Patientmedverkan i riskanalyser
|
|
- Isak Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare
2
3 Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare
4 Upplysningar om innehållet: Agneta Andersson, Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 Bestnr: 5235 Text: Informationen är framtagen på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetsgrupp: Carin Ericsson,(projektledare) verksamhetsutvecklare, Landstinget i Östergötland Graciela Carlsson utvecklingsledare NU-sjukvården, Västra Götaland Sara Hjalmarsson, ombudsman Astma och Allergiföreningen i Östergötland Anna Lundin, kvalitetscontroller Capio S:t Görans Sjukhus AB Åsa Ollerstam Lundh, enhetschef Malmö kommun Illustrationer: Emma Virke Produktion: ETC Kommunikation Tryck: Modintryckoffset, augusti 2011
5 Förord Idag när riskanalyser utförs förmedlas patienters och närståendes synpunkter för det mesta indirekt av vårdpersonalen. Genom att involvera patienter och närstående i analysarbetet tillförs nya perspektiv och ytterligare kunskaper som är viktiga för riskanalysens resultat. Patienterna har en helhetssyn utifrån sina upplevelser och erfarenheter av vården som bör tillvaratas. Den här informationen är framtagen för att stödja och underlätta utvecklingen mot ökad patientmedverkan. Med patientmedverkan avses här medverkan av patienter, brukare, vårdtagare, anhöriga, närstående eller andra personer som är eller företräder någon som är mottagare av vård eller omsorg. Informationen vänder sig till dig som är förtrogen med metodiken riskanalys som redovisas i handboken Riskanalys & Händelseanalys Handbok för patientsäkerhetsarbete som är framtagen för hälso- och sjukvården. Handboken kan laddas ner eller köpas från Sveriges Kommuner och Landsting. (
6
7 Innehåll 7 Överväg patientmedverkan tidigt i planeringen 9 Välj den form av patientmedverkan som passar bäst 11 Innan patienter och närstående bjuds in till riskanalys
8
9 1 KAPITEL Överväg patientmedverkan tidigt i planeringen Det är viktigt att tidigt, redan när uppdraget till riskanalys formuleras, överväga för- och nackdelar med patientmedverkan i riskanalysen. Du bör reflektera över hur patientmedverkan kan påverka analysens process och resultat. Patientmedverkan kan utformas på olika sätt. Hur medverkan sker måste avgöras från fall till fall. Patienter och närstående kan intervjuas innan eller under analysarbetet, enskilt eller i grupp. Ett annat alternativ är att patienter och närstående deltar i analysteamet på samma sätt som övriga medverkande eller deltar endast i några av analysteamets möten. Erfarenheterna är begränsade varför det finns anledning att prova olika former av patientmedverkan. Reflektera över: > > Rör riskanalysen fakta och frågeställningar som inte är lämpliga att analysera med patientmedverkan. Sekretess gäller vanligtvis inte i riskanalyser. > > Kan analysarbetet väcka oro och obehag hos de patienter och närstående som medverkar? Vem ska i så fall ge stöd? > > Hur mycket av sin egen sjukhistoria patienten och närstående förväntas berätta om vid analysen. > > Vem ansvarar för kontakten med patienter och närstående innan och under analysen? Särskilda krav ställs på information om analysarbetet, inbjudan, introduktion m.m. > > Vem ansvarar för att informera patienter och närstående om riskanalysens resultat och vilka åtgärder som genomfördes efter riskanalysen? > > Kan deltagarna få ersättning eller kompensation för sin medverkan? Patientmedverkan i riskanalyser. Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare. 7
10
11 2 KAPITEL Välj den form av patientmedverkan som passar bäst Det är viktigt att ta ställning till vilken form av patientmedverkan som passar bäst i den aktuella riskanalysen. Här redovisas olika aspekter som kan övervägas vid beslutet. Intervjuer kan vara att föredra, då diskussionerna fokuseras på områden som är mest relevanta för patienter och närstående. Att ha patienter och närstående med i analysteamet ställer stora krav på analysledaren, att leda diskussionerna så att alla blir delaktiga på likvärdiga villkor. När patienters och närståendes erfarenheter inhämtas vid samtal eller intervjuer Reflektera över: > > Det kan kännas lättare för patienter och närstående att framföra sina synpunkter enskilt eller tillsammans med andra patienter i en mindre grupp. > > Det är alltid patienten själv som avgör vilka erfarenheter hon/han vill dela med sig av. > > Intervjuer ger oftast möjlighet att inhämta synpunkter från flera patienter än om de deltar i analysteamet. > > Det är bra om flera personer ur analysteamet kan medverka vid intervjuerna. > > Bedöm vilken form av intervjuer som är lämplig, enskild eller i grupp. > > Finns det någon som har erfarenhet av patientmedverkan, t ex fokusgruppsintervjuer, som kan konsulteras vid val av metod och genomförande? Patientmedverkan i riskanalyser. Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare. 9
12 Kapitel 2. Hur kan patientmedverkan genomföras? När patienter och närstående ingår i analysteamet och medverkar på samma villkor som övriga i teamet under hela eller delar av analysarbetet Reflektera över: > > Diskussionerna blir mer kreativa med deltagare som har ett utifrånperspektiv. > > Patienter och närståendes synpunkter kan få mer genomslag om de finns med under större del av analysarbetet. > > Det kan vara svårt för patienter och närstående att hävda avvikande uppfattningar i gruppen. > > Analysteamet kan behöva mer tid då det är en mer heterogen grupp. > > Det finns en risk att patientmedverkan begränsar öppenheten i diskussionerna. > > Vissa moment är svårare för patienter att medverka i, till exempel risk bedömning och framtagande av åtgärdsförslag. > > Det finns vanligtvis inte hemliga eller sekretessbelagda uppgifter i en riskanalys. Hur är det här? > > Deltagarna förväntas inte redovisa sin egen sjukhistoria utan delge sina erfarenheter på ett mer generellt plan. informationsblad till deltagare i riskanalys Det finns ett informationsblad Att delta i riskanalys information till inbjudna deltagare i riskanalys inom vård och omsorg. Bladet är tänkt att ges till patienter och närstående när de tillfrågats om deltagande i riskanalys. Informationsbladet ska vara ett komplement till den muntliga information som ges vid en första kontakt. I informationsbladet anges vem som är kontaktperson för riskanalysen. Där finns även förslag på punkter som kontaktpersonen för riskanalysen bör informera patienter och närstående om. Informationsbladet kan laddas ner från 10 Patientmedverkan i riskanalyser. Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare.
13 3 KAPITEL Innan patienter och närstående bjuds in till riskanalys Analysteamets sammansättning är en betydelsefull faktor för riskanalysens resultat. Det är därför viktigt att noga överväga vilka patienter och närstående som ska bjudas in att delta. Reflektera över: > > Vilka erfarenheter är det önskvärt att patienter och närstående har från det område som ska analyseras? > > Hur kan urvalet av deltagare gå till? Vilka ska tillfrågas? > > Hur kan patienter och närstående tillfrågas att delta i riskanalysen inom ramen för sekretessreglerna? > > Finns det någon patientförening som kan hjälpa till eller medverka? Patienter och närstående som ska medverka i en riskanalys bör tidigt informeras om: > > Vad som ska anlayseras och varför. > > Hur en riskanalys går till. > > Vad som förväntas av dem, hur de ska medverka. > > Hur mycket tid det kommer att ta. > > Hur de kan få information om resultatet efter riskanalysen. > > Hur mycket av sina personliga erfarenheter från vården de förväntas berätta om. > > Vem de kan vända sig till om det uppstår frågor eller svårigheter. Patientmedverkan i riskanalyser. Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare. 11
14 Det var värdefullt att få vara med i riskanalysen och få bidra med förbättringar. Första mötet var det lite svårt att förstå arbetssättet men sedan kom man in i det. Analysledaren gav ofta oss patienter ordet först i diskussionerna. Det var bra för ibland blev det livliga diskussioner. Jag tycker att de lyssnade på mina synpunkter. Det kändes bra när jag läste i rapporten, från analysen, att mina idéer fanns med där. Patient som deltog i en riskanalys vid Universitetssjukhuset i Linköping, 2011.
15
16 Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientsäkerhetslagen kräver att vården arbetar förebyggande. Risk analys är en metod för att kartlägga och analysera risker och hitta åtgärder som minskar riskerna. Riskanalyser är en pusselbit i arbetet med patientsäkerhet som ska leda till en säkrare vård. I dag är det för det mesta vårdpersonalen som förmedlar patienters och närståendes synpunkter i riskanalyser. Patienter och närstående kan tillföra helt nya perspektiv och djupare kunskaper om de ges möjligheter att delta i riskanalyser. Patienterna har en helhetssyn utifrån sina egna upplevelser och erfarenheter som vården bör ta tillvara. Denna vägledning ger råd och tips om vad man ska tänka på innan man bjuder in patienter och närstående till en riskanalys. Beställ eller ladda ner på Best. nr 5235 Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:
När en skada inträffat i vården
nationell satsning för ökad patientsäkerhet När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal Upplysningar
Läs merTillsammans för patientmedverkan
Tillsammans för patientmedverkan Patientmedverkan på olika nivåer Rapport från SKLs arbetsgrupp 2013 11 13 Inger Hansen Verksamhetsutvecklare 1 2010 Workshop Patientmedverkan Fr.o.m. 2010 Nationellt (svenskt)
Läs merAtt styra och leda för ökad patientsäkerhet
Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora
Läs merVad du kan göra själv
Vad du kan göra själv FÖR ATT MInskA RISKER i vården 1 Vad du kan göra själv Dagens sjukvård har stora möjligheter att hjälpa dig som är sjuk med verknings fulla läkemedel och moderna behandlingsmetoder.
Läs merRiskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys
RUTIN för Riskanalys Flik 3.1. Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys (Agera omedelbart vid akuta risker för vårdskada) Iakttagelser av risker för vårdskada eller tillbud inom en viss verksamhet
Läs mer- Patientmedverkan i riskanalys
- Patientmedverkan i riskanalys Ny vårdprocess för patienter med misstänkt koloncancer 1 Vad är en riskanalys? En systematisk metod för att: identifiera risker Identifiera orsaker till riskerna föreslå
Läs merAtt motverka missförhållanden. En modell för risk- och händelseanalyser
Att motverka missförhållanden En modell för risk- och händelseanalyser Bakgrund - Nya Lex Sarah - Bättre stöd till utsatta barn - Samordning, effektivitet och klientsäkerhet - Kvalitetsparagrafen i SoL
Läs merInformation om patientsäkerhetslagen
Information om patientsäkerhetslagen Inflytandesamordnare för patienter och närstående Inflytandeombud för patienter och närstående Barnsamordnare. Barnombud Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen
Läs merHSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD
HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 1 HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 2 Innehåll
Läs merTill dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2 Insatta politiker fattar kloka beslut Socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver samverka för
Läs merExempel på en riskanalys på övergripande organisatorisk nivå inför en förändring
Exempel på en riskanalys på övergripande organisatorisk nivå inför en förändring I Riskanalys och händelseanalys, handbok för patientsäkerhetsarbete redovisas ett exempel på en riskanalys på lokal verksamhetsnära
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merTycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?
2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser
Läs merNationellt ramverk för patientsäkerhet
Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket
Läs merUtvecklingskraft 2013
Utvecklingskraft 2013 Britt Fälth, avtalshandläggare, nne May Moberg, verksamhetsutvecklare på Hälso och sjukvårdsförvaltningen (HF), beställaravdelning omatisk specialistvård Förbättringsprojekt i tockholms
Läs merDiagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.
Diagnos och delaktighet Använd 1177.se i mötet med patienten. Använd 1177.se i mötet med patienten Det är mycket som ska förmedlas i mötet med patienten. Patienten ska kunna förstå informationen, vara
Läs merLäkares och patienters perspektiv på journal via nätet
Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas
Läs merPatient berättelse 1
1 Patient berättelse 2 Vad tänker och känner ni när ni har hört denna patients berättelse? Synpunkter på handläggningen vid första besöket Vad kan skälen vara till att man inte lyssnade på patient och
Läs merHändelseanalys Dnr. H:5
2008-11-27 Händelseanalys Dnr. H:5 Klagomål på brister i tillsyn av dement patient Sammanfattning Kvinna med pågående demensutredning drabbades av hjärtinfarkt och behandlades akut med Angiografi och PCI.
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs mer- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision
Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR
Läs merPatientnämnderna i Västra Götalandsregionen Anne-Kathrin Schneider, sektionschef
Patientnämnderna i Västra Götalandsregionen Anne-Kathrin Schneider, sektionschef Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården (proposition 2016/17:122) ersätter Lag ( 1998:1656) om patientnämndsverksamhet
Läs merRiskanalys och händelseanalys
HANDBOK Riskanalys och händelseanalys ANALYSMETODER FÖR ATT ÖKA PATIENTSÄKERHETEN HANDBOK Riskanalys och händelseanalys ANALYSMETODER FÖR ATT ÖKA PATIENTSÄKERHETEN Upplysningar om innehållet: Eva Estling,
Läs merRevision av handbok Händelseanalys &Riskanalys
av handbok Händelseanalys &Riskanalys Bakgrund Projekt 2005 SKL, Socialstyrelsen, LÖF, Landstingen i Stockholm och Östergötland Styrgrupp: Marion Lind SLL, Eva Estling SKL, JonAhlberg LÖF, Hans Rutberg
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs merETT GOTT LIV VAR DAG. Samordnad individuell plan, SIP
Vård och omsorgsprojektet ETT GOTT LIV VAR DAG Samordnad individuell plan, SIP Rutinen gäller för Äldreomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Samordnad individuell plan,
Läs merRiktlinje för samordnad individuell plan, SIP
Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver
Läs merRåd för bättre kommunikation. mellan patient och vårdpersonal
Råd för bättre kommunikation mellan patient och vårdpersonal 1 2 Introduktion God och säker vård förutsätter god kommunikation mellan patient, närstående och vårdpersonal. Kommunikationen ska ske så att
Läs merJag har ju sagt hur det ska vara
Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan
Läs merEn utvecklingsdag för fullmäktige. uppdrag och samspel
En utvecklingsdag för fullmäktige uppdrag och samspel En utvecklingsdag för fullmäktige Att vara förtroendevald politiker är ett lika viktigt som komplicerat uppdrag. Som förtroendevald behöver du känna
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se
HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merHändelseanalys. Datum: Hotfull patient på permission. September Analysledare:
Datum: 2017-12-06 Händelseanalys Hotfull patient på permission September 2017 Analysledare: Område 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning Genomföra händelseanalys
Läs merKlaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?
2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser
Läs merPatient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST
Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition
Läs merPatientlagen och informationsplikten 2014:821
Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård
Läs merHändelseanalys. Datum: Våldsincident på akutenhet. Juli Analysledare:
Datum: 2018-03-28 Händelseanalys Våldsincident på akutenhet Juli 2017 Analysledare: Område 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning Uppdrag Genomföra händelseanalys
Läs merNärståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen
Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska
Läs merHändelseanalys. Datum: Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt. September 2017.
Datum: 2018-01-25 Händelseanalys Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt September 2017 Analysledare: Område 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning
Läs merEN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping
EN CHEFLÄKARES ERFARENHET Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping Ett brev som betydde mycket? LEX SÖREN Systemfel eller
Läs merHändelseanalys. Datum: Patient som vårdas efter operation på avdelning. Maj Analysledare: Anestesikliniken
Datum: 2017-10-13 Händelseanalys Patient som vårdas efter operation på avdelning Maj 2017 Analysledare: Anestesikliniken Anna Angenete Medicinkliniken Södra Älvsborgs Sjukhus Västra Götalandsregionen 1
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merPatientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Läs merTill dig som är förtroendevald. och arbetar med socialtjänstfrågor
Till dig som är förtroendevald och arbetar med socialtjänstfrågor 2 Till dig som är förtroendevald och arbetar med socialtjänstfrågor Insatta politiker fattar kloka beslut Socialtjänsten arbetar i dag
Läs merVårdgivarens klagomålshantering Lagändringar
Vårdgivarens klagomålshantering Lagändringar Lagar Patientsäkerhetslagen ( 2010:659) (PSL) Patientlagen (2014:821) (PL) Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården (KL) Träder i kraft
Läs merHandledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada
Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada www.lio.se råd till dig som är sjukvårdspersonal när en patient skadas i vården 1 Förklara för patienten och närstående vad som
Läs merErsätta fax av epikriser med NPÖ
1 (8) Riskanalys Datum 2018-01-11 Diarienummer NU-2018-00051 Västra Götalandsregionen NU-sjukvården/Enhet Analysledare: Marie Lundborg Telefon: 010-435 66 89 E-post: marie.lundborg@vgregion.se Ersätta
Läs merSamverkansrutin för landsting och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2017-5-24 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merEvidensbaserad praktik
positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser
Läs merIntroduktion och innehåll
UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.
Läs merpositionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merFörändra radikalt. ett utvecklingsprojekt för att stärka innovationskraften i kommunerna
Förändra radikalt ett utvecklingsprojekt för att stärka innovationskraften i kommunerna??! Förändra radikalt ett utvecklingsprojekt för att stärka innovationskraften i kommunerna?! Radikala förändringar
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merSäkerhetskulturtrappan från A till E ETT DIALOGVERKTYG FÖR VERKSAMHETER ATT KARTLÄGGA OCH UTVECKLA SITT ARBETE MED PATIENTSÄKERHET
Säkerhetskulturtrappan från A till E ETT DIALOGVERKTYG FÖR VERKSAMHETER ATT KARTLÄGGA OCH UTVECKLA SITT ARBETE MED PATIENTSÄKERHET Säkerhetskulturtrappan från A till E 1 Förord Patientsäkerhetskultur är
Läs merBrukare och Patienter som aktiva medskapare - en prioriterad fråga
Brukare och Patienter som aktiva medskapare - en prioriterad fråga Malin Svanberg Avd. för ekonomi och styrning Bakgrund Patient och brukarmedverkan positionspapper för ökad kvalitet och effektivitet i
Läs merI huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Läs merPatientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare
Patientsäkerhet AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare Agenda Vad är patientsäkerhet? Vad styr hur vi arbetar med patientsäkerhet? Lex Maria och IVO Patientsäkerhet Skydd mot vårdskada (Patientsäkerhetslagen
Läs merPatientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare
2019-02-12 1 (2) Vård och omsorg Anette Nilsson Till regionernas projektansvariga för införande av Patientkontrakt Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare Nu finns
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merHändelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare:
Datum: 2016-11-21 Händelseanalys Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt September 2015 Analysledare: Ortopedi Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning För att förbättra patientsäkerheten
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merFörsta mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?
Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det
Läs merRegional kvalitetsregisterkonferens
Göteborg den 5 oktober 2014 Regional kvalitetsregisterkonferens Patientmedverkan i kvalitetsregisterarbetet Kjell Broström, NSPH Kan reflektionerna kring psykiatrins register vara av intresse för andra
Läs merMetodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan
Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merIndividuell plan LSS
Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt
Läs merIndividuella utvecklingsplaner
Ett arbetsmaterial för arbetet med Individuella utvecklingsplaner Barn- och ungdomsförvaltningen 2004-09-17 1 Innehåll Inledning, Syfte 3 Mål, Innehåll, Struktur, Uppföljning, Förvaring 4 Överlämnande,
Läs merLokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.
1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm
Läs merHändelseanalys. Händelseanalys
Vad är en händelseanalys? Systematisk utredning av negativa händelser och tillbud Analysen omfattar rekonstruktion av händelseförlopp och orsaksanalys Varför ska man genomföra händelseanalyser? För att
Läs merVälkommen till Urologmottagningen
Välkommen till Urologmottagningen Information till patient och närstående Fotograf: Carina Johansson Beskrivning av verksamheten Urologmottagningen är en öppenvårdsmottagning dit patienterna i första hand
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merSkador i vården 2013 första halvåret 2017
MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING NATIONELL NIVÅ 1 Förord Denna redovisning av skador och vårdskador (undvikbara skador) på nationell nivå bygger på granskning av 70 5 vårdtillfällen på akutsjukhus under
Läs merAnnika Nilsson,
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 108 Avvikelsehantering BAKGRUND. Verksamhet inom vård och omsorg ska vara av god kvalitet och kvaliteten
Läs merIndividuell plan LSS
Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt
Läs merRutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och
Läs merAtt mötas i hälso- och sjukvården
Att mötas i hälso- och sjukvården Ett diskussionsmaterial med utgångspunkt i fyra filmer om bemötande ATT MÖTAS I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan
Läs merPatientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet
Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Socialstyrelsen är en kunskapsmyndighet som arbetar för att alla ska få tillgång till en
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merVad händer på Socialstyrelsen?
Vad händer på Socialstyrelsen?. Monica Pehrsson, utredare, leg dietist 2017-05-05 Gällande undernäring finns idag förskriften Förebyggande av och behandling vid undernäring, SOSFS 2014:10 Både hälso-och
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merKvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011
Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden
Läs merArbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda
Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre
Läs merBeslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen
Syfte Av föreskriften SOSFS 2011:9 framgår följande: 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merÅrsrapport Nitha Nationellt IT-stöd för händelseanalys
Årsrapport 215 Nitha Nationellt IT-stöd för händelseanalys Nitha förvaltningsgrupp 216-2-15 Thomas Brezicka, Västra Götalandregionen; AnnSofie Sommer, Region Östergötland; Urban Nylén, Socialstyrelsen;
Läs merPatientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling
Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten
Läs merPatient- och brukarmedverkan i Norrbottens län
Patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län Annika Kostet Green Verksamhetsstrateg, Hälso- och sjukvårdsenheten DIVISION Landstingsdirektörens stab Patienten är vår största outnyttjade resurs! Lynne
Läs merRutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och
Läs merFlytta fokus! På alla nivåer! De som utför vården De som använder vården I SAMRÅD. Vi ska starta en ny verksamhet Vi ska förbättra vår verksamhet
Flytta fokus! Att utveckla vården genom att flytta fokus från VAD man gör till HUR man gör det. (Hur det blir gjort) Detta med hjälp av patienters och personals erfarenheter och upplevelser. De som utför
Läs merPatientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015
Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation Januari 2015 I patientlagen samlas den lagstiftning som direkt berör patienten. Där ska det viktigaste som rör patienten finnas även om annan
Läs merMötesplatser för kunskap
Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo
Läs merRegional riktlinje kring oro för väntat barn
Regional riktlinje kring oro för väntat barn Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören. INNEHÅLL
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs mer