar inom kommunens verksamhet för att möta kommuninnevånares behov av stöd 4

5 Mål Det övergripande målet för projektet är att utforma ett metodstöd för individuell introduktion till arbetsmarknaden inom kommunal verksamhet. Målet är även att utveckla ett samarbete mellan förvaltningarna som deltar i projektet och bidra till arbetskraftsförsörjning inom vård och omsorgsförvaltningen. Detta innebär att; Arbeta fram en metod för individuell introduktion till arbetsmarknaden Arbeta fram en metod för mottagande av praktikanter och nyanställda med behov av extra stöd Arbeta för att den enskilde genom inträde på arbetsmarknaden, med hjälp av stöd och en välkomnande arbetsmiljö, ska nå ökad självständighet och egen försörjning. Utifrån de övergripande målen formuleras tidsatta delmål för arbetsgruppen att arbeta mot. Delrapport juni 2014 Första urvalsprocessen(5-8 deltagare), klar till v. 24 Inledande träffar med deltagare samt gemensamma besök på planerade arbetsplatser, v Introduktion till deltagare v Praktikstart v För att mäta måluppfyllelse planeras ett antal effektmål att mätas. Detta kommer att ske genom dels enkäter och dels genom statistik. 1. Hur många har deltagit i projektet och med vilken varaktighet. Målet är att lyckas stärka och motivera personer att prova vårdyrket under första året 2. Har någon gått till anställning i någon form och med vilken varaktighet i sådana fall 3. Har någon påbörjat utbildning i någon form 4. Har insatsen lett till bättre upplevd hälsa för deltagarna 5. Går det att se skillnad på kostnaderna för ekonomiskt bistånd För att fånga upplevelser och erfarenheter bland både socialsekreterare, deltagare, handledare och enhetschefer planeras intervjuer att utföras Målgrupp Det finns i projektet två olika perspektiv, både ett individperspektiv och ett arbetsgivarperspektiv Målgrupp individ Personer äldre än 25 år och med en lång frånvaro från, alternativt inte lyckats att ta sig in på, arbetsmarknaden samt uppbär försörjningsstöd. Speciella inklusions- exluxionskriterier utformades för att ge de individer som deltar i praktik de bästa möjliga förutsättningarna att lyckas (bilaga1). 5

6 Målgrupp arbetsplats Särskilda boende med heldygnsomsorg (SÄBO) enligt Socialtjänstlagen och som drivs i Östersunds kommuns regi. Speciella inklusions- exluxionskriterier utformades med tanke på att arbetsplatsen ska ha förutsättningar att ge en bra praktik (bilaga 1). Begreppsdefiniering Begrepp kan vara svåra att definiera och är många gånger omtvistade vad de egentligen står för. Inom vård och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen finns ett skilt språkbruk där begrepp kan ha olika innebörd och vi har under arbetet strävat efter att finna ett gemensamt språk. Vi har i detta projekt valt att definiera begreppen utifrån läst litteratur, diskussioner med berörda och egna ställningstagande. Vi har även försökt att använda ett gemensamt språk som är överförbart till verksamheten efter projektets slut. Detta för att implementeringen ska vara möjlig till befintlig dokumentation Genomförandeplan Den planering som görs för varje deltagare kommer i projektets dokumentation att kallas för genomförandeplan. Begreppet genomförandeplan kommer från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Det är ett dokument som utformas tillsammans med deltagare och där vi definierar vilka mål deltagaren har med insatsen, hur det ska genomföras och hur vi ska följa upp målen. Klient/deltagare Utifrån socialtjänstens språkbruk och dokumentation benämns personer som klienter när de är i kontakt med socialförvaltningen. Arbetsförmedlingen benämner personer som är inskrivna hos dem som arbetssökande. Vi väljer att kalla de personer som deltar i projektet för deltagare från och med den dag de skrivs in i projektet fram tills de skrivs ut efter avslutad praktik Praktik I projektet benämns verksamheten för deltagarna för praktik. Detta gäller även för de personer som i arbetsförmedlingens system befinner sig i den så kallade sysselsättningsfasen och där de enligt deras regelverk inte kan beviljas praktik utan sysselsättningsplats. För att möjliggöra för dessa deltagare att medverka kommer speciella avtal att slutas med arbetsplatserna om en sysselsättningsplats men i den fortsatta projektrapporteringen kommer även dessa deltagare benämnas att de deltar i praktik. Samverkan Projektet är ett samverkansprojekt och det betyder att ett stort mått av öppenhet och intresse behövs för att lyckas ta tillvara kunskap och kompetens inom olika verksamheter. Det behövs lika väl för att lyckas skapa ett öppet klimat där nya metoder ges möjlighet att växa fram. Inom projektet är det även viktigt att inventera vilka närliggande verksamheter som idag ryms inom kommunens försorg och om det är möjligt att finna metoder eller delar av metoder och arbetssätt som redan är beprövade. Inom ramen för projektet ryms även fruktbara kontakter med Samordningsförbundet Jämtland som bidrar med en samlad kompetens om projektarbete och med kontakter till andra projekt 6

7 och deras aktörer. De bidrar även med utbildningar och verktyg för att underlätta och förankra projekt. Samverkan kommer således att ske på flera olika arenor. Arbetsgrupp Marie Hermansson, samordnare 1, socialförvaltningen, Östersunds kommun, 100 % Gerd Eriksson, projektledare och samordnare 2, vård och omsorgsförvaltningen, Östersunds Kommun, 80 % Samordnarna väljer ett arbetssätt som gör att båda är delaktiga i de processer som pågår och har insyn i varandras pågående arbete. Projektledarrollen innebär att vara ansvarig för helheten i projektet samt att planera, informera, leda och utveckla arbetet i samarbete med arbetsgrupp och styrgrupp. Det innebär även att ansvara för dokumentationen och att tillsammans med ekonom ha budgetansvar. Styrgrupp Styrgruppsmöten planeras till 4 gånger/år där samordnarna är föredragande och vid behov bjuds ytterligare deltagare in. Minst två gånger per år inbjuds även berörda förvaltningschefer att delta Fortlöpande redovisning/återkoppling sker vid behov till styrgruppen mellan de planerade träffarna Ordinarie deltagare är; Tomas Paulsson, sektorschef vård och omsorg, Östersunds kommun och ordförande i styrgruppen Marika Sahlin, chef område försörjning, Östersunds kommun Merit Carlsson, sektionschef Arbetsförmedlingen, Östersund Hitintills i projektet har vi haft två styrgruppsmöten, det första den 4: april där ordinarie deltagare var närvarande förutom arbetsförmedlingens representant. Det andra mötet hölls den 11 juni och till det mötet inbjöds och deltog förvaltningschefer för verksamheterna Ansvarsfördelning Då arbetet i projektet bedrivs tillsammans med olika förvaltningar och med samarbetsparter formuleras en ansvarsfördelning. Socialförvaltningen ansvarar för; Urvalet deltagare kontakt med socialsekreterare Genomgång/skapande individuell genomförandeplan för praktik Fortlöpande kontakt med deltagare uppföljning Kontaktperson för deltagare Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för; Urvalet enheter kontakt med enhetschefer/omvårdnadspersonal Genomgång introduktion enheter Fortlöpande kontakt med enheter uppföljning Kontaktperson för enheter Budget Rapportskrivning 7

8 Gemensamt ansvar Introduktionen till deltagare grupp/individuellt Introduktion till enheter Planering/utvärdering/uppföljning Implementering Föredragningar styrgrupp, förvaltningsledning, nämnd Arbetsförmedlingen ansvarar för; Utifrån sitt regelverk bistå deltagarna med de resurser de har till sitt förfogande Medverka i processen tillsammans med samordnarna Aktiviteter i Samordningsförbundets regi Den 11 februari inbjöds till en träff där ett databaserat verktyg (Dreamler) presenteras. Det är ett datasystem under uppbyggnad, att använda vid projektarbete. Projektledare i olika projekt drivna av Samjamt erbjöds att delta i ett försök att använda verktyget och att medverka till att utveckla det. Den 20 mars anordnades en utbildningsdag som handlar om implementering. Där beskrivs vikten av att tanken om implementering finns med redan från början i projektarbetet och där gavs konkreta tips och idéer som var värdefulla i det fortsatta arbetet. Den 8 april är det återigen en dag för att utvärdera och utveckla projektverktyget Dreamler. Den 15 april erbjöds en projektledardag som bland annat gav kunskap om projektledarrollen och Samjamts stöd. Dagen gav även kunskap om riskhantering, information och kommunikation. Information gavs även om uppföljning och rapporter. Den 4 juni återkommer en dag att arbeta med projektverktyget Dreamler. Förutom dessa tillfällen har träffar skett med processtödjare för att diskutera frågor och idéer och med representant för att arbeta med dataverktyget Dreamler Riskanalys I början av projektet gjordes en riskanalys i arbetsgruppen som förankrades i styrgruppen. Där framkom risker som bland annat beskriver faran med bristande engagemang bland inblandade och svårigheter vid urval. En ny riskanalys (bilaga 2) togs fram inför nästa styrgruppsmöte då arbetsgruppen funnit att ytterligare diskussioner behövdes utifrån identifierade risker som utkristalliserats i det vidare arbetet. Projekttid Uppföljning/utvärdering och rapportering Skriftliga rapporter presenteras till styrgrupp och till Samordningsförbundet. Delrapporter , och Slutrapport

9 Nulägesbeskrivning Här följer en beskrivning av hur långt projektet hunnit till dags dato och vad som företagits i arbetsgruppen. Projektet inleds Projektet inleds den 3 mars 2014, då projektledare/samordnare 2 anställs på 80 %. Samordnare 1 påbörjar sin anställning den 1 april på 100 %. De första månaderna inleds med att sätta sig in i projektet då ingen av samordnarna var delaktiga i processen som ledde fram till projektansökan. Detta sker genom egen inläsning, planering av fortsatt arbete, formulera strukturer samt träffar med representanter från samordningsprojektet och andra med kunskap och insikt i området. Studiebesök För att få en förståelse för den verksamhet projektet ska bedrivas inom vidtas studiebesök på flera enheter inom de Särskilda boendena. Där möter vi både chefer och omvårdnadspersonal och ser på hur olika lokalerna kan vara utformade. Då projektledaren är väl insatt i den verksamheten förmedlas mycket även genom samtal i arbetsgruppen. Studiebesök genomförs även inom socialförvaltningen där verksamheten beskrivs. Samordnare 1 har lång erfarenhet inom detta område och kan därför i samtal beskriva arbetssätt och regelverk. Inför arbetet att skapa en introduktion till deltagare i projektet deltar båda samordnarna den 6:e och 7: maj i baskompetens-utbildning för nyanställ personal. Denna introduktion/utbildning har framarbetats och hålls av kompetensgruppen som finns inom kommunens vård- och omsorgs organisation. För att få en inblick i Arbetsförmedlingens arbete genomförs ett besök där den 16 maj. Vid detta möte framkommer vilket regelverk vi kommer att arbeta inom och de tydliggör även att det inom deras politiskt styrda verksamhet kan ske snabba förändringar, speciellt inför ett val och ett eventuellt regeringsskifte. Den 26 maj görs ett besök på arbetsmarknadsenheten, Östersunds kommun, för att inhämta kunskap om den verksamhet som bedrivs där och om deras pågående projekt. För att bättre få insikt i olika utbildningsvägar för att bli undersköterska kontaktas och besöks, dels den verksamhet som arbetsförmedlingen har upphandlat och dels den verksamhet som bedriver gymnasial och vuxenutbildning. Urval enheter och deltagare Parallellt med annat förberedande arbete påbörjas inventeringen av enheter som har möjlighet att ta emot praktikanter. Detta sker genom personlig kontakt med enhetschefer för att informera om projektet och inhämta synpunkter och frågor från dem och deras personal. Det inte är möjligt att i första steget inlemma alla Särskilda boenden i projektet utan ett urval behöver göras och det görs i samråd med berörd sektorschef, enhetschefer och samordnare utifrån uppsatta kriterier. 9

10 Urvalsprocessen gällande enheter styrdes av att enheterna kände ett engagemang för projektet och ansåg sig ha möjlighet att erbjuda en bra placering. De hade en stabil personalgrupp och inga större strukturella omorganisationer som pågick. Urvalet påverkades även av att vi strävade efter att få en geografisk spridning då vi vid urvalstillfället inte hade kännedom om deltagarna och deras bostadsort och möjlighet att transportera sig till praktikplatserna. För att sprida praktikplatserna valdes en enhet på Frösön, en enhet i Torvalla och tre enheter i centrala staden med Körfältet och Eriksberg. Två enheter finns förberedda i ytterområdet, Fåker och Lit, om det vid urvalet av deltagare visar sig vara att föredra. Urvalsprocessen gällande deltagare var inte fullt så lätt då urvalet går genom flera personer. Det är socialsekreterare på socialförvaltningen som först identifierar möjliga personer och för att de skulle få bästa förutsättningar att finna dem som kan vara tänkbara lades mycket tid på att få en samsyn gällande de förutsättningar som behövs för att arbeta inom vård och omsorg. Ett flertal kriterier togs fram för att underlätta urvalsprocessen och framförallt för att de deltagare som väljer att tacka ja till praktik ska ha en reell chans till ett fortsatt yrkesliv inom vård och omsorg. Kriterierna förankrades inom vård och omsorgsförvaltningen. I diskussioner när kriterier fastslog har vi beaktat genus men har i detta projekt beslutat att inte göra ett urval utifrån genus utan vi lägger större vikt på lämplighet och förutsättning. Introduktion till deltagare och handledare Arbetet att ta fram ett material för att förbereda deltagarna på arbetet inom vårdsektorn görs. Det grundar sig i det material som kommunen redan har men med ett lite annat upplägg och strategi (bilaga 3). Vi ser en vinst i att introduktionen blir likartad till alla och att kommunen då har en möjlighet att lyfta de områden som de fastslagit att vi ska grunda vår verksamhet på och att vi ger eventuellt nya medarbetare de bästa förutsättningarna för att göra ett bra arbete. Det kan även stärka deltagare att de får tid att utvecklas i en miljö där det är tillåtet att vara nybörjare och att ställa frågor. Den andra vinsten är att det i tider av en pressad arbetssituation för alla finns vinster i att det lyfts från ordinarie verksamhet. Vi strävar i arbetet efter största möjliga delaktighet från deltagarna i projektet och det innebär att deltagarna själva ska ges möjlighet att ha synpunkter på materialet och att själva lyfta delar som de saknar. Det innebär även att de ges en möjlighet att påverka innehållet efter deras behov. Materialet till handledarna har endast en grundstruktur och kommer att utformas med hjälp av dem själva. Detta sker utifrån de samtal arbetsgruppen haft med dem där de har möjlighet att komma med synpunkter och önskemål. Grundidén är dock att även de behöver träffa varandra för att utbyta erfarenheter (bilaga 4). Informationsspridning För att göra projektet känt utanför den krets som arbetar med det direkt läggs information ut om projektet på kommunens hemsida internt. Informationen kopplas till samordningsförbundets hemsida där det finns mer material att finna samt där rapporter kommer att publiceras. 10

11 Den 19 maj 2014 genomfördes en uppstarts-träff för projektet Ny i Vården. Sammanlagt deltog 19 personer med olika professioner och som kommer att komma i kontakt med projektet på ett eller annat sätt. Från vård- och omsorgsförvaltningen sektor SÄBO fanns enhetschef och undersköterskor som kommer att bli handledare närvarande. Deltog gjorde även kvalitetsansvarig och verksamhetsutvecklare från samma sektor. Socialförvaltningen var representerad av teamchefer samt socialsekreterare. Hela Styrgruppen fanns närvarande. Förvaltningsledning på båda förvaltningar samt arbetsförmedling var inbjudna men de hade förhinder för att delta. Arbetsförmedlingen var representerad av sin styrgruppsmedlem Ett informationsblad till deltagande verksamheter (bilaga 5) och till deltagare i projektet utformas (bilaga 6). Dessa sprids till intressenter så att de ska få en kortfattad information om projektet och där kontaktuppgifter finns Inventering befintliga organisationer För att få en uppfattning om vilka befintliga strukturer som finns och vilka möjligheter till eventuell samverkan som redan finns inom kommunen försöker vi identifiera dessa. Detta för att möjliggöra att eventuella framgångsfaktorer kan överleva på sikt. Det görs även i syfte att finna redan goda exempel och att det inom samma kommun inte utarbetas samma material flera gånger. De områden vi idag sett att det kan finnas beröringspunkter mellan är vid introduktion. Inom kommunen finns en uppbyggd verksamhet som om möjlighet frigörs skulle kunna rymma en del av detta. Arbetsmarknadsenheten har en verksamhet som tangerar projektets ide. De arbetar med ungefär samma målgrupp och vi kan i förlängningen se att deras upparbetade kanaler möjligen kan vidgas och nyttjas. Brister vi ser finns inom bland annat praktiksamordning. Det finns ingen samordnad organisation och förvirringen kan bli stor ute i verksamheterna när olika anordnare jagar praktikplatser. Dels kan det svårt att överblicka vilken typ av praktik det är och vilka förutsättningar som ges och dels kan det vara svårt att samordna sin egen verksamhet då det ska erbjudas handledare till praktikanter/studenter. Implementering Detta arbete startar och fortgår under hela projektet. Det är en process som löper parallellt med allt annat arbete och syftar till att vi ska nå personer som har inflytande och möjlighet att se till att idéer som framkommer i projektet och som bedöms vara av värde att arbeta vidare med förankras och ges möjlighet att fortleva i ordinarie verksamhet Finansiering Projektet finansieras av Samordningsförbundet Jämtland och budget löper utan anmärkning 11

12 Reflektioner Projektbeskrivningen är en rambeskrivning och ger en riktning på verksamheten. Dock har det framkommit svårigheter som kanske inte var fullt belysta. Allt eftersom arbetet har kommit igång och vi haft kontakt med olika intressenter har vi fått en bredare bild av det komplexa arbete det innebär att finna former för att erbjuda en möjlighet att prova vårdyrket för personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Bilden vi ser och ställs inför är svårigheter att arbeta inom de olika regelverken som styr verksamheterna och det kan göra det svårt att se till det bästa för individen. Det är därför av största vikt att vissa frågor belyses ytterligare Urval Det visar sig att urvalet som beskrivs i projektplanen inte är helt överensstämmande med de förutsättningar som råder på arbetsförmedlingen. De identifierade möjliga deltagarna befinner sig ofta i den så kallade sysselsättningsfasen enligt arbetsförmedlingens regelverk. Det är då inte möjligt att erbjuda en praktikplats, utan endast så kallad sysselsättningsplats. I projektplanen är iden att erbjuda sex månaders praktik vilket inte är i överensstämmelse med arbetsförmedlingens direktiv, i deras insatser beviljas tre månader. Det kan då inte heller leda fram till en yrkesutbildning som bekostas av arbetsförmedlingen då de inte har möjlighet att bevilja sådana insatser under sysselsättningsfasen. Därmed kommer ett av effektmålen i projektet sannolikt att få ett sämre resultat. Dessa faktorer kan alltså ha medfört att vi i vårt urval missat en stor grupp människor som kanske haft bättre förutsättningar att få hjälp från arbetsförmedlingen att uppnå en egenförsörjning genom ett karriärinträde/byte. Det kan även innebära att vid nästa urval är urvalsgruppen för liten då den redan är genomgången och den inte har fyllts på med tillräckligt många nya i det tänkta urvalet. Med de erfarenheter vi har idag kan vi se att det kanske varit bättre att vara mindre konkret i urvalskriterierna till socialsekreterare på socialförvaltningen så att de förutsättningslöst hade kunnat göra en bedömning om personerna var intresserade och lämpliga för vårdyrket. Arbete obekväm arbetstid En annan erfarenhet vi gjort gällande urvalet är att ett bortfall sker då det inte finns en realistisk möjlighet att arbeta på obekväm arbetstid. Vårdyrket är baserat på att omvårdnadspersonal arbetar då verksamheten kräver. Det innebär en skiftande tjänstgöring mellan dag/kväll/helg. Det skulle vara möjligt att tänka sig att under en praktikperiod endast arbeta dagtid men då det endast är en tillfällig lösning är det svårt att se ett fortsatt yrkesliv inom vårdsektorn och praktiken kanske då endast blir en sysselsättning under en tid och utan möjlighet till en reell chans till arbete inom vårdsektorn. Det har även påtalats från enheterna att de anser att det är svårt att uppfylla en bra praktik om de endast är där dagtid-vardagar. Det är då inte möjligt att erbjuda samma handledare utan det kommer att bli den person som arbetar den dagen. Det kan för deltagare som behöver stöd upplevas otryggt och inte ge de bästa förutsättningarna att känna sig trygg med omvårdnadsarbetet. För att möta denna grupp skulle praktik i annan verksamhet behöva erbjudas, men för att det skulle vara fruktbart skulle det vara verksamhet där det finns en reell chans för arbete. 12

13 Diversifierad yrkesroll Projektplanen anger att det skulle vara intressant att se om det är möjligt att se om det finns utrymme att utföra endast vissa arbetsuppgifter på en enhet, att alltså inte utföra omvårdnadsarbetet som det ser ut i dag för en undersköterska. Den uppfattning vi har efter den inledande kontakten med enheterna är att tiden inte är riktigt mogen för att finna ett arbetssätt där några i personalen endast utför vissa sysslor och andra tar det hela och fulla ansvaret. Idag finns ingen sådan möjlighet till tjänstgöring efter en sådan praktik och det kan då befaras att det endast blir en kort period av sysselsättning för deltagarna, och att det inte finns någon reell möjlighet för en mer långvarig lösning för individen. De försök som pågår just nu vad gäller detta är i projektform och inget resultat är ännu presenterat. Slutsats Arbetet har hitintills fortskridit i stort sett efter planering. De svårigheter vi mött är framför allt kring urvalet av deltagare. Dels för att vi från början strikt tillämpade de urvalskriterier som vi uppfattat att projektbeskrivningen föreskrivit, till exempel att deltagarna skulle ha en längre tid med bidragsberoende och det sammanföll inte riktigt med de kriterier som arbetsförmedlingen arbetar utifrån. Där handlar det om att komma in snabbt i en åtgärd för att få ta del av de möjligheter till stöd som erbjuds inom nuvarande regelverk. Detta kan således behöva ändras till nästa urvalsgenomgång. Vi kan även se att det varit en fördel för projektdeltagare om projektet startat lite senare så att själva urvalsprocessen av deltagare hade påbörjas direkt efter semesterperioderna. Som det ser ut idag kommer urvalet att vara gjort innan sommaren och deltagarna får vänta tills i augusti innan deras praktik kan påbörjas. Detta kan innebära att vi får ett bortfall till praktikstart av olika anledningar. För de som redan finns inom arbetsförmedlingen och är beviljade aktivitetsstöd är det olyckligt då deras dagar förbrukas utan att någon åtgärd utförs. Det är lärdomar att dra till ett senare tillfälle. Det introduktionsmaterial vi tagit fram grundar sig på det material som kommunen redan har framarbetat samt vår förförståelse för verksamheten och för den målgrupp projektet riktar sig till. Det kan efter att urvalet är helt klart och vi får kännedom om de personer som kommer att delta visa sig att introduktionsmaterialet inte helt passar målgruppen. Det får då utvärderas i samarbete med dem som projektet riktar sig till och så får vi dra lärdom av det till nästa tillfälle Vidare har vi upptäckt hur mycket vi inom skilda förvaltningar har att lära av varandra och att det saknas insikt i våra respektive områden. 13