SCHEMA Vt 2017 Vecka 2-4 * Kolla att Cambro fungerar för dig

Transkript

1 Schema, preliminärt, skrivet i november 2016, reviderat xxxx Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp SCHEMA Vt 2017 Vecka 2-4 * Kolla att Cambro fungerar för dig Plats: valfri * Se och lyssna på föreläsningarna som ligger på Cambro under Resursfilmer Inför första kursträffen. * Läsa kapitel 1-3 i Diagnosis and Treatment of Movement Impairment Syndromes. * Läsa s i Kinetic control: The management of uncontrolled movements, fokusera på Trunk Lean Test, Backward Push Test, Double Knee Ext Test, Prone Double Knee Bent Test, Hip Extension Lift Test, Bent Knee Fall Out Test, Single Knee Flexion Test, Single Knee Extension Test. Under kursveckan kommer vi att träna på dessa tester och diskutera vad ev fynd innebär, men du ska kunna dessa tester och ha provat att göra varje test på minst tre personer innan kursträff.

2 * Läs artiklarna och gå igenom och träna på ländryggstesterna i H Luomajokis artikel Reliablity of movement control tests in the lumbar spine, Fabio Renovatos artikel Segmental stabilization and muscular strengthening in chronic low back pain - a comparative study och Nathalie Roussels artikel Altered lumbopelvic movement control but not generalized joint hypermobility is associated with increased injury in dancers. A prospective study. - Besvara instuderingsfrågorna (se längre bak i detta dokument, direkt efter schemat) - Fundera och skriv ner fem saker som du vill diskutera i grupp vid första kursveckan (utifrån instuderingsfrågorna, kursmaterial). Notera också varför du vill diskutera detta. Skicka dessa som två separata dokument och skicka dem till ulrika.aasa@umu.se senast tre arbetsdagar innan kursträff 1 (25 januari). Obs! döp dokumenten till nedan och skriv det också i ämnesraden på ditt instuderingsfrågor_ditt namn respektive Sahrmann kursträff 1-diskussion_Ditt namn. Vecka 5 Kursträff 1, 30/1-3/2 (5 dagar) Plats: UmU Måndag Välkomna! Presentation av deltagare. Frågor kring kursen. Ulrika Aasa Föreläsningar blandat med diskussioner och praktiska övningar gällande: kliniskt resonemang, funktionell anatomi, tester för kontroll av rörelser, arbete i inre- och yttre banan samt flexibilitet. Tisdag Onsdag Torsdag Ländrygg. Fortsättning från måndag Diskussion Sahrmann em. Gå igenom instuderingsfrågorna, diskutera de fem sakerna som du ville diskutera i grupp vid första kursveckan (sådant du är intresserad av/sådant du inte förstår/inte tycker stämmer). Sammanfatta i ett dokument som du skickar till Ulrika Grupp A Workshop om rörlighetsträning och utvärdering av hållning och rörelsemönster. Vi varvar övningar med frågor och diskussioner. Grupp B Förbereder filmning/examination Grupp B Workshop om rörlighetsträning och utvärdering av hållning och rörelsemönster. Vi varvar övningar med frågor och diskussioner. Grupp A Förbereder filmning/examination Viktigt: (1) till workshopen ska ni komma ombytta i mjuka överdragskläder som ni bär över shorts (viktigt att de är tajta eftersom vi kommer att bräsa med benen), sport BH (för tjejer) och tajta linnen. Detta är för att vi ska kunna studera rörelse och muskelrekryteringsmönster. Fortsättning från måndag/tisdag Praktiska övningar gällande: kontroll av rörelser för träning av patienter med besvär i ländrygg, dvs riktade övningar Ulrika Aasa Jakob LIdström Workshop Yoga Ulrika Aasa Fredag Examination - filmning Ulrika Aasa

3 Ladda in filmer på angiven dator när ni är klara Sal A209 och V 6-8 * Se och lyssna på föreläsningarna som ligger på Cambro Plats: valfri under Resursfilmer Inför andra kursträffen *Läsa kapitel i Diagnosis and Treatment of Movement Impairment Syndromes. * Plocka fram tre intressanta patientfall/tankar/kliniknära användning som fastnar. Vad har du lärt dig? Något nytt? Hittar du någon intressant artikel som kan stödja/motsäga beskrivningen i boken? Koppla till funktionell anatomi beskriv anatomiska förutsättningar. Testa på någon du känner, hur blev det? Submittera ett dokument (1-3 A4-sidor) till ulrika.aasa@umu.se senast tre arbetsdagar innan nästa kursträff (12 oktober). Obs! Skriv Sahrmann kursträff 2 följt av ditt namn i ämnesraden på ditt .detta dokument ligger till grund för diskussioner under kursträffen. *Läsa s , i Kinetic control: The management of uncontrolled movements, fokusera på Hur ska normala rörelsemönster se ut i flexion/extension, rotation/lateralflexion samt testerna Thoracic Flexion Test, Backward Head Lift Test, Head Back Hinge Test, Head Turn Test, Head Tilt Test, Lower Neck Lean Test, Kinetic Medial Rotation Test, Kinetic Lateral Rotation Test, Arm Extension Test Vecka 9 Kursträff 2, 27/2-3/3 (5 dagar) Plats: UmU Måndag Ulrika Aasa Tisdag Genomgång av ett urval av filmerna från föregående kursträff. Feedback. Föreläsningar blandat med diskussioner och praktiska övningar gällande: funktionell anatomi och rörelseanalys samt tester för kontroll av rörelser, arbete i inre- och yttre banan samt flexibilitet i nacke-skulderregionen Grupp A Workshop om rörlighetsträning och utvärdering av hållning och rörelsemönster. Vi varvar övningar med frågor och diskussioner. Grupp B: Diskussion repetition kursvecka 1 + funktionell anatomi Jakob Lidström Yoga workshop Onsdag Torsdag Grupp B Workshop om rörlighetsträning och utvärdering av hållning och rörelsemönster. Vi varvar övningar med frågor och diskussioner. Grupp A Diskussion repetition kursvecka 1 + funktionell anatomi. Viktigt: Till workshopen ska ni komma ombytta i mjuka överdragskläder som ni bär över shorts (viktigt att de är tajta eftersom vi kommer att bräsa med benen), sport BH (för tjejer) och tajta linnen. Detta är för att vi ska kunna studera rörelse och muskelrekryteringsmönster Praktisk träning tester nacke-skuldra Praktisk träning med diskussion samt patientfall.. Fortsättning från måndag/tisdag. Praktiska övningar: övningar för kontroll av rörelser och för träning av patienter med besvär i nacke/skuldra, dvs riktade övningar. Ulrika Aasa och filma i valfria lokaler. Boka via husservice. Ulrika Aasa Sal

4 Fredag V Filma och ladda in filmer på angiven dator * Se och lyssna på föreläsningarna som ligger på Cambro under Resursfilmer Inför tredje kursträffen. Se de fyra filmerna om Carina, Hildegun, Bo och Anita som ligger under Filmer gånganalys. Patientfallen fördelas innan. * Uppgift Analys av rörelsefunktion med fokus på gång och förflyttning. Syfte: Med hjälp av gång- och rörelseanalys - utveckla förståelsen för samspelet mellan individ, aktivitet och miljö - utveckla förståelsen för hur olika testsituationer kan utmana motorisk kontroll - utveckla kliniskt resonemang för att rikta åtgärder mot de svårigheter som kan identifieras hos personer med olika neurologiska sjukdomstillstånd 1. Film Carina, (MS, Multipel Skleros) (Bilaga 1 - nedan) 2. Film Anita, (Progredierande motorneuron sjukdom typ Primär Lateral Skleros) (Bilaga 2 - nedan) 3. Film Hildegun, (MS, Multipel skleros) (Bilaga 3 - nedan) 4. Film Bo, (Mb Parkinson) (Bilaga 4 - nedan) Sedan förbereder du dig genom att Repetera introduktionsfilmerna som ligger på kurssajten i Cambro: o Del 1: Gång- en komplex aktivitet som involverar hela kroppen o Del 2: Gång- en komplex aktivitet som involverar hela kroppen Ta del av kurslitteraturen, Motor Control translating research into clinical practice (2012), Shumway-Cook, & Woollocott. Kapitel: o 9 (Aging and postural control), o 10 (Abnormal postural control), o 12 (Control of normal mobility), o 13 (A life span perspective of mobility; från sidan 345), o 14 (Abnormal mobility) Därefter ser du din patientfilm extra noga för att: (OBS: filmerna får under inga omständigheter spridas utanför Cambrosajten förbjudet att dela till sociala medier!) Observera och analysera patientens kapacitet. Utifrån vad du ser ska du skapa hypoteser om vad som orsakar avvikelser från ett normalt rörelsemönster som grund för ditt kliniska resonemang. Beskriv de avvikelser du ser i de tester som patienten gör (använd begrepp inom balans-, gång- och rörelseanalys som t.ex. postural hållning, understödsyta, de olika gångfaserna, hastighet, rytm, ledrörelse, och A209 Plats: valfri

5 anticipatorisk/proaktiv, reaktiv kontroll, uppmärksamhet etc). Analysera vad som kan ligga bakom avvikelserna (Neurologisk diagnos och symtom; t.ex. central eller perifer påverkan? Vilka system för motorisk kontroll berörs; Muskuloskeletala? Neuromuskulära? Sensoriska? Kognitiva? Andra faktorer av betydelse; t.ex. primärt eller sekundärt åldrande? Annat?) Vilka strategier använder patienten för att kompensera eventuell svaghet/begränsning? Är testsituationen tillräckligt utmanande för att identifiera funktionella begränsningar? Föreslå ev. andra lämpliga instrument att fortsätta utredningen med. Vilka risker kan du se utifrån patientens aktuella status på kort respektive lång sikt? Vad skulle du behöva veta mera om patienten? (som du skulle kunna fråga upp i en anamnes) Vilka andra teammedlemmar skulle vara önskvärt att sammarbeta med runt denna patient och varför. Upprätta en behandlingsplan där du utifrån ditt kliniska resonemang preciserar problem, målsättning, åtgärder och uppföljning. Organisera den utifrån de olika komponenterna i ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health): a) kroppsfunktion/kroppsstruktur, b) aktivitet och c) delaktighet, samt d) omgivningsfaktorer och e) personfaktorer. Försök att vara så konkret som möjligt. Senast onsdag vecka 45 lägger du in din analys och behandlingsplan på kurssajten i Cambro i din inlämningsmapp. Skriv Gånganalys och ditt namn i dokumentet. Av rapporten (maximalt 5 sidor) ska det gå att följa ditt kliniska resonemang, så förutom att besvara frågeställningarna ska du försöka beskriva de antaganden och hypoteser du gör samt argumentera för ditt val av åtgärder i behandlingsplanen. Vid kursträff 3 kommer ni att tillsammans med övriga som valt samma patient redovisa (för ytterligare information, se nedan) Filmerna är inspelade utifrån följande förutsättningar: Material: Gångsträckan är 9.5 meter från start till vägg, personen går tur och retur dvs 2x9.5 meter. Stolshöjd 45 cm Pall 15 cm (som personen kliver upp på/ner från) Planerade testmoment: 1. Gång i normal/självvald hastighet

6 2. Gång i snabb/maximal hastighet 3. Gång i sidled 4. Gång baklänges 5. Gång över hinder 6. Gång över (upp på/ned från) en pall 7. Chair-stand-test (uppresningar från sittande-till stående) 8. Stående balans, 30 sekunder med fötter ihop öppna ögon 9. Stående balans, 30 sekunder med fötter ihop blundar 10. Delad uppmärksamhet: Gå och samtidigt bära ett glas med saft 11. Delad uppmärksamhet: Gå och räkna baklänges ( minska med 3 i taget börja från 50") 12. Gång i 2 minuter * Uppgift 15 tester. Läs i Tester och mätmetoder för idrott och hälsa, titta efter tester i Fysioterpis datatbas för mätmetoder samt tester i Motor Control boken: Välj 15 tester, fundera över dessa och skriv ner i tabellform: på vem genomför du testet och i vilken situation? Hur kan testresultatet guida dig till övningsval/träningsgenomförande (gör detta för din egen skull). Var Djävluens advokat. Anteckna även vad du själv anser testerna utvärderar annat än det som är angivet. Skriv ner och berätta i ett separat avsnitt under en egen rubrik i dokumentet ( Egna tankar kring vad testerna mäter ). Anteckna också i ett separat avsnitt under egen rubik i dokumentet ( Reliabilitet och validitet) vad som finns beskrivet i vetenskaplig litteratur gällande reliabilitet och validitet för dessa tester.eller om det inte finns beskrivet Var en sjukgymnast inom primärvården. Skapa ett testbatteri som du vill använda på vårdcentralen. Skriv ner och berätta under en egen rubrik som du döper till Testbatteri vårdcentral varför du väljer dessa tester. Senast onsdag vecka 45 lägger du Uppgift tester i kurssajten i Cambro i din inlämningsmapp. Skriv Uppgift 15 tester följt av ditt namn i dokumentet. * Ladda hem och läs Socialstyrelsen: Kortversionen av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. (datum ). Besvara följande frågor: (1) Vilka levnadsvanor är det riktlinjerna tar upp? (2) Varför just dessa? (3) Vad är det för åtgärder som redovisas? (4) Dessa åtgärder har delats upp i tre nivåer, vilka och varför? (5) hur kan de tre åtgärdsnivåerna skilja sig åt för de fyra levnadsvanorna? (6) Vad innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen har ett hälsofrämjande förhållningssätt? (7) Vad är hälso- och sjukvårdspersonalens roll i samtal om levnadsvanor? (8) Vad innebär det att samtalen bör utformas som en stödjande dialog? (9) Hur ska Socialstyrelsen kunna

7 avgöra om arbetet med förebyggande åtgärder ger resultat? (10) Vad innebär "När patienten är motiverad behöver hälso- och sjukvården kunna erbjuda verktyg och stöd till förändring (egna reflektioner och utifrån evidens). Skriftlig sammanställning lägges i inlämningsmappen i Cambro senast fredag kl v 45. Obs! Skriv Nationella riktlinjer och ditt namn i dokumentet. När vi träffas under kursträffen kommer vi att jobba med case om detta. Vecka 13 Kursträff 27/3-30/3 (4 dagar) Plats: UmU Måndag Redovisning av hemuppgift Utvärdering och åtgärder i ett rörelseperspektiv med fokus på gång och förflyttning. Kl 8.30 samling i, Anna hälsar välkommen. Därefter (inklusive fika), samlas ni i grupper med samma film för att diskutera genomförda gång- och rörelseanalyser samt förbereda en presentation av ert patientfall där ni: Anna Sondell Sal a) Presentera den bakgrundsinformation ni har om patienten b) Redogör för de funktionella problem ni observerat hos er patient utifrån olika testsituationer exemplifiera gärna genom att visa valda delar från filmen c) Redogör för det kliniska resonemang som ligger till grund för den behandlingsplan ni presenterar d) Lyft fram eventuella alternativa resonemang, samt kompletterande undersökningar utöver de som visas på filmen Samling i helklass. Respektive grupp presenterar sitt patientfall, alla är delaktiga i redovisningen. Utöver valda filmsekvenser, använd i övrigt lämpliga pedagogiska hjälpmedel som t.ex. OH, Power-Point, eller Blädderblock. Ni disponerar ca minuter för presentationen följt av minuter för öppen diskussion. Tidsram:1) ) ) ) Avslutande sammanfattning och diskussion Tisdag Onsdag Dagens schema fortfarande preliminärt. Start- och sluttid är dock rätt Föreläsning kring att mäta effekt av fysisk aktivitet/träning Iordningsställande av tester inför torsdagen genomgång av filmer/repetition av vissa delar Hur kan MC-tester appliceras för höft/ländrygg. Hur diffa höft/ländrygg vad gäller rörelsekontroll.genomgång av filmer. Laborationer kring effekter av fysisk aktivitet/träning (fysiologi), mätmetoder samt teorier. Anna Sondell fm Lars Berglund em Anna Sondell A A209

8 Torsdag V V 18 Vecka 19 Måndag Tisdag Onsdag På slutet: Tankar/diskussion utvärderingsmetoder Grupparbete diskussion kring tester på vårdcentral redovisning tester på hälsocentral Arbete kring FaR och Fysisk aktivitet som sjukdomsförebyggande metod. Cases Redovisning Information om Examinationsform nr 3. Alteparat schema Arbete med eget patientfall Se studiehandledningen för vidare information. Skicka ditt arbete till NN senast tisdag 2 maj.läs igenom och förbered feedback på tre arbeten i din grupp. Kursträff 4, 8-10/5 deltagande en av dagarna obligatoriskt, välkomna att vara med på alla Seminarier kring patientfall Studenterna ordnar ev. projektor och brits till grupprummet Seminarier kring patientfall Studenterna ordnar ev. projektor och brits till grupprummet Seminarier kring patientfall Studenterna ordnar ev. projektor och brits till grupprummet Anna Sondell Elisabet S-Ö Plats: valfri Plats: UmU NN Grupprum NN Grupprum NN Grupprum Instuderingsfrågor till kursvecka 1 och kursvecka 2 KOLL AV TIDIGARE KUNSKAP/INSTUDERINGSFRÅGOR för din egen skull. Vad gäller frågor om hållning/stiffness finns många svar i Sahrmann-boken. Och i Kinetic control-boken. Men, svar finns också i artikelform på pubmed (ex om smärtmekanismer) och i era tidigare inhämtade lärdomar tex från Börjes föreläsning om smärtmekansimer i T2/Åsa S ryggkurs i T4. (1) Repetera musklerna kring bål/nedre ex (ner till knäna). Föreläs för en kompis och berätta om musklerna, ursprung, fäste och funktion. Hur kan man förklara begreppen lokala stabiliserare, globala stabiliserare och rörelsemuskler? När det gäller träning av bålmusklerna hur tränar man dem på bästa sätt och varför. Beskriv i form av dynamiska övningar, statiska övnignar, lågbelastande övningar och högbelastande övningar. Beskriv också begreppet coreträning. (2) Repetera det du kan om smärtmekanismer hur frågar man om det i anamnesen hur undersöker man? Berätta för en kollega/kursare! -Vad kännetecknar mekanisk nociceptiv smärta? -Vad kännetecknar inflammatorisk nociceptiv smärta? (Förslag: se artiklar av Keith Smart om du behöver repetera, T2-föreläsning av Börje, låna bok av Nicola Petty). -Vad är bakgrunden till att man behandlar nociceptiv mekanisk smärta med rörelsekontrollträning? Finns annan typ av träning? Hur kan man också behandla? Vad är kännetecknande hos patienter med central sensitisering? (3) Skriv ner och skicka in svar på nedan uppgifter. OBS! Det är för din egen skull och kommer inte att bedömas men jag kommer att läsa för att se vad ni som grupp kan och hur ni ser på fysioterapi inom nedan områden. Detta är ingen

9 uppsats och bedöms inte som det men läses med intresse så skriv därför så tydligt och läsbart som möjligt. Skälet till att ni ska skriva är att vid skrivande ser man så tydligt ser vad man kan och var man har kunskapsluckor att fylla Ge exempel. Rita! Max antal sidor 5. VAd är optimal posture i ryggen? Nämn tre källor som beskriver hållning vad är lika i deras beskrivningar finns olikheter (vad tänker du om dessa?). Bör man korrigera hållning på en patient? Varför/varför inte? Vad avses med uttrycket Alignment? Vad är optimal alignment? VAd bör du som fysioterapeut testa när det gäller muskelfunktion? Gör en lista och beskriv hur du testar bålmusklerna inkl gluteer, hamstrings, iliopsoas, q-ceps. Inkludera rörlighet, styrka mm och muskelrekryteringsmönster. Vad avses med muskelrekryteringsmönster? Har du testat det någon gång? Hur gjorde du då? Hur beskrivs begreppet i litteraturen? Hur vet jag att det är en obalans i muskelstyrka? Ska t.ex. hamstrings och gluteus maximus vara exakt lika starka när jag testar med manuellt motstånd? Vad är starkt och vad är svagt? Finns det något bättre sätt att testa muskelstyrka? När det finns många muskler med samma funktion vill vi kunna diffa vilken muskel som primärt utför rörelsen. Hur skulle man kunna göra detta? Vad är skillnad mellan styvhet (stiffness) och kort muskel (strukturellt förkortad). Beskriv och ge exempel. Ge också exempel på skillnad i behandlingsåtgärd. Stretching vad vet ni om allmänna rekommendationer för stretching? Vad är evidens bakom stretching? Vad skriver Shirley Sahrman om stretching? Vad avses med Movement take place along the path of least resistance? Fortsättning på ovan: Hur man kommer till rätta med det felaktiga rörelsemönstret/muskelrekryteringsmönster: förbättra rörlighet där man är styv, bli styvare i de rörligare områdena. Om du utför kettlebell-sving och tar ut rörligheten i thorakolumbala övergången och detta triggar smärta i området bör du då jobba på rörligheten thorakalt? Instuderingsfrågor inför andra kursveckan: Skicka till Ulrika! När det gäller nacken och skuldran beskriv vilka muskler som är stabiliserare och vilka som är rena rörelsemuskler? Rita upp glenohumeralleden och scapula: Beskriv vilka muskler som påverkar scapula och glenohumeralleden och hur de påverkar ditt rörelsemönster? Inför tredje kursveckan: Anna Sondell Bilaga 1 CARINA Är en 56-årig kvinna med MS som debuterade på 80-talet. Har sedan första rehab-vistelsen haft en upprepad rehab-period varje år i syfte att bibehålla hennes funktionstillstånd. Övrigt ur anamnes: Delaktighet: Upplever idag endast inskränkt delaktighet inom skötsel av gården och familjens jordbruk (de är fårfarmare med viss förädling ull och skinn) Aktivitet: Begränsad gångförmåga, fått svårt att stå och samtidigt använda armarna (hö ben viker sig plötsligt i knäet). Bilaga 2 ANITA

10 Är en kvinna med sakta progredierande motorneuronsjukdom typ Primär lateral skleros. Fått diagnos 2001, debut av besvär Går sedan 3 år tillbaka med rollator, klarar tillsammans med make ADL bra. (Varit en aktiv motionär som frisk, sprungit långlopp, kört Vasaloppet). Övrigt ur anamnes: Delaktighet: Har en inskränkt delaktighet på fritiden, kan inte leva utan att vara fysiskt aktiv, träning är mitt/vårt fritidsintresse. Därför är det ett måste att kunna fortsätta att gå. Aktivitet: Begränsad förflyttningsförmåga, gångsvårigheter. Bilaga 3 HILDEGUN Är en kvinna med MS sedan 80-talet. Har de senaste 10 åren snarast förbättrats avseende balans och ostadighet. Kommer åter för en ny rehab-period. Övrig ur anamnes: Delaktighet: Svårt att ta sig för något annat än att läsa, tränar i bassäng 2 ggr/vecka (med neurogrupp från Sävar) Aktivitet: Något nedsatt balans, nedsatt ork. Bilaga 4 BO Är en man med diagnosen Parkinson sedan Kommer för att delta i Parkinsons diagnoskurs. Övrigt ur anamnes: Talet är hans stora problem. Har fått problem med att han stammar och att talet låser sig. Detta är situationsberoende. Förväntningar: Har inte så stora förväntningar, tycker det känns bra att få lära sig mer Delaktighet: Lever ett aktivt liv med promenader, jakt och skidåkning. Aktivitet: Inga problem med ADL.