Underlag för att stärka arbetet med Vardagsrehabilitering inom hemtjänsten på Gotland

Transkript

1 Underlag för att stärka arbetet med Vardagsrehabilitering inom hemtjänsten på Gotland Ett arbetsmaterial framtaget i samarbete mellan berörda enhets- och verksamhetschefer samt Hemrehab Sammanställt av: Eva M. Karlsson December

2 Innehållsförteckning INTRODUKTION TILL TEXTEN... 3 FRAMTAGANDE AV DOKUMENTET... 3 HUR KAN DOKUMENTET ANVÄNDAS?... 4 UNDERLÄTTANDE BEGREPP... 4 FÖRANKRING HOS ANDRA AKTÖRER... 4 DISPOSITION... 5 ÖVERGRIPANDE STRATEGI... 6 NY PERSONAL... 6 INFORMATION... 6 GENOMFÖRANDEPLANER... 6 BISTÅNDSHANDLÄGGARE... 7 HEMREHAB... 7 DISKUSSION: HUR KAN KUNSKAPEN LEVA VIDARE PÅ ENHETERNA?... 8 GENOMFÖRANDEPLANER... 8 NYA MEDARBETARE STRUKTURERADE MÖTEN DIVERSE DISKUSSION: SAMARBETE OCH KONTAKTER HEMTJÄNST OCH HEMREHAB BISTÅNDSHANDLÄGGARE RESURSTEAMET BRUKARE OCH NÄRSTÅENDE DIVERSE DISKUSSION: INFORMATION INFORMATIONSBROSCHYR TIPS PÅ STÖD OCH REDSKAP FRÅGOR ATT TÄNKA MED EN KLASSISK FYRFÄLTARE RISKANALYS NÅGRA AVSLUTANDE ORD

3 Introduktion till texten Framtagande av dokumentet Följande dokument är tänkt att fungera som ett stöd för arbetet med att införliva och förvalta resultaten från projektet Vardagsrehabilitering i de ordinarie verksamheterna. Det kan också användas som ett stöd för att på ett allmänt plan stärka arbetet med vardagsrehabilitering inom hemtjänsten på Gotland. Innehållet i dokumentet grundar sig de tankar och idéer som kommit fram med under två möten med enhets- och verksamhetschefer inom hemtjänsten samt medarbetare från Hemrehab. Tillfälle 1 genomfördes under en heldag tisdagen den 10 maj Deltog gjorde 7 enhetschefer och 2 samordnare från kommunens hemtjänstenheter, 8 privata verksamhetschefer samt 4 personal och 1 enhetschef från Hemrehab. Deltagandet var obligatoriskt för enhetscheferna och frivilligt för verksamhetscheferna. Under dagen samlades tankar och idéer kring införlivning och förvaltning av resultaten från projektet in. Detta skedde dels genom en diskussion i hela gruppen och dels i en diskussion när deltagarna var indelade i två grupper. Tillfälle 2 genomfördes under en halv dag tisdagen den 6 september 2011, deltagandet vid tillfället var frivilligt. Deltog gjorde en kommunal enhetschef, tre privata verksamhetschefer samt fyra personer från Hemrehab. Detta tillfälle ägnades åt att i gruppdiskussioner värdera och konkretisera de tankar och idéer som kommit fram under tillfälle 1. Som underlag i diskussionerna användes de sammanställningar av vad som kommit fram under tillfälle 1. Diskussionerna var indelade i följande teman: Hur kan kunskapen leva vidare på enheterna? Samarbete och kontakter. Information. Under den första diskussionen delades gruppen in i en grupp med enhets- och verksamhetschefer samt en grupp med personal från Hemrehab. Diskussion två och tre genomfördes i en gemensam grupp. Tillfälle 3 genomfördes under en halv dag tisdagen den 27 september, deltagandet var frivilligt. Deltog gjorde en kommunal enhetschef och en privat verksamhetschef samt fyra personer från Hemrehab. Detta tillfälle ägnades åt att gå igenom den sammanställning av de idéer och tankar som Eva Karlsson gjort, samt att diskustera metoder och verktyg att använda sig av för att analysera och värdera dessa tankar och idéer. Efter tillfälle 3 kompletterades materialet med de synpunkter som kommit fram. Det färdiga dokumentet skickades till enhetschefer och verksamhetschefer i mitten av oktober månad. Efter detta var tanken att man på enheterna skulle gå igenom materialet, göra en prioritering av vad man skulle kunna ta till sig på den egna enheten samt omsätta detta i praktiken. Tillfälle 4 genomfördes under en halv dag tisdagen den 22 november, deltagandet var frivilligt. Deltog gjorde en kommunal enhetschef, två privata verksamhetschefer samt tre personer från Hemrehab. Vid detta tillfälle diskuterades om, och i så fall hur man använt sig av det framtagna materialet. Det visade sig att enhetscheferna inte ansåg att de använt materialet, 3

4 men att man eventuellt kunde göra det i framtiden. I diskussionen framkom dock att man arbetat med vissa saker som tas upp i materialet, framförallt genomförandeplaner. Utöver detta diskuterades vilka frågor som skulle lyftas till en övergripande nivå för att där bli behandlas och eventuellt bli en del av en övergripande strategi för arbetet med vardagsrehabilitering på Gotland. Hur kan dokumentet användas? Meningen är inte att alla ska åtgärda allt som tas upp i dokumentet. Dels har de olika enheterna olika behov, och dels går det inte förändra allt på en gång även om man så skulle vilja. En del idéer som presenteras i texten kanske är bra i sig själva, men vid en närmare eftertanke kanske den insats som krävs för att nå upp till dem är alltför stor i förhållande till det förväntade resultatet. Prioritera alltså utifrån era egna behov och resurser. I texten finns en del frågor inlagda. Tanken med dem är att läsaren ska stanna upp och fundera över vad den aktuella idén eller insatsen innebär, vad som behövs för att realisera den med mera. Varje område avslutas med en ruta om Förväntade resultat i förhållande till arbetet med vardagsrehabilitering. Rutan finns med dels som en påminnelse om att det som ska vara i fokus är vardagsrehabilitering, och dels som en uppmaning att formulera på vilket sätt idén eller insatsen berör arbetet med vardagsrehabilitering. I en del rutor finns flera punkter inskrivna, i andra är det färre. Det senare beror i de flesta fall på att frågan om det förväntade resultatet inte diskuterades under tillfälle 2. Underlättande begrepp För att underlätta läsningen har en del begrepp förenklats: Enhetschefer och verksamhetschefer har slagits samman till att kallas gruppchefer. Personalen från Hemrehab omnämns enbart som Hemrehab. Personalen på enheterna omnämns som medarbetarna. Förankring hos andra aktörer Under diskussionerna vid tillfälle 2 kom frågan upp om det är viktigt att de gruppchefer som inte deltog i detta möte är införstådda i de förslag som kom upp under dagen, eller om det inte spelar någon roll, samt om det var ett problem att det bara var fyra gruppchefer som deltog vid mötet. Svaret var att det inte var ett problem när det gällde saker man löser lokalt på den egna enheten, men att det var ett problem i diskussionerna som rörde hemtjänsten generellt. Ett forum som lyftes fram som en plats för förankring hos frånvarande gruppchefer och biståndshandläggare var Branschrådet. Om man vill lyfta en fråga i Branschrådet kan det vara bra att innan mötet konkretisera vad det är man vill ta upp, samt också vad man vill ha för resultat av det (en diskussion, total uppslutning bakom förslaget, osv.). En fråga som kom upp var vilken möjlighet har gruppcheferna att påverka vilka frågor som tas upp och beslut som tas av socialförvaltningen. Enligt en av gruppcheferna visar tidigare erfarenheter att det finns möjlighet att göra det, förvaltningsledningen brukar lyssna på vad personalen säger. De privata gruppcheferna hade en tanke om att de inte hade samma möjlighet som de kommunala att påverka, men samtidigt uttryckte de att det nog inte är så egentligen, det handlar mer om en känsla man har. De privata borde ha samma möjlighet till påverkan som kommunens hemtjänst har. 4

5 Disposition Dokumentet är indelat i sju kapitel. Efter den inledande introduktionen följer ett kapitel med titeln Övergripande strategi. Detta kapitel fokuserar de områden som behöver lyftas till en annan nivå än enhets- och verksamhetsnivån för att få ett genomslag i verksamheterna. Därefter följer tre kapitel utifrån de diskussioner som fördes vid tillfälle 2. Dessa kapitel är indelade i ett antal områden. En del områden behandlas grundligare än andra. Det beror på att vissa saker, exempelvis genomförandeplaner, diskuterades mer än andra. I det sjätte kapitlet, Tips på stöd och redskap, finns lite tips att använda sig av i analysen och värderingen av olika idéer. Ett sätt att läsa denna text som helhet kan vara att börja med detta kapitel, så att tipsen finns med i bakhuvudet i läsningen av resten av texten. Dokumentet avslutas med kapitlet Några avslutande ord. 5

6 Övergripande strategi I detta kapitel presenteras förslag som kommit fram under diskussionerna med gruppcheferna och Hemrehab som skulle kunna ingå i en övergripande strategi för att utveckla arbetet med vardagsrehabilitering på Gotland. I en sådan strategi kan naturligtvis även andra delar än de som presenteras nedan ingå. Ett mål med en övergripande strategi förutom att implementera ett förhållningssätt och arbetssätt i verksamheterna skulle vara att etablera begreppet vardagsrehabilitering hos såväl personalen inom äldreomsorgen som invånarna i kommunen. Gemensamt för de förslag som presenteras nedan är att de behöver lyftas till en annan nivå än enhetsnivån för att där behandlas vidare, diskuteras och eventuellt beslutas om. För att en strategi kring arbetet med vardagsrehabilitering ska få genomslag i verksamheterna, så är det också viktigt att personal och gruppchefer känner ett stöd och engagemang från den centrala förvaltningen. Ny personal Av den personal som är anställda inom hemtjänsten i slutet av 2011 på Gotland, så har de flesta genomgått utbildningen Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt. Det har dock anställts ny personal efter att utbildningen genomförts på enheterna, och ny personal är något som kommer att fortsätta att anställas även i framtiden. För att även dessa personer ska få genomgå utbildningen menade gruppcheferna att utbildningen bör ges en till två gånger per år för nyanställd personal. Då kan man samla ihop alla nyanställd personal på gotland vid dessa tillfällen. Även chefer bör då erbjudas att genomgå utbildningen. Nyanställda personer ska få en introduktion i samband med att de påbörjar sin anställning. För personer inom de kommunala hemtjänstenheterna är det Resursteamet som håller i detta. Här borde det ingå en viss information om att inom hemtjänsten arbetar man med vardagsrehabilitering samt vad det innebär. De privata verksamheterna håller själva i introduktionen för sina nyanställda och den kan se olika ut hos olika verksamheter. Men även här borde det ingå information om vardagsrehabilitering i introduktionen till nyanställda. Information Information om vardagsrehabilitering behöver spridas såväl externt till invånarna på Gotland, som internt till personal inom kommunen. Grunden för en informationsbroschyr som vänder sig till allmänheten har tagits fram av Hemrehab. För att broschyren ska kunna färdigställas behövs ytterligare tid att arbeta med den, samt beslut om vem/vilka som har ansvaret för färdigställande, tryckning och spridning av den. Broschyren till allmänheten skulle också kunna fungera som ett sätt att sprida information om vardagsrehabilitering till personal inom kommunen. Denna målgrupp kan dock behöva ytterligare information, till exempel hur arbetet med vardagsrehabilitering berör deras verksamhet och att vardagsrehabilitering finns med i kommunens kvalitetskrav för hemtjänsten. Ytterligare ett sätt att sprida information om vardagsrehabilitering är att anordna återkommande temadagar i ämnet. Dessa temadagar kan rikta sig till personal och/eller allmänhet. Genomförandeplaner Genomförandeplanerna är en viktig del i arbetet med vardagsrehabilitering. Att lyfta fram vikten av användningen av genomförandeplaner som levande dokument kan ingå som en del i en övergripande strategi för arbetet med vardagsrehabilitering. I samband med gruppche- 6

7 fernas och Hemrehabs diskussioner om genomförandeplaner så kom även användningen av checklistor på tal. 1 Här menade gruppen att det är en fördel att ha en checklista som stöd vid ifyllande av genomförandeplaner. Frågan om det ska vara obligatoriskt att använda sig av checklista i samband med upprättande och uppdaterande av genomförandeplaner diskuterades, och gruppen kom fram till att det i så fall är ett beslut som måste tas på en övergripande nivå i organisationen. Biståndshandläggare Olika biståndshandläggare är olika tydliga i sina uppdrag. I diskussionerna framkom det att gruppcheferna önskade att biståndshandläggarna var tydligare i sina uppdrag i och med att biståndsbeslutet påverkar ramarna för arbetet hemma hos brukaren. Såväl gruppchefer som Hemrehab framhöll också vikten av att biståndshandläggarna är införstådda i vad vardagsrehabilitering innebär, samt vilken roll man själv har i detta arbete. I en övergripande strategi för arbetet med vardagsrehabilitering är det viktigt att även biståndshandläggarna blir involverade. Hemrehab Återkommande inplanerade besök från Hemrehab på hemtjänstenheterna är också något som skulle kunna ingå i en övergripande strategi för att utveckla arbetet med vardagsrehabilitering. Idag kan enheterna konsultera Hemrehab vid behov, vilket är något som fungerar bra redan idag. Men utöver detta vore det ett stöd för enheterna om Hemrehab genomförde inplanerade besök på samtliga enheter för att på ett generellt plan kunna tala om vardagsrehabilitering. 1 En checklista kan vara ett separat dokument, men den kan också vara inbyggd i mallen för genomförandeplaner. Ett exempel på det senare är Gotlands kommuns mall för genomförandeplaner inom särskilt boende. 7

8 Diskussion: Hur kan kunskapen leva vidare på enheterna? Diskussionerna genomfördes i två separata grupper, en med gruppchefer och en med Hemrehab. Genomförandeplaner Det gruppcheferna i första hand fastnade för och diskuterade en stor del av tiden, var genomförandeplaner. Detta fick också till konsekvens att en del andra punkter, som också ansågs som viktiga, behandlades på ett ytligare sätt av denna grupp. Hemrehabs diskussioner utgick mer från checklistan som ingår i utbildningen Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt, men även här handlade det i slutänden om att sträva mot att få så bra genomförandeplaner som möjligt. Mallar för genomförandeplaner Genomförandeplanerna sågs av gruppcheferna som grunden för arbetet och kontakterna med brukarna. Alla var överens om att det är viktigt att genomförandeplanerna ger en tydlig information om brukaren, men att det även behöver vara nyanser i dem. De bör alltså inte vara alltför kortfattade (t.ex. Behöver stöd på morgonen ). Ett problem idag, som flera av gruppcheferna lyfte fram, var att genomförandeplanerna inte är så tydliga som de skulle behöva vara. Ett sätt att arbeta med att förbättra detta område kan vara att se över den mall som används i samband med att genomförandeplanerna skrivs. På enheterna används olika mallar för genomförandeplaner. Beslut om vilken mall för genomförandeplan som ska användas tas idag av enheterna själva, men genomförandeplanen ska godkännas av beställarenheten. I kommunen finns två mallar för genomförandeplaner inom äldreomsorgen: en för hemtjänst och en för särskilt boende (SÄBO). Den för hemtjänsten är mycket enkel, man kryssar i rutor och det är inte så utförligt kring olika insatser. SÄBO:s mall är mer omfattande och fungerar i stort sett som en checklista för vad som ska göras hos brukaren, hur det ska göras samt vad som är målsättningen med insatsen. SÄBO:s mall kan även användas i hemtjänsten om man föredrar den mallen. Såväl kommunala som privata hemtjänstenheter kan använda kommunens mallar för genomförandeplaner. Utöver kommunens mallar så finns det även olika mallar eller underlag för genomförandeplaner hos de privata enheterna. Gruppcheferna menade att om en enhet väljer att använda en enklare mall för genomförandeplaner, så kan det vara bra att använda checklistan i utbildningsmaterialet Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt som ett komplement till mallen. Kan det finnas negativa konsekvenser med att ha tydligare formuleringar i genomförandeplanerna? Hur undviker man dem i så fall? Hemrehab framhöll i sin diskussion vikten av att använda checklistan från utbildningen Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt. Meningarna gick isär i gruppen om det var nödvändigt att alla hade samma checklista eller om enheterna själva skulle bestämma vilken checklista de använde, bara de använde någon. I diskussionen nåddes ingen total enighet vilket som var bäst, men man var överens om att någon form av checklista behöver användas. Fördelar med en gemensam checklista menade man var: Både hemtjänstenheterna och Hemrehab är bekanta med checklistan. 8

9 Om det tas ett centralt beslut att just checklistan ska användas, så måste alla göra det. Risken om enheterna själva ska bestämma vilken checklista de ska använda är att på en del enheter kanske det inte tas något beslut alls om detta. Fördelar med att enheterna själva väljer vilken checklista man ska använda kan vara att man redan arbetar utifrån en lista som fungerar bra. Då kan det vara dumt att ändra det till att man ska gå över till att använda en annan checklista. I slutänden var man ense om att det kunde vara svårt att få alla att använda samma checklista. Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med ett obligatoriskt krav på att alla måste använda någon form av checklista i arbetet med att ta fram en genomförandeplan? Om det ska vara obligatoriskt att alla enheter ska använda en checklista vilken som helst i samband med genomförandeplanen så krävs ett centralt beslut om detta. Om det ska vara obligatoriskt att alla enheter ska använda samma checklista i samband med genomförandeplanen så krävs ett centralt beslut om detta. Hur hamnar frågan på rätt nivå i organisationen? Vilken roll har Hemrehab i detta? Det finns en kanal från Hemrehab till förvaltningsledningen att lyfta frågan, men är det Hemrehabs uppgift? Om det tas ett centralt beslut i frågan, så måste det förankras i verksamheterna. Här kan Hemrehab ha en roll som motiverare för att öka engagemanget hos gruppchefer samt bland medarbetarna. Användning av genomförandeplanen som ett levande dokument När det gäller hur man använder sig av genomförandeplanerna idag så såg det väldigt olika ut på enheterna. En del har redan fungerande rutiner kring genomförandeplanerna, men det skulle kunna bli ännu bättre. För andra är det ganska nytt att arbeta med genomförandeplaner. Därför ser också behoven olika ut på enheterna. Gruppcheferna var överens om att för att genomförandeplanerna ska vara ett stöd i arbetet med vardagsrehabilitering, krävs det att det hanteras som levande dokument. Det innebär bland annat att de ska upprättas och uppdateras i samråd med brukaren; att de läses av medarbetarna; att medarbetarna är införstådda i att situationen hos brukaren kan se olika ut vid olika tillfällen och att man måste anpassa sig efter detta; att vardagsrehabiliteringen är till för brukarens skull och inte för organisationens skull. Vad kan göras för att genomförandeplanen ska användas som ett levande dokument? Ha återkommande diskussioner på enheten om användningen av genomförandeplaner? Handledning av Hemrehab vid utformning av genomförandeplaner? Lämna det till medarbetarna att själva avgöra hur de skriver och använder sina genomförandeplaner? Hur ser ansvarsfördelning och behovet av engagemang ut när det gäller användning av genomförandeplanen som ett levande dokument? Kontaktpersonen är ansvarig för att en genomförandeplan upprättas, och därmed också att tillsammans med brukaren formulera en målsättning för de insatser som ska göras. Gruppchefen är ansvarig för att medarbetarna är införstådda i att en genomförandeplan ska upprättas samt hur den ska upprättas och användas. Medarbetarna är ansvariga för att ta del av det som står i genomförandeplanen. Utformandet och användningen av genomförandeplanen som levande dokument påverkas även av medarbetarnas engagemang samt av brukarnas delaktighet i upprättande av genomförandeplanen. Mål i genomförandeplanen I genomförandeplanen görs en överenskommelse med brukaren om vad hon/han vill och kan göra själv respektive behöver hjälp med. Det är viktigt 9

10 att finna målsättningar med insatsen. Medarbetarna är ofta duktiga på att beskriva hur och vad man ska göra, men inte varför, dvs. vilket mål man har med insatserna. Målformuleringarna kan lätt hamna på en för hög nivå, och mer blir till klyschor än vara förankrade i brukarens vardag. I sammanhanget är det viktigt att också uppmärksamma sociala mål. I checklistan fokuseras fysiska mål, i SÄBO:s genomförandeplan finns det sociala innehållet i vardagen med som ett insatsområde. Vad kan göras för att få in mer mål i genomförandeplanerna? Ha återkommande diskussioner på enheten om vikten av att ha mål med de insatser som görs? Handledning av Hemrehab vid utformning av genomförandeplaner? Lämna det till medarbetarna att själva avgöra om och hur de skriver in mål i genomförandeplanerna?? Hur ser ansvarsfördelning och behov av engagemang ut när det gäller att skriva in målformuleringar i genomförandeplanen? Kontaktpersonen är ansvarig för att genomförandeplanen upprättas, och därmed också att tillsammans med brukaren formulera en målsättning för de insatser som ska göras. Gruppchefen är ansvarig för att medarbetarna är införstådda i att en genomförandeplan ska upprättas samt hur den ska upprättas och användas. Uppmärksamma betydelsen av genomförandeplaner generellt inom hemtjänsten på Gotland Gruppen menade att det var viktigt att ta upp frågan om genomförandeplanens betydelse för alla hemtjänster på Gotland. Ett forum för en sådan diskussion är Branschrådet, I och med att även biståndshandläggarna finns med i Branschrådet, så blir även de involverade i diskussionen, vilket är ett plus. Varför är det viktigt att lyfta frågan om genomförandeplanens betydelse hos alla hemtjänstenheter på Gotland? Vad finns för övergripande beslut och styrdokument idag om användningen av genomförandeplaner, och vad säger dessa? Till en diskussion med Branschrådet borde Hemrehab bjudas in för att tydliggöra genomförandeplanernas roll i arbetet med vardagsrehabilitering. För att frågan ska komma upp på Branschrådets möte krävs att någon lyfter den. Vems ansvar är det att göra detta? Kunskapsförvaltning Genomförandeplaner Förväntade mål i förhållande till arbetet med vardagsrehabilitering Tydliggörande av vad brukaren kan/vill göra själv och vilken typ av stöd hon/han behöver. Underlättar för medarbetarna att vara delaktiga i arbetet med vardagsrehabilitering. Underlättar för medarbetarna att motivera brukaren att själv utföra de moment man kommit överens om. Underlättar uppföljningen av hur omsorgen fungerar hemma hos brukaren. Underlättar arbetet för nya eller tillfälliga medarbetare att vara delaktiga i vardagsrehabiliteringen genom att de får en bättre kunskap om situationen hemma hos brukaren. 10

11 Nya medarbetare Denna punkt fokuserar i första hand introduktion av ny personal samt återkommande utbildningar för nya medarbetare. Introduktion för nya medarbetare Såväl gruppcheferna som Hemrehab menade att det är viktigt att Här arbetar vi med vardagsrehabilitering finns med i introduktionen för nya medarbetare. Detta kan ordnas lokalt genom beslut på enheten att det ska ingå i ett introduktionspaket. Ansvaret för att ett sådant beslut tas ligger på gruppchefen. På kommunens intranät finns en checklista för introduktionen att hämta för den som önskar. Den personal som anställs till kommunens hemtjänstenheter kommer via Resursteamet och får där en kort introduktion samt får gå bredvid en period. Hos de privata enheterna ser introduktionen olika ut på olika enheter. Går det att få in vardagsrehabiliteringen i introduktionen av ny personal, och hur görs det bäst i så fall? Vem eller vilka har ansvaret för att det blir infört och också genomförs? Återkommande utbildningstillfällen Både gruppcheferna och Hemrehab tyckte att utbildningen Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt borde ges 1-2 gånger per år för nya medarbetare. Ett alternativ skulle kunna vara att utbildningen ges i form av en kortvariant. Även gruppchefer skulle kunna erbjudas att gå utbildningen för att få bättre inblick i vad vardagsrehabilitering handlar om. Om det ska vara obligatoriskt för gruppcheferna att genomgå utbildningen krävs ett beslut från Socialförvaltningen. De närvarande menade dock att det viktigaste är att medarbetarna går utbildningen. Gruppcheferna diskuterade två vägar att gå för att realisera tanken med återkommande utbildningstillfällen. 1. Via Socialförvaltningen för att få ett centralt beslut. Då skulle utbildningen kunna anordnas centralt, och enheterna anmäler sina nyanställda till cirkeln. Fråga: Vem ska i så fall lyfta frågan till denna nivå? 2. Enheterna köper tjänsten direkt från Hemrehab. Här handlar det i så fall om att ställa frågan till Hemrehab för att få veta vilka möjligheter de har till detta, och vad det skulle kosta. Att fundera över: Hur ska utbildningen finansieras. Är enheterna beredda att betala ur egen budget för utbildningen? Går det att omfördela pengar centralt eller lokalt? Är det att föredra att utbildningen sköts centralt eller lokalt? Kommer utbildningen att erbjudas till alla medarbetare om den arrangeras lokalt? 11

12 Kunskapsförvaltning Nya medarbetare Förväntade mål i förhållande till arbetet med vardagsrehabilitering Kunskap om vardagsrehabilitering hos alla medarbetare. Samsyn om vad vardagsrehabilitering innebär. Återkommande påminnelse till alla medarbetare om arbetet med vardagsrehabilitering. Strukturerade möten Gruppcheferna var eniga om att det är viktigt med strukturerade möten där man talar om brukarna. Då kommer man också in på hur vardagsrehabiliteringen fungerar. Det ser olika ut på enheterna idag om man har sådana möten eller inte, men det är något som behöver utvecklas på flera av enheterna. Gruppen var också överens om att det är viktigt att ha inbyggt i verksamheten att man talar om vardagsrehabilitering regelbundet, t.ex. som en stående punkt på APT. För att genomföra denna typ av möten krävs att det tas ett lokalt beslut på den egna enheten. Att fundera över: Vilken typ av möten är det som behövs? Hur mycket tid går det åt till mötet/mötena, hur hittas den tiden? Ska det vara obligatorisk närvaro på mötena? Hur går det att få med nattpersonalen på mötena? I Hemrehabgruppen diskuterades hur man kunde genomföra besök ute på hemtjänstenheterna. Se mer om det längre fram i texten, under rubriken Samarbete och kontakter: Hemrehab. Kunskapsförvaltning Strukturerade möten Förväntade mål i förhållande till arbetet med vardagsrehabilitering Samsyn kring vad vardagsrehabilitering innebär. Uppföljning av att vi arbetar på det sätt vi sagt att vi ska. Återkommande påminnelser om arbetet med vardagsrehabilitering. Bättre kännedom om brukarna. 12

13 Diverse Nedan följer korta punkter kring andra ämnen som diskuterades, men som inte ansågs högt prioriterade. Rehabcoacher Kunde enligt de närvarande kanske vara intressant, det skulle i så fall vara medarbetare på enheterna som hade den uppgiften. Det var inget som vare sig gruppchefer eller Hemrehab prioriterade högt här och nu. Nyhetsbrev En bra idé, men heller inte högt prioriterad för tillfället. Frågor kom upp om vad ett nyhetsbrev skulle kunna innehålla samt vem som ska ansvara för det. Affisch En affisch att sätta upp på enheterna för att påminna om vardagsrehabilitering var en idé som diskuterades, men det var heller ingen fråga som prioriterades högt. Även här fanns en fråga om vem som ska ordna och finansiera detta. Stöd och råd Man får i första hand stöd och råd av varandra. Det är inget stort problem tyckte gruppcheferna. Högre chefer inte så viktiga i sammanhanget, men de som däremot är viktiga är Hemrehab. Dem kan man redan idag kontakta om det är något man behöver stöd i. Stöd till medarbetarna Man var överens om att det är viktigt att gruppcheferna stöttar sina medarbetare i deras arbete. Det kan man t.ex. göra genom att se till att medarbetarna har den kunskap som behövs för att utföra sitt arbete, exempelvis när det gäller vardagsrehabilitering. 13

14 Diskussion: Samarbete och kontakter Diskussionerna genomfördes i en gemensam grupp med gruppchefer och Hemrehab. Hemtjänst och Hemrehab Ett samarbete som framhölls som viktig var det mellan hemtjänstenheterna och Hemrehab. Hemtjänstenheterna kan kontakta Hemrehab vid behov så de kan gå in och stötta enheterna i deras arbete. Detta är ett samarbete som fungerar redan idag. Något som diskuterades var hur Hemrehab kan besöka enheterna på deras möten, t.ex. APT, och att det där avsätts tid till att prata om vardagsrehabilitering. Ett alternativ är att man anordnar möten speciellt avsatta för ändamålet. Mötena kan inledas med att prata om saker på ett generellt plan, för att sedan successivt komma ner på enskilda brukare. Även handledning på individnivå lyftes i diskussionerna fram som önskvärt. Det bör i sammanhanget finnas en plan för hur Hemrehab ska besöka enheterna. Här kan det finnas olika varianter. 1. Hemrehab besöker successivt alla hemtjänstenheter på Gotland på deras APT. Besöket bokas in i förväg och är inte relaterat till den specifika situationen på enheten. Fördelen med denna variant är att alla hemtjänstenheter får ett besök inom överskådlig tid. En nackdel kan vara att besöket blir ganska isolerat och kanske inte lämnar så starka spår hos personalen. 2. Istället för ett besök då och då med långa mellanrum, så besöker Hemrehab enheterna mer koncentrerat under en period då de gör flera besök på samma enhet. Det blir som en drive på den aktuella enheten. Besöken kan antingen bokas in utan att vara föranledda av särskilda behov eller en förfrågan, eller också bokas de in utifrån att verksamheterna upplever att de behöver stöd av Hemrehab eller att Hemrehab observerar ett behov hos enheten. Initiativet kan alltså tas från båda håll. Risken finns dock att vissa inte kommer att ta några kontakter med Hemrehab och att de på så sätt kan bli utan besök. En svårighet om Hemrehab tar initiativ till ett möte är att någon kan ta illa upp. Fördelar med denna typ av besök är att besöken kan styras av behov i verksamheten och att det finns tid att återkomma till olika ämnen, det går att göra djupdykningar i en fråga istället för att skrapa på ytan. Medarbetare och Hemrehab lär känna varandra på ett annat sätt och har ett avstamp som man sedan kan återknyta till under en längre tid. Det blir kvalitet istället för kvantitet. En nackdel kan vara att det kan ta lång tid innan alla enheter fått något besök. Hittills har man mest tänkt utifrån modell 1, men i diskussionen framstod modell 2 intressant. Enhetschefen för Hemrehab måste dock fundera över hur det ska gå till, rent praktiskt. En fråga i sammanhanget är vem som ska besluta hur besöken ska gå till: Hemrehab? Socialförvaltningen? De lokala hemtjänstenheterna? Ett problem som diskuterades var att de flesta av gruppcheferna inom hemtjänsten inte var närvarande på dagens möte, och att frågan om besök från Hemrehab även måste förankras hos dessa chefer. Här kan branschrådets möten vara ett forum att diskutera saken, men det är bra om man innan mötet konkretiserar det man vill ta upp, och också vad man vill ha för 14

15 resultat av att ta upp det (en diskussion, total uppslutning bakom förslaget, osv.). Den allmänna uppfattningen var att det vore bra om enhetschefen för Hemrehab var med på branschrådet om/när frågan tas upp där. Något som försvårar för Hemrehab när det gäller att delta på Hemtjänstens möten, är att det blivit alltfler hemtjänstenheter, i och med de privata tillkommit. Men det är enligt Hemrehab en högt prioriterad fråga, och man tycker att man själva har en roll att driva att det ska bli något. Man kan börja med någon/några enheter som är intresserade. Om man börjar på ett håll, går det sedan att lyfta upp det på en annan nivå och visa på hur det fungerar. Samtidigt anser Hemrehab att det är viktigt att hemtjänstenheterna även har sina egna möten där de kan diskutera vardagsrehabilitering, utan att de är beroende av att Hemrehab är där. Samarbete och kontakter Hemtjänst och Hemrehab Förväntade mål i förhållande till arbetet med vardagsrehabilitering Diskussionen om vardagsrehabilitering hålls vid liv. Genom besöken lär man känna varandra, vilket underlättar kontakter i vardagen. Mer utförliga genomförandeplaner om Hemrehab kan bidra med individuell handledning Biståndshandläggare Olika biståndshandläggare ger olika tydliga uppdrag till hemtjänstenheterna. Detta lyftes fram som ett förbättringsområde. Gruppen önskar att biståndshandläggarna är tydligare i sina uppdrag i och med att biståndsbeslutet påverkar ramarna för arbetet hemma hos brukaren. Biståndsbesluten är viktiga i arbetet med vardagsrehabilitering, och det är viktigt att biståndshandläggarna är införstådda i det. Det är också viktigt att de är införstådda i vad vardagsrehabilitering innebär, t.ex. att det under en period kan innebära att en brukare behöver mer tid. Det kan då handla om tid som man kan få igen i ett senare skede genom att brukaren själv klarar och vill göra saker som han/hon annars inte skulle gjort. De biståndshandläggare som deltagit vid avslutningstillfället på utbildningen Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt har, enligt flera i gruppen, fått mer förståelse för vad vardagsrehabilitering innebär. Några frågor att ställa sig i sammanhanget är: På vilket sätt är biståndshandläggarna viktiga i arbetet med vardagsrehabilitering? Hur stor är deras påverkan på detta arbete? Är det tydligheten i beslutet eller omfånget av beviljade insatser som är problemet? Hur går det att påverka hur biståndshandläggarna skriver sina uppdrag? Vem kan ta ett beslut om detta och hur kommer frågan dit? Ska frågan förankras uppifrån eller nerifrån? Hur kan biståndshandläggarna få en bättre inblick i vad vardagsrehabilitering innebär? 15

16 Även från Hemrehabs perspektiv finns förbättringsområden när det gällde samarbetet med biståndshandläggarna. Det gällde då: Den information Hemrehab får om brukaren genom biståndshandläggarna. Hemrehab skulle kunna delta i vårdplaneringar och uppföljningar i högre grad än de gör idag. Informationen till Hemrehab när en brukare ska hem. Idag vet inte alltid Hemrehab att det kommer en ny brukare. Istället får hemtjänsten larma om att de behövs. Enhetschefen för Hemrehab kommer att ha ett möte med chefen för biståndshandläggarna. Då kommer hon bland annat ta upp: Varför inte biståndshandläggarna deltar under dessa dagar med gruppchefer för hemtjänsten. Att Hemrehab gärna kommer på besök på APT hos biståndshandläggarna för att tala om vardagsrehabilitering och biståndshandläggarnas roll i detta. Att Hemrehab kan och bör vara med på vårdplaneringar i högre grad än de är idag. Samarbete och kontakter Biståndshandläggare Förväntade mål i förhållande till arbetet med vardagsrehabilitering En bättre kunskap bland biståndshandläggarna om vad vardagsrehabilitering innebär. Tydligare biståndsbeslut som ger en bättre grund för tydligare genomförandeplaner. Mer jämförbara och mindre personbundna biståndsbeslut. Resursteamet Medarbetarna vid Resursteamet (Resurserna) är också viktiga samarbetspartners. För att de ska involveras i arbetet med vardagsrehabilitering på ett bättre sätt krävs fungerande rutiner på enheterna för hur man tar emot och introducerar dem i arbetet på enheten. Som det är nu fungerar det väldigt olika på enheterna. Hos vissa tar man emot personen, berättar vad som ska göras osv. Hos andra har man inga sådana rutiner, utan personen får till stor del klara sig själv. På frågan om man kan/bör ha en enhetlig rutin på Gotland för hur man tar emot Resurserna på enheterna så var svaret nej. Men man kan arbeta fram bra rutiner på den egna enheten. För det krävs engagemang från såväl gruppchefen som medarbetarna. Den ordinarie personalen kan uppmana Resurserna att ta del av information om brukarna genom att läsa genomförandeplaner. För att detta ska bli verklighet krävs att man på enheten har bestämt att detta ska göras, exempelvis på ett APT, samt ett engagemang från såväl gruppchef som medarbetare. 16

17 Det kan vara svårt för Resurserna att hitta tillgänglig information om brukarna, eftersom de olika enheterna har olika system för hur man förvarar dokumentationen. På frågan om det går att ha en enhetlig rutin på Gotland för hur man förvarar dokumentationen var svaret nej. Men man kan på enheterna lokalt bli bättre på att informera om tillgänglig dokumentation om brukarna. För det krävs engagemang från såväl gruppchef som medarbetare. På frågan om arbetet med vardagsrehabilitering påverkas av Resurserna, så var svaret att om det rör sig om kortare perioder gör det ingen större skillnad. Det som kan påverka är om man har vikarier som är länge på enheten. Vilken roll har Resurserna i arbetet med vardagsrehabilitering? Resurserna kommer in på enheterna med ett utifrån-perspektiv. Det gör att de kan se saker i verksamheten som den ordinarie personalen missar. Idag tas sällan dessa iakttagelser tillvara, vilket är synd. För att göra det kan gruppchefen ha ett samtal med Resursen när hon/han försvinner från enheten, och då fråga om dennes tid på enheten, vad hon/han noterat och upplevt under sin tid där. Det är viktigt att detta görs på ett sätt så att det inte blir svårt för Resursen att säga vad hon/han tycker, utan att vara rädd för repressalier. Ett sätt att lägga fram frågan är att det är en hjälp för enheten att få ett utifrånperspektiv på verksamheten. På frågan om detta kan vara ett enhetligt arbetssätt på Gotland var svaret nej. Det är ett lokalt arbete som kräver engagemang hos gruppchefen. Samarbete och kontakter Resursenheten Förväntade mål i förhållande till arbetet med vardagsrehabilitering Resurserna bli involverade i arbetet med vardagsrehabilitering. Mer inblick i den egna verksamheten. Brukare och närstående Alla var ense om att det är viktigt att få in brukarnas och närståendes syn på vardagsrehabilitering. Som skäl till att detta angavs: Att arbetet med vardagsrehabilitering motiveras med att det blir bättre för brukarna. En kritik mot att arbeta med vardagsrehabilitering är att man inte vet vad brukarna tycker. Vi diskuterade om det går att få in en fråga i de återkommande brukarundersökningarna om vad brukarna tycker om att personalen arbetar med vardagsrehabilitering, samt om och i så fall på vilket sätt de märker av det. Det visade sig att det tidigare gjorts försök att få in nya frågor i brukarundersökningarna, och att det var svårt. Utvecklingsenheten, som håller i undersökningarna, är restriktiva till att göra ändringar i undersökningarna eftersom de ska vara 17

18 jämförbara över tid. Diskussionen gick vidare i att man kan inte lägga in en fråga om vad tycker du om vardagsrehabilitering, man måste få fram det genom andra frågor. Kanske är det så att det redan finns frågor i brukarundersökningen som skulle kunna säga något om brukarnas inställning till att personalen arbetar med vardagsrehabilitering? Att fundera över: Hur går det att få fram om några av frågorna i brukarundersökningen kan anses handla om vardagsrehabilitering? Vad gör man om resultatet visar att brukare och närstående är negativa till vardagsrehabilitering? Laddningen i begreppet vardagsrehabilitering lyftes också fram som viktig. Om begreppet får en negativ laddning kan brukaren bli rädd att kunna för mycket, och på grund av detta få mindre hemtjänst, vilket också kan ge en mindre social samvaro med andra personer. Det har också framkommit farhågor att brukarna kommer att byta hemtjänstleverantör om man driver på det här med vardagsrehabilitering för mycket. Å andra sidan menade några av de närvarande gruppcheferna att vardagsrehabilitering kan användas i informationsbroschyrer om enheten som ett sätt att locka brukare till verksamheten. Vilken laddning lägger du i begreppet vardagsrehabilitering? Hur kan ni som gruppchefer påverka laddningen av begreppet? Hur kan era medarbetare påverka laddningen av begreppet? Sekretessen var ytterligare en sak som diskuterades i samband med brukarna. Kommunikationen om brukaren mellan olika enheter påverkas av sekretessen. Det kan t.ex. handla om att det är olika enheter som har ansvar för brukaren dagtid och nattetid. Det borde finnas en blankett där brukaren godkände att olika enheter tar del av varandras journaler, och om det finns begränsningar i samtycket. Det är en fråga som engagerar, och som alla ser som viktig, men den ligger på ett högre plan och kan vara svår att lösa här och nu. Samarbete och kontakter Brukare och närstående Förväntade mål i förhållande till arbetet med vardagsrehabilitering Högre legitimitet i arbetet med vardagsrehabilitering. Lättare att arbeta med vardagsrehabilitering. Diverse Stöd från högre chefer. Stödet kan handla om att de puffar på och visar engagemang. Ingen prioriterad fråga. Ett annat sätt att se det är att det är högre chefer som tar beslut som påverkar de lokala enheterna, det är också en form av stöd. De kan exempelvis handla om beslut om att all personal på en enhet ska gå en utbildning, trots att enheten då överskrider budget, vilket kan vara ett stöd för gruppchefen i situationen. 18

19 Ett nätverk där man kan stötta varandra. Det var mest de privata som menade att de behöver detta, för de kommunala finns redan ett nätverk. En av de privata gruppcheferna har tidigare gjort ett försök att samla ihop ett nätverk, det lyckades inte så bra den gången. Det blev väldigt hastigt och det var ingen som kunde komma. Samma gruppchef ska göra ett nytt försök att få ihop ett nätverk för de privata gruppcheferna. Teamkoordinator är en ny tjänst. Koordinatorns uppgift är att samordna hemsjukvården. Koordinatorn besöker nu enheterna och presenterar sig. Här finns en chans för enheterna att påverka och lyfta fram det man själva tycker är viktigt. I diskussionerna kom vi dock fram till att det inte var en prioriterad fråga att fördjupa sig i här och nu. Man vet inte riktigt idag hur det ska se ut i framtiden. Teamkoordinatorn är en ny funktion, och man kan avvakta och se vart det leder. 19

20 Diskussion: Information Diskussionerna genomfördes i en gemensam grupp med gruppchefer och Hemrehab. Informationsbroschyr Diskussionen om information blev kort eftersom vi prioriterat de tidigare diskussionerna. Att information om vardagsrehabilitering är viktigt var alla överens om. Som exempel gavs att om brukare och närstående inte förstår vad vardagsrehabilitering innebär, så kan de vara rädda att förlora sin hemtjänst om de skulle klara för mycket. Och på så sätt även vara rädda för att mista den sociala kontakten med personalen. Från Hemrehab berättade man om den informationsbroschyr som man håller på och arbetar med. Det finns inget riktigt beslut om den ännu, hur den ska användas, vem som ska arbeta vidare med den och slutföra den, vem som ska trycka upp den med mera. Arbetet med broschyren avstannade när projektet Vardagsrehabilitering tog slut, men broschyren är i princip klar. Att fundera över är: Varför är det viktigt med en informationsbroschyr till brukare och närstående? Varför är det viktigt med en informationsbroschyr som riktar sig till biståndshandläggare eller andra yrkesgrupper inom kommunen? Finns det några andra grupper som en informationsbroschyr skulle kunna rikta sig till? Vilka krav ställs på en broschyr som riktar sig till en viss grupp, respektive en gemensam broschyr som riktar sig till alla grupper? Det är oklart om broschyren kommer att rikta sig till biståndshandläggare, hemtjänstpersonal, brukare och deras närstående eller någon annan grupp. Vem eller vilka den ska rikta sig till påverkar hur den ska se ut i färdigt skick. Det behöver tas beslut om detta samt hur den ska distribueras, innan man slutför broschyren. Just nu finns broschyren hos Hemrehab, men det är inte säkert att det är där den ska vara i slutänden. Enhetschefen för Hemrehab tar upp frågan med chefen på beställarenheten när hon träffar henne. Information Förväntade mål i förhållande till arbetet med vardagsrehabilitering Större kunskap om vardagsrehabilitering hos den eller de grupper som broschyren riktar sig till. Bättre samarbete med exempelvis biståndshandläggarna om de får mer kunskap om vad vardagsrehabilitering innebär. 20

21 Tips på stöd och redskap Nedan följer några tips på stöd och redskap att använda sig av i arbetet med att stärka arbetet med vardagsrehabilitering på enheterna. Gemensamt för dem alla är att de bara är förslag på frågor och tabeller. Det är alltså fritt för var och en att lägga till eller ta bort frågor och kolumner, allt efter vad som passar bäst i just det sammanhang man befinner sig i. Frågor att tänka med När man ska arbeta med förändring kan det vara bra att sätta upp ett antal frågor att använda för att skärskåda och värdera de tankar och idéer som kan dyka upp i sammanhanget. Även om en idé kan vara jättebra, så är det inte säkert att den passar in just i det aktuella sammanhanget. Frågorna kan handla om hur en idé förhåller sig till det man vill uppnå; ansvarsfördelning; engagemang i en grupp. Här följer några exempel på frågor som kan vara bra att använda sig av. Varför är XXX en bra idé i relation till de mål som ska uppnås? Vilket resultat förväntas XXX ge? Vem är ansvarig för att XXX genomförs? Vilken roll har jag i att XXX blir genomfört? Behöver det tas ett beslut om XXX, i så fall av vem eller på vilken nivå i organisationen? Hur hamnar frågan där? Behövs det ett engagemang hos medarbetarna för att XXX ska bli verklighet? Kan jag påverka detta engagemang? Hur stor insats krävs för att få till XXX? Hur viktigt är det förväntade resultatet av XXX i förhållande till insatsen? Kan XXX ge negativa konsekvenser? Hur undviker man dem i så fall? En klassisk fyrfältare Som ett stöd för tanken kan man också använda en klassisk fyrfältare. En fyrfältare är en enkel tabell där man skriver in olika variabler på en vågrät respektive en lodrät axel. I vårt fall blir variablerna Drivkraft respektive Nivå. Dessa variabler delas i sin tur upp i olika beståndsdelar: Drivkraft engagemang och beslut, Nivå lokal och central. Genom att placera in ett förslag eller åtgärd i en eller flera rutor i tabellen, kan man på ett överskådligt sätt tydliggöra vad som krävs för att förslaget ska kunna realiseras. Fyrfältaren är också en påminnelse om saker man bör tänka på om man exempelvis vill att något ska förändras. Nedan följer ett par exempel på användningsområden för fyrfältaren. Observera att det bara är exempel, och att det i verkligheten kan krävas helt andra beslutsnivåer eller engagemang än vad som står här. 21

22 Exempel 1 Medarbetarna måste bli tydligare med sina målformuleringar i genomförandeplanen. För att detta ska bli verklighet krävs i exemplet nedan ett lokalt beslut (på APT), men även ett lokalt engagemang (hos medarbetarna). Forum Drivkraft Engagemang Beslut Lokalt (enheter) X X Centralt (Socialtförvaltning) Exempel 2 Vi anser att det ska vara obligatoriskt för alla gruppchefer inom hemtjänsten på Gotland att genomgå utbildningen Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt. För att detta ska bli verklighet krävs i exemplet nedan ett centralt beslut (av Socialförvaltningen), men också ett lokalt engagemang (av gruppchefer) för att påverka förvaltningen att ta ett sådant beslut. Forum Drivkraft Engagemang Beslut Lokalt (enheter) X Centralt (Socialförvaltning) X En fyrfältare är den enklaste varianten av denna typ av tabell. För att få en mer komplicerad tabell, med fler variabler, så bygger man bara ut fyrfältare med flera fält. I exemplet nedan används en niofältare. Exempel 3 Alla hemtjänstenheter på Gotland ska göra en drive med att arbeta utifrån ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt. För att detta ska bli verklighet krävs i exemplet nedan ett centralt beslut (från Socialförvaltningen), ett lokalt engagemang (på enheterna) samt minst en acceptans hos brukarna. Forum Drivkraft Acceptans Engagemang Beslut Brukare X (X) Lokalt (enheter) X Centralt (Socialförvaltning) X 22

23 Riskanalys I planeringen av ett förändringsarbete eller hur man ska lyckas med att införliva resultat av ett sådant arbete i ordinarie verksamheter, är det också bra att försöka identifiera möjliga hinder man kan stöta på. Detta kan göras med en riskanalys. Med risk menas då sannolikheten för att händelser eller faktorer inträffar som medför negativa konsekvenser för det man försöker genomföra. Exempel på ganska vanliga risker när man ska arbeta med förändringar inom organisationer är att budgeten är för snålt tilltagen, omorganisationer genomförs hos deltagande verksamheter, chefer slutar eller nya centrala riktlinjer införs som inte den lokala verksamheten kan påverka. Nedan finns ett schema för identifierade risker. Men det är ju inte bara viktigt att identifiera riskerna, även om det är en bra start, det bästa är om man också kan förebygga att riskerna slår in, och att man har en plan för hur man ska agera om de trots allt slår in. De avslutande frågorna ska alltså kopplas till de identifierade risker som finns med i schemat. Observera att exemplen är påhittade och kanske inte alls stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten. Exempel 4 Exempel på identifierade risker. Område Identifierad risk Sannolikhet att risken slår in Genomförandeplaner Nya medarbetare Strukturerade möten Ambitionen att få tydligare genomförandeplaner kan leda till att de blir för detaljerade. Detta i sin tur kan leda till mindre flexibilitet i mötet med den äldre. Alla nya medarbetare ska genomgå utbildningen Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt. Men pengarna som är avsatta för detta måste användas till annat. Det finns ingen tid för dessa möten. Liten sannolikhet. Medelstor sannolikhet. Stor sannolikhet. Konsekvens om risken slår in Stor konsekvens som kan motverka vardagsrehabiliteringen. Liten konsekvens om endast ett utbildningstillfälle ställs in eller skjuts på framtiden. Stor konsekvens om det uppstår om och om igen. Stor konsekvens eftersom mötena inte blir av. Vad kan vi göra för att motverka att identifierade risker slår in? Vad kan vi göra om den identifierade risken slår in? 23

24 Några avslutande ord Att genomgå en utbildning eller delta i ett projekt är bara början på ett nytt lärande eller förändringsarbete. Den stora utmaningen börjar när nya kunskaper och rutiner ska införlivas och leva kvar i den ordinarie verksamheten. Då finns plötsligt inte samma resurser att göra det som gjordes under projekttiden, intresset från omgivningen kanske minskar, medarbetarna får inte samma kontinuerliga input i det aktuella ämnet som man fått under projekttiden. Och till på köpet kan det starta upp andra projekt som är lika intressanta och lika viktiga för personalen att ta till sig som det förra projektet var. Goda idéer om införlivning och förvaltning finns ofta med i slutdiskussionerna under projekttiden, men dessa idéer försvinner gärna i vardagens bestyr och rutiner. I den text som du just läst har vi tagit tillvara på dessa idéer, fördjupat oss i dem, konkretiserat varför det är bra idéer och försökt bena ut vem eller vilka som har ansvar för det ena eller andra. Nu är det dags att omsätta dessa idéer till en praktik ute i verksamheterna! Eftersom det ser olika ut på olika enheter, så kommer olika delar i texten att tilltala olika enheter. Det går ju heller inte att ändra allt på en gång, utan det handlar om att prioritera och tänka vad klarar vi av hos oss just nu?. Arbetet med att införliva de kunskaper och erfarenheter som kommit ut av projektet Vardagsrehabilitering går vidare, och om man inte mäktar med att genomföra en idé idag, så betyder det inte att man måste stryka den för all framtid. Lycka till med det fortsatta arbetet med att införliva och bevara ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt inom hemtjänsten på Gotland! 24

25 25

26 Nestor FoU-center Marinens väg 30, Handen hemsida: tel: e-post: 26