Tentamen i Datorstöd för textbehandling, NA1060, lördagen den 6 maj 2000 kl 8 13 med lösningsidéer

Transkript

1 IPLab, Nada, KTH och SU 6 maj Tentamen i, NA1060, lördagen den 6 maj 2000 kl 8 13 med lösningsidéer Hjälpmedel: räknedosa Fråga om något verkar oklart. Poäng för nöjaktigt löst uppgift anges inom parentes. Av 43 möjliga poäng ger 22 säkert betyg G och 33 säkert betyg VG. Skriv lösningar till olika uppgifter på separata papper. 1 (6) Förklara följande, huvudsakligen typografiska, begrepp (komplettera gärna med exempel) (Varje utelämnad eller felaktig förklaring ger 1 p avdrag, dock totalt minst 0 p) a. bindeblank b. cicero c. ligatur d. PNG e. pica f. RGB g. semikolon h. snabel-a i. tilde 2a (3) 2b (2) 2c (2) 3a (4) (Typografi och skrivregler) Det finns en mängd slags horisontella streck. Ange för var och en av följande hur det ser ut, hur det används och hur man lägger in det i texten: kort streck, halvlångt streck, hellångt streck, understreck, understruken text, genomstruken text, avstavningsanvisning och hårt bindestreck. Det finns två olika sätt att typografiskt markera nytt stycke. Vilka? Ange tumregler för var man placerar sidbyte. (Macintosh) Programmenyn kan visas på många olika sätt, två illustreras här. Vad innehåller programmenyn? Vad händer om jag klickar på och ger kommandot kommando-q. Vad händer om jag drar och släpper på i programmenyn? Vad 3b (2) händer om jag dubbelklickar på? Med kommando-skift-3 skapar man en fil som innehåller en bild av bildskärmen, en s.k. skärmdump. Hur mycket plats tar en sådan skärmdump

2 IPLab, Nada, KTH och SU 6 maj (räknat i byte) av en skärm med 1024x768 bildpunkter och 72 bildpunkter per tum. 4a (3) (MSWord) Nedan visas några steg i uppgiften att skapa en anfang. Beskriv hur man gör för att komma mellan de olika lägena och varför. 4b (3) 5a (3) 5b (2) Hur lägger man in horisontella linjer mellan vissa stycken? Det är ibland problematiskt att flytta eller ändra sådana linjer. Varför? (Internet) Normalt kan man med en webbläsare hämta godtycklig fil som ligger i en»webbmapp» (ofta mappen public_html). Ibland visas innehållet i webbläsarens fönster och ibland överlämnas filen till ett annat program som visar innehållet i ett av sina fönster. Vad bestämmer vilken metod som används och hur kan man påverka detta? I e-brev finns ibland delar i brevhuvudet som märks med»cc» respektive»bcc». Hur används dessa delar av brevhuvudet?

3 IPLab, Nada, KTH och SU 6 maj c (3) 6a (2) Diskutera egenskaper hos en webbplats som påverkar dess överskådlighet. (Granskning) Antag att en text ser ut så här: När jag skriver»skall» följt av ett blanktecken visas: 6b (3) 7a (3) 7b (2) Vilken funktion i MSWord genomför denna förändring? Hur kan man i MSWord få hjälp att upptäcka ord som står i stavningskontrollens ordlista men som man inte vill använda: t.ex. fader när man konsekvent vill skriva pappa. I Cedergren S-Eklundh talas det dels om»en språklig sökfunktion», dels om»språkliga redigeringsfunktioner». Vad avses? Vilka funktioner finns i MSWord som är lite åt samma håll? (Datorstött samarbete) Vad är»datorstött samarbete» (eng. CSCW)? Beskriv och avgränsa området och ange några centrala frågeställningar. Berätta om de funktioner i MSWord som har med datorstöd för samarbete att göra. Lycka till!

4 IPLab, Nada, KTH och SU 6 maj a. bindeblank Tecken för ordmellanrum där raden ej får brytas. I MSWord kan bindeblank infogas med alternativ+blanktecken och är 1/4 fyrkant bred oberoende av eventuell marginaljustering. b. cicero Typografisk längdmåttsenhet=12 punkter 12/2600 m. Används i den icke-anglosaxiska världen. c. ligatur Tecken som är sammansatt av flera sammanskrivna tecken, t.ex. fi och fl. Används numera för att det är snyggt, tidigare också för att göra sättningen snabbare. d. PNG Bildlagringsformat liknande GIF. e. pica Typografisk längdmåttsenhet=12 points 12/72,27 tum. Används i den anglosaxiska världen. f. RGB Ett i datorer vanligt sätt att ange färger. Mängden rött (R), grönt (G) och blått (B) anges som tal 0 255, där 0, 0, 0 betyder svart och 255, 255, 255 betyder vitt. Ibland skrivs detta sedecimalt (hexadecimalt, med basen 16, man använder A F som siffror med värdena 10 15). 051AFF betyder då 5 enheter rött, 26 enheter grönt och 255 enheter blått. g. semikolon Tecknet»;» som används som ett mellanting mellan komma och punkt, ungefär som tankstreck. h. snabel-a Tecknet»@» som används i e-postadresser (srom@nada.kth.se) och tidigare mest i engelska i betydelsen»at» som i»3 lb 6 s per lb». i. tilde Tecknet»~» som används i webadresser för att ange någons hemkatalog ( och som diakritiskt tecken bl.a. i»ñ». 2a Slag av horisontella streck. kort streck - tangenten bindestreck halvlångt streck alternativ + bindestreck hellångt streck alternativ + skift + bindestreck Används som bindestreck i vissa sammansatta ord och mellan delar i beteckning såsom Används som tillstreck (kl. 8 12), tankstreck (hon vill inte i dagsläget säga mer), minustecken ( 17+4) m.m. Används som tankstreck i engelska (utan omgivande blanka). understreck _ skift + bindestreck Används i datorsammanhang för mellanrum där blank ej är tillåtet (anna_ek@hemma.se). understruken text viktigt teckenegenskap som kan ställas in med Format>Tecken, verktygsknappen u, kommando+u m.fl. sätt Används för att markera viktig text vilket dock hellre görs med kursiv.

5 IPLab, Nada, KTH och SU 6 maj genomstruken text inaktuellt avstavningsanvisning eller - hårt bindestreck - eller teckenegenskap som kan ställas in med Format>Tecken kommando + bindestreck eller via avstavningsverktyget kommando + skift + bindestreck Används bl.a. för att markera inaktuell text. Syns normalt ej. Visas som med Visa specialtecken och som bindestreck följt av radbyte när ordet avstavas. Markerar en punkt där avstavning är lämplig. Syns normalt som bindestreck men visas som med Visa specialtecken. Markerar ett bindestreck som ej direkt får följas av radbyte ( ). 2b 2c 3a 3b Markera med förstaradsindrag ungefär lika stort som eller något större än brödtextens grad eller markera med extra avstånd över stycke. Blanda inte dessa sätt. Skapa helst inte avståndet mellan stycken med blankrad (tomt stycke) eftersom detta är svårt att styra med formatmallar. Man väljer förstås marginalstorlek. Kapitelrubrik kan stå överst på ny (höger)sida. Man lämnar inte rubrik eller första rad ensam nertill på sida eller sista rad ensam upptill (s.k. horungar). Sidans sista rad ska helst inte vara avstavad. Man bryter inte omedelbart efter rubrik. Man bryter ej mellan figur och figurtext e.d. och en figur ska finnas på samma uppslag som text om figuren. I MSWord kan man själv lägga in sidbyte med Infoga>Brytning>Sidbrytning och ställa in horungekontroll med»kontrollera ensamma rader». Man kan ge stycke egenskaperna»sidbyte före»,»håll ihop rader» som innebär att sidan ej bryts i stycket och»håll ihop med nästa» som innebär att sidan ej bryts omedelbart efter stycket. Programmenyn innehåller de öppna programmen med en markering (bock) för det aktiva. Överst finns möjlighet att gömma fönstren för det aktiva programmet, gömma fönstren för alla öppna men icke-aktiva program eller visa alla programs fönster. T.h. visas programmenyn i»avriven» form med symboler för alla öppna program. (När bilden togs var programmet Photoshop öppet utöver programmen i programmenyn t.v.) När jag klickar på symbolen för MSWord aktiveras det programmet. Det aktiva programmet avslutas med kommando-q. När jag släpper symbolen för ett dokument på symbolen för ett program försöker programmet öppna dokumentet. Här öppnar Netscape Communicator Pagespinner-dokumentet index.html och visar det som en webbsida. När jag dubbelklickar (öppnar) ett dokument öppnas det av dokumentets program, i det här fallet Pagespinner, och vi kan redigera HTML-koden. Bilden har 1 024x768= bildpunkter. Den kan alltså ses som uppbyggd av detta antal små kvadrater med varsin färg ordnade i 768 rader med

6 IPLab, Nada, KTH och SU 6 maj bildpunkter i varje rad. Moderna datorer har färgskärmar där varje färg lagras som 3 bytes med vardera värdena (se uppgift 1f). Det behövs alltså 1 024x768x3 byte= byte. Detta är ungefär 2,3 Mbyte motsvarande utrymmet på två disketter. 4a 4b Det finns en funktion Format>Anfang som inte ger lika mycket kontroll som nedanstående metod. Markera A:et och välj lämplig grad. Avståndet mellan rad 1 och rad 2 ökar eftersom radavstånd»enkelt» är inställt från början och plats reserveras för understaplar i A:ets stora grad. Ändra radavståndet till»exakt 14p» t.ex., för att radavståndet ska vara lika i hela stycket. Sänk A:et med 14 p (radavståndet) så att dess baslinje står på andra radens baslinje. Lägg in ett radbyte och ett tabulatortecken efter»bredvid» i slutet av rad 1 för att placera andra radens början så att den inte överlappar anfangen utan linjerar med»lice» in. Raden flyttar till nästa tabulatorläge som finns i stycket. Dessa tecken kan behöva flyttas om layouten ändras. Flytta eller lägg in så att det ligger ett vänstertabulatorläge i lämplig position. Det finns alternativa metoder såsom att använda tabulator med linjeutföring, en följd understreck eller en bild av en linje. Den grundläggande metoden är dock att använda styckeegenskapen»kantlinje». För en följd stycken kan man ange om det ska vara kantlinje före följden, efter följden eller mellan styckena i följden. (Man kan också ange kantlinjer på sidorna.) Man kan styra kantlinjernas tjocklek, linjetyp, färg samt avstånd från texten. Avstånd mellan kantlinjen och omgivningen styrs med styckeegenskaperna avstånd över och avstånd under. Det går inte att på en utskrift eller på skärmen se till vilket stycke en kantlinje hör utan att inspektera de olika styckenas egenskaper. Det går heller inte att direkt se om ett avstånd över en linje är avstånd mellan övre stycket och linjen under, avstånd efter övre stycket, avstånd över undre stycket, avstånd mellan undre stycket och linje över eller en kombunation av dessa. Linjer över och under en följd av stycken läggs över det första resp. under det sista stycket i en följd som har samma kantlinjeinställningar (och det tycks vara svårt att beskriva vad som menas med»samma kantlinjeinställningar»). Exempel: Av sju stycken i rad saknar stycke 1 och stycke 7 kantlinjer och övriga har samma inställning av kantlinje över och under. Då blir det kantlinje över stycke 2 och under stycke 6. Om kantlinjeegenskapen tas bort från stycke 4 blir det kantlinje under stycke 3 och över stycke 5 eftersom stycke 2 stycke 3 och stycke 5 stycke 6 då blir två separata följder av stycken med samma kantlinjeegenskaper som vardera ska ha kantlinje över och under. stycke 1 stycke 2 stycke 3 stycke 4 stycke 5 stycke 6 stycke 7 stycke 1 stycke 2 stycke 3 stycke 4 stycke 5 stycke 6 stycke 7

7 IPLab, Nada, KTH och SU 6 maj a Detta styrs av egenskaper hos filen och av hur webbläsaren är inställd. Filen har ett namntillägg,.html,.htm,.pdf o.d. och Machintosh-filer har dessutom två kategoriseringar (creator-kod och type-kod; creator-koden identifierar det program som öppnas när man dubbelklickar filens symbol). Webbservern (det program som skickar den fil som webbläsaren ber om ger också varje fil en Mime-typ (enligt inställningar i webbservern). Webbläsaren ställs in att för olika kombinationer av egenskaper enligt ovan att öppna filen i webbläsaren, lämna filen till en»insticksmodul» som visar filen i ett webbläsarfönster eller lämna över filen till ett annat program som öppnar filen i ett eget fönster. I Netscape Communicator görs inställningarna i Edit>Preferences>Navigator>Applications: 5b 5c 6a 6b Här visas inställningen för PDF-filer. Filer som kommer med Mime-typen application/pdf eller med tillägget pdf gör att insticksmodulen PDFWiewer startas. Den använder programmet Acrobat (eller Acrobat Reader) för att visa PDF-filen i webbläsarens fönster.»to»,»cc» och»bcc» är alla mottagarfält; de mottagare som räknas upp i fälten får brevet.»cc» står för carbon copy. Dessa mottagare får brevet för kännedom.»bcc» står för blind carbon copy. Övriga mottagare får ej veta vilka mottagare som angivits i detta fält. Se kursmaterialet. Förändringen görs av Autokorrigering. Välj Verktyg>Autokorrigering>Autokorrigering och fyll i»fader» i rutan»ersätt» och»pappa» i rutan»med». I artikeln kan»en språklig sökfunktion» beskriva den text som söks också med språkliga begrepp såsom ordklass, satsdel, konstruktionstyp, betydelsegrupp (synonym till) e.d. Det är ett spännande område att utveckla sådana funktioner. I artikeln kan»språkliga redigeringsfunktioner» beskriva transformationer av en text med begrepp som ovan, t.ex.»ändra markerad text i presens till imperfektum». Många funktioner i MSWord kan användas för enkla sådana funktioner: stavningskontroll, avstavning, autokorrigering, grammatikkontroll (saknas för svenska i MSWord 98), sök och ersätt m.m.

8 IPLab, Nada, KTH och SU 6 maj a 7b Se kursmaterialet kommentarer Kommentarer kan knytas till en del av texten utan att ingå i texten. Till varje kommentar knyts namn och tidpunkt versioner Versioner är ögonblicksbilder under redigering av ett dokument som lagras i samma fil. spåra ändringar Spåra ändringar loggar filens redigering men namn och tidpunkt för varje ändring. Ändringarna kan redigeras: ignoreras eller accepteras. sammanfoga dokument Ändringar i förhållande till en ursprungsfil gjorda i olika filer sammanställs i en fil. skicka till Ett MSWord startar e-postprogrammet med ett tomt brev med dokumentet som bilaga. prenumerera/publicera Fungerar bara med vissa program (huvudsakligen från Microsoft) och innebär att flera dokument delar på en dokumentdel så att om delen ändras av något av programmen i något av dokumenten blir ändringen tillgänglig i övriga dokument. jämför dokument Skillnaderna mellan dokument markeras skydda dokument Ett dokument kan ställas in så att endast vissa typer av ändringar kan göras utan lösenord: infoga kommentarer, spåra ändringar, fylla i blankettrutor. Dessutom finns funktioner utanför MSWord som också har med samarbete att göra såsom fildelning och e-post.