Träna hjärna(n) i skolan

Transkript

1 Träna hjärna(n) i skolan Idrottslärares uppfattning om och användande av mental träning i undervisningen Train the brain at school Physical education Teachers' perception and use of psychological skills training in teaching Michael Linder Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Idrottsvetenskap C/Lärarprogrammet Examensarbete 15 hp Handledare: Christian Augustsson Examinator: Stefan Wagnsson

2 Sammanfattning Syftet med denna undersökning var att dels undersöka vilken uppfattning några idrottslärare har om mental träning, dels att undersöka hur de säger sig arbeta med MT samt vilket syfte de har med undervisningen. Utifrån syftet med denna studie intervjuades fyra högstadielärare från två olika skolor med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien visade på varierande uppfattningar gällande hur idrottslärare uppfattar begreppet MT och likaså varierade respondenternas syfte med användandet av MT i undervisningen. Vidare framkom det att två av lärarna inte använde sig av mentala träningstekniker i undervisningen. De övriga två använde sig av tekniker som reglerar stress och spänningsnivån. En idrottslärare undervisade även om tekniker som ökar motivationen och självförtroendet. Resultatet i denna studie visar också att respondenterna upplever vissa hinder till exempel brist på tid och kunskap inför undervisning om MT. Undersökningen visar även att idrottslärare i viss mån är påverkade av några av de myter som florerar kring begreppet MT. Nyckelord: Högstadium, Idrott och hälsa, Lärare, Mental träning

3 Abstract The purpose of this study was to examine both the perception some PE teachers have about psychological skills training, and to investigate how they say they work with PST as well as the purpose for which they have with teaching. Based on the purpose of this study interviewed four high school teachers from two different schools using semi-structured interviews. The study revealed mixed perceptions regarding the physical education teachers perceive the concept of PST and also varied respondents' purpose of use of PST in teaching. Furthermore, it emerged that two of the teachers did not use PST techniques in teaching. The other two are used by a technician to adjust the stress and the stress level. A physical education teacher also taught about techniques that increase the motivation and confidence. The results of this study also shows that respondents perceive some barriers such as lack of time and knowledge for the teaching of PST. The survey also shows that physical education is to some extent influenced by some of the myths that abound around the concept of PST. Keywords: High School, Physical Education, Teacher, Psychological skills training

4 1. Inledning Syfte och frågeställningar Bakgrund Idrottspsykologi Begreppet mental träning Mentala träningstekniker Tekniker som reglerar stress och spänningsnivå Tekniker som ökar motivationen Koncentrationstekniker Visualiseringstekniker Målsättningsstrategier Hinder inför användandet av mental träning Stöd i styrdokumenten för mental träning i skolan Tidigare forskning Metod Val av metod Urval Genomförande Databearbetning Reliabilitet och validitet Etiskt förhållningssätt Resultat Egen erfarenhet av mental träning Lärares uppfattning om begreppet mental träning Lärares syfte med mental träning i undervisningen Lärares användande av mentala träningstekniker i undervisningen Lärares uppfattning om vilka effekter mental träning har på elever Lärares uppfattning om svårigheter inför undervisning om mental träning Resultatsammanfattning Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Vad menas egentligen med mental träning? Kan mental träning i skolan förebygga ungdomars psykiska ohälsa? Mer mental träning på schemat Framtida forskning... 34

5 1. Inledning Enligt socialstyrelsens folkhälsorapport från 2013 ökar den psykologiska ohälsan bland ungdomar. Rapporten uppmärksammar att den ökning som har skett under och talet är ett växande folkhälsoproblem. Stegringen av psykisk ohälsa har fört med sig att fler ungdomar är allvarligt sjuka och har klart försämrade möjligheter att etablera sig i samhället. Rapporten påpekar att det är angeläget att en ökad psykisk ohälsa bland barn och ungdomar uppmärksammas inom skola, vård och omsorg, samtidigt som man fortsätter att följa utvecklingen (Socialstyrelsen, 2013). Eftersom den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar är det relevant att undersöka hur idrottslärare arbetar med mental träning i sin undervisning. Fysisk aktivitet har visat sig vara bra för hälsan. Fysisk aktivitet kopplas samman med en sund livsstil, ett längre liv och kan hjälpa mot psykisk ohälsa, t.ex. ångest, oro, sömnbesvär, nedstämdhet, depression och stress. Dessutom ger en aktiv livsstil ett bättre skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes (Lindwall, 2004). Enligt det centrala innehållet för ämnet Idrott och hälsa i Lgr 11 är mental träning en av flera aktiviteter som lärare ska arbeta med kopplat till både rörelseförmågan och hälsan (Skolverket, 2011). Förutom dessa kopplingar till hälsa kan mental träning förbättra konkurrenskraften hos idrottare (Greenspan & Feltz, 1989; Weinberg & Comar, 1994). För att mental träning ska fungera optimalt behöver träningen individanpassas, systematiseras över tid och oftast även inbegripa flera mentala träningstekniker (Weinberg & Gould, 2007). Mental träning är ett område inom idrottspsykologin. Idrottspsykologi kan räknas till den tillämpade psykologin och förklaras på ett tvärvetenskapligt sätt där psykologi och andra idrottsvetenskaper är grunderna i begreppet idrottspsykologi. Området mental träning inbegriper forskning om olika former av mentala träningstekniker, t.ex. visualisering, anspänning och stresshantering, självförtroendeträning, mentala rutiner liksom uppmärksamhet och koncentration (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). 1

6 Problemområdet ligger således i att undersöka hur idrottslärare uppfattar begreppet mental träning och i så fall om och hur de undervisar om mental träning i ämnet idrott och hälsa. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare uppfattar begreppet mental träning och om och i så fall hur de använder mental träning i undervisningen. Frågeställningarna som utgår ifrån syftet är följande: Hur uppfattar idrottslärare begreppet mental träning? Vilket syfte har idrottslärare med användandet av mental träning i undervisningen? Om och i så fall vilka mentala träningstekniker uppger idrottslärare att de använder sig av i undervisningen? 2

7 2. Bakgrund Detta avsnitt börjar med att förklara begreppen idrottspsykologi och mental träning. Därefter görs en genomgång av den mängd mentala träningstekniker som mental träning inbegriper och även vilka myter gällande begreppet mental träning som finns. Dessutom påvisas vilket stöd det finns i styrdokumenten gällande arbete med mental träning i idrottsundervisningen. Avslutningsvis presenteras ett antal studier som visar på vilka effekter mental träning kan ge. 2.1 Idrottspsykologi Idrottspsykologin härstammar från den tillämpade psykologin och uppkom i USA på talet genom forskaren Norman Triplett. Man skiljer på exercise psychology och sport psychology. Det förstnämnda begreppet inbegriper den mer motions- och hälsoinriktade psykologin och det sistnämnda den mer prestationsinriktade psykologin (Weinberg & Gould, 2007). Idrottspsykologi kan räknas till den tillämpade psykologin och förklaras på ett tvärvetenskapligt sätt där psykologi och andra idrottsvetenskaper är grunderna i begreppet idrottspsykologi. Idrottspsykologi handlar om människan och hennes känslor, tankar och beteenden i samband med fysisk aktivitet (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). En av många delar av idrottspsykologin är mental träning. 2.2 Begreppet mental träning Mental träning är ett samlingsnamn som innefattar ett stort antal metoder och tekniker. Det innefattar dels övningar som utvecklar mentala färdigheter (t.ex. koncentrationsövningar för att förbättra koncentrationsförmågan) och dels mentala övningar som förbättrar själva prestationen (t.ex. visualisering av ett höjdhopp). Många sätter fortfarande likhetstecken mellan inspelade ljudband och exempelvis behandlar avslappning och avstressning. Andra anser att mental träning handlar om autogen träning (träning baserat på progressiv avslappning där uppmärksamhet på andning, värme och tyngd är centralt). En annan vanlig 3

8 tolkning av begreppet mental träning är att man sätter likhetstecken mellan visualisering och mental träning (Hassmén, Hassmén och Plate, 2003). Nationalencyklopedin (NE) beskriver begreppet mental träning på följande sätt: Träning med hjälp av psykologiska metoder. Redan i början av 1900-talet uppstod ett vetenskapligt intresse för hur psykologiska processer påverkar idrottsaktiviteter, men det var först under 1970-talet som begreppet mental träning fick en mer allmän spridning. Ursprungligen åsyftades en mental repetition av en fysisk aktivitet utan att denna utförs samtidigt. Numera avses ofta ett stort antal metoder att förbättra inte bara motoriskt beteende utan beteende i allmänhet. Mental träning har dock hittills tillämpats mest inom idrotten, där träningen kan omfatta t ex övningar i att använda visuella föreställningar, träning i avslappning för att reducera stress och nervositet, träning i uppmärksamhet och koncentration samt i självförtroende (Nationalencyklopedin, 2016). Weinberg & Goulds (2007) definition av MT är att mental träning handlar om att systematiskt och konsekvent använda sig av mentala träningstekniker för att t ex förbättra prestationen, öka välbefinnandet och få ett bättre självförtroende. Exempel på detta är spänningsreglerande tekniker, målbildsträning och tekniker som ökar självförtroendet och koncentrationen. Det finns även tekniker som kan användas för ökad måluppfyllelse. En annan definition (Plate & Plate, 2005) är att mental träning handlar om individen och dennes känslor och beteenden i samband med fysisk aktivitet exempelvis tennis, golf eller tyngdlyftning. När man använder mental träning ligger fokus på att sammanföra psyke och kropp, alltså att se dem som två fenomen tillsammans. Målet efter en tids träning med mentala tekniker är att individen ska lära sig att tolka och styra de beteenden och känslor som uppkommer. Ytterligare en definition av mental träning är den som Uneståhl (1996) förespråkar. Han beskriver mental träning som ett samlingsnamn för psykologiska metoder, som har ett mål att kontrollera och påverka individens beteenden och upplevelser. Träningen handlar även 4

9 om att kunna hantera de spänningar som uppkommer i kroppen, både fysiskt och psykiskt. Att hitta den mest gynnsamma kombinationen mellan spänning och avslappning. Likheterna i dessa definitioner är att mental träning beskrivs som träning med hjälp av psykologiska metoder. Dessutom att mental träning används för att kontrollera och styra beteenden hos individen. En annan likhet är att metoder används för att uppnå vissa mål. Den främsta skillnaden är att Uneståhls definition har ett större fokus på autogen träning. 2.3 Mentala träningstekniker Enligt Hassmén, Hassmén & Plate (2003) inbegriper mental träning en mängd tekniker vars syfte är att påverka tankar och beteenden. T.ex. visualisering, anspänning, stresshantering, självförtroendeträning, mentala rutiner, uppmärksamhet och koncentration. Mentala träningstekniker är ett gemensamt namn för en rad idrottspsykologiska åtgärder som syftar till att uppnå ett önskat mål t ex av en idrottare på elitnivå men även av den icke idrottande personen för att kunna hantera den dagliga stressen. Metoder för mental träning kan indelas i kognitiva och somatiska metoder. Kognitiva metoder, som exempel målbildsträning, handlar främst om att påverka motivationen. Med somatiska metoder, som bio feedback eller progressiv avspänning, är syftet i stället att påverka olika kroppsfunktioner, till exempel puls eller muskelspänning. Målen kan vara hälsorelaterade (t.ex. stresshantering) eller prestationsrelaterade (t.ex. hantera pressen i en tävlingssituation) Tekniker som reglerar stress och spänningsnivå Det finns många mentala träningstekniker som hanterar den mentala spänningsnivån och förmågan att hantera stress. Några exempel på dessa är progressiv avslappning, autogen träning, olika typer av meditation, självförtroendeträning, visualisering, biofeedback och hypnos (Hassmén, Hassmén och Plate, 2003). Det finns två olika typer av avslappning. En muskulär och en mental avslappning. Den muskulära avslappningen har som mål att individen ska slappna av i kroppen och hamna i ett tillstånd av vila för att kunna återhämta sig. Detta görs genom olika övningar som bygger på 5

10 två kroppsliga sinnesförnimmelser, värme och tyngd. Tekniken bygger på att koncentrera sig på hjärtslag och andning samtidigt som individen koncentrerar sig på värme och tyngd i kroppen. Avslappningen syftar till att individen ska uppnå ett lugn och en självkontroll så att omgivningen skärmas av och inte fångar personens uppmärksamhet (Fallby, 2004). Hassmén, Kenttä, Gustafsson (2009) delar in avslappningsövningar i någon av de följande tre kategorierna: Kognitivt och tankemässigt orienterade övningar mind to muscle, somatiskt och fysiologiskt orienterade muscle to mind och kombinationsstrategier som inkluderar kognitivt- och somatiskt orienterade övningar. Exempel på mind to muscle -övningar är meditation, medveten närvaro (av engelskans mindfulness), hypnos och den passiva formen av progressiv avslappning. Gemensamt för alla dessa former är att de syftar till att stilla sinnet. En av de mest kända övningarna inom muscle to mind är aktiv progressiv avslappning som syftar till muskelavspänning. En fysiologiskt inriktad uppvärmning som leder till varma muskler och ett lugnare sinne hör också till denna kategori. Kombinationsstrategierna som inkluderar kognitivt- och somatiskt orienterade övningar används för att hitta den mest effektiva strategin. Om oron i huvudsak är av tankemässig karaktär bör kognitiva strategier användas. Följaktligen väljs somatiska strategier i första hand om oron främst är kroppslig och fysiologisk. Därför är det alltid värdefullt att identifiera om det är somatiska eller kognitiva symtom som är det dominerande problemet. Muskulär avslappning som prestationstillstånd innebär en kombination av optimal spänning och avslappning. Detta sker i tre steg. Steg 1 sänkning av den automatiserade muskulära grundspänningen. Steg 2 konstruktion av ideala målbilder. Steg 3 - målbildsprogrammering. Muskulär avslappning innebär arbete med idealbilder som integreras så att de styr kroppens automatik. För att detta ska fungera krävs att man först har hittat sitt förändrings- och utvecklingstillstånd. Steg nummer tre förutsätter därför att man har gått igenom hela den mentala grundträningen och lärt sig att skapa ett programmeringstillstånd, det s.k. mentala rummet. Man behöver lära sig avslappning för att kunna hantera avspänning. Avspänningen i sig innebär att man har den rätta spänningen i synergisterna samtidigt som man är avslappnad i antagonisterna. Det tar några veckor att komma till det stadiet, att lära sig vara avslappnad i hela kroppen. Under den här tiden kan 6

11 också en del andra positiva saker hända. Avspänning innebär att nivån i individen minskas ner till normal nivå, alltså överspänningar försvinner. Det här gäller de synergistiska musklerna. I de antagonistiska musklerna bör spänningen minskas maximalt. Det innebär alltså att man är avslappnad i de rätta musklerna, samtidigt som man är avslappnad i antagonisterna för att vara fullt avspänd. Vissa människor har en naturlig fallenhet för detta, eller de har inte förlorat den från början, medan andra tvingas att lära in på nytt. Den ålder som avspänning, avslappning och avkoppling är mest framgångsrikt att jobba med är i åldrarna 8-12 år. Därmed kan avslappningsövningar med fördel läggas in under idrottslektionerna, gärna i slutet av lektionen (Uneståhl, 1996). Ytterligare en avslappningsteknik är mindfulness, som är ett mentalt läge som kännetecknas av full uppmärksamhet i det nuvarande ögonblicket. Mindfulness kan användas för att träna självkontroll, trygghet, koncentration, kreativitet och glädje. Mindfulness går ut på att fokusera på ett mål eller ett objekt. Man kan t ex sitta avslappnad och ägna sin uppmärksamhet på andningen eller en känsla som man vill lära sig att framkalla. Man lär sig helt enkelt att skärma av de störande momenten i omgivningen (Williams, 2010). Mindfulness är också ett tillstånd som främjar kreativitet, flexibilitet och användandet av information såväl som minne och återhämtning. Det är ett möjliggörande tillstånd där individerna tenderar att känna sig mer i kontroll av sina liv. Användandet av mindfulness i skolan syftar till att eleverna utvecklar en förståelse på djupet, ökar motivationen och engagemanget och utvecklar ett mer självstyrt lärande. Barn och unga behöver hjälp att skapa en inre trygghet för att öka sitt välmående. Att jobba med mindfulness kan leda till att barn och ungdomar utvecklar denna inre trygghet. Regelbunden träning av mindfulness (en typ av meditation som ökar förmågan till medveten närvaro) sammanfaller med de kriterierna för välmående och motståndskraft som man förknippar med en trygg anknytning (Terjestam, Y, 2010). Copingstrategier är ett samlingsnamn för är en annan teknik som kan användas för att reglera spänningsnivån. Adaptiv copingstrategi innebär att individen lär sig att förhålla sig till en stressfylld situation på ett lämpligt sätt. Det handlar alltså om att kunna skifta mellan tillvägagångssätt utifrån typen av situation och situations fas (före-under-efter). Coping delas 7

12 upp i två typer, problemfokuserad respektive emotionsfokuserad. Problemfokuserade copingstrategier innebär att hantera problemet som orsakar spänningen eller fly från den stressfyllda situationen. Emotionsfokuserade copingstrategier innebär försök till att justera de negativa känslorna som situationen har gett orsak till (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003) Tekniker som ökar motivationen I denna kategori återfinns tekniker vars syfte är att öka den inre och yttre motivationen. Det handlar om att hitta en positiv spänningsnivå som medför att individen känner sig laddad. Exempel på tekniker som kan användas är andning, uppmärksamhetsfokus, självförtroendeträning, aktivering, peptalk och feedback (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Självkännedom är grundförutsättningen för att effektivt kunna reglera spänningsnivån, oavsett om det är lämpligt att sänka, öka eller behålla den. Genom en god kunskap om egna psykofysiologiska processer och tillstånd, är det möjligt att sträva efter en kontroll av tankar och känslor, och i förlängningen även prestationsförmågan. Aktivering syftar till att individen reglerar upp aktiveringsnivån när spänningsnivån upplevs för låg i prestationssammanhang. För att öka spänningsnivån kan man andas med snabbare frekvens. Tekniken innebär att succesivt öka tempo och kraft och växelvis andas enbart genom näsan och munnen. Man kan t ex använda känslomässigt laddade nyckelord eller fraser, s.k. peptalk, för att öka den psykiska energin. Dessa kan upprepas tyst inombords eller högt. Man kan också använda sig av en känslomässigt laddad bild som ett alternativ till eller i kombination med nyckelorden (Hassmén, Kenttä, Gustafsson, 2009). Självförtroendeträning Enligt Martens (1987) definieras självförtroende med: Idrottarens realistiska förväntningar med att uppnå framgång. Följaktligen inte vad idrottaren hoppas klara av utan vad hen realistiskt kan förväntas uppnå. Weinberg & Gould (2007) har följande definition: Självförtroende är tron på att det går att utföra ett önskat beteende. De menar också att begreppet självförtroende är tudelat. Dels kan det vara ett tillstånd som kan variera beroende på dagsform men det kan även vara statiskt som en del av din personalitet. 8

13 Självförtroendet kan förbättras på många olika sätt. Till exempel genom prestation, agera och tänka självsäkert, visualisering, optimera fysisk prestanda, använda metoden Goal Mapping och genom förberedelse. Goal Mapping, visualisering och inre samtal är de tre vanligaste självreglerande metoderna för att öka självförtroendet. En lyckad prestation ökar självförtroendet som i sin tur leder till ännu bättre prestationer. En lyckad prestation kan t ex vara att besegra en speciell motståndare, vinna efter en stark slutspurt eller att träna oavbrutet i 30 minuter. Tankar, känslor och beteenden står i relation till varandra. Desto mer självsäkert en individ agerar desto mer sannolikt är det att hen känner sig självsäker. Det här är extra viktigt när en idrottare börjar tappa självförtroende och motståndaren känner av detta och i sin tur ökar sitt eget självförtroende. Självförtroendet stärks också av att tänka självsäkert eller att du kan och kommer att uppnå dina mål. En positiv attityd är en avgörande del när det kommer till hur en idrottare kan uppnå sin fulla potential. Idrottare behöver undvika negativa tankar och istället byta ut dessa mot positiva tankar. Du kan förbättra ditt självförtroende genom att se dig själv göra saker som du dels aldrig har gjort eller har stora problem med. Ett exempel kan vara en golfare som har haft svårt att skjuta rakt kan se sig själv skjuta raka slag och i och med det kan självförtroendet gällande utförandet i att skjuta raka slag öka. Att vara i sin bästa fysiska form är en annan nyckel till att känna sig självsäker. Ingen mental träningsteknik kan ersätta den fysiska förmågan som är nödvändig för att kunna prestera inom sport. Det är snarare så att träning och tävling borde vara integrerad med mental träning. Goal Mapping är en metod som går ut på att sätta upp olika typer av mål och målsättningsstrategier, som systematiskt utvärderas. Fokus bör vara mer på prestation och processmål snarare än resultatmål. Genom att vara väl förberedd ökar ditt självförtroende. Du har gjort allt för att säkerställa framgång. En plan ger dig självförtroende då du vet vad du ska göra. T.ex. bör långdistansare både ha en plan för hur de ska disponera sina krafter under loppet men även en alternativ strategi om tempot i loppet kräver en sådan. En bra plan innehåller inte enbart dina egna förmågor utan även din motståndares. Förberedelser inkluderar även rutiner innan tävling t ex kost, träning och vila (Weinberg & Gould, 2007). 9

14 Inre samtal Inre samtal kan användas för att öka motivationen t ex genom tankestopp eller genom att vända negativa tankar till positiva. Tankestopp handlar om att använda sig av triggers för att stoppa en negativ tanke. Triggern kan vara ett enkelt ord som stopp, knäppa med fingrarna eller att slå händerna mot låren (Weinberg & Gould, 2007). Positiva tankar är en teknik där man vänder negativa tankar till positiva. Detta innebär att individen påverkar sitt inre samtal och så fort det dyker upp en negativ tanke så ska individen vända det negativa till något positivt (Hassmén, Kentää, Gustafsson, 2009) Koncentrationstekniker Koncentration innebär att med egen vilja rikta sin uppmärksamhet mot antingen yttre företeelser och händelser eller mot inre tankar och känslor. Att vara inriktad på uppgiften och genomföra den utan att störas av omgivningen innebär att vara maximalt koncentrerad. Genom träning kan individen lära sig att, på inre och/eller yttre befallning, välja vilken nivå på koncentrationen den ska ha och vilket fokus som är mest lämpat för stunden (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Att arbeta med koncentrationstekniker betyder att du ställer in dina tankar mot ett bestämt, begränsat område och du väljer bort andra områden. Koncentration är en mer djupare uppmärksamhet på ett mer begränsat område, alltså ökad avskildhet från allt utanför detta område. En teknik som kan användas till att träna sin koncentrationsförmåga är hypnos. Det innebär att individen försätter sig i en tranceliknande situation och kopplar bort allt som är runtomkring (Uneståhl, 1996). Att använda triggerord i en situation innebär att individen säger orden fysiskt till sig själv. Meningen är att personen ska uppnå optimalt fokus och hitta tillbaka till rätt koncentration som situationen kräver. Detta är en s.k. ritual för att få rätt känsla i kroppen, alltså få tankarna på rätt köl. Meningen är att orden som används ska återskapa en känsla i kroppen som uppkommer nästa gång samma typ av situation uppstår. Detta innebär alltså att 10

15 återskapa en positiv tanke och få den känslan inombords (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Rutiner påverkar prestationen genom att man får individen i rätt fokus. Rutiner får även individen att vara här och nu och inte låta tankarna irra iväg på annat. Att skapa rutiner innebär att man gör samma rörelse inför t ex en tennisserve. Man studsar t ex bollen 4 gånger innan man servar i tennis för att skapa en rutin och därmed fokus på tankarna. Simulering innebär att man tränar och förbereder sig på saker som kan hända och som kan påverka prestationen. Det kan t ex för idrottaren vara att spela med publikljud under träningar för att skapa en så lik matchsituation som möjligt. Positiva koncentrationsaffirmationer innebär att individen använder sig av olika påståenden för att komma i rätt stämning och skapa mentalt fokus på uppgiften. Det kan vara påståenden som är uppskrivna på en lista som individen bär med sig. Exempel på påståenden kan vara jag är fokuserad på dagens uppgift eller ingenting kan störa min koncentration idag (Hassmén, Kentää, Gustafsson, 2009). Koncentrationsförmågan hos individen kan påverkas negativt av en mängd olika faktorer. Trötthet, brist på motivation och yttre störningsmoment är exempel på dessa faktorer. Yttre störningsmoment delas upp i visuella och auditiva. Exempel på visuella störningsmoment kan vara resultattavlan, tv-kameran eller publiken. Auditiva exempel är ljudet från publiken, signaler från mobiltelefoner eller ljudyttringar från motståndare (Weinberg & Gould, 2007) Visualiseringstekniker Visualisering är en tankeprocess som innebär att individen föreställer sig något, med hjälp av sina sinnen, att rekonstruera en positiv upplevelse i medvetandet. Visualisering kan även användas till att skapa nya erfarenheter i tanken. Individen använder delar av minnesbilder och skapar en ny mental bild av prestation och kan därigenom skapa säkerhet och självförtroende. Visualisering kan kategoriseras som inre eller yttre. Inre visualisering handlar om att utifrån sitt eget perspektiv betrakta sig själv och sin omgivning. De mentala bilderna betraktas alltså genom individens egna ögon. Yttre visualisering innebär att man ser 11

16 på situationen och sig själv som en utomstående. I detta fall betraktas det egna beteendet och handlandet utifrån, som att titta på en film (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Ett utifrånperspektiv innebär att idrottaren ser sig själv på samma sätt som hen ser en annan idrottare, alltså som att se sig själv på film. Ett inifrånperspektiv kan liknas med att man har en kamera på huvudet. Det inre perspektivet anses av många vara det mest effektiva då det underlättar kinestetiska föreställningar där idrottaren känner rörelserna. Forskning visar att idrottare som är i starten på sin träning med hjälp av mentala träningstekniker lättast kan använda sig av ett utifrånperspektiv. Med ökad erfarenhet och övning inkluderas allt eftersom fler sinnen och perspektivet förflyttas från det yttre till det inre (Hassmén, Kenttä, Gustafsson, 2009). Visualisering kan enligt Weinberg & Gould (2007) användas på många olika sätt för att förbättra både fysiska och psykiska förmågor. Användandet inkluderar att förbättra koncentrationen, bygga självförtroende, spänningsreglering, stresshantering och att träna på en särskild färdighet inom idrotten t ex en golfputt eller en tennisserve. Det finns två nycklar för att effektivisera användandet av visualisering. Den första nyckeln är att använda alla sina sinnen för att målbilderna ska bli så levande och detaljerade som möjligt. Ägna särskild uppmärksamhet åt detaljer i tävlingsmiljön såsom typ av underlag eller närhet till åskådare, upplev känslorna och tankarna inför den aktuella tävlingen, försök att känna stressen, koncentrationen, frustrationen eller ilskan associerat med din prestation. Alla dessa detaljer kommer att göra den inbillade prestationen mer verklig. Den andra nyckeln är att kunna hantera dina målbilder så att de gör det du vill att de ska göra. Många idrottare har problemet med att negativa istället för positiva minnen återskapas i minnet. T.ex. kan en basebollspelare se sina missar, en tennisspelare sina dubbelfel och en gymnast sina fall. Om du kan kontrollera vilka mentala bilder som dyker upp i ditt huvud kan du välja bort bilderna med misstagen mot positiva bilder som hjälper dig uppnå dina mål. Genom särskilda övningar kan man bli bättre på att kontrollera sina mentala bilder. En övning kan vara att man återskapar en situation som man har haft problem med tidigare och istället ser sig själv göra samma sak men med ett lyckat utfall, t.ex. kan en basketspelare se sig själv skjuta straffkast som går rätt ner i korgen. 12

17 Visualiseringsövningar kan användas före och efter träning och match, under pauser i aktiviteten och även i hemmet eller annan lämplig lugn plats. De kan även användas vid skaderehabilitering Målsättningsstrategier Hassmén, Hassmén & Plate (2003) menar att ett mål ger riktningen för en verksamhet och ett mått på den kvalité som eftersträvas och de mål som sätts kan vara av varierande natur. Resultatmål är lätta att definiera, de är mätbara och kan jämföras med andra idrottares prestationer. Prestationsmålen fokuserar på att göra en god prestation utifrån egen förmåga och egna tidigare prestationer. Fokus ligger på tävling med sig själv istället för tävling mot andra. Processmålen, vilka också kan kallas för känslomål, fokuserar på processen. Processen innebär rörelsen och de mått och steg som utövaren bör ta för att, över tid, främja prestationen. För att undvika en negativ effekt på individen är det viktigt att utvärdering sker, både under tiden och även efter, när man arbetar med målsättning. Risken är annars att målen aldrig uppnås eller utvärderas (Uneståhl, 1996). Några vanliga fallgropar när det handlar om målsättning är att övertyga individen att sätta upp mål. Ytterligare problem som kan uppstå är att man missar att sätta upp specifika mål eller att man sätter upp för många mål för snabbt. Ett annat problem kan vara att man missar att justera målen när de inte har blivit uppnådda. En annan viktig del som reducerar chansen till ett framgångsrikt resultat är att sätta upp resultat och processmål. Att man inte arbetar med utvärdering och uppföljning kan också vara en fallgrop (Weinberg & Gould, 2007). 2.4 Hinder inför användandet av mental träning Enligt Weinberg & Gould (2007) finns det tre grundläggande orsaker till varför användandet av mentala träningstekniker ofta negligeras trots att man vet att det ökar prestationen. För 13

18 det första uppger många att de har brist på kunskap. De förstår helt enkelt inte hur de ska lära ut hur man använder sig av mentala träningstekniker. Exempelvis kan en coach ropa koncentrera dig till en spelare med antagandet att denne vet hur man ska koncentrera men bara inte väljer att göra det. För det andra så uppges brist på tid som ett hinder för genomförandet av mentala träningstekniker. Detta handlar dock om prioritering och om man anser att mental träning är viktigt och har kunskapen om hur man lär ut olika mentala träningstekniker ser man till att skapa tid för att genomföra dem. Den tredje och sista grundläggande orsaken är att många tror att mental styrka är en medfödd talang som en del av personligheten och inte kan förbättras genom träning. Visst är det så att man föds med olika psykiska förutsättningar men mentala färdigheter kan absolut läras och utvecklas genom träning. Det har genom åren även utvecklats myter (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003; Weinberg & Gould, 2007) kring mental träning. Okunnighet, tradition och förutfattade meningar har i vissa fall upphöjts till fakta och gjort mental träning till tvivelaktig i vissa kretsar. Några av de myter som finns är att mental träning endast är för förlorare eller individer med psykiska problem men denna myt kan bero på oklarheter gällande en mental rådgivares arbetsområde. Det finns skillnader gällande arbetet med rehabilitering av patologiska tillstånd såsom ätstörningar eller panikångest och prestationsutveckling. Mental träning ska användas för att individen ska optimera sina förutsättningar ytterligare. En annan myt som beskrivs är att mental träning endast är för elitidrottare men idag finns många andra grupper och individer i samhället som använder sig av mental träning. Skillnaden mot elitidrottarna är att dessa grupper inte är ute efter att förbättra sin prestation på samma sätt. De är mer intresserade av att utveckla sin förmåga att hantera de krav som ställs i vardagen och må bättre som människor. Användandet av mental träning kopplas till folkhälsan och spås växa ännu mer i framtiden. Det är inte alltid som ett användande av mentala träningstekniker är att föredra trots att man vet att det skulle bidra till ett önskat beteende. T.ex. när det gäller individer med t ex ett funktionshinder bör det tas i beaktande av coachen, tränaren eller läraren. Ett 14

19 intellektuellt funktionshinder kan t ex behöva anpassas med enklare instruktioner då dessa personer kan ha ett sämre korttidsminne (Weinberg & Gould, 2007). 2.5 Stöd i styrdokumenten för mental träning i skolan 2011 fick Sverige en ny skollag (SFS 2010:800) som ska vara till hjälp att införa mål- och resultatstyrning i grundskolan. Enligt skollagen ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (SFS 2010:800 3). De grundläggande värdena i läroplanen talar om att skolans uppdrag är att främja alla elevers utvecklande och lärande samt en livslång lust att lära. Vidare framhåller man att skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. De betonar att hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Som kunskapsmål står att läsa: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället (Skolverket, 2011). I kursplanen för idrott och hälsa grundskolan står det att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande (Skolverket, 2011). Forskning har visat att fysisk aktivitet är bra för hälsan (Lindwall, 2004) och mental träning är en av flera aktiviteter som lärare, enligt skolverket, ska arbeta med. Följande anvisningar ges i det centrala innehållet för årskurs 7-9 gällande användandet av mental träning i ämnet idrott och hälsa: Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan (Skolverket, 2011). 15

20 Sammanfattningsvis ska skolan genom mål- och resultatstyrning stimulera elever i sitt lärande och sin personliga utveckling. Hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas och elever ska ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. I årskurs 7-9 är dessa kunskaper bland annat hur mental träning påverkar rörelseförmågan och hälsan. Skolverket ger ingen ytterligare instruktion om hur mental träning kan användas i idrottsundervisningen för årskurs 7-9. De menar (telefonsamtal, 6 november 2013) att det är upp till varje undervisande idrottslärare att tolka begreppet mental träning och utifrån denna tolkning själva bestämma hur mental träning ska användas i undervisningen. 2.6 Tidigare forskning Under denna rubrik undersöks olika studier och utvärderingar som gjorts på bland annat barn och ungdomar i skolmiljö. Det behandlas även studier där vuxna är inblandade i olika projekt. Flera av studierna tar upp effekterna av att jobba med mental träning och hur de olika projekten har gått till. Studierna visar på goda resultat med mindre stress, ångest och depressioner hos både ungdomarna och de vuxna, ökad motivation, bättre koncentrationsförmåga och högre måluppfyllelse. Under processen med att hitta relevant forskning kring effekter av mental träning var det svårt att hitta studier om när mental träning inte fungerar. Integrated mental training and psychosomatic health är en studie som genomfördes på en militärskola i Ryssland där 90 elever mellan år deltog (Uneståhl et al., 2000). Syftet med undersökningen var att öka stresståligheten hos studenterna genom mental träning. Studenterna utövade mental träning genom systematisk självhypnotisk träning (integrerad mental träning) dagligen under 6 veckors tid. Effekterna av träningen undersöktes både i en akut stressituation (iskallt vatten) och vid vital stress (tentamensperiod). I resultatet framkom det att de ryska studenterna visade signifikant mindre stressreaktioner, mätt med psykosociala, fysiologiska, biokemiska och immunologiska test startades ett projekt om vilken påverkan avslappning hade på barns prestationer i skolan. Titeln på projektet blev Avslappningsträning i skolan och resulterade i en 16

21 akademisk avhandling. Det största målet med projektet var att utveckla och analysera enkla avslappningstekniker som man kunde använda i grundskolan. I projektet lät man 300 barn i åldrarna år få avslappningsträning tre gånger i veckan under en period av sex veckor. Avslappningsmetoden som var inspelad på band utfördes i slutet av varje idrottslektion under testperioden. En utvärdering fylldes i av testpersonerna i slutet av perioden där resultatet visade att en tredjedel sov bättre på natten. Hela 60 % kände sig mindre stressade. 44 % mindre irriterande och 46 % mer utvilade och alerta än tidigare. Många elever (24 %) kände också att de hade lättare att lära sig saker i skolan än tidigare. Bättre sömn, mindre irritation och mindre stress var effekter som eleverna rapporterade om i studien (Setterlind, 1983). I en artikel skriven av Davidsson (2012) diskuteras stress och ångest hos elever i skolan. Det har visat sig att en elev som har goda empatiska och självreglerande kapaciteter, stark självkänsla och sociala förmågor har lättare att få bättre resultat i skolan. Genom mental träning kan dessa egenskaper tränas och stärkas. Genom användandet av t ex meditation eller yoga som medvetet styr koncentrationen till andningen lär sig eleverna att reglera sitt beteende efter situation. Det har framkommit att stress och upphetsning kan påverka inlärningsprocessen hos elever. Även perioden efter en stressad upplevelse kan påverka eleven negativt i form av att eleven blir ouppmärksam i lärandet. I en studie gjord av Williams (2010) visade alla deltagare måttliga nivåer av depression och ångest. I studien delades gruppen upp i två deltagargrupper. En grupp jobbade med mindfulness medan den andra gruppen inte hade någon aktivitet alls. När studien var avslutad visade mindfulnessgruppen stora minskningar gällande depression och ångest. Orlick & McCaffrey (1991) introducerade på 90-talet ett övningsprogram i mental träning för elever i en kanadensisk skola. Syftet med att introducera mental träning i skolan var att lära eleverna hantera stress och nervositet. Övningar lektes fram med hjälp av diverse lekar då de ansåg att eleverna skulle ha roligt samtidigt som de utövade sin mentala träning. I resultatet framkom det att eleverna utifrån övningarna hade lärt sig strategier för stresshantering. 17

22 15 anställda vid ett bankföretag fick jobba med intensiv mental träning under 1 års tid. Träningen innehöll bland annat olika avslappningstekniker där deltagarna fick lyssna på CDskivor och även uppsöka föreläsningar där temat var mental träning. Innan studien påbörjades fick deltagarna fylla i enkäter där deras självuppfattning bedömdes. Efter ett års tid visade resultatet att deltagarna hade höjt sin självkänsla, normer och värderingar hade stärkts och deltagarnas mottaglighet för nya idéer hade också påverkats i en positiv riktning (Norlander et al., 2002). Larssons (1987) undersökning involverar 214 värnpliktiga kadetter från Sverige som fick använda sig av olika mentala träningstekniker. Det var bland annat avslappning, meditation och visualisering. Detta skedde under ca åtta månader. Efter studien visade det sig att många kadetter upplevde att de hade lättare att koncentrera sig och att de även kunde hantera stressade situationer bättre i och med att de kände sig mer lugna och trygga. I en undersökning av 235 kanadensiska atleter som deltog i OS 1984 uppgav 99 procent att de använde sig av visualiseringstekniker. Deltagarna uppgav att de systematiskt använde sig av visualiseringstekniker åtminstone en gång per dag, fyra dagar i veckan och ungefär tolv minuter per tillfälle. På den olympiska arenan använde sig vissa av visualiseringstekniker mellan två till tre timmar som förberedelse inför tävling (Orlick & Partington, 1988). Burton (1983) använder i sin avhandling ett specifikt målsättningsprogram för att under en hel termin studera simmare i ett amerikanskt universitetslag. Han lärde systematiskt kvinnorna och männen liksom de andra coacherna hur programmet fungerade. Två jämförelser gjordes i studien, den ena jämförde de i laget som lyckades med att sätta specifika mål mot de som inte var så lyckosamma med att sätta upp specifika mål. Den andra jämförelsen var mellan ett konkurrerande universitetslag som inte fick ta del av målsättningsprogrammet. Resultaten från båda jämförelserna visade att de simmare som var duktiga på att sätta realistiska mål var: mindre nervösa, bättre på att koncentrera sig, mer självsäkra, presterade bättre och mer nöjda med sitt deltagande. 18

23 3. Metod Under denna rubrik presenteras undersökningens metodval, urval samt en beskrivning av genomförandet av studien. Kritik gällande undersökningen presenteras och därefter följer ett avsnitt bestående av en beskrivning av hur data från intervjuerna bearbetades. Reliabiliteten och validiteten i undersökningen diskuteras och slutligen redogörs det för hur de etiska aspekterna har tagits i beaktande i denna undersökning. 3.1 Val av metod Syftet med undersökningen var att undersöka hur fyra lärare på en högstadieskola beskriver och arbetar med mental träning i undervisningen. Det är en kvalitativ studie i form av intervjuer för att få fördjupade kunskaper i ämnet (Patel & Davidsson, 2003). Kvalitativ inriktad forskning är forskning där datainsamlingen fokuserar på mjuka data t.ex. i form av kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer är att föredra när man vill ge utrymme för individen att svara med egna ord och därigenom undersöka hur respondenterna upplever sin situation eller vilka uppfattningar de har rörande ett visst fenomen. Intervjuguiden fungerade som en mall men kunde anpassas utifrån hur intervjun fortlöpte (se bilaga 1). Följdfrågor eller andra frågor användes för att markera aktivt lyssnande. Förmågan att lyssna aktivt är en minst lika viktig ingrediens i kvalitativa intervjuer som att behärska frågetekniken (Brinkman & Kvale, 2009). 3.2 Urval Fyra personer intervjuades i åldrarna år. Samtliga respondenter arbetade som idrottslärare vid intervjutillfället. Urvalet gjordes utifrån bekvämlighetsprincipen. Idrottslärarna var verksamma inom ett begränsat geografiskt område vilket underlättade för intervjuaren. Då syftet var att undersöka om och hur idrottslärare använde mental träning i undervisningen behövdes ingen ytterligare urvalsgrund. Katarina är en 45-årig kvinna. Hon är utbildad lärare och har arbetat som idrottslärare i mer än 10 år. Hon undervisar även i matematik. 19

24 Ulf är en 51-årig man. Han är utbildad lärare och har arbetat som idrottslärare i 15 år. Han undervisar inte i något annat ämne än idrott och hälsa. Maria är en 51-årig kvinna. Hon är utbildad lärare i engelska men har ingen formell behörighet för att undervisa inom idrott och hälsa. Hon har undervisat som lärare i 25 år. Sara är en 38-årig kvinna och har arbetat som idrottslärare i 10 år. Hon har ingen formell behörighet i ämnet. 3.3 Genomförande Kontakt togs med lärarna genom muntlig kommunikation och även via mail. Där presenterades syftet med intervjun och vilken tidsram som intervjun var tänkt att hålla sig inom. Tidsramen var en timme och med några efterföljande kompletterande frågor höll sig alla de respektive intervjuerna inom denna ram. Därefter valdes en bra lokal som var inbjudande och där intervjun förmodades fortlöpa utan störningar. Själva intervjun inleddes genom en orientering (Brinkman & Kvale, 2009) där syftet med undersökningen kortfattat beskrevs för respondenterna. Dessutom upplystes alla respondenter om användandet av ljudinspelning och de fick möjlighet att ställa eventuella frågor innan inspelningen startade. 3.4 Databearbetning I denna kvalitativa undersökning har data insamlats genom intervjuer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Likheter och skillnader har noterats och även citat från intervjuerna har skrivits ner. Jämförelser har gjorts mellan de olika respondenterna. Data har bearbetats och analyserats utifrån syftet med undersökningen. 3.5 Reliabilitet och validitet Enligt Brinkman & Kvale (2009) har vissa kvalitativ forskning ignorerat eller avfärdat frågor om validitet, reliabilitet och generalisering med argumenten att dessa begrepp mer lämpar sig för kvantitativa undersökningar. De behåller de traditionella begreppen reliabilitet och validitet men menar till skillnad från andra forskare att reliabiliteten även har en moralisk 20

25 mening som när man pratar om en moralisk person. De formulerar således om begreppen så de lämpar sig för produktionen av kunskap i intervjuer. Reliabiliteten menar de handlar om huruvida intervjupersonerna kommer att förändra sina svar under en intervju och om de kommer att ge olika svar till olika intervjuare. Reliabilitet bör diskuteras speciellt i samband med utskriften, analysen och under intervjun. Framförallt diskuteras intervjuarens reliabilitet i samband med ledande frågor. För att säkra upp reliabiliteten i intervjuerna ställdes inga ledande frågor. Det eftersträvades också att intervjuarens kroppsspråk eller ansiktsuttryck inte skulle påverka respondenternas svar på något sätt. Validitet har inom samhällsvetenskapen kommit att gälla om en metod undersöker vad den påstås undersöka. Brinkman & Kvale (2009) förskjuter tonvikten från slutprodukten till en mer kontinuerlig validering under hela forskningsprocessen. De menar att validera är att kontrollera, att ifrågasätta och att teoretisera. De beskriver sju olika stadier: Tematisering, planering, intervju, utskrift, analys, validering och rapportering. Dessa stadier bör genomgå en ständig valideringsprocess under arbetets gång. Under denna studies forskningsprocess haft detta tagits i beaktande för att säkerställa validiteten i undersökningen. 3.6 Etiskt förhållningssätt Grunden till denna undersökning är att all forskning ska vara till nytta för samhället. Forskningen ska vara relevant och av betydelse för samhällets utveckling. Vetenskapsrådets (Vetenskapsrådet, 2002) skrift innehåller fyra forskningsetiska principer som forskares studier måste uppfylla. Detta för att skydda individen och för att vägleda forskare inför studier. Dessa principer är informationskravet, nyttjandekravet, konfidentialitetskravet och samtyckeskravet. Informationskravet följdes genom att respondenterna blev tydligt informerade genom mail innan intervjutillfället där de fick reda på syftet med intervjun. Dessutom upplystes de om att deltagandet var frivilligt och att de kunde avbryta närsomhelst under intervjun. 21

26 Samtyckeskravet uppfylldes genom att alla respondenter frivilligt deltog i undersökningen. Eftersom vuxna intervjuades räckte det med muntligt medgivande. Dessutom berördes inget känsligt ämne som kunde komma någon till skada. Konfidentialitetskravet har även det uppfyllts då lärarna informerats om att de är anonyma och att de endast kommer att refereras till med fingerade namn. Nyttjandekravet står för att säkra individens uppgifter. Dessa får endast användas i forskningssyfte och ingen personlig information har delats ut till utomstående. 22

27 4. Resultat Avsnittet är uppdelat i en rad olika kategorier som framkom under bearbetningen av de genomförda intervjuerna. Detta tillvägagångssätt är för att resultatet ska vara tydligt och överblickbart. Svaren redogörs i löpande text och de mest intressanta kommentarerna exemplifieras med citat. 4.1 Egen erfarenhet av mental träning För att få en bild av respondenternas kunskaper om mental träning tillfrågades respondenterna om sina egna erfarenheter av mental träning. Här visade det sig att de flesta inte hade någon större erfarenhet av detta. Ulf som är en av dessa personer uttryckte det så här: Nej, eller ja. Inte i någon yrkesutövning eller jag vet inte om jag håller på med någon själv heller men. När man har tränat förut då har man väl pushat sig själv men sen har jag inte suttit och analyserat detta. Eller att såhär ska jag tänka just då. Det är väl något man har med sig. Spontant att nu får man nog ta i eller såhär (Ulf). Citatet från Ulf visar att man inte alltid är medveten om att man tränar mentalt, men att man har utvecklat olika strategier för att möta olika utmaningar som man ställs inför i livet. Ett par av respondenterna uppger att de använt sig mental träning i form av olika avslappningstekniker: Man lyssnar på en röst som berättar vilka delar av kroppen som du ska slappna av i. Det finns massa olika vad ska man säga. Man kan följa ett schema där det ingår bland annat kosthållning och man får lyssna på en röst (Sara). Om jag har svårt att slappna av då kan jag lyssna på ett avslappningsband för att lugna ner mig. Jag gör det också genom att lyssna på musik (Maria). 23