Studiehandledning för Professionsblock I i sjuksköterskeprogrammet

Transkript

1 Akademin för hälsa, vård och välfärd Studiehandledning för Professionsblock I i sjuksköterskeprogrammet Vårdvetenskap, 7,5 hp Kurskod: VÅE005 VT 2012 Kursansvariga: Cecilia Rydlo Veronica Sandqvist 1

2 Examinatorer: Ann-Kristin Dahlin, e-post: Inger Pettersson, e-post: Cecilia Rydlo, e-post: Veronica Sandqvist e-post: Anna Stålberg, e-post: Lärare Eskilstuna Ann-Kristin Dahlin, e-post: Birgitta Jöhnemark; e-post: Inger Pettersson, e-post: Veronica Sandqvist e-post: Charlotta Åkerlind, e-post: Lärare Nyköping Eija Göransson, e-post: Veronica Sandqvist e-post: Anna Stålberg, e-post: Lärare Västerås Heléne Appelgren Engström, e-post: Marie Grufman Pellfolk, e-post: Annelie Hübner, e-post: Anneli Sköld, e-post: 2

3 Inledning Professionsblock I omfattar 5 veckor verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Under dessa veckor innefattas studier av vårdvetenskap 7,5 hp. Föreliggande studiehandledning är utarbetad enligt aktuella kursplaner och utbildningsplan. Innehållet för professionsblock I beskrivs i syfte, lärandemål samt innehåll. Syfte Kurskod: VÅE005 Kursen syftar till att studenten ska skaffa sig kunskaper och färdigheter i grundläggande omvårdnad utifrån den unika människans resurser, problem, behov och begär ur vårdvetenskapligt perspektiv. Kursen syftar även till att studenten genom reflektion och kritiskt tänkande ska utveckla sin självkännedom och förmåga till inlevelse med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan. Innehåll I kursen ingår följande moment: - Vårdvetenskapliga begrepp i relation till patientens berättelse - Grundläggande omvårdnadsåtgärder - Grundläggande vårdhygien och undersökningar utifrån teori och författningar - Reflektion kring etiska förhållningssätt i vårdande möten - Påbörja utveckling mot sjuksköterskeprofessionen Kurskrav För att uppnå betyget godkänd krävs: - fullgjord verksamhetsförlagd utbildning (VFU) - betyget godkänd på examinationsuppgift Med fullgjord verksamhetsförlagd utbildning (VFU) menas: - aktivt deltagande vid samtliga seminarier. Med aktivt deltagande menas att förberedelser inför varje seminarium har följt de anvisningar som getts. Det ska finnas engagemang i det egna framförandet. Du skall även medverka i gemensamma reflektioner och diskussioner utifrån gruppens presentationer i relation till vårdande och omvårdnad 3

4 - fullgjord studietid, 32 tim/vecka, vilket ska vara fullständigt ifyllt och signerat. - samtliga bedömningskriterier i bedömningsinstrumentet Mälardalsmodellen är uppfyllda, vilket ska vara fullständigt ifyllt och signerat. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. Visa kunskap att utifrån patientens berättelse kunna identifiera och med vårdvetenskapliga begrepp beskriva patientens hälsoresurser samt grundläggande problem, behov och begär 2. Visa kunskap om och förståelse för betydelsen av vårdvetenskapliga forskningsresultat som relaterar till hälsoprocessen hos den patient som studenten vårdar 3. Visa kunskap om och förståelse för innebörden i relevanta författningar som styr den grundläggande omvårdnaden 4. Visa kunskap och tillämpa grundläggande vårdhygien 5. Visa färdighet och förmåga att under handledning av sjuksköterska genomföra adekvata omvårdnadsåtgärder på vetenskaplig grund 6. Visa färdighet och förmåga att reflektera över sina tankar och känslor kring åldrandet, hälsan och döden 7. Visa färdighet och förmåga att under handledning av sjuksköterska utföra grundläggande omvårdnad och undersökningar utifrån teori och tillämpningsövningar 8. Visa förmåga att identifiera sitt behov av lärande/vårdande och kunna beskriva sin påbörjade utveckling mot sjuksköterskeprofessionen 9. Visa självkännedom och respekt i vårdande möten och kunna reflektera över ett etiskt förhållningssätt i omvårdnadssituationer Struktur inom VFU Studietiden under VFU är 32 tim/vecka och innebär schemalagd tid, dag, kväll, helger och ev. nätter. Dessa timmar är förlagda i vårdverksamheten och innefattar introduktionsdag på högskolan (8 tim), patientnära vårdarbete, förberedelser för två temaseminarier samt deltagande vid dessa. Tid för förberedelser ges på studieplatsen i direkt samråd med huvudhandledare. Temaseminarierna omfattar 2 x 4 lektionstimmar. Din ansvariga huvudhandledare är alltid en legitimerad sjuksköterska, men du kan komma att handledas av annan personal för att uppnå målen för dina studier. 4

5 Sjuksköterskan är dock den som ansvarar för handledningens genomförande och undertecknar bedömningen av din VFU. Under VFU används följande dokument: StudentPortfolio, studielista och bedömningsinstrumentet Mälardalsmodellen. Studerandeprofil Inför respektive VFU fyller du i en studerandeprofil som fungerar som ett underlag för planering av handledning och handledarskap. Minst två veckor innan skickas denna studerandeprofil till din studieplats. Studerandeprofilen finns att hämta på HVVs hemsida för VFU i sjuksköterskeprogrammet. Studielista, bedömningsinstrument - Studielista och bedömningsinstrument ifyllt med namn, födelsedata, studietid mm lämnas första dagen till huvudhandledare vid respektive studieplats - All studietid fylls i på en separat studielista för varje studieplats. Du ansvarar för att studielistan skrivs under varje dag av handledande sjuksköterska/ undersköterska - Vid slutbedömning gör du en sammanräkning av dina timmar som därefter skrivs under av dig samt huvudhandledare - Sammanställning av fullgjord studietid antecknas på bedömningsformuläret - Du ansvarar för att samtliga dokument från din placering är fullständigt ifyllda innan dessa skickas in av huvudhandledare till klinisk adjunkt/adjunkt efter slutbedömningen. Dokumenten måste vara fullständigt ifyllda för att betyg ska kunna utfärdas. - Tid som saknas pga. frånvaro ska tas igen och planeras i samråd med huvudhandledare och vid behov klinisk adjunkt. Vid längre tids frånvaro kontaktas även kursansvarig och studievägledare vid HVV. StudentPortfolio StudentPortfolion är ditt egna dokument och är en hjälp för dig att uppnå kursens lärandemål. Med utgångspunkt i dessa lärandemål formulerar du de lärstrategier som du planerar att använda. Dina strategier för att nå kursens lärandemål kommer följas upp kontinuerligt genom StudentPortfolion. Vid planeringssamtalet med huvudhandledare och klinisk adjunkt/adjunkt diskuterar du dina lärstrategier. Kontinuerligt skall handledande sjuksköterska ge muntlig och skriftlig återkoppling till dig, vilket återkopplas till klinisk adjunkt/adjunkt. Genom att du själv dokumenterar, reflekterar och får återkoppling synliggörs din egen lärutveckling. 5

6 Bedömning Bedömning av måluppfyllelse sker genom skattningsformulären i bedömningsinstrumentet Mälardalsmodellen. Som diskussionsunderlag för dessa samtal använder du StudentPortfolion samt skattningsformulären. Du förbereder dig inför varje bedömning genom att själv skatta dig i förhållande till lärandemålen. Bedömning av hur du uppnått lärandemålen sker tillsammans med huvudhandledare/handledare dels vid en halvtidsbedömning, dels vid en slutbedömning vid respektive studieplats. Genomförande av din VFU I syfte att kunna stödja ditt lärande på bästa sätt finns följande struktur i VFU; patientfokuserad handledningsmodell, reflektion, reflektionsdagbok, Student- Portfolio, seminarium och bedömningsinstrument. Patientfokuserad handledning Handledning under VFU innebär att du får stöd och vägledning i att lära dig vårda på ett professionellt sätt i din kommande sjuksköterskeprofession. För att stödja lärandet bedrivs studierna med en patientfokuserad handledningsmodell, som innebär att du inriktar lärandet på att vårda ett begränsat antal patienter. Syftet är att du ska träna på att fördjupa förståelsen för patientens situation samt behov av vård/vårdande, utifrån ett helhetsperspektiv. Under studieveckorna kommer du med stöd av handledare att successivt få träna på att utveckla din förmåga att vara självständig och ta eget ansvar. Dina handledare finns alltid till hands och ger stöd utifrån ditt individuella behov. Grundläggande i handledningen är att du reflekterar över och kritiskt granskar de kunskaper och erfarenheter du skaffar dig under studieveckorna. Reflektioner sker både tillsammans med handledare och ev. studiekamrater samt med hjälp av dina egna självreflektioner. Du kommer att ha stöd av klinisk adjunkt/adjunkt i samband med din verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med dessa möten är att du skall ges tillfälle till att reflektera kring dina studier och vilka förutsättningar för lärandet/vårdandet som finns vid din studieplats. Vad innebär reflektion vid din VFU? För att du skall kunna öka och fördjupa din förståelse kring dina handlingar behövs regelbundna och återkommande tillfällen till reflektion. Reflektion är förknippat med distansering, i detta fall att se din utveckling och kommentera den. Begreppet reflektion innefattar, genom ordets betydelse, att böja eller vända tillbaka, en bakåtriktad funktion. Det kan också innefatta det som sker här och nu i 6

7 medvetandeakten. Begreppet kan också ha ett framtidsperspektiv. Det finns olika nivåer av reflektion. Den första nivån är det vardagliga tänkande och handlande som utgörs av inrotade vanemönster. Här sker din reflektion omedelbart och uppmärksammas sällan av dig. Handlandet sker rutinmässigt. På den andra reflektionsnivån fokuserar t.ex. läraren/handledaren på olika praktiska tekniker och metoder för att du skall uppnå vissa bestämda mål. Värdet av dessa tas för givna. Dessa nivåer är exempel på rutinmässigt tänkande, ej på ditt reflekterade tänkande. Den tredje nivån är mera komplex och uppmärksammar relationen mellan principer för den praktiska verkligheten (underliggande teori) och den praktiska verkligheten i sig. Här sker din reflektion mera systematiskt och sammanhängande kring såväl egnas som andras erfarenheter. På den fjärde nivån reflekterar du över det egna medvetandet. Det innebär att du både uppmärksammar vad du reflekterar över i det egna arbetet och hur du reflekterar över ditt arbete. Hur du reflekterar har t.ex. att göra med om du reflekterar mera djupgående, om du ifrågasätter dina egna antaganden eller om du uppmärksammar helhet och samband framför delar. Syftet blir att du kommer fram till ett mera självreflekterande angreppssätt för att förstå hur kunskap fungerar i praktiken, samt hur den kan tillämpas till en aktiv förståelse. Tre frågor som kan vara till hjälp när du reflekterar är: - Hur kommer det sig att jag gör som jag gör? - Hur kommer det sig att det känns som det känns när jag gör som jag gör? - Hur kommer det sig att jag tänker som jag tänker när jag tänker kring mina handlingar och känslor? Att stödjas genom reflektionsdagbok Under din VFU bör du skriva en reflektionsdagbok. Målsättningen är att du på ett systematiskt sätt kan reflektera över dina egna erfarenheter av yrkesfunktionen och fenomen i vårdandet. Genom dina erfarenheter relaterar du till teoretisk kunskap, bland annat med utgångspunkt i begreppen människa, lidande, hälsa, vårdande och världen. Reflektionsdagboken är således ett hjälpmedel för dig att stödja din akademiska och professionella utveckling. Genom skrivandet sätter du ord på tankar, känslor och handlingar, vilket kan medföra en strukturering av din egen tankevärld. I samband med skrivandet kan också nya tankar och ny kunskap utvecklas. Dina dagboksanteckningar kan ha en fri och berättande stil. Själva skrivprocessen är viktigast i detta sammanhang, medan produkten har en underordnad betydelse. Det finns inte ett riktigt sätt att skriva på, utan du väljer den form som passar situationen bäst. Dagboksanteckningarna är privata och värderas inte av huvudhandledare. Anteckningarna använder du för att förbereda dig inför seminarier och som underlag till att genomföra dina examinationsuppgifter. 7

8 Seminarium Under din VFU kommer du att delta i seminarier med specifika teman. Syftet med seminarierna är att du i samtal med andra ska få en vidgad förståelse för patientens hälsa och lidande, vårdande och behandling genom att reflektera över dina erfarenheter gentemot teoretisk kunskap. Utifrån ett patientperspektiv, med stöd av reflektion och kritiskt tänkande i kombination med litteraturstudier, blir seminarierna både en förutsättning och en fortsättning av ditt egna individuella lärande. Genom seminarierna kan du utveckla och berika ditt tänkande samt få möjlighet att klargöra dina uppfattningar och finna redskap att kunna beskriva dina ståndpunkter. Seminariet är således inte ett forum bara för att lufta dina åsikter utan det ska vara ett aktivt och ömsesidigt kunskapsutbyte mellan människor för att fördjupa förståelsen för centrala idéer och värden i vårdandet. Vid seminarierna deltar studiekamrater och klinisk adjunkt/adjunkt. Huvudhandledare och handledande sjuksköterskor är alltid inbjudna att delta. Frånvaro kräver aktivt deltagande på motsvarande sätt, vilket planeras i samråd med kursansvarig lärare. Seminarier och tentamen Två seminarier och en tentamen i vårdvetenskap ingår i kursen. Seminarierna utgör en förberedelse och grund inför tentamen i vårdvetenskap i slutet av kursen. Seminarium 1: Ätande och uttömningar i omvårdnadssituationer Mötet med patienten/livsberättelsen är centralt för seminariets genomförande. Målet är att i en datainsamling enligt vårdprocessens bedömningsfas knyta samman erfarenheter i vårdandet med vårdteoretiskt innehåll. Du förbereder dig genom: - att genomföra en datainsamling gällande temaområdet utifrån ditt möte med patienten, patientens livsberättelse samt dina iakttagelser - att identifiera och beskriv din patients hälsoresurser samt hälsorelaterade problem, behov och begär gällande ätande och uttömningar - att beskriva hur patientens upplevelse av och uttryck för hälsa/välbefinnande till kropp, själ och ande framkommer i din datainsamling - att du reflekterar över och diskuterar vad etik och värdighet, estetik, genus, kulturella aspekter, åldrande och vårdhygien innebär för patienten i vårdandet. Relatera din diskussion till kurslitteratur och författningar Du tar med dina skriftliga förberedelser till seminariet. Vid seminariet gör du en kort presentation av din patientberättelse/patientanalys och därefter följer en gemensam diskussion. 8

9 Litteratur till seminarium 1 Sidenvall, B. (2004). Att ha svårt att äta. I K. Blomqvist & A-K. Edberg (Red). Att vara äldre,...man har ju sina krämpor, (ss ). Lund: Studentlitteratur. Stenzelius, K., & Bengtsson, M. (2009). Elimination. I, A-K Edberg. & H. Wijk,(Red). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (ss , , ). Lund: Studentlitteratur. Westergren, A. (2009) Nutrition och ätande. I A-K Edberg. & H. Wijk,.(red). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (ss , , ). Lund: Studentlitteratur. Edvardsson, D., & Wijk, H. (2009). Omgivningens betydelse för hälsa och vård. I A-K. Edberg, & H. Wijk (Red) Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (ss ). Lund: Studentlitteratur. Wiklund, L. (2003), Vårdvetenskap i klinisk praxis. (ss , ). Stockholm: Natur och Kultur. Lagar Seminarium 2: Sömn, vila och aktivitet i omvårdnadssituationer Mötet med patienten/livsberättelsen är centralt för seminariets genomförande. Målet är att knyta ihop iakttagelser och erfarenheter i vårdandet med vårdteoretiskt innehåll i datainsamling samt bedömning av patientens omvårdnadsbehov (patientanalys). Du förbereder dig genom: - att genomföra en datainsamling gällande temaområdet utifrån ditt möte med patienten, patientens livsberättelse samt dina iakttagelser - att identifiera och beskriv din patients hälsoresurser samt hälsorelaterade problem, behov och begär gällande sömn, vila och aktivitet - att beskriva hur patientens upplevelse av och uttryck för hälsa/välbefinnande till kropp, själ och ande framkommer i din datainsamling - att du reflekterar över och diskuterar vad etik och värdighet, estetik, genus, kulturella aspekter, åldrande och vårdhygien innebär för patienten i vårdandet. Relatera din diskussion till kurslitteratur och författningar Du tar med dina skriftliga förberedelser till seminariet. Vid seminariet gör du en kort presentation av din patientberättelse/patientanalys och därefter följer en gemensam diskussion. 9

10 Litteratur till seminarium 2 Asp, M., & Ekstedt, M. (2009). Trötthet, vila och sömn. I A-K. Edberg., & H. Wijk (Red). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (ss , ). Lund: Studentlitteratur Rydholm Edman, A-M. (2009). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I A-K. Edberg,. & H. Wijk (Red). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (ss , , ,). Lund: Studentlitteratur Sidenvall, B. (2004). Att ha svårt att äta. I K. Blomqvist & A-K. Edberg (Red). Att vara äldre,...man har ju sina krämpor, (ss ). Lund: Studentlitteratur Stenzelius, K., & Bengtsson, M. (2009). Elimination. I A-K Edberg. & H. Wijk (Red). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (ss , , ). Lund: Studentlitteratur. Westergren, A. (2009) Nutrition och ätande. I A-K Edberg. & H. Wijk (Red). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (ss , , ). Lund: Studentlitteratur. Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis (ss ). Stockholm: Natur och Kultur. Lagar Individuell tentamen i vårdvetenskap, 1,5 hp Fokus i denna tentamen är att genomföra samtal med en patient som du vårdat under din VFU. Du beskriver din valda patient ur ett helhetsperspektiv med stöd i vårdvetenskaplig kunskap och angivna betygskriterier. För godkänd på TEN 1 krävs att Du: - beskriver och redogör för en patients berättelse utifrån de vårdvetenskapliga grundbegreppen (människa, hälsa, vårdande och världen) - beskriver och identifierar patientens hälsoresurser, hälsohinder, grundläggande behov och hur de visar sig hos patienten utifrån valfritt seminarium (ätande och uttömningar eller sömn, vila och aktivitet) - relaterar till kursplanens obligatoriska litteratur, till två relevanta författningar samt en vårdvetenskaplig artikel efter eget val som bifogas - reflekterar över etik och värdighet i den valda situationen Max 3 sidor exklusive försättsblad och referenslista. Använd 1½ radavstånd och teckensnitt Times New Roman storlek 12. Alla referenser skall skrivas enligt APAmanualen. 10

11 Sista inlämningsdatum för tentamen; se schema. Om betyget underkänt tilldelats, framgår det i tentamen vad som skall kompletteras för att få betyget godkänt samt när kompletteringen skall lämnas in. Tentamen lämnas i postlåda på respektive studieort eller skickas per post (se MDHs hemsida) till: Cecilia Rydlo, kursansvarig (Studenter Campus Västerås) Veronica Sandqvist, kursansvarig (Studenter Campus Eskilstuna/Nyköping) Examinationskriterier För betyget godkänd på hela kursen krävs närvaro och aktivt deltagande vid båda seminarierna, lärandemålen uppnådda i VFU samt erhållit godkänd på TEN1. Utvärdering Utvärdering av kursen sker via instrumentet Netigate vid kursens slut. Netigate sänds ut till din e-post i slutet av kursen. Litteratur för kursen Blomqvist, K., & Edberg, A-K. (Red). Att vara äldre,...man har ju sina krämpor, (ss ). Lund: Studentlitteratur Edberg, A-K., & H. Wijk, H. (Red). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (ss , , , , , , , , , , , ). Lund: Studentlitteratur. Ekebergh, M. (2009). Att lära sig vårda. Lund: Studentlitteratur. (ss ). Marriner Tomey, A., & Alligod, M. R. (red.) (2010). Nursing Theorists and their Work. St.Louis, Missouri: Mosby Elsevier (seventh ed.) (kap. 6, 7, 11, 22). Socialstyrelsen, (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur. (ss , , , ). Öhlén, J., & Friberg, F. (2009). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. (ss ). Lagar: Senaste upplagan gäller för samtliga titlar. Vetenskapliga artiklar tillkommer. 11