Barn- och ungdomsnämndens sammanträde Fastställd 22 april 2008 av Margaretha Perborg, barn- och ungdomschef. Dnr BU 2007/0525.

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Sammanfattning av uppföljningsuppdraget sid 4 3. Uppföljningsplan enligt BUNs beslut sid Uppföljningar som genomförs Uppföljning av språklig utveckling i förskolor inom BUF sid Uppföljning av svenska i skolår 2 sid Uppföljning av matematik i skolår 2 sid Uppföljning av målstyrning på elevnivå, lärarnivå och ledningsnivå sid 32 i skolår 4 och 7, samt särskolan 4.5. Uppföljning av nationella prov i skolår 5 och 9 sid Uppföljning av kritiska händelser sid 52 Barn- och ungdomsnämndens sammanträde Fastställd 22 april 2008 av Margaretha Perborg, barn- och ungdomschef. Dnr BU 2007/0525. Fotografier: Photoalto Tryck: Komac AM. 2

3 1. Inledning I december 2007 tog Barn- och ungdomsnämnden (BUN) beslut om vad som skulle följas upp inom förvaltningens förskolor och skolor under åren BUN tog också beslut om tidpunkt för återkoppling av uppföljningens resultat till BUN. Hur uppföljningen ska genomföras är en fråga för professionen och i samband med denna skrift tar jag som förvaltningschef beslut om detta. Uppföljningsansvaret påverkar alla inom BUF. Möjligheterna att göra kvalitativa bedömningar ökar för såväl den enskilda förskolan/skolan som för hela förvaltningen; Det blir fokus på vad som uppnås i barn- och elevgrupperna och därmed möjlighet att både stärka goda exempel och göra förbättringar där det behövs. Den enskilde eleven blir synlig och kan tidigt få nödvändigt stöd. Det ska säkerställa att fler elever når målen för behörighet till gymnasiet. BUN får tydliga bilder av vad som uppnås i verksamheten och kan prioritera utifrån dem. Nedan finns en bild som illustrerar hanteringen av uppföljningen på alla nivåer inom förvaltningen. För att ge mer tid till arbete med sammanfattningar som ska återges i kvalitetsredovisningen, flyttas i år sista datum för inlämning av kvalitetsredovisning från den 1 oktober till den 1 november. Margaretha Perborg Barn- och ungdomschef, barn- & ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun 22 april

4 2. Sammanfattning av uppföljningsuppdraget Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Förskola Mål att sträva mot under rubriken 2.2 Utveckling & lärande i Lpfö98. BUNs målområde; Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Språkpedagogernas uppföljningsverktyg ska användas. Rektorer ansvarar & genomför. Språkpedagoger sammanställer & rapporterar till BUN. Alla förskolor genomför uppföljningen. Redovisningen av det förvaltningsövergripande resultatet baseras på ca en avdelning per förskola. Förskoleklass Skolår 1 BUN har beslutat att engelska är en del av det språkliga lärandet år 1. Rektorer ansvarar & genomför. Rektorer får information & material under april & påbörjar uppföljningen. Språkpedagogerna & rektorerna följer upp resultatet/analys/bedömning/ åtgärder på förskolorna med början i juni. Språkpedagogerna sammanställer rapport och redovisar för BUN i oktober. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Implementering pågår. Uppföljning kommer inte att genomföras under 2008, utan tidigast

5 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolår 2 Mål att sträva mot enligt kursplanen för svenska. BUNs målområde; Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. För VT 2008: Uppföljning av läsförmågan med befintliga verktyg (t.ex. God läsutveckling, Språket lyfter, LUS) Från HT 2008: Ett paket av uppföljningsverktyg ska tas fram som belyser talalyssna-läsa-skriva-tänka (exempel på språkliga förmågor/färdigheter; avkodning, reflektion, kommunikation och gestaltning). För VT 2008: Rektor ansvarar & genomför Från HT 2008: Stöd i de nya verktygen enligt kartläggningspaketet erbjuds via utvecklargruppen och Kärnhuset. För VT 2008: Rektorer får information & material under april. Uppföljningen av befintliga resultat/analys/bedömning/åtg ärder enligt blankett ska vara klar senast sista juni Utvecklargruppen följer upp skolornas resultat/analys/bedömning /åtgärder i augusti-september och sammanställer rapport och redovisar för BUN i oktober. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november Från HT 2008: Uppföljningen görs senast vecka 45. Redovisas till BUN i februari. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. 5

6 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolår 2 Mål att sträva mot enligt kursplanen för matematik. BUNs målområde; Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. För VT 2008: Uppföljning med hjälp av diagnosmaterialet "Måns och Mia" Från HT 2008: Ett nytt uppföljningsverktyg ska introduceras som bygger på PRIM-gruppens arbete. Verktyget belyser elevers matematiska kompetens både avseende begreppsfokusering och procedurfokusering. För VT 2008: Rektor ansvarar & genomför. Stöd gällande verktyget Måns & Mia fås av matematikutvecklarna Från HT 2008: Rektor ansvarar & genomför. Stöd gällande det nya verktyget fås av matematikutvecklarna. För VT 2008: Rektorer får information & material under april. Uppföljningen av befintliga resultat/analys/bedömning/ åtgärder mha. blankett ska vara klar senast sista juni Utvecklingsledare & matematikutvecklare följer upp skolornas resultat i augusti-oktober och sammanställer rapport och redovisar för BUN i november. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november Från HT 2008: Uppföljningen mha. detta nya verktyg ska genomföras senast maj. Redovisas till BUN i oktober

7 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolår 3 Skolår 4 Mål att uppnå enligt kursplanen för: svenska/svenska som andra språk matematik Målstyrning på elevnivå, lärarnivå och ledningsnivå Nationella ämnesprov Kommer att införas VT09 enligt regeringens intentioner Utvecklargruppens uppföljningsverktyg ska användas. Rektor ansvarar & genomför. Rektorer får information & material under april. Uppföljningen av befintliga resultat/analys/bedömning/ åtgärder enligt blankett ska vara klar senast 19 september Utvecklargruppen och BUFs ledningsgrupp följer upp skolornas resultat/analys/bedömning/ åtgärder i augusti-oktober och sammanställer rapport och redovisar för BUN i november. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. 7

8 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolår 5 Mål att uppnå enligt kursplanen i: engelska matematik svenska/ svenska som andraspråk Nationella ämnesprov genomförs och sedan används utvecklargruppens uppföljningsverktyg. Rektor ansvarar & genomför. Skolår Rektorer får information & material under april. Resultat från de nationella proven rapporteras in i Extens enligt anvisningar. Analys/bedömning/åtgärder följs upp med hjälp av blankett och ska vara inskickad senast sista juni. Utvecklargruppen följer upp skolornas resultat i augustioktober och sammanställer rapport och redovisar för BUN i november. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. 8

9 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolår 7 BUNs målområde; Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Målstyrning på elevnivå, lärarnivå och ledningsnivå Utvecklargruppens uppföljningsverktyg ska användas. Rektor ansvarar & genomför. Uppföljning kommer att genomföras under 2010, för att redovisas till BUN i oktober Rektorer får information & material under april. Uppföljningen av befintliga resultat/analys/bedömning/ åtgärder enligt blankett ska vara klar senast 19 september Utvecklargruppen och BUFs ledningsgrupp följer upp skolornas resultat/analys/bedömning/ åtgärder i augusti-oktober och sammanställer rapport och redovisar för BUN i november. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. 9

10 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolår 8 Alla ämnen/ämnesblock Betyg Obligatorisk enligt grundskoleförordning Skolår 9 Skolbarnsomsorg Mål att uppnå enligt kursplanen i: engelska matematik svenska/svenska som andra språk Nationella ämnesprov genomförs och sedan används utvecklargruppens uppföljningsverktyg. Rektor ansvarar & genomför. Rektorer får information & material under april. Resultat från de nationella proven rapporteras in i Extens enligt anvisningar. Analys/bedömning/åtgärder följs upp med hjälp av blankett och ska vara inskickad senast sista juni. Utvecklargruppen följer upp skolornas resultat i augustioktober och sammanställer rapport och redovisar för BUN i november. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Alla ämnen/ämnesblock Betyg Obligatorisk enligt grundskoleförordning

11 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Särskolan Målstyrning på elevnivå, lärarnivå och ledningsnivå Utvecklargruppens uppföljningsverktyg ska användas. Rektor ansvarar & genomför. Rektorer får information & material under april. Uppföljningen av befintliga resultat/analys/bedömning/ åtgärder enligt blankett ska vara klar senast 15 september Utvecklargruppen och BUFs ledningsgrupp följer upp skolornas resultat/analys/bedömning/ åtgärder i augusti-oktober och sammanställer rapport och redovisar för BUN i november. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. 11

12 3. Uppföljningsplan enligt BUNs beslut Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden (BUN) i Halmstad har sedan 2002 tre målområden som alla förskolor, förskoleklasser, grundskolor, fritidshem och särskolan ska förhålla sig till och arbeta med: Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. BUNs beslut De tre målområdena anger en riktning som speglar kunskapssynen i läroplanerna. Arbetet utifrån dessa mål vill BUN nu följa upp. Därför tog BUN den 10 december 2007 följande beslut: BUN beslutar att engelska är en del av det språkliga lärandet från skolår 1 och att det sker inom timplanens ramar. BUN beslutar att nationella prov genomförs i skolår 5. (Nationella prov i skolår 9 är obligatoriska enligt grundskoleförordningen.) BUN beslutar att anta uppföljningsplanen för Genusperspektivet belyses i uppföljningarna. Verksamhetens målstyrning är en del av uppföljningen. Uppföljningsplan BUN beslutade om vad som ska följas upp och när återkopplingen av uppföljningens resultat ska redovisas för BUN. Hur uppföljningen ska ske är en fråga för professionen och det beslutas av förvaltningschefen i samband med detta dokument. Vad ska följas upp BUNs målområde Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. BUNs målområde Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. BUNs målområde Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där När ska återkoppling av uppföljningens resultat ske till BUN Årligen, senast oktober 2010, senast oktober 2009, senast november 12

13 barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. Målstyrning I verksamheten syns det hur målen styr aktiviteterna och hur utvärdering och analys påverkar verksamheterna på alla nivåer. Genus Nationella prov 2008, senast november Därefter eventuellt årligen Genusperspektivet ska finnas med i alla uppföljningar Årligen, senast november Hur har underlaget till beslutet tagits fram? Ärendet behandlades i olika grupper under Två olika grupper med pedagogisk personal har arbetat med innehållet i de prioriterade målen. En beskrivning av uppföljningen av de prioriterade målen har varit ute på remiss i hela organisationen, där såväl enskilda personer som grupper fått tillfälle att delge sina synpunkter. Efter BUNs beslut om vad som ska följas upp har en tillfällig arbetsgrupp, med representanter för matematikutvecklare, skolledare, lärare, språkpedagog, logoped och utvecklare, tagit fram underlag till förvaltningschefens beslut om hur uppföljningen bör utformas. Konsekvenser beslutet påverkar alla! Uppföljningsansvaret påverkar alla inom Barn- och ungdomsförvaltningen. Möjligheterna att göra kvalitativa bedömningar ökar för såväl den enskilda förskolan/skolan som för hela Barn- och ungdomsförvaltningen. Det blir fokus på vad som uppnås i barn- och elevgrupperna och därmed möjlighet att både stärka goda exempel och göra förbättringar där det behövs. Den enskilde eleven blir synlig och kan tidigt få nödvändigt stöd. Det ska säkerställa att fler elever når målen för behörighet till gymnasiet. Barn- och ungdomsnämnden får tydliga bilder av vad som uppnås i verksamheten och kan prioritera utifrån dem. Frågor och funderingar Frågor och funderingar besvaras i första hand av den närmaste chefen. Frågor och funderingar besvaras också av Konrad Bengtsson, utvecklingsledare, och Ann-Mari Mäkikangas, kvalitetsansvarig. 13

14 4. Uppföljningar som genomförs Uppföljning av språklig utveckling i förskolor inom BUF Bakgrund och syfte Under år 2008 ska varje förskolas arbete med BUNs målområde Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare följas upp. Syftet är att få en uppfattning av hur förskolans personal arbetar med språkpedagogiskt förhållningssätt och språkpedagogiska lärmiljöer. Uppföljningen ska även spegla genusperspektivet. Språkpedagogerna inom BUF har tagit fram ett uppföljningsverktyg som tar upp; 1. förskolans pedagogiska arbete med barns språkutveckling (i huvudsak kvalitativa aspekter). 2. förskolans organisatoriska förutsättningar för arbete med barns språkutveckling (i huvudsak kvantitativa aspekter). Uppföljningsverktyget baseras bl.a. på Lpfö 98, Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan, BUFs Kunskapens träd, TRAS och Örebromodellen Barn och ungdomars språkutveckling. Några centrala citat finns nedan. Den pedagogiska verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Barns delaktighet och att de upplever verksamheten som meningsfull är en viktig grund för utveckling och lärande. Lek, utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Via intresse, motivation och samspel med andra människor erövrar barnet nya kunskaper i nya former. Språk och begreppsutveckling är nära förknippad med hur barn utvecklar en förståelse för sig själva och olika fenomen i omvärlden och hur de kan använda dessa kunskaper i sin vardag. Redan de allra minsta barnen strävar efter att utveckla sin förståelse genom att med alla sina sinnen undersöka, pröva och utforska sin omgivning. Lärandet främjas av en rik och varierad verksamhet. I experimenterande och utforskande lek och skapande verksamhet stimuleras barns fantasi, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande. Ett lek- och temainriktat arbetssätt möjliggör barnets eget utforskande och egna frågeställningar och kan omfatta allt inom fälten natur, kultur och samhälle. Genom personalens dialog med barnet och barngruppen utmanas språket och tänkandet i ett meningsfullt sammanhang. (Skolverket 2005 s ) Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (Lpfö 98 s. 4 ) Att arbeta i arbetslag förutsätter att man utvecklar gemensamma värderingar och en samsyn på barns utveckling och lärande utifrån uppsatta mål. För att lyckas med detta krävs stöd och gemensam tid för att reflektera över sitt arbete och hur det kan utvecklas. (Skolverket 2005 s.19) 14

15 Enligt läroplanen ska förskolans verksamhet anpassas till att barn är olika. Det kräver att personalen omprövar och förändrar verksamheten utifrån de barn som deltar och fortlöpande diskuterar och reflekterar kring verksamhetens organisation, innehåll och arbetssätt. Det är också viktigt att personalen reflekterar kring sitt eget förhållningssätt till barnen, föräldrarna och varandra och hur detta på olika sätt kan påverka barnen. I detta sammanhang är utrymme för planering och gemensam reflektion kring arbetet väsentligt, liksom möjligheterna till kompetensutveckling i arbetslaget. (Skolverket 2005 s. 26) Det är viktigt att pedagogerna: använder olika verktyg och metoder för dokumentation och utvärdering som visar hur förskolan skapar förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. (Skolverket 2005 s. 40) Tillvägagångssätt 1. Alla förskolor genomför uppföljningen med hjälp av bifogat uppföljningsverktyg. Uppföljningsverktyget består av tre delar: A. Fakta om förskolan. B. Förskolans pedagogiska arbete med barns språkutveckling. C. Förskolans organisatoriska förutsättningar för arbete med barns språkutveckling. Kopior på representativ dokumentationen ska bifogas. 2. För fleravdelningsförskolor - rektor väljer ut en avdelning per förskola som bildar underlag till den förvaltningsövergripande sammanställningen. För enavdelningsförskolor - urvalet av förskolor vars resultat bildar underlag till den förvaltningsövergripande sammanställningen begränsas till cirka hälften av kommunens totala antal enavdelningsförskolor. Urvalet görs av skolområdeschef i samråd med rektorer och språkpedagog. 3. Språkpedagogerna, utvecklargruppen & rektorerna följer upp resultatet/analys/bedömning/åtgärder på förskolorna med början i juni. 4. Språkpedagogerna sammanställer en förvaltningsövergripande rapport och redovisar för BUN i oktober. 5. Rektorerna beskriver resultat/analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Uppföljningsverktyget finns på nästföljande sidor. 15

16 A. Fakta om förskolan & avdelningen De ifyllda blanketterna skickas till skolområdets språkpedagog och Gertrud Jacobsson, verksamhetsutvecklare. Skolområde: Verksamhetsområde: Rektorns namn: Förskolans namn: Antal tjänster totalt på förskolan: Antal barn totalt på förskolan: Ålder på barnen på förskolan: Avdelningens namn: Antal tjänster totalt på avdelningen: Ålder på barnen på avdelningen: Antal flickor på avdelningen: Antal pojkar på avdelningen: Antal barn på avdelningen med annat modersmål än svenska: Följande modersmål finns i barngruppen: 16

17 B. Förskolans pedagogiska arbete med barns språkutveckling Välj ut dokumentation som visar hur ni som pedagoger arrangerar miljöer/situationer som synliggör hur varje barn ges möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga, utifrån kriterierna beskrivna på nästa sida. Beskriv nedan i löpande text hur ni har arbetat med detta, dels generellt, dels utifrån ett genusperspektiv. Bifoga kopior på representativ dokumentationen som ni valt ut. 17

18 Kriterier för språklig utveckling kopplade till Lpfö Lyssna aktivt och samtala aktivt Med att lyssna och samtala aktivt menas exempelvis att engagerat och fokuserat lyssna färdigt utan avbrott, samt att använda barnets framförda tankar och åsikter i det fortsatta samtalet. 2. Talutrymme Med talutrymme menas exempelvis hur samtalet fördelas mellan vuxen/barn och barn/barn. Pedagogen har ansvar för att varje barn blir sett, bekräftat, lyssnat på och involverat i olika dialoger. 3. Utmaning Med det menas exempelvis att arrangera olika situationer där barnets språk och tankar utmanas och vägleda barnet steget över dess språkliga förmåga (närmaste utvecklingszon). 4. Lekutrymme Med lekutrymme menas exempelvis att medvetet ge förutsättningar och tid för leken. Pedagogen utformar tillsammans med barnen den fysiska miljön så att den stödjer lek och utforskande utifrån barnens intresse. 5. Temainriktat arbetssätt Med temainriktat arbetssätt menas exempelvis fördjupning över tid, där barnet får möjlighet att samla begrepp i för barnet meningsfulla sammanhang i samspel med andra. 6. Saga och berättande Med saga och berättande menas exempelvis att medvetet möjliggöra för barnet att känslo- /tankemässigt leva sig in i saga/berättelse. Utifrån sagan/berättelsen reflekterar, fantiserar, skapar och dramatiserar barnet med stöd av pedagogen. Barnet ska uppmuntras att jämföra sina egna erfarenheter med det lästa. 7. Skriftspråket Med skriftspråket menas exempelvis att väcka barnets nyfikenhet inför användandet av det skrivna ordet. Pedagogen ska skapa ett intresse hos barnet för text och bokstäver, och hjälpa barnen att inse vilken nytta de kan ha av att skriva och läsa. 8. Grupperingar Med grupperingar menas exempelvis att medvetet gruppera barnen för att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barns språkliga utveckling. 9. Föräldrakontakt Med föräldrakontakt menas exempelvis att föra fortlöpande samtal om förskolans uppdrag och synliggöra verksamhetens innehåll. Föräldrar ska ges möjlighet att bli involverade i barnets språkutveckling parallellt med pedagogens arbete. 10. Observation Med observation menas exempelvis att medvetet och systematiskt uppmärksamma barnets språkliga utveckling och dokumentera denna. Observationerna bildar utgångspunkt för diskussioner och reflektioner i arbetslaget och planering av det fortsatta arbetet. 11. Pedagogisk dokumentation Med pedagogisk dokumentation menas exempelvis att använda observationer och annan dokumentation som utgångspunkt dels för gemensamma reflektioner i arbetslaget, dels som utgångspunkt för samtal med barnet både individuellt och i grupp. 18

19 C. Förskolans organisatoriska förutsättningar för arbete med barns språkutveckling 1. Hur ofta och i vilken omfattning har arbetslaget schemalagd reflektions/planeringstid? En gång/vecka antal timmar Varannan vecka antal timmar En gång per månad antal timmar Annat: 2. Hur ofta och i vilken omfattning har ni enskild schemalagd reflektions/planeringstid? En gång/vecka antal timmar Varannan vecka antal timmar En gång per månad antal timmar Annat: 3. Hur ofta och i vilken omfattning har ni enskild reflektions-/planeringstid utöver den schemalagda tiden? Varje dag ungefärlig tid: Varannan dag ungefärlig tid: En gång/vecka ungefärlig tid: Varannan vecka ungefärlig tid: En gång per månad ungefärlig tid: Annat: 4. Vilka pedagogiska kompetensutvecklingsforum och/eller mötesforum har ni för samtal kring barns språkutveckling i ert (verksamhets)område? Arbetsplatsträff Pedagogiskt forum Nätverk Handledning Annat, i så fall vilket/vilka? 19

20 5. Ge några exempel på innehåll kring språklig utveckling som ni samtalat om på era senaste mötesplatser/kompetensutvecklingsforum: 6. Vilket/vilka observations/uppföljningsverktyg används i verksamheten för att systematiskt följa varje barns språkliga utveckling? TRAS Kunskapens träd Inget Annat, i så fall vilket/vilka? 7. I vilken omfattning upprättas handlingsplan (eller motsvarande) för barn som behöver särskilt stöd i sin kommunikativa/språkliga utveckling i er verksamhet? Alltid Ofta Sällan Aldrig De ifyllda blanketterna skickas till skolområdets språkpedagog samt Gertrud Jacobsson, verksamhetsutvecklare. 20

21 4.2 Uppföljning av svenska i skolår 2 Bakgrund och syfte BUNs prioriterade målområde: Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Målområdet som behandlar språk och reflektion bygger på teorin om att språket är grunden och verktyget för allt lärande. Språket är ett verktyg för att förstå världen och växa som människa. Språket blir därmed det främsta verktyget för identitetsskapande. Genom språket förstår vi och utvecklar vi oss själva i samspel med andra, därigenom kan vi förstå och uppfatta hur andra tänker. Själva grogrunden för lärandet är olikheterna i hur vi uppfattar världen. Det handlar om att synliggöra hur olika människor förstår och uppfattar begrepp på olika sätt. Genom aktiva språkmiljöer kommer alla till tals och ges möjligheten att ge sin uppfattning av världen. I kursplanen för svenska kan följande läsas: Språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet. Skolverket, Kursplan för svenska Språkutvecklingen (både i svenska och i främmande språk) begränsas alltför ofta till olika färdigheter som ska tränas in. Därmed riskerar språkarbetet att bli ett självändamål, dvs. man lär sig svenska på lektionerna i svenska. Språket ska inte begränsas till att vara ett ämne av flera på schemat. Tvärtom! Språket är nödvändigt för att kunna utveckla kunskaper inom alla ämnen! Detta förhållningssätt finns tydligt beskrivet i grundskolans styrdokument och betonas i kursplan efter kursplan genom skrivningar som exempelvis; kunna använda argument, kunna beskriva, kunna föra diskussioner, kunna jämföra och dra slutsatser. Språklig utveckling betonas även starkt i läroplanen för förskolan (Lpo98), där det står att barnen ska utveckla t.ex. förmåga att berätta och reflektera, förmåga att kommunicera och utveckla intresse för skriftspråket. I kursplanen för svenska finns även bl.a. följande text: Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan. Skolverket, Kursplan för svenska När det gäller de språkliga färdigheterna, som de beskrivs i styrdokumenten, görs ingen skillnad mellan språkämnen och andra ämnen såsom matematik, SO, NO etc. Denna syn på lärandet innebär att barnen/eleverna utvecklar kunskap i det aktuella ämnet samtidigt som det sker en utveckling av själva språket. När t.ex. eleverna reflekterar kring fysikens lagar, analyserar historiska skeenden, jämför levnadsförhållanden i olika länder eller argumenterar för en bättre miljö finns språket ständigt närvarande. Språkutveckling sker alltså i mötet med alla ämnen och inte enbart som träning av vissa begränsade färdigheter! Språkutvecklingen begränsas inte till det svenska språket. När det gäller t.ex. engelska måste skolan se till den värld som vi lever i idag - en värld som präglas av globala kontakter. De nya kommunikationsmöjligheterna gör att barn och elever dagligen kommer i kontakt med andra kulturer i 21

22 hela världen. Oftast används engelskan som ett verktyg i denna kommunikation. Engelska måste därför vara en given och naturlig del av lärandet under hela grundskoletiden. Skolverket beskriver i sin kvalitetsgranskning Läs- och skrivprocessen tre olika miljöer för lärande den flerstämmiga, tvåstämmiga och enstämmiga. Den flerstämmiga miljön, den aktiva språkmiljön, beskrivs på följande sätt: Med detta menas att olika elevers röster får komma till tals och att eleverna får möjlighet att konfrontera sina idéer, uppfattningar och tankar med andras. I ett sådant samtalande kan läraren också mycket tydligt få syn på sina elevers förståelse av det som avhandlas och läraren är en vägledare i arbetet, inte en domare. Elevernas initiativ i kommunikationen blir tagna på allvar och integrerade eller vidareutvecklade. Skolverkets skrift Läs- och skrivprocessen I båda läroplanerna, och i grundskolans kursplaner, konstateras att språkutvecklingen ska ses som sammanhängande helheter. Detta innebär att ett modernt språk inte bör delas upp i t.ex. separata moment som lärs in i en given turordning. Den tidiga läs- och skrivinlärningen är avgörande för ett framgångsrikt skolliv. Att bidra till denna utveckling är alltså en mycket viktig uppgift för alla inom både förskolan och skolan. Kärnhuset erbjuder grundskolorna stöd i språklig utveckling genom läs- och skrivteamet, som består av logopeder och psykologer. Av totalt 454 inkomna läs- och skrivärenden till Kärnhuset från början på läsåret 02/03 till slutet läsåret 06/07 var 47,1% för skolår 1-4. Resterande del, dvs. 52,9 % var för elever från skolår 5-9. Flickorna utgjorde 32,2 % (146 ärenden) och pojkarna resterande 67,8 % (308 ärenden). Utifrån tanken att ge elever stöd så tidigt som möjligt, så är den önskvärd fördelning istället ca 85% i skolår 1-4 och 15% i skolår 5-9. Denna uppföljning syftar till stärka, tidigarelägga och systematisera kartläggningen av elevers språkliga färdigheter och förmågor. Effekten av denna uppföljning ska alltså så småningom synas i Kärnhusets statistik. Totalt 02/03-06/ Antal i % Flickor och pojkar Skolår 22

23 Tillvägagångssätt För VT 2008 gäller följande för uppföljning av svenska: 1. Använd det befintliga verktyg som finns i skolan (t.ex. God språkutveckling, Språket lyfter, LUS) för att bedöma elevers språkliga förmågor och färdigheter. När resultatet är klart, fyll i bifogad uppföljningsblankett och skicka till Konrad Bengtsson, utvecklingsledare, senast den sista juni. Ifall skolan inte har använt sig av något särskilt uppföljningsverktyg för språklig utveckling, används ändå uppföljningsblanketten. 2. Utvecklargruppen följer upp skolornas resultat/analys/bedömning/åtgärder i augusti-september och sammanställer rapport och redovisar för BUN i oktober. 3. Rektorerna beskriver resultat/analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Uppföljningsblanketten finns på nästföljande sidor. Från HT 2008 gäller följande för uppföljning av svenska: Ett paket av uppföljningsverktyg ska tas fram som belyser tala-lyssna-läsa-skriva-tänka (exempel på språkliga förmågor/färdigheter; avkodning, reflektion, kommunikation och gestaltning). Stöd i de nya verktygen enligt kartläggningspaketet erbjuds via utvecklingsgruppen och Kärnhuset. Uppföljningen med hjälp av de nya uppföljningsverktygen kommer att göras senast ca vecka 45 årligen med start år Anledningen är att de flesta elever i skolår 2 bör ha lärt sig att läsa till början av höstterminen. Genom att uppföljningen görs senast innan höstlovet finns möjligheten att sätta in tidigt stöd. Uppföljningen med hjälp av de nya verktygen kommer sedan att redovisas för BUN i februari. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 oktober. Mer information kommer under hösten

24 Uppföljningsblankett till rektorer för skolor med skolår 2 Rektors namn: Verksamhetens namn: Skolområde: Denna blankett skickas ifylld till Konrad Bengtsson, utvecklingsledare senast den sista juni. Uppföljning av svenska för elever i skolår 2 1. Vilket verktyg har ni använt för att bedöma elevernas läsförmåga? A. God läsutveckling B. LUS C. Språket lyfter D. Annat: E. Inget verktyg: 2. På vår skola har vi bestämt att definiera resultatstandard* för språklig utveckling på följande sätt: *Resultatstandard = vilka förmågor och färdigheter behöver eleven visa för att läraren ska bedöma att eleven uppnått minst godkänd förmåga i förhållande till den förväntade för elever i skolår 2. Bifoga konkreta exempel som synliggör er definition av resultatstandard. 3a. Frågor för er som inte använt er av något särskilt verktyg (dvs. svarat fråga 1E) A. Antal elever i skolår 2: Flickor: Pojkar: B. Antal elever som bedömts uppfylla resultatstandarden: Flickor: Pojkar: 24

25 3b. Frågor till er som har använt ett speciellt uppföljningsverktyg (dvs. svar på fråga 1 A-D) Resultat utifrån ert valda uppföljningsverktyg: A. Antal elever i skolår 2: Flickor: Pojkar: B. Antal elever som följts upp genom ert uppföljningsverktyg Flickor: Pojkar: C. Antal elever som bedömts uppfylla resultatstandarden: Flickor: Pojkar: D. Ifall inte alla elever genomfört uppföljningen, vad är orsaken? 4. Vilken analys och bedömning gör ni av det samlade resultatet: A. på individnivå? B. på grupp-/klassnivå? C. på skolnivå? 25

26 D. utifrån ett genusperspektiv? 4. Vilka åtgärder har ni diskuterat/planerat/genomfört... A. på individnivå? B. på grupp-/klassnivå? C. på skolnivå? Denna blankett skickas ifylld till Konrad Bengtsson senast den sista juni. 26

27 4.3 Uppföljning av matematik i skolår 2 Bakgrund och syfte BUNs prioriterade målområde: Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Enligt kursplanen för matematik ska utbildningen i matematik ge eleven möjlighet att utöva och kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer i ett aktivt och öppet sökande efter förståelse, nya insikter och lösningar på olika problem. Anledningen till att det är angeläget att förlägga en kontroll i skolår 2 är att så tidigt som möjligt skaffa sig en preliminär uppfattning om elevernas aktuella kunskaper/kunskapsbrister och förebygga sådana svårigheter som elever kan hamna i beroende på otillräckliga förkunskaper eller färdigheter. Det finns två delar att rikta uppmärksamheten på för att testa elevernas matematiska förståelse; 1. Begreppsfokuserad (förståelseinriktad): utvärdera barnens begreppsliga kunskap. 2. Procedurfokuserad (färdighetstränande): utvärdera barnens procedurkunskap hur väl de har tillägnat sig olika sätt att genomföra beräkningar. För att vara matematiskt kompetent måste eleven visa båda formerna av kunskap. Kunskapsform Begreppslig kunskap Procedurkunskap Elevaktivitet Tolkar Exemplifierar Extraherar Drar slutsatser av mönster Jämför Förklarar Kunskap om matematikens syntax Genomför beräkningar Använder beräkningar Uppföljningen under VT08 ska baseras på resultat från de skolor som använder diagnosmaterialet Måns och Mia Diagnostiska uppgifter i matematik för användning i de tidiga skolåren. Materialet är framtaget av PRIM-gruppen (PRov i Matematik), (som även utformar nationella ämnesprov), på uppdrag av Skolverket. Materialet har varit i bruk sedan 2000 och det är välkänt hos matematiklärare i kommunen. Många skolor använder sig av materialet med varierande form av uppföljning. Diagnosmaterialet består av två delar; en uppgiftsbank med syfte att belysa barnets starka och svaga sidor i matematik för att stödja läraren att avgöra om barnet kommer att kunna nå kursplanens mål att uppnå för skolår 5. Den andra delen består av Analysschema i matematik för åren före skolår 6, som är ett stöd för läraren att analysera och dokumentera den kunskap som Verb som riktar uppmärksamheten mot begreppslig kunskap: Tolka Exemplifiera Klassificera Extrahera Dra slutsatser Jämföra Förklara Generalisera Verb som riktar uppmärksamheten mot procedurkunnande: Beräkna Demonstrera Illustrera Lös Matematikens syntax handlar om matematiska symboler och tecken och hur de kombineras på ett korrekt sätt. 27

28 barnet visar. I diagnosuppgifterna får eleverna (i varierande och begränsad utsträckning) visa att de: behärskar grundläggande matematiskt tänkande behärskar grundläggande matematiska begrepp och metoder kan använda matematikens språk, symboler och uttrycksformer kan förstå och använda matematiska resonemang kan förstå, formulera och lösa problem kan tolka och värdera lösningar Materialet består av fem delar: 1. Uppgifter att lösa individuellt 2. Gruppuppgifter 3. Underlag för elevsamtal 4. Elevfrågor om matematik 5. Underlag för dokumentation Måns och Mia-materialet ger en omfattande bild av elevernas begreppsförståelse. Tillsammans ger kunskapsdiagnoserna en bild av elevernas aktuella kunskaper eller kunskapsbrister, dock inte orsakerna till kunskapsbristerna, lärandeprocessen eller specifika undervisningsmetoder i sig. Måns och Mia-materialet stärker dock inte en likvärdig bedömning, eftersom problemlösningarna kan rättas olika beroende på lärarens tolkning. Tillvägagångssätt För VT 2008 gäller följande för uppföljning av elevers matematiska utveckling: 1. Ifall skolan använder sig av diagnosmaterialet Måns och Mia för att bedöma elevers matematiska förmågor och färdigheter - när resultatet är klart, fyll i bifogad blankett och skicka till Konrad Bengtsson, utvecklingsledare, senast den sista juni. Ifall skolan inte har använt sig av Måns och Mia som diagnosverktyg ska uppföljningsblanketten ändå användas och skickas till Konrad Bengtsson senast den sista juni. 2. Utvecklingsledare & matematikutvecklare följer upp skolornas resultat/analys/bedömning/åtgärder i augusti-oktober och sammanställer rapport och redovisar för BUN i november. 3. Rektorerna beskriver resultat/analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Uppföljningsblanketten finns på nästföljande sidor. Från HT 2008 gäller följande för uppföljning av elevers matematiska utveckling: Ett nytt uppföljningsverktyg, som bygger på PRIM-gruppens arbete, ska introduceras. Detta verktyg ger större validitet och reliabilitet än Måns och Mia, samt belyser elevers matematiska kompetens både avseende begreppsfokusering och procedurfokusering. Det blir även enklare för läraren att rätta och redovisa, samt analysera och tolka elevernas resultat. Uppföljningen med hjälp av detta nya verktyg ska sedan genomföras senast maj, för att redovisas till BUN i oktober Mer information kommer under hösten

29 Uppföljningsblankett till rektorer för skolor med skolår 2 Rektors namn: Verksamhetens namn: Skolområde: Denna blankett skickas ifylld till Konrad Bengtsson, utvecklingsledare, senast den sista juni. Uppföljning av matematik för elever i skolår 2 1. A. Skolan har använt sig av diagnosmaterialet Måns & Mia : B. Skolan har inte använt sig av diagnosmaterialet Måns & Mia : 2. På vår skola har vi bestämt att definiera resultatstandard* för matematik på följande sätt: *Resultatstandard = vilka förmågor och färdigheter behöver eleven visa för att läraren ska bedöma att eleven uppnått minst godkänd förmåga i förhållande till den förväntade för elever i skolår 2. Bifoga konkreta exempel som synliggör er definition av resultatstandard. 3a. Frågor för er som använt er av Måns och Mia, (dvs. svarat fråga 1A) A. Antal elever i skolår 2: Flickor: Pojkar: B. Antal elever som följts upp med hjälp av diagnosmaterialet Måns och Mia: Flickor: Pojkar: C. Antal elever som bedömts uppfylla resultatstandarden: Flickor: Pojkar: 29

30 D. Ifall inte alla elever genomfört uppföljningen, vad är orsaken? 3b. Frågor för er som inte använt er av Måns och Mia, (dvs. svarat fråga 1B) A. Antal elever i skolår 2: Flickor: Pojkar: B. Antal elever som bedömts uppfylla resultatstandarden: Flickor: Pojkar: 4. Vilken analys och bedömning gör ni av det samlade resultatet: A. på individnivå? B. på grupp-/klassnivå? C. på skolnivå? 30

31 D. utifrån ett genusperspektiv? 5. Vilka åtgärder har ni diskuterat/planerat/genomfört... A. på individnivå? B. på grupp-/klassnivå? C. på skolnivå? Denna blankett skickas ifylld till Konrad Bengtsson senast den sista juni. 31

32 4.4 Uppföljning av målstyrning på elevnivå, lärarnivå och ledningsnivå i skolår 4 och 7, samt särskolan Bakgrund och syfte Mål- och resultatorientering innebär att skolans verksamhet inte behöver eller skall styras främst genom regler och föreskrifter utan genom de nationellt uppsatta målen. Lärare, skolledare och elever skall omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan och på det sättet utforma sin lokala arbetsplan. Genom detta och det större utrymme som skall finnas lokalt att bestämma vägarna och medlen för att nå målen kan en slags deltagande målstyrning åstadkommas. Graden av måluppfyllelse skall sedan avgöras genom de utvärderingsinsatser som utvecklas nationellt och lokalt. Utvärderingens skall ge signaler tillbaka till beslutsfattarna om var något behöver förbättras och var resurser skall sättas in. Utbildningsdepartementet, Skola för bildning Betänkande av läroplanskommittén, SOU 1992:94 Genom 1990/91 års riksdagsbeslut ersattes statens tidigare regel- och resursstyrning av skolverksamheten med en mål- och resultatstyrning. Ansvaret för att verksamheten bedrivs inom ramen för i skollag, läroplaner och andra förordningar, och därigenom i riktning mot angivna mål, ålades kommuner och andra huvudmän. En målstyrd verksamhet kännetecknas av: att mål och resultatkrav utformas för verksamheten, att löpande information om verksamheten framställs, att resultaten utvärderas/analyseras/bedöms regelbundet mot uppsatta mål, att resultaten bildar grund för beslut för det fortsatta arbetet i verksamheten. (Myndigheten för skolutveckling, Att granska och förbättra kvalitet ) Skolverket definierar begreppet kvalitet utifrån hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål, svarar mot nationella krav och riktlinjer, uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella, kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar. (Skolverket, BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola ) Såväl målstyrningsperspektivet som synen på skolan som en lärande organisation förutsätter att det på varje skola finns ett fungerande system för granskning och förbättring av verksamheten. Ansvaret för att det finns ett sådant system vilar på rektor. Förekomsten av aktivt stöd från ledningsnivån i kommun har stor betydelse för i vad mån rektor blir framgångsrik i det uppdraget. Myndigheten för skolutveckling, Att granska och förbättra kvalitet 32

33 I de aktuella läroplanerna, Lpfö98 och Lpo94, och i kursplanerna finns mål formulerade för elevernas utveckling och lärande. Därigenom är målstyrningen för det svenska skolväsendet utvecklad fram till den enskilda eleven. Förskolan respektive fritidshemmet bör redovisa; redovisa prioriterade insatser i den pedagogiska verksamheten för att förverkliga de nationella målen, de nationella målen, redovisa måluppfyllelsen genom att bedöma hur väl förskolan eller fritidshemmet har arbetat i riktning mot målen i skollagen respektive i läroplanerna (Lpfö 98 respektive Lpo 94 i tillämpliga delar). Skolan bör i sin kvalitetsredovisning; redovisa prioriterade aspekter på skolans arbete för ökad måluppfyllelse, redovisa resultaten och måluppfyllelsen genom att bedöma hur väl skolan har arbetat i riktning mot och förverkligat målen i skollagen, respektive läroplan, programmål och kursplaner. Skolverket, Allmänna råd och kommentarer Kvalitetsredovisning Tillvägagångssätt 1. Uppföljningsverktyget består av tre delar: A. Målstyrning på elevnivå Lärare och rektor granskar IUPn för elever på nr 4, 9 och 14 i klasslistorna för samtliga klasser i skolår 4, 7 och för särskolan. Granskningen görs med hjälp av uppföljningsverktygets del A. Svaren sammanfattas på bifogad blankett och minst tre konkreta, representativa och anonymiserade exempel ska bifogas blanketten. Blanketten och bilagorna ska skickas till skolområdeschefen för skolans område och Ann-Mari Mäkikangas, kvalitetsansvarig, senast den 19 september. B. Målstyrning på lärarnivå Lärare och rektor granskar olika dokument för lärare som undervisar för klasser i skolår 4, 7 och för särskolan. Granskningen görs med hjälp av uppföljningsverktygets del B. Svaren sammanfattas på bifogad blankett och minst tre konkreta, representativa och anonymiserade exempel ska bifogas blanketten. Blanketten och bilagorna ska skickas till skolområdeschefen för skolans område och Ann-Mari Mäkikangas, kvalitetsansvarig, senast den 19 september. C. Målstyrning på ledningsnivå Rektor och skolområdeschef granskar olika dokument som belyser ledningen och styrningen av skolan. Granskningen görs med hjälp av uppföljningsverktygets del C. Svaren sammanfattas på bifogad blankett och minst tre konkreta, representativa och anonymiserade exempel ska bifogas blanketten. Blanketten och bilagorna ska skickas till skolområdeschefen för skolans område och Ann-Mari Mäkikangas, kvalitetsansvarig, senast den 19 september. Uppföljningsverktyget och uppföljningsblanketten finns på nästföljande sidor. 2. BUFs ledningsgrupp och utvecklargruppen följer upp skolornas resultat/analys/bedömning/åtgärder i augusti-oktober, sammanställer rapport och redovisar för BUN i november. 3. Rektorerna beskriver resultat/analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. 33

34 Uppföljningsverktyg del A - Målstyrning på elevnivå För skolår 4, 7 och särskolan Utdrag från Skolverkets styrdokument Skolan ska ha underlag för att kunna informera elev och vårdnadshavare om varje elevs kunskapsmässiga och sociala utveckling. Elevens lärare bör dokumentera elevens utveckling och lärande utveckla och använda ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen ha gemensamma rutiner och former för dokumentation av elevernas utveckling och lärande ge elev och vårdnadshavare möjlighet att förbereda sig inför utvecklingssamtalet vid utvecklingssamtalet ge elev och vårdnadshavare information om hur elevens utveckling och lärande förhåller sig till läroplanens och kursplanernas mål. skapa förutsättningar för att utvecklingssamtalet är ett möte där elev, vårdnadshavare och lärare ses som jämlika parter. Den individuella utvecklingsplanen är framåtsyftande och bör: ge eleven ökad kunskap om och inflytande över det egna lärandet och den egna utvecklingen ge eleven ökad möjlighet att ta ansvar för och påverka sina studier konkret beskriva vilka insatser som bör vidtas för att eleven ska utvecklas i riktning mot målen stärka elevens och vårdnadshavarens delaktighet i den individuella planeringen skapa kontinuitet vid byten av lärare, grupp och skola. Skolverket, Allmänna råd och kommentarer - Den individuella utvecklingsplanen Uppföljning i skolår 4, 7 & särskolan 1. Ta fram elevernas IUP och granska dessa utifrån följande frågeställningar: 1. Hur kopplas målen i elevens IUP till elevens förmågor? 2. Hur kopplas målen i elevens IUP till kursplanen och läroplanen? 3. Hur uttrycks de färdigheter och förmågor som eleven behöver träna på? 4. Hur beskrivs konkret de insatser som bör vidtas för att eleven ska utvecklas i riktning mot målen? 5. Hur syns det att IUPn ska ge eleven ökad möjlighet att ta ansvar för och påverka sina studier? 6. Hur syns det att IUPn ska ge eleven ökad kunskap om och inflytande över det egna lärandet och den egna utvecklingen? Sammanfatta svaren på de ovanstående frågorna på bifogad blankett. Bifoga minst tre konkreta, representativa och anonymiserade exempel. 2. Gör en analys och bedömning av granskningen. Sammanfatta detta på bifogad uppföljningsblankett. 3. Beskriv eventuella åtgärder för förbättra arbetet med måluppfyllelse kopplat till elevers IUP. Sammanfatta detta på bifogad uppföljningsblankett. 34

35 Uppföljningsverktyg del B - Målstyrning på lärarnivå För skolor med skolår 4, 7 och särskolan 1. Granskning av målstyrning utifrån olika dokument på lärarnivå Ta fram ett/flera dokument som kan bli föremål för granskning, t.ex.: lärarnas planering prov/bedömningar lärarnas respons/gensvar på elevprestationer läromedel utvecklingssamtal överlämnande dokument Granska de framtagna dokumenten med hjälp av följande frågor: 1. Utgår lärarens planering/bedömningar/respons från moment eller från mål? 2. Hur är elevuppgifterna kopplade till mål, dels lokalt formulerade mål, dels målen enligt kursplanerna och läroplanerna? 3. Hur redovisas målen för eleverna? 4. Hur involveras eleverna i målformuleringarna? Hur syns det? 5. Hur syns det att lärarens planering utgår från de förmågor och färdigheter som eleven/eleverna behöver utveckla enligt beskrivningar i elevens/elevernas IUP? Sammanfatta svaren på de ovanstående frågorna på bifogad uppföljningsblankett. Bifoga minst tre konkreta, representativa och anonymiserade exempel. 2. Gör en analys och bedömning av granskningen. Sammanfatta detta på bifogad uppföljningsblankett. 3. Beskriv eventuella åtgärder för förbättra arbetet med måluppfyllelse kopplat till lärares arbete med och utifrån målstyrning. Sammanfatta detta på bifogad uppföljningsblankett. 35

36 Uppföljningsverktyg del C - Målstyrning på ledningsnivå För skolor med skolår 4, 7 och särskolan 1. Granskning av målstyrning utifrån olika dokument Ta fram ett/flera dokument som kan bli föremål för granskning, t.ex.: planeringen av mötesplatser planeringen för verksamhetsutveckling kvalitetsredovisningen arbetsplanen dagordningar mötesprotokoll underlag för medarbetarsamtal/lönesamtal Granska de framtagna dokumenten med hjälp av följande frågor: 1. Hur syns det i dagordningar/mötesprotokoll att skolan är målstyrd? 2. Hur syns det i medarbetarsamtal och lönesamtal att skolan är målstyrd? 3. Hur syns det i arbetsplanen att verksamheten är målstyrd? 4. Hur syns det i verksamheten att målen styr aktiviteterna/vardagsverksamheten? Sammanfatta svaren på de ovanstående frågorna på bifogad uppföljningsblankett. Bifoga minst tre konkreta, representativa och anonymiserade exempel. 2. Gör en analys och bedömning av granskningen. Sammanfatta detta på bifogad uppföljningsblankett. 3. Beskriv eventuella åtgärder för förbättra arbetet med måluppfyllelse kopplat till ledningens arbete med och utifrån målstyrning. Sammanfatta detta på bifogad uppföljningsblankett. 36