Detaljplan för Hulebäck 1:608 m fl GÄRDESOMRÅDET i Mölnlycke

Transkript

1 Antagandehandling Janauri 2016 Detaljplan för Hulebäck 1:608 m fl GÄRDESOMRÅDET i Mölnlycke ANTAGANDEHANDLINGAR: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning

2

3 Antagandehandling Januari 2016 Detaljplan för Hulebäck 1:608 m fl GÄRDESOMRÅDET i Mölnlycke PLANBESKRIVNING Planbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt att redovisa de förutsättningar och de syften planen har. Planbeskrivningen har ingen rättsverkan. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens huvudsyfte är att möjliggöra för kommunalt huvudmannaskap för allmän platsmark i Gärdesområdet. Detta är en följd av kommunens strategi för övertagande av enskilda vägar inom tätorter. Planförslaget innebär att planbestämmelserna även i andra avseenden blir mer ändamålsenliga för dagens förhållanden. Framförallt anpassas byggrätterna för bostadshusen. Planen innebär inga större ändringar i markanvändning eller exploateringsgrad. PLANDATA Läge och avgränsning Planområdet ligger strax nordost om centrala Mölnlycke. Området avgränsas i öster av Wendelsbergsparken, i norr av Hulebäckens fåra och i söder ligger en idrottsplats, Massetjärn och Hulebäcksgymnasiet. Väster om Gärdesområdet finns Allén och Mölnlycke centrum. 1

4 Areal Planområdets areal är cirka 12 hektar. Markägare Eftersom Gärdesområdet är ett befintligt bostadsområde med villor och radhus finns en mängd fastighetsägare. Kommunen äger Gärdesskolan belägen i planområdets norra del, samt huvuddelen av gatumarken och grönområdet längs Hulebäcken. Fastigheter med radhus ägs av bostadsrättsföreningar och fastigheter med enbostadshus har privata ägare. Det finns även en transformatorstation i planområdets västra del som ägs av Härryda Energi AB. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan för Härryda kommun ÖP 2012 Gärdesområdet är markerat som befintligt bostadsområde i ÖP Delar av Gärdesområdet ligger innanför en radie på 600 meter från större kollektivtrafikplats, det vill säga Mölnlycketerminalen. Inom den radien ses förtätning som särskilt positivt. Förtätning kan ske genom ändrad användning, byggnation av lucktomter och genom en mer yteffektiv bebyggelse. Hulebäckens fåra, området kring Massetjärn samt delar av Wendelsbergsparken är utpekat som fokusområden för grönytor. Wendelsbergsparken är även markerad som värdefull kulturmiljö. I naturvårdsplanen ingår Gärdesområdet i ett lövskogsrikt tätortsområde som är markerat som värdefullt landskap. Utsnitt ur översiktsplanen från Gräns för planområde 600 m avstånd från större kollektivtrafikplats Gällande detaljplaner Gärdesområdet omfattas till övervägande del av detaljplan B-1 från Några mindre detaljplaner har gjorts efter B-6 upprättades 1952 för transformator- och ställverksbyggnaden i korsningen mellan Kyrkvägen och Hulebäcksvägen. B-2 tillkom 1954 för att 2

5 möjliggöra uppförandet av kedjehusen på Kyrkvägen. Detaljplan P-91/6 från 1991 gör det möjligt att dela fastigheten Hulebäck 1:526 och bygga ytterligare ett bostadshus på den. Detta har dock inte genomförts. För Wendelsbergsparken gäller S-85. Längs Hulebäcken finns en smal remsa där detaljplan B-34 gäller, vilket troligen är en rest från när B-34 i övrigt ersattes av P94/6. Strategi för övertagande av enskilda vägar inom tätorter Kommunfullmäktige fattade beslut om att ta över huvudmannaskapet för enskilda vägar som ligger inom tätorterna. Eftersom detaljplaner reglerar huvudmannaskapet för vägar behöver de ändras för att ett formellt övertagande ska vara möjligt. Detta ska enligt strategin göras genom modernisering av detaljplaner och beaktande av helhetssyn. Gärdesområdet ingår i de områden där kommunen ska ta över enskilda vägar. Utredningar En karaktärisering av Gärdesområdet har upprättats. Den beskriver områdets historia och dess arkitektoniska särart samt karaktär. Fokus ligger på de kvaliteter som finns och som är värda att bevara för framtiden. En bedömning av gatornas standard har genomförts av kommunen. Gatorna anses generellt som tillräckligt breda, förutom delar av Gärdesvägen, men vändmöjligheter saknas på några ställen. Det saknas en gångyta som är skild från biltrafik längs med Kyrkvägen och Wendelsvägen, på sträckan Kyrkvägen och söderut. Dessutom behövs en säkrare trafiklösning för cyklister på Wendelsvägen. Det är sedan tidigare känt att vatten- och avloppsledningarna i området behöver bytas och på sina ställen även flyttas då de ligger tvärs över privata fastigheter. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Bostadsbebyggelse Området är ett befintligt bostadsområde. Av ett hundratal bostäder är cirka hälften friliggande villor och andra hälften består av par-, kedje- och radhus. Gällande plan tillåter en tomtstorlek på 1000 kvadratmeter och under särskilda omständigheter ned till 800. Planförslaget medger en minsta tomtstorlek på 800 kvadratmeter vilket kan medföra några få avstyckningar, men med hänsyn till befintlig karaktär kommer området inte att förtätas ytterligare. 3

6 Karaktären i området I Gärdesområdet är bebyggelsen varierande och från många olika tidsepoker. Det finns ingen tydlig röd tråd vad gäller husens gestaltning utan det karaktäristiska för Gärdesområdet ligger snarare i de lummiga gatorna, de stora trädgårdarna och hur husen placerats i förhållande till varandra och till gatan. Värdefull bebyggelse Flera hus bedöms som särskilt viktiga att värna om, då de utgör exempel på sin tids arkitekturideal. Kvarnströms kedjehus med sina ljusa putsfasader söder om Kyrkvägen är ett exempel. De föreslås få beteckningen k 3 med följande betydelse: Fasaden på huvudbyggnad samt garage beläget mellan två huvudbyggnader ska vara i vit puts. Taket på huvudbyggnad ska ha takpannor som ej är glaserade. Nockhöjd och takvinkel ska behållas. Kedjehus från 1951, signerade Kvarnstöm. Solgården som är en nationalromantisk villa på Trädgårdsvägen med stor uppvuxen trädgård är ett annat exempel som beskrivs under egen rubrik nedan. Nämnas bör även parhusen i tegel på Trädgårdsvägen och Kyrkvägen. De var bland de första som Kvarstöm ritade i Mölnlycke och han bodde själv i ett av dem. De hade för sin tid mycket modern utformning och nya idéer. De föreslås få beteckningen k 2 med följande betydelse: Den röda tegelfasaden i norr och öster ska behållas. Det finns även två villor på Wendelsvägen signerade Kvarnström som föreslås få beteckningen k 1 Parhus i tegel på Trädgårdsvägen.. De är byggda på 50-talet i tegel eller betongblock samt trä och har lätt sluttande tak. Beteckningen k 1 har betydelsen: På huvudbyggnad ska taklutning och byggnadshöjd behållas. Tak ska vara svarta eller mörkgrå. 4

7 Solgården Solgården är en nationalromantisk villa som stod klar Första ägaren var Josef Johansson som egenhändigt byggde huset och det har sedan dess ägts av samma familj. Det är ett mörkbrunt trähus med blå dörr och blå knutar och vindskivor. Fönstren har vitmålade spröjs och den mörkbruna fasadfärgen fås av tjära blandat med linolja. Byggnaden uppfördes i två våningar, en lägenhet på varje våning. Huset kallades Nationalromantisk villa från 1923, kallad Solgården. för Peking på grund av de utsvängda vindskivorna, men det var snarare Dalarna med dess byggnadstradition som inspirerade Josef Johansson. Svarvade snickerier löper utmed fasaden på burspråket. Balkongräcket är i trä med utsågade hjärtan där insidan på hjärtat var rödmålat en gång i tiden. Detta håller på att återställas. Numera är köket på ovanvåningen borttaget och ovanvåningen har istället tre rum. En utbyggnad åt väster gjordes på 1990-talet av nuvarande ägare för att göra köket på bottenvåningen större. Både de första och nuvarande ägarna har haft ett stort trädgårdsintresse och i trädgården finns många sorters perenner, rosor, buskar och fruktträd typiska för 1920-talet. Det finns även en trädgårdsdamm och flera stenskulpturer och stenmurar som är från när huset byggdes. En pelarpoppel och en stor blodbok syns från långt håll och bildar karaktär för hela området. Huvudbyggnaden föreslås i detaljplanen få beteckningen q med följande betydelse: Byggnaden får ej rivas. Utformning av och material på tak, fasad, ytterdörrar och fönster ska bevaras. Fasaden ska ha en mörkbrun kulör. Fönsterbågar ska vara vita. Fönster ska vara spröjsade enligt ursprunget. Tillbyggnader eller andra yttre ändringar ska ske med stor varsamhet och anpassning till ursprunglig utformning. Övrig bebyggelse Förutom bostäder finns en gammal skola, Gärdesskolan, som idag hyrs ut till social verksamhet. Detaljplanen föreslår här skola, förskola och kontor som användning. Transformatorstationen utgörs delvis av expedition samt personalutrymmen. Den nya detaljplanen föreslår transformatorstation och kontor. 5

8 Naturmiljö och topografi Gärdesområdet ligger på en svagt sluttande kulle. Från nordväst till sydväst rinner Hulebäcken. Den nordvästra delen av fåran sluttar brant nedåt från bostadsområdet. Naturområdet som omgärdar bäcken här är med som fokusområde i Grön Plan. Några fastigheter går en bra bit ned mot bäcken trots att de inte är byggbara eftersom det är så brant. För att säkerställa naturområdet föreslås delar av ytorna som naturmark eller, där marken är privatägd, som prickmark (område där byggnad ej får uppföras). Vidare förses kvartersmarken med a 1 vilket betyder att marklov krävs för att fälla träd som är större än 0,5 meter i diameter. Ek vid vägen utanför Gärdesskolan. Härryda kommun har mätt in alla träd i kommunen som har ett stamomfång som överstiger 2,5 meter. Dessa kallas för skyddsvärda träd. Några sådana finns i Gärdesområdet och står då på privata tomter. Utöver dessa finns flera andra stora uppvuxna träd som är värda att bevara. Ett av dem är en stor ek som står precis vid vägen utanför Gärdesskolan och ger en stark karaktär till gaturummet där. Den del av skoltomten som är närmast trädet är prickad och försedd med a 2 vilket betyder att marklov krävs för all typ av schaktning eller grävning. Detta är för att skydda trädets rötter. Framtida gångstråk längs Hulebäcken Kommunen har planer på att eventuellt i framtiden utveckla ett allmänt gångstråk längs med bäcken på den sidan där Bäckvägen går. Därför är det viktigt att bebyggelsen på andra sidan bäcken inte kommer för nära bäcken. Marken är prickad (område där byggnad ej får uppföras) en bit in på fastigheterna på andra sidan. Förekomst av groddjur Observationer har gjorts att grodor korsar Wendelsvägen, då de rör sig mellan Wendelsbergsparken och Massetjärn. Alla groddjur är fridlysta och hänsyn behöver tas till deras livsmiljöer. 6

9 Grodor flyttar sig mellan reproduktions- och levnadsområde. Under vårens lekperiod, som normalt är under april och maj månad, är många grodor och paddor i rörelse samtidigt under kvällstid, under en relativt kort tidsperiod. Behöver en väg korsas blir det ofta problem med att många blir överkörda. Vandringen under hösten är inte lika koncentrerad och upplevs inte av oss människor på samma sätt. En inventering och dokumentation kommer att göras 2016 av groddjurens vandring över Wendelsvägen för att klarlägga omfattningen och vilket område som berörs. Inventeringen ska göras under perioden mars- maj med uppföljande kontroller i augusti och oktober. Valda passager över vägen ska identifieras. Denna inventering ska sedan ligga till grund för projektering av ombyggnaden av Wendelsvägen. Skyddsåtgärder kommer att vidtas i samband med ombyggnaden av vägen, såsom anläggandet av grodpassager under vägbanan. Åtgärderna kan vara i form av grodtunnlar och vägledande skärmar. För att säkerställa detta har Wendelsvägen försetts med en utformningsbestämmelse anläggande av grodpassager längs med Wendelsvägen. Offentlig service Närmaste skola för elever i årskurs 1-5 är Säteriskolan som ligger cirka en kilometer västerut, medan närmast belägna skola för årskurs 6-9 är Ekdalaskolan ett par hundra meter bort. I anslutning till planområdet ligger två förskolor. Inom planområdet ligger gamla Gärdesskolan som idag hyrs ut till social verksamhet. Planen medger att skola eller förskola kan anordnas där om det skulle behövas i framtiden. Kommersiell service Ett komplett serviceutbud finns i Mölnlycke centrum som ligger ett par hundra meter från planområdet. Fornlämningar På riksantikvarieämbetets fornminneskarta finns inga markeringar i området. 7

10 MARK Geoteknik Någon övergripande geoteknisk utredning har ej gjorts eftersom området sedan länge är bebyggt. Radon Radonmätning har inte gjorts. Enligt kommunens radonriskkarta är större delen av planområdet normalriskområde för radon. Huruvida ny bebyggelse skall ha radonskyddande grundkonstruktion regleras i Boverkets byggregler, BBR. Risk för skred och höga vattenstånd Hulebäcken som rinner förbi området bedöms inte ha så höga vattennivåer att det riskerar att skada bebyggelsen. Det finns heller inga dokumenterade uppgifter om att området bedöms vara utsatt för skredrisk. Detta har dock ej undersökts. Området närmast bäcken är prickat på grund av eventuella planer på gångstråk på andra sidan bäcken och närmaste byggrätt ligger någon meter högre än vattennivån i bäcken. GATOR OCH TRAFIK Gator Från väster har planområdet tillfart från Allén via Kyrkvägen och från norr och söder via Wendelsvägen. Härryda kommun avser ta över ansvaret för gatorna inom planområdet, vilket innebär ett framtida ansvar för drift och underhåll. I samband med övertagandet kommer gatornas beskaffenhet inklusive dess avvattning ses över. Dagvattenledningar som skall ta hand om de asfalterade ytornas regnvatten grävs ned i delar av vägnätet för att säkerställa en förbättrad avvattning. Vissa sträckor med befintliga dagvattenledningar kompletteras med nya dagvattenbrunnar. I samband med nedgrävning av ledningar utförs en förstärkning av vägkroppen för att få en ökad bärighet på gatorna på de sträckor där den inte är tillräcklig. Vägområdet är delvis för smalt och behöver breddas. Den asfalterade körbaneytan 8

11 muren flyttas in i parken ett par meter och några träd kommer att behöva tas ned. Wendelsbergsparken ny vägkant befintlig vägkant körfält 5 m gång- och cykelväg 2,5 m Principskiss som visar trafiklösningen på Wendelsvägen. På Kyrkvägen blir det ingen separat gång- och cykelväg utan en yta som i första hand är till för gående och cyklister men som även kan nyttjas av mötande bilar. på lokalgatorna kommer att få en bredd på 5 meter. Undantag görs för en sträcka på Gärdesvägen där det inte är tekniskt möjligt att åstadkomma breddningen på grund av närliggande fastigheter. Någon gata kommer även att justeras i sidled och det gäller där gatan idag går in på privata fastigheter. För att få en ökad säkerhet för fotgängare och cyklister kommer gång- och cykelvägar byggas, samt olika hastighetsdämpande åtgärder att utföras. Gatubelysningen i området ses över och kompletteras där behov finns av ytterligare belysningspunkter. Wendelsvägen är klassad som en huvudgata och förblir så även efter övertagande. Övriga gator i planområdet kommer att klassas som lokalgator. Inom gatumarken finns extra utrymme kring entrén till Wendelsberg för att eventuellt i framtiden kunna markera entrén till Wendelsberg med trädplantering. Det finns även utrymme vid Snikens torg för att anlägga plantering eller liknande. 9

12 Gång- cykel- och mopedtrafik Kommunen avser i samband med övertagandet av vägarna att anlägga en separat gång- och cykelväg längs Wendelsvägen, från Kyrkvägen och söderut. Breddningen av vägområdet sker österut. Stenmuren mot parken behöver flyttas in ett par meter och en del träd måste tas ned. Se principskiss på nästa sida. På Kyrkvägen anläggs en yta i körbanan som i första hand är avsedd för gående och cyklister. För att möjliggöra denna yta kommer det att på några delar längs Kyrkvägen medföra intrång på privata fastigheter. På andra delar görs vägbanan smalare där mötande fordon får köra en i taget och invänta mötande trafik. Parkering Friliggande villor har parkering på egen tomt. Radhusen på Kyrkvägen har garage och parkering med utfart direkt mot gatan. Besökare i området hänvisas till en kommunal parkering som ligger mittemot grindarna till Wendelsberg med infart från Gärdesvägen. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Hela området är anslutet till kommunalt vatten och avlopp. Kommunen planerar att lägga om VA-ledningarna i området då de är gamla och uttjänta. Dessutom avser kommunen att anlägga ledningarna, så långt det är möjligt, i gatan med en servis till varje fastighet. I dagsläget är ledningarna på en del ställen dragna tvärs över privata tomter. På några ställen är dock ledningsservitut att föredra eftersom höjdskillnader gör att ledningarna inte kan läggas i gatan eller så medför ny ledningsdragning allt för stora ingrepp på den enskilda tomten. Dagvatten Området har traditionella dagvattenledningar och det ställs inga krav på att anlägga fördröjningsmagasin inom varje tomt. Fastighetsägare får dock inte koppla förbi befintliga fördröjningsmagasin, till exempel stenkistor, för att koppla direkt till kommunal dagvattenledning. Framtida väghållare, det vill säga kommunen, ansvarar för att dagvatten inom vägområdet omhändertas. 10

13 Värme och el Fjärrvärmeledningar går längs Kyrkvägen. Härryda Energi AB svarar för elförsörjningen i området. Det finns en befintlig transformatorstation som ligger vid korsningen Kyrkvägen-Hulebäcksvägen. Avfall Plats för kärl för insamling av brännbart samt matavfall ska anordnas inom fastigheterna. Dessa skall vara i direkt anslutning till uppställningsplats för hämtningsfordon. Alternativt ska gemensam uppställningsplats anordnas. På de smala stickgator som ansluter till Kyrkvägen och Trädgårdsvägen har sopbilen inte möjlighet att köra in och vända. Fastigheter på Kyrkvägen 6 A-C kan om behovet uppstår ha sopkärl på andra sidan tomten medan övriga stickgator på Kyrkvägen får samordna lämplig uppställningsplats nära korsningen där sopbilen kör förbi alternativt köpa ett abonnemang där dragväg ingår. Skulle lämplig uppställningsplats inte gå att hitta utan att det stör framkomlighet och trafiksäkerhet på Kyrkvägen finns möjligheten att ordna med uppställningsplats eller gemensamt sophus vid parkeringen på Gärdesvägen. Mer information om vad som gäller för hämtning av hushållsavfall finns på kommunens hemsida Tele och bredband Ledningar för tele finns längs alla gator. Bredband finns draget i Kyrkvägen. Ny fiber kommer att läggas ned. KONSEKVENSER Avvägningar enligt Miljöbalken Den planerade markanvändningen innebär ingen konflikt med riksintressen eller andra allmänna intressen. Användningen är därmed förenlig med Miljöbalken kapitel 3. Detaljplanen kommer lokalt inte att medföra att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken kapitel 5 överskrids. Miljökonsekvensbeskrivning och Miljöbedömning enligt MKB-förordningen En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska, enligt Plan- och Bygglagen upprättas om detaljplanen innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Detaljplanen omfattar ett befintligt 11

14 område centralt i ett samhälle med utbyggd infrastruktur som gator, vatten- och avlopp, elförsörjning och kollektivtrafik. Planen innebär ingen betydande miljöpåverkan och särskild miljökonsekvensbeskrivning behövs därför inte. Planen avser ett litet område på lokal nivå och omfattas inte av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4. Planen berör inte Natura 2000 eller verksamheter enligt MKB-förordningens bilaga 1 eller 3. Någon miljöbedömning av planen behövs därför inte. Länsstyrelsen instämde i kommunens bedömning vid samråd 15 maj HÄLSA OCH SÄKERHET Buller Området är befintligt med befintliga vägar och bebyggelse och planen medför inga ändringar i trafikmängd. Riksväg 40 ligger knappt 700 meter från planområdet och däremellan finns både bostadsbebyggelse och industriområde som fungerar bullerdämpande. Även topografin hjälper till att dämpa buller från motorvägen. Drygt 400 meter söder om planområdet går järnvägen. Den ligger på ungefär samma höjdnivå som Gärdesområdet men mellan området och järnvägen finns annan bebyggelse och parkmiljö. Varken motorväg eller järnväg bedöms därför påverka planområdet. Den lokala trafiken bedöms vara dimensionerande vad gäller buller. Wendelsvägen med cirka 800 fordon per dygn är den väg inom området som är mest trafikerad. Enligt detaljplanen föreslås en gång- och cykelväg närmast bostadshusen vilket kommer att göra att bilvägen förskjuts något bort från husen. Detta kan eventuellt ha en positiv effekt på de bullernivåer bebyggelsen utsätts för. De riktvärden som fastslagits av riksdagen bedöms inte överskridas. Brandförsvar Vägarna i området uppfyller kraven på tillgänglighet för brandfordon. Miljömål Exploateringen är förenlig med de nationella och regionala miljömålen om begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Med områdets centrala läge i 12

15 ett befintligt samhälle finns goda möjligheter för många att utnyttja kollektivtrafiken för miljöanpassade och resurssnåla transporter. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Samråd genomfördes i maj-juni 2014 och granskning i november-december Kommunfullmäktige antog detaljplanen maj 2015, varefter den blev överklagad och senare upphävd av Länsstyrelsen. En ny granskning sker under hösten Detaljplanen beräknas kunna antas i januari Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft. Huvudmän Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Ansvaret för planens genomförande är fördelat enligt nedan: Härryda kommun Fastighetsägarna inom planområdet Härryda Energi AB - dricks- och spillvatten inom planområdet - gator och gång- och cykelvägar inom allmän platsmark - naturmark - park - kvartersmark - elförsörjning FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Gemensamhetsanläggningar/samfälligheter Härryda kommun står som huvudman för allmänna platser i detaljplanen och ska därmed ta över vägarna inom planområdet. En lantmäteriförrättning behöver göras för omprövning av Mölnlycke ga:8. I förättningen ska Wendelsvägen, Hulebäcksvägen, Trädgårdsvägen, Gärdesvägen samt del av Kyrkvägen utgå ur Mölnlycke vägförenings väghållningsansvar. Kommunen svarar fortsättningsvis för drift och underhåll av dessa gator. Kommunen ansvarar för att denna lantmäteriförrättning begärs. 13

16 Inom planområdet finns idag även en gemensamhetsanläggning, Hulebäck ga:11 belägen på Hulebäck s:19 som avser en stickgata som går till fyra fastigheter. Även denna väg kommer övergå till en kommunal gata. För detta krävs en lantmäteriförrättning som kommunen ansvarar för att söka. Mark för gemensamhetsanläggning Vägar Inom Mölnlycke ga:8 finns tre stickvägar som föreslås att inte bli allmän platsmark gata utan i stället kvartersmark med gemensamhetsanläggning för gata. Anledningen till att dessa inte tas över av kommunen är att de i sin karaktär är infarter. De är smala, utan vändplan och servar enbart tre fastigheter. I samråd och granskning har det kommit fram att de boende vill behålla gatornas utformning som den är och då finns ingen möjlighet för andra än boende att använda gatorna. Dessa stickvägar servar idag fastigheterna Hulebäck 1:216, 1: , 1:857 och 1:858. Det är lämpligt att dessa tre stickvägar bildar tre separata gemensamhetsanläggningar för väg som var och en ansvarar för drift och underhåll av vägarna. Kommunen ansvarar för att söka erforderlig lantmäteriförrättning. Sophämtning Inom Hulebäck 1:610 reserveras mark för gemensam sophämtning för Hulebäck 1:496, 1:497, 1:610, 1:569 och 4:41. För att sköta detta område kan en gemensamhetsanläggning bildas. Fastighetsägarna ansvarar för att söka och bekosta erforderlig lantmäteriförrättning. Markintrång En stor del av den mark som i planen är allmän plats ägs redan av Härryda kommun. Mark som i detaljplanen är allmän plats och som inte ägs av kommunen ska förvärvas av kommunen som avser att sköta den. Detta gäller både för de områden som är angivna som NATUR och för de som är GATA i planen. Vägbredden blir i princip densamma som idag men några justeringar görs vilket medför intrång på privata fastigheter. 14

17 Intrång på fastigheter, angett i kvadratmeter Hulebäck 1:47 40 Hulebäck 1: Hulebäck 1: Hulebäck 1: Hulebäck 1: Hulebäck 1: Intrång på följande samfälligheter Hulebäck s:9 Hulebäck s:10 Hulebäck s:11 Hulebäck s:12 Hulebäck s:13 Hulebäck s:14 Hulebäck s:15 Hulebäck s:16 Hulebäck s:19 Wendelsberg s:3 Wendelsberg s:4 Ledningsrätter Inom u-områdena avser kommunen att lägga ned nya eller behålla gamla vattenoch spillvattenledningar. Ett u-område ger inte kommunen automatiskt rätt att lägga ned ledningar. Kommunen avser att i första hand teckna avtal med berörda fastighetsägare. Skulle detta inte vara möjligt har kommun möjlighet att ansöka om ledningsrätt hos lantmäteriet. Följande fastigheter belastas av u-områden i detaljplanen: Hulebäck 1:49 Hulebäck 1:141 Hulebäck 1:143 Hulebäck 1:144 Hulebäck 1:145 Hulebäck 1:146 Hulebäck 1:203 Hulebäck 1:298 Hulebäck 1:528 15

18 Hulebäck 1:571 Hulebäck 1:572 Hulebäck 1:573 Hulebäck 1:605 Hulebäck 1:607 Hulebäck 1:618 Hulebäck 4:7 Hulebäck 4:89 Avstyckning av nya fastigheter Planförslaget innebär att följande fastigheter är möjliga att stycka av: Hulebäck 1:142 Hulebäck 1:197 Hulebäck 1:219 Detta innebär att det är möjligt att stycka av en ny bostadsfastighet och på den uppföra ett nytt bostadshus. Ändring av byggrätt För fastigheter med friliggande bostadshus samt parhus gäller att byggrätten ökas från att en femtedel av fastighetens yta får bebyggas till att en fjärdedel får bebyggas. Minsta tillåtna fastighetsstorlek blir 800 kvm istället för 1000 kvm. För radhus gäller att avstyckning till mindre fastighet får göras. Hulebäck 1:526 kunde tidigare styckas av och bebyggas med ytterligare ett bostadshus. Detta blir ej längre möjligt. Hulebäck 1:206 har påförts en skyddsbestämmelse vilken kan ge rätt till ersättning. Ersättning ska krävas inom två år från den dag planen vinner laga kraft. EKONOMISKA FRÅGOR Gatukostnader Gatorna behöver byggas om till en tillräckligt god standard för att kommunen ska kunna ta över dem. En gatukostnadsutredning har tagits fram som visar hur stora kostnaderna beräknas bli och hur dessa ska fördelas. Gatukostnadsutredningen samråds separat samtidigt som planförslaget. 16

19 Ersättning för mark som löses in Mark som anges som allmän plats i detaljplanen ska förvärvas av kommunen som avser att sköta den. Detta gäller både för de områden som är angivna som NA- TUR och för de som är GATA i planen. Grundregeln vid ersättning är att kommunen ersätter fastighetens marknadsvärdeminskning med ett påslag om 25 %. Lantmäterikostnader Uppgift om kostnader för lantmäteriförrättning, t ex avstyckning eller fastighetsreglering (gränsjustering), kan fås från lantmäteriet. Kommunens ekonomi Det blir en merkostnad för kommunen för standardhöjning som är utöver det som tas ut i gatukostnad. Kommunens utgifter för planläggning ligger inom budgetramen. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Planens genomförandetid är 15 år från det datum då detaljplanen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägare garanterad rätt att få bygga i enlighet med planen. Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarna kan ställa anspråk på ersättning för förlorad byggrätt. Mölnlycke i januari 2016 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten, Mark- & Bostadsenheten Michaela Kleman Verksamhetschef plan och bygglov Anders Lidén Planarkitekt Genomförandefrågor: Karl Falck Mark- och exploateringsingenjör 17