Plan mot diskriminering, mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Döderhults skolområde Plan mot diskriminering, mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling En presentation av Majbackens arbete för att främja barns lika värde, rättigheter och åtgärder för att förebygga diskriminering, kränkning och mobbning. Planen går under benämningen Kompisplan ute i verksamheten och i kontakten med vårdnadshavare och barn. En förenklad broschyr av planen finns på Oskarshamns kommuns hemsida. Upprättad

2 Innehållsförteckning GRUNDUPPGIFTER... 2 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 2 Ansvarig för planen... 2 Vår vision... 2 Barnens delaktighet... 2 Vårdnadshavarnas delaktighet... 2 Medarbetarnas delaktighet... 2 Förankring av planen KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING... 3 Kartläggningsmetoder och hur planen har utvärderats... 3 Områden som berörs i kartläggningen... 3 Delaktig i kartläggning och utvärderingen av planen... 4 Resultat och analys av Trivsel och trygghetsenkäter våren Delaktiga i utvärderingen av års plan... 6 Resultat av utvärderingen av års plan års plan utvärderas... 6 Beskriv hur års plan ska utvärderas... 7 Ansvarig för att års plan utvärderas FRÄMJANDE INSATSER... 7 Policy Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling Ålder Genusperspektiv Etnisk tillhörighet och religion Funktionsnedsättning Sexuell läggning Könsöverskridande identitet Tillgänglighet FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Att motverka förekomsten av mobbing, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkning Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Åtgärder Rekommendation till föräldrar RUTINER FÖR ATT ANMÄLA, UTREDA, ÅTGÄRDA OCH FÖLJA UPP NÄR BARN MISSTÄNKS VARA UTSATT Vid anmälan vänder sig barn, vårdnadshavare och pedagoger till: Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att barn kränks av barn Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att barn kränks av personal Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att personal kränks av barn Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande BILAGOR BILAGA 1, Vad betyder orden BILAGA 2, checklista och planering för genomförande, kartläggning och utvärdering BILAGA 3, ÅRSHJUL BILAGA 4, MAJBACKENS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/BARN BILAGA 5 MAJBACKENS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/FÖRÄLDRAR BILAGA 6, Handlingsplan vid misstänkt utsatthet barn mot barn BILAGA 7, Handlingsplan vid misstänkt utsatthet personal mot barn BILAGA 8, Handlingsplan vid misstänkt utsatthet barn mot personal BILAGA 9, Förslag till dokumentation BILAGA 10, Anmälan om utsatthet gällande barn/ elev i Bildningsförvaltningen BILAGA 11, Anmälningsblankett vid misstanke utsatthet Bilaga 12, Processkartläggning gällande anmälan om utsatthet

3 GRUNDUPPGIFTER Diskrimineringslagen har som ändamål att motverka diskriminering utifrån de åtta diskrimineringsgrunderna (bilaga 1). Enligt skollagen (2010:800) kap 6, har huvudmannen ansvaret för att förhindra, förebygga och upprätta en plan mot kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvarig för planen Förskolechef Vår vision Alla på Majbackens förskola utvecklas positivt och känner trygghet, värme, glädje samt respekt för den de är. Förskolan är fri från mobbing, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling. Vi når vår vision genom att arbeta förebyggande enligt planen samt att vid misstanke utreda, dokumentera och åtgärda. Alla barn, utifrån ålder och sina förutsättningar, vårdnadshavare och medarbetare känner till Kompisplanen, arbetsgången i ett misstänkt ärende och vart de kan vända sig vid ett misstänkt ärende (se kap 5). Alla medarbetare arbetar aktivt förebyggande mot mobbning och annan kränkande behandling, agerar, utreder och vidtar åtgärder enligt handlingsplanen. Barnens delaktighet Barnen är, utifrån ålder och sina förutsättningar, delaktiga i framtagandet av förskolans vision genom värdegrundsarbete, observationer och diskussioner. I september går personal igenom kompisplanen med barnen. Framkommer det tyckanden och tänkanden meddelas förskolechefen. Under våren får de äldre barnen svara på en trivsel- och trygghetsenkät (bilaga 4) för att möjliggöra utvärdering av årets arbete och utformning av framtida arbete gällande mobbning, kränkning, trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering. De yngre barnen får sin delaktighet genom att pedagogerna för diskussioner med barnen om värdegrunden och genom den pedagogiska dokumentationen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får vid föräldramöten information kring förskolans arbete med likabehandlingsplanen, planens innehåll och förskolans vision. De har vid dessa tillfällen möjlighet att komma med egna förslag i arbetet mot mobbning, kränkning, trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering. Under våren svarar vårdnadshavare på en enkät gällande sitt barns trivsel och trygghet. Vårdnadshavare har även möjlighet att i samtal med pedagoger, förskolechef och specialpedagog lyfta frågor om barnets trivsel och trygghet. Vårdnadshavare får information om att likabehandlingsplanen finns att läsa i sin helhet på Oskarhamns kommuns hemsida. Medarbetarnas delaktighet Vid arbetsplatsträffar, utvecklingsdagar och pedagogiska måndagar arbetar pedagogerna med planen genom diskussioner och analyser. Pedagogerna för kontinuerliga samtal om barnens trivsel- och trygghet tillsammans med sitt arbetslag. Föreligger behov så förs samtal med 2

4 vårdnadshavare, förskolechef och specialpedagog. Arbetslaget följer områdets årshjul för likabehandlingsarbetet (se bilaga 3) och arbetar med de förebyggande och de främjande åtgärderna, för att förebygga all form av trakasserier och kränkande behandling. Arbetslaget gör en sammanställning av barn och föräldrasvaren från enkäterna och analyserar resultatet. De kan vid behov informera föräldrarna om utvärderingen på föräldramötet. I sammanställningen finns åtgärder för personalen att följa upp och dokumentera. Förda reflektioner och korrigeringar lämnas till förskolechef för arkivering och framtida uppdateringar i planen. Förankring av planen Detta möjliggörs genom att: barn, pedagoger och vårdnadshavare är delaktiga vid utvärdering och framtagandet av planen planen används vid värdegrundsarbete planen introduceras vid nyanställning, föräldramöte, arbetsplatsträffar och arbetslagsträffar en broschyr, Kompisplanen, delas ut till vårdnadshavare med en förenklad information om Majbackens plan. planen finns tillgänglig på Oskarshamns kommuns hemsida. 2. KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV ÅRS PLAN Kartläggningsmetoder och hur planen har utvärderats Genom observationer i den dagliga verksamheten, inventering av dokumentation, föräldramöte, utvecklingssamtal, andra samtal, enkätfrågor till de äldre barnen och vårdnadshavarna, tar förskolan reda på om någon upplever sig utsatt för mobbning, kränkning, trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering. Genom att analysera enkätresultaten samt kartläggningsmetoderna ovan hjälper det oss att upptäcka risker och utvecklingsområden. Utifrån resultatet av detta arbete sätter pedagogerna upp nya mål upp för det förebyggande arbetet. Vårdnadshavare har fått information kring likabehandlingsplanens vision och de främjande åtgärderna samt förskolans utvärdering på föräldramöte och genom att Majbackens Kompisplan delades ut till alla. Vårdnadshavarna har vid föräldramötet fått möjlighet att ställa frågor och komma med förslag på det främjande arbetet. Inför utvecklingssamtal under våren har vårdnadshavare erbjudits att fylla i trivselenkäten (bilaga5) enligt vår plan. Utifrån resultatet av trivselenkäterna analyserade pedagogerna svaren och upptäckte risker man sett i kartläggningen. På utvecklingsdagar utvärderade pedagoger och förskolechef de förebyggande åtgärderna som förskolan satt upp. Under maj månad utvärderades allt värdegrundsarbete som skett under året och nya mål för det förebyggande arbetet togs fram. Utvärderingen av års plan är också en kartläggning inför detta läsår. Områden som berörs i kartläggningen Mobbning, kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering. 3

5 Delaktig i kartläggning och utvärderingen av planen Barn, pedagoger och vårdnadshavare. Barnen Förskolan har regelbundna värdegrundssamtal där barnen, efter sina förutsättningar och ålder, är delaktiga genom att få samtala kring värdegrundsord och värdegrundsfrågor. De har möjlighet att ställa frågor och ta ställning till olika livsfrågor i vardagen. De äldre barnen besvarar tillsammans med en pedagog en enkäten om trivsel- och trygghet på förskolan. Pedagogerna är delaktiga i kartläggningen genom diskussioner, medverkar i analyser, samtal och utvärderingar. Alla trivsel- och trygghetsenkäter sammanställs för förskolan och därefter analyserar pedagogerna resultatet och diskuterar sitt kommande arbete för att förbättra och förebygga sitt arbete med mobbning och diskriminering i förskolan. De risker som framkommer i kartläggningen ligger till grund för det förebyggande arbetet och nya uppsatta mål. Vårdnadshavare har möjlighet att diskutera på föräldramöten och på föräldraråd. På utvecklingssamtal finns det möjlighet att ge synpunkter på sitt barns förskolesituation och under våren svarar vårdnadshavare på en enkät om sitt barns trivsel och trygghet på förskolan. De dagliga samtalen med föräldrarna har en betydelse för att få inblick i sitt barns förskolevistelse. Resultat och analys av Trivsel och trygghetsenkäter våren 2016 Förskolans 4-5 åringar har svarat på enkäterna: Fråga 1: Nästan alla barn trivs på förskolan (19/22) Fråga 2: De flesta barn har kompisar att vara med i förskolan (20/22) Fråga 3: De flesta barnen är inte rädda när de är i förskolan (19/22) Vet inte (1/22) Ja (2/22). Fråga 3a: För vad är du rädd? - För dem jag inte känner. - Jag vill inte leka med dem. Fråga 3b: - I rummen inne på förskolan. - När jag är inne. Fråga 4: De flesta barnen tycker att vuxna säger till om barnen är dumma mot varandra (20/22) Fråga 5: Barnen tycker att det finns någon att prata med om dem är ledsna Ja 17/22) Nej (4/22) Fråga 6: Finns det någon som du tycker är ensam? Ja (8/22) Vet inte (2/22) Nej (12/22) Fråga 7: Får du hjälp av vuxna när du tycker att du behöver det? Ja (17/22) Vet inte (3/22) Nej (2/22) Barnenkäten genomfördes av en och samma pedagog på förskolan. 22 av 26 barn svarade på enkäten som genomfördes av de som var födda -10 och -11. De flesta barnen trivs mycket bra eller bra i förskolan. Några barn är rädda när de är inne 17/22 tycker att det finns någon att prata med om man är ledsen 17/22 Får hjälp av vuxna när de behöver det Pedagogernas analys: Trivs är ett svårt ord för barnen, då pedagogen fick förtydliga frågan ofta för barnen. Det är svårt att byta ut ordet till ett annat då innebörden i frågan ändras. 4

6 Förskolan är ett abstrakt ord för barnen som ofta i vardagen använder avdelningsnamn eller Majbacken. En del barn har känt en rädsla inför att vara inomhus och en orsak kan vara att barngruppen varit stor. Utifrån analys som gjorts har pedagogerna delat upp barngruppen i mindre grupper. Vi fortsätter med det arbetet. Fråga 5 i enkäten är svår för barnen, då frågan inte syftar på vem barnet ska prata med om dem är ledsna. Vi kommer att prata med barnen om vem man kan prata med och tillsammans prata om känslan ledsen. Vi är observanta på barn som leker ensamma om det är ett eget val eller behöver hjälp att bjudas in i en lek. Trygghets- och trivselenkät för vårdnadshavare: Fråga 1: Den visar att barnen trivs bra eller mycket bra (30/30) Fråga 2: Visar att nästan alla har någon kamrat att vara med (27/30). 3 Inget svar/vet ej Fråga 3: De flesta barnen är inte rädda när de är i förskola (24/30) Ibland (5/30) 1 Inget svar/vet ej Fråga 4: De vuxna är uppmärksamma på hur barnen är mot varandra (22/30) Ibland (4/30) 2 Inget svar/vet ej Fråga 5: Om barnet känner sig ledset så finns det någon att prata med (24/30) Ibland (4/30) 2 Inget svar/vet ej Fråga 6: Är det någon som är ensam? Aldrig (20/30) Ibland (3/30) Alltid (1/30) Inget svar/vet ej (6/30) Fråga 7: Tycker man får hjälp av vuxna.(22/30) Ibland (6/30) Inget svar/vet ej (2/30) Föräldraenkäten delades ut på våren enkäter delades ut och 30 enkäter lämnades in. 44 % av föräldrarna besvarade enkäten. Inga föräldrar upplever att barn blir kränkta eller diskriminerade på Majbackens förskola. Nästan alla föräldrar upplever inte att sina barn är rädda när de är i förskolan. Alla föräldrar upplever att sina barn trivs på förskolan. Pedagogernas analys: Mer delaktighet från vårdnadshavare är önskvärt. Vad behöver vi göra för åtgärder för att få in fler enkätsvar? Det är vid utlämnandet av enkäten viktigt att påminna om betydelsen av den. Hur ska den informationen ges ut? Muntligt eller skriftligt? Kan vårdnadshavare fylla i enkäten vid hämtning? Förskolan måste hitta metoder för att få fler föräldrar att besvara enkäten. Av enkätresultaten visar det sig att alla föräldrar känner att deras barn trivs bra eller mycket bra på förskolan. Pedagogerna har varit bra på att visa barnens trivsel och trygghet genom att dokumentera med bilder som visar deras trivsel. Genom samtal med föräldrarna har de blivit insatta i barnens vardag och trivsel. 5 föräldrar av 30 svarar att sitt barn ibland är rädd på förskolan. När uppkommer rädsla? I vilka situationer? För vem? För vad? Hur ska pedagogerna förebygga rädsla? Pedagogerna kommer föra reflekterade samtal tillsammans kring rädsla. Genom att använda sig av metodhandboken Husmodellen, från Diskrimineringsombudsmannen, så kommer personalen att kartlägga dessa frågor och arbeta förebyggande. De flesta föräldrar anser att pedagogerna är uppmärksamma på hur barnen är mot varandra. Det är 4 föräldrar som ibland anser att de är uppmärksamma. Genom att pedagogerna delar upp barnen i mindre grupper, kan pedagogerna få en lärande stund i den mindre gruppen och uppmärksamma alla barn. En förälder anser att ett barn alltid är ensamt på förskolan. Inget barn ska ha känslan av att vara ensam på förskolan. Därför kommer arbetet med mindre grupper att fortsätta under nästa 5

7 termin. Pedagogerna kan då observera barn som valt att leka själv. Pedagogerna gör då en analys kring om barnet behöver vägledas in i en lek, ge olika alternativ eller ge barnet en tid till att fundera på valet av aktivitet. Delaktiga i utvärderingen av års plan Förskolechef, pedagoger, barn och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av års plan Mål 1: Alla barn känner trygghet och samhörighet med alla barn och vuxna på förskolan oavsett hemvist Åtgärd: Eftersom vi öppnar och stänger tillsammans så träffar de flesta barn och pedagoger varandra under dagen på ett naturligt sätt. I möjligaste mån har vi försökt att se till att det finns känd personal på alla avdelningar vid t ex reflektionsdagar/semester/sjukdomar. Resultatet: Barn och pedagoger har under året träffats mer mellan avdelningarna. Genom gemensamma fester med föräldrarna (ett par gånger/år) och ute på gården (varje dag) Svårt att se till att det finns känd personal på alla avdelningar vid t ex reflektionsdagar/semester/sjukdomar, då kontinuiteten/avsaknad av vikarier gjort det omöjligt. Vi har uppmärksammat att de barn som är på förskolan ca inte har samma möjligheter att träffa barn och pedagoger på andra avdelningar. Mål 2: Pedagogerna är lyhörda och uppmärksamma på barnens mående och bemötandet mellan barn och vuxna och dokumenterar ärenden som kommer upp Åtgärd: Vi är närvarande pedagoger så att vi ser och hör vad som händer mellan barnen och mellan barn och vuxna. Genom att ha dialog med varandra och pedagogerna sprider ut sig i miljöerna. Vi agerar utifrån varje situation och barnets ålder. Vi har dialog om barnens mående och bemötandet mellan vuxna och barn och fortsätter dokumentera arbetssättet. Resultatet: Vi har hittat ett arbetssätt som fungerar och vi fortsätter att arbeta på detta sätt. Våra trivsel- och trygghetsenkäter visade att vi är på god väg att uppnå målet. Mål 3: Alla på förskolan ska veta hur de ska agera vid misstanke om mobbning, diskriminering eller kränkande behandling Genomförande: Vi har diskuterat detta på måndagkvällarna under läsåret. Vi har under våren haft information från Individ- och familjeomsorgen angående anmälningsskyldighet och att dom hjälper till med konsultation vid behov. Resultatet: Alla ordinarie pedagoger på förskolan vet var man tar reda på hur man ska agera års plan utvärderas Senast

8 Beskriv hur års plan ska utvärderas Utvärderingen av planen ska diskuteras på arbetsplatsträff/arbetslagsträff, föräldramöte, med barnen efter ålder och förutsättning och med förskolechef. Vidare ska de äldre barnen och vårdnadshavare få svara på enkäter rörande aktuella frågeställningar i början av vårterminen. När enkäterna är besvarade och inlämnade sammanställs allt. Resultatet analyseras och reflekteras. På utvecklingssamtal samtalar personal och vårdnadshavare om barnets trivsel och trygghet i förskolan. Utifrån kartläggning och analyser utvärderas sedan det förebyggande arbetet, hur förskolan har arbetet med de åtgärder som tagits fram och de främjande insatserna som gjorts. Utvärderingen ligger sedan till grund för nästa läsårs arbete, de nya mål som sätts upp och vilka förbättringar förskolan måste göra. På föräldramöten och andra samtal ska vårdnadshavare vara delaktiga i utvärderingen. All dokumentation rörande mobbning, kränkning och diskriminering inventeras. Detta för att förebygga all form av mobbning och diskriminering. Ansvarig för att års plan utvärderas Pedagogerna ska införskaffa underlag från barn och vårdnadshavare. Materialet ska sedan sammanställas, analyseras och ges till berörd förskolechef med förslag på åtgärder, som har huvudansvaret för upprättandet. Förskolechef inventerar inkomna mobbningsärenden. Alla har möjlighet att komma in med synpunkter. Förskolechef har huvudansvaret för utvärdering och upprättande av Majbackens Likabehandlingsplan (bilaga 2: Checklista). 3. FRÄMJANDE INSATSER Policy Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller tillgänglighet accepteras inte i Oskarshamns kommun. Gemensamt arbetar vi för: att alla ska visa hänsyn och respekt för varandra att ge alla en god arbetsmiljö med positivt klimat för lärande och utveckling att måna om allas integritet och självkänsla att alla ska uppleva trygghet och ha goda relationer till alla i förskolan en god relation och ett respektfullt samarbete med barnens vårdnadshavare 3.1 Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på förskolan upplever sig mobbad, trakasserad, sexuellt trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om utsatthet (bilagor 6-8). 7

9 2. Förskolechefen analyserar anmälningarna och använder dem som en del i kartläggningen inför den nya upprättade likabehandlingsplanen. Insatser och ansvarig för verkställandet Medarbetare tränar barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende och personlig stil (Ansvarig: Alla medarbetare). Medarbetare använder sig av metoder såsom högläsning, rollekar, värderingsövningar och andra aktiviteter för att belysa olika värdegrundsfrågor (Ansvarig: Alla medarbetare). Det ska alltid finnas medarbetare med under barnens utevistelse (Ansvarig: Alla medarbetare). Vid behov utbildas personal i hanterandet av mobbningsärenden(ansvarig: Förskolechef). Barnens ska berätta för en vuxen hemma eller i förskolan om de känner sig mobbade/kränkta eller om de ser någon mobbas/kränkas. (Ansvarig: alla barn). Föräldrar berättar för den utsattes vårdnadshavare och för en medarbetare i förskolan om de känner till att någon blir mobbad eller kränkt (Ansvarig: Alla vårdnadshavare). Vuxna i förskolan föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra (Ansvarig: Alla medarbetare). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.2 Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på förskolan upplever sig diskriminerad utifrån ålder. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om mobbning eller kränkning (bilagor 6 8). 2. Förskolechefen analyserar anmälningarna och använder dem som en del i kartläggningen inför den nya upprättade likabehandlingsplanen. Insatser och ansvarig för verkställandet Delaktighet ska prägla barnens vistelse i den mån det går att taga hänsyn till detta (Ansvarig: alla medarbetare). Oavsett ålder ges barnen lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten i den mån det går (Ansvarig: alla medarbetare). Personalen diskuterar åldersadekvata frågor med barnen och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet till olika dilemman (Ansvarig: aktuell personal). Medarbetare bekräftar barn som bryter normen (Ansvarig: alla medarbetare). Barnen arbetar med muntliga och praktiska övningar för att stärka självkänslan (Ansvarig: aktuell personal). Personal arbetar utifrån bestämda mönster, strukturer när det gäller gruppindelningar. (Ansvarig: aktuell personal). 8

10 Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.3 Genusperspektiv Områden som berörs av insatsen Kön, könsidentitet och könsuttryck. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på förskolan upplever sig diskriminerad utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om mobbning eller kränkning (bilagor 6 8). 2. Förskolechefen analyserar anmälningarna och använder dem som en del i kartläggningen inför den nya upprättade likabehandlingsplanen. Insatser och ansvarig för verkställandet Oavsett kön ges barnen lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten (Ansvarig: alla medarbetare). Pedagogerna diskuterar åldersadekvata genusfrågor med barnen och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet till pojke/flicka (Ansvarig: alla medarbetare). Vid behov diskuterar pedagogerna med barn om likheter och olikheter mellan könen (Ansvarig: alla medarbetare). Pedagoger bekräftar barn som bryter normen (Ansvarig: alla medarbetare). Medarbetarna diskuterar genusfrågor i arbetslaget samt reflekterar över det egna förhållningssättet till flickor respektive pojkar (Ansvarig: alla medarbetare). Barnen arbetar med muntliga och praktiska övningar för att stärka jagkänslan (Ansvarig: alla medarbetare). Pedagogerna arbetar utifrån bestämda mönster, strukturer när det gäller gruppindelningar (Ansvarig: alla medarbetare). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.4 Etnisk tillhörighet och religion Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på förskolan upplever sig diskriminerad utifrån etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om mobbning trakasserier eller kränkning (bilagor 6-8). 9

11 2. Förskolechefen analyserar anmälningarna och använder dem som en del i kartläggningen inför den nya upprättade likabehandlingsplanen. Insatser och ansvarig för verkställandet Pedagogerna arbetar systematiskt för att utveckla barns förmåga att leva sig in i och respektera andra kulturer och värderingar (Ansvarig: alla medarbetare). Medarbetarna är lyhörda för barnens funderingar och anpassar verksamheten därefter (Ansvarig: alla medarbetare). Medarbetarna bemöter alla människor likvärdigt, visar respekt och hänsyn (Ansvarig: alla medarbetare). Främlingsfientliga uttryck (ord, texter, symboler, musik) är inte tillåtna i förskolan (Ansvarig: alla på förskolan). Förskolan erbjuder alternativ kost (Ansvarig: kökspersonal). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.5 Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på förskolan upplever sig diskriminerad utifrån funktionsnedsättning. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om mobbning trakasserier eller kränkning (bilagor 6-8). 2. Förskolechefen analyserar anmälningarna och använder dem som en del i kartläggningen inför den nya upprättade likabehandlingsplanen. Insatser och ansvarig för verkställandet Förskolan samarbetar med BHV, skolområdets elevhälsa och habiliteringen (Ansvarig: alla medarbetare). Berörda medarbetare informeras om barns behov av särskilda rättigheter (Ansvarig: förskolechef). När ett barn med särskilda rättigheter börjar på förskolan anpassas verksamheten med hänsyn till individens förutsättningar (Ansvarig: förskolechef). Aktiviteter utformas så att alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar och behov (Ansvarig: alla medarbetare). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.6 Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning. Mål och uppföljning 10

12 MÅL: Ingen på förskolan upplever sig diskriminerad utifrån sexuell läggning. Giltighet under läsåret UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om mobbning trakasserier eller kränkning (bilagor 6-8). 2. Förskolechefen analyserar anmälningarna och använder dem som en del i kartläggningen inför den nya upprättade likabehandlingsplanen. Insatser och ansvarig för verkställandet Förskolans värdegrund påverkas inte av individers sexuella läggning (Ansvarig: alla på förskolan). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.7 Könsöverskridande identitet Områden som berörs av insatsen Könsöverskridande identitet. Mål och uppföljning MÅL: Ingen i förskolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån könsöverskridande identitet. 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om diskriminering utifrån könsöverskridande identitet (bilagor 5 7). 2. I slutet av läsåret inventerar förskolechef förskolans dokumenterade ärenden kring könsöverskridande identitet. Insatser och ansvarig för verkställandet Förskolans värdegrund påverkas inte av individers könsöverskridande identitet (Ansvarig: alla på förskolan). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.8 Tillgänglighet Områden som berörs av insatsen Tillgänglighet gäller alla oavsett funktionsnedsättning. Mål och uppföljning MÅL: Undervisningen och skolans lokaler ska vara tillgänglig för alla. 1. Hösten 2016 granskas tillgängligheten då fastighetsrond och skyddsrond genomförs. 2. Förskolechef tar fram en handlingsplan om brister i tillgängligheten finns. 3. Förskolechef meddelar förvaltningschefen eventuella brister på tillgänglighet vid höstterminens slut. 4. Alla agerar genom att anpassa och kompensera om misstanke av brist på tillgänglighet finns. Kartläggning och dokumentation sker enligt bilagor. Anmälan görs till förskolechef. 11

13 5. Förskolechef analyserar anmälningarna av förskolans dokumenterade ärenden kring tillgänglighet. Insatser och ansvarig för verkställandet Delaktighet ska prägla barnen hela förskoletiden. Undervisningen som bedrivs ska vara tillgänglig för alla oavsett förutsättningar (Ansvarig: alla medarbetare). Medarbetare anpassar och kompenserar undervisningen så att alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar (Ansvarig: alla medarbetare). Förskolepersonal arbetar utifrån bestämda mönster, strukturer när det gäller gruppindelningar (Ansvarig: aktuell pedagog). Dialog angående begreppet tillgänglighet under läsåret i varje arbetslag (Ansvarig: förskolechef) 4. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Att motverka förekomsten av mobbing, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkning. Områden som berörs av åtgärden Diskriminering, mobbing, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkning. Mål och uppföljning MÅL: På förskolan ska alla barn få/ges möjlighet till lek och samspel. MÅL: Alla barn känner samhörighet med barn och vuxna. UPPFÖLJNING: Förskolan följer checklistan (bilaga 2). Kontinuerliga samtal förs kring de åtgärder som satts upp för att motverka förekomsten av mobbning och kränkning. Uppföljning av enkäter till barn och vårdnadshavare sker under vårterminen. Utvecklingssamtalen följs upp i arbetslagen där barns trivsel och trygghet utgör en viktig del i det förebyggande arbetet. Uppföljande samtal sker under vårterminen utifrån den kartläggning man gjort. Vi följer områdets årshjul för likabehandlingsarbetet (Se bilaga 3). Åtgärder Pedagogerna observerar leksituationer och erbjuder barn som leker själva att komma in i leken. Närvarande pedagoger som är observanta på platser och aktiviteter som möjliggör ett utanförskap. Jobba med Husmodellen (Diskrimineringsombudsmannen) Genom samtal med vårdnadshavare vid hämtning/lämning och vid utvecklingssamtal informeras vårdnadshavare om barnets kompisrelationer, lek och samspel. Kompissamtal med barnen om att leka ensam och skapa förståelse för det. Mera gemensamma aktiviteter med alla barn och pedagoger. Varje avdelning gör en trygghetsvandring utifrån barnens ålder. Ansvarig 12

14 Arbetslaget All personal på Majbackens förskola arbetar kontinuerligt med åtgärderna för det förebyggande arbetet. Lämna ut trivsel- och trygghets enkäter till de äldre barnen och alla vårdnadshavare. Analysera och reflektera kring sammanställningen av enkätsvaren som vårdnadshavare och barnen gör på våren. Samt formulera nya mål efter resultatet. Observera verksamheten och dokumentera kontinuerligt. Delar ut kompisplanen till vårdnadshavare Alla pedagoger i förskolan är förebilder kring värdegrundsfrågor. Arbeta aktivt med Husmodellen (Diskrimineringsombudsmannen) Se till att trygghetsvandringarna blir genomförda och dokumenterade. Förskolechef Diskutera planen på arbetslagsträffar, arbetsplatsträffar och vid samtal med pedagogerna. Göra pedagogerna medvetna om förskolans uppdrag kring likabehandling. Stöder och vägleder personalen i arbetet med checklistan och likabehandlingens årshjul. Upprättar nästa års plan. Inventerar och följer upp alla dokumentationer. Går igenom definitionerna av diskrimineringsgrunderna. Skolområdets kurator Stödjer vid behov förskolan och förskolechef i hantering av mobbningsärenden. Föräldramöten Diskutera likabehandlingsplanen. Dialog kring ställningstagandet mot mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Rekommendation till föräldrar Diskutera Kompisplanen med ditt barn och med pedagogerna. Prata med barn om mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Visa tydligt att du tar avstånd från all form av mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Om föräldrar misstänker att deras eller någon annans barn utsätts för något av dessa vill vi att de kontaktar någon pedagogerna på verksamheten. Det går att vara anonym och använda bilaga 11. Vi ber föräldrar att göra helt klart för barnet att de ser allvarligt på beteendet och att de inte accepterar det Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 5. RUTINER FÖR ATT ANMÄLA, UTREDA, ÅTGÄRDA OCH FÖLJA UPP NÄR BARN MISSTÄNKS VARA UTSATT Ute på gården finns det pedagoger som har god uppsikt över alla platser där barnen befinner sig. Pedagogerna frågar kring trygghet, mobbning, diskriminering under utvecklingssamtalen. Pedagoger, barn och vårdnadshavare är insatta och delaktiga i verksamhetens arbete gentemot 13

15 diskriminering, mobbning och kränkning. Medarbetare har god kunskap om förskolans handlingsplaner. Förskolan följer likabehandlingsplanens checklista och årshjul. Vid anmälan vänder sig barn, vårdnadshavare och pedagoger till: Aktuell pedagog eller specialpedagog på förskolan. Förskolechef Verksamhetschef Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att barn kränks av barn Se bilaga 6. Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att barn kränks av personal Se bilaga 7. Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att personal kränks av barn Se bilaga 8. Rutiner för dokumentation Alla åtgärder kring utsatthet dokumenteras (händelse, datum, berörd elev/ medarbetare) av berörda medarbetare för att få ett eget diarienummer och arkiveras i tio år. Dokumentationen lämnas till förskolechef som sätter in den i pärmen för Likabehandling som finns i arkivet. Dokumenten är offentliga för den det berör. Efter preskribering mals all dokumentation. Förslag till dokumentering, se vidare bilaga 8. Ansvarsförhållande Förskolechef har det yttersta ansvaret för allt arbete i förskolan, för att planen mot diskriminering, mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling, efterlevs samt årligen upprättas. Förskolechef ansvarar för att medarbetare kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta förebyggande mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolechef skall informera verksamhetschef som i sin tur informerar förvaltningschef vid misstanke om mobbning eller annan kränkande behandling (bilaga 10). Alla som arbetar på förskolan är skyldiga att främja likabehandling, att arbeta förebyggande och motverka utsatthet. Det innebär att vid minsta misstanke om detta ska den enskilde reagera och ingripa, samt så fort som möjligt utreda händelsen samt informera förskolechef. Barnen ska trivas och känna samhörighet med de vuxna på förskolan. Trivsel är en av de viktigaste förutsättningarna för att god inlärning. Varje barn kan genom ett trevligt bemötande vara till stor hjälp för att skapa en trivsam och trygg miljö. Pedagogerna uppmanar barnen att prata med en vuxen om sina känslor. Vårdnadshavarna är viktiga! När både förskolan och hemmen tar klart avstånd från all mobbning, diskriminering och kränkande behandling får detta en positiv påverkan på barnen. När du som förälder misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för något av detta kontaktar du någon på förskolan. Det går att vara anonym. (bilaga 11). Det kan vara svårt att acceptera att ens eget barn mobbar eller kränker andra. Förskolan uppmanar alla föräldrar att göra helt klart för barnet att ni ser mycket allvarligt på beteendet och att ni inte accepterar det. På bilaga 11 finns externa kontakter som vårdnadshavare kan gå vidare med om man inte är nöjd med hur sitt ärende hanteras. 14

16 BILAGOR BILAGA 1, Vad betyder orden De åtta diskrimineringsgrunderna - Syftar på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning och tillgänglighet. Kön: man eller kvinna. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom klädsel eller annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett kön. Etnisk tillhörighet: någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller färg. Religion eller annan trosuppfattning: världsreligionerna samt buddism, ateism och agnosticism. (En ateist tror inte på Guds existens, medan en agnostiker anser att man aldrig kan veta eftersom det inte går att bevisa att Gud finns eller inte finns.) Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: uppnådd levnadslängd. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillgänglighet: är ett begrepp som används för att beskriva hur pass väl en verksamhet eller lokal fungerar för människor med funktionshinder. Detta innefattar lokalers fysiska beskaffenhet, tillgången till information och ett bra bemötande. Kränkande behandling - Vad som tolkas som kränkande är en subjektiv bedömning och utgår från sunt förnuft. En handling är kränkande om den utsatta upplever det så. Kränkningar kan var fysiska (slag, knuffar), verbala (hotelser, bli kallad vid fula namn), psykosocial (utfrysning, ryktesspridning) eller textade (klotter, brev, lappar, e-post, SMS, chatt eller andra webbaktiviteter). Kränkande behandling kan delas in i: 1. Annan kränkande behandling - Detta innebär en kränkning av individens värdighet och den saknar koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan). 2. Trakasserier - är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de åtta diskrimineringsgrunderna Mobbning - Handlingen kännetecknas av upprepningar under en längre tid och av en obalans i maktförhållandet dvs. den/de som mobbar skaffar sig makt/har makt över och förtrycker den/de som utsätts. Mobbning kan utövas av en eller flera personer, mot en eller flera personer. Mobbning kan vara fysisk, verbal eller psykosocial (se stycket Kränkande behandling). Diskriminering utifrån de åtta diskrimineringsgrunderna. Det kan innebära t.ex. att förskolan behandlar ett barn annorlunda än andra barn. Detta kan ske ex. genom böcker, regler, etc. I detta sammanhang finns det två former av diskriminering: 1. Direkt diskriminering - vilken avser negativ särbehandling. 2. Indirekt diskriminering - vilken avser neutrala ordningsregler som i praktiken leder till diskriminerande effekter. Ett exempel kan vara att personal behandlar alla barn lika och det kan missgynna ett barn med en funktionsnedsättning. Det kan föreligga sakliga skäl till ett beteende och då är det inte frågan om indirekt diskriminering, men detta bör förskolan kunna bevisa. 15

17 BILAGA 2, checklista och planering för genomförande, kartläggning och utvärdering Gå igenom planen med medarbetarna i början av terminen förskolechef/biträdande förskolechef ansvarar. Berätta för barn och föräldrar att det finns en ny plan på hemsidan och dela ut kompisplanen. Informera hur barn och föräldrar kan anmäla en misstanke om utsatthet. Informerar barn och föräldrar i början av höstterminen om förra läsårets enkäter, kartläggning och analys och de nya målen. Alla pedagoger arbetar kontinuerligt med olika värdegrundsfrågor och gruppklimatet. Vid misstanke om utsatthet. Arbeta enligt bilagorna i planen och dokumentera för att över tid förebygga. (bil. 5 7 samt förslag på dokumentation bilaga 8) Alla medarbetare får en genomgång av agerande vid misstanke utsatthet samt har en dialog i arbetslaget kring definitionen av begrepp. Förskolechef/ biträdande förskolechef ansvarar. En tydlig struktur gällande närvarande pedagoger. Dialoger bland medarbetar vad som gäller utifrån ordningsreglerna. På utvecklingssamtalen under höstterminen förs samtal kring barnens mående och trivsel. Under januari till mars lämnas trygghetsenkäterna ut. Målsättningen är att alla svarar. Pedagogerna sammanställer, analyserar och ger förslag på åtgärder. Återkoppling till vårdnadshavare på gruppnivå och individnivå. Eventuellt är förskolechef/ biträdande förskolechef delaktig i återkoppling på individnivå. På utvecklingssamtalen under vårterminen förs samtal kring barnens mående och trivsel. Dialog med arbetslaget på APT under majmånad angående sammanställningen och analysen av trivselenkäten. Förskolechef/ biträdande förskolechef ansvarar. Utifrån trivselenkäterna diskuteras nästa års plan,arbetslaget ansvarar. Förslag på åtgärder samordnas på enhetsnivå och lämnas till förskolechef/ biträdande förskolechef I samband med det systematiska kvalitetsarbetet, under maj månad, lämnas denna checklista till förskolechef/biträdande förskolechef I juni skriver förskolechef tillsammans med biträdande förskolechef en ny plan utifrån kartläggning och analys. 16

18 BILAGA 3, ÅRSHJUL Giltighet under läsåret Augusti September Oktober Stängningsdag Implementering av planens vision, syfte, mål och de förebyggande åtgärderna Gå igenom checklistan i likabehandlingsplanen Juli Sommarverksamheter Juni Likabehandlingsplanen upprättas utifrån arbetslagens analys och utvärdering Information till nya föräldrar Fortsättning av implementering Genomförande av förebyggande åtgärder: Värdegrundsarbete (Lekobservationer i barngruppen, förebyggande metoder m.m) Årshjul Likabehandlingsarbetet Genomgång av Planen sker löpnade under året på APT/Utvecklingsarbete Föräldramöte. Information ges om likabehandlingsplanen. Kompisplanen delas ut Utvecklingssamtal erbjuds de föräldrar som önskar (barns mående tas upp på utvecklingssamtal). Värdegrundsarbete November Kartläggning av måluppfyllelse på kvalitetsträffar. Värdegrundsarbete December Genomgång och uppföljning av inkomna anmälda ärenden Maj Utvärdering av tidigare mål., Formulering av nya mål till höstterminen. Beskrivning av utvecklingsbehov. Checklistan lämnas till förskolechefen Värdegrundsarbete Stängningsdag Januari Värdegrundsarbete April Mars Februari Enkätsvaren delas ut till berörd personal. Arbetslagen analyserar resultatet av årets likabehandlingsarbete och föreslår förbättringsområden Värdegrundsarbete Trivsel och trygghetsenkäter delas ut till föräldrar Enkäterna lämnas in till förskolechef för sammanställning Värdegrundsarbete Trivsel och trygghetsenkäter genomförs med barnen. Enkäterna lämnas in till förskolechef för sammanställning. Utvecklingssamtal påbörjas (Barns mående tas upp) Värdegrundsarbete 17

19 BILAGA 4, MAJBACKENS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/BARN RINGA IN DET ALTERNATIV SOM DU TYCKER PASSAR BÄST IN PÅ VAD DU TYCKER Avdelning/grupp: 1. Trivs du i förskolan? Ja Vet inte Nej 2. Har du kompisar att Ja Vet inte Nej vara med i förskolan? 3. Är du ibland rädd för Ja Vet inte Nej andra barn i förskolan? a. För vad är du rädd? b. Var/när är du rädd? Tycker du att de vuxna säger till Ja Vet inte Nej om barnen är dumma mot varandra? 5. Om du är ledsen i förskolan Ja Vet inte Nej finns det då någon att prata med? 6. Finns det någon i förskolan Ja Vet inte Nej som du tycker är ensam? 7. Får du hjälp av vuxna när Ja Vet inte Nej du tycker att du behöver det? 18

20 BILAGA 5 MAJBACKENS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/FÖRÄLDRAR RINGA IN DET ALTERNATIV SOM DU TYCKER PASSAR BÄST IN PÅ VAD DU TYCKER STÄMMER IN PÅ DET DU HÖR FRÅN DITT BARN Avdelning/grupp: 1. Hur trivs barnet i gruppen? Mycket bra Bra Mindre bra 2. Har barnen någon att vara Alltid Ibland Aldrig med? 3. Är barnet rädd när han/hon är i förskolan? Alltid Ibland Aldrig a. För vad är barnet rädd? b. Var/när är barnet rädd? De vuxna i förskolan är uppmärksamma Alltid Ibland Aldrig på hur barnen är mot varandra. 5. Om barnet är ledset finns det någon för Alltid Ibland Aldrig barnet att prata med. 6. Finns det någon i förskolan som Alltid Ibland Aldrig du tycker är ensam? 7. Barnet får hjälp av vuxna när han/hon Alltid Ibland Aldrig behöver det. Om barn misstänks bli: Kryssa i något alternativ nedan Mobbad Kränkt Diskriminerad Skriv ner vad som hänt eller berätta på vilket sätt du tycker att barn har blivit sämre behandlade pga. Diskrimineringsgrunderna. 19

21 BILAGA 6, Handlingsplan vid misstänkt utsatthet barn mot barn Berörd pedagog ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Förskolechef/ biträdande förskolechef ska informeras om mobbning/kränkning. Förskolechef ska ansvarar för att informera områdeschef om pågående ärende och områdeschef ansvarar för att informera förvaltningschefen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med barnets vårdnadshavare, hur övriga vuxna på förskolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Om mobbning förekommit rapportera till förskolechef/ biträdande förskolechef ska och samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med vårdnadshavare Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras så fort som möjligt. Pedagog som fått kännedom kontaktar barnens vårdnadshavare skyndsamt. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Om det är flera inblandade, förs samtal med alla inblandade. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och förskolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. 20

22 Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Vid behov ska pedagoger, när situationen har förbättrats, arbeta med hela gruppen. Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att det har upphört? Hur är stämningen i gruppen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med vårdnadshavare på ett möte tillsammans med förskolechef/ biträdande förskolechef. 21

23 BILAGA 7, Handlingsplan vid misstänkt utsatthet personal mot barn Förskolechef eller den som förskolechef utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att förskolechef ansvarar för utredningen. Förskolechef informerar förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver förskolechef till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med barnets vårdnadshavare, hur övriga vuxna på förskolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med vårdnadshavare Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras så fort som möjligt. Pedagog som fått kännedom kontaktar barnens vårdnadshavare skyndsamt. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Om det är flera inblandade, förs samtal med alla inblandade. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och förskolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar.. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att förskolechef/biträdande förskolechef kommer att följa upp hur det går. 22

24 Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i gruppen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet trots detta fortsätter vidtas åtgärder. Det kan vara disciplinpåföljd i form av skriftlig varning, omplacering eller uppsägning. I vissa fall kan det bli nödvändigt att dela på barn och den vuxna genom att placera dem i olika grupper. 23

25 BILAGA 8, Handlingsplan vid misstänkt utsatthet barn mot personal Förskolechef eller den som förskolechef utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att förskolechef ansvarar för utredningen. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det finns behov ska en handlingsplan upprättas tillsammans med vårdnadshavare för de som är inblandade i en kränkande behandling. Utifrån det enskilda fallet bör alltid övervägande göras om åtgärder ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Om verksamheten inte själv förfogar över den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation bör hjälp tas utifrån. Förskolechef informerar förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver förskolechef till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med barnets vårdnadshavare, hur övriga vuxna på förskolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med vårdnadshavare Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras så fort som möjligt. Pedagog som fått kännedom kontaktar barnens vårdnadshavare skyndsamt. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det är flera inblandade, förs samtal med alla inblandade. 24

26 Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och förskolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar.. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att förskolechef/biträdande förskolechef kommer att följa upp hur det går. Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i gruppen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med vårdnadshavare på ett möte tillsammans med förskolechef/biträdande förskolechef.. 25

27 BILAGA 9, Förslag till dokumentation Dokumentation steg 1 Dagens datum: 201X- Namn på barn: X Personnummer: 00 Förskola: X Vem / vilka handlar anmälan om? Handlar det om någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsövergripande identitet, etnisk bakgrund, religionsuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder? Vad har hänt? På vilket sätt sker det? Var och när sker det? Vem utsätter? X.. Finns det en ledare? Vem i så fall Har barnet berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades vårdnadshavare och vem/vilka kontaktades? X.. 26

28 Dokumentation steg 2 med den eller dem som misstänks ha utsatt Dagens datum: 201X- Namn på barn: X Personnummer: 00 Förskola: X Vem / vilka handlar anmälan om? Handlar det om någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsövergripande identitet, etnisk bakgrund, religionsuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder? Vad har hänt? Ge din bild av Vad kan barnet göra för att få slut på detta? När kan barnet börja med det nya beteendet? Vad kommer barnet att säga till dina kompisar? X.. Har barnet berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades vårdnadshavare och vem/vilka kontaktades? X.. 27

29 Dokumentation steg 3 uppföljning med berörda Dagens datum: 201X- Namn, roll och befattning på dem som deltar i uppföljningen: Giltighet under läsåret Har det upphört? Vad kan bli bättre? Vad ska barnet/barnen tänka på? Har barnet berättat hemma hur det fungerar nu? Är ärendet avslutat eller vilka åtgärder krävs ytterligare? Nytt uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades vårdnadshavare och vem/vilka kontaktades? X.. 28

30 BILAGA 10, Anmälan om utsatthet gällande barn/ elev i Bildningsförvaltningen Enhetens namn Förskola Skola (förskoleklass till komvux) Fritids Öppen förskola Pedagogisk omsorg Tidpunkt för händelsen (år, mån, dag, tid) Diarienummer Kränkande behandling Verbala kränkningar Textbaserat, ex klotter Digitala/sociala medier Psykosocialt, t.ex. utfrysning Fysiskt våld Annat Diskriminering, d.v.s. kränkning enligt diskrimineringslagens grunder Kön Könsövergripande identitet/uttryck Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Ålder Religion/trosuppfattning Sexuell läggning Tillgänglighet Möjligheten/skyldigheten att anmäla till polis, socialnämnd och/eller Arbetsmiljöverket eller annan extern instans har beaktats Ovanstående uppgifter har lämnats av Förskolechef Rektor Datum Namn Förskola/skola/enhet Anmälan mottagen av huvudmannen som representeras av verksamhetschef Datum Namn Område Åter förskolechef/rektor för vidare utredning/åtgärder Kommentar.. Se bilaga/or Återkoppling till områdeschefen ska ske År, mån, dag Omständigheterna anses utredda Beskriv händelsen och vilka åtgärder som har vidtagits/planerats Fastställd av bildningsnämnden , 53 Reviderad av bildningsnämnden , 57 29

31 BILAGA 11, Anmälningsblankett vid misstanke utsatthet Barnets namn: Födelseår: Förskola: Barn misstänks bli - kryssa i något av alternativen nedan Mobbad Trakasserad Sexuellt trakasserad Kränkt Diskriminerad Skriv ner vad som hänt Uppgiftslämnare: Tfn dagtid: Datum: Blanketten lämnas/skickas till: Lämnas till förskolechef Susanne Jonsson Rödsleskolan Box Oskarshamn Exp. tfn: Mottaget den 30

32 Bilaga 12, Processkartläggning gällande anmälan om utsatthet 31