BIET PROJEKTREDOVISNING Ett bi i blåbärsskogen är värt 500 kronor

Transkript

1 ! Enköpings Biodlare BIET PROJEKTREDOVISNING Ett bi i blåbärsskogen är värt 500 kronor Var tredje tugga vi äter i EU är får vi tack vare pollinering av ett honungsbi Hemsida

2 !! INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 SYFTE... 2 PROJEKTLEDNING... 3 VERKSAMHET Lokal för honungshantering Ulunda Lidingby Fler bisamhällen Utbildning och information Måndagskvällar Nybörjarkurser Fortsättningskurser Invandrarträff Intern utbildning/information Studiebesök Fortbildning Information Broschyrer, planscher, dekaler Tidningsartiklar Hänvisningsskylt Hemsida Direktinformation... 6!2

3 - Distriktets bästa honung Utrustning Historik Mat och dryck Honung i maten Recept... 8 * Sallad med rödkål och honungs-fikon. 8 * Lax med apelsin, honung och kokos 8 * Frusen cheesecake med pepparkaka och honung Ökat entreprenörskap och ökad företagsverksamhet 9 UPPKOMNA PROBLEM OCH NYA ERFARENHETER.. 10 TANKAR INFÖR FRAMTIDEN 10 PROJEKTETS FINANSIERING !3

4 BIET PROJEKTREDOVISNING Enligt EU-kommissionen, som presenterat en plan mot den mystiska bidöden, är den pollinering som bin står för värd drygt (drygt 200 miljarder kronor) för jordbruk samt frukt- och blomsterhandlare i EU För genomförande av projektet BIET, (Biodling i Enköpings Trakten), har Enköpings Biodlare erhållit ett Leaderanslag på kronor ,-. Projektet har genomförts under tiden oktober 2009 till september Sammanfattningsvis har vi genom projektet bl.a. uppnått följande: Flyttat Biracken (se nedan) till en långsiktigt bättre lokalitet Ökat antal medlemmar från 59 till 71, en ökning med ca 20%. Ökat antalet kvinnliga medlemmar från ca 10% till ca 30% Utökning av antalet bisamhällen från 3 till 24 samhällen (ökning med 800%) Anskaffande av rationell utrustning till vår bigård i Lidingby Utökad produktion av honung Utökad produktion av bidrottningar Inköp av demokupa Produktion av informationsbroschyr Genomfört tre nybörjarkurser med sammanlagt 32 deltagare Genomfört flera fortsättningskurser för medlemmar (drottningodling, varroabekämpning mm Genomfört utbildningsdag kring Biodling för invandrare Studieresor till bl. a Bimuséet i Mjölby, storbiodlare med rationell honungshantering och till systerföreningar. Deltagarantalet brukade vara ca 20 medlemmar. I det följande vill vi mera utförligt redovisa hur projektet genomförts, vilka problem som uppstått, nyvunna erfarenheter, utvecklingen av vår förening och tankar inför framtiden. SYFTE Projektets uttalade syfte var att genom utbildningsinsatser och ökad information vidga kunskaperna om biodlingens betydelse för kulturlandskapet och motivera till ökat entreprenörskap och företagsamhet inom området. Under projekttiden har mycket tid lagts ned på såväl intern som extern utbildning och information, vilket bl a lett fram till fler biodlare och ökad kunskap om biodlingens samhällsnytta.!4

5 PROJEKTLEDNING Projektet har genomförts under ledning av tre medlemmar i föreningen, Klas-Olof Olsson, Mattias Blixt (kassör) och Jan Delvert (sekr). Dessutom har ett 15-tal medlemmar aktivt medverkat i olika delar av projektet. VERKSAMHET Föreningen flyttade våren 2009 in i en lokal i Ulunda, som vi hyrde av Enköpings UFO-förening, som i sin tur hyrde lokalen av Enköpings kommun. Enligt kommunens Miljö- och Stadsbyggnadskontor fanns inga planer för annat användande av tomtområdet och vi fick tillstånd för uppställning av en barack på tomten. En sådan inköptes samma sommar och döptes till Biracken. I december 2009 tog kommunen beslut om att säga upp oss, då man ämnade sälja fastigheten! Senare kom en formell uppsägning som gällde fr o m 1 april Naturligtvis påverkade detta verksamheten och engagemanget när det gäller iordningställandet av lokalen i Ulunda. Trots detta har projektet i huvudsak kunnat genomföras enligt plan, dock med en viss omdisponering av projektmedlen, vilket gjorts i samråd med Leader. Att så kunnat ske är till största delen beroende av ett antal engagerade föreningsmedlemmar, som satsat en hel del tid och engagemang för att trots uppkomna problem kunna genomföra planerad verksamhet. I det följande redovisas under samma rubricering som i ansökan - den verksamhet som kunnat genomföras med stöd av projektpengarna. 1. Lokal för honungshantering Ulunda Huset i Ulunda var väl lämpat som mötes- och utbildningslokal, men inte för hantering av honung. Under sommaren 2009 inköptes därför två baracker på sammanlagt drygt 30 m 2, vilka sattes samman till en lokal på drygt 30 m 2. Lokalen som snart fick namnet Biracken iordningsställdes och kompletterades med utrustning för honungshantering. Även utsidan fick en ansiktslyftning. Under 2009 och 2010 användes lokalen i Ulunda för slungning och viss bearbetning av föreningens honung. Då vi genom en utökning av antalet bisamhällen våren 2010 (se nedan under Fler bisamhällen) fick över 800 kg honung, hade föreningen egna resurser endast för färdigställande av en mindre del, medan resten, ca 700 kg skickades till Svensk Honungsförädling i Mantorp för färdigställande och tappning på burk. Lidingby Våren 2011 blev vi tvungna att lämna!5

6 Ulunda. Vi hittade en ny lokal vid radiostationen i Lidingby, ca 15 km öster om Enköping. Ursprungligen fanns där endast en f.d. mätstation, närmast att likna med en bunker utan fönster. Lyckligtvis var vår Birack flyttbar och med en trailer förflyttades den från Ulunda till Lidingby, i anslutning till den gamla radiostationen Mätstationen har blivit lager, medan Biracken används för honungshantering och mindre möten. Under sommaren 2011 har lokalen iordningställts och kompletterats med sommarvatten (via ca 300 meter slang från radiostationen). Även till det yttre har bigården förfinats genom diverse målningsarbeten. Lokalerna i såväl Ulunda som Lidingby har till viss del kunnat användas för honungshantering av enskilda medlemmar, framförallt nybörjare, vilka därigenom sluppit större investeringar i början av sin biodlarkarriär. Föreningen hoppas att i framtiden kunna investera i bättre utrustning och därigenom ytterligare kunna underlätta, förenkla och förbilliga för föreningens medlemmar. 2. Fler bisamhällen Vid projektstarten 2009 förfogade föreningen över sex bisamhällen, varav tre lånades av medlemmar, med syfte att inköpas när resurser fanns. I ansökan till Leader angavs att vi hoppades kunna utöka till åtta samhällen. Våren 2010 lånades ytterligare 18 bisamhällen av en medlem med syfte att inköpas senare. Tio av dessa placerades efter samråd med stadsarkitekten i Enköpings Parker. Hösten 2010 inköptes samtliga lånade samhällen, vilket betyder att föreningen under projekttiden gått från tre till 24 bisamhällen, en ökning med 800 procent! Det större antalet kupor har också gjort det möjligt att i utbildningssyfte kunna ha olika samhällen för drottningodling, honungsproduktion och utbildning. I samarbete med Stiftelsen Bryggholmen har sex samhällen placerats ute på Bryggholmen för att kunna användas för såväl drottningodling i något mer skyddad miljö, som honungsproduk-!6

7 tion. Dessa har också kommit till gagn i samband med föreningens deltagande i lägerskolor (se nedan). Efter flytten till Lidingby kommer samtliga samhällen, förutom sex kupor på Bryggholmen, att samlas där. 3. Utbildning och information Måndagskvällar. Under sommarhalvårets Måndagskvällar (ca maj sept), är det öppet hus på Bigården. Under projekttiden har vi kunna se att antalet besökande i genomsnitt ökat från ca 5-8 till varje måndag. Samtidigt som bisamhällena ses över, slungning och tappning sker allt efter behov, sker en kunskaps- och erfarenhetsöverföring som är ytterst värdefull för alla medlemmar. Nybörjarkurser. Under genomfördes 3 nybörjarkurser med sammanlagt 32 deltagare. Av dessa har flera blivit medlemmar i föreningen och 26 är aktiva biodlare i skiftande omfattning. Fortsättningskurser. Föreningen har under projekttiden genomfört flera fortsättningskurser. Exempel på sådana är: - Drottningodlingskurser. Under projekttiden har 2 kurser i drottningodling genomförts. Sammanlagt har 15 medlemmar deltagit i dessa kurser. Flera har därefter själva odlat fram drottningar, vilket givetvis ger den enskilde odlaren såväl bättre ekonomi som högre motivation. - Utbildning i avläggarproduktion har genomförts vid 2 tillfällen. Sammanlagt har 12 medlemmar deltagit vilket gjort det möjligt att på egen hand öka antalet bisamhällen eller ersätta de som dött under vintern. Under såväl måndagskvällar som i nybörjar- och fortsättningskurser har även olika skötselmetoder inom binäringen, honunghantering m.m. behandlats, liksom även pollineringens betydelse för vilda och sådda grödor både för biodlare och odlare. För att kunna genomföra dessa olika utbildningsinsatser, såväl interna som externa, har föreningen anskaffat en s.k. bildkanon och stor filmduk. Invandrarträff I september 2011 genomfördes i samarbete med ABF en träff med och för invandrare. Fyra biodlare från lika många länder berättade om sin verksamhet, såväl i sitt forna hemland som i Sverige. Till träffen hade särskilt inbjudits invandrare från enköpingstrakten.!7

8 Lägerskolor. Redan 2009 startade ett samarbete med Stiftelsen Bryggholmen, där lägerskolor för åk fem årligen genomförs. För detta syfte har utöver ovan nämnda bisamhällen också en visningskupa inköpts och placerats på Bryggholmen. Somrarna 2010 och 2011 har föreningen sammanlagt deltagit i sju lägerskolor, varvid uppskattningsvis 180 elever i åk 5 på ett handgripligt sätt, utrustade med skyddsdräkter, lärt sig hur ett bisamhälle fungerar och hur biskötsel går till. Alla elever har naturligtvis fått med sig ett smakprov på honung från Bryggholmen. Intern utbildning/information Vid föreningens årsmöte 2010 inbjöds läkaren och biodlaren Kjell Larsson, som talade om allergier i samband med bistick. Vi fick bl a veta att det lilla biet orsakar flest dödsfall av alla djur i Sverige!!! Till föreningsmötet i mars 2011 hade utvecklingskonsulent Jan Mårtensson från SBR inbju- dits och föreläste om betydelsen av fler bisamhällen. Studiebesök. I juli 2010 Föreningsutfärd den 31 juli med studiebesök hos Alvastra Biodlare och Bimuséet i Mjölby. Ett tjugotal medlemmar deltog i denna spännande utflykt, där vi fick tillfälle att diskutera alternativ vad gäller biodling i allmänhet och fick en hel del tips vad gäller uppbyggnaden av ett eget museum Föreningsutfärden 2011 gick till storbiodlaren Thomas Dahl bigården i Hörebacken, (söder om Örebro).som hade öppet hus. Han visade hur hans logistik fungerar med driftsform och honungshantering. De sexton deltagarna från Enköping fick se slunglinjen i drift och Thomas berättade om sina skötselmetoder, om utökning, avläggare och drottningbyten m.m.. Fortbildning. Flera av föreningens medlemmar har deltagit i av distriktet eller SBR anordnade kurser om företagande, livsmedelshygien mm 4. Information Broschyrer, planscher, dekaler Planerna att producera olika typer av informationsmaterial lades åt sidan, när lokalfrågan blev osäker. Tills vidare har vi nöjt oss med enkla tryck på en vikt A4 med beskrivning av föreningen och olika aktiviteter. Dessutom har vi vid olika aktiviteter delat ut broschyrmaterial från Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) samt recept på mat och dryck (se nedan). Tidningsartiklar I samband med olika aktiviteter har vi varit angelägna att få artiklar i lokalpressen, i första hand genom besök av pressen, annars genom att själva skriva en artikel och skicka till tidningarna. Under projekttiden har föreningens verksamhet på detta sätt uppmärksammats i ett 20-tal artiklar i lokalpressen. Hänvisningsskylt Skyltar med föreningens namn och mailadress har satts upp vid föreningsbigården och vid de i Enköpings Parker utplacerade bikuporna.!8

9 Två skyltar Enköpings Biodlare har satts upp för hänvisning till bigården i Lidingby. En skylt Visningskupa har satts upp på Bryggholmen. Hemsida Projektledare har hållit hemsidan < uppdaterad med aktuell information. Direktinformation I flera olika sammanhang har föreningen deltagit med ett marknadsstånd. Medlemmar har vid dessa tillfällen kunnat informera om såväl biodlingens betydelse i samhället som föreningens lokala verksamhet och Leaders betydelse för föreningens utveckling. Vid dessa tillfällen har vi kunnat visa upp en mindre visningskupa, sålt honung och honungstabletter, bjudit på honungsdricka och kakor gjorda med honung samt delat ut matrecept där honung används som smak- och/ eller sötningsmedel istället för socker och sirap. Som exempel på årliga aktiviteter kan nämnas Svenska Flaggans Dag i Enköpings Skolpark, Skördemarknaden på Stora Torget, Honungens Dag med Restaurangskolan Novisen. Dessutom har föreningen och enskilda medlemmar deltagit i flera lokala marknader i Enköpingstrakten. Distriktets bästa honung initierade föreningen en tävling för att utse distriktets bästa honung. Varje biodlarförening fick delta med två prover från sina medlemmar. Slutligen fick elever från restaurangskolan Novisen i Enköping genom smak-, lukt- och synupplevelse av honungen utse distriktets bästa. Nästa år (2011) arrangeras tävlingen av Tierps biodlarförening. Tävlingen fick stort genomslag i lokalpressen.!9

10 5. Utrustning Sedan tidigare har föreningen en hel del utrustning för hantering av honungen. För att kunna genomföra mer utåtriktad informationsverksamhet, t ex deltagande i lägerskolor, har föreningen inköpt ett antal overaller i mindre storlekar. I samband med olika informations- och utbildningsinsatser ser vi dock som en förutsättning att de som så önskar skall kunna låna skyddsutrustning i olika storlekar (även barnstorlekar), bestående av overall med huva och handskar. Dessutom behöver en del utrustning kompletteras för att flera enkelt skall kunna pröva på, ex knivar, rökpustar etc. För att på ett realistiskt sätt kunna visa hur ett bisamhälle fungerar, har en s.k. visningskupa införskaffats och placerats på Bryggholmen. I samband med lägerskolor och olika arrangemang på Bryggholmen är visningskupan numera ett självklart mål. 6. Historik Under projekttiden har föreningen lyckats samla ihop en del material som visar på hur biodling och honungshantering fungerade tidigare. Bl a har vi en slunga från 1900-talets början, gamla rökpustar, äldre bikupor mm. Sommaren 2010 gjordes en studieresa till bl a Mjölby Bimuseum. Tyvärr fick planerna på ett eget mindre museum skrinläggas, då vi blev uppsagda från Ulunda. I Lidingby finns i nuläget ingen plats för en utställning. 7. Mat och dryck Honung i maten Honungen håller som angavs redan i ansökan - på att återerövra den position den tidigare haft inom kosthållet Folkhälsan är i fokus med sund och närproducerad mat. Som ovan beskrivits har vi i samband med andra aktiviteter bjudit på honungsdryck som bättre alternativ till energidryck och kakor gjorda med honung istället för socker. I samband med detta har även recept delats ut, vilket mött stort gensvar. Vid ett par tillfällen under projekttiden har föreningen ordnat medlemsträffar där matlagning varit huvudpunkten. En god flerrätters lunch eller middag har lagats av olika matlag, för att sedan ätas under god samvaro.!10

11 Tillsammans med kockskola Novisen, har föreningen 2009, 2010 och 2011 genomfört Honungens Dag, då en lunchbuffé med honung i alla rätter serveras i skolans restaurang. Naturligtvis finns recept till alla rätter. Första året kom ca 60 gäster. Andra året var all mat slut efter ca en timme. Vis av denna erfarenhet hade Restaurangskolan gott om mat 2011, så att det räckte till alla. I SBR:s medlemstidning Bitidningen ( ex), som utges med 9 nummer per år, har regelbundet en av föreningens medlemmar medverkat med matrecept, där honung är en väsentlig ingrediens.! 11

12 Recept Som exempel på hur honung kan användas i matlagning, lämnas här en meny för 4 personer. Dessa recept och många andra finns på SBR:s hemsida website1/ /208/1/ Sallad med rödkål och honungs-fikon 4 fikon 3 msk honung 1 litet huvud rödkål En kruka mynta 1 grape 1 stor apelsin och ½ dl apelsinjuice 1 lime ½ dl olivolja ½ dl fruktig vinäger (ex. fikonvinäger) 1 dl kokoschips (eller flingor) ½ dl mandelspån Salt och peppar Strimla rödkålen (gärna med en vass osthyvel). Lägg kålen en halvtimme i kallt vatten. Häll av vattnet och lägg kålen på ett fat eller i en skål. Blanda den med myntan och klyftor av apelsin och grape (skär så att hinnorna är borta). Blanda olja, vinäger, 3 msk apelsinsaft och saften från en lime, salt och peppar och häll över kålen och blanda om. Dela fikonen i halvor eller i klyftor, lägg dem i en form och häll honung över. Låt fikonen stå under grillen i max 10 minuter (alternativt övervärme 250 grader). Rosta kokosen och mandelspånen i en stekpanna lätt. Strö över kålen och lägg slutligen de grillade fikonen på och servera. Lax med apelsin, honung och kokos En hel sida laxfilé c:a 8 hg 2 msk honung 1,5 dl pressade apelsinsaft Saften av en halv citron 2 tsk salt 1 tsk chiliflakes eller en hackad, urkärnad röd chili 1 dl rostade kokosflingor eller kokosskivor Rivet skal av en apelsin Rör ihop apelsin, citron, honung, salt, chili och ingefära. Lägg laxen i en form och häll blandningen över (ta ev. bort skinnet först). Lägg den rostade kokosen och rivet apelsinskal på laxen. Tillaga i ugn, 170 grader i c:a 30 minuter. Servera gärna med wokade rot- och grönsaker.!12

13 Frusen cheesecake med pepparkaka och honung 150 g pepparkakor 150 g havreflarn 3 dl vispgrädde 3 äggulor 1 dl strösocker 3 msk honung 200 g Philadelfiaost 3 äggvitor 1 msk strösocker Blandade bär, frysta eller färska Vispa äggvitor och socker till ett hårt skum Vispa äggulor med socker så att det blir poröst Tillsätt honungen Vispa grädden Rör försiktigt ihop allt med osten Krossa pepparkakor och flarn och strö dessa i botten på en kakform med löstagbar kant Häll i smeten och strö resten av kakblandningen på toppen Frys tårtan och låt den tina en bra stund innan serveringen Servera med bär 8. Ökat entreprenörskap och ökad företagsamhet Fler biodlare Genom utbildningsinsatser, såväl för nybörjare som mer erfarna biodlare, har föreningen under projekttiden trots en relativt hög medelålder lyckats höja antalet medlemmar från 59 (2009) till 71 (2011), en ökning med ca 20%. Flera medlemmar har utökat sin verksamhet med ett större antal bikupor och i vissa fall även med ett utökat varusortiment, ex smaksatt honung, mjöd, karameller, vaxljus och statyer mm. Kvinnliga biodlare är kraftigt underrepresenterat i Sverige. I vår ansökan till Leader räknade vi med att kunna öka den kvinnliga andelen medlemmar till minst 15 procent. Vid projektstarten utgjordes föreningens medlemmar till 10 % av kvinnor. Genom olika insatser, främst nybörjarkurser och ett aktivt deltagande i SBR-projektet KIS (kvinna i styrelse), har andelen kvinnor ökat till ca 30 %, mer än dubbelt mot vad vi trodde skulle vara möjligt! En viktig förutsättning för att kunna engagera fler kvinnor är bl a att det nu finns fysiskt mindre krävande kupor, men också en fungerande föreningsgård, där måndagskvällarna har visat sig ha en mycket stor betydelse.!13

14 UPPKOMNA PROBLEM OCH NYA ERFARENHETER Det största och avgörande problemet under projekttiden har givetvis varit uppsägningen från lokalen i Ulunda. Vi räknar dock med att lokalen i Lidingby så småningom skall komma att fungera och fylla våra behov. Nackdelen är dels avståndet till Enköping (ca 15 km), dels att vi saknar en samlingssal som är tillräckligt stor för undervisning och föreningsträffar. Ett uppenbart problem vi upptäckte under sommaren/hösten 2011 är framkomligheten till bigården i Lidingby. Vägen går över ett gärde, som vanligtvis är hårt och tål biltrafik. Men på grund av den ovanligt våta hösten 2011 blev vägen oframkomlig, vilket medförde stora transportproblem. Att vi trots lokalproblem och vägproblem lyckats genomdriva projektet och samtidigt öka antalet aktiva medlemmar liksom antalet betalande medlemmar gör att vi ser positivt på framtiden, samtidigt som vi ser ytterligare behov av nödvändiga insatser. Då vi under 2010 lyckades skaffa flera nya samhällen, placerade vi ut dessa på tre olika ställen. Detta visade sig ge onödigt mycket extraarbete och -transporter vid såväl underhåll som vid slungning. Vi kommer därför att samla våra samhällen i anslutning till bigården i Lidingby. Dessutom behåller vi ett antal samhällen på Bryggholmen, för att kunna använda dels i samband med lägerskolorna, dels som parningsplats. De kanske viktigaste erfarenheterna vi vunnit genom projektet är betydelsen dels av en fungerande bigård, dels en aktiv förening med medlemsnytta. För att få fler aktiva medlemmar måste det löna sig att vara medlem. Detta gäller inte enbart vinsten i att träffa andra biodlare och byta erfarenheter, utan även erbjudandet av fortbildning, möjlighet att köpa drottningar och utrustning till ett rimligt pris, låna bigården för slungning mm. Vi ser vår uppgift som intresseorganisation, att utöver medlemsvård arbeta för ökad kännedom om biodlingens betydelse. Genom en mer utåtriktad verksamhet med deltagande i flera olika aktiviteter och genom att ha initierat flera tidningsartiklar, har Enköpings Biodlare blivit ett känt begrepp i Enköping. Detta har i sin tur leder till ett ökat intresse för biodling, en ökad kunskap om dess betydelse och en ökad förståelse för vår verksamhet. TANKAR INFÖR FRAMTIDEN Med de erfarenheter vi vunnit genom projektet vill vi nu gå vidare för att ytterligare utveckla verksamheten. Vi blir alltmer styrkta i vår uppfattning att biodlingen inte bara måste försvaras mot olika hot i form av sjukdomar, växtgifter mm, utan även utvecklas. Om antalet bisamhällen fortsätter minska, kommer också all växtlighet som är beroende av pollinering att minska. Det gäller såväl spannmål som frukter, blommor, bär mm. Enköpings Biodlare ser därför som en viktig uppgift att i närområdet på olika sätt sprida information om biodlingens betydelse. För att klara detta är vi beroende av såväl ändamålsenliga lokaler som av fler aktiva medlemmar och stöd från samhället.!14

15 PROJEKTETS FINANSIERING Projektets faktiska kostnader(kr): Investeringar Övriga kostnader Ideell tid Projektets faktiska finansiering(kr): Projektstöd, projekt BIET Enköpings Biodlare Ideell tid !15